Tidningen Djurens Rätt #2 2022 by Djurens Rätt

Intervju: ”Jag har hittat mitt syfte” TIDNINGEN NR 2 / 2022

STOR VALSPECIAL!

Val & al val Få koll på partiernas djurpolitik inför höstens beslut

RECEPT

Lär dig grilla grönt UKRAINA

Så drabbas djuren av kriget NY SATSNING En miljon underskrifter kan stoppa pälsindustrin i EU

Ledare -

Camilla Bergvall

Sverige har världens bästa djurskyddslag. Djur ska skyddas mot onödigt lidande och har rätt till naturligt beteende. Visst låter det både rimligt och bra? Men hur kan det då finnas djurfabriker här, där djurs värde är så lågt att de hanteras som varor på löpande band? I landet med "världens bästa djurskydd" sitter hundratusentals hönor fortfarande i så små burar att de knappt kan sträcka ut sina vingar. Minkar föds upp i små gallerburar enbart för sin päls. Skandaler och avslöjanden från kycklingfabrikerna är mer regel än undantag. Så här kan det helt enkelt inte få fortsätta. ET PÅSTÅS ATT

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

för politiken att prioritera djuren. Vi kan inte längre ha en minister som ska ansvara för att utveckla och stärka djurskyddet samtidigt som den ska se till djurindustriernas intressen, det tycker jag säger sig självt. Vad vi behöver är en djurskyddsminister som sätter djurens intressen högst. En minister som är en röst för djuren i maktens korridorer. Om du håller med hoppas jag att du vill skriva under vår namninsamling för att göra det till verklighet. Besök djurensratt.se/tillsatt-en-djurskyddsminister. I höst är det återigen val till både riksdag, regioner och kommuner. På alla de nivåerna behövs representanter som kan se till att djurrätts- och djurskyddsfrågor kommer upp på dagordningen och att konkreta förslag om förändring läggs. Först då kan vi stärka djurskyddet på lång sikt och se till att minkfarmer, hönsburar och djurförsök förpassas till historieböckerna. DET ÄR DAGS

JUNI

CAMILLAS AGENDA

JULI

Jag vet att vi är många som bryr oss om hur djuren har det i dag och i framtiden. Du som läser den här tidningen är med största sannolikhet en av dem. För att hjälpa dig att navigera när du lägger din röst i valen i september har vi därför kartlagt de politiska ambitionerna för djuren på sidorna 26–39. När jag lägger mina röster i september så kommer det avgörande vara hur modiga de politiska partierna vågar vara. Vågar de föreslå en halverad köttkonsumtion till 2030? Kommer Socialdemokraterna äntligen att ställa sig bakom en avveckling av minkfarmerna? Vilket parti tar täten för att satsa mer på djurfri forskning? Jag hoppas på en spännande valrörelse där alla dessa frågor behandlas. Det är nu det gäller – valet är ditt! ●

29–30 juni - Eurogroup for Animals – där vi är medlemmar och sitter i styrelsen – har årsmöte och årlig konferens i Bryssel. Jag är på plats för att träffa våra internationella systerorganisationer.

12–19 augusti - Sommarturnén besöker min stad under Malmöfestivalen och självklart är jag med som volontär. Hoppas vi ses!

AUGUSTI

SEPTEMBER

3–7 juli - Jag befinner mig i Almedalen för att diskutera brännande aktuella djurfrågor med politiker, näringsliv och civilsamhälle. Dags att djurens röst hörs i valrörelsen!

24 augusti - Dags för möte med riksstyrelsen efter ett litet sommaruppehåll. Vi sammanfattar året som gått och diskuterar hur vi fortsätter att göra skillnad för djuren som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Innehåll -

Nr 22022 Agenda

07 Prisregn. Animerad kyckling-

film är omtalad och omtyckt.

08 Polisanmälningar. Djurens

Rätt agerar mot svaga tag.

09 Kampanjkollen. 10 Ukraina. Djuren lider men

hjälp är på väg.

12 Djurvänlig kommun. Årets

vinnare är utsedd.

13 Djurnyheter i korthet. 14 Lansering. Ny namninsamling

ska göra hela EU pälsfritt.

16 Mitt liv som kyckling. 17 #DjurensRätt. Så tyckte ni till

i sociala medier-kanalerna.

18 FN-framgång. Möt en av per-

sonerna bakom genombrottet.

Intervju

20 Pragmatikern. Tobias Leena-

ert har tänkt ut hur världen kan bli vego, att irritera idealister är smällar man får ta.

Fokus

26 Valspecial. Få koll på var par-

tierna står i de viktigaste djurfrågorna och vilka partier som varit djurvänliga under mandatperioden som gått.

Välj Vego!

41 Snille vid grillen. Proffset Per

Ehrlund ger gröna grilltips.

45 Gott & grönt vid grillen. Recept

för sköna sommarkvällar.

48 Ät! Bästa matnyheterna. 49 Intervju. Cirkusdirektören om

lyckade djurfria satsningen.

50 Företagsframgång. Matjättar

väljer bort vitt kött för vego.

Slutmix

55 5 steg mot ett pälsfritt EU. 56 Sommarturnén. Årets turné

60 62

söker volontärer. Möt en av dem, Nithin Ramesh. Experterna svarar. Får jag fiska, finns kyckling som är OK att äta, och hur undviker jag djurovänliga turistfällor? Vi minns. Läsare tar farväl. Det hände sen. Fler kryckor till djurfabriker och inga straff efter slaktskandalen.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

FOTO: JOCHEN DECOSTERE, EMELIE ASPLUND

52 Gör! Snälla prylar och påhitt.

Redaktionsfrågan: Läshuvudet Tobias Leenaert medverkar. Vad ska du läsa i hängmattan? JOSEFIN STRANG, redaktör [nåt av Patrick Radden Keefe] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [The Scout Mindset av Julia Galef] AGNES DUNDER, art director [Stöld av Ann-Helén Laestadius] REBECCA JOHANSSON, konsumentredaktör [Den obeboeliga planeten] LINN ÅKESSON, skribent [jag betar av ljudbokslistan] MATILDA K YLEFORS, skribent [Elena Ferrante-kvartetten] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika. yebenes.herce@djurensratt.se

Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 Årgång 120

Djurens Rätt

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej. N VA

ENMÄRK

E T

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST / FOTO ULF HUETT

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem? Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Trycksak 5041 0004

Nummer 2 2022

Agenda

FRAMGÅNG!

Kycklingfilmen hyllad och prisad

jättesorgligt på samma gång. En film som med hantverk och karaktär lyckas blanda grymhet med humor på ett hjärtskärande sätt – jag känner för kycklingarna. Jättemycket, sa Agnes Zetterman. ‒ Tillräckligt snäll för att inte titta bort. Tillräckligt grym för att väcka eftertanke, menade Therése Bohlén Kinn. Filmstadens mätning av mottagandet hos biopubliken visade att ”Världens bästa djurskydd” låg långt över snittet i samtliga mätpunkter.

‒ Det känns otroligt hedrande att vår film som ifrågasätter Sveriges djurskydd premieras och uppskattas av den svenska biopubliken. Många hör också av sig till Djurens Rätt och berättar att de har blivit så berörda att de nu vill sluta äta kyckling. Det är det allra finaste priset vi kan få, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. Den gräsrotsfinansierade kortfilmen är ett samarbete mellan Djurens Rätt, produktionsbolaget Naive samt skådespelarna Dragomir Mrsic, Mattias Fransson och Sanna Sundqvist, som lånat ut sina röster till kycklingarna. ●

FOTO: DJURENS RÄTT/NAIVE

Under våren började Djurens Rätts animerade film ”Världens bästa djurskydd” visas som bioreklam runt om i Sverige. Reaktionerna kom snabbt efter premiären. Kortfilmen om kycklingarnas tillvaro hyllades i sociala medier. Filmstaden utsåg ”Världens bästa djurskydd” till månadens kampanj med motiveringen ”en kampanj som både gillas och engagerar rakt

in i hjärtat”. Även branschtidningen Resumé uppmärksammade filmen och utsåg den till månadens näst bästa kampanj, med fina motiveringar från jurymedlemmarna. ‒ Det här är jättebra och

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Agenda -

Enligt djurskyddslagen från 2019: Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur som används i djurförsök ska inte anses vara utsatta för onödigt lidande eller sjukdom vid användningen, om denna har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att: Deras välfärd främjas De kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende) Beteendestörningar förebyggs. Som medlem stöttar du Djurens Rätts arbete för att djurskyddslagen både efterlevs och skärps.

Djurens Rätt polisanmäler kalvar som stod flera decimeter nedsjunkna i gödsel och urin var en syn som uppdagades vid en kontroll av en gård i Vara kommun. Enligt länsstyrelsen hade majoriteten av djuren utvecklat så kallade gödselpansar där klådan, hudskadorna och KOR, TJURAR OCH

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

smärtan kan innebära omfattande lidande för djuren. I Västra Götaland har en företagare bedrivit en olaglig uppfödning av försöksdjur, där kaninerna hållits i för små och kala burar. År efter år har företaget fått anmärkningar för brister som inte åtgärdats,

EFTERSOM DJURSKYDDSBROTT

vilket ledde till att tillståndet för försöksdjursverksamheten drogs in av Jordbruksverket. Trots det har företagets djuruppfödning fortsatt. OM MYNDIGHETER UPPTÄCKER

misstänkta lagöverträdelser finns en skyldighet att göra anmälningar till polisen. Vad dessa två fall har gemensamt är att anmälningarna uteblivit. Därför har Djurens Rätt nu gjort två polisanmälningar för misstänkt brott mot djurskyddslagen. – Den gemensamma nämnaren för dessa polisanmälningar är att djuren har utsatts för djurskyddsbrott. Som djurens

preskriberas efter två år kan anmälningarna inte omfatta samtliga brister som uppdagats hos djurhållarna genom åren. I fallet med försöksdjuruppfödningen i Västra Götaland har brister konstaterats så tidigt som 2012, några av dem blev aldrig åtgärdade. Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, är mycket kritisk. – Jag ser allvarligt på att myndigheterna låtit detta fortgå i så här många år. Förelägganden och viten i all ära, men någon gång måste det vara nog. Det är inte acceptabelt att myndigheterna förhåller sig passiva när ett företag helt uppenbart struntar i de regler och förbud som finns till för att skydda djuren. av Matilda Kylefors

FOTO: GETT Y IMAGES

Svaga tag trots brott

röst i samhället gör vi som organisation vad vi kan för att ge djuren den rättvisa de har rätt till. Djurskyddslagen fyller bara sin funktion om den används, säger Peter Stålborg, som är utbildad jurist och sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt. Syftet med Djurens Rätts polisanmälningar är att ge djuren upprättelse, samt att rikta ljuset mot bristande efterlevnad av djurskyddslagen.

Kampanjkollen Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till. av Linn Bleckert

Behöver en sista knuff Hjälp till på djurensratt.se/tacobar Uteserveringar är härliga, men restaurangkedjan Taco Bar vill inte ge kycklingar solljus och frisk luft. Kritiken mot kedjan har pågått sedan i mars. Samtidigt har konkurrenter som O’Learys, Pinchos, Texas Longhorn och The Bishops Arms redan agerat för kycklingarna genom att anta välfärdskraven i European Chicken Commitment (ECC). Än så länge duckar Taco Bar för kraven.

Slutspurt för försöksdjuren Hjälp till på djurensratt.se/save-cruelty-free-cosmetics Inom EU finns ett förbud mot djurtestad kosmetika. Trots detta har den europeiska kemikaliemyndigheten föreslagit nya djurtester på ingredienser som varit säkra att använda för människor i många år. Medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics är en möjlighet att stoppa bakslaget för försöksdjuren – om en miljon namnunderskrifter kommer in senast 31 augusti.

31 augusti

Kravet: En ny minister

FOTO: DJURENS RÄTT/MALIN THUNBERG, TACO BAR, SHUTTERSTOCK

Hjälp till på djurensratt.se/djurskyddsminister

Kan en och samma minister se till djurens bästa och samtidigt verka för näringen som tjänar pengar på djuren? Allt för ofta ser Djurens Rätt att djurens intresse prioriteras ned till förmån för industrin. Därför krävs en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet som lyfter djurens perspektiv. I höst är det val, men redan i dag kan du ta ställning genom att skriva under namninsamlingen.

Företaget som lagt locket på Hjälp till på djurensratt.se/carolines Carolines Kök är ett av Sveriges största färdigrättsföretag. I september 2021 började Djurens Rätt informera om att företaget använder turbokycklingar. Sedan dess har Carolines Kök konsekvent ignorerat Djurens Rätt och konsumenternas vädjan om att företaget ska börja ta ansvar för kycklingarna. I november vägrade företaget ta emot 7 083 namnunderskrifter, som nu vuxit till över 10 000 namn.

Hallå där, Benny Andersson

Generalsekreterare hos Djurens Rätt Kycklingkonsumtionen ökar. Varför?

‒ Konsumtionsmönstren har förändrats flera gånger under pandemin. Nu är vi tillbaka på de nivåer som var innan pandemin. Konsumtionen av grisar och nötdjur minskar fortsatt. Klimathänsyn och hälsotrender ser ut att driva på skiftet från "rött" till "vitt" kött. Problemet är att det drabbar turbokycklingarna, de djur som är flest och har det sämst. Har Djurens Rätts kycklingkampanjer misslyckats? ‒ Nej, men vi har ett begränsat inflytande i samhället. Djurfabrikerna har ekonomiska muskler, som vi inte har. Kycklingföretagens marknadsföring har varit massiv de senaste åren, som en reaktion på våra tidigare framgångar. Vi kan se det som ett maratonlopp där den som är mest uthållig vinner och då Djurens Rätt aldrig kommer ge upp, så finns det egentligen bara ett slut på detta. Det handlar bara om att montera ned djurfabrikerna så fort som möjligt. Vad gör Djurens Rätt nu? ‒ Djurens Rätt arbetar brett. Vi lobbar för nationella mål för satsningar på växtbaserat, liksom i EU i stort. Vi kommer fortsätta utveckla effektiva metoder för att inspirera fler konsumenter att välja vego, samt guida företag att ta ett större ansvar och välja bort animalier till förmån för växtbaserat. Full fart framåt! Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Så drabbas djuren av kriget

Osäkert läge för djuren i djurfabrikerna

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

medan hon leder fem skärrade hästar till ett skogsbryn i utkanten av Kiev. Bomberna faller runt dem och hon ser ingen annan utväg än att släppa hästarna. Hon filmar avskedet. – Här har ni en chans. Jag hoppas verkligen att vi ses efter kriget. Ett av de första civila offren var en kvinna som försökte föra hemlösa hundar till säkerhet. I flyktingströmmarna hålls hundar och katter i familjeEN KVINNA GRÅTER

medlemmars famnar. Andra blev kvar. Magra, skadade och döda djur kantar bilderna från det krigshärjade Ukraina. djuren i djurfabrikerna bli en bricka i människornas spel – att döda djuren rubbar livsmedelsförsörjningen. Benny Andersson som är generalsekreterare hos Djurens Rätt konstaterar att det inte finns struktur för att hjälpa djur när krig eller katastrofer bryter ut. I KRIG KAN

– När det exempelvis var stora översvämningar i USA övergavs grisfabrikerna och en halv miljon grisar drunknade när vattnet kom. Övergivna hundar och katter märks tydligare eftersom de är på gatorna, medan djur i djurfabriker inte syns på samma sätt. Men det är nog så att djurfabriker i Ukraina har övergivits och att djuren svultit ihjäl eller dött av någon annan anledning, säger han. Än går det inte att överblicka hur djuren i djurfabriker har drabbats. Ukraina är en av Europas jordbruksgiganter, uppskattningsvis fanns 3,5 miljoner nötdjur, 5,7 miljoner grisar och 212 miljoner kycklingar i landet när kriget bröt ut. Ukrainska lantbrukare som stannat

FOTO: MILOS BICANSK I / WE ANIMALS MEDIA

Agenda -

kvar har i medier vittnat om plundringar från ryska soldater, mjölkbilar som slutat komma, sinande foderreserver och djur som slaktats under primitiva förhållanden. är en jätte inom spannmål för djurfoder har drabbat djurfabrikerna i ATT UKRAINA OCKSÅ

