ESS i Lund - effekter på regional utveckling by ESS MAX IV TITA

ESS i Lund – effekter på regional utveckling

EFFEKTER PÅ REGIONAL UTVECKLING VID ETABLERING AV EUROPEAN SPALLATION SOURCE (ESS) Projektledare Charlotte Lindström, Enheten för regional utveckling, Region Skåne Projektsekreterare Therése Nilsson, Enheten för regional utveckling, Region Skåne Text Håkan Gehlin, Margareta Irenaeus, Rikard Jacobsson, Johan Karlander, Linus Owman, Niklas Sommelius, Jan Sturesson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Foto Kasper Dudzik s 6, 48-49, 59, 70, 80, 93, 112, 116, 126, Informationsfabriken s 30, 120, Per Johansson, IBL s 28, Dan Lindberg s 100, Therése Nilsson s 91, Lars Owesson s 41, 115, Fredric Palm s 84, Sven Persson, Swelo Photo s 42, 78, PricewaterhouseCoopers s 94, Håkan Sandbring, sydpol.com IBL s 119, Stadsbyggnadskontoret Lund s 23, Sydsvenskan/IBL s 38 Layout Informationsfabriken, Helsingborg Tryck Exakta, Hässleholm Upplaga 2 500 exemplar Utgiven av Region Skåne, Enheten för regional utveckling (2009)

POLITISK STYRGRUPP Region Skåne Christine Axelsson, Pia Kinhult Lunds kommun Anders Almgren, Mats Helmfrid Helsingborg stad Mats Rosdahl, Sven-Åke Tannerstig Malmö stad Julia Janiec, Patrick Reslow

ARBETSGRUPP Lunds kommun Jan-Inge Ahlfridh, Inga Hallén, Matts Hansson, Christer Källqvist, Fredric Palm, Peter Sörbom Helsingborgs stad Stellan Folkesson, Helen Mårtenson Länsstyrelsen i Skåne Elin Henriksson, Lunds Universitet Marianne Ekdahl Malmö stad Jan Haak, Magnus Hultgren, Kristina Ohlsson Region Skåne Douglas Almquist, Jerker Bjurnemark, Carina Johnsson, Ola Richardsson

www.skane.se/ess

Förord Förhandlingarna om var den sameuropeiska neutronforskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) ska lokaliseras pågår. Förhoppningsvis får vi ett positivt besked under våren 2009. ESS kommer likt MAX IV att bli världsledande inom sitt område och dessa två anläggningar kommer tillsammans att utgöra ett nav i internationell infrastruktur för forskning och skapa en unik möjlighet att bygga upp en rik forskningsmiljö. ESS kommer att bidra till ökad tillväxt i regionen och till att Sveriges och Öresundsregionens varumärke stärks med bäring på forskning och utveckling. Tillväxteffekterna är dels direkta som grundar sig på att en viss summa pengar investeras i Skåne, dels mer långsiktigt indirekta som utgår från anläggningens betydelse för innovationsklimat, teknologisk utveckling, marknadsföring (sk. branding) av regionen och möjliga spin-off-effekter. Hur stora de indirekta effekterna blir är dock beroende av hur väl vi lyckas ta emot ESS och ta tillvara de långsiktiga effekter anläggningen kan ge. Skåne är idag en av de främsta tillväxtregionerna i Sverige och en etablering av ESS och MAX IV kan innebära en möjlighet att påskynda tillväxten i regionen. Om ESS och MAX IV ska bli denna språngbräda för framtida tillväxt och utveckling krävs att ett stort antal aktörer i regionen utför ett aktivt och medvetet strategiskt arbete. Vi hoppas att kunskapsunderlaget i denna rapport ska öka handlingsberedskapen i regionen och vara en inspiration för hur din organisation kan agera vid en etablering av ESS i Lund. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborg stad, Länsstyrelsen i Skåne samt Region Skåne med medfinansiering från EU:s Regionalfond. Studien har genomförts i två parallella processer – en kvalitativ och en kvantitativ. Dessa analyser har lett fram till en gemensam vision och strategisk agenda med konkreta förslag på fortsatta samarbetsområden. Under våren 2009 kommer en diskussion om det fortsatta arbetet att föras. Från den politiska styrgruppen vill vi rikta ett stort tack till alla som deltagit i projektet för ett gott resultat. Vi ser fram emot fortsatt samarbete i framtiden!

Mats Rosdahl Helsingborg stad

Sven-Åke Tannerstig Helsingborg stad

Julia Janiec Malmö stad

Christine Axelsson Region Skåne

Pia Kinhult Region Skåne

Patrick Reslow Malmö stad

Anders Almgren Lunds kommun

Mats Helmfrid Lunds kommun

VISION 2030

Society for Science – Science for Society Om denna vision ska kunna förverkligas, vilket vi fullt och fast tror, så krävs kreativ inlevelseförmåga, ett passionerat lokalt och regionalt ledarskap och ett konkret samverkande samhälle som kopplar ihop globala möjligheter med regionalt entreprenörskap!

Vi vågade lägga ner våra egna särintressen och agendor och fokusera på hela regionens bästa i allt från samarbetsattityder till planeringsmodeller och skapande av regionala legitimerade ledare inom alla samhällssektorer som berättar storyn om framtiden. Devisen är: ”what´s in it for us”, inte ”what´s in it for me”.

VISION 2030 f Öresundsregionen är fortfarande platsen för prestigefyllda satsningar

f ESS och MAX IV har varit basen för ﬂera av de forskare som fått

gällande forskningsinfrastruktur i olika former. Regionen påskyndar

Nobelpris. Detta har bland annat inneburit att anläggningarnas resultat

välstånd och tillväxt och är genom sitt internationella materialforsknings-

slagit alla rekord, både vad gäller intäkter, samhällsnytta och goodwill, i

institut världsledande. ESS och MAX IV är en kraftfull, ﬂerdimensionell

relation till den kostnad som de genererat. Även den konkreta tillväxten

språngbräda för regionen att ta steget in i framtidens Europa med ﬂaggan

i form av nya företag och arbetstillfällen inom allt från tillverkning av

i topp.

delar åt anläggningarna i Tollarp och Östra Göinge till nya spetsföretag inom bioteknologi. Detta beror framför allt på att innovationssystemet

f Genom ESS och MAX IV gestaltas regionen som en än mer intres-

funnit nya, kreativa, fungerande samarbetsformer, där inte minst Ideon

sant, attraktiv och väl positionerad kunskapsregion, eller KIC, det vill

3.0 samt LU Innovation Capital lyckats attrahera internationellt risk-

säga ”Knowledge Innovation Community”, med ett världsrykte byggt på

kapital. Detta är också mycket positivt för regionens höga målsättningar

vetenskaplig excellens och relevans.

gällande kompetensförsörjning och integrerad arbetskraftsinvandring.

f Regionen utmärker sig genom en unik visionär, innovativ och praktisk

f Att magnetismen i regionens varumärke ökat och utvecklats till ett av

samverkan mellan olika sektorer i samhället, byggd på entreprenörskap i alla

Europas mest intressanta och omtalade är helt naturligt, samtidigt som

led från grundforskning till kommersialisering av framtidsteknologi inom ﬂera

attraktionskraften i regionen ständigt får ny draghjälp genom nyskapande

vetenskapliga områden, inte minst energi-, miljö- och livsvetenskap.

satsningar inom infrastruktur, offentlig service och kultur. Den intressanta arkitektur- och samhällsdesign som anläggningarna präglas av har smit-

f Regionen är ett levande exempel på hur ett dynamiskt och integrerat

tat av sig i gestaltningen av många större investerings- och byggprojekt

innovationssystem skapar ett ”Society for Science”, vilket ger förutsätt-

i regionen. Nya landmärken ser dagens ljus och låter tala om sig i en allt

ningar för en forskningskultur som ”betalar tillbaka” genom ”Science

mer globaliserad värld. Ett besök i regionen ger framtidstro och energi!

for Society”, det vill säga forskning i människans och naturens tjänst.

Genom att Sverige vågade satsa på både ESS och MAX IV i slutet på

Regionen med sitt välkända Öresundsuniversitet och sina två fasta

2008 har regionens utveckling och tillväxt ökat exponentiellt. I interna-

förbindelser symboliserar ”regional internationalisering” och bron mot

tionella medier diskuteras ständigt en akademisk, praktisk entreprenörs-

framtiden mellan samhälle, näringsliv och forskning utifrån en attityd av

region som accelererar, expanderar, investerar, innoverar, kommersia-

att vi alla behöver varandra. Begreppet Helix Lund har, via Helix Skåne

liserar och integrerar.

och Helix Öresund, utvecklats till Helix Östersjön, eftersom kontakterna med Hamburg är omfattande.

f Det alla diskuterar är den ”story” som utvecklats kring regionen som intelligent kunskaps- och tillväxtregion, och som nu även är känd för sin

f Genom satsningen på ESS och MAX IV har nya landvinningar och

kunskaps- och upplevelseturism och ett interaktivt Science Center som

forskningsgenombrott gjorts, vilket lett till att olösliga frågor kunnat lösas!

utvecklats tack vare ESS- och MAX IV-anläggningarna.

Det mest konkreta uttrycket för anläggningarnas publika framgångar är att verkligt hållbar utveckling inom miljö- och energiområdet blivit sannolik

Frågan som alla diskuterar är: Hur kunde man få ut så mycket mer än

genom resultaten av enskilda väteatomer i ESS-anläggningen.

”bara forskning” av två anläggningar?

Innehållsförteckning Förord

VISION 2030

Sammanfattning

Sammanfattande slutsatser – kvantitativt

Sammanfattande slutsatser – kvalitativt

1. Inledning 1.1 Uppdrag, syfte och ansats

15 16

1.2 Genomförande och metod

1.3 Frågeställningar och tidsperspektiv

1.4 Strategiska perspektiv

1.5 Innovationssystem

1.6 Påverkbara osäkerhetsfaktorer

1.7 Icke påverkbara osäkerhetsfaktorer

1.8 Disposition

2. Vad är ESS och Max IV? 2.1 Vad är ESS?

22 23

2.2 Vad är MAX-lab och MAX IV?

2.3 Varför hör dessa anläggningar ihop?

2.4 Hur ser förhandlingsprocessen för ESS ut?

DEL 2: KVALITATIV ANALYS

8. Övergripande globala och lokala megatrender

9. ESS och omvärlden – erfarenheter från andra anläggningar

9.1 Teoretiska utgångspunkter

DEL 1: KVANTITATIV ANALYS

3. Tillväxt i Öresundsregionen, Skåne och Lund

29 30

3.1 Regional utveckling

3.2 Historisk och framtida tillväxt i Öresundsregionen – utan ESS

4. Vad vet vi om ekonomiska effekter av investeringar i forskningens infrastruktur?

9.2 Anläggningarna

9.3 Samverkan med det omgivande samhället

9.4 Fallstudie – nätverken kring ISIS

9.5 Analys – the Quadrant och megatrender

9.6 Summering – slutsatser av intresse för ESS och Skåne

10. Nulägesanalys med sikte på framtiden

10.1 Omvärldsanalys

10.2 SWOP-analys

10.3 Kännedom, förväntningar och förväntade effekter

10.4 Sektors- och intressentanalys

4.1 Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS

10.5 Strategisk resursanalys

4.2 Forskningspolitiska institutets rapport

10.6 Förväntad påverkan av ESS

106

4.3 Köpenhamns handelshögskola

10.7 Vad krävs framåt? Framgångsfaktorer

106

5. ESS effekter på tillväxten

5.1 Före byggtid 2008–2011

5.2 Under byggtid 2011–2018

5.3 Längre sikt 2018–2040

5.4 LTH och Ideon – en realistisk jämförelse

6. ESS och tillväxtens effekter på olika sektorer

6.1 Fastighetsmarknaden

6.2 Kommunikation

6.3 Energi

6.4 Telekom

6.5 Forskning och utveckling

6.6 Offentlig service

6.7 Skattad minimal och maximal tillväxt med ESS

7. Sammanfattning och slutsats – kvantitativ del

103

10.8 Aktörernas engagemang i processen fram tills nu

107

10.9 Viktiga och avgörande frågeställningar

108

10.10 Analys

109

11. Strategiska drivkrafter

112

12. Förslag till visionär framtidsansats

116

12.1 Drömmen och storyn om framtiden

13. Scenarier

117

120

13.1 Scenario 1 – lokalt samverkande samhälle

122

13.2 Scenario 2 – lokalt sektoriserat samhälle

123

13.3 Scenario 3 – globalt sektoriserat samhälle

124

13.4 Scenario 4 – globalt samverkande samhälle

125

14. Vision och slutscenario – bron mot framtiden 14.1 Inledning

126 127

14.2 Samhällsstrukturen

128

14.3 Ansatser, språngbrädan till visionen

128

14.4 VISION 2030

131

15. Sammanfattande analys och slutsatser – kvalitativ del

132

15.1 Sammanfattning av den kvalitativa delen

133

15.2 Sammanfattande slutsatser

133

15.3 Förhållningssätt för att lyckas

135

15.4 Lärdomar från liknande anläggningar och projekt

139

15.5 Generella lärdomar av internationella regionala utvecklingsprojekt 139 15.6 Åtgärdsförslag – strategisk agenda

139

15.7 Fortsatt process

143

Referenslista

144

Sammanfattning

På uppdrag av Region Skåne har PricewaterhouseCoopers (PwC) genomfört en studie av förväntade effekter på regional utveckling till följd av en etablering av ESS i Lund. Projektet har samﬁnansierats av Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad och Länsstyrelsen i Skåne län samt EU:s Regionalfond. Studien har genomförts i två parallella spår – ett kvantitativt och ett kvalitativt. Det kvantitativa spåret innebär bland annat tillväxtprognoser för en rad utvalda sektorer, medan det kvalitativa spåret tar sin utgångspunkt i omvärldsanalys, enkäter, intervjuer och seminarier för att slutligen utmynna i ett förslag till gemensam vision för hur ESS (i samverkan med MAX IV) påverkar utvecklingen i regionen på en rad områden. Så som vi uppfattar situationen är hela ESS- och MAX IVprocessen helt i linje med de visioner, mål och strategier som gäller för Skåne, utifrån målen i det regionala utvecklingsprogrammet: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. De två spåren i processen förutsätter varandra. Visionen kan inte förverkligas om inte de antaganden och åtgärder som åskådliggörs kvantitativt inträffar och genomförs, kombinerat med en kvalitativt samverkande process. Resonemanget åskådliggörs i bilden på nästa sida. Efter bilden följer de bedömningar vi gör.

Olika scenarier t.ex. ”Konkurrenskraft 2045”

Framtiden

Kvalitativt: Innovativ samverkan:

Kvantitativt: Tillväxt: OBS! Denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet i regionen fungerar

Vision

Konkret samverkande samhälle

0,08 % högre BRP/år, 214 mdr fram till år 2040

Gränsöverskridande regionalt ledarskap

700 ﬂer sysselsatta/år

Samarbete ESS & MAX IV

500 ﬂer bostäder/år

Utnyttja ESS som medveten katalysator ”Society for Science” Delägarskap i visionen ESS MAX IV

Strategisk kommunikation externt/internt nationellt/internationellt

Regionen

”Science for Society”

Nuläge, positionen idag: stark Läge, kompetens, varumärke, infrastruktur Figur 1. Två parallella processer mot en gemensam vision.

7 000 m² ökad efterfrågan kontorsyta/år Kraftig uppgradering av infrastruktur Utbyggnad av internationella skolor

Sammanfattande slutsatser – kvantitativt

vilket motsvarar en efterfrågan på 20 000 m² kontorsyta. I Lund har ökningen av antalet kontorssysselsatta varit cirka 800 personer per år vilket motsvarar en efterfrågan på 16 000 m² kontor, och i Helsingborg cirka 500 personer per år vilket motsvarar en efterfrågan på 10 000 m² kontor.

ESS effekter på tillväxten f Tillväxteffekterna av en etablering av ESS är dels direkta effekter som grundar sig på att en viss summa pengar investeras, dels mer indirekta effekter som utgår från anläggningens betydelse för innovationsklimat och möjliga spin-off-effekter.

ESS effekter på infrastruktur f Enligt ÖRIB bedöms vägtraﬁken öka med drygt 30 procent fram till 2045. För att klara kapacitetsbehovet kommer det att vara nödvändigt att genomföra ett omfattande investeringsprogram. Det handlar till exempel om investeringar i väg E22, ytterligare körfält på väg E6 mellan Malmö och Helsingborg samt en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

f Den långsiktiga indirekta effekten är den avgörande och den största. Om inte denna uppstår är effekten på regionens tillväxt marginell. f Förutsatt att ESS leder till dessa positiva långsiktiga effekter kan ESS leda till en högre BRP-tillväxt i Skåne med i genomsnitt 0,08 procent per år och en genomsnittlig ökad sysselsättning med cirka 700 personer per år i Skåne, fram till 2040.

f Enligt Skånetrafiken bedöms den årliga ökningen av järnvägstrafiken vara 6 procent per år fram till 2037. Det innebär att flera bansträckor kommer att få kapacitetsproblem och att ytterligare investeringar krävs. Det handlar till exempel om kapacitetsökningar på sträckan Malmö–Lund och Västkustbanan, etablering av höghastighetsbanor och om att överföra Lundalänken till ett spårbundet stadsbanenät.

f Ökningen av antalet sysselsatta har i genomsnitt varit närmare 7 000 personer per år de senaste tio åren och drygt 1 000 personer per/år de senaste 25 åren i Skåne. f Den ackumulerade minsta eﬀekten på Skånes BRP av ESSanläggningen fram till 2040 uppgår till 35 miljarder kronor, men då har utgångspunkten varit att ESS inte påverkar det omkringliggande samhället mer än marginellt.

f Baserat på bedömningen att 23 000 nya arbeten eller i genomsnitt 700 per år etableras i Skåne innebär detta, givet att trafiksystemet byggs ut i den takt som är nödvändig för att klara trafiktillväxten även utan ESS, att det ökande resandet som genereras av ESS kan inrymmas i befintligt planerat trafiksystem. Utbyggnaden blir dock än mer nödvändig med ESS.

f Den ackumulerade maximala eﬀekten på Skånes BRP av ESS-anläggningen fram till 2040 uppgår till 302 miljarder kronor. f Den förväntade ackumulerade eﬀekten på Skånes BRP av ESS-anläggningen i det utfall som bland annat innebär väl fungerande samverkan mellan samhällets viktiga aktörer, och vilket utgör denna rapports visionsscenario, uppgår till 214 miljarder kronor.

ESS effekter på forskning och utveckling f En ESS-etablering ställer stora krav på det omgivande samhället att förse anläggningen med forskare och tekniker med hög kompetens. Det är därför av stor vikt att öka intresset för tekniska utbildningar och att ett tillräckligt stort antal ingenjörer utexamineras från landets högskolor.

ESS effekter på fastighetsmarknaden f Förutsatt denna tillväxtökning skulle eﬀekten på bostadsmarknaden vara en ökad efterfrågan på cirka 500 bostäder per år i Skåne på grund av ESS. Detta kan ses i ljuset av ett bostadsbyggande på i snitt 3 500 bostäder per år och närmare 4 700 de senaste fem åren, och målet om 5 000 bostäder/år i det regionala utvecklingsprogrammet.

f Eftersom utbildningen har internationaliserats och det uppstått en internationell marknad för studenter och forskare är det minst lika viktigt att utgöra en av de mest attraktiva platserna att studera och forska på för att behålla de nyutexaminerade studenterna i landet och för att attrahera studenter och forskare utanför Sverige och Europa.

f Om 50 procent av den totala sysselsättningsökningen på drygt 700 personer per år utgörs av kontorssysselsatta innebär det en ökad efterfrågan på cirka 7 000 m² kontorsyta/ år i Skåne på grund av ESS.

ESS effekter på offentlig service f ESS kan innebära en ökning om cirka 200 utländska barn/ ungdomar. Detta innebär krav på utbyggnad av förskola och den internationella skolan samt samverkansavtal för kommunerna i Skåne.

f I Malmö har ökningen av antalet kontorssysselsatta varit cirka 1 000 personer per år (under perioden 2000–2006),

f ”Den stad/region som har ﬂest baletter, teatrar och symfoniorkestrar vinner”.1 Kommunerna anser att kulturen i respektive stad och regionen håller internationell klass. Regionen har ett stort kulturutbud som utvecklas med regionens tillväxt. Det är viktigt att bibehålla och utveckla kultur som i detta sammanhang är konkurrenskraftig och internationellt gångbar.

kvantitativt ﬂest för Lunds kommun. Detta innebär att många bedömer att mycket måste göras, vilket naturligtvis inte behöver vara negativt i ett samhälle som beﬁnner sig i utveckling mot framtiden. – Resursslagen: I analysen av de strategiska resursslagen framkommer att den förväntade påverkan är hög för alla kapital. I dagsläget saknas till stor del både karta, navigeringsinstrument och nyckeltal för att i ett internationellt regionalt perspektiv kunna beskriva och målsätta önskvärd situation för de olika strategiska resursslagen. Slutsatsen är att det kommer att krävas en ny typ av styrning och värdering av hur de strategiska resurserna inom territoriet Skåne–Öresund ska utvecklas framöver.

Sammanfattande slutsatser – kvalitativt f Omvärld – megatrender påverkar. Att globalisering, konkurrens och tillämpning av högteknologi tillhör de mest väsentliga trenderna står klart. Gällande konkurrens innefattar detta inte minst om framtida forskare och personal till anläggningen och till regionen generellt (se kapitel 8).

f SWOP-analys2 (se kapitel 10.2).

f Erfarenheter från liknande anläggningar i andra länder (se kapitel 9).

f Strategiska drivkrafter: De visionära drivkrafterna i ESSprocessen utgörs framförallt av (se kapitel 11):

– De anläggningar – exempelvis ESS – som ﬁnansieras av ﬂera stater löper större risk att bli enklaver, med en lägre grad av utbyte med det omgivande samhället.

– Konkurrenskraft

– Det är uppenbart att förmågan att attrahera kunniga människor inom olika yrkesgruper är avgörande.

– Attraktivitet

– Enligt planerna kommer ESS ur teknologisk och vetenskaplig synvinkel att bli den världsledande anläggningen i sitt slag. Men även andra kriterier som, servicenivå och kulturkapital, kommer att avgöra forskarnas val av anläggning för sin forskning.

– Hållbarhet

– Balanserad tillväxt

– Vetenskaplig excellens och relevans

– Ökad aﬀärsmässig samhällsnytta f ESS kommer att bidra till att regionens och Sveriges varumärken stärks med bäring på forskning och utveckling. Den regionala attraktiviteten kan förväntas komma att öka i relation till graden av professionellt genomförande gällande samverkan. De nya anläggningarna måste användas på ett medvetet sätt för att kunna bli väsentliga aktörer i regionens vidareutveckling av det regionala innovationssystemet. Dessutom krävs att de viktigaste intressenterna (Sverige, Region Skåne och Lunds universitet + Öresundsuniversitet, LTH) analyserar hur anläggningarna kommer att påverka den egna organisationens varumärke.

f Aktörernas och intressenternas kännedom, förväntningar och bedömningar av ett kommande ESS (se kapitel 10): – Positionen idag: Slutsatserna är att frågor som berör miljö, samverkan, kommunikation, ledarskap och service behöver hanteras i den kommande processen. Även frågor om regionens självbild och hur Danmark på ett strategiskt sätt kan inkluderas i den regionala processen på ett sätt som inte endast rör medﬁnansiering är viktiga.

f Hela ESS- och MAX IV-processen är en balansakt mellan å ena sidan ESS och MAX IV:s leveransförmåga av vetenskaplig excellens, ”Science for Society”, samt å andra sidan samhällets skapande av förutsättningar för ESS och MAX IV, ”Society for Science”.

– Sektorsanalysen: I sektorsanalysen framkommer att de svarande visat på en rad positiva förväntade eﬀekter på i princip alla sektorer (Lunds kommun, andra kommuner, forskningsintensiv industri, näringsliv med mera). Analysen visar tydligt, oavsett sektor, att ESS kommer att öka attraktiviteten och värdet för lokala såväl som regionala varumärken. De förväntade negativa eﬀekterna, vilka är färre än de positiva, är i enkäten 1 Arthur Bienenstock, Professor vid Stanford University, verksam vid SNS och tidigare forskningspolitisk rådgivare åt Bill Clinton.

2 Strength, Weakness, Opportunity, Problem

f Ett engagerat delägande i en gemensam vision är en förutsättning för att lyckas med detta/dessa megaprojekt. Framöver behöver också alla olika aktörer med intressen i ESS och MAX IV koordinera sina egna visioner och strategier med ESS-visionen – för hög verkningsgrad.

f Den internationella dimensionen kan inte nog understrykas. Det gäller för de olika anläggningarna i samverkan med andra liknande anläggningar, samt möjligheten till anskaﬀning av nytt internationellt kapital. I ett kortare perspektiv handlar det om samarbetet i den nordeuropeiska regionen, det vill säga Lund, Köpenhamn och Hamburg.

f Eventuellt negativa faktorer måste vägas mot vilka förväntade värden en anläggning som ESS kan skapa på sikt regionalt, nationellt och internationellt.

Sammanfattande kommentarer Det framtida globala, samverkande samhället kräver hög interaktion, samverkan och samproduktion mellan nyckelaktörerna från samhällets olika sektorer (till exempel region, kommun, staten, privata företag, ideella föreningar och engagerade medborgare). Det behöver skapas engagemang och delaktighet kring en interaktiv och ömsesidig framtidsprocess utifrån tre viktiga dimensioner:

f Använd ESS-/MAX IV-processerna som en medveten strategisk katalysator före regional tillväxt i nära samarbete mellan alla samhällssektorer. Särskilt fokus bör läggas på de aktörer som har koppling till regionens olika universitet (Öresundsuniversitetet, LUAB3, Ideon, etc.). f Skapa en utvidgad processorganisation för de viktigaste ESS-/MAX IV-intressenterna/aktörerna. f Det måste skapas ett tydligt legitimerat regionalt ledarskap som leder de kommande ESS-/MAX IV-processerna – oavsett samhällssektor. Regioner och kommuner i Sverige och Danmark har ett ansvar för att skapa värde för sig själva och andra aktörer genom att agera strategiskt i processen.

I. Fokus på attraktion och varumärke II. Ett samhälle som möjliggör vetenskap excellens – ”Society for Science” III. Forskningsinfrastruktur (ESS/MAX IV) som levererar tekniska och vetenskapliga genombrott i de stora frågorna – ”Science for Society”

f Prestigelöst gränsöverskridande realsamarbete mellan Lunds kommun, Lunds Universitet, ESS och MAX IV krävs för att kunna skapa ännu bättre kraftsamling på nationell och internationell nivå.

Aktörerna i regionen behöver ha en gemensam bild av vad som gör skillnad, sticker ut och skapar attraktion, och vad som är givna självklarheter i en ledande kunskapsregion som är utsatt för global konkurrens. Säkerställ gemensamt delägarskap av ESS/MAX IV-visionerna och vad dessa innebär för framtida besluts- och handlingsstrategier. Tillåt att framtida visioner och strategier inom regionen gestaltar nya spännande logiker och med ibland nya begrepp med ett unikt och fräscht innehåll. Ett nytt fokus på socialt och intellektuellt kapital behövs utifrån dimensionerna kunskapskapital (individer), strukturkapital (organisationens supportsystem) och relationskapitalet (interaktion individ–omvärld eller organisation-omvärld).

f Kopplingen mellan nationell och regional/lokal nivå måste stärkas för att såväl Sverige som regionen och Lund ska få ut mesta möjliga av investeringen. f Skapa en ny mer kraftfull regional planeringsmodell (med nya ansvarsgränser) som tar sin utgångspunkt i den regionala identiteten (före den lokala). f För att lyckas realisera visionerna krävs hårt och medvetet strategiskt arbete som präglas av passion, social energi, entusiasm, inlevelseförmåga och mod att tänka och handla i nya banor. f Två världsledande anläggningar kan tillsammans skapa en värdefull forskningsmiljö och utgöra ett nav i Europas infrastruktur för forskning. f Det behövs en strategisk agenda och nya konkreta samverkansformer (se kapitel 15.6).

Avslutningsvis Den största ”risken” med ESS-projektet är att aktörerna (oavsett samhällsnivå) i regionen missar att ta tillvara alla de möjligheter som anläggningen, i kombination med MAX IV, genererar.

