Djuret -
30
tusen
råttor utsätts för mer eller mindre plågsamma försök årligen i Sverige.
815
antalet arter i det artrika råttsläktet, i labben är brunråttan vanligast.
2 år
är normala livslängden för en brunråtta som lever i det vilda.
Mitt liv som råtta
Det här gör Djurens Rätt
av Anna Harenius
Så vill råttor leva Råttor lever för att upptäcka. Med sitt starka luktsinne och tassar med gripförmåga tar de sig fram överallt för att leta efter mat. Ofta hjälps de åt i grupper eller stora kolonier, beroende på hur bra mattillgången är. I olika försök har forskare sett att råttor är ovilliga att skada andra råttor, även om de blev belönade med mat för det. Det har visat sig att råttor ”skrattar” när de leker med varandra, men ljudet är för högt för människor att höra utan speciell utrustning. Råttor behöver alltså en komplex miljö med mycket sysselsättning och sociala interaktioner för att må bra.
16 Djurens Rätt
Nummer 4 2020
Så är livet i labbet Djurens Rätt har under det senaste året bland annat rapporterat om ett projekt
där råttor görs beroende av droger och sedan utsätts för abstinensbesvär när drogerna tas bort. Råttor är ett av de vanligaste försöksdjuren, efter fiskar och möss. Råttor hålls oftast i små burar på labben. I de minsta (men lagliga) burarna kan råttorna inte ens stå på två ben och sträcka sig uppåt, att klättra är omöjligt. Hus, bomaterial och pinnar är vanlig berikning i Sverige, men kan sällan användas av råttorna som trängs på ytan.
FOTO: SHUTTERSTOCK
Tredje vanligast i labben
Djurens Rätt arbetar för att regeringen ska ta fram en handlingsplan för en övergång till djurfria forskningsmetoder. Tills utfasningen av djurförsök har skett arbetar Djurens Rätt även för att de djuretiska nämnderna ska fungera bättre, så att de får större möjlighet att överklaga försök med för stora lidanden eller antal djur. Ökad finansiering av Sveriges 3R-center som arbetar med frågan är också en viktig prioritering i arbetet för utfasning av djurförsök.
