Mitt liv som råtta

30 tusen råttor utsätts för mer eller mindre plågsamma försök årligen i Sverige.

815

antalet arter i det artrika råttsläktet, i labben är brunråttan vanligast. 2 år är normala livslängden för en brunråtta som lever i det vilda.

Mitt liv som råtta Det här gör Djurens Rätt Djurens Rätt arbetar för att regeringen ska ta fram en handlings-

Så vill råttor leva

Råttor lever för att upptäcka. Med sitt starka luktsinne och tassar med gripförmåga tar de sig fram överallt för att leta efter mat. Ofta hjälps de åt i grupper eller stora kolonier, beroende på hur bra mattillgången är. I olika försök har forskare sett att råttor är ovilliga att skada andra råttor, även om de blev belönade med mat för det.

Det har visat sig att råttor ”skrattar” när de leker med varandra, men ljudet är för högt för människor att höra utan speciell utrustning.

Råttor behöver alltså en komplex miljö med mycket sysselsättning och sociala interaktioner för att må bra. plan för en övergång till djurfria forskningsmetoder. Tills utfasTredje vanligast i labben ningen av djurförsök har skett arbetar Djurens Rätt även för att de djuretiska nämnderna ska fungera bättre, så att de får större möjlighet att överklaga försök med för stora lidanden eller antal djur. av Anna Harenius Ökad finansiering av Sveriges 3R-center som arbetar med frågan

är också en viktig prioritering i arbetet för utfasning av djurförsök.

Så är livet i labbet Djurens Rätt har under det senaste året bland annat rapporterat om ett projekt där råttor görs beroende av droger och sedan utsätts för abstinensbesvär när drogerna tas bort. Råttor är ett av de vanligaste försöksdjuren, efter fiskar och möss. Råttor hålls oftast i små burar på labben. I de minsta (men lagliga) burarna kan råttorna inte ens stå på två ben och sträcka sig uppåt, att klättra är omöjligt. Hus, bomaterial och pinnar är vanlig berikning i Sverige, men kan sällan användas av råttorna som trängs på ytan.