3 LUAB investerar och förvaltar bolag sprunga ur forskning vid Lunds Universitet.

1. Inledning

Under 1999 rekommenderade OECD att en ny generation högintensiva neutronkällor skulle byggas, en i Nordamerika, en i Asien och en i Europa. Visionen om att den europeiska anläggningen ESS (European Spallation Source), skulle lokaliseras till Lund i Sverige, uppfattades från början som orealistisk. Den svenska regeringen avgav 2007 en avsiktsförklaring att erbjuda värdskapet för ESS. Idag, då förhandlingsprocessen är i full gång, är Lunds och den svenska regeringens kandidatur bland de starkaste. Från att ha varit en dröm om en dröm, är nuläget något helt annat. Att ha ett ﬂervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla i Sverige skulle betyda väldigt mycket för Sverige som forskningsnation och att Sverige i allmänhet och Öresundsregionen i synnerhet blir ett/en än attraktivare land/region att leva och verka i. Genom ESS ökar dragningskraften i regionen, vilket ökar förutsättningarna för att locka forskare av yttersta världsklass till regionen och därmed bli en nod för spjutspetsforskning i Europa.

De olika metoderna kan ge kompletterande information om det objekt som studeras, samtidigt som vissa objekt är särskilt lämpade för att studeras i en av anläggningarna. Att ha två kompletterande anläggningar nära varandra kommer med stor sannolikhet att skapa stora synergieﬀekter för den forskning som bedrivs inom respektive anläggning. Läsaren bör observera att rapporten inte är skriven som en framtidsanalys där hänsyn tagits till förändringar i människors värderings-, livsstils- och konsumtionsmönster. Rapporten är ingen framtidsstudie, utan utgår ifrån nuläget och lägger härtill olika scenarier inom olika branscher med eller utan en ESSetablering.

1.1 Uppdrag, syfte och ansats På uppdrag av Region Skåne har PricewaterhouseCoopers (PwC) utifrån olika scenarier analyserat möjliga effekter av en ESS-etablering i Lund. Projektet har samfinansierats av Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Helsingborgs stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt EU:s Regionalfond. Analysen har fokuserats kring kvantitativa och kvalitativa effekter på tillväxt och regional utveckling. Syftet med föreliggande rapport är: f Att ta fram en gemensam visionär målbild av hur ESS kan bidra till utvecklingen i regionen med sikte på 2020 och med utblick till 2040.

1.2 Genomförande och metod

f Att genom en bred och öppen process skapa ett underlag för en konstruktiv diskussion om gemensam vision och målbild, samt olika scenarier och handlingsstrategier.

För att nå dessa syften har ansatsen utgjorts av två integrerade processer. En kvantitativ del som syftar till att få fram konkreta tal och eﬀekter inom olika branscher gällande vad som sannolikt händer med den regionala utvecklingen vid en ESS-etablering. De branscher/områden vi fokuserat är:

f Att ge Region Skåne, de skånska kommunerna samt andra aktörer underlag för strategisk handlingsberedskap vid en etablering av ESS i regionen4, det vill säga att få en bild över vilka eﬀekter ESS kan förväntas ge på den regionala utvecklingen och vad som förefaller krävas av regionens olika aktörer för att lyckas med ESS och MAX IV.

f Fastighetsmarknaden – Bostäder

f Att öka det regionala engagemanget och förståelsen för ESS-etableringen i regionen genom en öppen utvecklingsprocess med hög delaktighet från näringsliv, medborgare, förtroendevalda inom regioner och kommuner i anläggningens närområde samt forskarsamhälle som leder till att nya grepp kopplas i syfte att skapa konkurrensfördelar för regionen i stort.

– Kontor – Hotell f Kommunikation – Vägar – Järnvägar

f Att klargöra vilka möjligheter och utmaningar som en etablering av ESS i Lund medför för regionen.

– Pendling – Hamnar

I vår analys har vi fokuserat på effekterna av just ESS. Samtidigt pågår en process att få till stånd MAX IV, ett synkrotronljuslaboratorium, med ett användningsområde som tangerar och kompletterar ESS. Vår utgångspunkt i den fortsatta framställningen är att om både ESS och MAX IV anläggs i Lund, kommer effekterna på regional utveckling att vara större, än om enbart en av anläggningarna placeras där. ESS och MAX IV kompletterar varandra i studiet av olika material och kan på detta sätt skapa betydelsefulla synergieffekter. ESS använder neutroner som studiemetod och MAXlab använder synkrotronljus.

– Luftfart – Energi f Telekom f Forskning, utbildning och arbetsmarknad f Oﬀentlig service En kvalitativ del, innehållande: f Trender och utvecklingstendenser i samhället som påverkar den regionala utvecklingen och därmed även den miljö där ESS-etableringen äger rum.

4 Med begreppet ”region” avses inte Region Skåne som organisation. Begreppet syftar på ett geografiskt territorium. Beroende på vilket analysperspektiv som anläggs kan begreppet inkludera ett eller flera territoriella lager (se figur 6). Utgångspunkten är Skåne och Öresundsregionen, när inget annat uttryckligen sägs.

f Värdering av framtida möjligheter och utmaningar.

f Olika framtidsscenarier och antaganden som påverkar en ESS-etablering.

bosättningsorter. Det PwC visar är ett scenario i syfte att testa om de trafikplaner som finns är tillräckliga för att ackommodera den trafikökning som kan förväntas vid byggandet av ESS. För de övriga sektorerna handlar det mindre om direkta kopplingar till ekonomisk tillväxt, utan mer om vad som kan komma att krävas för att uppnå funktionalitet och attraktivitet och i vilken utsträckning detta är problematiskt eller inte. I samtliga sektorer har vi utgått från intervjuer, generellt bakgrundsmaterial, tidigare genomförda analyser med bäring på frågeställningen, erfarenheter från andra anläggningar och eget analysarbete.

f Vilken beredskap som ﬁnns i samhället sett ur ett intressentperspektiv. f Hur regionens strategiska resurser kan förväntas utvecklas till följd av en ESS-etablering. f En strategisk målbild och visionära drivkrafter i regionen med koppling till en framtida ESS-etablering som gör regionen än mer attraktiv.

Kvalitativ del En mängd bakgrundsmaterial från ESS Scandinavia, Region Skåne med flera har studerats. En extensiv omvärldsanalys har också genomförts. Liknande anläggningar och deras påverkan på de omkringliggande samhällena har studerats i bland annat Schweiz, Frankrike, Storbritannien och Japan. Ett led i studiet av liknande anläggningar var studiebesök vid anläggningarna i Grenoble, Frankrike och i Oxfordshire, Storbritannien. En bred enkätunderökning till politiker och tjänstemän på olika nivåer, offentliga och privata intressenter samt intressenter i det civila samhället och forskare har genomförts. Respondenterna har utgjorts av både svenskar och danskar, även om tyngdpunkten funnits på den svenska sidan. Utöver enkäten har ett antal personer med nyckelroller i regionen, både offentliga och privata, djupintervjuats. Tre ESS-seminarier har hållits, i Malmö, Helsingborg och Lund, i syfte att skapa engagemang och delaktighet inom de olika samhällssektorerna i ESS-processen på ett brett plan. Vi har på detta sätt fångat upp åsikter och strömningar i samtal och process kring ESS-frågan och den framtida processen för Lund, Skåne och Öresundsregionen. Under dessa seminarier processades även olika tänkbara scenarier fram i mindre grupper och diskuterades i storgrupp.

Ambitionen har varit att låta de mer kvalitativa och visionära tankarna växelverka med kvantitativa fakta. Vi kallar detta reality check (figur 2) det vill säga kan det bedömas som sannolikt att de visionära tankarna kan komma att infrias? Kvantitativ del I analysen av effekter på fastighetsmarknaden är utgångspunkten vilken effekt ESS kan ha på framförallt ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Skåne. Vi utgår från ett scenario Bas och adderar sedan skattad effekt av ESS. Denna tillväxt kvantifieras i ökat antal efterfrågade bostäder och ökning av efterfrågan på kontorsyta. Via dessa antaganden om befolkningstillväxt, pristillväxt och ökning av antal kontorssysselsatta i Skåne görs också en ansats att visa var i Skåne effekterna sannolikt uppstår. Denna ansats bygger på att framtida beteenden inte kraftigt avviker från dagens. Även i analysen av effekter på infrastrukturen har utgångspunkten huvudsakligen varit effekter på tillväxt och därmed ökat resande. I denna analys har PwC utgått från att nödvändiga investeringar genomförs under perioden och att trafiksystemet har den kapacitet som beskrivs i dokument från bland annat Region Skåne och Skånetrafiken. För att undersöka vilken effekt ESS bedöms få på trafiksystemet har PwC använt sig av arbetspendlingsstatistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, och simulerat vilken effekt ESS skulle få på denna statistik. Utgångspunkten har varit att arbetstagarna fram till år 2040 har samma preferenser som idag vad avser val av färdmedel och

1.3 Frågeställningar och tidsperspektiv Den övergripande frågeställningen för studien är: Vilka är de möjliga och sannolika eﬀekterna på den regionala utvecklingen vid en ESS-etablering, givet vissa strategiska och visionära inriktningar? Denna fråga har brutits ned i följande frågeställningar:

Vision

f Vilka kan de direkta eﬀekterna av ESS komma att bli för regionen?

Fakta

Vision

J VIL

A-

L PO

ITIK

f Vilka indirekta och dynamiska eﬀekter kan antas uppstå sett i ett mer generellt tillväxtperspektiv?

Fakta Figur 2. Reality check

ESS & MAX IV i samverkan

Samhällets insatser i samverkan

Tillväxt

”Science for society”

”Society for science”

Figur 3. Tillväxt genom samverkan mellan anläggningarna och samhället.

– Mellan ESS och MAX IV, och dessa anläggningars kunder och samarbetspartner i form av forskare från andra universitet och från näringslivet. Detta handlar om strategisk aﬀärsplanering och konkret genomförande.

I analysen av frågeställningarna ovan har vi utgått från följande tidfaser: f Fram till våren 2009 Beslutsförberedelse och förhandlingsperiod. Fokus är här allians- och relationsskapande kopplat till vision och förmågan att realisera detta, samt förhandlingar med andra länders regeringar och representanter gällande ﬁnansiering inklusive ”in kind-bidragen”5 samt organisering.

f Byggprocessen 2011–2018: Här fortsätter samma process som under perioden 2009– 2011 samtidigt som många nya aktörer börjar positionera sig i regionen på ett nytt och medvetet sätt.

f Perioden 2009–2011 Från tillkännagivandet av att ESS kommer att etableras i Lund fram tills dess att byggandet av anläggningen startar (2011). För MAX IV:s del beräknas byggtiden till fyra år, med start i slutet av 2009 eller i början av 2010. MAX IV beräknas kunna producera sina första forskningsresultat 2013–2014. Under perioden kommer inriktningen främst att bestå i strategiutveckling mellan aktörerna i Skåne och Öresundsregionen ur två perspektiv:

f Igångsättning (2018–2020) och drift samt kontinuerlig utveckling av anläggningen (2020–2040): Här handlar det om att på alla plan leverera de värden som utlovats i tidigare planer, program och visioner, i form av forskningsresultat och samhällsnytta. Det innebär även förmågan att gestalta det kunskapsbaserade framtidssamhället som dynamisk tillväxtskapare.

– Mellan det oﬀentliga samhället, ESS, MAX IV och olika samarbetspartner. Detta handlar främst om infrastrukturell och servicemässig uppgradering.

Region

Dialog

Skapa prototyper

Förnyelse

Universitet

Privat sektor

Kommun- och regionledning

Föreningar ideell sektor

Entusiastiska medborgare

Figur 4. Penta Helix

5 Bidrag i natura, exempelvis utrustning, utvecklingsarbete samt att ställa forskare till förfogande.

Möjliggöra

Stödja

Öppen attityd

Socialt kapital Human- och intellektuellt kapital

Välfärdskapital

Turist- och besöksnäringskapital

Infrastrukturkapital

Finansiellt kapital

Miljö- och natturresurskapital

Näringslivskapital

Figur 5. Resursslag

Demokrati- och medborgarkapital Kultur- och upplevelsekapital

1.4 Strategiska perspektiv

Strategiska resursslag En viktig utgångspunkt i analysen är territoriets samlade resursmängd. Klassisk tillväxtteori betonar det finansiella kapitalets betydelse för tillväxt. I denna rapport menar vi att ett bredare perspektiv är nödvändigt. Resursslag såsom intellektuellt kapital, infrastrukturkapital, kultur- och miljöaspekter med flera måste vägas in för att balanserad tillväxt ska uppnås, vilket i praktiken innebär att de olika resursslagen betraktas som lika viktiga för en hållbar regional utveckling, och därmed balanserar varandra. Detta innebär inte att det finansiella kapitalet är oviktigt. Det finansiella kapitalet är å ena sidan en grundförutsättning för att de andra kapitalen ska kunna operera (därför ligger övriga kapital inom ramen för det finansiella i figur 5), medan de övriga kapitalen å andra sidan utgör förutsättningsskapare för ekonomisk och finansiell tillväxt. Resonemanget illustreras av figur 5.

Penta Helix I analysen av ESS-projektets påverkan på den regionala utvecklingen behöver vi se på ﬂera olika samhällssektorer. Detta innebär att analysen utgår ifrån en utveckling som inbegriper såväl forskarsamhälle, näringsliv, frivilligorganisationer som medborgare. Analysen bygger på att ledarskapet i kommunen/regionen tar ansvar för utvecklingen inom det geograﬁska området (territoriet), och därmed möjliggör, stödjer och utvecklar förutsättningarna för nämnda samhällssektorers bidrag till utvecklingen. Detta sker genom att kommunen/regionen erbjuder former för kreativ dialog och deltagande, ”Penta Helix”.6 Denna modell utgör ett av fundamenten för rapportens olika kvalitativa delar, och återkommer bland annat i enkätens sektorsoch intressentanalys.

6 PricewaterhouseCoopers 2005, Cities of the Future – global competition, local leadership.

Territoriella lager ... · Lund · Skåne · Sverige

Lund

· Öresundsregionen · Norra Europa

Skåne

· EU

Sverige

· Globalt

Öresundsregionen Norra Europa EU Globalt Figur 6. Samverkande geografiska lager.

Samverkande lager Vår analys tar sin utgångspunkt i ESS-anläggningens effekter på regional utveckling i Skåne. För att få ett sammanhang och en struktur för det fortsatta resonemanget behöver dock ESSfrågan placeras in i ett vidare perspektiv, i den internationella Öresundsregionen, med Danmark och norra Tyskland som naturliga kopplingspunkter. De geografiska perspektiven kan sägas utgöra ett antal samverkande lager, där det första lagret skapar förutsättningar för nästa och så vidare. I modellens kärna finns själva anläggningen i Lund, därefter Skåne och så vidare. Detta illustreras i figur 6.

För att denna typ av processer ska fungera krävs bland annat: f Territoriella visioner (ofta baserade på integrerade sektorsoch/eller branschvisioner) f Kreativitet och öppenhet f Ledarskap som vågar samverka i nya konstellationer – internt/externt nationellt/internationellt f ”Intelligent” riskkapital, kapital med kompetens, det vill säga högt kunskaps-, struktur- och relationskapital. Sammanfattningsvis, ett integrerat system där alla de olika delarna (idé, produkt, tjänst, finansiering, produktion, marknad, vidareutveckling etc.) hänger samman. Uppdraget från Region Skåne har inte innefattat att föra extensiva diskussioner om innovationssystems uppkomst och utveckling, utan snarare att utifrån existerande diskussion (där det i praktiken finns stor värdegemenskap kring synsätt, Triple Helix, Helix Lund etc.) peka på vikten av att existerande innovationssystem uppgraderas och förnyas med syfte att nå högre funktionalitet, med tillväxt som effekt.

1.5 Innovationssystem Ett intressant perspektiv är förhållandet mellan ekonomisk utveckling och förekomsten av innovationssystem. All utveckling förutsätter förändring, men förändring garanterar inte utveckling. Den viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling är förnyelse, idéutveckling och innovationer. Processen från idé till kommersialiserad ”verklighet” är emellertid lång, och många aktörer måste interagera i en komplex process. För att skapa så bra innovationssystem som möjligt krävs en pågående öppen process mellan olika aktörer i samhället, vars bidrag utifrån olika strategiska resursslag (figur 5) blir avgörande. I praktiken handlar detta om att integrera figurerna 5 och 6 till en spännande och flexibel matris (figur 7), vilken i sig skapar goda förutsättningar för en ständigt pågående förnyelseprocess.

1.6 Påverkbara osäkerhetsfaktorer För att svara på frågorna i kapitel 1.3 måste viss klarhet bringas kring i vilken grad ESS-projektet varit och/eller är diskonterat i nuvarande scenarier och tillväxtprognoser.7 Vår utgångspunkt 7 Se till exempel Öresundsregionen 2025, Region Skåne, 2008 och Öresundsregionen 2045, Region Skåne 2007.

1.7 Icke påverkbara osäkerhetsfaktorer

är att ESS inte i någon större utsträckning varit med i de analyser som gjorts tidigare. Ytterligare osäkerhetsfaktorer utgörs av:

f Global och nationell ekonomisk tillväxt, sett över tid. Vår bedömning är att ESS-anläggningen kommer att vara en positiv kraft i den regionala utvecklingen även om det som inte kunde hända händer (det vill säga en kraftig ekonomisk nedgång). ESS kommer att kunna bromsa upp delar av en sådan nedgång.

f Höjd och accept för vision och målbilder i praktiken. f I vilken utsträckning ESS-anläggningen, dess organisation och ledning lyckas inom strategiska områden som till exempel teknisk funktionalitet, idémässig gestaltning, kompetensförsörjning, marknadsmässig accept inom forskarsamhället, kommersialisering av innovationer, strategiska partnerskap, resultat samt näringslivets efterfrågan.

1.8 Disposition Del I utgörs av den kvantitativa delen och hanterar tillväxtfrågorna i ett historiskt framåtsyftande perspektiv. Därefter studeras de eﬀekter som ESS kan ge på tillväxten i Skåne och inom olika samhällssektorer. Del II utgörs av den kvalitativa delen och inleds med en presentation av erfarenheter som gjorts av liknande anläggningar runt om i världen. Sedan följer en omvärldsanalys vilken vävs samman med framtida scenarier och visioner om ESS, och frågor kring vad som krävs framåt i den kommande processen. Inspel har löpande hämtats från enkäter, intervjuer, seminarier och PwC:s globala erfarenheter från megaprojekt. Varje del avslutas med ett sammanfattande analysavsnitt. I analysavsnittet för den kvalitativa delen ﬁnns dessutom ett förslag på framtida strategisk agenda.

f I vilken utsträckning politik och samhälle och andra aktörer lyckas skapa förutsättningar för attraktivitet avseende boende, service, infrastruktur och upplevelse inom ramen för hållbar tillväxt och utveckling. f Enskilda människors, företags och organisationers gemensamma förmåga till nyskapande, engagemang och ansvarsfullt ledarskap. f Hur aktörer i regionen totalt sett lyckas handskas med välkända framgångsfaktorer som prestigelöshet och generositet kopplat till sektors-, bransch-, nations-, institutions-, region- och kommungränser.

Offentliga aktörer (kommuner och regioner) Privat sektor

Entusiastiska medborgare

e sch ran as b Nya skap

rer kto

i er

es hr

ion

vat nno i t a m ckl syste tve

Figur 7. Sektorer och resurser i samverkan. Källa: PricewaterhouseCoopers.

jält

h Nya

urs

ste

lu ak

erk

v am

Socialt kapital

Infrastrukturkapital

Miljö- och naturresurskapital

Human- och intellektuellt kapital

Demokrati- och medborgarkapital

Kultur- och upplevelsekapital

”Mellanrummet”

Universitet Föreningar

Näringslivskapital

Turist- och besöksnäringskapital

Välfärdskapital

Ledarskap

Finansiellt kapital

Hur kan samarbetsstrukturerna framöver gestaltas – värdematris

2. Vad är ESS och Max IV? KAPITLET I SAMMANDRAG: European Spallation Source (ESS) planeras att bli den världsledande anläggningen för materialforskning och livsvetenskaper, där neutroner ska användas för att genomlysa olika material på atomnivå: från proteiner och plaster till mediciner och molekyler. Neutroner används idag av forskare inom en mängd olika forskningsområden: kemi, biologi, ingenjörsvetenskap, arkeologi, miljöteknik, energiteknik, life science. ESS kommer också att göra det möjligt för forskarna att nå kunskap som de inte kan få idag. Till skillnad från existerande neutronkällor kommer ESS framför allt att bli ett mer kraftfullt verktyg för life science. ESS är ett europeiskt forskningsprojekt. ESS Scandinavia driver förslaget att bygga ESS i Lund. Lund konkurrerar om värdskapet med Bilbao i spanska Baskien och Debrecen i östra Ungern. MAX-lab i Lund är ett svenskt nationellt laboratorium som stödjer tre väldeﬁnierade forskningsområden: acceleratorfysik, forskning baserad på användandet av synkrotronstrålning och kärnfysik som använder energirika elektroner. En fjärde generation av denna forskningsanläggning planeras i Lund – MAX IV. Om MAX IV realiseras blir det den mest högpresterande synkrotronljusanläggningen i världen. MAX IV möjliggör nya framsteg inom ett stort antal områden som biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi, energiforskning, geologi och miljövetenskap. ESS och MAX IV kompletterar varandra i studiet av olika material, och kan därför på detta sätt skapa betydelsefulla synergieffekter. Tillsammans kommer ESS och MAX IV att bilda ett världsledande centrum för materialforskning och utgöra ett nav i Europas infrastruktur för forskning. 22

2.1 Vad är ESS?8

hur de är uppbyggda. Neutroner används idag av forskare inom en mängd olika forskningsområden: kemi, biologi, ingenjörsvetenskap, arkeologi, miljöteknik, energiteknik, life science. Med neutroner har man tagit fram avancerade materiallösningar som ﬁnns i många föremål runt omkring oss: mobiltelefoner, konsumentprodukter, förpackningar, rengöringsmedel, ﬂygplansvingar och bilmotorer. Med neutroner har man till exempel tagit fram processer för att rena vatten och jord, och för att tillverka miljövänlig målarfärg. Med neutroner kan man undersöka ömtåliga prover, till exempel levande celler, som skulle förstöras om de undersöktes med andra metoder som röntgen. Andra liknande tekniker är röntgen, laser och synkrotronljus, som används vid MAX-lab.

Forskningen European Spallation Source (ESS) planeras att bli den världsledande anläggningen för materialforskning och livsvetenskaper, där neutroner ska användas för att genomlysa olika material på atomnivå: från proteiner och plaster till mediciner och molekyler. Många föremål kan vi se med blotta ögat eller med mikroskop, bara det ﬁnns tillräckligt med ljus. Men forskarna som studerar tillvarons minsta beståndsdelar – molekyler och atomer – behöver både större mikroskop och kraftigare ljus. Neutroner är ett av de verktyg som forskare kan använda istället för ljus för att ”se” in i atomerna i olika material och förstå

Kosmetika

LED display

TiO2 Nanopartiklar

Fotoniska material

Digitalkamera CCD chip

Glasögon

Artiﬁciella linser

Optiska material

Biokompatibla polymer

Mobiltelefon SWA strukturer

Cykelram Kolﬁber

Artiﬁciell höft Pacemaker

Biokompatibla material

Litium-batterier

Figur 8. Exempel på vad neutronforskning inneburit för materialforskningen hittills.

8 Denna text är i princip uteslutande hämtad från ESS Scandinavias informationsmaterial.

Varför behövs ESS? Europa är sedan länge världsledande när det gäller forskning med neutroner. Ett skäl är att de europeiska forskarna har tillgång till ett stort antal neutronkällor. Men många av anläggningarna har varit i drift i ﬂera decennier, och runt år 2020 kommer ﬂera av dem att ha tagits ur drift. USA:s nya anläggning togs i drift 2006 och Japans stod färdig 2008. Något beslut om en europeisk anläggning har dock inte fattats ännu – och det tar cirka tio år från beslut tills en sådan anläggning kan tas i drift.

Beslutsprocess och organisation ESS är ett europeiskt forskningsprojekt, men det finns ingen förutbestämd process för hur Europa ska fatta beslut om storskaliga forskningsanläggningar som ESS. Det är inte EU som beslutar när och var ESS ska byggas. Besluten om vad som ska byggas, hur det ska finansieras och var det ska placeras fattas i förhandlingar på regeringsnivå mellan ett värdland och de länder som vill använda anläggningen. Sådana förhandlingar bedriver för tillfället den svenska regeringen med ett 15-tal europeiska regeringar. Förhandlingarna leds av chefsförhandlaren Allan Larsson som är utsedd av regeringen, tillika styrelseordförande för Lunds universitet och tidigare finansminister. ESS Scandinavia driver förslaget att bygga ESS i Lund. Sekretariatet upprättades vid Lunds universitet 2007 på uppdrag av den svenska regeringen. Arbetet består i att utveckla den tekniska och vetenskapliga utformningen av ESS, ta fram kostnadsberäkningar för projektet, stödja de internationella förhandlingarna och driva tillståndsprocessen. Lund konkurrerar om värdskapet med Bilbao i spanska Baskien och Debrecen i östra Ungern.

Framtida forskningsmöjligheter ESS kommer också att göra det möjligt för forskarna att nå kunskap som de inte kan få idag. Till skillnad från existerande neutronkällor kommer ESS framför allt att bli ett mer kraftfullt verktyg för life science. ESS förväntas bland annat bidra till kunskap om: f de nya proteiner som förväntas utgöra en stor del av framtidens läkemedel f hur mänskligt DNA verkar i levande celler f nya medicinska implantat som bättre tolereras av kroppen

Vem betalar? ESS ska bli en samﬁnansierad europeisk forskningsanläggning. Att bygga ESS i Lund kommer att kosta runt 13 miljarder kronor, medan driftskostnaderna beräknas till cirka 1 miljard kronor per år, under de cirka 40 år som är anläggningens förväntade livslängd. Avvecklingen kommer att kosta drygt 3 miljarder kronor, pengar som sätts av under driftstiden. Alla kostnader är beräknade i 2007/2008 års prisläge. Finansieringen av en forskningsanläggning som ESS beslutas i förhandlingar mellan de länder som ska använda den. Kostnaderna delas i proportion till ländernas BNP och till den forskningstid de vill använda. Värdlandet brukar dock betala en högre andel, eftersom värdskapet ger stora ekonomiska fördelar. Vid en liknande anläggning i Frankrike hamnar runt 75 procent av beställningarna under driftstiden hos leverantörer i den omgivande regionen. Sverige har därför utlovat 30 procent av investeringskostnaden fram tills anläggningen startar, och 10 procent av driftskostnaden. Det motsvarar 3–4 miljarder kronor för byggnationen och 100 miljoner kronor per år för driften.

f hur genterapi kan bota allvarliga virussjukdomar f hur forskarna bättre kan förstå många av de sjukdomar som det idag inte ﬁnns botemedel mot f hur transporter kan bli mer eﬀektiva och mindre energikrävande f hur katalysatorer kan förbättras f supraledare för förlustfri energiöverföring f skräddarsydda material med nanoteknik f hur konsumentprodukter som rengöringsmedel och kosmetika kan bli bättre och mer miljövänliga f hur batterier kan förbättras, till exempel för elbilar f hur biobränslen kan utvinnas ur jordbruksavfall istället för ur sädesslag f den kraftiga växthusgasen metan, som idag framför allt är bunden till havsbotten, men som både är ett stort potentiellt klimathot och en enorm energiresurs f hur historiska föremål som fossiler, mynt och glas kan förstås och hur värdefulla konstverk kan bevaras för framtiden

Tillståndsprocessen Om ESS ska byggas i Sverige kräver det tillstånd från ett antal myndigheter. Förslaget ska prövas mot ﬂera olika lagar, som föreskriver vilka riskbedömningar och prövningar som ska göras samt hur dessa ska genomföras. Grundläggande är att anläggningen måste uppfylla både nationella och internationella krav på miljö och säkerhet. Lokaliseringsprövningen enligt plan- och bygglagen görs av kommunen. En frivillig tillståndsprövning enligt miljöbalken ska ske av hela verksamheten vid ESS. Inför prövningen och framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska öppna samråd hållas på lokal nivå. Tillståndsprövningen enligt strålskyddslagen och miljöbalken görs av Strålsäkerhetsmyndigheten respektive miljödomstolen i Växjö. En godkänd tillståndsprövning är ett villkor för den svenska regeringens erbjudande om värdskap för ESS i Lund. Tillståndsprocessen beräknas ta cirka 2,5–3 år.