Det här gör Han säger att det rör sig Djurens Rätt om en foderkris, inte livsmedelskris. – De använder kriget Djurens Rätt har öppnat plusganska fult. Branschen girokontot 90 00 63-9 där alla hade stora problem redan gåvor går oavkortat till djurorinnan kriget, problem som ganisationer och volontärer i kriget accelererat. Prishöjoch kring Ukraina. Djurens Rätt ningen slår hårt mot aniarbetar också för att krisen i malier, det är en produkt Ukraina inte ska leda till att EU från toppen av näringskedriver upp besluten om ett mer jan vilket gör att mycket hållbart jordbruk – lantbruspannmål går åt för kens lobbyorganisationer har att ta fram dem. Vi menat att förbättringarna inte I media har inte brist på kan implementeras på grund I mars blev Benny Anlivsmedel, det av kriget. Ukraina har sämre dersson intervjuad av DN är bara så att djurskyddslagstiftning än EU om läget för familjedjuren i vissa livsmedel och exporten dumpar priserna i Ukraina och Djurens Rätts kostar mycket Europa. Genom åren har Djurens insamling för djur och djurvänner i Ukraina. att tillverka. Det Rätt arbetat för att EU ska ställa här är en ohållhögre djurskyddskrav i handelsbar industris rop på avtalen med Ukraina, och hindra hjälp. På ett sätt lyckades utvecklingsbankerna från att de med sitt utspel, de fick låna ut pengar till expansioner ännu mera bidrag, säger av djurfabriker som håller lägre Benny Andersson. djurskyddsstandard än i EU. På sin hemsida bekräftar LRF att ekonomin är pressad ”i synnerhet bland animalieproducenter”. Under våren beviljades branschen lång tid – däremot kommer ytterligare stöd i form av 1,8 inte gåvogivandet hålla i sig, riktade skattemiljarder till för så ser det ut i alla kriser. Vi animaliesektorn (läs mer på ser långsiktigt på det här, och sidorna 32 och 62). Benny kommer inte gå in med en påse Anderssons förhoppning är att pengar för att sedan försvinna. krisen påverkar prislappen. Det är inte att ta ansvar, säger – Just nu betalar man två Benny Andersson. gånger, i butiken och via skatAntalet djur på härbärgena tesedeln. Samtidigt är vi många har mångdubblats samtidigt som inte alls vill betala för som priser på förnödenheter animalier. Förhoppningsvis kan stigit. Gåvorna har använts till vi snart se att prislappen till mat, djurfoder, mediciner och kund blir högre och speglar det drivmedel. Benny Andersson verkliga priset – produkterna har själv kontakt med djurvänär billiga för att de hålls under ner i Ukraina, och berättar om armarna med hjälp av subvenett djurhärbärge vid fronten tioner, vilket man kunde läsa som fått pengar från Djurens om i förra numret av medlemsRätts insamling. tidningen, säger han. – När det var väldigt kallt slutade vattenpumpen att NÄR KRIGET BRÖT ut startade fungera. Volontärer tog sig till Djurens Rätt en insamling härbärget på stigar för att inte som snabbt kom upp i en halv synas, och handpumpade upp Sverige, vilket Lantbrukarnas miljon kronor. Genom Djurens vatten till 100 hundar flera Riksförbund (LRF) larmat om. Rätts internationella nätverk gånger om dagen. Mina tankar – Det får väldigt dramatiska har pengarna skänkts till går till alla som valt att riskera effekter på svenskt lantbruk ukrainska djurhärbärgen där livet. Uppoffringarna är svåra inom en snar framtid och hotar det inte finns språkkunskaper, att greppa. Det här är personer hela Sveriges livsmedelsförsörj- sociala medier-satsningar eller som haft förmåga och möjlighet ning, sa LRF:s förbundsordföinfrastruktur för att kunna att åka därifrån, men valt att rande Palle Borgström till TT. samla in pengar. stanna kvar för att de inte vill Benny Andersson på Djurens – Ukraina kommer behöva lämna djuren. Rätt är kritisk mot LRF:s utspel. ha hjälp under väldigt, väldigt av Josefin Strang Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Agenda På djurensratt.se/ djurvanligkommun2022 kan du se hur djurvänlig just din kommun är.

växtbaserade mejeriprodukter i matlagningen. – Det är roligt att vi blir uppmärksammade för vår satsning på växtbaserad mat. Jag tycker dessutom att det är viktigt i dessa osäkra tider att satsa på mat som kan odlas i Sverige. Det behövs mer svenskproducerade växtbaserade produkter, säger Marie Ceder Åkerlund, kostchef på barnoch ungdomsförvaltningen i Gnesta kommun. På andraplats finns Vellinge kommun och på tredje plats Oxelösund, som tappat en placering sedan förra året. På topplistan återfinns Burlöv samt tidigare vinnarkommunerna Södertälje och Malmö. Strängnäs, Järfälla, Sandviken, Helsingborg och Nyköping är alla nya på topp tio.

syns en tydlig uppåtgående trend för växtbaserad mat. Över 80 procent av kommunerna har genomfört åtgärder för att utöka andelen växtbaserad mat som serveras. Den vanligaste åtgärden är att minska andelen kött i befintliga rätter, vilket 72 procent av kommunerna angett Cecilia Mille delade ut Gn es tas ut märk till Angelica else att de gjort under året. Lind, Marie Ce der Åkerlund, Karls son, Ma Anna ria Nordin, Ca Att utöka antalet vegetami lla Danilda och Ninni Ahlst rö m. riska dagar var den näst vanligaste åtgärden, vilket återspeglas i att andelen kommuner som har vegetariska dagar varje vecka har ökat kraftigt sedan förra året. Cecilia Mille är sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för kommunundersökningen. – Det är glädjande att allt fler kommuner ställer om till mer växtbaserat i sina verksamheter. Jag hoppas att fler kommuner antar konkreta mål kring FÖR FJÄRDE ÅRET i rad har djurvänligaste kommun 2022. detta, och jag tänker särskilt Djurens Rätt undersökt och Kommunen har satsat på växtpå kommunpolitiker som vill rankat Sveriges kommuner baserad mat, med bland annat stärka sin profil inför valet i utifrån satsningar på minskad flera vegetariska dagar i veckan år. Köttkonsumtionen måste köttkonsumtion och djuroch ambitiösa mål om minskad halveras till 2030 om vi ska skyddskrav vid upphandling. köttkonsumtion. Det senaste säkerställa ett starkt djurskydd Överst på topplistan hamnade året har Gnesta även infört framöver och här gör landets Gnesta kommun, som därfler veganska rätter på menyn kommuner stora insatser, säger med kan titulera sig Sveriges och utökat användningen av Cecilia Mille. av Linn Åkesson I ÅRETS RESULTAT

Grattis Gnesta!

Är djurvänligast i Sverige

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Norge och EU agerar för grisarna Norska partiet Venstre, som motsvarar Liberalerna i Sverige, fick i februari Stortingets stöd för ett förslag om att forska på alternativ till koldioxidbedövning av grisar inför slakt. Syftet är att införa bättre metoder för avlivning och målet på sikt är att den plågsamma koldioxidbedövningen I media ska kunna Camilla Bergvall och förbjudas. Linda Björklund från

Djurens Rätt debatteraYtterlide i Altinget i maj om gare en bedövningsmetoder nyhet för vid slakt. grisarna är att EU-kommissionen under våren utlyst två miljoner euro till forskning om alternativ till koldioxidbedövningen. Utlysningen av forskningspengarna är något som Djurens Rätt arbetat för. – Nu förväntar jag mig att vi får se initiativ och beslut från svenska myndigheter och politiker också. Frågan om djurskydd vid slakt måste prioriteras upp, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

”Att äta djur har fått oss på fall.”

Rocklegendaren och astro fysikern Brian May valde vego efter att ha insett kopplingen mellan pandemier och animaliekonsumtionen.

FOTO: DJURENS RÄTT, GETT Y IMAGES, SHUTTERSTOCK

Din kommun

Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Malin Ensgård

Ny art i djurfabriken

Student fick upprättelse När veterinärstudenten Felicia Hogrell kritiserade slaktmetoder i en debattartikel blev hon ifrågasatt av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inför hela sin årskurs. I mars beslutade Justitieombudsmannen att ge Felicia rätt – SLU har försökt begränsa Felicias yttrandefrihet och bröt mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Nu planeras världens första bläckfiskfarm att öppna på Kanarieöarna. Djurens Rätt ser uppfödningen som förödande för bläckfiskarna och miljön, därför har Djurens Rätt överlämnat

Djur i

djurfabrikerna

Ökad kycklingkonsumtion

Äggkonsumtionen minskade Ny statistik från Jordbruksverket visar att svenskar har konsumerat ungefär 140 miljoner färre ägg under 2021. Det innebär att fler än 800 000 hönor och tuppkycklingar har sluppit dö till följd av äggindustrin jämfört med året innan, enligt en beräkning utförd av Djurens Rätt.

Viktig rapport färdigställd 3R-centret (förfina, minska och ersätta djurförsök) hos Jordbruksverket fick förra året ett regeringsuppdrag om att kartlägga vad som krävs för att minska djurförsöken så långt det är möjligt. Nu är 3R-centret klara med sin rapport och föreslår många viktiga insatser som ligger i linje med de åtgärder Djurens Rätt länge arbetat för.

Djurvänlig konsumtion

Djurförsök Djurförsök

FOTO: SHUTTERSTOCK

Mellan 2017 och 2021 har köttkonsumtionen i Sverige minskat, men trenden har nu vänt för kycklingarna. Konsumtionen av kycklingkött är tillbaka på samma nivåer som innan pandemin, enligt statistik från Jordbruksverket. Djurens Rätt vill se att beslutsfattare tar ansvar för att minska köttkonsumtionen och att fler aktörer ställer om till vego.

Kommissionen duckar I höstas antogs en resolution som uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder som skulle påskynda övergången till djurfri forskning. Svaret blev dessvärre ett stort bakslag för försöksdjuren. Kommissionen menar att det är bättre att intensifiera arbetet som redan pågår än att arbeta en utfasningeller övergångsplan.

Noll djurskyddskontoller

Stoppar pälsfarmning Under 2020 avvecklades Irlands minkfarmer på grund av rädsla för smittspridning av coronaviruset. I mars 2022 kom besked om att Irland förbjuder all framtida pälsdjursuppfödning. Nu hoppas Djurens Rätt att samma beslut kommer tas i Sverige, som är ett av få länder i Europa som fortfarande tillåter minkfarmer.

en rapport till spanska myndigheter. Tidigare i år uppmanade Djurens Rätt även EU-kommissionen att förbjuda bläckfiskuppfödning.

Djur i pälsindustrin

Under 2021 genomfördes inga djurskyddskontroller på de ungefär 28 minkfarmer som fanns kvar i Sverige, enligt en kartläggning som Djurens Rätt har gjort. Bristen på kontroller innebär att ingen oberoende vet hur de ungefär 90 000 minkhonor hade det under pandemiåret med avelsförbud, eller om avelsförbudet ens efterlevdes.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Agenda -

En miljon underskrifter behövs

Skriv under!

kunna vara slutet för pälsbranschen i EU. Om nya kampanjen Fur Free Europe lyckas samla in en miljon namnunderskrifter, så kommer EU-politikerna behöva överväga ett förbud mot pälsdjursuppfödning och pälsförsäljning. – Om vi inte hade trott att det här vore möjligt, så hade vi inte gjort det helt enkelt. Det är en stor satsning som görs av alla inblandade organisationer, säger Linn Bleckert, kampanjansvarig hos Djurens Rätt. ET HÄR SKULLE

EU-länder är runt 70 procent av befolkningen emot päls. Coronaviruset sprids även bland minkar på minkfarmer, därför har ännu fler länder stoppat uppfödningen. Allt fler klädföretag inför en pälsfri policy, allt färre sysselsätts av branschen, efterfrågan och lönsamhet har slagit i botten. I mars såldes bara en femtedel av de 2,5 miljoner minkskinnen hos auktionsjätten Saga Furs, un-

der den extrainsatta auktionen månaden därpå såldes enbart vart tionde minkskinn. – Djuren i pälsindustrin hålls i trånga och kala gallerburar, där deras rörelsefrihet begränsas och de inte kan bete sig naturligt. De vanligaste djurslagen i industrin, minkar och rävar, är dessutom aktiva rovdjur likt katter och hundar. De kan inte på något vis få utlopp för jaktliknande beteenden eller lek i burarna, säger Anna Harenius, som är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. Europe är ett så kallat medborgarinitiativ likt End the Cage Age, som samlade in 1,4 miljoner underskrifter vilket ledde till fjolårets beslut om att burarna ska fasas ut från djurfabrikerna i hela EU. – Det tredje mest framgångsrika medborgarinitiativet någonsin, säger Linn Bleckert. Djurens Rätt räknar med att pälsbranschen inte kommer ge KAMPANJEN FUR FREE

Varje underskrift räknas och det finns en deadline – 18 maj 2023. Medborgarinitiativ kräver så kallade verifierade underskrifter, vilket EU gör genom att efterfråga personnummer. Du kan skriva under på djurensratt.se/pälsfri

sig utan en fajt. Främsta marknaden finns i Kina, och Anna Harenius anar att branschen kommer argumentera för att det är bättre för djuren att uppfödningen finns i Sverige. – Även om svensk lagstiftning för uppfödning av minkar är lite hårdare än i andra länder är den stora skillnaden krav på berikning, vilket kan vara något så tråkigt som en träkloss eller plastmugg som minkarna inte använder. Bara för att något sker på ett bättre vis i Sverige betyder det inte att det är rätt, säger hon. Om förbudet i EU blir verklighet skapas ringar på vattnet. – Förslaget kommer även påverka produktionen i övriga delar av världen, genom importförbud. Då minskas efterfrågan från verksamheter som inte följer lagstiftningen i Sverige och EU. Sådana produkter finns i dag på den svenska

I DE FLESTA

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Det här tycker Djurens Rätt Pälsbranschen bör förbjudas. Uppfödningen är oetisk eftersom djuren inte kan ägna sig åt sina naturliga beteenden. Pälsbranschen är otrygg då den utgör en risk för både djurs och människors hälsa. Under pandemin drabbades hundratals minkfarmer av coronavirusutbrott och nya varianter av viruset överfördes mellan människor och djur. Pälsbranschen är också ohållbar – uppfödningen och bearbetningen av päls har en betydande miljöpåverkan. På farmerna finns amerikansk mink, en invasiv art i Europa, som i det vilda håller på att tränga ut den europeiska minken.

taget ur luften. Att förbjuda både pälsdjursuppfödning och pälsförsäljning är fullt möjligt. De juridiska förutsättningarna har kartlagts och EU tillåter inte medborgarinitiativ utan verklighetsförankring. Många länder har redan förbjudit eller begränsat pälsdjursuppfödning, och det finns exempel på handelsförbud av pälsprodukter runt om i världen. MÅLET ÄR INTE

Djurens Rätt driver ett annat medborgarinitiativ för djuren, Save Cruelty Free Cosmetics. Finns det inte risk för att någon av dem hamnar i skymundan?

– Under ett par månader kommer kampanjerna pågå parallellt och kan snarare stärka varandra, sannolikheten är stor att det är samma personer som bryr sig om bägge frågorna. Det finns inget som hindrar från att skriva under bägge insamlingarna, säger Linn Bleckert.

Vad säger du till den som tycker att namninsamlingar känns tandlösa?

– Jag kan absolut förstå känslan av att vilja göra mer, och vilja stoppa allt dåligt på en sekund. Men det är väldigt svårt. Att använda sin röst som medborgare i ett sånt här initiativ är något enkelt man kan göra som kan leda till otroligt stor förändring för miljoner djur. Det handlar om ett långsiktigt förändringsarbete för att påverka strukturer, lagar och branscher, avslutar Linn Bleckert. av Josefin Strang

FOTO: SHUTTERSTOCK

Målet: Stoppa pälsbranschen

marknaden. Pälsar från rävar, mårdhundar och chinchillor får inte produceras på de sätt som sker i övriga världen, men säljs i Sverige, säger Anna Harenius.

Sverige släpar efter Förutsättningarna är goda för att stoppa pälsbranschen i EU. Många länder i Europa har redan beslutat om att stoppa pälsdjursuppfödning eller har pågående parlamentarisk debatt. Beslut taget Parlamentarisk debatt Visst förbud Inget förbud

Djurskyddskrav har fasat ut annan pälsproduktion, men inte mink

Corona dräpte Danmarks minkbransch

Sista pälsfarmen har stängts i Tyskland

Bara chinchillor i Ungerns pälsbransch

Färskt förbud av minkfarmer i Bulgarien

Nummer 2 2022

Djuret -

25 /kvm

så trångt står kycklingarna i Sveriges djurfabriker.

