Fråga oss

Fråga oss Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Är det bättre för korna?

Vad betyder Arlas nya grej “ännu bättre djuromsorg”, är det verkligen bättre för korna? Jag har sett reklam där de skriver om extra långt sommarbete, massage och gott om plats för korna. Efter Uppdrag Gransknings reportage om Arlagården har jag börjat ifrågasätta Bregottidyllen mer och mer och själv gått över till havremjölk. Men jag undrar om korna som innefattas av den bättre djuromsorgen har det bra, eller hur stor skillnad det egentligen är?

SVAR: Vi tycker det är positivt att folk ställer krav på djurskyddet och att människor bryr sig om hur djuren har det. Att allt fler faktiskt väljer bort komjölk till förmån för växtbaserat gör att djurindustrierna måste anstränga sig mer och berätta mer om hur det ser ut för djuren. Men, när det kommer till mjölkindustrin och Arla så är skillnaderna mellan den vanliga mjölkindustrin och det som kallas “Det nya kolivet” tyvärr inte så stora. Arlas “Det nya kolivet” innebär enligt Arla: 1. En och en halv timmes extra utomhusvistelse om dagen, eller 15 dagar längre betesperiod för korna.

2. Att korna hålls i lösdrift – i dag hålls ungefär 80 procent av de svenska korna i mjölkindustrin i lösdrift, resten hålls uppbundna. 3. Korna ska ha en gummimatta vid viloplatserna och det ska finnas roterande borstar som korna kan klia sig mot.

Även korna som producerar mjölken till de mjölkförpackningar som det står “Det nya kolivet” på blir av med sina kalvar kort efter kalvningen. Det är tillåtet att hålla tjurkalvarna, som föds upp för köttets skull, trångt och på så kallat spaltgolv. Aveln för hög mjölkproduktion leder till sjukdom, exempelvis juverinflammation som är den vanligaste sjukdomen hos korna i mjölkindustrin. Det är positivt med initiativ för bättre djurvälfärd, men det paradoxala i detta är att mjölkbranschen parallellt driver på för att försämra rätten till utevistelse och bete för nötdjur som kor. Det senaste exemplet på detta

”Mjölkbranschen driver på för att försämra rätten till utevistelse och bete”

är att Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) extra riksförbundsstämma nyligen biföll en motion om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen ses över. Syftet är att nötkreatur i lösdriftsstallar ska undantas från kravet på bete och utevistelse. Arla Sveriges vd har uttalat sig om att marknaden kan reglera kornas rätt till bete lika bra som lagstiftningen. Även Arla är alltså emot den lagstadgade rätten till bete som korna i Sverige har i dag.

Enligt dagens regler har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2–4 månader, lite beroende på var i Sverige de är. Det räcker enligt bestämmelserna att korna får vara ute sex timmar per dygn, kalvar och tjurar är undantagna betesrätten. Djurens Rätt arbetar

LRF arbetar för att betesrätten ska tas ifrån åtta av tio kor.

för att betesrätten ska behållas och göras bättre. Fler djur behöver få mer utevistelse och möjlighet att beta! Det gäller också andra djur som grisar, hönor och kycklingar. /Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

Okej att avliva frisk hund?

Min fråga handlar om en adopterad hund från Rumänien, som var på rymmen en vecka i min hemstad. När den fångades in så bet den en främling – antagligen var hunden rädd. Men då avlivades den utifrån argument om rabies, men det visade sig att hunden var helt frisk. Är det verkligen okej att avliva friska djur hursomhelst? Människor verkar behandla omplaceringshundar orättvist.

SVAR: Beklagar verkligen att det här har kunnat hända! Anledningen till att de kunnat avliva en frisk hund är den utbredda faran för rabies som gör minsta misstanke till en anledning för avlivning. Den här faran gör det svårt att hjälpa hundar i länder där rabies är utbrett. Nyligen har det även kommit fram att det finns oseriösa omplaceringsorganisationer eller privatpersoner som inte sköter vaccineringen korrekt. Det här drabbar alla som tar in hundar till Sverige negativt, även seriösa aktörer. Djurens Rätt anser att vi måste kunna hjälpa hundar i andra länder, samtidigt som smugglandet av valpar från hundfabriker och införsel av smittbärande hundar stoppas. Mer utbildning och resurser behövs till myndigheterna i frågan för att kunna stoppa lagförbrytarna redan vid gränsen, och samtidigt främja de organisationer som redan sköter sig som de ska.

För att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb nästa gång, så rekommenderar jag att du JO-anmäler de som tagit beslutet för just den här hunden. /Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt

”Anledningen är den utbredda faran för rabies som gör minsta misstanke till en anledning för avlivning” Varför gör politikerna inget?

Jag har läst både på eran Facebook och i olika tidningar att allt fler länder stänger sina pälsfarmer. Jag har skrivit under flera namninsamlingar mot minkfarmning genom åren, men varför händer fortfarande inget här i Sverige?

SVAR: Det är en väldigt bra fråga! Det har varit många politiska turer genom åren gällande Sveriges minkfarmer. Djurens Rätt jobbar brett med frågan, och anledningen till att vi ännu inte lyckats har nog snarare med politisk ovilja att

Sveriges pälsindustri fortsätter trots att minkar smittas av samt sprider covid-19. göra än brist på engagemang från djurvänner och djurrättsrörelsen.

Just nu händer det mycket internationellt, vilket också kan hjälpa oss att driva på frågan i Sverige. Under hösten 2020 har flera länder i Europa beslutat att avveckla pälsdjursfarmning. Bland dessa finns till exempel Frankrike, där de sista fyra minkfarmerna nu stänger. Polen, det tredje största pälsproducerande landet i världen, har ett förslag om förbud. Totalt sett så har 16 länder i Europa beslutat om avveckling på olika sätt. Djurens Rätt trycker förstås på för att detta ska ske även här i Sverige. Det finns många goda argument för avveckling; farmerna utgör i dag en smittspridningsrisk för covid-19, de lever inte upp till djurskyddslagen om naturligt beteende för djuren och dessutom saknar den folkligt stöd helt och hållet. Åtta av tio svenskar är för en avveckling.

När den nya djurskyddslagen klubbades igenom 2018–2019, så drev vi på för ett förbud men fick istället en utredning som Jordbruksverket genomförde. Djurens Rätt försåg utredningen med faktaunderlag under hela det året som arbetet pågick och deltog i möte med utredarna för att framföra våra synpunkter. Trots gott om argument så blev slutsatsen från utredningen att ”mer forskning behövs på området”. Efter detta har Djurens Rätt också lämnat in en namninsamling på 100 000 underskrifter till landsbygdsministern Jennie Nilsson, som ännu inte gjort något i frågan. Vi fortsätter att ha kontinuerlig kontakt med politiker för att de inte ska nöja sig med dagens läge. Det kan nämnas att vi redan i våras skickade en skrivelse om vikten av att sätta alla minkfarmer i karantän och verka för en nedstängning av industrin under pågående pandemi – eftersom minkarna kan smittas och riskera att bli en reservoar för smittan. Sent i oktober konstaterades de första fallen i Sverige med minkar som smittats av covid-19, på en