Lokalisering ESS planeras att byggas i nordöstra Lund, nära det nya Brunnshögsområdet. ESS kommer då att bli en del av det stråk med hög koncentration av forskning och utveckling som sträcker sig från universitetshuset i centrum ut till ESS. I det området har under de senaste decennierna LTH, MAX-lab, Ideon och de stora företagen växt upp. Ytan som behövs är cirka 100 ha, vilket motsvarar ett stort köpcenter, eller mindre än 0,2 procent av den brukade åkermarken på slätten mellan Lund och Helsingborg. När ESS efter runt 40 års drift avvecklas ska området återställas.

MAX IV SCIENCE CITY Teknik- och forskningslaboratorier Besökscentrum

Målstation

Knutpunkt för transporter: Till Lund C: 10 min Till Kastrup: 30 min

Linjäraccelerator

Jonkälla

Figur 9. Översiktsbild av ESS och MAX IVs lokalisering. Källa: ESS Scandinavia.

f Energibesparande åtgärder och energisnålt byggande minskar elbehovet med upp till 20 procent.

Teknik, miljö och säkerhet Forskarna behöver neutroner som ljus för att studera olika material. Men till skillnad från tidigare anläggningar bygger inte ESS på en kärnreaktor för att producera neutronerna. De moderna anläggningarna bygger istället på partikelacceleratorer, dels av miljö- och säkerhetsskäl, dels för att den tekniken producerar fler neutroner. Ju fler neutroner, desto bättre forskningsresultat. Flest neutroner återfinns i tungmetaller, som därför används som målmaterial. När protoner i hög hastighet träffar målmaterialets atomer sänder dessa iväg neutroner. Processen kallas spallation, som motsvaras av det svenska ordet spjälkning. Målmaterialet kan vara bly, bly/vismut, kvicksilver eller tantal. Valet kommer att göras utifrån materialens egenskaper i kombination med hur de belastar miljön. Totalt kommer anläggningen att behöva 1–2 kubikmeter målmaterial. Inne i anläggningen omges det av flera inneslutningar. Målmaterialet kommer inte att behöva bytas under anläggningens livstid. När neutronerna frigörs bildas joniserande strålning i målmaterialet. Nivån är dock så låg att personalen inte behöver några skyddskläder. Strålningsdosen från ESS till omgivningen kommer att vara i storleksordningen en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålning (cirka 4 millisievert per år i Sverige) som finns överallt. ESS innehåller alltså inget kärnbränsle och spjälkningen som äger rum kan inte liknas vid den process som äger rum i en kärnreaktor. En fullständig och allsidig tillståndsprövning kommer att ske enligt miljöbalken och strålskyddslagen. En heltäckande miljökonsekvensbeskrivning kommer att identifiera direkta och indirekta effekter av ESS på miljö och hälsa. Denna kommer också att omfatta en heltäckande riskanalys av verksamheten. Villkoren för driften av ESS kommer att regleras i de tillstånd som ges enligt miljöbalken och strålskyddslagen. Villkoren kommer att omfatta lokalisering och omfattning av verksamheten, liksom detaljerade frågor rörande effekter på miljö och säkerhet. Parallellt med tillståndsprocessen pågår just nu också tekniska förberedelser och anpassning av anläggningens utformning till de specifika förutsättningarna i Lund. Projekteringen beräknas kunna starta runt 2011. De första neutronerna kan då produceras omkring 2018/19 och anläggningen vara i full drift runt 2023. En partikelaccelerator som ESS kräver mycket elektricitet. Energibehovet är runt 40 MW, vilket motsvarar ett pappersbruk. ESS ska drivas koldioxidneutralt och så energieffektivt som möjligt. Målet är att bli världens första klimatneutrala forskningscentrum. Detta sker genom en tredelad energistrategi:

f 60 procent av överskottsvärmen återanvänds i Lunds fjärrvärmenät. Energistrategin innebär förutom rejäla miljövinster även betydligt lägre driftskostnader. ESS blir också ett viktigt stöd för forskarnas ansträngningar att ta fram nya och mer miljövänliga lösningar och helt ny teknik. Med neutroner kan forskarna: f studera väteatomer i detalj och därmed utveckla tekniken bakom vätgasdrivna bränsleceller, vilket kan bidra till att reducera utsläppen av växthusgaser som koldioxid f se in i en motor som är igång och därigenom kunna utveckla lättare och bränslesnålare fordon genom eﬀektivare förbränning och smörjning inne i motorn f eﬀektivisera kemiska processer och därmed utveckla exempelvis reningen av förorenad jord och dricksvatten, vilket är ett stort problem i tredje världen f utveckla mer miljövänliga plaster, förpackningar och energisnålare material.

2.2 Vad är MAX-lab och MAX IV? MAX-lab i Lund är ett svenskt nationellt laboratorium för synkrotronljusforskning. Vid MAX-lab sker också forskning inom acceleratorfysik och en gren av kärnfysiken där man använder energirika elektroner. MAX-lab är Sveriges enda synkrotronljuslaboratorium. Av det femtiotal synkrotronljusanläggningar som ﬁnns i världen beﬁnner sig MAX-lab bland de främsta. Cirka 50 procent av MAX-labs forskare kommer från Sverige. Majoriteten av dessa kommer från andra håll i landet och representerar såväl universitet som företag. Detta gör Lund till en mötesplats för ett stort antal nationella och internationella forskare. Verksamheten vid MAX-lab har sedan starten vuxit mycket snabbt och för närvarande utnyttjas anläggningen av över 700 forskare per år. Som en fortsättning på den utveckling som skett vid MAXlab har ett förslag på en nästa generations synkrotronljusanläggning utarbetats – MAX IV. Förslaget baseras på ett antal innovativa lösningar som tagits fram på MAX-lab men även inom svenska företag. Om MAX IV realiseras blir det den mest högpresterande synkrotronljusanläggningen i världen. MAX IV möjliggör nya framsteg inom ett stort antal områden som biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi, energiforskning, geologi och miljövetenskap.

f All el kommer från förnybara energikällor som vindkraft och/eller bioenergi. 26

2.3 Varför hör dessa anläggningar ihop?

naden från regionen, inklusive de svenska och danska bidragen. Under våren 2009 förväntas det slutliga politiska beslutet tas av de danska och svenska regeringarna. Förhandlingarna om ﬁnansieringen förväntas pågå under 2009. ESS i Lund har också slutit samarbetsavtal med ﬂera ledande forskningsinstitut, bland annat SNS i USA och CERN i Schweiz. Parallellt med förhandlingarna har en oberoende expertgrupp genomfört en utvärdering av Spaniens, Sveriges och Ungerns förslag. Under hösten 2008 möttes de länder som inte konkurrerar om ESS för att diskutera var ESS ska byggas. Ett beslut om var anläggningen ska byggas väntas under första halvåret 2009. Sedan våren 2008 pågår en utställning om ESS som gestaltar ESS Scandinavias devis ”Science for Society”, och visar ESSanläggningens möjligheter att bidra till framtidens välfärd och forskning genom materialforskning.

Tillsammans kommer ESS och MAX IV att bilda ett världsledande centrum för materialforskning. ESS blir världens modernaste och mest kraftfulla neutronkälla. Den kan ge forskarna unik information som är omöjlig att få med andra tekniker. I takt med att instrumenten blir allt bättre behöver forskarna fler olika mättekniker som kan komplettera varandra. Dagens mest framstående neutronkällor är därför samlokaliserade med synkrotronljusanläggningar. Så är fallet bland annat i Oxford, Grenoble och Zürich. Det gör placeringen i Lund extra fördelaktig. Som närmaste granne kan ESS nämligen få synkrotronljusanläggningen MAX IV. Synkrotronljus, det vill säga oerhört intensiv röntgenstrålning, ger forskarna ett kompletterande verktyg för att undersöka fler dimensioner av materialens inre. ESS och MAX IV kompletterar varandra i studiet av olika material, och kan därför på detta sätt skapa betydelsefulla synergieffekter. Att ha två kompletterande anläggningar nära varandra kommer med stor sannolikhet att skapa stora synergieffekter för den forskning som bedrivs inom respektive anläggning. Två världsledande anläggningar skulle tillsammans skapa en värdefull forskningsmiljö och utgöra ett nav i Europas infrastruktur för forskning.

2.4 Hur ser förhandlingsprocessen för ESS ut? Den svenska regeringen erbjöd i början av 2007 värdskap för ESS. Det blev startskottet för förhandlingar med andra europeiska länder. Förhandlingarna har delats upp i fyra delar, delvis parallella: f Fas 1: information och samråd. Avslutade i oktober 2007. f Fas 2: konsultationer om teknologi med europeiska forskningsinstitut. f Fas 3: alliansbyggande. f Fas 4: alliansbyggande och ﬁnansiering. ESS Scandinavia har idag formellt stöd för att bygga ESS i Lund från fem länders regeringar, vid sidan om den svenska: Danmark, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Förhandlingar med andra länder kommer att starta inom kort. Under hösten 2008 ledde förhandlingarna med Danmark till en enighet om att Sverige och Danmark ska dela värdskapet för ESS. Det innebär att inbjudan till andra europeiska regeringar nu presenteras som ett gemensamt svensk-danskt projekt. Denna preliminära överenskommelse innebär fortsatt utveckling av den nordisk-baltiska ESS-plattformen med målet att nå 50 procent av konstruktionskostnaden och minst 20 procent av driftkost-

DEL 1: KVANTITATIV ANALYS

3. Tillväxt i Öresundsregionen, Skåne och Lund KAPITLET I SAMMANDRAG:

En större marknad har bättre förutsättningar att attrahera

Den kvantitativa analysen ska beskriva de effekter som en

kompetens. Detta är en kritisk faktor för ﬂertalet bran-

etablering av ESS i Lund kan få på olika sektorer. För ﬂera

scher, och företag väljer därför att förlägga sin verksam-

av dessa sektorer tas utgångspunkt i vilken effekt ESS

het där det är lättare eller överhuvudtaget möjligt att

kan ha på innovationsklimat, ekonomisk tillväxt och syssel-

attrahera kompetens.

sättning. För andra sektorer handlar det mer om vad som

Öresundsregionen har goda förutsättningar att på sikt

kan komma att krävas för funktionalitet och attraktivitet.

utgöra en fullt ut integrerad pendlingsregion. I Skåne sker

Vårt tidsperspektiv tar sikte på 2020 med utblick mot

huvuddelen av tillväxten i Malmö–Lunds lokala arbetsmark-

2040. För att få perspektiv på analyshorisonten motsvarar

nad som i stort sett utgörs av västra Skåne. En förutsätt-

det att 1976 ta sikte på 1988 med utblick mot 2008.

ning för att tillväxten kopplad till ESS ska komma hela

Tillväxten i Sverige och Danmark koncentreras till allt

regionen till del är att Skåne utgörs av en arbetsmarknad

större regioner och funktionella regioner förstoras. Att

genom väl utbyggd infrastruktur. Om detta inte är fallet

vara en del av ett större sammanhang innebär ökad tillväxt

kommer tillväxten till följd av ESS inte att expandera utan-

inte bara för kärnkommuner utan även för mindre kommu-

för västra Skåne.

ner. Dessa effekter syns också i statistiken.

Den kvantitativa analysen görs huvudsakligen i tre steg. Analysen tar först sin utgångspunkt i en beskrivning av historisk tillväxt och bedömningar av framtida tillväxt för hela regionen utan ESS. Därefter studeras de eﬀekter som ESS kan ge huvudsakligen på tillväxten i Skåne och inom olika sektorer i Skåne såsom bostadsmarknad, infrastruktur med ﬂera.

Det är mycket som inte går att förutse, men med antaganden om framtiden och historiska samband går det att ringa in olika scenarier. Tillsynes små förändringar i långsiktig tillväxt har stor betydelse för bland annat bostadsbyggande och infrastruktur. Av figur 10 framgår variationen i historisk BRP-tillväxt9 för Öresundsregionen som helhet och uppdelat på den danska och den svenska delen av regionen. Ekonomiskt funktionella regioner är i första hand pendlingsregioner, det vill säga sammanhängande territorier där människor både bor och arbetar. I pendlingsregioner kan invånarna byta jobb, arbetsgivare och bransch utan att flytta och arbetsgivarna kan flytta inom regionen och behålla samma tillgång till arbetskraft. Huvudbudskapet i det som kallas den ”nya ekonomiska geografin”10 är att urbana ekonomier spelar huvudrollen för ekonomisk tillväxt och att större regioner växer snabbare än mindre. För Sveriges och Danmarks ekonomiska geografi innebär det att tillväxten koncentreras till allt större regioner och att de funktionella regionerna förstoras.

3.1 Regional utveckling Vårt tidsperspektiv tar sikte på år 2020 med utblick mot 2040. För att få perspektiv på analyshorisonten motsvarar det att 1976 ta sikte på 1988 med utblick mot 2008. Under denna tid har det varit oljekris, finansiell kris, EU-samarbetet har intensifierats, Berlinmuren fallit, det har varit en IT-revolution i världen, Öresundsbron har invigts, integrationen har tagit fart, Malmö har gått från industri- till kunskaps- och tjänstestad, LTH och MAX-lab har vuxit, Ideon har skapats och utvecklats, och en citytunnel är på väg att slutföras i Malmö. Det är dessutom så att det som få trodde kunde hända faktiskt händer nu, det vill säga en global finanskris. Detta påverkar sannolikt i mindre utsträckning situationen 2040 och de långsiktiga antaganden som görs, men innebär sannolikt att ESS blir ännu viktigare på kort sikt. BRP, % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1996

1997

1998

BRP Öresundsregionen DK

1999

2000

2001

BRP Öresundsregionen SE

2002

2003

2004

2005

BRP Öresundsregionen DK+SE

Figur 10. BRP i procent. Källa: Örestat.

9 Bruttoregionalprodukten, BRP, är den regionala motsvarigheten till BNP mätt från produktionssidan, det vill säga värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. Alla regioners BRP summerar upp till BNP. 10 Se till exempel NUTEK, ”Storstäderna och ny ekonomisk geograﬁ”, http://www.nutek.se/sb/d/878/a/9471/

Lokala arbetsmarknader

Befolkning 2007

Antal kommuner i LA

Årlig tillväxt 1995–2007 kärnkommunen

Omland

Årlig tillväxt 2000–2007 kärnkommunen

Omland

Årlig tillväxt 1995–2007 LA

Årlig tillväxt 2000–2007 LA

Stockholm–Solna

2 316 195

0,94

0,96

0,83

0,97

0,95

0,92

Malmö–Lund

1 026 770

1,12

0,60

1,13

0,89

0,74

0,95

Göteborg

964 440

0,79

0,69

0,79

0,83

0,74

0,81

Linköping

247 697

0,55

–0,30

0,75

–0,10

0,17

0,38

Västerås

226 536

0,65

–0,48

0,82

–0,14

0,17

0,42

Örebro

223 513

0,72

–0,38

0,7

–0,12

0,24

0,35

Jönköping

206 471

0,58

–0,22

0,79

0,06

0,25

0,49

Trollhättan–Vänersborg

198 483

0,28

–0,10

0,38

0,08

0,00

0,16

Skövde

177 645

0,13

–0,40

0,25

–0,04

–0,25

0,04

Kristianstad

176 785

0,38

–0,14

0,58

0,21

0,08

0,37

Karlstad

174 336

0,43

–0,53

0,58

–0,25

–0,09

0,14

Norrköping

169 352

0,19

–0,57

0,52

–0,36

–0,01

0,29

Gävle

154 604

0,19

–0,53

0,3

–0,20

–0,11

0,10

Borås

155 012

0,41

–0,31

0,59

–0,09

0,15

0,35

Luleå

150 490

0,24

–0,33

0,3

–0,12

–0,06

0,08

Falun–Borlänge

150 308

0,02

–0,21

0,21

0,07

–0,13

0,12

Eskilstuna

150 778

0,36

–0,41

0,78

–0,17

0,06

0,41

Umeå

142 610

0,82

–0,78

0,96

–0,65

0,44

0,60

Sundsvall

137 381

0,00

–0,61

0,22

–0,22

–0,19

0,08

Växjö

128 492

0,75

–0,73

1,06

–0,44

0,15

0,47

Kalmar

112 850

0,43

–0,47

0,53

–0,18

0,01

0,20

Halmstad

112 916

0,60

0,02

0,74

0,28

0,48

0,64

Östersund

103 559

–0,15

–0,63

0,11

–0,34

–0,36

–0,09

Karlskrona

90 829

0,24

–0,22

0,41

–0,07

0,09

0,26

Skellefteå

76 470

–0,37

–1,29

–0,08

–0,97

–0,42

–0,13

Lidköping–Götene

72 475

0,22

–0,44

0,37

–0,08

–0,10

0,15

Nyköping–Oxelösund

61 908

0,34

–0,44

0,49

0,37

0,19

0,49

Gotland

57 122

–0,14

–

–0,05

–

–0,14

–0,05

Varberg

56 114

0,65

–

0,91

–

0,65

0,91

Örnsköldsvik

55 284

–0,43

–

–0,11

–

–0,43

–0,11

Gislaved

49 244

–0,14

–0,44

–0,51

–0,59

–0,26

–0,55

Tabell 1. Befolkningstillväxt. I Malmö–Lunds lokala arbetsmarknad ingår 27 kommuner bland annat Helsingborgs stad. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Öresundsregionen har goda förutsättningar att på sikt utgöra en integrerad pendlingsregion. I Skåne sker huvuddelen av tillväxten i Malmö–Lunds lokala arbetsmarknad som i stort sett utgörs av västra Skåne. En förutsättning för tillväxt i hela Skåne är att Skåne utgörs av en arbetsmarknad genom väl utbyggd infrastruktur. Om detta inte är fallet stannar tillväxten sannolikt kvar i västra Skåne. I tabell 1 framgår befolkningstillväxten i Sveriges lokala arbetsmarknader med fler än 50 000 invånare. Av tabellen framgår tillväxt i kärnkommunen, kärnkommunens omland och i hela den lokala arbetsmarknaden. Det intressanta som tabellen visar är att i de tre storstadsregionerna växer hela regionen, även omlandet. I flera pendlingsregioner växer bara kärnkommunen och på omlandets bekostnad. Att vara en del av ett större sammanhang verkar innebära ökad tillväxt även för mindre kranskommuner. Det handlar om en väl fungerande infrastruktur, att vara en del av ett större sammanhang, men kanske också om huruvida samhället utgörs av ett samverkande eller ett sektoriserat samhälle. I en marknad av en viss storlek kan vissa branscher få tillräckliga skalfördelar. Om denna marknad växer till exempel genom regionförstoring så kan ytterligare branscher nå skalfördelar och marknaden växer ytterligare. Marknaden får en självförstärkande tillväxt genom sin växande storlek. Storlek på regionen förefaller ha betydelse för tillväxten och regionens attraktivitet. En större marknad har bättre förutsättningar att attrahera kompetens, kompetens är en kritisk faktor för flertalet branscher och företag väljer därför att förlägga sin verksamhet där det är lättare eller över huvudtaget möjligt att attrahera kompetens.

Om vi studerar större regioner förefaller dessa ha högre tillväxt i befolkning, lönesummor och unga vuxna än vad mindre har. De förefaller även ha högre etableringsgrad, lägre arbetslöshet, högre utbildningsintensitet, större mångfald, högre bostadspriser, större bostadsbyggande med mera. Som exempel ser vi i figur 11 och 12 att den största befolkningstillväxten skett i storstadsregionerna. Vi ser också att Malmös pendlingsregion visat den högsta befolkningstillväxten i det kortare tidsintervallet, 2000–2007 (figur 11). Motsvarande figur och med likartat utfall kan ritas på de andra variabler som nämns ovan. Tillgång till en stor arbetsmarknad förefaller attraktivt för individer och företag. Går det dessutom att skapa attraktiva boendemiljöer i och i anslutning till denna arbetsmarkand är förutsättningarna ännu bättre. Ett problem i sammanhanget är att de vedertagna nyckeltalen för regional tillväxt och utveckling i praktiken ofta är nationella, även om det finns en del nyckeltal kopplade till regionen, och mäter inte den reella funktionaliteten i Öresundsregionen som en internationell och ”intelligent region”.11 Det behövs i framtiden en ny kartbild och nya mätetal och navigeringspunkter för att på ett smartare och mer relevant sätt mäta tillväxt i internationella regioner.

11 Vi använder C. Vargas och L. Edvinssons deﬁnition av en intelligent region: Social renewal in a creative way, based on social intelligence, consciousness, volonteering and digital with collective self governance.

-0,2

-0,4

Norrköping

Trollhättan-Vänersborg

Kalmar

Eskilstuna

Kristianstad

Karlskrona

Växjö

Borås

Västerås

Linköping

Nyköping-Oxelösund

Örebro

Jönköping

Umeå

Halmstad

0,2

0,4

-0,6

Figur 12. Befolkningstillväxt per år 1995–2007 i lokala arbetsmarknader med fler än 50 000 invånare. Källa SCB.

Örnsköldsvik

Skellefteå

Skövde

Sundsvall

Luleå

Gävle

Falun-Borlänge

Karlstad

Lidköping-Götene

Trollhättan-Vänersborg

Kalmar

Karlskrona

Norrköping

Borås

Örebro

Kristianstad

Linköping

Eskilstuna

Västerås

Nyköping-Oxelösund

Växjö

Jönköping

Umeå

Halmstad

Göteborg

Varberg

-0,6

Figur 11. Befolkningstillväxt per år 2000–2007 i lokala arbetsmarknader med fler än 50 0000 invånare. Källa SCB.

Befolkningstillväxt per år 1995–2007 i lokala arbetsmarknader med ﬂer än 50 000 invånare

0,8

0,6 Gislaved

Skellefteå

Örnsköldsvik

Östersund

Gotland

0,2

Östersund

Gislaved

Skövde

Sundsvall

Gotland

Falun-Borlänge

Gävle

Lidköping-Götene

Karlstad

Luleå

Befolkningstillväxt, %

Varberg

Stockholm-Solna

-0,4

Göteborg

Malmö-Lund

-0,2

Malmö-Lund

Stockholm-Solna

Befolkningstillväxt, % Befolkningstillväxt per år 2000–2007 i lokala arbetsmarknader med ﬂer än 50 000 invånare

0,8

0,6

0,4

3.2 Historisk och framtida tillväxt i Öresundsregionen – utan ESS

Befolkningstillväxt Historisk befolkningstillväxt i Öresundsregionen, Öresund SE (Skåne) och Öresund DK framgår av ﬁgur 13. Folkmängden i hela regionen förväntas öka från 3,6 miljoner invånare 2007 till cirka 4 miljoner invånare 2027. Ökningen är kraftigare de närmaste tio åren och på den svenska sidan. Ökningstakten förväntas minska även på den svenska sidan men från en högre nivå. Orsaken är framförallt ett antagande om minskad anhörig- och asylinvandring och mot slutet av prognosperioden en åldrande befolkning och en försiktigare framskrivning för perioden 2017–2027.12 I ”Öresundsregionen, scenarier för traﬁk och byutveckling 2045”13 antas befolkningen öka enligt två scenarier, Scenario Baseline och Scenario Konkurrenskraft. Befolkningen ökar i Skåne enligt dessa scenarier med 300 000 personer respektive 490 000 personer fram till 2045. Om vi räknar om denna ökning till en genomsnittlig årlig tillväxt innebär Scenario Baseline en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på 0,6 procent och Scenario Konkurrenskraft en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på 0,9 procent per år fram till 2045.

Vårt tidsperspektiv tar sikte på 2020 med utblick mot 2040. De variabler som framförallt studeras är befolkningsutveckling, utveckling av BRP och sysselsättning. Med kunskap om dessa variablers framtida utveckling går det att ringa in och skatta effekter på olika branscher såsom bostadsbyggande. I detta avsnitt studeras dessa variablers historiska utveckling tillsammans med prognoser i syfte att kunna anta ett basscenario utan ESS till vilket sedan effekterna av ESS kan adderas. Tillväxten i regionen påverkar bostadspriser, byggande, företagsetableringar, infrastruktur med mera, och infrastruktur påverkar i sin tur förutsättningarna för pendling, tillväxt och regionförstoring med mera. Det finns en osäkerhet kring tillväxtens storlek och hur olika faktorer påverkas av varandra. Dessa osäkerheter kan delvis ringas in och reduceras med empiriska analyser, prismodeller och scenarier. I en marknad kan vissa branscher få tillräckliga skalfördelar. Om denna marknad växer eller påverkas av någon större investering som ESS och MAX IV så kan ytterligare branscher nå skalfördelar och marknaden växer ytterligare, kanske speciellt inom forskningsintensiva branscher. Befolkningstillväxt,% 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2

Öresundsregionen SE + DK Öresundsregionen DK Scenario Konkurrenskraft Skåne (genomsnitt)

2039

2037

2035

2033

2031

2029

2027

2025

2023

2021

2019

2017

2015

2013

2011

2009

2007

2005

2003

2001

1999

1997

Öresundsregionen SE Scenario Baseline Skåne (genomsnitt)

Figur 13. Befolkningstillväxt i procent. Källa: Region Skåne, SCB, ÖRIB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

12 Öresundsprognos, folkmängd 2007–2027, Region Skåne 2007. 13 Öresundsregionen, scenarier för traﬁk och byutveckling 2045, Region Skåne, 2007 (härefter kallad ”Öresundsregionen 2045”).

Ekonomisk tillväxt – BRP Huvuddelen av Sveriges och Danmarks BNP genereras i storstadsregionerna. Tillväxten i storstadsregionerna är också högre än i länderna som helhet. Av figur 14 framgår Öresundsregionens BRP-tillväxt, Öresund DK och Öresund SE. Av figur 14 framgår även Sveriges och Danmarks BNP-tillväxt från början på 1980-talet. Under åren 1993–2005 var den genomsnittliga årliga tillväxttakten i Skånes BRP 4,3 procent. Den genomsnittliga tillväxten i Sverige var under perioden 1981–2007 2,4 procent. Konjunkturinstitutets bedömning fram till 2020 går mot en tillväxt i linje med Sveriges långsiktiga tillväxtnivå på cirka två procent. I linje med det resonemang som förts tidigare i detta avsnitt om stora regioners förutsättningar för tillväxt är det sannolikt att dessa regioner över tid har en högre tillväxt än landet totalt. Tillväxt i sysselsättning Historisk sysselsättningstillväxt i Öresund (DK+SE), Öresundsregionen SE (Skåne) och Öresund DK framgår av figur 15. Från 1981–2006 var den genomsnittliga årliga tillväxten 1,21 procent i Skåne. Den genomsnittliga tillväxten i Sverige var under perioden 1981–2007 0,23 procent. Konjunkturinstitutets bedömning fram till 2020 går i det närmaste mot en nolltillväxt för hela landet. I ÖRIB 2045 antas sysselsättningen öka enligt två scenarier, Scenario Baseline och Scenario Konkurrenskraft. Sysselsättningen ökar i Öresundsregionen enligt dessa scenarier med 250 000 personer respektive 550 000 personer fram till 2045. Om vi utgår från dagens fördelning av antalet sysselsatta mellan den svenska och danska sidan av Öresundsregionen skulle det innebära en ökning men drygt 80 000 respektive 180 000 i ökat antal sysselsatta i Skåne för respektive scenario. Om vi räknar om denna ökning till en genomsnittlig årlig tillväxt innebär Scenario Baseline en genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt på 0,38 procent och Scenario Konkurrenskraft en genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt på 0,77 procent per år fram till 2045.