Mitt liv som kyckling 115 miljoner slaktades i Sverige under 2021. av Anna Harenius

Så vill kycklingen leva Kycklingar bor tillsammans med sin mamma i grupper av flera hönsfamiljer. De vill ha nära till sin mammas vingar för att kunna fly undan faror. På nätterna sover de äldre kycklingarna uppe i träd eller på sittpinnar. På dagarna vill de leta efter ätbara saker på marken, gärna utomhus, och att rengöra sina fjädrar i sand.

99 %

av alla kycklingar i Sverige är turbokycklingar.

115 milj.

kycklingar dödades på svenska slakterier 2021 (drygt).

Så lever turbokycklingen Kycklingar som kläcks i kycklingfabriker får aldrig träffa någon vuxen höna. Under sitt första levnadsdygn transporteras de från ett kläckeri till stallet där de ska leva sina korta liv. I stallbyggnaden bor de tillsammans med tiotusentals jämnåriga och lika snabbväxande turbokycklingar. De har spån att picka och sandbada i, men det blir snabbt fullt av avföring. Det finns inga gömställen eller upphöjda ytor att vila på. Efter ungefär 35 dagar ”sopas” kycklingarna upp med en maskin och transporteras till ett slakteri. En stor majoritet av turbokycklingarna har rörelsestörningar vid ung ålder och flera dör innan slakt.

Det här kan du göra Genom att stötta Djurens Rätt som medlem hjälper du till att hjälpa kycklingarna. Du gör också stor skillnad genom att välja bort kycklingarna från tallriken och i stället välja vego.

Djurens Rätt har sedan 2018 prioriterat kycklingarna mer än någonsin tidigare och drivit flera informationskampanjer om kycklingarnas situation, med syfte att minska dödandet. Djurens Rätts sajt Välj Vego lyfter kontinuerligt sätt att ersätta kycklingkött. Samtidigt bedrivs ett effektivt arbete med att samtala med företag för att få dem att ställa krav på kycklingindustrin. Politiskt arbetar Djurens Rätt bland annat för att förbjuda den plågsamma bedövningsmetoden med elbad, samt för att införa mål om minskad köttkonsumtion på både kommunal och nationell nivå.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

FOTO: EILIV SONAS ACERON/UNSPL ASH

Det här gör Djurens Rätt

Viralt -

#DjurensRätt 116 648

EXPERTEN

Visa vad du står för

532 22 321 MEST UPPRÖRANDE Inför Försöksdjurens dag lyftes faktumet att djurlidande är lagligt i stora delar av världen, så länge det utförs på ett godkänt laboratorium och rätt papper har fyllts i. Många associerar djurförsök med smådjur, men djurförsök drabbar även katter, hundar och andra vanliga familjedjur. Bilden kommer från ett experiment om ”ljudlokalisering”, utfört vid University of Wisconsin i USA. Inlägget nådde över 116 648 personer.

G L A D A S T S TÄ M N I N G Djurens Rätt har under flera decennier uppmanat Kolmården att lägga ner sitt delfinarium. Nu har djurparken valt att avveckla delfinariet, vilket över 22 321 personer gillade på Facebook och Instagram. Enligt Kolmården kommer delfinerna förmodligen att hamna på en annan djurpark. Det Djurens Rätt ser som den största segern är att Kolmården inte kommer köpa eller föda upp fler delfiner i fångenskap.

S A G T I D J U R E N S R ÄT T S S O C I A L A M E D I E R Grisar och andra djur är både intelligenta, smarta, har känslor som du och jag. Vi människor har mycket att lära av djuren.

FOTO: DJURENS RÄTT, MALIN THUNBERG

SOCIALA MEDIER I SIFFROR

1 579 953

376 535

personer nådde Djurens Rätt via Facebook i mars

var motsvarande siffra för räckvidd på Instagram

Följ oss:

Om jag inte vore medlem sedan 80-talet så skulle jag definitivt bli det på livstid nu. Tack för allt hårt jobb! ❤️

472 332

H E TA S T E D I S K U S S I O N E N När mjölkbranschen bjöd in till kosläpp uppmärksammade Djurens Rätt att jippot riskerar att försköna bilden av livet i mjölkfabriken. Debatten var intensiv på Instagram, Facebook och Twitter. Vissa menade att korna har bra liv, andra menade att vi ska vara glada över att betesrätten ens finns. Djurens Rätt vill se en stärkt betesrätt, utökad djurskyddslagstiftning på EU-nivå och ett slut på tidig separation mellan ko och kalv.

Min stora vändpunkt var när jag tog hand om en skadad killing. Hon bodde i huset med oss under hennes första sex månader i livet. Ganska snart var alla skillnader mellan henne och hunden utsuddade, och med det började jag se alla arter med nya ögon. Jag startade en djurfristad efter det. Nu, fem år senare, har jag omkring 100 djur räddade från slakt, vanvård etcetera, här på min gård på Hawaii. Allt tack vare en liten svart get som heter Janice.

107 457

60 %

105 948

gillade Djurens följde Djurens Rätt fler såg Djurens personer har sett Rätt på Facebook på Instagram i april Rätts Twitterinlägg Djurens Rätts Tiki april i april än i mars Tok-klipp i april

Malin Ensgård är digital

kommunikatör hos Djurens Rätt. Efter att ha lagt upp ett inlägg som handlar om hur våra skattepengar göder djurfabrikerna anar jag ett starkt missnöje hos våra följare. Valet närmar sig, och det märks. Det politiska intresset leder till diskussioner som ofta mynnar ut i att svenska politiker inte gör tillräckligt för djuren. Och jag kan inte göra annat än att hålla med. Nu granskar Djurens Rätt politikerna och partiernas sätt att arbeta med djurfrågor. Vi tycker inte att djurfabrikerna ska få bada i skattepengar, medan de företag som satsar på växtbaserat får nöja sig med brödsmulor. Läs mer om granskningen i vår valspecial på sidorna 26–39. Djurens Rätt kommer dessutom att arbeta ännu hårdare för inrättandet av en djurskyddsminister och en expertmyndighet för djurskydd. Nu vill jag uppmana dig med en politisk glöd för djurrätt att fortsätta delta i diskussioner och dela information. Både på sociala medier, men också i det verkliga livet. Du gör skillnad.

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Agenda -

”ALLA djur i världen gynnas”

Framgången i FN

FN har nu erkänt kopplingen mellan djurvälfärd och hållbarhet. Josphat Ngonyo är en av hjärnorna bakom genombrottet. Hej Josphat! När vaknade ditt intresse för djur?

– Min morbror skyddade djur från tjuvjägare. På kvällarna berättade han historier om hur vissa ur den beväpnade styrkan skadades och dödades i strider med tjuvjägarna. Jag var tio år och blev intresserad – varför skulle en människa riskera sitt eget liv för ett djur? Budskapet om att djur är viktiga gick in i mitt lilla huvud.

Du har grundat organisationen Africa Network for Animal Welfare (ANAW). Hur hamnade du i rörelsen för djuren?

– Mitt första jobb var på en välgörenhetsorganisation som räddade och rehabiliterade föräldralösa vilda djur, främst elefanter men även noshörningar. En dag när jag patrullerade hittade jag en antilopbebis som fastnat i en snara. Jag tog bort snaran, det fantastiska är att denna antilopbebis stannade och tittade på mig, blicken jag mötte var definitivt full av tacksamhet. Det gick rakt in i 18

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

hjärtat, sedan dess har jag varit passionerad över djurfrågor. Jag kände att jag behövde göra något, och det har inte stannat vid enbart vilda djur. Inget djur ska behöva lida.

Onsdagen den 2 mars stod det klart att FN erkänner sambandet mellan djurvälfärd och hållbarhet. Du har jobbat länge med detta – vad kände du när resolutionen gick igenom?

– Stor entusiasm! Resolutionen är monumental och den första i sitt slag, den ändrar spelplanen i hållbarhetsfrågor och alla djur i världen gynnas av resolutionen. Djuren kommer aldrig bli ignorerade igen. Men samtidigt är jag medveten om det enorma arbete vi har framför oss.

Och ni har mycket arbete bakom er. Var kom idén ifrån?

– Det började i september 2019, vi arrangerar en årlig konferens där bland annat politiker, opinionsbildare, unga akademiker och delegater

Josphat Ngonyo är ANAW:s grundare och ordförande. Han bor i Kenyas huvudstad Nairobi, där ett av FN:s fyra huvudkontor finns. Hunden heter Kaka och är hela 16 år gammal.

Den nya resolutionen betyder att FN erkänner att djurskydd och djurvälfärd är viktiga för att nå globala mål om hållbar utveckling, miljöskydd, bättre livsmedelssystem och minskad risk för nya zoonoser. Djurens Rätt är en av parterna som varit inblandade i arbetet.

Det här är ANAW från Afrika och hela världen medverkar. Det är bördig mark för diskussioner om djurfrågor och lösningar, och vi noterade att djurskydd inte var en del av hållbarhetssatsningar. Där föddes idén om en resolution som skulle innebära att FN:s miljöförsamling ger djuren en huvudroll i den globala hållbarhetsagendan. Men resolutioner måste komma från FN:s medlemsstater, inte civilsamhället. Många parter blev inblandade och efter gemensam ansträngning fick vi åtta länder att ställa sig bakom resolutionen. Detta är ett exempel på hur civilsamhället kan jobba med stater för att förverkliga världsomspännande förbättringar för djuren, människorna och naturen. Att montera ner djurfabrikerna för djuren, folkhälsan och planetens skull är en av Djurens Rätts kärnfrågor. Hur ser läget ut runt om i Afrika?

– Djurfabriker är tyvärr på uppgång, som i de flesta fall stöttas och uppmuntras av myndigheter runt om i Afrika. Intensiv djurhållning betraktas som en modern lösning för att säkra matförsörjningen.

Hur går det med motrörelsen?

– Mycket riktigt finns det en växande motrörelse, som ANAW är i framkanten av. Vi kan ta burarna i äggindustrin som exempel. Burarna säljs lokalt i de flesta afrikanska länder med argument om ett billigt system som ger stor avkastning. Men organisationerna jobbar väldigt hårt och har börjat sätta press på företag – från lantbruken till livsmedelsbutikerna – som säljer burägg och andra produkter från djurfabrikerna. Dessutom jobbar vi för att öka medvetandegraden hos konsumenterna. Vilka utmaningar finns?

– Mycket står på spel, så vi behöver mer finansiering, mer resurser, mer medvetenhet. Det är också svårt att jobba mot intressekonflikten där matförsörjningen ställs mot djurens välfärd, och då får djuren stå åt

Djurens Rätt samarbetar med Africa Network for Animal Welfare (ANAW) via nya koalitionen World Federation for Animals. ANAW är ett nätverk med representanter över hela afrikanska kontinenten, vars mål är att alla djur ska skonas från lidande och leva naturligt. Organisationen lägger energi på att öka medvetenhet om djurfrågor i samhälle och stat, men gör också praktiska insatser för att rädda och rehabilitera vilda djur. Några exempel på satsningar är årliga konferensen Africa Animal Welfare Conference och att ha tagit fram handlingsplaner för djurvälfärd för östafrikanska samarbetsorganet IGAD. ANAW har också skapat informationsutbyte med rättsapparater för effektiva utredningar av brott mot djur och miljö – en modell som börjar få spridning på kontinenten. Läs mer på anaw.org.

sidan. Dessutom har vi svaga lagstiftningar, och dålig efterlevnad av dem.

Vad får dig att hålla optimismen uppe?

– Vissa tror att man känner sig lyckad när det finns mycket pengar på kontot. Men jag tror verkligen att vi känner oss tillfreds när vi antingen får en människa eller ett djur att andas lättare. Jag vet att jag inte kan göra allt, men om jag bara kan ge ett djur ett bättre liv, så är jag framgångsrik. Genom den här resolutionen kommer otaliga djur andas lättare, tack vare oss som varit en del av arbetet. Och era medlemmar – de är en del av rörelsen som försöker göra skillnad för djuren. Vi kan inte sakta ner. Vi kan inte ge upp. Vi måste fortsätta, för djuren är beroende av oss.

av Josefin Strang foto Erick Forester

Vill du få fler att ställa sig på djurens sida? Då är vrede och dystra djurfakta en dålig väg att gå, om du frågar pragmatikern

T O B I A S L E E N A E R T.

Han har en annan idé.

”De flesta bryr sig” av Josefin Strang

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

FOTO: JOCHEN DECOSTERE

Mötet -

Vissa dedikerade djurvänner ser ner på människor som valt vego av hälsoskäl. Tobias vill se tolerans mot alla anledningar att välja vego.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Mötet -

Universalt populär är han inte. I många djurvänners öron är hans generösa inställning till köttätare och flexitarianer oetisk, som om han köpslog med en kvinnomisshandlare om att bara slå sin fru då och då. Tobias Leenaert förespråkar att tröskeln till vego ska bli lägre. Mycket lägre. Han menar att den höga etiska svansföringen hos renlevande djurrättsaktivister bidrar till att den stora massan stöts bort, men stora massan behövs för att göra skillnad för djuren.

sig om den frustrerade veganen som vid middagsbordet brister ut i haranger om djurens lidande. Det kan röra sig om vegangruppen på Facebook, där en sympatisör sågas med fotknölarna eftersom hen för husfridens skull äter farmors ostgratäng på julen. Eller personen som får stämningen att stelna under middagsbjudningen när en vinetikett ska avkodas för att utröna om äggvita använts för vinets klarering. Det här bidrar till att vego framstår som ett jobbigt och svåruppnåeligt tillstånd. Tobias Leenaert tycker att frågan inte är om man har rätt. Frågan är inte om det är sant. Frågan är om det funkar – för djurens skull. För djuren spelar det ingen roll vilken anledning människor drar ner på köttkonsumtioET KAN RÖRA

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

nen. Det enda som räknas är att många människor gör det, och att vara en arg vegan är inte effektivt för att nå dit. Kanske har Tobias Leenaert mandat att kritisera konfrontativa djurvänner eftersom han själv varit en sådan. till tidigt 80-tal på belgiska obygden. Hunden Tosca ligger ihoprullad framför spisen. Tioåriga Tobias blick växlar mellan Tosca och utsikten från köket, grannens kor betar i regnet. Hunden har till och med samma svartvita mönstring som korna. Varför älskar han den ena, och äter den andra? Men Tobias gillade att äta kött, det skulle dröja till studenttiden innan han var redo att ifrågasätta sina vanor och läsa Peter Singers klassiker Djurens frigörelse. Tobias Leenaert fortsatte att sluka böcker om djurrätt, skrev sin masteruppsats om relationen mellan djur och människor, insåg den svindlande omfattningen av djurens lidande. Ilskan växte. Hur kan människor oberört leva sina liv medan miljarder djur plågas? – Men till slut kändes det som att springa in en vägg om och om igen, när man såg att budskapet var för radikalt för mottagarna. Då började jag automatiskt justera för att hitta vad de kunde smälta. Inte för att jag gav upp, utan för att jag ville vara mer effektiv och sprida ett budskap som kan plockas upp av betydligt fler än den där ynka procenten, säger han. Tobias Leenaert blev en pragmatiker. Kritiken mot honom har kommit från de egna leden: han har mobbats i sociala medier, han har anklagats för att bara försöka tjäna pengar, kritikerna tycker att han sviker djuren när han ser positivt på satsningar för att minska köttkonsumtionen i stället för att stoppa den helt. För om djuren har rättigheter, varför skulle man uppmuntra en köttfri dag i veckan? Ingen etiskt sinnad själ skulle ju tolerera att människors rättigheter kränks sex av veckans sju dagar. – Jag tycker det är totalt nonsens. Om vi tar misshandel som exempel, så är det något som är olagligt och 99 procent av människor är emot det. Medan att äta kött är inte bara lagligt, det är något som firas i samhället. Så de här sakerna går inte att jämföra, säger Tobias Leenaert. Andra håller med honom om att målen helgar medlen och gillar att göra skillnad med mjuk metodik. Tobias Leenaerts bok om metodiken är nu aktuell på svenska, Så skapar vi en vegansk värld. I boken argumenterar han för att djurvänliga beteenden ska spridas utan predikan, konflikter och skuldbeläggande – annars blir mottagaren defensiv eftersom ingen vill anklagas för att vara en dålig människa. VI SPOLAR TILLBAKA

5 X LÄSTIPS I SOMMAR 1 Så skapar vi en vegansk värld av Tobias Leenaert (2022) Eftersom världen förlitar sig på att använda djur så menar Tobias att djurvänner måste vara extremt pragmatiska för att göra skillnad för så många djur som möjligt. Boken ger verktygen. Finns i Djurens Rätts nätbutik, medlemspriset är 195 kronor.

FOTO: DAISY DIRICK X

Tobias tror att ilskan har en plats också, framför allt i framtiden. När opinionen svängt och majoriteten är emot djurutnyttjande, så kommer konfrontativa metoder bära frukt.

