Fråga oss -
Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval. Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!
Är det bättre för korna? Vad betyder Arlas nya grej “ännu bättre djuromsorg”, är det verkligen bättre för korna? Jag har sett reklam där de skriver om extra långt sommarbete, massage och gott om plats för korna. Efter Uppdrag Gransknings reportage om Arlagården har jag börjat ifrågasätta Bregottidyllen mer och mer och själv gått över till havremjölk. Men jag undrar om korna som innefattas av den bättre djuromsorgen har det bra, eller hur stor skillnad det egentligen är?
Vi tycker det är positivt att folk ställer krav på djurskyddet och att människor bryr sig om hur djuren har det. Att allt fler faktiskt väljer bort komjölk till förmån för växtbaserat gör att djurindustrierna måste anstränga sig mer och berätta mer om hur det ser ut för djuren. Men, när det kommer till mjölkindustrin och Arla så är skillnaderna mellan den vanliga mjölkindustrin och det som kallas “Det nya kolivet” tyvärr inte så stora. Arlas “Det nya kolivet” innebär enligt Arla: 1. En och en halv timmes extra utomhusvistelse om dagen, eller 15 dagar längre betesperiod för korna. SVAR:
54 Djurens Rätt
Nummer 4 2020
2. Att korna hålls i lösdrift – i dag hålls ungefär 80 procent av de svenska korna i mjölkindustrin i lösdrift, resten hålls uppbundna. 3. Korna ska ha en gummimatta vid viloplatserna och det ska finnas roterande borstar som korna kan klia sig mot. Även korna som producerar mjölken till de mjölkförpackningar som det står “Det nya kolivet” på blir av med sina kalvar kort efter kalvningen. Det är tillåtet att hålla tjurkalvarna, som föds upp för köttets skull, trångt och på så kallat spaltgolv. Aveln för hög mjölkproduktion leder till sjukdom, exempelvis juverinflammation som är den vanligaste sjukdomen hos korna i mjölkindustrin. Det är positivt med initiativ för bättre djurvälfärd, men det paradoxala i detta är att mjölkbranschen parallellt driver på för att försämra rätten till utevistelse och bete för nötdjur som kor. Det senaste exemplet på detta
”Mjölkbranschen driver på för att försämra rätten till utevistelse och bete”
är att Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) extra riksförbundsstämma nyligen biföll en motion om att LRF ska verka för att beteslagstiftningen ses över. Syftet är att nötkreatur i lösdriftsstallar ska undantas från kravet på bete och utevistelse. Arla Sveriges vd har uttalat sig om att marknaden kan reglera kornas rätt till bete lika bra som lagstiftningen. Även Arla är alltså emot den lagstadgade rätten till bete som korna i Sverige har i dag. Enligt dagens regler har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2–4 månader, lite beroende på var i Sverige de är. Det räcker enligt bestämmelserna att korna får vara ute sex timmar per dygn, kalvar och tjurar är undantagna betesrätten. Djurens Rätt arbetar
LRF arbetar för att betesrätten ska tas ifrån åtta av tio kor.