BNP, % 8 7 6 5 4 3 2 1 2019

2017

2015

2013

2011

2009

2007

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

–1

1981

–2 BNP Danmark

BNP Sverige

BRP Öresund DK

BRP Öresund SE

BRP Öresund DK+SE

Figur 14. Historisk BNP och BRP i procent, samt konjunkturinstitutets prognos för Sverige. Källa: SCB, DS, Örestat, Konjunkturinstitutet samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Sysselsättningstillväxt, % 4,00 3,00 2,00 1,00

–2,00 –3,00 –4,00 –5,00 –6,00 –7,00 Danmark Öresund Region DK Scenario Konkurrenskraft

Sverige Öresund Region SE

Figur 15. Sysselsättningstillväxt i procent och genomsnittlig framtida tillväxt enligt ”Öresundsregionen 2045”. Källa: SCB, DS, Örestat, ÖRIB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Öresund Region DK+SE Scenario Baseline

2039

2037

2035

2033

2031

2029

2027

2025

2023

2021

2019

2017

2015

2013

2011

2009

2007

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

–1,00

1981

0,00

4. Vad vet vi om ekonomiska effekter av investeringar i forskningens infrastruktur? KAPITLET I SAMMANDRAG:

I de bedömningar som ITPS gör av en lokalisering av

Lokaliseringen av ESS i Lund har utvärderats av ITPS

ESS till Lund har tillväxteffekten av att ESS leder till

(Institutet för tillväxtpolitiska studier), Forskningspolitiska

ökad kunskap och teknisk utveckling skattats genom att

institutet och Köpenhamns handelshögskola.

driftkostnaden betraktats som en ökning av investering-

Även om en etablering av ESS ger många direkta

ar i FoU. ESS kan med dessa antaganden innebära en

effekter i form av ökad efterfrågan och sysselsättning

tillväxteffekt som annars inte skulle ha skett. Det är dock

under byggnation och drift av anläggningen betonas i

viktigt att i detta sammanhang komma ihåg att detta

rapporterna betydelsen för innovationsverksamheten

resultat är betingat av att ESS verkligen ger effekter på

och möjligheten att skapa högteknologisk företagsverk-

teknologiutveckling och att resultaten omsätts i produk-

samhet.

tiv verksamhet.

Lokaliseringen av ESS i Lund har utvärderats av ITPS (Institutet for tillväxtpolitiska studier)14, Forskningspolitiska institutet15 och Köpenhamns handelshögskola16. Vår roll är huvudsakligen att skatta effekterna av en ESS-anläggning på olika sektorer såsom bostadsmarknad, infrastruktur med mera. En mycket viktig utgångspunkt är då vilka effekter en ESS-anläggning kan få på tillväxten i regionen. Underlag för bedömningen av detta finns bland annat i dessa rapporter, vars innehåll utgör huvuddelen av detta kapitel. Även om en etablering av ESS ger många direkta effekter i form av ökad efterfrågan och sysselsättning under byggnation och drift av anläggningen, betonas i rapporterna betydelsen för innovationsverksamheten och möjligheten att skapa högteknologisk företagsverksamhet. I nedanstående avsnitt följer några viktiga slutsatser från ovan nämnda rapporter.

Dessa två punkter innebär att fokus bör ligga på långsiktiga dynamiska effekter av lokaliseringen. Det ligger dock i sakens natur att de långsiktiga dynamiska effekterna är mycket svåra att fånga med en acceptabel precision. I de bedömningar som ITPS gör av en lokalisering av ESS i Lund har denna effekt av att ESS leder till ökad kunskap och teknisk utveckling skattats genom att driftkostnaden betraktats som en ökning av investeringar i forskning och utveckling (FoU). ITPS refererar till en studie (Guellac, 2004) där elasticiteten skattats för investeringar i FoU med avseende på total faktorproduktivitet. Om dessa skattningar antas vara giltiga även för Sverige eller för regionen kan de utgöra en utgångspunkt för en kvantitativ skattning av den långsiktiga effekten. Med dessa antaganden skulle ESS under sin drifttid öka FoU-kapitalet med en procent per år (en miljard i relation till de totala svenska forskningsutgifterna på 96 miljarder) och öka TFP17 med 0,17 procent och BNP med lika mycket. Ett annat sätt att tolka dessa siffror är att om ESS leder till en TFP-ökning som blir permanent och som annars inte skulle ha skett, så innebär detta att ekonomin lägger sig på en tillväxtbana som är ”högre” än den som skulle ha varit fallet utan ESS, det vill säga en högre BNP. Det är dock viktigt att i detta sammanhang komma ihåg att detta resultat är betingat av att ESS verkligen ger effekter på teknologiutvecklingen och att resultaten omsätts i produktiv verksamhet. Ett exempel på detta lyfts fram i den empiriska studien18, där resultaten visar att elasticiteten med avseende på offentlig FoU är högre i de länder där kvoten mellan näringslivets privata forskningsutgifter och BNP är hög. En hög nivå på den privata forskningen i näringslivet underlättar att resultat framtagna inom den offentligt finansierade forskningen kan omsättas i ökad produktivitet. Detta är i högsta grad fallet i Sverige där den största delen av de totala forskningsutgifterna återfinns i den privata sektorn.

4.1 Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS ITPS konstaterar i rapporten ”Lokalisering av ESS i Lund, Bedömning av långsiktiga tillväxteffekter” att tillväxteffekten från en etablering är av två slag. Dels direkta effekter som grundar sig på att en viss summa pengar investeras och skapar ökad sysselsättning och efterfrågan på varor och tjänster, dels mer svårmätbara effekter som utgår från anläggningens betydelse för den teknologiska utvecklingen och möjligheten till konkurrenskraftig och högteknologisk verksamhet. De direkta effekterna är av signifikant betydelse men det är viktigt att poängtera att det är de långsiktiga och mer svårmätbara effekterna som är av intresse vid en diskussion om de långsiktiga effekterna av en ESS-anläggning. Dessa effekter inkluderar systemeffekter på lokaliseringen på vetenskaplig och teknologisk utveckling, skapandet och utvecklingen av högteknologiska företag samt påverkan på konkurrenskraft. En samlad bedömning av ESS tillväxteffekter bör koncentreras till: f De långsiktiga effekterna på innovationssystemet: Vad betyder ESS för förmågan att genom ny vetenskaplig kunskap skapa teknologiska lösningar som kan omsättas i nya produkter och företag? f Vilka är förutsättningarna för att en ESS-anläggning skapar agglomerationsfördelar i Öresundsregionen och blir ett viktigt steg mot att skapa ett attraktivt vetenskapligt center som drar till sig nya investeringar och verksamheter? 14 Vikström, Lokalisering av ESS i Lund, Bedömning av långsiktiga tillväxteffekter, Institutet för tillväxtpolitiska studier.

17 TFP står för ”total faktorproduktivitet”. TFP är den produktivitetsökning som påverkar samtliga prduktionsfaktorers produktivitet, och är den del som i den traditionella produktivitetsforskningen räknas som utfallet av teknisk förändring.

15 Hallonsten, et al. 2004, Impacts of Large scale Research Facilities – a SocioEconomic Analysis, School of Economics and Management, Lunds Universitet.

18 Guellec och Pottelsberghe, 2004, From R&D to productivity growth: Do the insititutional settings and the source of funds of RochD matter, Oxford Bulletin of Economics and Statistics, vol. 66, no. 3.

16 Valentin, Larsen och Heineke, 2005, Neutrons and Innovations, Copenhagen Business School.

4.2 Forskningspolitiska institutets rapport

4.3 Köpenhamns handelshögskola

I rapporten ”Impacts of Large-Scale Research Facilities – A Socio-Economic Analysis”19 framhålls att det finns både direkta effekter och indirekta effekter. Direkta effekter är kopplade till byggandet och annan ekonomisk aktivitet i anknytning till anläggningen, upphandling av varor och tjänster, intäkter från serviceindustri, transporter med mera. Enligt principen av ”juste retour” ska upphandlingen av varor och tjänster fördelas på bidragande länder efter deras andel av finansieringen, men i praktiken gynnas den lokala marknaden. Värdlandet får i praktiken en större andel av upphandlingen av varor och tjänster än värdlandets andel av finansieringen. I rapporten framhålls att de viktigaste effekterna är de indirekta effekterna. I rapporten menar man att den kunskapsbaserade ekonomin visar tendenser till koncentration. Vetenskap, teknologi, talang och entreprenörskap koncentreras till regionala noder. Det finns en risk att de som inte lyckas dra till sig dessa resurser, ohjälpligt halkar efter. Detta innebär enligt rapporten två saker:

I rapporten ”Neutrons and Innovations”20 diskuteras ESS betydelse för Danmark. I likhet med Forskningspolitiska institutets rapport betonas de indirekta eﬀekterna som de viktigaste på längre sikt. Rapporten utgår från att vetenskapliga framsteg inom grundforskning bidrar till förmågan att lösa tekonologiska problem. Företagen spelar en viktig roll i att de omvandlar teknologiska framsteg till konkurrenskraft. Omvandlingen av vetenskaplig kunskap till konkurrenskraft och värdeskapande ökar om aktörerna interagerar inom ett system. Sådana system utvecklas på regional basis. Länder och regioner skiljer sig åt i sin förmåga att omvandla vetenskapliga framsteg till ekonomisk tillväxt, framförallt beroende på hur de hanterar följande frågor:

f Att landets förmåga till innovation blir beroende av att det ﬁnns minst en sådan agglomeration inom landet.

f Finns det en korrespondens mellan universitetsforskning, högre utbildning och industriell FoU och är dessa sammankopplade?

f Är kvaliteten i forskningen tillräckligt bra? f Finns företag som deltar aktivt i att omvandla vetenskap till teknologier och konkurrenskraftiga produkter?

f Att agglomerationer av det här slaget uppstår genom en serie av investeringar. ESS är en sådan investering. Den region som har denna forskningsanläggning kommer att bli attraktiv och dra till sig mer kvaliﬁcerad verksamhet.

En viktig systemeﬀekt som framhålls är förmågan och möjligheten att skapa nya företag, där Danmark över åren skaﬀat sig en god erfarenhet av att kommersialisera vetenskapsbaserade innovationer.

Rapportens slutsats är att en investering i ESS skulle ha många positiva eﬀekter och stärka de nordiska ländernas position i den internationella tekniska utvecklingen. Utan en investering i ESS skulle den nordiska kunskapsbaserade ekonomin vara mer sårbar och riskera att tappa till andra högteknologiska centrum. ESS är inte det enda alternativet för en slagkraftig forskningsanläggning som stärker regionens konkurrenskraft, men sannolikt den enda forskningsanläggningen som ett nordiskt land kan göra anspråk på inom överskådlig framtid.

19 Hallonsten, med ﬂera 2004, Impacts of Large scale Research Facilities – a Socio-Economic Analysis, School of Economics and Management, Lunds Universitet.

20 Valentin, Larsen och Heineke, 2005, Neutrons and Innovations, Copenhagen Business School.

5. ESS effekter på tillväxten KAPITLET I SAMMANDRAG:

Grundläggande för att skatta effekterna av ESS är antagan-

Tillväxteffekterna från en etablering av ESS är huvudsak-

den om hur investeringar i FoU kan leda till ökad tillväxt.

ligen av två slag. Dels direkta som grundar sig på att en

Dessa förutsätter att ESS leder till ovan nämnda positiva

viss summa pengar investeras och skapar ökad syssel-

långsiktiga effekter. ESS kan i detta fall leda till en högre BRP-

sättning och efterfrågan på varor och tjänster, dels mer

tillväxt i Skåne med i genomsnitt 0,08 procent per år och en

svårmätbara effekter som utgår från anläggningens bety-

ökad sysselsättning med cirka 700 personer per år i Skåne,

delse för den teknologiska utvecklingen, innovationsklimat

fram till 2040, än vad som skulle varit fallet utan ESS.

och möjliga spin-off-effekter.

Effekterna kan tyckas små med tanke på att det ﬁnns

I de skattningar som görs är den långsiktiga effekten

närmare 550 000 sysselsatta i Skåne, men större om vi

den avgörande och den största. Om ESS leder till långsik-

jämför med att ökningen av antalet sysselsatta i genom-

tiga positiva effekter på innovationssystemet, skapandet

snitt varit närmare 7 000 personer per år de senaste

av teknologiska lösningar som kan omsättas i konkur-

tio åren och drygt 1 000 personer per år de senaste 25

renskraftiga företag och produkter, kan effekterna bli

åren. I vårt scenario Bas antas en genomsnittlig ökning

förhållandevis stora. Om inte detta uppstår är effekten på

av antalet sysselsatta med 2 200 personer. Till detta ska

regionens tillväxt marginell. Det spelar med andra ord stor

ökningen i antalet sysselsatta på grund av ESS adderas,

roll hur en anläggning som ESS tas emot av det omkring-

det vill säga med ESS ökar sysselsättningen med 2 900

liggande samhället.

personer per år.

I kapitel 3 beskrevs historiska siffror och tillgängliga prognoser på befolkning, ekonomisk tillväxt och sysselsättning och i kapitel 4 beskrevs vad vi vet om effekter av denna typ av anläggningar på tillväxt. Syftet är att med detta som bakgrund kunna diskutera och anta effekter i Skåne av en etablering av ESS.

I de bedömningar som ITPS gjort av en lokalisering av ESS i Lund har denna effekt av att ESS leder till ökad kunskap och teknisk utveckling skattats genom att driftkostnaden betraktats som en ökning av investeringar i FoU. ITPS refererar till en studie där elasticiteten skattats för investeringar i FoU med avseende på total faktorproduktivitet. Med dessa antaganden skulle ESS under sin drifttid öka FoU-kapitalet med en procent per år (en miljard i relation till de totala svenska forskningsutgifterna på 96 miljarder) och öka TFP med 0,17 procent och BNP med lika mycket. Vi antar att detta också gäller BRP för Skåne. En förutsättning för att dessa antaganden ska kunna göras och att ESS potential ska kunna realiseras är att kunskaps- och teknologiöverföringen mellan forskning och näringsliv fungerar, så att ny kunskap och teknik omsätts i nya produkter och produktionsprocesser. Det är enbart på detta sätt som ESS kan få de effekter vi nu skattar. Om detta inte sker utan det ”bara” blir en stor anläggningsinvestering är effekterna betydligt mindre, marginella utifrån ett långsiktigt tillväxtperspektiv. I de skattningar som vi gör utgår vi från ett Scenario Bas för regionens tillväxt och skattar effekterna av ESS utöver detta Scenario Bas. Effekterna utgörs både av direkta investeringar med de multiplikatoreffekter de kan ge upphov till och nyss beskrivna spillover-effekter.

5.1 Före byggtid 2008–2011 Det är rimligt att anta att ett eventuellt beslut om att ESS kommer att byggas i Lund kommer att påverka förväntningsvärden21. I grunden fattas beslut om markförvärv med regioners och städers generella tillväxt som grund. ESS kan utgöra en positiv ”trigger” för att förvärva ytterligare mark i geograﬁskt attraktiva områden.

5.2 Under byggtid 2011–2018 ESS innebär en total investering på 13 miljarder SEK. Detta kan ställas i relation till Skånes totala BRP som 2005 var 312 miljarder SEK. En stor del av denna investering kommer att komma regionen till del bland annat i form av löner. Av figur 16 framgår antagna kostnadsnivåer i euro för byggnation och drift av anläggningen. En del av anläggningen kommer att tillverkas utanför regionen. Vi antar att 30 procent av investeringen kommer regionen till del och att denna investering kommer att ske enligt den uppskattning som görs av ESS Scandinavia och som framgår av bilden nedan. Utöver effekten av den direkta investeringen antas multiplikatoreffekter uppstå av att en stor del utgörs av till exempel löner som konsumeras i andra delar av den regionala ekonomin. Detta innebär att effekten av investeringen blir större än bara själva investeringsbeloppet.

5.3 Längre sikt 2018–2040 Efter byggtiden är det framförallt två delar som påverkar tillväxten i regionen. En av dessa är själva kostnaden för drift av anläggningen som också framgår av figur 16. Denna kostnad uppgår till cirka en miljard SEK per år. Den andra, mer svårfångade men också mest intressanta, är vad denna anläggning kan skapa för spillover-effekter, det vill säga vilken effekt denna anläggning har på attraktiviteten för andra företag att etablera sig i regionen och i anläggningens närhet. Det handlar till exempel om de effekter som vi berörde i kapitel 4.

21 Till exempel ett ökat värde på mark baserat på förväntningar om framtida exploateringar.

Figur 16. Investeringskostnader under olika tidsperioder. Källa: The ESS Scandinavia submission to the ESFRI Working Group on ESS siting, 2008-04-25.

BRP i Skåne med och utan ESS I figur 17 framgår ett antaget Scenario Bas för Skånes tillväxt baserat på kapitel 3 om historisk utveckling och prognoser. På lång sikt antas i Scenario Bas BRP i Skåne växa i linje med Konjunkturinstitutets bedömning för Sverige, det vill säga med två procent. I figur 17 framgår även effekten av ESS baserat på de resonemang vi förde i kapitel 4 om direkta och indirekta effekter av ESS. Tillväxten i BRP speglas initialt av investeringarna som framgår av figur 16 i kapitel 5.2. Det är också därför som BRPtillväxten minskar när investeringsvolymen avtar efter 2015.

Därefter speglar den högre tillväxttakten effekterna av faktiska utgifter för att driva anläggningen men i större utsträckning av de effekter som antas leda till ökad kunskap och teknisk utveckling, utvecklingen av högteknologiska företag samt påverkan på konkurrenskraft, spillover-effekter. Scenario Bas och Scenario Bas med ESS uttryckt som BRP i miljarder SEK framgår av figur 18. Med dessa antaganden skulle totalt BRP i Skåne vara 16 miljarder högre 2040 än den annars hade varit, det vill säga 664 miljarder istället för 648 miljarder. Ackumulerat innebär det en BRP som är 214 miljarder kronor högre år 2040 än den skulle varit utan ESS.

BRP-tillväxt, % 0,025 0,024 0,023 0,022 0,021 0,02 0,019 0,018 0,017 0,016 0,015 0,014 0,013 0,012 0,011

BRP-tillväxt Bas Skåne

2040

2035

2030

2025

2020

2015

2010

0,01

BRP-tillväxt Bas Skåne med ESS

Figur 17. BRP-tillväxt i procent. Källa: SCB, Region Skåne, ITPS samt bearbetningar av PricewaterhouseCoopers.

BRP Skåne, mdr

BRP Bas Skåne

BRP Bas Skåne med ESS

Figur 18. BRP Skåne, mdr. Källa: SCB, Region Skåne, ITPS samt bearbetningar av PricewaterhouseCoopers.

2040

2035

2030

2025

2020

2015

2010

700 680 660 640 620 600 580 560 540 520 500 480 460 440 420 400 380 360 340 320 300

Sysselsättningstillväxt, % 0,01 0,009 0,008 0,007 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001

Sysselsättningstillväxt Bas Skåne

2040

2035

2030

2025

2020

2015

2010

Sysselsättningstillväxt Bas Skåne med ESS

Figur 19. Sysselsättningstillväxt i procent. Källa: SCB, Region Skåne, ITPS samt bearbetningar av PricewaterhouseCoopers.

Antal sysselsatta 660 000 640 000 620 000 600 000 580 000 560 000 540 000 520 000 500 000 480 000 460 000 440 000 420 000

Sysselsättning Bas Skåne

Sysselsättning Bas Skåne med ESS

Figur 20. Antal sysselsatta. Källa: SCB, Region Skåne, ITPS samt bearbetningar av PricewaterhouseCoopers.

2040

2035

2030

2025

2020

2015

2010

400 000

Sysselsättning i Skåne med och utan ESS I figur 19 framgår ett antaget Scenario Bas för Skånes sysselsättningstillväxt baserat på kapitel 3 om historisk utvecklig och prognoser. På lång sikt antas sysselsättningen i Skåne växa i linje med ÖRIB:s scenario Baseline, som omräknat till ett årligt genomsnitt utgör 0,38 procent per år. Om vi antar att 70 procent av BRP utgörs av ersättning till arbetskraft så kan vi skatta ESS effekter på sysselsättningen utifrån tillväxten i BRP. BRP-ökningen skulle, baserat på en arbetskraftskostnad på 500 000 SEK per år (samma nivå som ITPS antar och som är väl i linje med arbetskraftskostnaden för en privatanställd tjänsteman), innebära en procentuell förändring av sysselsättningen enligt figur 19. Tillväxten i sysselsättningen speglas på samma sätt som för BRP initialt av investeringarna. Därefter av faktiska utgifter för att driva anläggningen men i större utsträckning av spillover-effekter. Scenario Bas och Scenario Bas med ESS uttryckt som sysselsatta i antal personer framgår av figur 20. Enligt Scenario Bas ökar Skånes sysselsättning i genomsnitt med cirka 2 200 personer per år under perioden. Med ESS skulle denna ökning vara 2 900 personer per år det vill säga ytterligare cirka 700 personer per år på grund av ESS. Totalt innebär det en totalt högre sysselsättning med cirka 23 000 personer år 2040.

ämnesområden. I vissa fall är LTH världsledande, till exempel inom nanoteknologi, förbränningsfysik och bioteknik. Forskningsbyn Ideon grundades 1983. Vid denna tid drabbades ett stort antal skånska basnäringar som varvs- och textilindustri av nedläggningar. Det är rimligt att anta att satsningar av den typ som ESS utgör, nu precis som då, har extra stor betydelse när konjunkturen viker, eller när det som få trodde kunde hända faktiskt händer, det vill säga en global finanskris. Under perioden 1983–1987 byggdes totalt 50 000 m² laboratorie- och kontorslokaler. Fram till 1996 stagnerade tillväxten något på grund av platsbrist, men fick åter fart när Ericsson med nu 750 anställda flyttade till egna lokaler på Brunnshögsområdet. Efter en omfattande ombyggnad och anpassning av lokalerna i Alfahuset till mindre företag kunde Ideon öka från 110 till 160 företag under en treårsperiod. I dag finns det cirka 250 företag som tillsammans sysselsätter cirka 3 000 personer. Totalt finns det cirka 100 000 m² kontor och laboratorielokaler på Ideon Science Park. IKANO Fastighets AB och Wihlborgs vill fördubbla kontorsytan på tio år till 200 000 m² kontor, det vill säga i genomsnitt 10 000 m² per år. I nedanstående tabell framgår antal sysselsatta och antal m² kontors/laboratorieyta på Ideon idag och en uppskattning av de företag som flyttat från Ideon (och till, men utan primärt ursprung i LTH). Denna uppskattning av total genomsnittlig tillväxt/år i antal sysselsatta och efterfrågad kontorsyta med koppling till Ideon uppgår till 430 respektive 12 000 m². Under de första 25 åren har över 700 företag varit verksamma i Ideon Science Park. Under årens lopp har 76 procent av företagen på ett eller annat sätt haft nära anknytning till Lunds universitet. Överlevnadsgraden har varit mycket god och under de första 25 åren har endast ett trettiotal företag, cirka 4 procent, tvingats lägga ner.

5.4 LTH och Ideon – en realistisk jämförelse För att erhålla en rimlig jämförelse om vad ESS kan betyda är det relevant att skapa sig en uppfattning av vad LTH och Ideon betytt för Lund och Skåne. Detta ger också en möjlighet att bedöma de skattade siffror som vi beräknat i tidigare avsnitt. LTH bildades 1961 och är sedan flera år den tekniska fakulteten på Lunds universitet. På LTH arbetar cirka 1 400 personer och LTH har cirka 7 000 studenter. Vid LTH har till exempel Bluetooth och bläckstråleskrivaren utvecklats och blivit kommersiella produkter. LTH omsätter cirka 1,3 miljarder per år (i linje med vad driftkostnaden antas vara för ESS per år enligt ESS Scandinavia). LTH är en av Sveriges få kompletta tekniska högskolor. Här finns alla klassiska civilingenjörsprogram, liksom nyare och i vissa fall unika utbildningar. Forskning bedrivs inom samtliga

Ideon idag Sysselsatta, antal Kontorsyta, kvm

Genomsnittlig tillväxt per år

Företag med koppling till Ideon

Genomsnittlig tillväxt per år

Totalt Ideon och företag med koppling till Ideon

Totalt genomsnittlig tillväxt per år

3 000

120

5 916

308

8 916

428

100 000

4 000

153 900

8 006

253 900

12 006

Tabell 2. Ideon, antal sysselsatta och antal m². Av företag med koppling till Ideon utgör Sony-Ericsson och EMP 100 000 m². Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

6. ESS och tillväxtens effekter på olika sektorer KAPITLET I SAMMANDRAG:

handlar till exempel om investeringar i väg E22, ytterligare

ESS effekter på fastighetsmarknaden

körfält på väg E6 mellan Malmö och Helsingborg, samt en

Givet tidigare antaganden och skattade effekter på tillväx-

fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

ten skulle effekten på bostadsmarknaden vara en ökad

Enligt Skånetraﬁken bedöms den årliga ökningen av

efterfrågan på cirka 500 bostäder per år i Skåne, detta

järnvägstraﬁken vara sex procent per år fram till 2037.

kan ses i ljuset av ett bostadsbyggande på i snitt 3 500

Det innebär att ﬂera bansträckor kommer att få kapaci-

bostäder de senaste tio åren och närmare 4 700 de se-

tetsproblem och att ytterligare investeringar krävs. Det

naste fem åren. I det regionala utvecklingsprogrammet för

handlar till exempel om kapacitetsökningar sträckan

Skåne är målet att 5 000 nya bostäder ska byggas per år.

Malmö–Lund, Västkustbanan, etablering av höghastighets-

En ökning av antalet kontorssysselsatta innebär en

banor och om att överföra Lundalänken till ett spårbundet

ökad efterfrågan på kontorsyta. Om 50 procent av den totala sysselsättningsökningen på drygt 700 personer per

stadsbanenät. Baserat på bedömningen att 23 000 nya arbeten,

år utgörs av kontorssysselsatta kan detta innebära en ökad

eller i genomsnitt 700 per år, etableras i Skåne innebär

efterfrågan på cirka 7 000 m² per år i Skåne på grund av

detta, givet att traﬁksystemet byggs ut i den takt som är

ESS. Detta kan jämföras med den efterfrågan på kontor-

nödvändig för att klara traﬁktillväxten även utan ESS, att

syta som LTH och Ideon givit upphov till 12 000 m² per år.

det ökande resandet som genereras av ESS kan inrymmas i beﬁntligt planerat traﬁksystem.

ESS effekter på infrastruktur

ESS-etableringen innebär ett behov av väl fungerande

Enligt ”Öresundsregionen 2045” bedöms vägtraﬁken

ﬂygtransporter. Kritiskt är att kunna erbjuda interkontinen-

öka med drygt 30 procent fram till 2045. Det innebär

tala linjer direkt från regionen.

att belastningen på vägarna kommer att bli hög. För att

Energisituationen i Skåne är för närvarande god. Det

klara kapacitetsökningen kommer det att vara nödvändigt

är möjligt att tillfredsställa energibehovet från ESS utan att

att genomföra ett omfattande investeringsprogram. Det

detta skapar problem i övrigt.

I Skåne ﬁnns för närvarande en väl utbyggd infrastruktur för telekom. Etableringen av ESS bör innebära ett ökat intresse från olika aktörer inom sektorn att vara närvarande.

ESS effekter på forskning och utveckling En ESS-etablering ställer stora krav på det omgivande samhället att förse anläggningen med forskare och tekniker med hög kompetens. Det är därför av stor vikt att öka intresset för tekniska utbildningar. Eftersom det uppstått en internationell marknad för studenter och forskare är det minst lika viktigt att utgöra en av de mest attraktiva platserna att studera och forska på för att behålla de nyutexaminerade studenterna i landet och för att attrahera studenter och forskare utanför Sverige och Europa.

ESS effekter på offentlig service ESS kan innebära en ökning om cirka 200 utländska barn och ungdomar. Detta innebär krav på utbyggnad av förskola och den internationella skolan samt samverkansavtal för kommunerna i Skåne. Regionen har ett stort kulturutbud som utvecklas med regionens tillväxt. Det är viktigt att bibehålla och utveckla kultur som i detta sammanhang är konkurrenskraftig och internationellt gångbar. 49

vi att prisutvecklingen på bostäder varit mycket stark med en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 10 procent sedan 1996. De två första kvartalen 2008 visar på en tydlig avmattning och det finns skäl att tro att den senaste tidens finansiella oro medfört att priserna fallit ytterligare. Till grund för skattningen av efterfrågan på bostäder utifrån ekonomisk tillväxt ligger tidsserieanalyser av olika variabler. Dessa visar att priset på bostäder till stor del kan förklaras av ekonomisk tillväxt, tillväxt i sysselsättning och realränta. I figur 22 framgår modellens skattning utifrån dessa makrovariablers faktiska utfall 1980–2007. Vi kan konstatera att modellen skattar det historiska utfallet väl. Tillräckligt väl för att vi ska kunna använda modellen för att skatta effekter av förändringar i dessa makrovariabler på bostadspriser. Det är inte frågan om prognoser utan skattningar givet olika utfall av indata. Baserat på Scenario Bas och Scenario Bas med ESS kan skattningar av prisutveckling på bostäder göras. Skattningar och faktiskt utfall fram till 2040 visar att med de antaganden om ESS påverkan på tillväxten som gjorts skulle priset på egnahem i Skåne vara 40 000 kr/m² istället för 36 000 kr/m², det vill säga 4 000 kr/m² högre (se figur 22).