”Till slut kändes det som att springa in en vägg om och om igen, när man såg att budskapet var för radikalt för mottagarna”

Tobias Leenaert förespråkar att vara en god lyssnare. Att anpassa budskapet efter vad mottagaren är öppen för. Att så ett frö i stället för att stänga dörrar. Att vara ödmjuk inför att beteendeförändringar är svåra – världen är riggad för att utnyttja djur och vanor är svåra att bryta. Att välkomna alla anledningar att välja vego, i stället för att bara tolerera djuretiska

Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning av Dale Carnegie (1936) ”En klassiker. Man måste ha överseende med titeln och vissa delar av språket, men den är välskriven, värdefull och insiktsfull om hur man pratar med människor och hjälper dem att se din synvinkel på saker”, säger Tobias Leenaert.

3 Nonviolent Communication: Ett språk för livet av Marshall B. Rosenberg (2017) Detta är Tobias lästips till djurvänner som är modfällda över människor som Djurens Rätt

utnyttjar djur. ”Den är skriven med stor empati för andra människor och kan hjälpa till att skifta perspektiv. Att förstå andra människor

skänker ett lugn”, säger han.

4 Det liv du kan rädda av Peter Singer (2009) Tobias gillar effektiv altruism-rörelsen och Singers tankar har haft stort inflytande på Tobias. Boken handlar om hur du blir en bättre person och gör så mycket gott som möjligt. Finns gratis som ljudbok på engelska på Spotify.

5 Alla mot djuren av Pelle Strindlund (2021) En bok med en analys av de politiska ideologierna och synen på djur, som tar avstamp i de svenska förutsättningarna och därefter tar ett internationellt grepp om frågan.

Nummer 2 2022

Mötet Tobias Leenaerts bok om de mest effektiva verktygen för minskad animaliekonsumtion är nu aktuell på svenska.

anledningar. Han menar att människor ofta gör rätt saker av fel anledningar – åtminstone till en början. Om man bidrar till djurens lidande är det skönast att ha skygglapparna på, men när vegonyfikna människor är belåtna över att ha tagit ett första steg i rätt riktning, så är de mer mottagliga för att överväga djurens lidande. Leenaert citerar Jerry Sternin: ”Det är lättare att agera dig till ett nytt tänkande, än att tänka dig till ett nytt agerande”. av etiska skäl, vilket leder till en snedvridning som får dem att tro att etiska argument är bästa verktyget för att övertyga andra. Tobias Leenaert säger att många inbitna vegetarianer glömmer hur svårt det var i början, och kan behöva en dos ödmjukhet. – Fråga dig själv vad du vet att du borde göra, men ändå inte gör. Det är inte alltid så enkelt för människor att ändra sig, och vi måste acceptera att personer ändras olika snabbt. Du och jag har kanske valt att vara konsekventa när det gäller växtbaserad mat, men vi är inkonsekventa med andra saker – alla mina kläder är inte rättvisemärkta, exempelvis. Det är mänskligt. Om det blir trevligt och bekvämt att ta det rätta beslutet, så kommer de allra flesta konsumenter göra det, menar han. Här behövs en kritisk massa för att vego ska bli norm, det är därför Tobias inte skanderar ”bli vegan” och i stället välkomnar alla människor som drar ner på köttet. I Sverige pågår en vegoboom, och undersökningar visar att det är flexitarianerna som driver utvecklingen, inte veganerna. Men det är djurvännerna som skapat ringarna på vattnet, och Tobias vill att djurvänner DJURRÄTTSFÖRESPRÅKARE VÄLJER VEGO

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

vågar fråga sig själva hur de effektivt gör skillnad för djuren. Det kanske inte är att tillbringa dagarna med att läsa innehållsförteckningar i jakt på potentiellt animaliska spårämnen, eller predika i sociala medier för de redan frälsta. – Folk fokuserar lite för mycket på det strikta beteendet, men det finns så mycket viktigare saker att fokusera på för att göra skillnad. Det viktigaste är att sprida budskapet genom att vara en bra representant, Kanske lära sig laga mat väl, ha en blogg eller ge pengar till rörelsen. Folk ska inte underskatta vad vi kan göra tillsammans, säger Tobias Leenaert. En bra början enligt honom är att inte säga så mycket, och i stället låta exemplet tala. Att bjuda på en frestande vegomåltid, låta människor lägga märke till att vego kan vara gott och enkelt, och låta nyfikna frågor börja komma. Han tipsar om att inte försöka övertyga, utan att i stället ha inställningen att hjälpa till att vidga vyer och vara stöttande. Att inte glida in i predikan är kritiskt och människor har känslig radar. – Att predika är förmodligen varken det mest effektiva eller snabbaste sättet att förändra människor. Det gäller att försöka vara positiv och förstående, det är bra för både dig själv och effektiviteten. Jag kommer inte hindra någon som vill vara väldigt arg, det finns sammanhang där det kan vara användbart, men ilskan är förmodligen inte så trevligt för dem själva heller. till att försöka stoppa djurens lidande har tärt på Tobias Leenaert. Ibland vill han bara välta bordet, springa ut på gatorna och skrika, men inser att det är meningslöst. ATT DEDIKERA LIVET

TOBIAS LEENAERT Ålder: 49 år. Bor: På landet utanför Ronse i Belgien. Familj: Sambon Melanie och uppemot hundra adoptivdjur, som paret förmedlar till nya familjer. Gör: Författare, debattör, grundare av organisationerna ProVeg International och Ethical Vegetarian Alternative. Driver Feathery Forest, ett härbärge för hemlösa djur med tillhörande bed and breakfast. Aktuell: Med boken Så skapar vi en vegansk värld, som nyligen översatts till svenska. Äter helst: Veteproteinet seitan, korvar från Beyond Meat eller ambitiösa grönsaksrätter. Djur nära hjärtat: ”Jag är närmare hundar än någon annan art. Där finns mina största minnen, och min största emotionella investering. Men hundarna har korta liv jämfört med oss och det är jobbigt att behöva säga hejdå så ofta.” Framtiden: Har många resor inbokade för föreläsningar. Innan han fyller 50 vill han skriva klart en roman som berör filosofi och djurrätt. Mer: Hemsidan veganstrategist.org, twittrar ibland på @TobiasLeenaert, har också Facebooksidan Vegan strategist.

Youtube Ingen läslus men nyfiken på Tobias tankar? Se hans föreläsning How to Create a Vegan World.

FOTO: SOPHIA SARTRE & DAISY DIRICK X

Mötet ”Det viktigaste är att sprida budskapet genom att vara en bra representant” – Vi är inte tillräckligt många. Även om vi alla skulle gå ut på gatorna imorgon samtidigt så räcker det inte. Det finns inget annat sätt än att vara tålmodig. Han säger att han inte nödvändigtvis är deprimerad, men ständigt tyngd av vetskapen om djurens lidande. Inte ens sällskapet av den gamla hittekatten Gilbert hjälper, som i sviterna efter sjukdom har tungan hängande utanför munnen och gillar att gosa med en slemsträng dinglandes från munnen. Nästan hundra djur har fått en andra chans i livet hemma på Tobias gård på den belgiska landsbygden. Här finns hundar, katter, grisar, kaniner, ankor, höns, kalkoner och fasaner som lever lyckligt. Men idyllen ger Tobias ingen lindring. – Jag tänker mest på allt som kan gå fel. Djuren kan bli sjuka. Vi har vilda djur i närheten, tänk om räven tar kycklingarna? Så det inte avkopplande, säger han. Trots all vånda skulle han inte välja ett liv där han som student aldrig läste Djurens frigörelse. – Jag är tacksam för det ögonblicket, att få ha hittat mitt syfte. De flesta människor gör aldrig det, så jag ser det som en gåva att veta vad jag verkligen vill göra i livet, något som dessutom är meningsfullt och givande. Alla djurrättsaktivister borde skatta sig lyckliga. en orubblig övertygelse: världen kommer bli vego. Kanske till och med inom detta århundrade. De senaste fem årens matuppfinningar från vegoföretag gör Tobias Leenaert optimistisk, han tror att kapitalismen är en kraft att räkna med i omställningen. I kombination med rationalitet och medkänsla blir vegovågen en ostoppbar kraft. – De flesta av oss håller med om att djur inte ska lida för vår mat. Folk försöker undantränga faktumet, men innerst inne vet de om det enorma lidandet. Majoriteten bryr sig om djuren. Så han är hoppfull om mänskligheten, trots allt. – Jag gillar att betrakta människor som barn, vi växer och det tar tid att nå vår fulla mänsklighet. Folk kan vara väldigt negativa över världen, men det har aldrig funnits en tid som nu där så många människor jobbar för andra – inom vården, sociala sektorn, icke vinstdrivande organisationer. Ingen annan art gör det. Vi är den enda arten som ifrågasätter vår kost. Det är fantastiskt. ● DESSUTOM HAR HAN

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus -

VALG 26

Söndagen den 11 september är det dags. Här får riksdagspartierna bekänna färg i de viktigaste djurfrågorna, dessutom granskas djurpolitiken som de drivit under mandatperioden.

Fokus -

illustration Emma Hanquist

UIDE

2022

Fokus -

Här är partiernas svar på de åtta viktigaste djurfrågorna just nu.

(Partierna listas i bokstavsordning.)

KÖTTKONSUMTIONEN ha en chans att nå klimatmålen måste köttkonsumtionen minskas, fastslår FN. Trots det har Sverige tydliga mål om att öka animalieproduktionen i Sverige, enligt nationella livsmedelsstrategin. En omöjlig ekvation, anser många kritiker. – Miljöpartiet och Vänsterpartiet har gjort klart mest för minskad köttkonsumtion, och båda har lyft att det behövs större kapacitet för förädling av växtbaserade livsmedel inom landet. Övriga partier har i princip inte agerat alls i frågan utan håller fast vid att det räcker med att det importerade köttet minskar, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt. Den höga köttkonsumtionen är ett förhållandevis nytt fenomen – på 1960-talet var köttkonsumtionen 66 procent lägre än i dag. 2016 gjordes en toppnotering på 88,4 kilo kött per person och år i Sverige, därefter har konsumtionen sjunkit ömsom stagnerat. Samtidigt har vegetarisk mat fått ett uppsving och betraktas som en framtidsbransch, medan animalieindustrin går på knäna och har under 2022 tilldelats stödpaket i multimiljardbelopp. Däremot har exempelvis Danmark satsat 1,25 miljarder danska kronor på att producera växtbaserad mat, men de politiska storsatsningarna på vego i Sverige har uteblivit. FÖR ATT ENS

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus KÖTTET O C H K L I M AT E T

1,8

miljarder

Ska ni verka för att minska köttkonsumtionen?

liska livsmedel som serveras i restauranger och storkök.

Vill du veta mer? Partienkäten är kortad av utrymmesskäl. För partiernas fullständiga svar, gå in på djurensratt.se/val2022

M O D E R AT E R N A

så många fler människor kan mättas om världen blir vego.

– Nej. Det är inte politikens uppgift att styra människors val av livsmedel. Svensk animalieproduktion sker med högt djurskydd och liten miljöpåverkan, det är därför bra om andelen svenskproducerat ökar i köttkonsumtionen.

C E NTE R PA R T I E T

14,5 procent

av världens totala utsläpp orsakas av animalieindustrin, enligt FN

– Nej. Konsumenten ska själv få bestämma. Vi tror i första hand på förändring genom frivillighet hellre än genom lagstiftning och tvång. Vi vill förbättra möjligheterna att välja svenskt kött eller viltkött. I media

K R I S T D E M O K R AT E R N A

– Nej. Vad man äter är en fråga som bör beslutas runt var och ens köksbord, snarare än av politiker. Vi vill att det ska bli en större andel svenskproducerat kött på svenska tallrikar.

I mars gav Djurens Rätts Camilla Bergvall och Cecilia Mille en debattreplik till Svensk Fågel i Altinget. I repliken konstaterade de att det inte är hållbart att pumpa in statliga pengar i djurfabriker.

– Ja. Det kommer ny forskning om mat och hälsa hela tiden och nya näringsrekommendationer håller på att tas fram, det är viktigt att följa denna fråga och se över våra nationella kostråd.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

LIBERALERNA

– Ja. Det ska bygga på konsumenternas informerade val. I köpögonblicket ska det finnas information om både djurhälsa och köttets klimatpåverkan. Vi vill framför allt att köttproduktionens klimatpåverkan ska minska.

S O C I A L D E M O K R AT E R N A

– Nej. Det svenska lantbruket producerar kött av världsklass och konsumenterna ska själva få välja om de vill konsumera kött eller inte.

VÄ N S T E R PA R T I E T

så mycket skulle matens klimatavtryck minska vid ett skifte från kött till vego.

– Ja. Vi vill införa ett nationellt mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025. Vi ser stora fördelar med att lyfta den vegetariska maten i offentliga sammanhang, exempelvis genom vegonorm och köttfria dagar.

procent

M I L J Ö PA R T I E T

200 000 ton fiskar dödas i yrkesmässigt fiske i Sverige varje år. Det motsvarar miljarder individer.

– Ja. Bland annat genom klimatskatt på livsmedel, att försvåra import och köp av kött där antibiotika överanvänts, minska animaliskt matsvinn och ursprungsmärka anima-

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus Cirka 0,03 procent av statliga forskningsbudgeten går till forskning om alternativa metoder till djurförsök.

2 3

1. Ja. Det har vi arbetat för under hela mandatperioden. 2. Ja. Det har vi arbetat hårt för under vår tid i regering.

M O D E R AT E R N A

är att EU fastslagit att försök på levande djur ska fasas ut så snart det är vetenskapligt möjligt. Den dåliga nyheten är att nio år har gått och utvecklingen står stilla. Experterna är överens om att det är mål och medel som behövs för att göra djurförsök överflödigt. Därför har Djurens Rätt två krav: att en handlingsplan för utfasning antas, och tiodubblad finansiering av forskning om alternativa metoder till djurförsök. Djurfria metoder är snabbare, billigare och ger bättre resultat än djurförsök. Den som tar täten i utvecklingen har en ljus ekonomisk framtid – EU:s beslut om utfasning bäddar för fortsatt växande efterfrågan på djurfria metoder. Sverige satsade 42,7 skattemiljarder på forskning och utveckling under 2021, men satsningen på forskning om alternativa metoder har varit konstant på några få miljoner i många år. – Förra året beställde dåvarande regering [S och MP] en kartläggning av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska djurförsöken så långt som möjligt. I den nysläppta rapporten från Jordbruksverkets 3R-center konstateras att det behövs mer pengar. Ännu har inga åtgärder vidtagits. Fler partier behöver göra allvar av sina ambitioner att accelerera övergången till djurfri forskning, säger Peter Stålborg, som är sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt. 30

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

1. Vet ej. Om en konkret handlingsplan kan skynda på arbetet – ja. 2. Vet ej. Det är inte självklart att brist på forskningsmedel är avgörande.

M I L J Ö PA R T I E T

DET SISTA FÖRSÖKET DEN GODA NYHETEN

LIBERALERNA

procent

av alla vuxna i EU vill fasa ut djurförsök.

Hur ska ni jobba i frågan om djurförsök?

1. Ja. Försök på levande djur ska ersättas där det är möjligt och lämpligt. 2. Ja. Vi har satsat och redovisat extra medel för detta i vår forskningsmotion.

S O C I A L D E M O K R AT E R N A 1. Ska ni verka för att Sverige ska anta en handlingsplan för utfasning av djurförsök? 2. Ska ni verka för ökade statliga anslag till alternativa metoder till djurförsök?

C E NTE R PA R T I E T

1. Nej. 3R-centret kommer kunna minska behovet av djurförsök. 2. Ja.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

1. Ja. Vi vill också se fler beslut på EU-nivå. 2. Vet ej. Om behov finns är vi öppna för att se över frågan.

1. Ja. Alternativa metoder som inte kräver djur ska tas fram. 2. Ja. I flera år har vi föreslagit ökat anslag i våra utgiftsområdesmotioner.

K R I S T D E M O K R AT E R N A

VÄ N S T E R PA R T I E T

1. Nej. Vi vill inte fasa ut djurförsök snabbare än EU. Utan djurförsök flyttar forskning till andra kontinenter. 2. Nej, inte i dagsläget.

1. Ja, det är hög tid. Det har vi motionerat om i riksdagen. 2. Ja. Vi har gjort sådana satsningar i våra egna budgetmotioner.

MINKAR OCH MÄNNISKOR

Fokus -

Kommer ert parti verka för avveckling av pälsdjursfarmning?