Vi ska i detta kapitel kvantiﬁera eﬀekterna av ESS på olika sektorer. Det handlar om ökad efterfrågan på bostäder och kontor, vägar, skola med mera.

6.1 Fastighetsmarknaden Detta avsnitt behandlar förväntad tillväxt inom bostadsmarknad och marknaden för kontorsyta. Den ekonomiska tillväxten i Öresundsregionen är grunden för den starka tillväxt i till exempel bostadspriser som skett i Skåne sedan 1996. Bakgrunden är en god ekonomisk tillväxt i Sverige och Danmark och en lyckosam regionförstoring i Skåne. Även om Malmö–Lunds lokala arbetsmarknad genom investeringar i infrastruktur vuxit kraftigt återstår en stor potential i möjligheten till full integration av hela Öresundsregionen och att hela Skåne utgör en pendlingsregion. Bostadsmarknad Efterfrågan på bostäder kan skattas utifrån ekonomisk tillväxt och prisutveckling på bostäder eller utifrån befolkningstillväxt. Vid skattningar av efterfrågan på bostäder utgår vi från de scenarier för tillväxt som beskrivits i tidigare avsnitt. I ﬁgur 21 ser

Pris egnahem tkr 3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

Skåne

Malmö

Lund

Figur 21. Pris egnahem, tkr. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Helsingborg

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1991

1990

1989

1988

1987

1986

1985

1984

1983

1982

1981

Kr/kvm, 2007 års egnahemspriser

Faktiskt & skattat långsiktigt pris

45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000

Skattat långsiktigt pris Bas Skåne

Skattat långsiktigt pris Bas Skåne med ESS

2035

2030

2025

2020

2015

2010

2005

2000

1995

1990

1985

1980

Faktiskt pris i Skåne

Figur 22. Faktiskt och skattat långsiktigt pris egnahem. Källa: PricewaterhouseCoopers och SCB.

Byggande/ 1000 inv 7 6

Strömstad Umeå

5 Växjö

Stockholm

Varberg

Malmö-Lund

3 Nyköping-Oxelösund 2 y = 0,0003228665x - 1,1517674758 1

R 2 = 0,5983708635

0 0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

-1 -2 -3 Småhuspriser kr/kvm Figur 23. Byggande/1 000 inv. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Högre priser leder till ett ökat byggande. Figur 23 visar samband mellan byggande per 1 000 invånare i Sveriges lokala arbetsmarknader och pris på småhus. Det historiska sambandet visar att Malmö–Lunds lokala arbetsmarknad har haft ett byggande per 1 000 invånare i linje med genomsnittet i landet (det vill säga Malmö–Lund ligger på eller nära linjen). Om detta prissamband tillämpas för Skåne innebär ESS ett ökat bostadsbyggande i Skåne med cirka 550 bostäder per år

fram till 2040. Detta kan till exempel ställas i relation till de skattningar som gjorts av bostadsbyggandet i ÖRIB-projektet på totalt 5 400 bostäder per år i Skåne i Scenario Baseline och 8 650 bostäder i Scenario Konkurrenskraft. Skattningar kan även göras utifrån befolkningstillväxt. Den genomsnittliga hushållsstorleken i Skåne är 2,1 personer per bostad. Denna kvot har varit stabil över tid och vi antar att den inte förändras. Om vi utgår från skattningen av befolkningstill51

växten enligt ÖRIBs Scenario Baseline 2045 (vilken är i linje med Region Skånes befolkningsprognos/framskrivning till 2027) och att kvoten bibehålls på dagens nivå, ger det implicit ett byggande av drygt 4 000 bostäder per år, det vill säga något lägre än den skattning som ÖRIB-projektet gör av bostadsbyggandet enligt Scenario Baseline. Om vi utgår från sysselsättningstillväxten i kapitel 5 ger denna implicit en befolkningsökning på cirka 1050 personer med ESS, givet att den ökade sysselsättningen innebär att de sysselsatta bosätter sig i regionen. Vid bibehållen hushållsstorlek skulle det innebära ett ökat behov av bostäder med cirka 500 per år med ESS fram till 2040. Skattningarna via ESS påverkan på bostadspriser eller via befolkningsökningar förefaller båda leda till en ökad efterfrågan på cirka 500 bostäder per år i Skåne med ESS. Vilka bostadsmarknader påverkas mest? Om ESS leder till en ökad tillväxt i regionen som leder till ett ökat bostadsbyggande – var kommer detta att ske? Allt på Brunnshög eller jämnt utspritt i regionen? Frågan är egentligen inte möjlig att svara på eftersom vi inte vet exakt var i regionen tillväxten sker eller hur boendepreferenser ser ut, men det ﬁnns olika sätt att närma sig frågan. Ett sätt är att studera restider och anta att bostadsbyggandet huvudsakligen fördelas inom rimliga restider från anläggningen. Då antar vi att huvuddelen av tillväxten sker i närheten av anläggningen, vilket kanske är troligt men inte självklart. Tillväxten kan bevisligen även ske i Tollarp på Erik Olssons Mekaniska och skapa förutsättningar för bostadsbyggande utifrån var de som arbetar på Erik Olssons Mekaniska vill bo. (Erik Olssons Mekaniska i Tollarp är bland annat leverantör till partikelacceleratorer i Europa. En av kunderna är MAX-lab i Lund). I karta 1–4 framgår restider med bil respektive kollektivtraﬁk.

Bil: restid (minuter) till Lunds Tekniska Högskola, Kårhuset (2005) 0 - 20

31 - 45

61 - 90

Ej beräknat/över 2 timmar

21 - 30

46 - 60

91 - 120

Lunds Tekniska Högskola (Kårhuset)

Karta 1. Restid från tätorter till Lund med bil. Källa: Region Skåne.

Kollektivtrafik: restid (minuter) till Lunds Tekniska Högskola, Kårhuset (2005) 0 - 20

31 - 45

61 - 90

Ej beräknat/över 2 timmar

21 - 30

46 - 60

91 - 120

Lunds Tekniska Högskola (Kårhuset)

Tillgängligheten avser resa en måndag morgon med ankomst till målpunkten mellan kl 07.00-08.30

Karta 2. Kollektivtrafik, restid (minuter) till Lunds Tekniska Högskola. Källa: Region Skåne.

Restid till Lund (bil) 0-15 min Restid till Lund (bil)

15-45 min

0-15 min 15-45 min

45-60 min

45-60 min 60-90 60-90 min

min

Regional utveckling Region Skåne, 2008-12-15

Cirklarnas storlek representerar ortens befolkning

Karta 3. Restid från tätorter till Lund med bil. Källa: Region Skåne.

Restid till Lund (koll-trafik) 0-15 min Restid till Lund (koll-trafik)

15-45 min

0-15 min 15-45 min 45-60 min 60-90 min

45-60 min 60-90 min

Regional utveckling Region Skåne, 2008-12-15

Regional utveckling 90-160 min Region Skåne, 2008-12-15

90-160 min storlek representerar ortens befolkning Cirklarnas Cirklarnas storlek representerar ortens befolkning

Karta 4. Kollektivtrafik, restid (minuter) till Lunds Tekniska Högskola. Källa: Region Skåne.

Fördelning efter restid och storlek på orten

Fördelning efter inpendling till Lund idag

Ort

Antal

Andel (%)

Ort

Antal

Andel (%)

Lund

211

Lund

250

Malmö

103

Malmö

Helsingborg

Kävlinge

Staffanstorp

Eslöv

Landskrona

Staffanstorp

Trelleborg

Lomma

Eslöv

Helsingborg

Åkarp

Sjöbo

Lomma

Landskrona

Ängelholm

Hörby

Dalby

Höör

Södra Sandby

Övriga kommuner

Kristianstad

Bjärred

Kävlinge

Tabell 5. Fördelning efter inpendling till Lund. Källa: SCB samt bearbetning av Pricewaterhouse Coopers.

Om vi fördelar ett skattat årligt bostadsbyggande på 500 bostäder efter restid med bil och storlek på orten skulle det kunna fördela sig enligt tabell 3. Om vi fortsatt antar att huvuddelen av tillväxten sker i närområdet av anläggningen, men istället antar att de boendevärderingar som de som idag arbetar på Sony-Ericsson har, blir fördelningen enlig tabell 4. En ytterligare modell för att skatta var den ökade bostadsefterfrågan kommer att uppstå är att utgå från dagens inpendling till Lund. Vi antar att 20 procent fördelas på Lund och att resterande fördelas beroende på varifrån inpendling till Lund sker. Se tabell 5. Självklart spelar många andra variabler in vid val av bostadsort. Hur utbudet ser ut, både befintligt bestånd och tänkta nyproduktionsområden, är avgörande för var det faktiskt är möjligt att bosätta sig. Av figur 24 framgår bostadsmarknadernas attraktivitet så som den kommer till uttryck genom betalningsvilja och förändring av betalningsvilja, det vill säga pris på bostaden. Det är troligt att ESS genom ökad efterfrågan på bostäder påverkar bostadspriser och möjligheten att producera nya bostäder. På vilka orter detta sker beror även på vilka initiativ som tas i dessa. Det är rimligt att anta att en högre ekonomisk tillväxt leder till generellt högre bostadspriser i regionen. Även om pristillväxten kan vara högre i kranskommunerna kommer priserna i absoluta tal att vara högre i centralorterna. Detta kan leda till att enskilda hushåll väljer att flytta till en kranskommun. Om pendlingsmöjligheterna till arbete, till exempel på centralorten är goda innebär detta att boende i en kranskommun blir mer attraktivt.

Tabell 3. Fördelning efter restid med bil. Källa: Region Skåne samt bearbetning av Pricewaterhouse Coopers.

Fördelning efter hur anställda på SonyEricsson bor idag Ort

Antal

Andel (%)

Malmö

150

Lund

150

Lomma/Bjärred

Kävlinge

Helsingborg

Vellinge

110

Övrigt

Tabell 4. Boendefördelning anställda SonyEricsson. Källa: SonyEricsson samt bearbetning av Pricewaterhouse Coopers.

Genomsnittlig pristillväxt småhus 2000-2007,% 14

Ystad Trelleborg Kävlinge Sjöbo Landskrona Simrishamn Tomelilla Svedala Helsingborg Svalöv Örkelljunga Hörby Kristianstad Ängelholm Höganäs Bjuv Åstorp Staffanstorp Lund Burlöv Båstad Klippan Hässleholm Osby Eslöv Skurup Höör

Malmö Lomma

Vellinge

Perstorp Östra Göinge

Bromölla

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

Pris per småhus, tkr Figur 24. Genomsnittlig pristillväxt småhus 2000–2007 i procent. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Kontorsmarknad Kontorsmarknaden i Skåne är koncentrerad till större städer och till stadsdelar inom dessa. För att skatta ESS inverkan på kontorsmarknaden utgår vi från den sysselsättningstillväxt som vi antar att ESS ger upphov till, drygt 700 personer per år eller cirka 23 000 fler sysselsatta år 2040 än som hade varit fallet utan ESS. Hela denna sysselsättningstillväxt påverkar sannolikt inte kontorsmarknaden, det vill säga genererar inte en ökad efterfrågan av kontorsyta. Hur mycket kontor som leder till nyproduktion påverkas i sin tur även av om det finns vakanta ytor, utrangering av äldre bestånd, ombyggnad till bostäder med mera. Hur mycket kontor som efterfrågas påverkas även av värderingar om hur vi vill bo och arbeta. I denna rapport utgår vi dock från att dessa värderingar inte dramatiskt skiljer sig från dagens. Storleken på befintliga kontorsmarknader ligger till grund för skattning av var den ökade efterfrågan på kontorsyta uppAndel kontorssysselsatta av totalt antal sysselsatta (%)

står. Att skapa ett helt nytt kontorsläge i en stad där det idag inte ﬁnns några kontor är inte omöjligt, men osannolikt. Detta innebär att den ökade efterfrågan på kontor i praktiken antas uppstå i Malmö, Lund och Helsingborg. Av tabell 6 framgår till exempel att av totalt antal sysselsatta i Lund är 28 procent kontorssysselsatta, motsvarande 14 000 personer och att denna grupp ökat med cirka 800 personer per år under perioden 2000–2006. I ﬁgurerna 25–27 framgår utvecklingen av totalt antal kontorssysselsatta 2000–2006 och förändringen respektive år för Malmö, Lund och Helsingborg. I Malmö har ökningen av antalet kontorssysselsatta varit cirka 1 000 personer per år, vilket motsvarar en efterfrågan på 20 000 m² (om vi antar att varje kontorssysselsatt innebär en efterfrågan på 20 m²). I Lund har ökningen av antalet kontorssysselsatta varit cirka 800 personer per år vilket motsvarar en efterfrågan på 16 000 m² kontor, och i Helsingborg cirka 500 per år vilket motsvarar en efterfrågan på 10 000 m² kontor.

Totalt antal kontorssysselsatta

Genomsnittlig ökning av antalet kontorssysselsatta/år 2000–2006

Malmö

34 231

1 052

Lund

14 127

824

Helsingborg

11 528

495

Tabell 6. Ideon, antal sysselsatta och antal m². Av företag med koppling till Ideon utgör Sony-Ericsson och EMP 100 000 m². Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Malmö

Antal kontorssysselsatta

Ökning av antalet kontorssysselsatta

50000

8000

45000

7000

40000

6000

35000

5000 4000

30000

3000

25000

2000

20000

1000

15000

10000

-1000

5000

-2000 -3000

0 1999

2000

2001

2002

Förvärvsarbetande 16+ år efter bransch (kontor)

2003

2004

2005

2006

Ökning av antalet förvärvsarbetande 16+ år (kontor)

Figur 25. Antal kontorssysselsatta Malmö. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Lund

Antal kontorssysselsatta

Ökning av antalet kontorssysselsatta 8000 7000

20000 18000

6000 5000 4000

16000 14000 12000

3000 2000

10000 8000

1000 0 -1000

6000 4000 2000

-2000 -3000

0 1999

2000

2001

2002

Förvärvsarbetande 16+ år efter bransch (kontor)

2003

2004

2005

2006

Ökning av antalet förvärvsarbetande 16+ år (kontor)

Figur 26. Antal kontorssysselsatta Lund. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Helsingborg

Antal kontorssysselsatta

Ökning av antalet kontorssysselsatta

20000

8000

18000

7000

16000

6000

14000

5000 4000

12000

3000

10000

2000

8000

1000

6000

4000

-1000

2000

-2000

-3000 1999

2000

2001

2002

Förvärvsarbetande 16+ år efter bransch (kontor)

2003

2004

2005

2006

Ökning av antalet förvärvsarbetande 16+ år (kontor)

Figur 27. Antal kontorssysselsatta Helsingborg. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Fördelar vi efter antagandet om att 30 procent av efterfrågan uppstår i Malmö, 50 procent i Lund och 20 procent i Helsingborg, så innebär det en ökad efterfrågan på cirka 2 200 m² i Malmö, 3 600 m² i Lund och 1 400 m² kontor i Helsingborg. Se tabell 10. Det är inte möjligt att med större precision skatta var kontorsefterfrågan uppstår. Om 50 procent av sysselsättningsökningen utgörs av kontorssysselsatta innebär det cirka 7 000 m² ökad efterfrågan på kontorsyta per år, som sannolikt huvudsakligen kommer att skapa en ökad efterfrågan i Lund, Malmö och Helsingborg. Jämför detta med de beräkningar av vilken efterfrågan på kontorsyta som LTH och Ideon givit upphov till (se kapitel 5.4).

Vilka förändringar kan då ESS innebära? I tabell 7 framgår vilken ökning av efterfrågan på kontorsyta ESS kan innebära. Skattningen görs med olika antaganden om andelen kontorssysselsatta av den totala ökningen som ESS medför. Om vi till exempel antar att av den totala sysselsättningsökningen på grund av ESS är 50 procent kontorssysselsatta, innebär det en ökad efterfrågan på drygt 7 000 m² kontor per år i Skåne. Fördelar vi 7 000 m² efter hur många kontorssysselsatta det ﬁnnas idag i Malmö, Lund och Helsingborg, så innebär det en ökad efterfrågan på cirka 4 000 m² i Malmö, 1 700 m² i Lund och 1 400 m² kontor i Helsingborg. Se tabell 8. Fördelar vi istället efter antal anställda inom gruppen Forskning och utveckling; utbildning innebär det en ökad efterfrågan på cirka 3 000 m2 i Malmö, cirka 3 000 m2 i Lund och cirka 1 200 m2 i Helsingborg. Se Tabell 9. Ökning av antal sysselsatta/år

720

Antagen andel kontorssyselsatta (%)

100

Ökning av antalet kontorssysselsatta/år

144

216

288

360

432

504

576

648

720

Antagen yta/kontorssysselsatt

2 879

4 318

5 757

7 197

8 636

10 075

11 515

12 954

14 394

Efterfrågad yta

Tabell 7. Ökning av antalet sysselsatta/år. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Fördelning efter andel kontorssysselsatta totalt i Malmö (57 %), Lund (24 %) och Helsingborg (19 %) Antagen andel kontorssyselsatta (%)

100

1 646

2 468

3 291

4 114

4 937

5 759

6 582

7 405

8 228

Lund, ökad efterfrågan kontor p g a ESS

679

1 019

1 358

1 698

2 037

2 377

2 716

3 056

3 395

Helsingborg. ökad i efterfrågan kontor p g a ESS

554

831

1 108

1 385

1 662

1 939

2 217

2 494

2 771

Malmö, ökad efterfrågan kontor p g a ESS

Tabell 8. Fördelning efter andel kontorssysselsatta totalt i Malmö, Lund och Helsingborg. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Fördelning efter antal anställda inom gruppen Forskning och utveckling; utbildning mellan Malmö (41 %), Lund (42 %) och Helsingborg (17 %) Antagen andel kontorssyselsatta (%)

100

Malmö, ökad efterfrågan kontor p g a ESS

1 180

1 770

2 361

2 951

3 541

4 131

4 721

5 311

5 901

Lund, ökad efterfrågan kontor p g a ESS

1 209

1 814

2 418

3 023

3 627

4 232

4 836

5 441

6 045

489

734

979

1 223

1 468

1 713

1 958

2 202

2 447

Helsingborg. ökad i efterfrågan kontor p g a ESS

Tabell 9. Fördelning efter andel av ökningen kontorssysselsatta i Malmö, Lund och Helsingborg. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Antagande om Malmö (30 %), Lund (50 %) och Helsingborg (20 %) Antagen andel kontorssyselsatta (%)

100

Malmö, ökad efterfrågan kontor p g a ESS

864

1 295

1 727

2 159

2 591

3 023

3 454

3 886

4 318

1 439

2 159

2 879

3 598

4 318

5 038

5 757

6 477

7 197

576

864

1 151

1 439

1 727

2 015

2 303

2 591

2 879

Lund, ökad efterfrågan kontor p g a ESS Helsingborg. ökad i efterfrågan kontor p g a ESS

Tabell 10. Antagande om kontorssysselsatta i Malmö, Lund och Helsingborg. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Efterfrågan på övernattningar Efterfrågan på hotellmarknaden skattas utifrån det antal hotellnätter som besökare till ESS-anläggningen bedöms kunna ge upphov till. Det är också nödvändigt att ställa denna ökning i efterfrågan i relation till befintlig och eventuellt planerad kapacitetsökning, det vill säga antal hotell och bäddar i Lund. Beräkningen i detta avsnitt är en tämligen grov skattning. Det finns cirka 5 000 användare av neutronanläggningar i Europa idag. Men det är tämligen svårt att uppskatta hur många användarbesök ESS kommer att innebära. ESS kommer att ha 22 instrument och antalet experiment och användare kommer att bero på vilka instrument som byggs och också på vilka experiment som görs vid dessa. Vissa experiment tar cirka 10 dagar och kräver bara tillsyn en gång per dygn, andra kräver arbete av flera personer dygnet runt. ESS Scandinavia har gjort en uppskattning utifrån antal instrument, driftsdagar, hur lång tid ett experiment i genomsnitt antas ta och hur många som arbetar i ett experiment. Med denna bakgrund uppskattar ESS Scandinavia att antalet besökare till ESS-anläggningen blir cirka 2 000–3 000 per år. Därtill kommer andra besök av forskare och ingenjörer i andra syften, som att diskutera resultat och delta i annat tekniskt arbete. Dessa uppskattar ESS till cirka 1 000 personer. ESS Scandinavia uppskattar att varje besökare stannar i genomsnitt cirka 4–5 dagar. Baserat på 2 000–3 000 besök, och givet att alla bor på hotell och i enkelrum, medför detta en ökad efterfrågan på 8 000–15 000 hotellnätter per år. Lägger vi till de 1 000 besök som antas uppstå men som inte är kopplade till direkta experiment tillkommer en ytterligare efterfrågan på 2 000 hotellnätter, om vi antar att dessa personer har två övernattningar. Skattningen på detta sätt skulle med andra ord innebära en ökad efterfrågan på 10 000–17 000 hotellnätter per år, eller i snitt 13 500 hotellnätter. I kapitel 9 om erfarenheter från andra anläggningar framgår att anläggningarnas maskintid är mycket dyrbar och service spelar stor roll. Besökaren förväntar sig att experimentet och allt runt omkring fungerar perfekt. dygnet runt. Detta medför flera krav på det omgivande samhället. Ett sådant exempel är att infrastrukturen måste vara tillräckligt väl utbyggd så att transporter till anläggningen fungerar perfekt, och gästforskarnas praktiska behov i form av mat och logi får inte uppta mer än ett minimum av tid under pågående experiment. Med detta som bakgrund fokuserar vi på effekter på hotellmarknaden i Lund. Det handlar om att ställa denna ökade efterfrågan i relation till befintlig och planerad kapacitet i Lund. Skattningarna till höger bygger på antagandet att alla övernattningar sker på hotell. Om övernattningar sker i andra former blir efterfrågan lägre.

I centralorten Lund finns 12 hotell och knappt 800 hotellrum (2007). Av nedanstående tabell framgår fakta om hotellmarknaden i Lund. År 2007 var antalet uthyrda rum 177 000 stycken. Det var en ökning med närmare 9 000 rum jämfört med 2006. Beläggningsgraden 61 procent, utslaget på årets alla dagar, är hög jämfört med andra större städer och storstadsregioner i Sverige. Det spelar stor roll när på året som den ökade efterfrågan uppstår. Som framgår av tabellen nedan är beläggningen på årets vardagar 76,5 procent. Vi antar att de besökare som ESS innebär inte markant avviker från detta mönster. Till Lund kommer ytterligare kapacitet att tillföras under 2008–2009 i form av Stay At vid Mårtenstorget som har 77 rum/lägenheter, vilket på årsbasis ger en ytterligare kapacitet på 28 000 hotellnätter per år. Planer finns också på ett nytt hotell med konferensanläggning på Brunnshög (Högsta Punkten) i omedelbar närhet till den plats där ESS är tänkt att byggas. Här handlar det om cirka 200 rum som på årsbasis skulle innebära en ytterligare kapacitet på 73 000 rum. På längre sikt även finns det även tankar om hotell i närheten av Tetra Pak (Midroc). Det är i detta fall för tidigt att tala om antal rum, men det rör sig sannolikt inte om under 150 rum. Hotellmarknaden i Lund har redan en hög beläggning, i synnerhet på vardagar. Vår bedömning är att Lund behöver tillföras den planerade hotell- och konferensanläggningen på Brunnshög, Högsta Punkten, för att klara kapaciteten och för att de krav som framkommit från andra anläggningar ska kunna tillgodoses. Om inte detta sker kommer det att innebära att hotellgäster kommer att bo i angränsande kommuner, framförallt Malmö, vilket innebär större tidsförluster och friktion för besökarna. Hotellmarknaden, Lunds centralort 2007 Antal hotell22 Antal hotellrum Antal uthyrda rum Beläggning årets alla dagar (%)

12 789 177 000 61

Beläggning årets vardagar (%)

76,5

Beläggning årets veckoslut (%)

41,7

Andel utländska besökare (%)

26,7

22 HåP Konsult AB. Konsultationer har förts med Hans-Åke Petersson.

6.2 Kommunikation

om de trafikplaner som finns är tillräckliga för att inrymma den trafikökning som kan förväntas vid byggandet av ESS. Utgångspunkten har varit att arbetstagarna har samma preferenser som idag vad avser val av färdmedel och bosättningsorter under perioden.