0 antalet djurskyddskontroller på minkfarmer 2021. Året innan gjordes tolv inspektioner, elva av farmerna hade brister.

C E NTE R PA R T I E T

– Nej. Så länge pälsdjursuppfödningen uppfyller djurskyddskraven ska det vara tillåtet. Annars flyttar produktionen till länder med sämre djurskydd.

K R I S T D E M O K R AT E R N A

minkfarmningen i stora delar av Europa. I november gav svenska myndigheter grönt ljus för att återuppta minkaveln under 2022. Sverige börjar bli alltmer ensam i Europa med ohejdad minkfarmning. Ett 20-tal länder i Europa har stoppat pälsbranschen av djuretiska skäl och smittskyddsskäl. – Intresset för att lagstifta kring minkfarmerna i Sverige har varit större under den senaste mandatperioden på grund av pandemin. Men det intresset har ännu inte lett till några långsiktiga åtgärder, vilket jag är mycket besviken över. Fler partier behöver ta ställning i frågan och inse att det är viktigt ur djurskyddssynpunkt så väl som för smittskyddet, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. Djurens Rätts ståndpunkt är att minken är ett ensamlevande rovdjur som strövar längs vatten, därför kan tillvaron i en gallerbur inte leva upp till djurskyddslagens krav på att djur ska kunna bete sig naturligt och röra sig obehindrat. Pälsbranschen har dålig lönsamhet och Djurens Rätt vill se ett omställningsstöd till det 20-tal minkfarmer som finns kvar i Sverige. – Det är dags att avveckla minkfarmerna på ett hållbart sätt, så att de aldrig mer kommer tillbaka. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att fem av åtta riksdagspartier fortsatt försvarar branschen när opinionsundersökningar visar att uppemot 80 procent av svenskarna vill lägga ner minkfarmningen, säger Anna Harenius. PANDEMIN SLOG UT

– Nej. Det är en av de mest kontrollerade produktionsgrenarna inom djurhållning. Den har en plats i Sverige.

LIBERALERNA

– Ja. Det ska avvecklas. Vår motion i frågan ligger på riksdagens bord.

M I L J Ö PA R T I E T

– Ja. För rävar och chinchillor har kritiken lett till att uppfödningen lagts ner, men inte för minkarna.

M O D E R AT E R N A

– Nej. Svensk minknäring är under samma lagstiftning, förordningar och expertrekommendationer som övrig djurhållning.

S O C I A L D E M O K R AT E R N A

– Nej. Den nya tuffare djurskyddslagstiftningen kommer ge bättre djurhälsa även för pälsdjur.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

– Vet ej. För att säkerställa att djurskyddslagen efterlevs behövs forskning och studier, och en utvärdering av rådande föreskrifter.

VÄ N S T E R PA R T I E T

– Ja. Vi har motionerat i riksdagen om ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till år 2023. 60 miljoner betalades ut till svenska minkfarmer under avelsförbudet 2021.

Vill du veta mer? Partienkäten är kortad av utrymmesskäl. För partiernas fullständiga svar, gå in på djurensratt.se/val2022

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus -

5 SKATTEMILJARDERNA TILL DJURFABRIKERNA skattepengar. Bara under 2022 har ett särskilt stödpaket på tre miljarder skattekronor betalats till lantbrukare. Mer än hälften av pengarna är riktade stöd till djurfabrikerna, medan växthusföretag bara får 40 miljoner kronor. Kritiken från tunga instanser är inte nådig. En FN-rapport från 2021 pekar ut dessa subventioner som ett hot mot miljö och hälsa, och kräver att alla parter måste göra ”bredare, snabbare och modigare” förändringar. Under våren riktade EU en känga mot Sveriges regering för en dålig jordbruksplan ur ett klimatperspektiv. – Vänsterpartiet har motionerat om utfasning av miljöskadliga subventioner som stöder kött- och mejeriindustrin och Miljöpartiet har förslag om klimatskatt på livsmedel. Socialdemokraterna har i regeringsställning, med stöd av Centerpartiet, i stället beslutat om flera krispaket som hittills omfattar minst tre miljarder och som framför allt ger bidragspengar direkt till de mest intensiva djurfabrikerna, säger Cecilia Mille, som är sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt. Många vegoföretag flaggar för svårigheterna med att konkurrera med de subventionerade animaliska produkterna. Flera undersökningar visar att svenskar vill äta mer växtbaserat protein på svenska råvaror, men det måste vara gott och prisvärt. Djurens Rätt vill se att subventionerna till djurfabrikerna minskas och att stödet för växtbaserade livsmedel ökar. DJURFABRIKERNA BADAR I

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus AXPLOCK AV S U B V E N TIONERNA

6 10 av

tycker att vego borde få lika mycket skattestöd som animalier.

Ska ni verka för jämlika konkurrensvillkor mellan animaliska och växtbaserade produkter?

kraft både för animaliska och växtbaserade produkter. S O C I A L D E M O K R AT E R N A

miljarder

i särskilt stödpaket till lantbruket under 2022. 1,8 miljarder föreslås gå till djurfabrikerna.

C E NTE R PA R T I E T

– Nej. Konsumenten själv bestämmer vad hen vill äta.

K R I S T D E M O K R AT E R N A

miljarder

mellan åren 2021–2027 till fiske, fiskuppfödningar och investeringar i branschen.

864

miljoner

delades ut 2020 i det årliga nötkreatursstödet, för att ge ”lönsam mjölk- och köttproduktion”.

– Nej, det finns i dagsläget ingen direkt subventionering för djurhållning.

LIBERALERNA

– Ja. Vi arbetar för jämlika konkurrensvillkor och jämförbara regelverk inom alla områden.

– Ja.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

– Nej, marknadens aktörer ska avgöra, inte stat eller EU.

VÄ N S T E R PA R T I E T

– Ja. Vi har i vår budgetmotion ökat stödet för växtbaserade livsmedel. Vill du veta mer? Partienkäten är kortad av utrymmesskäl. För partiernas fullständiga svar, gå in på djurensratt.se/val2022

Vegetabiliesektorn får bara några få miljoner i stöd per år.

M I L J Ö PA R T I E T

– Ja. Vi vill satsa mer på växtbaserade livsmedel och se över skattesystemet i livsmedelskedjan för att minska klimatpåverkan.

M O D E R AT E R N A

– Nej. Vi vill stärka livsmedelsproduktionens konkurrensDjurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus LIBERALERNA

DJUR I BUR 8,7 miljoner hönor i äggfabriker i Sverige, varav ungefär 300 000 hönor i burar. Det är en dramatisk minskning efter att Djurens Rätt i många år arbetat för att företag och producenter ska fasa ut buräggen. 2021 blev samtliga svenska livsmedelskedjor buräggsfria efter dialog med Djurens Rätt. När arbetet började 2008 satt över två miljoner höns i burar i Sverige. Genom End the Cage Age ser det ut att bli burförbud i hela EU – den största djurskyddsframgången i modern tid. Tyskland, Österrike, Schweiz och Tjeckien har tagit täten och förbjudit burarna i inhemska äggindustrin. Djurens Rätt vill inte att Sverige ska invänta ett EU-förbud medan hundratusentals hönor sitter i burar. – Hittills har engagemanget för hönorna varit oerhört svalt i riksdagen, trots att det inte går att få bort de sista burarna utan politiska beslut. Det göms fortfarande burägg i produkter som har ägg som ingrediens, där det är svårt för konsumenter att göra medvetna val om inte ägg väljs bort helt. Svenska politiker har en viktig möjlighet att både stötta utfasningen i EU till 2027, och innan dess gå före i Sverige för att visa vägen. Hönor i bur är inte förenligt med ett gott djurskydd, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. JUST NU FINNS

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

– Ja. Planerade utfasningen på EU-nivå är positiv.

M I L J Ö PA R T I E T

Ska ni verka för ett förbud mot att hålla hönor i burar?

C E NTE R PA R T I E T

av 10

vill förbjuda burhållning av hönor i äggproduktion.

230 000

– Nej, inte så länge de lever upp till djurskyddslagen. Många konsumenter gör ett aktivt val och antalet höns i burar har minskat snabbt.

M O D E R AT E R N A

– Ja, på sikt. Avvecklingen måste ske kontrollerat.

S O C I A L D E M O K R AT E R N A

– Nej. Gradvis förändring och frivillig samverkan kan fasa ut icke-önskvärda metoder eller djurhållning.

K R I S T D E M O K R AT E R N A

– Nej. så drastiskt minskade antalet hönor i burar mellan 2020 och 2021.

– Ja. Vi anser att hönor ska ha rätt till utevistelse och mer utrymme inomhus.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

– Ja. Vi anser att frågan bäst regleras på EU-nivå, för att uppnå lika konkurrensvillkor i Europa.

VÄ N S T E R PA R T I E T

– Ja. Vi har motionerat i riksdagen om utfasning senast 2023.

I media I debattartiklar inför påsken uppmanade Djurens Rätt att politiker förbjuder burar och att konsumenter väljer bort ägg. Detta publicerades i Aftonbladet, på Europaportalen och i Altinget.

Fokus -

ETT VÄRDIGT SLUT en plågsam död till mötes i de svenska djurfabrikerna. Grisar, fjäderfän och fiskar utsätts för plågsamma bedövningsmetoder, och är även djurslagen det slaktas flest av i Sverige. Grisarna sänks ner i ett koldioxidschakt, får panik och kämpar för luft och sina liv. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har flera gånger dömt ut metoden. Fåglar hängs upp och ner i sina ben (vid fullt medvetande) och får huvudena doppade i ett strömförande bad, som ofta misslyckas med att göra fågeln medvetslös. Fiskar i fiskuppfödningar har rätt till bedövning vid slakt. När fiskarna sätts i det koldioxidmättade vattnet är deras obehag så starkt att vattnet ser ut att koka. Forskare har sett att fiskar ofta blir paralyserade av koldioxiden, inte bedövade. Metoden är inte godkänd i fisknationen Norge. Fågelbranschen har beslutat att inte bygga nya slakterier med elbadsbedövning, och forskare är överens om att koldioxidbedövningen av grisar och fiskar inte duger. Linda Björklund är sakkunnig hos Djurens Rätt. – MP och V är de som varit tydliga och lagt konkreta förslag om slutdatum för plågsamma bedövningsmetoder. Men stödet för slutdatum saknas från de andra partierna tyvärr. Alla utom L har uttryckt att de tycker det är viktigt med mer forskning i frågan. Det räcker inte. Det behövs konkreta satsningar på forskningen och ett tydligt politiskt besked om slutdatum för de plågsamma bedövningsmetoderna. Först då tror jag vi kommer få se att det börjar röra på sig ordentligt. Frågan om djurskydd vid slakt måste prioriteras upp.

FOTO: JO-ANNE MCARTHUR

MÅNGA DJUR GÅR

DJUREN OCH BEDÖVNINGARNA

2,5

miljoner

Ska ni verka för ett slutdatum av plågsamma bedövningsmetoder?

antalet grisar som slaktas per år i Sverige. Koldioxidbedövningen är standard.

C E NTE R PA R T I E T

miljoner

kycklingar slaktas per år på Guldfågeln, största slakteriet som använder elbadsbedövning.

– Vet ej. Det behövs mer forskning och kunskap om alternativa metoder.

K R I S T D E M O K R AT E R N A

– Vet ej. Vi ser positivt på nya metoder, forskning pågår.

M I L J Ö PA R T I E T

– Ja. Metoderna som används orsakar mycket stort lidande.

M O D E R AT E R N A

– Nej. Expertmyndigheter avgör vilka metoder som ska användas.

S O C I A L D E M O K R AT E R N A

– Vet ej. Det återstår en del forsknings- och utvecklingsarbete.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

– Vet ej. Det behövs mer forskning om alternativa metoder.

LIBERALERNA

– Vet ej. Djur får aldrig utsättas för onödigt lidande och obehag.

VÄ N S T E R PA R T I E T

– Ja, det har vi motionerat om. Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus -

HÖGRE STATUS FÖR DJURSKYDDET period hade Sverige en djurskyddsmyndighet. Den inrättades i januari 2004, men alliansen gick till val med löfte om att lägga ner myndigheten om de vann riksdagsvalet 2006. Sagt och gjort. Frågorna om djurskydd hamnade återigen på Jordbruksverkets och landsbygdsministerns bord. Djurens Rätt tycker att det är en dålig idé att både ha ansvar för djurskydd och lantbrukens lönsamhet, eftersom de ibland står i direkt motsats till varandra. Därför vill Djurens Rätt att Sverige inrättar en särskild djurskyddsminister och djurskyddsmyndighet. – Sedan nedläggningen har det här helt enkelt inte varit en het fråga. Inför valet 2018 var V och MP ensamma om att vara för en djurskyddsmyndighet, men MP är det enda partiet som genom motion och debattartikel försökt blåsa liv i frågan under mandatperioden. Och även om det inte är samma sak kan det nämnas att SD motionerat om införandet av en djurombudsman, säger Matilda Kylefors, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. UNDER EN KORT

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

M I L J Ö PA R T I E T DJURSKYDDSP R O B L E M I U R VA L

200 000 Antalet djur som dör i transport till slakteri i Sverige varje år.

Kommer ni stödja inrättandet av djurskyddsminister? ... eller en expertmyndighet med prioriterat ansvar för djurskydd?

C E NTE R PA R T I E T

år

– Ja. Djurskyddets placering hos Jordbruksverket är olycklig av flera skäl.

M O D E R AT E R N A

– Nej. En särskild ministerpost är inte alltid den bästa eller möjliga vägen.

S O C I A L D E M O K R AT E R N A

– Nej. Frågorna handhas redan av närings- och miljödepartementet.

– Nej. Vi ser inget behov. Så långt går det mellan kontrollbesöken på en genomsnittsgård i Sverige.

S V E R I G E D E M O K R AT E R N A K R I S T D E M O K R AT E R N A

– Nej.

LIBERALERNA

– Nej. Fler myndigheter och fler ministrar är inte lösningen.

– Ja. Vi vill också inrätta en nationell djurskyddspolis.

VÄ N S T E R PA R T I E T

– Vet ej. Vi var för djurskyddsmyndigheten som borgerliga regeringen la ner.

Halvsida-NR2-2022-Djurskyddsminister.indd 2

2022-05-13 10:37:00

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fokus -

Mandatperioden är snart över. Vilka partier stod på djurens sida? Djurens Rätts Sebastian Wiklund utvärderar djurpolitiken.

Djurpolitiken i backspegeln av Josefin Strang illustration Emma Hanquist

Obligatorisk märkning av katter var en annan förbättring. Var något parti emot förslaget?

? ! Vilket partipolitiskt initiativ sedan förra valet gjorde dig glad?

– Det har varit en del bra saker, såsom införandet av brottsrubriceringen grovt djurplågeri, med skärpta straff. Det var något som alla partier var för. En annan fråga som fick en bra push är handlingsplanerna för utfasning av djurförsök. Från att inte ha hänt särskilt mycket, till att vara en sten som fortfarande är i rullning. Det är inte klart än, men jag hoppas och tror att stenen tar sig hela vägen fram. 38

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

– Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade emot och menade att förslaget bygger upp administration, utan att för den saken komma åt de stora problemen med katter utan hemvist. Vilket politiskt initiativ fick dig att skaka på huvudet?

– Det har funnits en del dåliga förslag i riksdagen, mycket har motats bort. Till exempel att inte ha förprövning för stallar, men det verkar ha runnit ut i sanden. Från enskilda partier såg vi att KD föreslog inskränkningar av kornas betesrätt. Det är ett riktigt dåligt förslag.

Och KD blev bottenpartiet den här gången i tidningens partienkät.

– Ja precis, de är inte särskilt intresserade. På senare tid har det nog legat lite i deras profil att inte jobba för vår typ av frågor, och locka till sig väljarna som är emot det vi står för.

Vilka politiska initiativ drevs igenom som försämrade djurens tillvaro?

– Att använda skattepengar till att stödja djurfabriker, det är ett exempel på

försämringar som regeringen gjort. Till exempel 1,8 miljarder i ett direkt stödpaket till animalieindustrin. Det görs också exempelvis satsningar med skattepengar för att få i gång ännu mer uppfödning av fiskar, dessutom utan att ens ha med djurskyddsaspekten. Det minsta en kan kräva är att pengarna villkoras med satsningar för bättre djurskydd och djurvälfärd. Fanns det något parti som lovade runt och höll tunt? Eller tvärtom, presterade oväntat bra?

– De agerade i enlighet med vad de sagt inför valet 2018. Den enda saken jag kan komma på där vi har en svängning till det sämre är Vänsterpartiet, som inte längre är för en djurskyddsmyndighet utan för en djurskyddsombudsman i stället. De menar att en djurskyddsombudsman är lättare att få bredare stöd för än en myndighet. Vad förtjänar ett hedersomnämnande?