I detta avsnitt behandlar vi vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, energi och telekom. Komplexa trafiksystem som det i Skåne ställer krav på breda angreppssätt för att bedöma framtida investeringsbehov. Region Skåne har som ett led i revideringen av de nationella infrastrukturplanerna genomfört en omfattande analys av investeringsbehoven i Skåne. Vidare har Skånetrafiken på uppdrag av kollektivtrafiknämnden tagit fram en tågstrategi som sträcker sig fram till 2037. Den baseras på prognoser om trafikutveckling i relation till befintlig infrastruktur och materiel samt vilka investeringar som behöver göras för att möta den förväntade ökningen av resenärer. PwC har utgått från att nödvändiga investeringar genomförs under perioden och att trafiksystemet har den kapacitet som beskrivs i dokumenten. För att undersöka vilken effekt ESS bedöms få på trafiksystemet har vi använt oss av arbetspendlingsstatistik från SCB och simulerat vilken effekt ESS och spin-off-företagen skulle få på denna statistik. Det bör framhållas att fram till 2040 kan det hända mycket som kan påverka människors värderingar, såsom kraftigt stigande bränslepriser, ej genomförda järnvägsinfrastrukturinvesteringar eller att personalen med anknytning till ESS har helt andra preferenser än de som idag förvärvsarbetar i Malmö, Lund och Helsingborg. Det sker ständigt förändringar, men i vilken riktning är svårt att förutse. Det PwC visar är ett scenario i syfte att testa

Vägar De stora Europavägarna i Öresundsregionen har hög belastning. Det gäller såväl på den svenska som på den danska sidan om sundet. Enligt ”Öresundsregionen 2025” bedöms vägtrafiken i Skåne öka med drygt 20 procent fram till 2020, vilket är något mindre än på den danska sidan. Ökningen beror dels på att det är en tätbefolkad region, dels på att såväl människor som gods transporteras genom regionen på väg till och från kontinenten. I och med den höga belastningen på vägnätet är marginalerna låga, vilket innebär att när incidenter inträffar som stör trafikflödet skapas snabbt långa köer. Väg E22 är en av Sveriges stamvägar som går mellan Trelleborg och Norrköping. Den går från Trelleborg via Malmö, diagonalt genom Skåne. Upptagningsområdet är tätbefolkat och har stark ekonomisk tillväxt. Vägen anses idag, enligt Region Skåne, ha en sammantaget allt för låg standard. Motorvägen börjar i söder vid Vellinge och passerar förbi Malmö och går därefter mot Lund. Motorvägen slutar vid trafikplats Gårdstånga nordost om Lund. Därefter fortsätter den som fyrfältsväg mot Hurva med planskilda korsningar. Efter Hurva blir vägen smalare. Vid Kristianstad finns det ett

motorvägsavsnitt. Resterande del i Skåne är huvudsakligen 13-meters väg (motortrafikled eller landsväg) med eller utan mittseparering. Trafiktillväxten på E22 har varit kraftig under de senaste åren, speciellt vad gäller den tunga trafiken. Fram till 2010 räknas med en årlig ökning av personbilstrafiken med 2–3 procent och av lastbilstrafiken med cirka 4–5 procent. Generellt sett planerar Vägverket för minst mötesfri motortrafikled (2+1) hela vägen genom Skåne. I Skåne planeras ett motorvägsavsnitt mellan Sölvesborg–Kristianstad, klart cirka 2015. Trafiksituationen vid Lund är problematisk i högtrafik i samband med på- och avfart från E22. År 2010 bedömer Lunds kommun att trafiken har ökat till 40 000 fordon per dygn. Enligt kommunen kommer trafikproblemen att kunna åtgärdas genom byggandet av nya trafikplatser och additionskörfält. E65 går mellan Malmö och Ystad och är knappa sex mil lång. Den första delen är motorväg som upphör vid Tittente. Vägen fortsätter sedan som 13-metersväg. Därefter är vägen omväxlande 2+2-väg och 2+1-väg fram till Ystad. Det finns planer på en fortsättning av motorvägen från Tittente till ett par kilometer efter avfarten mot Sturup, men dessa har skjutits fram. I stället har en ny rondell byggts vid avfarten till Sturup. E6 i Sverige går från Trelleborg genom Skånes västra del vidare upp till norska gränsen. Stora delar av vägen har mycket hög trafikbelastning, särskilt mot bakgrund av transittrafiken av gods från hamnarna i söder upp genom Sverige. Lastbilstrafiken har mer än fördubblats på drygt tio år på vissa sträckor och är nu så tät att den nästan allokerar ett eget körfält vid vissa tidpunkter på dygnet. Det innebär att det finns risk för störningar, särskilt i samband med högtrafik. E6 mellan Trelleborg och Vellinge är den enda kvarvarande delen innan E6 kommer att vara utbyggd till fyrfältstandard hela sträckan mellan Malmö och Trelleborg. Regeringen har nu anslagit 250 miljoner kronor och utbyggnaden kommer att vara klar 2010. Förutom ovanstående utbyggnader bedömer Region Skåne att det på sikt kommer att krävas ytterligare kapacitetsförstärkningar i form av fler körfält på sträckan Malmö–Helsingborg. Antalet pendlare över Öresundsbron har ständigt ökat. År 2006 reste cirka 5 000 personer över Öresundsbron varje dag med bil. Enligt föreliggande planer kommer antalet pendlare över bron att fortsätta att öka och om tio år bedömer ”Öresundsregionen 2025” att det kommer att finnas allvarliga störningar i biltrafiken under morgonrusningen. Ett förslag som diskuteras är en ytterligare fast förbindelse för vägtrafik kombinerad med tågtrafik mellan Helsingborg och Helsingör. Enligt ”Öresundsregionen 2025” färdas cirka 4 400 lastbilar/ dygn över Öresundsbron medan 1 600 lastbilar/dygn färdas

med färjeförbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör. I detta sammanhang bedömer vi att det danska vägtrafiksystemet inte bedöms klara en allt för stark expansion av vägtrafiken, varken i Helsingör eller förbi Köpenhamn. Det individuella resandet antas fortsätta öka även om det först och främst är kollektivtrafiken som ökar. Antalet bilresor antas enligt ”Öresundsregionen 2045” ha ökat med drygt 30 procent till 2045 i jämförelse med nuläget. Denna ökning antas vara störst i närheten av Malmö–Köpenhamns-området, för att sedan minska ju längre från detta centrum man rör sig. Bilarna bedöms komma att drivas med mer miljövänliga drivmedel. Vår bedömning är att samtliga de vägbyggen som planerades före 2010 bör vara genomförda i enlighet med ”Öresundsregionen 2025”, baselinescenario 2025. Förstärkningsinvesteringar på hårt belastade stråk bedöms därutöver behöva genomföras. Det gäller i första hand de stora Europavägarna, men även delar av det regionala vägnätet. Ambitionen om fortsatt ekonomisk tillväxt i regionen kommer att vara en utmaning när det gäller miljöpåverkan från vägtrafiken, speciellt vad gäller klimatpåverkan. Ökat resande och ökade mängder gods som kommer att transporteras till regionen, och genom regionen, kommer att innebära en uppenbar risk för negativ klimatpåverkan. Enligt ”Öresundsregionen 2025” bedöms koldioxidutsläppen att öka med 20–25 procent fram till 2025. Två viktiga frågor i detta sammanhang är: f Hur kan nya och bränslesnålare fordon främjas samt nya och miljövänligare bränslen användas? f Hur kan nyttjande av kollektivtrafik främjas? Båda dessa frågor bedöms till viss del vara inom regionens kontroll, till exempel genom användandet av biltullar och parkeringsavgifter samt kvalitet och prisnivåer inom kollektivtrafiken. Mot bakgrund av den senaste politiska debatten torde det vara uppenbart att kravet på ett miljövänligare transportsystem kommer att aktualiseras ytterligare. Även markanvändningen kommer att ha betydelse. Inom regionen finns Sveriges bördigaste jordbruksmark. Ett ökat byggande av vägar kommer att inkräkta på den odlade arealen. Det är viktigt att byggandet av nya eller breddning av existerande vägar sker på ett sådant sätt att skadorna på miljön minimeras.

Järnvägar Resandet på järnväg förutsätts öka. Under 2006 ökade tågresandet med 15 procent i Skåne enligt Region Skåne. Regionen bedömer att den årliga ökningen de närmaste tio åren blir i storleksordningen 4–12 procent i tillägg till effekten av öppnandet av Citytunneln. Orsak till ökningen kan finnas dels i utökade trafik- och infrastruktursatsningar, dels i ökade miljökrav samt i ökade drivmedelspriser som påverkar alternativa transportsätt negativt. Tågtrafiksystemet börjar närma sig kapacitetstaket på ett flertal sträckor, vilket bland annat innebär att kapacitetsökning på sträckan Malmö–Lund är nödvändig. En utbyggnad till 4-spår mellan Malmö och Flackarp kan vara klar till år 2018, vilket bland annat är en förutsättning för att effekterna av Citytunneln ska kunna tas tillvara. Vidare skapar förlängning av plattformarna ytterligare kapacitet på sträckan. Järnvägsförbindelsen över Öresundsbron bedöms av Banverket under vissa tider av dygnet få kapacitetsproblem kring år 2020. Vissa åtgärder kan genomföras för att höja kapaciteten på banan men det är först och främst trafiksituationen vid Kastrup som innebär en flaskhals. Skånetrafiken bedömer att bron är fullt utnyttjad 2037. I likhet med vad som beskrivits gällande vägförbindelser över sundet skulle en fast järnvägsförbindelse Helsingborg–Helsingör öka kapaciteten. Dock har kustbanan på den danska sidan kapacitetsproblem. En överenskommelse om en fast förbindelse över Fehmarn Bält har träffats mellan företrädare för Danmark och Tyskland. Förbindelsen kommer att kunna innebära ökad efterfrågan på järnvägstransporter. Västkustbanan norr om Helsingborg har kapacitetsproblem. Efter år 2020 blir läget kritiskt om inga åtgärder genomförs. Skånetrafikens bedömning av resandeutvecklingen är en ökning med sex procents ökning per år fram till och med 2037. Vidare anser man att kapacitetstaket på huvudlinjerna nås efter 2020. Höghastighetståg bedöms kunna avlasta den ordinarie järnvägen. En viktig komponent för förbindelserna med höghastighetståg är beslutet om byggandet av bron över Fehmarn Bält. Den knappt två mil långa bron mellan danska Rødby och tyska Puttgarden kommer att minska restiden mellan Sverige och Tyskland med en timme. En höghastighetsbana skulle innebära en avlastning av den befintliga stambanan och skulle ge mer utrymme för den i nuläget hårt trängda pendel- och godstrafiken. Den snabbgående fjärrtrafiken skulle trafikera egna spår medan den mer långsamgående gods- och lokaltågstrafiken trafikerar nuvarande spår. Banverket har behandlat frågan om anläggning av höghastighetsbanor och har lämnat in en rapport om detta till regeringen. Beredning pågår inom regeringskansliet avseende den fortsatta hanteringen av frågan.

Samtliga nu planerade järnvägsinfrastrukturprojekt i regionen (svenska och danska sidan) bedöms vara tagna i bruk enligt rapporten ”Öresundsregionen 2025”, baselinescenario år 2025. Därutöver fordras ytterligare satsningar på järnvägen för att klara den ökande resande- och godsvolymen. Det gäller på såväl den svenska som den danska sidan. Resandet på järnväg bedöms öka kraftigare än vad som gäller för biltrafiken. År 2045 beräknas enligt ÖRIB cirka 100 godståg/dygn passera över Öresund. På Södra stambanan beräknas 140 tåg/dygn passera att jämföra med dagens 70 tåg/dygn. Vår bedömning är att behovet av ytterligare en fast förbindelse över Öresund blir akut. Som framgår ovan innebär de befintliga planerna att kapacitetstaket nås efter 2020 på flera bansträckningar. Det innebär, enligt vår bedömning, att ytterligare investeringar är nödvändiga både när det gäller den fortsatta ökningen av persontrafiken godstrafiken oavsett om ESS kommer till stånd eller ej. Lundalänken, som öppnades 2003, är en kollektivtrafiklösning som idag binder samman centrala Lund med bland annat Universitetssjukhuset, LTH, Ideon, Brunnshög och Södra Sandby. Antalet dagliga resande är cirka 25 000 personer. Staden planerar för att överföra Lundalänken till ett spårbundet stadsbanenät som binder samman området, med koppling till det regionala nätet som ska vara klart år 2014. Behovet av en satsning på kollektivtrafiken i Lund kommer att accentueras av etableringen av ESS. Sammanfattningsvis kan sägas att utökad järnvägstrafik har både positiva och negativa följdverkningar för miljön. Pendling Enligt kapitel 5 bedöms ESS kunna ge 23 000 nya arbeten i Skåne fram till 2040. I avhandlingen ”Perspectives on Regional and Industrial Dynamics of Innovation”,23 framgår att spridningen av FoU-resultat till företag gynnas av närheten till ett universitet. Med utgångspunkt från detta, samt statistik från SCB om förvärvsarbeten (dagbefolkning) med sysselsättning inom forskning och utveckling; utbildning Skåne, har PwC fördelat de 23 000 arbetstillfällena på Malmö med 41 procent, Lund med 42 procent och på Helsingborg med 17 procent. Denna fördelning grundas på den fördelning som råder idag i gruppen ”forskning och utveckling; utbildning” mellan dessa städer. Fördelningen är en approximation och syftar till att ge ett scenario som visar hur spridningen av kunskap från ESS till andra företag kan påverka pendlingsmönstret. Ett annat scenario skulle kunna vara att samtliga 23 000 arbetstillfällen skapas i Lund, och ett annat att spridningseffekterna blir mindre än vad som är bedömt och att tjänsterna blir färre. Givet ovanstående antagande och med utgångspunkt i da23 Ejemo, Olof, 2004, Perspectives on Regional and Industrial Dynamics of Innovation, Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

gens pendlingsmönster erhålls följande pendlingsmönster för Malmö, Lund och Helsingborg, se tabell 11–13. Karta 5 visar de viktiga regionala och delregionala infrastrukturella stråken i Skåne. Vidare visar kartan Lunds centrala position, dels i regionen som sådan, dels i förhållande till Helsingborg och Malmö. Den andra kolumnen i tabell 11–13 visar hur pendlingen ser ut idag. Nästa kolumn visar hur antalet tillkommande i och med ESS-etableringen fördelas på kommuner. Följande kolumner visar hur dessa fördelas på olika transportslag. Det som framkommer vid denna redovisning är att eﬀekterna på transportsystemet bedöms bli förhållandevis begränsade. Störst påverkan enligt det antagna scenariot får Lund med en ökning av antalet resor med 15 procent räknat från dagens nivå. Därefter kommer Malmö med 7 procent och Helsingborg med 6 procent.

Regionalt viktiga stråk (förbinder kommuncentra och övriga orter med minst 5 000 inv.) Järnvägslinje, som är av regional betydelse Starkt busstråk, som är av regional betydelse Medelstarkt busstråk, som är av regional betydelse

Delregionalt viktiga stråk (förbinder orter med minst 1 000 inv.) Starkt busstråk, som är av delregional betydelse Medelstarkt busstråk, som är av delregional betydelse Svag busstrafik, som är av delregional betydelse Karta 5. Regionala och delregionala infrastrukturella stråk i Skåne. Källa: Skånetrafiken.

Inpendling till Malmö Kommuner

Antal idag

Spin-off

Antal tåg- och bussresenärer

Antal bussresenärer

Antal bilresenärer

Antal gång- och cykelresenärer

Helsingborg

2 085

138

Kävlinge

2 914

193

135

Lomma

3 123

207

145

Staffanstorp

3 215

213

149

Lund

8 075

535

160

374

Burlöv

2 933

194

136

Vellinge

7 416

491

147

344

Svedala

4 388

291

203

Skurup

1 796

119

Trelleborg

4 519

301

211

Övriga kommuner

14 233

943

283

660

Totalt

54 727

3 625

1 087

2 537

88 005

5 829

729

3 206

1 894

Arbetspendling inom Malmö Malmö

Tabell 11. Inpendling till Malmö. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Inpendling till Lund Antal idag

Spin-off

Antal tåg- och bussresenärer

Antal bussresenärer

Antal bilresenärer

Antal gång- och cykelresenärer

Eslöv

2 821

435

152

283

Helsingborg

1 173

181

127

Hörby

855

132

Höör

842

130

3 562

549

192

357

858

132

Lomma

2 257

348

252

Malmö

7 958

1 227

430

798

Sjöbo

1 098

169

123

Staffanstorp

2 692

415

114

301

Övriga kommuner

7 053

1 088

272

816

Totalt

31 169

4 807

1 185

293

3 328

31 053

4 807

481

1 923

2 403

Kommuner

Kävlinge Landskrona

Arbetspendling inom Lund Lund

Tabell 12. Inpendling till Lund. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Inpendling till Helsingborg Antal idag

Spin-off

Antal tåg- och bussresenärer

Antal bussresenärer

Antal bilresenärer

Antal gång- och cykelresenärer

414

Landskrona

1 877

119

Malmö

1 094

Svalöv

486

2 069

131

Klippan

761

Åstorp

1 666

106

726

Höganäs

3 391

215

151

Ängelholm

2 890

183

128

Övriga kommuner

3 998

254

178

Totalt

19 372

1 230

369

861

42 585

2 703

338

1 487

879

Kommuner Kävlinge

Bjuv

Lund

Arbetspendling inom Helsingborg Helsingborg

Tabell 13. Inpendling till Helsingborg. Källa: SCB samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

I ”Öresundsregionen 2045” bedömdes att befolkningstillväxten i Öresundsregionen kommer att vara mellan 11 och 22 procent. Med detta kommer den allmänna befolkningstillväxten och ekonomin att med absoluta tal vara större än ESS och därmed ha en större påverkan på utvecklingen av transportsystemet än vad ESS får. I Skånetrafikens utredning ”Tågstrategi 2037”24 presenteras tre olika prognoser för resandeutvecklingen för järnvägstrafiken där den lägsta är 2,6 gånger så stor som idag och den största 13 gånger så stor. Ökningen sedan Skånetrafikens bildande 1999 har aldrig legat under 10 procent per år. För kollektivtrafiken som helhet är Skånetrafikens bedömning en årlig ökning med cirka fem procent till 2037. Som framgår av tabell 12 kommer etableringen av ESS att innebära en ökad mängd fotgängare och cyklister i Lund, vilket ställer krav på fortsatt utveckling av cykelnät samt gångstråk. Slutsatsen PwC drar är att givet trafiksystemet byggs ut i den takt som bedöms nödvändig för att klara den ”ordinarie” trafiktillväxten i Skåneregionen bör det ökade resandet som genereras av ESS kunna inrymmas i befintligt planerat trafiksystem. Sker ingen kapacitetsförstärkning kommer det dock att bli problem främst avseende järnvägstrafiken, men detta problem uppstår oavsett om ESS etableras eller ej.

inom regionen avseende luftfartstransporter inte kommer att kunna täckas av Kastrup och därför borde Malmö Airport kunna utgöra ett alternativ som en andra flygplats. Kastrup har dock förvärvat Roskilde flygplats och avser att utveckla denna. Malmö Airport har som mål att hantera 4 miljoner resor 2010. Kastrup har genom tågförbindelsen med både Sverige och övriga Danmark en hög tillgänglighet, till skillnad från Malmö Airport som endast har bussförbindelser. Spårtrafik till flygplatsen utreds för närvarande. På kortare inrikes resor (inom Sverige) bedöms trenden om fortsatt minskande volym flygresor och transporter fortsätta. Denna trend kommer att förstärkas vid eventuellt byggande av höghastighetsjärnvägar. Den fortsatta globaliseringen och de positiva effekterna, bland annat i form av ökad tillväxt som ESS genererar, kommer att innebära en fortsatt efterfrågan på internationella flygresor, vilket ställer krav på en fungerande infrastruktur för luftfart. För att skapa en nödvändig kapacitet är det viktigt att Malmö Airport kopplats samman med Malmö, Köpenhamn och Kastrup för att på så sätt skapa ett attraktivt transportsystem för luftfarten i regionen. Diskussioner pågår om SAS framtid. Samgående med annat internationellt flygbolag skulle kunna få konsekvenser för utbudet av flygresor i regionen, såväl positivt som negativt. Luftfarten beskrivs ha en stor påverkan på klimatet, trots att sektorn endast står för cirka tre procent av de globala utsläppen av koldioxid. Det pågår diskussioner om att inkludera luftfarten i handelssystemet för utsläppsrätter. Effekterna av detta och andra klimatregleringar kommer att vara styrande för luftfartens framtid.

Hamnar Skåne är Sveriges, och i viss mån Norges och Finlands, port mot övriga Europa. Mängden gods har ökat bland annat beroende på den ökande ekonomiska aktiviteten i forna Östeuropa. En fortsatt utveckling av transporter till sjöss bedöms ställa ökade krav på hamnarna i Skåne fram till 2040. Trafiken till Västeuropa bedöms av ÖRIB öka med två procent per år fram till 2025 och därefter med en procent, medan motsvarande trafik mot Östeuropa bedöms öka med fem procent, respektive två procent. Detta kommer i sin tur att ställa stora krav på fungerande infrastruktur till och från hamnarna i form av såväl vägar som järnvägar. De direkta effekterna på hamnarna av en ESS-etablering är marginella.

6.3 Energi Energisituationen i Skåne är för närvarande god. Det ﬁnns endast mindre risker för brister i överföringsnätet, även om vissa förstärkningsåtgärder behöver genomföras som en del av det löpande arbetet med att säkerställa tillgängligheten. Det gäller bland annat ﬂyttning av en 130 kV-ledning med transformatorer. Dessutom behöver fjärrvärme och fjärrkyla dras fram. Utbyggnaden av MAX IV skapar ett behov av ytterligare 4–5 MW el, vilket påverkar dimensioneringen av nätet men det ska inte orsaka några problem ur försörjningssynpunkt. I regionen är följande tillkommande kraftvärme beslutad:

Luftfart Öresundsregionen bör ses som en enda region i ett luftfartspolitiskt sammanhang. Kastrup hanterar, enligt Region Skåne, drygt 20 miljoner resor per år varav 6 miljoner emanerar från Sverige. Malmö Airport hanterar en trafikmängd motsvarande cirka en tiondel av Kastrups. Kastrup som är en av världens 20 största flygplatser har trafik till 125 destinationer. Enligt vissa bedömningar kommer Kastrup att nå sitt kapacitetstak kring 2014, då det inte längre finns några ytterligare arealer för en fortsatt utökning av flygplatsen. Det kommer att innebära att en fortsatt ökande efterfrågan

f Öresundsverket 220 MW värme och 440 MW el, naturgaseldat f Örtofta 100 MW värme och 50 MW el, biobränsle f I princip lämpar sig hela Skåne, inklusive havet, för vindkraftsproduktion. Det ﬁnns i cirka 250 vindkraftverk i drift och ﬂer vindkraftsparker är planerade.

24 Skånetraﬁken, 2008-01-06, Tågstrategi 2037.

ESS-anläggningens effektbehov vid full drift är 40 MW. Detta behov bedöms inte medföra några problem att tillfredsställa och det bedöms inte heller innebära några undanträngningseffekter i form av sämre försörjningsmöjligheter för andra aktörer. Det finns flera leverantörer av energi som är intresserade av att delta i projektet som energileverantör. Lunds Energi och ESS har tecknat avsiktsförklaring. Lund Energi har uttryckt ambitionen att:

Den generella utvecklingen inom telekomsektorn förväntas även framgent komma att drivas av kommersiella krafter. Det sker en kontinuerlig utveckling dels av nya tjänster, dels uppgradering av redan existerande. Denna utveckling är global och knuten till olika företag samt olika forskningsinstitutioner. Det är idag svårt att bedöma vilka typer av plattformar och tjänster som kommer att vara aktuella kring 2040. På bara något år har till exempel trafikvolymen på internet fördubblats. Den allmänna uppfattningen är att kraven på globala, snabba, kostnadseffektiva och säkra kommunikationsmedel kommer att öka, vilket innebär att utvecklingen inom telekomsektorn kommer att fortsätta i hög takt. Det finns, som redan nämnts, idag ett antal aktörer inom fiberinfrastrukturområdet. En etablering av ESS kan innebära att ytterligare aktörer blir intresserade av att etablera sig. Avancerad forskning kräver i ökande utsträckning mycket kraftfulla datasystem, så kallad eScience. Inom ESS kommer stora informationsmängder att hanteras. Vidare är behovet stort att snabbt kunna överföra dessa informationsmängder globalt med hög tillförlitlighet och säkerhet. Det innebär att ESS-projektet är av stort intresse för aktörerna inom telekomsektorn. Det kommer inom denna sektor att vara möjligt att utveckla nya tjänster och lösningar inom ramen för de krav som ställs inom ESS. ESS kommer sannolikt också att bidra till att utveckla kompetensen i Öresundsregionen inom grid-nätverk och databearbetning. Forskningsanläggningar som CERN och SNS leder idag utvecklingen inom kraftfulla superdatorer och avancerad grid-teknik. I den svensk-danska överenskommelsen ingår att upprätta ett ESS Data Management Center i Köpenhamn, som support till ESS. Centret ska ansvara för datahantering, databeräkningar, analyser, mjukvara och datasimuleringar. Det nordiska grid-nätverket är idag baserat i Köpenhamn.

f tillsammans med ESS skapa en storskalig forskningsanläggning som är både energi- och koldioxidneutral f överskottsvärmen från anläggningen kommer att uppgå till 25 MW värmeeffekt. Denna värmeeffekt bedöms till stor del kunna återvinnas genom att anläggningen kopplas samman med fjärrvärmenätet f förutsättningarna för lagring av överskottsvärme undersöks Konkurrenterna till Lunds Energi har inget fjärrvärmenät i Lund. Etableringen av ESS samt de positiva effekter som denna etablering får på näringslivet i övrigt kommer att innebära en fortsatt ökad efterfrågan på energi även om arbetet med energibesparande åtgärder kommer att bedrivas vidare. Planerna är att energigenereringen till ESS ska ske på ett miljöeffektivt sätt. Energiproduktionens miljöaspekter i övrigt är beroende av vilken primärkälla som används. I och med att energisektorn i hela närregionen numera ingår i handelssystemet för utsläppsrätter och att det finns incitamentsstrukturer för utbyggnad av förnybar energiproduktion, kan det vara lönsamt att byta till mer miljövänlig produktion.

6.4 Telekom I Skåne finns idag cirka 50 leverantörer av telekomtjänster till slutkonsument. Det innebär att det finns en fungerande marknad. Den fasta telefonin är i likhet med i övriga Sverige väl utbyggd. Även den mobila telefonin är väl utbyggd och 2G-teknik finns naturligt i princip hela Skåne. 3G-tekniken är under utbyggnad och är vanligt förekommande i Skåne, medan Turbo 3G byggs ut successivt och finns på större orter. När det gäller bredband är Skåne högt rankat i Sverige vad gäller förutsättningarna för bredbandsaccess, vilket innebär att det finns hög tillgänglighet. Det finns idag ett flertal aktörer som äger egen fiberinfrastruktur i Lund, TeliaSonera och TDC Song, samt Perspektiv Bredband och Kraftringen Service (Lunds Energi). TeliaSonera är störst på marknaden och kontrollerar cirka 50 procent av marknaden i Sverige. Det är för närvarande ett efterfrågeöverskott på fiberinfrastruktur. Enligt Post- och Telestyrelsen, PTS, kommer efterfrågan på fiber att fortsätta att öka. 65

6.5 Forskning och utveckling

Regeringen har således identifierat ett flertal faktorer som är av yttersta betydelse för att ESS-etableringen i Lund ska bli den spetsforskningsnod som man hoppas. Det ställer stora krav på det omgivande samhället att förse ESS med forskare och tekniker med hög kompetens, och att stödja arbetet med att omsätta forskningsresultat/innovationer i produkter och tjänster på marknaden. I detta arbete går det inte att peka ut någon ensam ansvarig instans, det krävs ett samverkande på och mellan alla nivåer samt med näringslivet och universitet och forskningsanläggningar. Kompetensförsörjning och kommersialisering är av avgörande betydelse såväl som det stöd det omgivande samhället kan erbjuda för detta. Det finns också anledning att uppmärksamma den internationalisering av högre utbildning som medfört att det vuxit fram en stor internationell marknad för studenter. Det utgör naturligtvis en stor möjlighet, men också ett hot mot den långsiktiga kompetensförsörjningen. Det kommer att bli konkurrens om toppforskare och då gäller det att sticka ut, att ha ett varumärke som drar, engagerar och skapar nyfikenhet. Inom forskningsoch utvecklingssektorn har ett antal olika former av insatser utformats för att stötta utveckling och realisering av idéer, business incubators, kontorslokaler och affärsutvecklande tjänster i ett centralt och kunskapsnära sammanhang.

Bristen på ingenjörer Vetenskapsrådet har under året rapporterat sina prioriteringar av forskningens infrastruktur. Högst prioriterat är fortsatt medlemskap i de internationella forskningsanläggningar där Sverige deltar. Vidare är konstruktionen av en gemensam europeisk neutronkälla (ESS) och MAX IV högt prioriterade. ESS kommer att ha den högsta prestandan i världen och har därmed potential att bli en världsledande forskningsfacilitet. MAX IV har potentialen att bli en av de ledande synkrotronljuskällorna i Europa.25 I regeringens budgetproposition26 framgår att: Satsningarna på forskning kommer att innefatta en förstärkning av den struktur som finns för att stimulera innovation och nyttiggöra forskningsresultaten i högskolan …//… Sverige har problem med rekryteringen av studerande till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. Det finns också stora skillnader mellan kvinnors och mäns intresse för dessa utbildningar. Mot den bakgrunden är det nödvändigt med ytterligare satsningar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och ungdomar – och särskilt bland flickor och kvinnor. Regeringen har mot denna bakgrund tillsatt en teknikdelegation med uppdraget att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT, samt att verka för att behovet uppmärksammas i större utsträckning. Delegationen ska också öka intresset för högskoleutbildning inom dessa områden. Teknikdelegationen föreslås förfoga över totalt 40 miljoner kronor under perioden 2008–2010. Medlen ska användas för att bedriva ett utåtriktat arbete samt för att stödja andra projekt och insatser inom området.

Science Center Med Science Center avses här utställnings- och aktivitetscentra med syfte att popularisera vetenskap, och som strävar till inlärning genom interaktiva objekt och demonstrationer. I Sverige finns det idag ett tjugotal Science Center. I Skåne finns det idag två mindre, ett i Helsingborg och ett i Malmö. De största och närmast belägna Science Center från Lunds perspektiv finns i Köpenhamn (Experimentarium) och i Göteborg (Universeum). Universeum Universeum är ett svenskt projekt som grundades av Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Göteborgs Universitet, Chalmers och Göteborgsregionens kommunalförbund. Projektets kostnad uppgick till 370 miljoner kronor27, vilket täckte investeringskostnader i byggnad, utrustning, produktutveckling samt igångsättningskostnader. Syftet med projektet är att stödja kompetensförsörjning för framtiden mot bakgrund av att jämförelser över antalet studerande i olika länder i början visade alltför låga siffror för Sverige

…//… För att åstadkomma svenska spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation föreslår regeringen att 8,1 miljoner kronor avsätts under 2009 samt beräknar utöver detta ytterligare 7,2 miljoner kronor för 2010. Satsningen fortsätter även 2011 och innebär att lärosäten som redan i dag anordnar utbildning på avancerad nivå inom entreprenörskaps- eller innovationsområdet ska kunna ansöka om medel. Antagningen av den första kullen studenter planeras till höstterminen 2009.

27 Projektet ﬁnansierades genom medel från följande ﬁnansiärer: Samarbetspartner, 72 mkr kommunerna i Göteborgsregionen, 50 mkr , Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, 20 mkr, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, 15 mkr, Svenska staten, 50 mkr, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, 70 mkr, KK-stiftelsen, 35 mkr, Svenskt Näringsliv, 20 mkr, Övriga fonder och stiftelser, 14 mkr.

25 Prop. 2007/08:1, utgiftsområde 16 26 Regeringens satsningar på högskole- och forskningsområdet, U08.009

Ideon Det ﬁnns ett ﬂertal Science Parks i Sverige. Ideon var en av de första att etableras i Sverige, 1983, och består idag av cirka 250 företag (inkluderar underbolag, inkubatorföretag och Ideon Business-företag), med cirka 3 000 anställda och 100 000 m² laboratorie- och kontorslokaler.

inom dessa ämnesområden. Oron var att framtidens ungdomar inte ska intressera sig för naturvetenskapliga och tekniska studier i den utsträckning som utvecklingen av välfärdssamhället kräver. Representanterna från Chalmers, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Västsvenska Industri- och Handelskammaren tillsatte 1996 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en plan för en anläggning som skulle öka intresset för naturvetenskap och teknik.1999 fattades beslutet att för en kostnadsram på 320 miljoner kronor uppföra Universeum – 10 000 kvadratmeter i sex våningar med levande miljöer och experiment. 56 600 skolelever besökte Universeum 2007. Syftet med ett Science Center är minska klyftan mellan forskning och allmänhet och att därmed bidra till ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Intresset för naturvetenskap och teknik har stadigt minskat i Sverige och i västvärlden. EU har i en rapport presenterat olika steg för att höja intresset, men också pedagogiken i undervisningen.28 Ett verktyg i denna pedagogik är att satsa på Science Center där det ﬁnns dynamiska utbildare för målgruppen barn och ungdomar. Kommissionen menar i övrigt att sådana center till viss del bör ﬁnansieras av kommuner och regioner. Kommissionen lyfter också fram denna typ av ”utanför skolan”-pedagogik som en viktig faktor för att attrahera framtida studenter till naturvetenskapliga och tekniska program.

Minatec, Grenoble, Frankrike MINATEC® Technology Transfer Office stödjer affärsutveckling för nystartsföretag med till exempel affärsidé, marknadsföring, nätverk, förhandlingar, kontrakt med mera. Minatec är en anläggning som totalt anställer drygt 2 400 personer och ett campus om 20 hektar.29 Inom anläggningen finns forskningsanläggningar, företag och utbildningsinstitutioner. Milton Park, MEPC, Storbritannien Milton Park30 i Oxfordshire, är en av Europas största kombinerade Business och Science Parks, med över 160 företag och cirka 6 500 anställda inom parken som omfattar 77 hektar. Parken ägs och drivs av ett fastighetsbolag – MEPC. Sedan 1997 har MEPC investerat 50 miljoner ₤ och planerade investeringar uppgår till 70 miljoner ₤. Med ensamt ägande och ett stort fastighetskomplex kan anläggningen erbjuda flexibla lokaler och storleken tillåter också ett serviceutbud som omfattar barnomsorg, frisör, bank, restaurang etc. Parken erbjuder också hyresgästerna stöd med att starta och utveckla företag, legala tjänster, arrangerande av seminarier och säljaktiviteter etc. (se även kapitel 9.4).

Science Park En Science Park arbetar med fokus på start, utveckling och tillväxt av kunskapsintensiva företag. Verksamhetsidén är att vara en mötesplats för människor och idéer där utveckling och drivkraft tas tillvara och ges förutsättningar till positiv utveckling. En Science Park ska vara en plattform för samverkan mellan näringsliv och universitet vars syfte är att skapa nya aﬀärsområden och näringsverksamheter. Gemensamma stödfunktioner ﬁnns ofta när det gäller till exempel annonsering, service med mera.

10% 10%

40%

30% Information & Communications Technology, ICT Lifescience Cleantech Övrig högteknologi Service Providers Serviceföretag Figur 28. Fördelning mellan företagskategorier vid Ideon idag. Källa: www.Ideon.se, bearbetat av PricewaterhouseCoopers.

29 Presentation PPT – MINATEC – 07/2008 28 Europeiska Kommissionen, 2007, Science Education Now: A renewed Pedagogy for the Future of Europe.

30 Milton park Brochure

Slutsatser

Parken finansieras genom hyror och avgifter i vilka supportinsatserna ingår. Flexibel hyressättning uppges vara en av framgångsfaktorerna. Det har inte forskats tillräckligt kring själva nyttan med Science Park-lösningar för att en vederhäftig bedömning av effekterna ska kunna göras. De resultat anläggningarna själva anger avser främst själva parkekonomin, och den samhällsekonomiska effekten uppges vara hög, men svårmätt. STFC har en modell under utvecklande som bör kunna bli intressant inför nyetableringar i anslutning till ESS och MAX IV. Även i svenska regeringens forskningsproposition uppmärksammas behovet av entreprenörskap i kombination med innovation. Universiteten/högskolorna inom regionen har möjlighet att ansöka om medel för sådan utbildning från och med 2009.

STFC – Drivers for Change – Delivering Growth Through Innovation Delivering growth through innovation across both the public and private sectors over the coming decade will require the UK to generate a stronger ﬂow of ideas and talented people into the economy.31 I mars 2006 presenterade den brittiska regeringen ”10-Year Science and Innovation Investment Framework – the Next Steps” i samband med budget. Uppdraget till Science and Technology Facilities Council var att försäkra att de investeringar som görs i stora forskningsanläggningar i Storbritannien och internationellt har en positiv inverkan på ekonomin genom innovation. STFC följer därför upp att de forskningsprogram som har statliga anslag också kan överföras till ekonomisk tillväxt och ökad produktivitet. För närvarande arbetar man på en modell för att mäta eller rapportera resultat utifrån ett nyttoperspektiv.

Slaget om talangerna I vilken utsträckning ett Science Center skulle öka ungdomars intresse och vilja att studera naturvetenskap är svårt att uttala sig om. En underliggande tanke så god som någon är att ett Science Center skulle bidra till att öka utbildningskvoterna inom tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på hög nivå. Om man lyckas väcka intresset hos barn och ungdomar så gäller det att underhålla det hela den yrkesverksamma delen av livet. Betydligt radikalare åtgärder behöver dock sättas in för att motverka ”braindrain” och öka konkurrenskraften om toppforskare under den period då ESS och MAX IV ska verka. Regeringen har i forskningspropositionen32 konstaterat att ”utbildningen har internationaliserats” och att ”det uppstått en marknad för studenter”.

Spin-off och andra ekonomiska effekter Både svenska och internationella erfarenheter talar för att det är viktigt att bygga upp stödfunktioner kring en forskningsverksamhet. I Storbritannien konstaterade regeringen 2006 att alltför lite kommersiell nytta kom ut av de innovationer som gjordes. Storbritannien liksom Sverige rankas högt när det gäller innovationsgrad men brister i förmåga att föra över resultaten till marknaden. Resultatet av den insikten var inrättandet av STFC och satsning på olika typer av stöd för att bygga broar mellan forskning och marknad. Minatec i Grenoble delﬁnansieras av staten eller statliga forskningsanslag, medan Milton park är helägt av MEPC som också står för supportaktiviteterna. Globaliseringsrådet i ny rapport: ”Risk att Sverige får brist på ingenjörer” Globaliseringsrådet varnar i en ny rapport för att Sverige kan få brist på ingenjörer i framtiden. Intresset för att utbilda sig till ingenjör har gått ner kraftigt. Antalet studenter som började på högskolornas ingenjörsprogram minskade med 30 procent från 2001 till 2007. Rådet menar att ﬂera åtgärder krävs av statsmakterna för att, tillsammans med andra goda krafter, säkerställa tillgången på ingenjörer. En viktig faktor som pekas ut är uppläggningen av den naturvetenskapliga undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Enligt rådet spelar även de ekonomiska villkoren in, vilka staten kan påverka exempelvis genom studiemedels- och skattereformer.

– Bristen på ingenjörer kan bli en mycket allvarlig fråga för Sveriges ekonomi. På den globala marknaden är tillgången på välutbildad arbetskraft en stor konkurrensfördel, säger rådets ordförande högskoleoch forskningsminister Lars Leijonborg. Globaliseringsrådet föreslår också att regeringen gör som i Danmark och genomför en kampanj för att öka intresset för ingenjörsutbildningarna. Kampanjen i Danmark innehöll information om vad yrket innebär och vilka möjligheter som ﬁnns efter utbildningen. Källa: Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 25 januari 2008, http://www.regeringen.se/sb/d/9962/a/96636

31 Government’s 10-Year Science and Innovation Investment Framework, Science and Technology Facilities Council.

32 Prop. 2007/08:1, utgiftsområde 16

I detta sammanhang är det naturligtvis av stor vikt att öka intresset för tekniska utbildningar och att ett tillräckligt stort antal ingenjörer utexamineras från landets högskolor. Men eftersom utbildningen har internationaliserats och det uppstått en marknad för studenter är det ännu viktigare att utgöra en av de mesta attraktiva platserna att studera och forska på för att behålla de nyutexaminerade studenterna i landet och för att attrahera studenter och forskare utanför Sverige och Europa. Att genom attraktionskraft som är internationell, lyckas med ”braingain” istället för ”braindrain”. I samband med de studiebesök som genomförts har kompetensförsörjningen angivits som en kritisk faktor inom alla anläggningar. Av intervjuerna med J-PARC, Japan, och Oak Ridge, USA, framgår att de ser en stark konkurrens om tillgängliga forskare inom en ganska snar framtid. I Oak Ridge verkar för övrigt mest europeiska forskare. Vid Diamond i Storbritannien har man valt bort konceptet Science Center och utställningsverksamhet med ”låtsasforskning”. I stället släpper man in besökare på anläggningen under ordnade former. ”The real thing” är det som gäller. Problemet med kompetensförsörjning inom det naturvetenskapliga området är ett globalt fenomen, möjligtvis med undantag för Kina. Vår bedömning är att det huvudsakligen är på nationell/ europeisk nivå man kan vidta åtgärder. Attityder, värderingar, löne- och anställningsvillkor och regler för internationella forskare är frågor som behöver diskuteras, inte bara för Lund och ESS och MAX IV. Satsningar på det lokala planet med goda pedagoger och intressanta grepp för att öka intresset och kunskapen redan i grundskolan är åtgärder som varje kommun kan utveckla. Vidare kan regionen och kommunerna i närområdet tillsammans med forskningsanläggningar och näringsliv utarbeta en lokal strategi för att stärka kopplingen mellan forskning och det omgivande samhället, lika väl som regionens förmåga att tillföra

kompetens kontinuerligt. I detta sammanhang är kontakter och samarbete med övriga närliggande forskningsanläggningar och regioner av stor vikt. Den globala konkurrensen driver en utveckling mot samarbete och ökad ”regional” konkurrenskraft, där regioner för närvarande kan översättas med Europa, USA, Japan och Kina. Det finns anledning att anta att dessa ”regioner” kan omstruktureras på relativt kort sikt. ESS är planerat att vara i drift 2018 och mycket hinner hända till dess. Förutsättningarna för samarbete mellan olika anläggningar i Europa är goda. Anläggningarna ligger inom relativt korta avstånd, forskningsinriktningarna kompletterar varandra och ett samarbete höjer effektiviteten och håller kostnaderna nere. Finansieringen är emellertid en källa för konkurrens. Samfinansierade anläggningar tenderar att konkurrera ut inhemsk forskning, vilket är den typ av resonemang som redovisats vid studiebesök och i delar av den svenska debatten. Initiativ till ett bredare samarbete mellan de samhällen där anläggningarna är lokaliserade kan vara ett strategiskt grepp för att stärka utbytet mellan forskning och samhälle. Ett exempel på ett sådant initiativ är ”the Quadrant Partnership”33, ett samverkansprojekt i South Central Oxfordshire med syfte att stärka hållbar tillväxt i regionen (se även kapitel 9).

33 South East England Development Agency (SEEDA), Vale of White Horse District Council (VWHDC), United Kingdom Atomic Energy Authority (UKAEA), Science and Technology Facilities Council (STFC), MEPC Milton Park, Oxfordshire County Council, South Oxfordshire District Council, Oxfordshire Economic Partnership (participating observer in the Partnership), Government Oﬃce for the South East (participating observer in the Partnership).

Akademiska miljöer magneter En konkret effekt av forskningens växande betydelse för den ekonomiska utvecklingen är att starka akademiska miljöer allt mer kommit att fungera som magneter som lockar till sig näringsliv, riskkapital samt andra offentliga verksamheter. Närvaron av sådana verksamheter tenderar att i sin tur öka dragningskraften hos universitetet eller högskolan, i ett slags positiv spiral. En viktig fråga för globaliseringsrådet är vad som kan göras för att gynna framväxten av den här typen av ”kluster”, menar Harriet Wallberg-Henriksson. – Den internationella konkurrensen är så skarp att man inte längre kan vara ett isolerat universitet eller ett isolerat läkemedelsföretag om man ska klara sig. Man behöver ha de andra funktionerna runt omkring för att vara attraktiv. Globaliseringen påverkar även villkoren för universiteten på ett mer direkt sätt. Konkurrensen om de bästa forskarna har skärpts, berättar Harriet Wallberg-Henriksson, om man

inte satsar på forskning och utveckling så hotar på sikt en brain drain. Ungas intresse avgörande – Klusterbildning, resursfördelning och innovationsstrukturer i all ära – i ett längre perspektiv kan det ändå visa sig vara något annat som blir avgörande för hur väl Sverige och övriga Europa kommer att klara sig i en globaliserad värld, understryker Harriet Wallberg-Henriksson: Förmågan att locka unga att satsa på forskarbanan. Hon sitter själv med i en grupp under EU:s forskningskommissionär, Jan Potocnik, där man arbetar med frågan. I hela EU har intresset bland ungdomar för att ägna sig åt vetenskap gått ner markant. Det är allvarligt. Om ingen är intresserad av vetenskap kommer vi inte att ha någon forskning att konkurrera med. Forska nr 3, 2007

6.6 Offentlig service

framtiden öppna avdelningar inom befintliga förskolor med mångspråkiga avdelningar, till exempel en japansk avdelning. Det finns redan idag ett tryck att öppna sådana avdelningar. Det finns dock ingen klar bild av behovet. I de rullande befolkningsprognoser, till och med 2025, som ligger till grund för dimensioneringen av skolplatser har inte hänsyn tagits till ESS-etableringen. Den ombyggnad som nu startas på Parkskolan, som är en del av Katedralskolan, innebär att den internationella skolan kan växa från nuvarande 100 elever upp till 200 elever. Vid ett beslut om att ESS anläggs i Lund finns det planer på en utbyggnad av Parkskolan. Utbyggnaden kan göras etappvis för att möta det behov som blir effekten av ESS. Vid full utbyggnad kan skolan ta 300 elever. Utbyggnaden ska vara klar 2012. Inom den ordinarie gymnasieskolan beräknas elevunderlaget minska med 717 ungdomar i åldern 16–18 år, medan grundskolan ökar med 1408 elever och förskolan med 1206 förskolebarn i den prognos som sträcker sig till och med 2014. Kommunen bedömer att det måste till någon form av samverkansavtal för kommunerna i Skåne för att möjliggöra att forskare bosätter sig i en kommun och vet att det inte är något problem för deras barn/ungdom att gå i skola i Lund. Här har Kommunförbundet Skåne en stor roll att spela. Av eleverna i gymnasieskolan kommer redan idag 42 procent från andra kommuner. Skolförvaltningen ser inte något behov av nya eng-

Vi har i tidigare kapitel redogjort för några av de utmaningar svensk naturvetenskaplig forskning i allmänhet står inför. Vid en ESS- och MAX IV-etablering i Lund träffar dessa utmaningar specifikt Lund och den omgivande regionen. Barn och utbildning Intervjuer Lunds kommun uppger att de har god beredskap för ESS. Kommunen har deltagit i olika möten med ESS-sekretariatet och har underhand fått statistiska uppgifter om att det kan handla om en ökning med cirka 200 utländska barn/ungdomar vid en ESS-etablering i Lund. Till det kommer ett svenskt elevunderlag med totalt cirka 350–400 elever i åldern 0–18 år. Kommunen har erfarenhet av att hantera varierande elevunderlag och har beredskap för önskemål om till exempel engelskspråkig undervisning. Någon kommunal förskola med engelsk inriktning finns inte. Tidigare fanns ett sådant förslag, men det lades i ”malpåse”. Idag finns det istället en privat utförare som tillgodoser det behov som finns i kommunen. Dessutom finns det en Bilingual Montessori förskola. Den privata utförare som finns idag kan få konkurrens i framtiden. Enligt kommunen finns det inget hinder att i

ESS och Kulturhuvudstadsåret Det är med all sannolikhet så att Lunds ansökan om att bli Europeisk Kulturhuvudstad har en större och överskuggande eﬀekt på kulturverksamheten inom regionens gränser än vad själva ESS-etableringen har. Så som ansökan är utformad kommer också kulturpolitiken i Lund att utformas för en internationell marknad. Ansökan har ett innovativt och utmanande innehåll som har förutsättningar att sätta Lund och Skåne i fokus internationellt på samma sätt, men kanske något nedtonat, som vinter-OS satte Grenoble på kartan. Skåneregionen har också stora naturvärden som ur ett internationellt perspektiv är både exotiska och spännande, till exempel Brösarps backar, Stenshuvud, Hovs hallar, Ale stenar med ﬂera och inte minst närheten till havet.

elska skolor förutom de IB-skolor34 som finns i Helsingborg, Malmö samt Kristianstad på gymnasienivå. Upplevelse/kultur Intervjuer Vi har intervjuat kulturcheferna i Malmö, Lund, Helsingborg samt Region Skåne angående förväntade effekter på kulturlivet av en ESS-etablering i Lund, och i vilken utsträckning projektet finns med i deras planering. Kommunerna anser sammantaget att kulturen i respektive stad och regionen håller internationell klass och att närheten till Köpenhamn inte enbart innebär att vi nyttjar kulturen i Köpenhamn och på Louisiana utan också att många danskar besöker svenska kulturinstitutioner. En kulturchef anser att det är svårt att veta vad ESS kommer att leda till. Forskare och anställda måste säga vad det är för kultur de vill ha och ställa krav. En intressant effekt av ESS är att en etablering även sätter fokus på mjuka frågor där kulturen utgör en sådan. Den nya samhällsplaneringen kommer att innebära att kultur också kommer att beaktas i planeringsstadiet. ESS-projektet kommer även att innebära olika inslag av internationella events, mässor och konferenser, som kommer att efterfråga olika kulturupplevelser.

”Den stad/region som har ﬂest baletter, teatrar och symfoniorkestrar vinner.” Arthur Bienenstock, Professor vid Stanford University verksam vid SNS och tidigare forskningspolitisk rådgivare åt Bill Clinton.

f Dag Hammarskjölds Backåkra f Raul Wallenberg institutet f Uppåkra ”en förhistorisk centralort” f Skånska slott f Det skånska köket f Louisana f Vikingamuseet i Roskilde f Operan i Köpenhamn och Malmö f Tivoli och Glyptoteket Köpenhamn

Figur 29. Zonen visar det område som ligger inom en radie av 70 km från ESS.

34 International Baccalaureate, IB är ett internationellt erkänt tvåårigt gymnasieprogram, som ger tillträde till högskolestudier i mer än 100 länder, bland annat i Sverige. Utbildningens syfte är bland annat att främja internationell rörlighet och internationell förståelse. IB-linjen är en universitetsförberedande utbildning, där undervisningen sker på engelska. Källa: http://www.spouses.nu/skolor/skolorisverige/IB.html, 2008-10-15.

En internationell utblick

innan beslut om lokalisering är klart intar kommunen en något avvaktande position. Exempel på frågeställningar i den framtida planeringen kring oﬀentlig service kan vara:

Grenoble, Frankrike International schooling – Grenoble · One international secondary school and several primary schools for children speaking English, German, Spanish, Italian, Arabic and Portuguese · Mac Luhan American program at the international high school · Japanese special schooling in Meylan secondary school · The Cité Scolaire Internationale

f Vad vill vi? En integrerad vision kring ett kunskapssamhälle som både stödjer och vinner på att vara en internationell spelare inom forskningsvärlden, eller ett lokalsamhälle som löser problemen vartefter de uppstår, eller något mitt emellan? f Vad krävs? Det skiljer sig avsevärt mellan ovanstående utgångspunkter. Om man vill vara med och spela högt behöver utblicken breddas. Vilka forskare tror vi kommer till Lund? Vilka språk kan bli aktuella? Vill vi ha en integrerad undervisning? Vad händer i Kina? Hur kan man stärka det naturvetenskapliga intresset hos ungdomarna? Hur kan regionernas aktörer och LTH (och andra aktörer i förening) stärka kompetensförsörjningen inom naturvetenskapliga ämnen?

Vid studiebesöket i Grenoble diskuterades skolfrågan. Den skola som startades avsedd för barn till de internationella forskarna på ESFR35 och ILL36, var också öppen för andra barn. Kvaliteten på undervisningen har gjort skolan attraktiv och idag är elevunderlaget en blandning av ”forskarbarn” och stadigboende. Erfarenheterna har visat, enligt representanter för anläggningarna, att blandningen befruktar utbytet mellan forskningsanläggning och samhället i övrigt. Grenoble är vid sidan av forskarsamhället mest känt som OS-stad och för fantastisk skidåkning då staden är belägen i en gryta mitt ibland de franska alperna.

f Bostäder, arenor för kunskapsdelning, byggnader – hur ska de se ut? Arbetar vi med landmärken, ”iconic buildings”, i syfte att locka, utmana och attrahera uppmärksamhet? f Vilka värden har Lund, regionen och Sverige som kan utvecklas till internationella magneter? Hur förpackar vi budskapen så att de hörs, syns, doftar och smakar framtid?

Oxfordshire, Storbritannien – Europeiska skolan i Culham Skolan startade 1975 med syfte att utbilda barnen till de forskare som arbetade i det näraliggande europeiska projketet Torus. Idag tar skolan emot elever från det omkringliggande internationella samhället. Skolan har fem språksektioner: tyska, engelska, franska, italienska och holländska. Man kan också erbjuda danska. Undervisningen sker på respektive modersmål. Rutherford Appleton Laboratory med ISIS och Diamond är belägna i Oxfordshire på en plats som tidigare nyttjades av det brittiska flygvapnet, RAF. I området finns ett antal nedlagda flygbaser varav en är Englands bäst bevarade. De utbyggnadsplaner som kringliggande kommuner har, begränsas av en ”Area of Outstanding Natural Beauty”. Som kuriosa kan nämnas att såväl ”Kommissarie Morse” som ”Morden i Midsomer” spelats in i området. Några turer likt ”Arns fotspår” har dock inte rapporterats.

Om Lund Lund är kontrasternas stad – här blandas 1 000 år av historia med modern kunskap och visioner. Här hittar du också småstadens charm sida vid sida med en storstads lockelser och bekvämligheter. Lunds universitet har en nyckelroll och med drygt 40 000 studenter och fler forskare än något annat skandinaviskt universitet, präglas staden av en ung och vetgirig stämning. Bymiljö I kommunen, nära stan men på behagligt avstånd i naturskön miljö, ligger Dalby, Södra Sandby, Veberöd och Genarp. Inom kommunens gränser finns det hårdexploaterad jordbruksmark – stora åkerarealer med monokulturer på Lundaslätten. Men här finns också områden som är lite eller inte alls exploaterade till exempel Vombsänkan med Krankesjön och delar av Häckebergaområdet. De delar av Vombsänkan som utgörs av militärt övningsfält och naturreservaten utmed Klingavälsån har ett mycket intressant växt- och djurliv. Delar av Häckebergas skogar hör till de mest värdefulla ädellövskogsmiljöerna i Skåne.

Framtida utmaningar Lunds kommun ligger i startgroparna. För att på ett optimalt sätt möta de utmaningar som en ESS-etablering, tillsammans med MAX IV och den därmed sammanhängande tillväxtförhoppningen utgör, gäller det att komma snabbt ur startblocken och göra ett sprintlopp. Det kan tyckas långt till 2018, och 35 European Synchrotron Radiation Facility

Källa: Lunds kommun hemsida 36 Institut Laue-Langevin

6.7 Skattad minimal och maximal tillväxt med ESS

skattas i scenario ”Vision”. ESS-anläggningen blir en isolerad forskningsanläggning med mycket begränsade effekter på det omgivande samhället. Som framgår av figurerna 30 och 31 är den långsiktiga och indirekta effekten den avgörande och största. Om inte ESS leder till dessa effekter blir effekten på Skånes tillväxt marginell. I scenario ”Max” antas att ESS leder till långsiktiga positiva effekter på innovationssystem, skapandet av teknologiska lösningar som kan omsättas i konkurrenskraftiga produkter och företag utöver vad som anats i scenario ”Vision”. I scenario ”Max” är effekten mer uthållig än i scenario ”Vision”. Anläggningens betydelse är oförändrat stark och har inte påverkats nämnvärt av uppkomsten av andra anläggningar eller liknande. Detta är i likhet med scenario ”Vision” ett scenario där samhällets olika sektorer lyckats mycket väl med att ta emot och ta vara på de möjliga effekterna av ESS-anläggningen. ESS-anläggningen blir även här en katalysator för Skånes tillväxt som forskningsanläggning. I figur 30 framgår skillnaden mellan BRP enligt Scenario Bas och Scenario Min och Max. Som också framgår av figur 30 är BRP i Skåne 16 miljarder högre 2040 i scenario ”Vision” än vad som varit fallet utan ESS. Ackumulerat innebär scenario ”Vision” en BRP under perioden 2010–2040 som sammanlagt är 214 miljarder högre, det vill säga summan av scenario ”Vision” (röda staplar). Av figur 30 framgår även betydelsen av de indirekta effekterna som antas få effekt från och med 2019 då anläggningen antas tas i bruk. Av figuren framgår även att scenario ”Min” endast får marginella effekter, att ”Vision” får betydligt större men avtagande tillväxttakt, och att scenario ”Max” innebär en oförändrat högre tillväxtbana under perioden. Det är viktigt att se dessa förändringar i ljuset av Skånes totala BRP på antagna 648 miljarder 2040. Av figur 31 framgår detta.

Utgångspunkten i denna del av rapporten är att kvantifiera effekter av en etablering av ESS i Lund. I tidigare avsnitt har vi utgått från ett Scenario Bas och lagt till den skattade effekten av ESS. I detta avsnitt lägger vi till två utfall – ”Min” och ”Max”. Tidigare i detta kapitel skattades effekter av ESS utifrån ESS effekter på ekonomisk tillväxt. Dessa effekter är som vi tidigare nämnt huvudsakligen av två slag. Dels direkta genom att en viss summa pengar investeras i Skåne och skapar sysselsättning och ökad efterfrågan, dels de effekter som utgår från anläggningens betydelse på innovationsklimat, teknologisk utveckling och spin-off-effekter. I det scenario som innebär att ESS etableras – i tabell 14 kallat scenario ”Vision”, utgör ESSanläggningen en katalysator för Skånes tillväxt, och Skåne har i detta scenario lyckats väl med att ta emot anläggningen och ta till vara de långsiktiga effekter som anläggningen kan ge. I figur 30 framgår skillnaden mellan BRP enligt scenario ”Vision” och scenario ”Min” och ”Max”. I tabellen framgår även Scenario Bas. Till Scenario Bas läggs effekten av ESS. I Scenario Bas antas till exempel en tillväxt i BRP på 2,0 procent. Med ESS blir i detta scenario den årliga genomsnittliga tillväxten 2,08 procent. Detta innebär i sin tur att BRP i Skåne är 16 miljarder högre 2040 med ESS, det vill säga 664 miljarder istället för 648 miljarder I utfall ”Min” antas att inga av de effekter som är kopplade till anläggningens betydelse på innovationsklimat, teknologisk utveckling och spin-off-effekter inträffar. I detta scenario påverkar endast de direkta investeringarna Skåne, vilket innebär att anläggningen i princip endast varit en 13 miljarders investering i en anläggning utan koppling till forskning och utveckling. Utfall ”Min” är ett scenario där samhällets olika sektorer inte lyckas med att ta emot och ta vara på möjliga effekter som

Scenario Bas med ESS ESS påverkan på olika variabler

Scenario BAS utan ESS

Min

Vision

Jämfört med ÖRIB Scenario

Max

Baseline

Konkurrenskraft

Årlig tillväxt i BRP, %

2,00

0,01

0,08

0,12

–

Skillnad i BRP 2040 med ESS, mdr

648

–

15 500

214

302

–

2 200

700

1 100

2 250

4 950

620 000

2 000

23 000

35 000

–

5 500

500

760

5 400

8 650

Ökad efterfrågan på kontorsyta

–

600

7 000

11 500

–

Ökad hotellefterfrågan, hotellnätter

–

13 500

–

Ackumulerad högre BRP med ESS, mdr Årlig ökning av antal sysselsatta Skillnad i antal sysselsatta 2040 med ESS Årlig ökning i efterfrågan på bostäder

Tabell 14. Tillväxtberäkningar för ESS påverkan på olika variabler. Källa: SCB, ÖRIB 2045, ITPS, Region Skåne samt bearbetning av PricewaterhouseCoopers.