– Att ompröva sina åsikter kräver mod.

”På senare tid har det nog legat lite i KD:s profil att inte jobba för vår typ av frågor…”

Fokus ”Att ompröva sina åsikter kräver mod. Detta gjorde Liberalerna i frågan om pälsdjursindustrin” Detta gjorde Liberalerna i frågan om pälsdjursindustrin. Det är en väldigt viktig fråga för oss och därför tycker jag att det är värt att uppmärksamma. Jag tycker också det är värt att påpeka att Liberalerna argumenterade väldigt tydligt när de fattade sitt beslut, minkindustrin ska bort därför att det inte är en godtagbar djurhållning. Vilken djurfråga var hetast och svalast under mandatperioden som gick?

– Mest debatterat var minkarna, med tanke på allt som hände under covid-19. Mitt i allt hade vi ett parti som svängde i frågan, Liberalerna. Frågan vi måste arbeta ännu mer med är det här med att återinföra en djurskyddsmyndighet, det är en fråga som få politiker vill plocka upp. Den är lite komplicerad, många förstår inte varför det vore bra med en djurskyddsmyndighet. De förstår inte kritiken mot Jordbruksverket, som både ska se till näringens och djurens intressen. Om vi blickar framåt och tittar på partiernas löften inför årets val – fanns det något i partienkäten som du reagerade på?

– Så som mandatfördelningen ser ut nu, så finns det en majoritet för att fasa ut buräggen, samt skaffa handlingsplaner och få ökad finansiering för djurfri forskning. Det här med subventioner till djurfabriker är en fråga som vi börjat driva, men som redan blivit ganska brett uppmärksammat. Det var nästan en majoritet av partierna som var kritiska mot subventionerna. Det är väldigt, väldigt glädjande och en bra grund för oss att arbeta vidare ifrån.

FOTO: MALIN THUNBERG/DJURENS RÄTT

Mest ”vet ej”-svar kom på frågan om plågsamma bedövningsmetoder. Varför denna tveksamhet, tror du?

– Partierna har faktiskt varit ganska på tå om bedövningsfrågan, framför allt när det gäller grisar. De uttrycker inte så starka åsikter, men många ser problemet med det. Det är ett skifte som skett under den här mandatperioden – det är vi på Djurens Rätt som drivit frågan – och att politikerna fått upp ögonen för problemet är såklart det första skedet. Min gissning är att de inte vet hur man ska tackla problemet, Jordbruksverket har inte landat i något förslag. Vi begär slutdatum och mer forskning för att ta fram nya metoder. Flest djurvänliga förslag har lagts fram av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Varför är engagemanget inte lika starkt högerut?

SÅ T YCKER SVENSKARNA ENLIGT EN FÄRSK UNDERSÖKNING

procent

tycker att djurskyddsfrågor är viktiga vid årets val.

procent

tycker att vego borde få lika mycket skattestöd som animalier.

procent

vill att politiker gör mer för att ersätta djurförsök.

Lär dig mer

Sebastian Wiklund är samhällspolitisk chef på Djurens Rätt.

procent

vill förbjuda burhållning av hönor i äggproduktion.

– Jag tror en anledning är att djurskyddsförbättringar ofta kräver lagstiftning och förändring av människors beteenden. Partier på högersidan står för fria val och konsumentmakt. Men det finns undantag. I Storbritannien har vi konservativa Tories och i Norge liberala Venstre, som anammat djurfrågorna. Det finns också enskilda grupper inom alla partier som försöker driva djurfrågor. Och det här med skärpta straff för djurplågeribrott var något som gick hem i alla led. Djurens Rätt brukar ofta framhålla det här med snedvridna subventioner av animalieproduktion, det är ju ett exempel på icke-liberal politik. Varför subventionera en slutprodukt, och inte den andra? Vi försöker öka medvetenheten om detta, och kanske får vi med oss fler partier längre fram. ● Djurens Rätt

På Djurens Rätts hemsida finns en stor kartläggning av riksdagspartiernas agerande i djurfrågor under mandatperioden som gick. Gå in på djurensratt. se/val2022

Nummer 2 2022

Påskpepp?

Bli snille på att grilla Gilla grilla!

NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

GILLA HÄNG MED!

av Francesca Vilches foto Ulf Huett

GRILL

Är du redo för drillning om grillning och bästa vegorecepten för sköna sommarkvällar? Grillmästaren Per Ehrlund är din guide.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Recept -

”Grönt kräver KÄRLEK” Kokboksaktuella grillmästaren Per Ehrlund vet hur du lyfter ditt grill-game från lägstanivån till nästa nivå.

Per Ehrlund Ålder: 52 år. Bor: Katrineholm. Familj: Fru, två utflugna barn och två utflugna bonusbarn. Titel: Grillmästare. Gör: Är grillkonsult som bland annat håller i grillskolor, omvandlar recept och är ute på inspirationsturnéer. Aktuell med boken Grilla mera vego. Intressen: Vara i stugan i Lappland. Bästa vegoråvaran på grillen: ”Rödbetan!”

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Mer grillning Recepten på kommande sidor är hämtade ur Per Ehrlunds bok Grilla mera vego (Bokförlaget Semic, 2022).

Hur föddes idén till Grilla mera vego?

– Jag har sedan tidigare skrivit en hel del böcker om grillning. Innan pandemin så höll jag många kurser med drygt 2 500 kursdeltagare årligen, och på dem fick jag besvara många frågor just om att grilla grönt. Jag älskar att grilla grönt, grönsaker har i mycket större utsträckning en bredd på textur och smaker. Många tror att grönsaker är någonting man ska ha vid sidan om, jag tycker att grönsaker är det som ska tala på tallriken. Många var osäkra på hur man grillar grönsaker, då samlade jag ihop min kunskap och mina recept. Vilka grillmisstag gör folk därute som får dig att ta dig för pannan?

– Det största misstaget är att man har en alldeles för varm grill. När man grillar ska man dela upp grillen i två zoner, en för direkt värme där råvaran ligger direkt under värmekällan och en för indirekt värme där råvaran ligger bredvid. Exempelvis kan man vilja ha de fina grillränderna på zucchinin men ändå ha den mjukare inuti, då ska man börja med zucchinin på den direkta värmen och sedan flytta över den till indirekt värme. Sen så gäller det att ha koll på temperaturen. Lägger man kol i hela grillen och brassar på så blir det ungefär 300 grader. Grillar du med briketter så kan det vara bra att veta att det är antalet briketter som styr temperaturen. 15 briketter ger ungefär 150 grader. Det är en bra regel att alltid använda kol till allt som grillas under 12-15 minuter, och briketter till allt som grillas i mer än 15 minuter. Grilla

alltid med locket på för att bevara aromer och ha ventilen öppen. Mest idiotsäkra vegorätten för den med noll självförtroende vid grillen?

– Den första är helgrillad blomkål. Den är enkel, bara se till att du grillar på en indirekt värmekälla när grillen är cirka 150– 170 grader. Gör en timjanolja att drizzla på när blomkålen har blivit varm. När den är klar är blomkålen mjuk inuti och frasig på ytan. Den andra rätten är grillad zucchini, mitt tips är att salta och låta den dra i 20 minuter innan grillning så att vätskan dras ur. Zucchinin blir både fastare och får mer angenämt tuggmotstånd. Hur tar man grillningen till wow-nivå?

– Du kan till exempel grilla mer eller mindre avancerade burgare. Antingen så väljer du en fin vegoburgare som du dressar upp i olika sorters lök, ett bra bröd och olika såser. Vill du avancera mer så gör du en egen burgare på polenta och maxar den med långgrillad kålrot, senapssås, silverlök och ett riktigt gott bröd. Vill du verkligen imponera kan du göra efterrätten på grillen med grillade tortillas och frukter. För att få lite extra smakdimensioner till

grillandet kan du använda olika sorters ved eller färska kryddor på glöden. Underskattad grönsak på grillen?

– Rotselleri! Den funkar lika bra till huvudrätt som till efterrätt. Du väljer själv om du vill smaksätta rotsellerin med något hetare eller med något sötare, såsom en apelsinolja. Vill du ha den som huvudrätt kan du göra en tjockare barbequesås och grilla den i klyftor. Rotselleri får ett fint skal kring sig när den grillas, samtidigt som den blir mjuk inuti. Vilket recept ur boken är din favorit?

– Jag har många, jag gillar särskilt långgrillade recept som kålrabbi med chilidressing, sticky tofu och fylld paprika. Ratatouille är också en favorit! Kan man göra något gott med en engångsgrill i parken, brasan på campingen eller med den gamla klotgrillen hemma?

– Den gamla klotgrillen och en campinggrill kommer man en bit på vägen med. Engångsgrill är både dåligt för miljön och för grillning. Allt som går att grilla i den stora grillen går att grilla på den lilla grillen, så länge det får plats. Många tror att det räcker med att slänga på grönsaken och att ta ut den när den har fått lite färg, men grönsaker kräver sin kärlek. Slutligen – hur skulle du summera tre tips för att lyckas vid vegogrillen?

– Använd termometer, grilla alltid med lock, våga prova dig fram. Och slutligen vill jag hälsa alla en fin grillsäsong! ●

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Summer MsS Am ea DdRrE &s ltyy saalt ice creams

Nyhet!

VITAMIN B12

Helhetshälsas B12-produkter är 100% veganska och kommer i den aktiva formen metylkobalamin. Vitamin B12 bidrar bland annat till normal bildning av röda blodkroppar och normal funktion hos nervsystemet. Välj mellan spray och kapslar. Kosttillskott utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.

44 Djurensersätter Rätt inte Nummer 3 2021 Kosttillskott en varierad kost och en hälsosam livsstil.

Krämig kolaglass g jord på ekologisk kokosmjölk. Smaksatt med en gnutta havssalt och strimmor av kolasås. En sötsalt succé till både vardag och fest!

I N S TA G R A M Gör som över 30 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna. Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produkt nyheter, fakta, allt. Missa inte valjvego.se/vegonara-dig där du hittar en guide till ditt lokala vegoliv.

Ratatouille

”En rätt som är lika vacker som god. Samtidigt är den väldigt enkel att göra.” INGREDIENSER [4 portioner] 1 gul zucchini 1 grön zucchini 1 aubergine 2 tomater 1 paprika 1 rödlök 4 vitlöksklyftor olivolja flingsalt nymalen svartpeppar Enkel tomatsås: 1 burk krossade tomater (400 g) 2 msk tomatpuré 1 gul lök, skivad 1 tsk torkad timjan 1 tsk torkad oregano 1 tsk vitlökspulver salt nymalen svartpeppar

Blanda alla ingredienser till tomatsåsen i en bunke. 1.

Häll såsen i en grillsäker form med cirka fem centimeter höga kanter. 2. Skiva alla grönsaker tunt. Placera grönsaksskivorna på högkant i formen. Enklast är att spara vitlöken till sist och peta in den mellan skivorna. 3. Ringla över olivolja och smaksätt med salt och peppar. Vid grillen 1. Ta cirka 20 otända

briketter och lägg dem lite utdragna längs ena sidan av grillen. Tänd upp ½ tändrör med briketter. När de är färdiga häller du dem i ena änden av de otända briketterna. (Det gör att de otända briketterna tänds en efter en under grillningen, vilket förlänger grilltiden samtidigt som temperatu-

Enjoy!

ren är låg.) På med locket. Ha några briketter redo om du behöver fylla på. 2. Stäm av temperaturen i grillen. Den ska vara 150–170 grader. 3. Ställ formen på indirekt värme och stäng locket. Tillagningstiden är 90–120 minuter. Stäm av temperaturen under tiden. Går den ner fyller du på med några briketter för att få upp temperaturen igen. 4. Om ytan börjar bli lite bränd kan du klippa till en bit fuktat bakplåtspapper och lägga över som skydd. 5. När ratatouillen är klar plockar du ut den ur grillen. Vissa föredrar den al dente, andra vill ha mjuka grönsaker – du väljer själv hur du vill ha den. Låt ratatouillen vila en stund innan servering.

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Har du fastnat vid matbutikens hylla och känner dig knappast klokare efter att ha läst produktens innehållsförteckning? Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Recept TIPS! Du kan också bara röra ihop ingredienserna till tofuglazen och använda den kall, men den blir ännu bättre om den får koka ihop lite.

Sticky tofu med dressad sallad INGREDIENSER [2–4 portioner] 2 förp neutral tofu (à ca 230 g) 4 msk teriyakisås 2 msk japansk soja 3 cm färsk ingefära, riven 3 vitlöksklyftor, pressade 1 msk strösocker 2 msk limesaft ½ dl äppelcidervinäger salt nymalen svartpeppar 46

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Rotfruktssallad Cirka ½ liter valfria rotfrukter och grönsaker, till exempel kålrot, morot, kålrabbi, vitkål, gul och röd paprika. chiliolja äppelcidervinäger salt nymalen svartpeppar

Torka av tofun ordentligt med hushållspapper. Linda in tofubitarna i nytt hushållspapper och pressa dem, till exempel mellan två formar eller skärbrädor med grillböcker ovanpå som en 1.

tyngd. Låt ligga i 30 minuter. 2. Blanda under tiden ihop resten av ingredienserna i en kastrull och koka ihop till en glaze. 3. Strimla alla rotfrukter och grönsaker och blanda med lite chiliolja och ett par skvättar äppelcidervinäger. Salta och peppra. Vid grillen 1. Tänd upp drygt ½

tändrör med briketter. När briketterna är färdiga häller du dem på ena sidan av grillen. På med locket. Stäm av

temperaturen i grillen. Den ska vara 150–170 grader. 2. Grilla tofun på direktvärme, tills den har fått bra färg och fina grillränder. 3. Placera den därefter på indirekt värme och pensla på rikligt med glaze. Stäng locket. Låt den ligga i cirka åtta minuter. 4. När glazen blir lite matt på ytan, pensla på ytterligare glaze och låt tofun ligga ett par minuter med locket på. 5. Skär upp den i lämpliga bitar.

Grillade bönspett INGREDIENSER [4 portioner] 2 ½ dl avrunna kikärtor 1 ½ dl avrunna svarta bönor 1 ½ dl avrunna kidneybönor 1 msk fiberhusk 1 ½ tsk äppelcidervinäger 3–4 droppar chipotlesås salt nymalen svartpeppar rapsolja Till servering Stora pommes frites Du kan använda Friterad saltgurka

TIPS!

Vitlökssås

rökved om du vill, till exempel äpple.

Kör kikärtor, svarta bönor och kidneybönor genom rivskivan på en matberedare. 2. Blanda med fiberhusk, äppelcidervinäger och chipotlesås. 3. Blanda försiktigt ner de hela bönorna. Smaka av med salt och peppar. 4. Dela upp bönsmeten i fyra högar. Krama fast bönsmeten runt träspetten. 6. Täck spetten med plast. Ställ in dem i kylen i minst 30 minuter. 1.

Vid grillen 1. Tänd upp ett tändrör

med briketter, fyllt till drygt 2/3. När briketterna är färdiga häller du dem på ena sidan av grillen. Stäng locket. Stäm av temperaturen i grillen. Den ska vara 170 grader. 2. Pensla spetten med olja och placera dem på indirekt värme. Stäng locket. 3. Bönspetten ska få en lite torr och hård yta innan du kan vända på dem försiktigt, det tar cirka 20 minuter. När du har vänt dem, tillaga dem i ytterligare 15–20 minuter. 4. När spetten har fått fin färg, efter 40–45 minuter, plockar du ut dem och serverar pommes och saltgurka, givetvis med en klick vitlökssås och några droppar grillad citron. Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Ät!

När du vill äta nu Quorn fortsätter att utveckla sitt utbud av kycklingsubstitut, i år har två nyheter lanserats precis lagom till picknicksäsongen. De är färdiga att ätas direkt ur förpackningen och passar utmärkt att lägga i salladen eller i en wrap.

Supersvalkande smak Smakkombinationen mint och choklad har i decennier återuppstått i olika sötsaker. Nu har Oatly lanserat en ny vegansk version av den klassiska smakkombinationen. På den växande växtbaserade glasshimlen hittar vi nu Oatly Mint Chocolate.

Släpper ny skiva Stacky’s idé är prisvärda skivor på svenska råvaror, som axlar den roll du ger den. Den kan exempelvis skivas till dina grillade mackor, rivas ner i tacofärsen, strimlas till woken eller serveras som frasiga pinnar till ungarna. Finns i tre olika smaker.

Gottgörande godis Wellibites nya godispåse smakar päron och melon. Den är särskilt framtagen av barn och för barn, genom ett samarbete med en insamlingsstiftelse för Drottning Silvias barnsjukhus. Den säljs på Pressbyrån och Apotea fram tills augusti.

Rörigt värre!

Djurens Rätt

Nummer 1 2022

FOTO: PRESSBILDER

Hooked Foods har lanserat tre nya majonnäsbaserade tonfuskröror i smakerna skagen, curry och naturell majonnäs. Toonish är baserat på vete- och sojaprotein, där alger har använts som smaksättning för att få rätta smaken från havet.

av Rebecca Johansson

Intervju -

”Djur är INTE underhållning” För fyra år sedan blev Brazil Jack landets första djurfria cirkus. Turnéaktuella direktören Trolle Rhodin ångrar inget.

Varför slutade ni med djur?

– Den största anledningen är att jag under min uppväxt kommit djur väldigt nära, då jag alltid haft djur omkring mig. Jag är uppvuxen på cirkusen och sen när jag väl började jobba själv kände jag att vi inte kunde ge djuren det som krävdes, när vi hela tiden var ute på resande fot. Djur är inte underhållning, så det kändes inte rätt till slut. När jag sen blev allt äldre började jag inse saker som jag inte tyckte var okej. Och i samband med det fick jag andra visioner för hur cirkusen ska se ut, och det innefattade inte djur. En annan stor anledning är att publiken har helt andra krav i dag än tidigare, de vill inte längre se djur användas i underhållningssyfte.   Och ni fattade beslutet efter dialog med Djurens Rätt.

– Jag gick in på Djurens Rätts kontor i Stockholm en dag och blev väldigt vänligt bemött! Jag brukar säga ”cirkus är en konst och en kultur, inte en djuruppvisning”. Det citatet tog jag med mig när jag kontaktade Djurens Rätt och i det står vi enade. Jag la snabbt märke till att Djurens Rätt inte ville skada Brazil Jacks varumärke eller konstformen i sig. Därför valde vi då att gå ut med beskedet om att Brazil Jack blir djurfria tillsammans med Djurens Rätt. Och vi hade en enorm succé under det första året som djurfria! Har någon blivit sur över att ni inte har djur?

– Ingen har blivit sur, förutom förmodligen de andra cirkusarna. Vi har fått lite kritik från andra cirkusar och

folk i branschen som säger att vi inte är en riktig cirkus, trots att vi nästan är en av världens äldsta turnerande cirkusar. Men de får tycka som de vill, det intresserar inte mig. För mig är publiken viktigast och att djuren får ha det bra!   Finns det ett ökande ifrågasättande av djur som underhållning i cirkusvärlden?

– Jag tror att andra cirkusar har kvar djur för att det är mindre kostsamt att ha djur än att ha fler människor på turnén som ska ha lön. Djur kostar ju inget förutom foder, vatten och stall. Det kostar mycket mer för oss att vara djurfria, men det får vi tillbaka i form av publiken och att vi ständigt hör hejarop och kommentarer i sociala medier där folk tackar oss för att vi är djurfria. Vad krävs för att fler ska sluta se djur som underhållning, tror du?

Trolle Rhodin

– Jag tror att vi i Ålder: 33 år. mångt och mycket redan Bor: Resande i vagn är där. Däremot om vi – cirkus är en livsstil. tittar till Sverige så ligGör: Cirkusdirektör på ger vi långt efter i jämfö- Brazil Jack, cirkusen har relse med andra länder. funnits sedan 1899. Flera länder har infört Favoritdjur: Hundarna ett förbud mot djur på Bomba och Kaos. cirkus. För att få slut på djur på cirkus tror jag därför att Sverige måste införa en lagstiftning där det är förbjudet att använda djur på cirkus helt och hållet. Nu är ni tillbaka på turné efter pandemin. Vad kan besökarna förvänta sig?

– Jag vill ge publiken en riktig wow-upplevelse! Publiken ska gå härifrån och vara chockade av föreställningen.

av Linn Åkesson Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Banbrytande vegobeslut

Företagen som ska växa med vego

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

klimatmålen är minskad köttkonsumtion en viktig pusselbit. Dessutom minskas lidandet för djuren världen över. Därför gläds Djurens Rätt över att flera företag har vågat ta första klivet mot att växa med vego. ÖR ATT NÅ

ett ambitiöst mål om halverad köttkonsumtion i Sverige till 2030. Målsättningen sticker ut genom att organisationen gör beräkningen utifrån antalet DJURENS RÄTT HAR

individer, inte kilo. Eftersom Djurens Rätt vill minska lidandet för djuren som är flest och har det sämst, så hamnar kycklingarna i fokus. Att producera tio kilo kött kräver olika många

”Längs vägen krävs mod från företag och stöd från konsumenter”

liv, beroende på om det rör sig om kor, grisar eller kycklingar. För att kunna uppnå en halverad köttkonsumtion arbetar Djurens Rätt från flera håll: opinionsbildning, politisk påverkan, konsumentupplysning och inte minst med att få flera företag ombord på proteinskiftet genom att de sätter upp egna mål om detta. har köttkonsumtionen i stort minskat, med undantag för 2021 då trenden vände och en ökning skedde med 0,9 procent för alla köttslag. Den största orsaken till ökningen var att konsumtion av kycklingkött ökade med DE SENASTE ÅREN

”Vi tänker på det målet som vårt minimum och vi hoppas att vi kanske kan nå ännu längre” djuren, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer hos Djurens Rätt. Hon pekar på att omställningen årligen skulle bespara livet på hela 485 000 kycklingar, och minst 1,7 miljoner kycklingar på sikt när KFC expanderar till 50 restauranger i Sverige. Dessutom har kedjan valt att arbeta med European Chicken Commitment, vilket är välfärdskriterier för kycklingar som Djurens Rätt vill se som ny miniminivå. Kriterierna innebär bland annat att företag säger nej till turbokycklingar och ja till minst 20 procents utevistelse. restaurangkedja som tar stora kliv för djuren är Oh Poké, som också ska minska på köttet och satsa på vego. Hos Oh Poké är det både kyckling och fisk som kommer att ersättas med växtbaserat protein. Målsättningen är att 50 procent av matförsäljningen ska vara växtbaserad till 2030. – I dag ligger vi på runt 30 procent, så vårt mål innebär en ganska stor förflyttning mot det växtbaserade. Vi tänker på det målet som vårt minimum, och vi hoppas att vi kanske kan nå ännu längre, säger Shadlee Ismail, medgrundare till Oh Poké som just nu har 30 restauranger. Enligt Nathalie Söderström kan det kännas självklart att växtbaserat är vägen framåt för att skydda djuren, planeten och folkhälsan. – Men längs vägen krävs mod från företag och stöd från konsumenter. Det är i täta dialoger med företagen som Djurens Rätt kan påverka dessa i en grönare riktning. YTTERLIGARE EN

hela sex procent under 2021. Men omställningen mot växtbaserat har inte avstannat och draghjälpen kommer från oväntat håll. EN RESTAURANGJÄTTE HAR

bestämt sig för att sticka ut hakan. Kentucky Fried Chicken (KFC) har genom ti-

derna i stort sett bara serverat kycklingkött, men nu blickar företaget framåt och storsatsar på vego i Sverige. KFC ska minska det vita köttet till förmån för vego, och fram till 2030 satsar företaget på att öka sin vegoförsäljning med minst fem procent per år. Målet är att 50 procent av allt protein som säljs på restaurangen ska skifta från kycklingkött till vegoprotein. Under juni månad har de nya vegoprodukterna premiär. – Det är otroligt att se ett företag i den storleken, vars huvudprodukt i decennier har varit kyckling, nu göra en förflyttning från vitt kött till vego. Det här är ett viktigt steg för

Nathalie Söderström

av Francesca Vilches illustration Sam Brewster

3 snabba till Nathalie Söderström 1 VA R F Ö R Ä R D E T H Ä R B A N B R Y TA N D E ? – Att KFC går från att i stort sett inte ha några vegoal-

ternativ alls till att ha som mål att 50 procent av alla proteiner de säljer år 2030 ska vara vego är minst sagt banbrytande. Medan vi ser att andra företag slopar det röda köttet för att i stället öka det vita, det vill säga det som kommer från kycklingar och fiskar, så går både KFC Sverige och Oh Poké från det vita köttet direkt till vego. Det är stort! 2 H U R PÅV E R K A S DJUREN? – Att gå från kycklingar och fiskar direkt till vego behöver fler företag göra. Besluten som dessa företag tar påverkar oerhört många djur både i år och i framtiden. Vägen mot en mer djurvänlig framtid innebär att gå ifrån det vita köttet helt, eller åtminstone minska på det rejält. 3 HUR JOBBAR DJURENS R ÄT T F R A M Ö V E R ? – Det finns tyvärr fortfarande oerhört mycket som företag behöver göra när det kommer till djuren, vår uppgift är att få dem att faktiskt agera. Så förutom att prata med företagen om att reducera och ersätta animaliskt protein till fördel för växtbaserade proteiner till år 2030, fortsätter vi föra samtal med dem om djurvälfärdsförbättringar. Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Gör!

Smart sommarläsning Läste du intervjun med Tobias Leenaert på sidorna 20–25 och blev nyfiken på hans pragmatiska inställning till att hjälpa djuren? Nu släpps hans succébok på svenska. Så skapar vi en vegansk värld finns på djurensratt.se/shop och som medlem får du alltid 15 procent rabatt.

Vegansk intimvård Skönhetsmärket Indy Beauty släpper två parfymfria intimprodukter som kan användas varje dag. Både oljan och krämen har ingredienser som lovar att hålla underlivet i balans. Självklart är produkterna veganska och fria från djurförsök.

Ta hand om tassarna Här är en nyhet för naglarna och nagelbanden, från Rosenserien. Oljor och myrra ska mjukgöra nagelbanden och motverka att naglarna skivar sig eller spricker. Förpackningen är dessutom gjord av återvunnen plast insamlad från haven.

Vägra analys-paralys

Få rabatt hos Oh Poké

10 % RABATT

Vill du ta semester från att besluta om menyn där hemma? Simple Feast erbjuder snabba och ekologiska matkassar som är 100 procent växtbaserade. Varje vecka kan du välja tre, fyra eller fem rätter från deras meny. Matkassarna levereras till över 1 000 orter i Sverige.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

FOTO: PRESSBILDER

Med värmen kommer suget efter fräsch mat. Vad sägs om att hugga med dig en poké bowl på väg till stranden? Visa upp denna kupong i kassan hos Oh Poké så får du dessutom 10 procent rabatt på notan vid köp av veganska poké bowls.

av Rebecca Johansson

Halvsida-NR2-2022-Volontär.indd 2

Kompromisslös choklad. greenstarvegan Green Star VEGAN www.veganchoklad.se

2022-05-13 10:39:38

Slutmix S K R I V PÅ !

STEG MOT ETT PÄLSFRITT EUROPA

1 Skriv under medborgarinitiativet på djurensratt.se/pälsfri 2 Tipsa tre personer (eller 30!) att skriva under, de också. 3 Dela initiativet i sociala medier – både i ditt eget flöde och grupper du är med i. 4 Ge en gåva till Djurens Rätt, pengarna går till annonsering för ännu fler underskrifter.

5 Tipsa någon du känner att bli medlem i Djurens Rätt ‒ ju fler medlemmar, desto fler människor kan nås.

Ett europeiskt medborgarinitiativ är inte som en vanlig namninsamling. När en miljon validerade underskrifter nåtts är EU-kommissionen skyldig att svara och vidta åtgärder. Därför behöver du uppge personuppgifter när du skriver under, för att EU ska se att du är en röstberättigad medborgare. Men du kan vara säker på att dina personuppgifter endast kan användas för att stödja detta initiativ, och inte för andra ändamål. Fur Free Europe följer reglerna för integritetsskydd. ●

FOTO: SHUTTERSTOCK

Nu har du som EU-medborgare en unik chans vara med och påverka EU-politiken. Genom Djurens Rätts medborgarinitiativ Fur Free Europe uppmanas EU-kommissionen att

förbjuda både pälsdjursuppfödning och försäljning av pälsprodukter på den europeiska marknaden. En miljon underskrifter behövs, varje namn är ett steg närmare ett pälsfritt Europa. Så här kan du hjälpa till på vägen dit:

Djurens Rätt

Nummer 2 2022 55

Engagera dig! -

Förra året testade han tillvaron som turnévolontär. Det var så givande att Nithin Ramesh återvänder i år igen.

TAGGAD på turné

F bandet. Redan som barn fick Nithin Ramesh möjligheten att bygga relationer med djur. — Jag har varit runt djur i hela mitt liv. Min kusin var veterinär och räddade djur. Jag minns att vi ett tag hade 13 hundar hemma. Det här har gjort att jag älskat djur sen jag var liten. Nithin Ramesh är född och uppvuxen i Indien, hela hans familj var vegetarianer. – Men när jag var 23 år så började jag testa att äta kött. Som matintresserad var jag nyfiken på smaken. I början när jag åt kött så kopplade jag inte att det var djur jag åt. ÖRST BACKAR VI

sedan flyttade Nithin Ramesh till Sverige och då hände något – han träffade kärleken. Hon är medlem i Djurens Rätt och berättade om djurfabrikerna, det ledde till att Nithin blev vegetarian igen i en handvändning. – Det kändes inte bra när jag såg bilder från slakterier och djurfabriker, jag tänkte att det här vill jag inte vara en del av. Jag tappade hoppet när jag såg och hörde om FÖR SEX ÅR

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

av Ida Arneson foto Emelie Asplund

djurfabrikerna – vi kan inte behandla djur så här! Det här samtalet fick mig att tänka om, säger han. Då och då landade Tidningen Djurens Rätt på parets hallmatta och Nithin läste om sommarturnén. – Jag tänkte att det här kunde vara ett sätt att testa att göra lite mer för djuren. När det var dags för stoppet i Slottsskogen valde Göteborgshimlen att öppna sig. Trots det hade Nithin flera bra diskussioner. Han minns ett långt samtal med en äldre kvinna som redan är medlem i Djurens Rätt. – Det var roligt att spendera den tiden med någon man aldrig träffat förut. Det var ett inspirerande samtal om vegansk kost, och jag kunde ge henne både några egna tips och även tips från medlemstidningen. Kvinnan hade stött på helt rätt person för matinspiration – ett av Nithin Rameshs stora intressen är just matlagning. Han vill få fler att förstå vad det innebär att äta djur, och i sociala medier frestar han med veganska indiska recept. – Gobi manchurian är min favoriträtt. Den kommer från det indokinesiska köket, och är friterad blomkål som man wokar med sötsur sås. Klassisk street food i Indien. bara några spårvagnshållplatser från hans hem. I år ska han i stället följa med till politikerveckan i Almedalen, ett av de större stoppen på turnén. FJOLÅRETS TURNÉSTOPP VAR

– Jag är väldigt glad för detta! Jag gillar att interagera och prata med folk, det ger mig energi. Och att dessutom få göra det för något som ligger mig nära om hjärtat – så det var helt självklart att tacka ja. Jag kanske kan få vara Gå in på djurensratt. med och öppna någons se/volontar för mer information. ögon, och få någon att välja vego.

BLI VOLONTÄR

Vad är ditt bästa tips för att starta samtal?

– Se den andra personen i ögonen, det skapar trygghet. Och sen kan man starta samtalet med enklare och vänliga frågor. Då brukar besökaren fråga vad vi gör på plats, och så får vi möjlighet att berätta om oss och vårt arbete. stoppet i Slottsskogen har Nithin sökt sig till fler volontärsammanhang inom Djurens Rätt. – Det är så skönt att gå på volontärgrejer! Det blir kreativa samtal, diskussioner och idéer, man får ett utbyte med personer som har samma ideal när det kommer till djurrätt, säger han och fortsätter: – Till dig som funderar på att söka till sommarturnén vill jag säga så här: Jag tycker det är självklart att du ska söka! Även om du skulle känna dig tveksam till att prata med nya personer, så finns det massor av andra saker du kan få hjälpa till med, som att dela ut flygblad, ställa i ordning, laga mat. Det kommer kännas bra att vara del av sommarturnén – sök! ● EFTER DET DÄR

Engagera dig! -

Hallå där, Ida Arneson Ansvarig för sommarturnén hos Djurens Rätt. Efter två pandemisomrar – blir det här en normal turné? ‒ Yes box, det blir det! För 17:e året i rad ger vi oss ut på turné i Sverige och besöker festivaler, marknader, kulturkalas, gator och torg. SommarNithin Ramesh turnén är mångas första Ålder: 32 år. möte med Djurens Rätt Bor: Göteborg. och den möjliggörs tack Favoritdjur: ”Svår fråga, vare alla våra fantastiska men jag säger hund!” volontärer i organisatioÄlskar: Teknik och matnen. I år fokuserar vi på lagning. kycklingarnas situation. Hjärtefråga: Att djur Nu blickar vi mot en resska respekteras som triktionsfri sommar fylld kännande individer. med djurrättsliga möten Instagram: Lagar mat och samtal! på @theindianboyfriend På vilket sätt gör man skillnad för djuren genom att vara volontär? ‒ Som volontär på sommarturnén skapar du förändring genom att sprida kunskap om djurens situation och inspirerar besökare till att göra djurvänliga val i sin vardag. Genom våra möten med besökare på sommarturnén tar många också det fantastiska beslutet att bli medlemmar i Djurens Rätt – det gör att vi kan fortsätta vara en stark röst i djurrätts- och djurskyddsfrågor. Tillsammans skapar vi förändring för de djur som är flest och har det sämst. Är det för sent att haka på turnén? ‒ Absolut inte! Vi har många stopp kvar både för juli och augusti. Ju fler, desto roligare – följ gärna med. Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Fråga oss -

Fiskar skadas allvarligt av så kallad catch and release.

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval. Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Är det okej att fiska om jag släpper ut fisken efteråt?

Tack för din fråga! Nej, varken att fiska upp en fisk för att döda den eller för att sedan släppa tillbaka den, så kallad catch and release, är någon bra idé. Fisken stressas och skadas av att fångas, av både vistelsen i luften och hanteringen. Det är stor risk att en fisk som fångats och sedan släpps tillbaka inte överlever. Fiskar, precis som andra djur, kan känna smärta och uppleva lidande. Det är mycket plågsamt för fisken att få en krok i munnen eller svalget och fisken skadas av det. Halten av stresshormoner är höga hos en fisk som fångats, den kan vara utmattad och ha syrebrist om den hållits i luften. Fenor, fjäll och det livsviktiga slemlagret som skyddar fiskarna från infektioner riskerar också att skadas. Att behandla andra djur på det sätt som fiskar behandlas, till exempel vid fiske, ses av de flesta som helt otänkbart. Därför är jag glad att allt fler nu får upp ögonen och vill medverka till att fiskarna ses som och börjar behandlas som de levande, kännande individer de SVAR:

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

är. Så mitt bästa råd till dig är helt enkelt att låta bli att fiska. Det finns många andra mer djurvänliga sätt att sysselsätta sig på i sommar!

/Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Hur gör jag rätt på resan? Jag ska på min första resa på egen hand i sommar och undrar om ni har några bra tips på vad man ska tänka på när man reser för att resa djurvänligt?

Vad roligt att du ska ge dig ut och resa på egen hand i sommar. Det finns mycket att tänka på för att vara en djurvänlig resenär, och eftersom jag inte vet om du ska resa inom Sverige eller ute i övriga världen så svarar jag övergripande. Först och främst är det viktigt SVAR:

att undvika underhållning där djuren är den stora delen av evenemanget, exempelvis djurparker eller cirkus. Förutom att djuren utnyttjas för underhållning på sådana platser finns det även en risk att de inte behandlas särskilt väl. Även transporter där djur drar eller bär turister riskerar att innebära lidande, som du som turist troligtvis inte får se. Undvik även att bli fotograferad tillsammans med mer eller mindre vilda djur. Detta eftersom djuren då kan vara påverkade av lugnande medel,

eller har tränats med problematiska metoder för att bli apatiska. När det gäller mer specifika saker kopplade till utlandsresande kan jag tipsa om att vara noga om du köper souvenirer. De kan vara gjorda av djurdelar och kan komma från djur som plågats till döds, och utrotningshotade arter. I många fall får du inte ens resa över landets gränser med sådana produkter, så det finns flera skäl till att undvika dem. Om du ser du någon djurhållning som du anser innebär djurplågeri är det viktigt att du rapporterar det till landets myndigheter. Om du är i Sverige är det länsstyrelsen i det län du befinner dig i som har ansvaret, om du är utomlands kan du vända dig till en lokal djurskyddsorganisation för att få hjälp med vad som gäller i just det landet. Slutligen – det viktigaste du kan göra för att vara en djurvän är att välja vego, oavsett var du

ILLUSTRATION & FOTO: SHUTTERSTOCK

Kan jag få fiska litegrann?

F+S är i världen. Hoppas du får en fin resa i sommar!

/Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt

Vilken politiker bär ansvaret? Vem ansvarar för djurskyddsfrågor i regeringen i dag? Finns det inte redan en djurskyddsminister?

Av ministrarna i Sveriges regering ligger ansvaret för djurskyddet hos landsbygdsministern, som i dag är socialdemokraten Anna-Caren Sätherberg. Den ansvariga myndigheten är Jordbruksverket. Det finns alltså i dag varken en minister eller myndighet med ett prioriterat ansvar för djurens välfärd. Detta är problematiskt eftersom ansvaret dessa har är dubbelt – dels att se till näringens intresse, dels till djurens. Därför är det mer regel än undantag att det som ligger i djurens intresse prioriteras ner till förmån för industrins intresse, och att det djurskydd som får plats enligt industrin inte är tillräckligt säger kanske sig självt. Djurens Rätt vill förutom en minister med primärt ansvar för djuren även se upprättandet av en djurskyddsmyndighet. En sådan fanns mellan 2004 och 2007, och det är hög tid för ett återinförande. Det finns ungefär 250 statliga myndigheter i Sverige, så att ha en myndighet med uttalat ansvar för djuren borde inte vara något annat än en självklarhet år 2022. Inrättandet av en djurskyddsminister, och även en djurskyddsmyndighet, skulle ha ett stort värde – både symboliskt och innehållsmässigt. Det skulle spegla att en etisk hänsyn till djur är en grundläggande värdering i vårt samhälle. Det skulle innebära att djurens välmående lättare kan sättas i första rummet, i stället för att vara en parentes när områden såsom jordbrukspolitik står på agendan. En djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet

FOTO: SHUTTERSTOCK

SVAR:

skulle fungera som en motvikt till andra intressen som annars får förtur i debatten, och på den vägen kan även idéer utvecklas kring vad som behövs för att svensk djuromsorg ska höjas och förbättras. På EU-nivå är situationen liknande och där efterfrågas av många en EU-kommissionär med uttalat ansvar för djurskydd. Ansvaret för djuren ligger i dag inbäddat i portföljen för den kommissionär som ansvarar för hälsa och livsmedelssäkerhet, vilket skapar en en problematik gällande ansvarsutkrävande. I en ny undersökning svarade 70 procent av européerna, och hela 82 procent av svenskarna, att de vill se en djurskyddskommissionär i EU. I dagsläget finns det alltså inte en djurskyddsminister i regeringen. Men det vill vi ändra på! Gå in på djurensratt.se/ tillsatt-en-djurskyddsminister och skriv under vårt upprop. Efter riksdagsvalet den 11 september kommer alla namnunderskrifter att överlämnas till personen som kommer att aspirera på statsministerposten. Vill du påverka hur det ser ut i EU? Då kan du också skriva under uppropet för inrättandet av en djurskyddskommissionär. Du hittar uppropet på djurensratt.se/euforanimals. Stort tack för ditt engagemang! /Matilda Kylefors, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt

Finns bättre kycklingkött? Hej! Ni på Djurens Rätt pratar ofta om ”turbokyckling”, vad menar ni? Vilken kyckling borde jag äta i stället?

Hej och tack för bra frågor! Kycklingar som är av snabbväxande raser kallas för turbokycklingar. De växer helt enkelt turbosnabbt – från ungefär 40 gram vid kläckning till att väga ungefär 2 000 gram (två kilo) vid bara fem veckors ålder. Turbokycklingarna har många och allvarliga hälsoproblem, som risk för rörelsestörSVAR:

I media Efter skandalerna hos Kronfågel är förbättringsambitionerna för låga, enligt en debattartikel i Göteborgs-Posten av Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

ningar och smärta i benen. De är i princip avlade för att inte kunna bli äldre än några månader gamla, trots att de fortfarande är samma art som andra höns och kycklingar. Ungefär 99 procent av alla kycklingar i Sveriges kycklingfabriker är turbokycklingar av raserna Ross 308 och Cobb 500, likt i andra länder. I dagsläget finns det ingen uppfödning av kycklingar i Sverige som ser till alla välfärdsaspekter som Djurens Rätt anser är grundläggande. Det är dock ingen utopi, det är välfärdsaspekter som borde vara en miniminivå för hur kycklingarna ska behandlas. Det är framför allt att kycklingarna ska vara av hälsosammare raser, att de får inredning som främjar naturliga beteenden, att de får tillgång till utevistelse och att de slaktas på ett sätt som minskar risk för lidande. En sammanställning av kriterierna finns under namnet European Chicken Commitment (ECC), som Djurens Rätt varit med och tagit fram och som arbetas med i hela Europa. Detta genom att djurrätts- och djurskyddsorganisationer pratar med företag om att ställa de kraven vid inköp av kycklingkött. Många företag har tagit ställning för förändring för kycklingarna och i dagsläget har över 300 företag börjat jobba med ECC:s kriterier i Europa. De har till 2026 på sig att genomföra alla förändringar. Dock kommer verkligheten för dessa kycklingar inte heller vara en dans på rosor. Så vill du vara helt säker på att inte bidra till lidande för djur så är vår

rekommendation att välja bort kycklingarna från tallriken och i stället välja vego. Då gör du störst skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vill du ha inspiration på kycklingfria rätter kan du gå in på Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego.

/Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Kan jag läsa digitalt? Går det att få tidningen digitalt? Jag flyttar rätt ofta och tidningen hamnar ibland på en gammal adress.

Självklart går det bra att få tidningen digitalt om du så önskar. I stället för att vi skickar hem tidningen fysiskt till din brevlåda får du den då i stället på din mejl. Det går också att välja att få tidningen som taltidning. Om du önskar att få tidningen på annat sätt än hem i brevlådan, tveka inte att kontakta medlemsservice på medlemsservice@djurensratt.se. Du kan också ringa oss på 08-555 914 40 så löser vi det. Vår växel är öppen mellan 09:00–16:30 måndag till torsdag och mellan 09:00–14:30 på fredagar. Du är varmt välkommen att höra av dig och stort tack för att du är medlem hos Djurens Rätt. Tillsammans gör vi skillnad för djuren! SVAR:

/Emmi Avergren, teamledare för medlemsservice hos Djurens Rätt Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Minnesord -

Vi minns

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

BOB Jag håller minnet av dig högt. Du är saknad. Din nyfikenhet och livsglädje, ditt tålamod i att kommunicera, och envishet att göra dig förstådd, behov av att prata, din snällhet, din kärleksfullhet och lugn. Tack för allt du lärde mig, alla skratt och pratstunder. Vila i frid Bob

KICKAN Till minne av Kickan min livskamrat, Du var min bästa vän och jag kommer aldrig glömma det roliga vi haft tillsammans. Du var mycket speciell i allt men tomater var din favorit. Ditt unika och intelligenta sätt gav mig sällskap och mening i livet. Du är älskad och saknad kära Kickan. – Din Ulla

CHICO 28 år blev du. Men tiden räckte inte till. Vi hade så mycket mer att göra tillsammans. Älskade Chico. Du lever kvar i våra hjärtan för alltid. Nu får du träffa din vän Milda som gick bort för ett år sedan. Tack för ditt tålamod, dina galna upptåg, din nyfikenhet och kärlek.

P Ä R L A N 27/4 2005 – 4/5 2022 En lady har lämnat oss, gränslöst saknad. Mitt i sorgen ser vi dina 17 år som en bonus, eftersom du redan tre månader ung var riktigt illa ute. Två mattar – en i början och slutet av livet, och en de tolv åren i mitten. Tack kära, må du njuta och jaga solkatter i katthimlen! – Ann & Ing-Marie

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

Statens pengaregn över djurfabrikerna fortsätter och Kronfågel slipper böter. NUMMER 1/2022

Subventioner får miljardpåfyllning I förra numret granskades skattemiljarderna som stöttar djurfabrikerna. Den 25 april föreslog regeringen ytterligare ett stödpaket där animaliesektorn får dela på 1,8 riktade stödmiljarder. Under våren fick regeringen skarp Nummer 1/2022 klimatkritik från EU-kommissionen. För att ta del av jordbruksstöd från EU måste medlemsländerna uppge en jordbruksplan för åren 2023–2027 som är i linje med EU:s klimatmål. EU-kommissionen menar att

Sveriges plan inte duger, bland annat för att regeringen inte visar hur utsläpp från boskap ska minskas. Landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) avvisade kritiken i Ekot och tänker ”förklara och förtydliga det som Sverige gör” för kommissionen. Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt, är inte överraskad. – Det förvånar mig inte att kommissionen kritiserar Sve-

rige. Regeringen hade som sitt viktigaste mål för den här planen att den skulle bidra till att nå den nationella livsmedelsstrategins mål, som inkluderar ökad köttproduktion. Det som förvånar mig är att Sverige inte förutsåg kritiken, och ännu mer att de tar så lätt på den, säger Cecilia Mille.

Det skulle gynna och stärka det svenska lantbruket, säger Camilla Bergvall. NUMMER 3/2021

Inga böter för Kronfågel

Varje år dödas 55 miljoner kycklingar på Kronfågels NUMMER 1/2022 slakteri, som under 2021 haft stora problem med skållning av levande kycklingar. Länsstyrelsen i Södermanland har försökt döma ut viten för händelserna, men fick i mars avslag från förI förra numrets granskning av valtningsrätten. Det innebär att subventionerna lyftes statens slakteriet har fått fortsätta sin inköp av animalier till ofverksamhet utan avbrott, och fentliga lager, med syftet att inte heller bli straffade trots undvika prisras på produkterbrott mot djurskyddslagstiftna. De säljs igen när ”det inte ningen. Länsstyrelsen uppger stör marknadspriserna”. Fler att de ska överklaga beslutet. parter bidrar till att snedvrida Djurens Rätt menar att beslumarknaden. Enligt Sveriges tet också visar att nollvision Grisföretagare finns stort om skador på större slakterier överskott på kött inte går att nå. inom den europeiska – Problemen på marknaden. För att Kronfågel tyder på undvika prisras systemfel, som har på griskött har med den fabriksarbranschorganisatade hanteringen av tionen uppmanat kycklingar att göra. medlemsföretagen Myndigheterna boratt hålla uppe pride få bättre verktyg Nummer 3/2021 serna. Djurens Rätt för att även slakt med anmälde Sveriges inbyggda risker för Grisföretagare till att individer far illa Konkurrensverket, ska kunna stoppas, som i maj valde att avsluta säger Anna Harenius, sakkunärendet för att prioritera annat. nig hos Djurens Rätt. Djurens Rätts riksordföKronfågel AB har under rande Camilla Bergvall är våren lanserat ett tiopunktskritisk mot att industrin kan program, som Djurens Rätt upprätthålla överproduktion bedömer är bristfälligt och att utan konsekvenser – en lägre företaget försöker bygga upp efterfrågan borde leda till färre sitt varumärke igen genom djurfabriker. reklam som varken visar bilder – I stället för att ge konstpå kycklingar eller kött. gjord andning till animalie– Djurens Rätt har en viktig industrin bör vi accelerera roll att fortsätta lyfta kycklingomställningen till långsiktigt arnas situation, säger Anna hållbar livsmedelsproduktion. Harenius. ●

Anmäld för snedvriden konkurrens

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 30/9 Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Djurens Rätt

Nummer 2 2022

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Det hände sen -

POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm

RIKTIGA VÄNNER HAR INGA HEMLIGHETER. INTE VÅR GLASS HELLER. Pistagenötter som överdrag

Egen tillverkad vegansk vitchoklad

Pistagesåsen lagar vi helt själva från grunden

Naturliga & äkta råvaror

Glutenfri våffla

Endast äkta pistagenötter Vi älskar glass! När vi tillverkar vår glass i vår egna fabrik till dig och alla våra vänner vill vi vara så ohemliga som möjligt och använder därför endast fylliga, naturliga och rena ingredienser och vi tillsätter varken onödigheter eller luft. Det är helt enkelt så vi vill ha det. Inga hemligheter mellan oss utan bara vara riktigt goda glassvänner!

Tidningen Djurens Rätt #2 2022

Articles inside

Lansering. Ny namninsamling ska göra hela EU pälsfritt.

DjurensRätt. Så tyckte ni till i sociala medier-kanalerna.

Pragmatikern. Tobias Leena

Prisregn. Animerad kyckling film är omtalad och omtyckt.