Skillnad i BRP med ESS i Min, Visison och Max

mdr 30

Min

Scenario Vision

2040

2038

2036

2034

2032

2030

2028

2026

2024

2022

2020

2018

2016

2014

2012

2010

Max

Figur 30. Skillnad i BRP över tid. Källa: SCB, Region Skåne, ITPS, samt bearbetningar av PricewaterhouseCoopers.

BRP, mdr

Scenario Bas och Scenario Vision

700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50

BRP Scenario Bas

Scenario Vision

Figur 31. Skånes BRP i olika utfall. Källa: SCB, Region Skåne, ITPS, samt bearbetningar av PricewaterhouseCoopers.

2040

2038

2036

2034

2032

2030

2028

2026

2024

2022

2020

2018

2016

2014

2012

2010

7. Sammanfattning och slutsats â&#x20AC;&#x201C; kvantitativ del

Den ackumulerade minimala effekten på Skånes BRP av ESSanläggningen fram till 2040 uppgår till 35 miljarder kronor, men då har utgångspunkten varit att ESS inte påverkar det omkringliggande samhället mer än marginellt. Den ackumulerade maximala effekten på Skånes BRP av ESSanläggningen fram till 2040 uppgår till 302 miljarder kronor. Den förväntade ackumulerade effekten på Skånes BRP av ESS-anläggningen i det utfall som bland annat innebär väl fungerande samverkan mellan samhällets viktiga aktörer, och vilket utgör denna rapports visionsscenario, uppgår till 214 miljarder kronor.

Den kvantitativa analysen ska beskriva de effekter som en etablering av ESS i Lund kan få på olika sektorer. För flera av dessa sektorer tas utgångspunkt i vilken effekt ESS kan ha på innovationsklimat, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. För andra sektorer handlar det mer om vad som kan komma att krävas för funktionalitet och attraktivitet. Vårt tidsperspektiv tar sikte på 2020 med utblick mot 2040. För att få perspektiv på analyshorisonten motsvarar det att 1976 ta sikte på 1988 med utblick mot 2008. Under denna tid har det varit oljekris, finansiell kris, EU-samarbetet har intensifierats, Berlinmuren fallit, det har varit en IT-revolution i världen, Öresundsbron har invigts, Malmö har gått från industri- till kunskaps- och tjänstestad med mera. Det är dessutom så att det som få trodde skulle kunna hända faktiskt händer idag, en global finanskris. Detta påverkar sannolikt i mindre utsträckning situationen 2040 och de långsiktiga antaganden som görs, men innebär sannolikt att ESS blir ännu viktigare på kort sikt.

ESS effekter på fastighetsmarknaden Givet dessa antaganden skulle eﬀekten på bostadsmarknaden vara en ökad efterfrågan på 500 bostäder per år i Skåne, detta kan ses i ljuset av ett bostadsbyggande på i snitt 3 500 bostäder de senaste tio åren och närmare 4 700 de senaste fem åren. I ÖRIB skattas i Scenario Baseline det årliga bostadsbyggandet till cirka 5 400 bostäder per år i Skåne fram till år 2045. I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne är målet att 5 000 nya bostäder ska byggas per år. En ökning av antalet kontorssysselsatta innebär en ökad efterfrågan på kontorsyta. Om 50 procent av den totala sysselsättningsökningen på drygt 700 personer per år utgörs av kontorssysselsatta kan detta innebära en ökad efterfrågan på cirka 7 000 m² per år i Skåne med ESS. Detta kan jämföras med den efterfrågan på kontor som LTH och Ideon givit upphov till på 12 000 m² per år (inkl. Sony-Ericsson). I Malmö har ökningen av antalet kontorssysselsatta varit 2000–2006 cirka 1 000 personer per år, vilket motsvarar en efterfrågan på 20 000 m² per år (om vi antar att varje kontorssysselsatt innebär en efterfrågan på 20 m²). I Lund har ökningen av antalet kontorssysselsatta varit cirka 800 personer per år vilket motsvarar en efterfrågan på 16 000 m² kontor, och i Helsingborg cirka 500 personer per år vilket motsvarar en efterfrågan på 10 000 m² kontor. Var denna tillväxt faktiskt sker skattas genom antaganden om att nuvarande pendlings- och bostadsortsmönster bibehålls, men tillväxten är även beroende av vilka initiativ som tas på olika orter för att locka till sig boende och företag som hyr kontorsyta.

ESS effekter på tillväxten Tillväxteffekterna från en etablering av ESS är huvudsakligen av två slag. Dels direkta som grundar sig på att en viss summa pengar investeras och skapar ökad sysselsättning och efterfrågan på varor och tjänster, dels mer svårmätbara effekter som utgår från anläggningens betydelse för den teknologiska utvecklingen, innovationsklimatet och möjliga spin-off-effekter. I de skattningar som görs är den långsiktiga effekten den avgörande och den största. Om ESS leder till långsiktiga positiva effekter på innovationssystemet, skapandet av teknologiska lösningar som kan omsättas i konkurrenskraftiga företag och produkter, då kan effekterna bli i linje med de skattade eller större. Om detta inte uppstår, utan det bara blir en stor anläggningsinvestering, är effekten på regionens tillväxt marginell. Det spelar med andra ord stor roll hur en anläggning som ESS tas emot av det omkringliggande samhället. Grundläggande för att skatta effekterna av ESS är antaganden om hur investeringar i FoU kan leda till ökad tillväxt. Dessa förutsätter att ESS leder till ovan nämnda positiva långsiktiga effekter. ESS kan i detta fall leda till en högre BRP-tillväxt i Skåne med i genomsnitt 0,08 procent per år och en ökad sysselsättning med cirka 700 personer per år i Skåne fram till år 2040, än vad som skulle varit fallet utan ESS. Effekterna kan tyckas små med tanke på att det finns närmare 550 000 sysselsatta i Skåne, men större om vi jämför med att ökningen av antalet sysselsatta i genomsnitt varit närmare 7 000 personer per år de senaste 10 åren och drygt 1 000 personer per år de senaste 25 åren. I vårt scenario Bas antas en genomsnittlig ökning av antalet sysselsatta med 2 200 personer. Till detta ska ökningen i antalet sysselsatta inom ESS adderas, det vill säga med ESS 2 900 personer per år.

ESS effekter på infrastruktur Enligt ÖRIB bedöms vägtraﬁken öka med drygt 30 procent fram till 2045. Det innebär att belastningen på vägarna kommer att bli hög. För att klara kapacitetsökningen kommer det att vara nödvändigt att genomföra ett omfattande investeringsprogram. Det handlar till exempel om investeringar i väg E22, ytterligare körfält på väg E6 mellan Malmö–Helsingborg, samt fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

Enligt Skånetrafiken bedöms den årliga ökningen av järnvägstrafiken vara sex procent per år fram till 2037. Det innebär att flera bansträckor kommer att få kapacitetsproblem och att ytterligare investeringar krävs. Det handlar till exempel om kapacitetetsökningar på sträckan Malmö–Lund, kapacitetsökningar på Västkustbanan, etablering av höghastighetsbanor, och om att överföra Lundalänken till ett spårbundet stadsbanenät. Vår bedömning är att samtliga de infrastruktursatsningar som planerades före 2010 bör vara genomförda i enlighet med ”Öresundsregionen 2025”, Baselinescenario 2025. Baserat på bedömningen att 23 000 nya arbeten, eller i genomsnitt 700 per år, etableras i Skåne fram till 2040 så innebär detta, givet att trafiksystemet byggs ut i den takt som är nödvändig för att klara trafiktillväxten även utan ESS, att det ökande resandet som genereras av ESS kan inrymmas i befintligt planerat trafiksystem. Utbyggnaden blir än mer nödvändig med ESS. De direkta effekterna på hamnarna av en ESS-etablering är marginella. ESS-etableringen skapar ett behov av väl fungerande flygtransporter. Närheten till såväl Malmö Airport som Kastrup gör att detta borde vara möjligt att uppnå. Kritiskt är att kunna erbjuda interkontinentala linjer direkt från regionen. Energisituationen i Skåne är för närvarande god. Det är möjligt att tillfredsställa energibehovet från ESS utan att detta skapar problem i övrigt. Planerna är att energigenereringen till ESS ska ske på ett miljöeffektivt sätt. Telekomsektorn är en bransch i stark expansion. I Skåne finns för närvarande en väl utbyggd infrastruktur. Etableringen av ESS bör innebära ett ökat intresse från olika aktörer inom sektorn att vara närvarande.

I detta sammanhang är det naturligtvis av stor vikt att öka intresset för tekniska utbildningar och att ett tillräckligt stort antal ingenjörer utexamineras från landets högskolor. Men eftersom utbildningen har internationaliserats, och det har uppstått en marknad för studenter, är det ännu viktigare att utgöra en av de mesta attraktiva platserna att studera och forska på för att behålla de nyutexaminerade studenterna i landet och för att attrahera studenter och forskare utanför Sverige och Europa. Att genom attraktionskraft som är internationell, lyckas med ”braingain” istället för ”braindrain”. Inom forskningsoch utvecklingssektorn har ett antal olika former av insatser utformats för att stötta utveckling och realisering av idéer, business incubators, kontorslokaler och affärsutvecklande tjänster i ett centralt och kunskapsnära sammanhang. ESS effekter på offentlig service Enligt ESS-sekretariatet kan ESS innebära en ökning om cirka 200 utländska barn och ungdomar. Kommunen har erfarenheter av att hantera varierande elevunderlag och har beredskap för önskemål om till exempel engelskpråkig undervisning. Någon kommunal förskola med engelsk inriktning finns inte. Idag finns det istället en privat utförare som tillgodoser det behov som finns i kommunen. Dessutom finns det en Bilingual Montessori förskola. Den ombyggnad som nu startas på Parkskolan, som är en del av Katedralskolan, innebär att den internationella skolan kan växa från nuvarande 100 elever upp till 200 elever. Vid ett beslut om att ESS anläggs i Lund finns det planer på en utbyggnad av Parkskolan. Utbyggnaden kan göras etappvis för att möta det behov som blir effekten av ESS. Vid full utbyggnad kan skolan ta 300 elever. Utbyggnaden ska vara klar 2012. Kommunen bedömer att det måste till någon form av samverkansavtal för kommunerna i Skåne för att möjliggöra att forskare bosätter sig i en kommun och vet att det inte är något problem för deras barn och ungdomar att gå i skola i Lund. Kommunerna anser att kulturen i respektive stad och regionen håller internationell klass, men att det är svårt att veta vad ESS kommer att leda till och vilken kultur som efterfrågas. Finns kultur som i detta sammanhang är konkurrenskraftig och internationellt gångbar?

ESS effekter på forskning och utveckling Det ställer stora krav på det omgivande samhället att förse ESS med forskare och tekniker med hög kompetens, att stödja arbetet med att omsätta forskningsresultat och innovationer i produkter och tjänster på marknaden. I detta arbete går det inte att peka ut någon ensam ansvarig instans, det krävs ett samverkande på och mellan alla nivåer samt med näringslivet och universitet och forskningsanläggningar. Kompetensförsörjning och kommersialisering är av avgörande betydelse såväl som det stöd det omgivande samhället kan erbjuda för detta. Det ﬁnns också anledning att uppmärksamma den internationalisering av högre utbildning som medfört att det har vuxit fram en stor internationell marknad för studenter. Det utgör naturligtvis en stor möjlighet men också ett hot mot den långsiktiga kompetensförsörjningen. Det kommer att bli konkurrens om toppforskare och då gäller det att sticka ut, att ha ett varumärke som drar, engagerar och skapar nyﬁkenhet.

DEL 2: KVALITATIV ANALYS

8. Övergripande globala och lokala megatrender KAPITLET I SAMMANDRAG: Megatrenderna som regionens aktörer måste förhålla sig till: f

Globalisering

Konkurrens

Urbanisering

Migration

Acceleration

Sammansmältning

Samverkan

Privatisering

Corporate Governance

Högteknologi

Platsmarknadsföring, territoriellt varumärkesbyggande

Hållbar utveckling (inklusive CSR)

Osäkerheter

Kunskaps- och upplevelsesamhället

För varje megatrend ställs en strategisk fråga med bäring på ESS, MAX IV och regional utveckling.

Vi lever i en global värld. De trender som driver utvecklingen globalt påverkar också Lund, Skåne och Öresundsregionen. Detta faktum kommer, oavsett tycke och smak, förtroendevalda, näringsliv, forskarsamhälle och medborgare att behöva förhålla sig till. PwC vill understryka vikten av att ha ett aktivt förhållningssätt som ger möjlighet att påverka framtiden.37 Detta gäller också för etableringsprocessen för ESS. Nedanstående megatrender har, enligt vår bedömning, relevans för den fortsatta processen. Varje punkt kompletteras med en strategisk fråga som syftar till att sätta tanken i rörelse på ett kreativt sätt utifrån att vi försöker leva oss in i vad betydelsen kan komma att bli i konkreta termer för den framtida processen. Detta gäller såväl de lokala och regionala aktörerna som ESS- och MAX IV-anläggningarna.

miljöer” som erbjuder utrymme, tystnad, mörker och stjärnljus samt lågt ”bakgrundsbuller”. Hur ska man ﬁnna de framtida synergierna mellan stad och landsbygd i regionen som också skapar både upplevelse och miljövärden?

Migration Migrationen mellan länder och världsdelar gällande människor och frågor som har med försörjningskvoter (globalt åldrande befolkning), arbetskraftsinvandring och talangjakt att göra. Men också migration av pengar, kunskaper och värderingar är högst väsentliga i detta sammanhang. Hur ser migrationsströmmarna i de fyra dimensionerna (arbetskraft, pengar, kunskap och värderingar) ut inom Öresundsregionen och i världen?

Globalisering I form av talang, information, varumärken, handel, regleringar/ avregleringar, företagsägande, arbete och resande. Det skapas stora möjligheter för enskilda städer och regioner att ”glokalisera”, det vill säga utnyttja det globala i lokala syften när världen kommer till staden.

Acceleration och krav på ökad tidskvalitet Ledtider förkortas. Utvecklingstakten skruvas upp gällande nya produkter, tjänster och kunskaper, vilket innebär att leverans av forskningsresultat och vetenskaplig publicering förväntas gå snabbare och skapa konkurrensfördelar för universitet och institutioner. Tiden att resa till jobbet är måttet som intresserar, inte antal kilometer. Regioner med god tidskvalitet genom miljövänliga kollektiva transporter får en tydlig konkurrensfördel genom hög mobilitet och anslutningsbarhet. Den kommande Fehrman Bält-bron är ett bra exempel på tidskvalitet.

Utnyttjar Lund, regionen ESS och MAX IV globaliseringens möjligheter på ett optimalt sätt?

Konkurrens Denna ökar med hög hastighet! Konkurrensen mellan städer, regioner och länder samt universitet är likaså hög gällande attraktion, uppmärksamhet samt jakten på framtidens kunskapsarbetare i form av talanger och ledande forskare, entreprenörer och innovatörer. Vidare är konkurrensen om medborgare, besökare och riskkapital enorm. Här spelar regionens visioner och idéer samt dess gestaltning stor roll för att skapa territoriell attraktivitet av världsklass.

Har regionen rätt tempo, takt, art och rytm i den regionala utvecklingsprocessen gällande ESS och MAX IV? Hur ﬁnner vi ”the right Flow (ﬂytet) and the Groove (känslan)” mellan aktörerna? Spelar aktörerna ”samma låt och i rätt tempo”?

Sammansmältning Av olika sfärer i samhället såsom privat–oﬀentlig, arbete–ledighet, hem–kontor, dag–natt (24-timmarsmyndigheten). Branscher glider och smälter samman, företag fusionerar, ﬂer globala koncerner skapas. Såväl kommuner som länder (EU, Nordafrika) smälter samman till regioner på olika nivåer. Att vidga regionbegreppet från Öresunds- till Östersjöregionen är strategiskt viktigt, inte minst genom det nära vetenskapliga samarbetet mellan Sverige, Danmark och Tyskland (Hamburg).

Vart är regionen och Lund på väg i den globala ”rankinglistan” (upp eller ner?) över mest attraktiva stad att forska och bo i? Varför?

Urbanisering Att denna globala trend accelererar är välkänt. Inom 20 år bor över 60 procent av jordens befolkning i städer. Trenden är den samma i regionen. Detta öppnar helt nya strategiska möjligheter för ”småkommuner” runt Malmö och Lund att proﬁlera sig och skapa integrerad konkurrensfördel med städerna på grund av väl utbyggda kollektiva transportsystem. Detta innebär att på 15 minuters avstånd från storstadens puls ﬁnns ”grönavågen-

Vilket förhållningssätt krävs av regionens aktörer när den geograﬁskt strategiska kartan ska ritas om?

37 Se även PricewaterhouseCoopers 2005, Cities of the Future – global competition, local leadership.

Samverkan Parallellt med konkurrensen växer samverkan som aldrig förr, såväl genom informella nätverk som genom formaliserade förbund, gemensamma bolag som ägs av privata och oﬀentliga intressen blandat. Samverkan i kommuner och regioner karakteriseras av funktionalitet, både när det gäller inom och mellan länder, olika sektorer som strategi för eﬀektivitet, värdeskapande och konkurrensfördelar.

Högteknologi (Hi-Tech) Den högteknologiska utvecklingen inom information och kommunikation och dess användning för ökad intelligens inom all verksamhet, särskilt FoU, oavsett samhällssektorer och funktion gällande säkerhet, kommunikation, identiﬁering, text/bild, hälsa/vård, navigation, multimedia och underhållning, eller med andra ord ”Ubiquitous-samhället” för att citera regeringskansliets visioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting.

Vilka är de mest avgörande samarbetsaktörerna/samarbetsprocesserna för regionen, Lund och ESS/ MAX IV för att lyckas framöver? Nationellt och internationellt?

Blir Öresund den intelligenta ”Ubiquitous-regionen” som tar internationell ledning i processen där alla är uppkopplade, alltid, överallt?

Privatisering Ibland handlar detta om ren avreglering, till exempel el- och vattenmarknaden i Europa etc, ibland om nya ﬁnansiella lösningar som PPP/OPS38, genom att skapa oﬀentlig och privat samverkan, i syfte att underlätta och påskynda välfärdsskapandet inom infrastruktur, kommunikation och forskning.

Platsmarknadsföring och territoriellt varumärkesbyggande Starka regionala varumärken tenderar att öka magnetismen, attraktionen och konkurrensfördelen för besökare, invånare och sannolikt även tillfälliga gästforskare. Upplevelsesamhällets sökande efter spännande, vacker och unik gestaltning inom planering, byggnation och arkitektur, samt konkreta upplevelser av kunskap och gemenskap på socialt kreativa mötesplatser blir allt viktigare. Samhällets förståelse av att enbart bra skolor och goda transporter inte skapar konkurrensfördelar är avgörande, då detta redan idag och än mer framöver anses vara självklarheter som kan förväntas. Det krävs unika intellektuella och fysiska landmärken för att vara intressant i framtiden.

Finns det kapital och resurser för regional utveckling där vi inte brukar leta?

Corporate Governance Ägarstyrnings- (styrnings- och lednings-) frågorna för privata och oﬀentliga företag. Denna rubrik handlar i praktiken om att söka svar på frågan: vem är ansvarig? Alltså roller och relationer mellan ägare, styrelse och det verkställande förvaltande organet, samt relationen till utomstående granskare och revisorer. Att kunna redovisa en tillämpning av ”Good Code of Public Governance” kommer att bli en avgörande fråga som skapar konkurrensfördel för enskilda regioner, universitet och deras olika forskningsoch riskkapitalbolag. Utvecklingen inom området ”university governance” med inslag av avreglering (ökande privata och ideella inslag) där universitetens roll för både vetenskaplig och ekonomisk utveckling fokuseras kommer att bli viktig för den framtida ESS- och MAX IV-processen. Denna trend ligger nära Transparens och öppenhet (EUs transparensdirektiv) med syftet att alla oﬀentliga utvecklingsprocesser ska skapa bästa förtroende och tillit i ett medborgarperspektiv.

Hur ökar ESS och MAX IV förutsättningarna för attraktivt regionalt varumärke?

Hållbar utveckling Hur får vi en hållbar utveckling inom energiområdet, i syfte att minska den globala uppvärmningen? Hur vi lyckas här har mycket att göra med huruvida vi kan attrahera morgondagens mer värderingsstyrda kunskapsarbetare. Hållbar utveckling handlar utöver miljöfrågor om ekonomisk, demokratisk, kulturell, intellektuell och social hållbarhet. Det senare bland annat genom utveckling av socialt och samhälleligt entreprenörskap kopplat till frågan om delaktighet och engagemang från både enskilda individer, eldsjälar och globala företags intresse för sociala utvecklingsfrågor, Corporate Social Responsibility (CSR).

Vilka idéer har vi kring ägande, styrning samt förvaltning och utveckling av ESS och MAX IV sett i ett styrningsperspektiv? Hur transparenta är vi?

Hur får vi tag i framtidens individers och företags eldsjälar i ESSoch MAX IV-processerna?

38 Oﬀentlig Privat Samverkan/Public Privat Partnership

Osäkerhet Under de senaste åren har frågan om osäkerhet aktualiserats påtagligt, främst kanske inom områden som epidemier, naturkatastrofer och terrorism. Här blir den avgörande frågan så kallade ”contingency planning” – det vill säga att det finns tankar om vad och hur strategiskt handlande ska gå till när det oväntade inträffar. PwC:s årliga CEO Survey bekräftar med all önskvärd tydlighet att den så kallade osäkerhetsfaktorn mer och mer påverkar ledarna i världen (oavsett sektor) vid olika strategival. Den nu aktuella finanskrisen påverkar direkt tillgången på riskkapital. Hur ser sårbarhetsanalysen ut gällande att tillväxt och utveckling inte inträffar som önskat, eller att ESS och MAX IV inte blir det som ”alla” hoppas?

Kunskaps- och upplevelsesamhället Detta får många konsekvenser för framtidens regioner, städer, universitet och företag. Att attrahera akademiska talanger inom olika områden är en viktig dimension. Kunskapskapitalet är idag minst lika flyktigt som det finansiella kapitalet. Människor flyttar i lika hög grad till attraktiva platser som till ett visst arbete. Detta ställer krav på regionens attraktivitet inom områden som boende, stadsmiljö, arkitektur, kommunikation och kreativa sociala mötesplatser. Utbudet måste möta de behov som ligger högt upp på människors personliga strategiska agenda, nämligen: meningsfullhet kopplat till upplevelse, äventyr, gemenskap, trygghet och skönhet. Hur bidrar ESS och MAX IV till gestaltningen av en världsledande kunskapsregion, och vad krävs för denna gestaltning?

Dessa trender bedömer vi vara av största betydelse för förståelsen av omvärldens påverkan på samhällets utveckling. Hur det lokala samhället förhåller sig till dessa avgör ESS- och MAX IVetableringarnas hävstångseﬀekt.

9. ESS och omvärlden – erfarenheter från andra anläggningar KAPITLET I SAMMANDRAG: I detta kapitel sägs något om vilka direkta effekter en anläggning av ESS slag kan medföra. Vidare konstateras att de indirekta effekterna, som har än större betydelse för samhällsnyttan av anläggningen, bara kan realiseras genom systematiskt arbete. Öppenhet och samverkan är två nyckelingredienser för att lyckas. Till detta ska ytterligare en slutsats läggas: de anläggningar som finansieras av flera stater – som ESS – löper större risk att bli enklaver, med en lägre grad av utbyte med det omgivande samhället. Fem neutronkällor i olika länder studeras, främst med avseende på anläggningarnas kontaktyta mot det omgivande samhället. ISIS i Storbritannien studeras särskilt. Där finns ambitiösa utvecklingsplaner syftande till att innovationer och forskning ska komma det lokala samhället tillgodo. En analys visar att utvecklingsarbetet i stor utsträckning drivs och präglas av de så kallade megatrenderna som presenterades i föregående kapitel. Styrning av den här typen av utvecklingsprocesser förefaller ske genom löst sammansatta nätverk. I det brittiska nätverk som studerats finns local government som en spindel i nätet. Konkurrensen om kunniga människor är mycket skarp. Tillgång till skickliga byggnadsarbetare, forskare, teknisk underhållspersonal och entreprenörer med flera är en förutsättning för en god utveckling. Hur ser Skånes plan ut för att attrahera dessa människor? Hur ser Skånes plan ut för att få olika samhällssektorer att enas om och arbeta för en gemensam vision? Hur kan ESS göras så öppet som möjligt för det omgivande samhället?

Föreliggande kapitel är tänkt att utgöra en internationell utblick. Liknande anläggningar på andra håll i världen studeras, med särskilt fokus på kontaktytan mot det omgivande samhället. Kapitlet är disponerat som följer: I det inledande teoretiska avsnittet redogörs för varför samverkansperspektivet dominerar kapitlet. Därefter presenteras de anläggningar som studerats. Slutligen analyseras hur ESS kan tillgodogöras erfarenheter från anläggningars kontakter med det omgivande samhället. Hur kan direkta och indirekta eﬀekter tillvaratas? Vad bör undvikas? Vad kan vara värt att ta efter?

på vilken typ av aspekter som bör vara tillgodosedda för att maximera de positiva eﬀekterna av det ökade teknologiska kunnandet. ITPS slutsats (s. 22): Näringspolitiken måste vara utformad så att den gynnar uppkomsten av kontaktyta som krävs mellan forskning och näringsliv. Med detta avses även den institutionella miljön i form av skattepolitik, utbildningspolitik, kapitalförsörjning etc.

Nu gäller det att systematiskt ta tillvara på teknologiska framsteg, eftersom nyttan av ett givet framsteg är begränsad. Sambandet torde vara särskilt tydligt i en kunskapspräglad stad som Lund, i ett i-land som Sverige. När marginalnyttan på kunskap minskar gäller det att ta tillvara nyttan på ett optimalt sätt. För att ESS ska medföra så positiva eﬀekter som möjligt för regional tillväxt krävs maximal teknologispridning till näringslivet. Detta måste ske genom samverkan.

9.1 Teoretiska utgångspunkter Tillväxtteori Flera slutsatser i ITPS rapport ”Lokalisering av ESS i Lund” talar för att ESS-anläggningens eﬀekter på det omgivande samhället kommer att vara avhängiga av graden av samverkan med andra samhällssektorer. PwC resonerar på följande sätt, utifrån vad som sägs i ITPS-rapporten:

PwC:s syn på framtidens framgångsrika regioner ESS kommer att behöva samverka med fler aktörer än med enbart näringslivet för att tillvarata de positiva effekterna fullt ut. PwC:s syn på framtidens kommuner och regioner kännetecknas av samverkan mellan olika samhällssektorer, där någon form av local governance utgör ett nav i samspelet mellan det offentliga, näringslivet, forskarvärlden, ideell sektor och engagerade medborgare. I föreliggande kapitel reduceras dessa fem samhällssektorer till tre; näringslivet, forskarvärlden och övriga samhället. Det teoretiska ramverket för framtidens region har åskådliggjorts tidigare i rapporten. Det är således ESS kontaktyta mot dessa tre samhällssektorer som är av störst betydelse då anläggningens positiva effekter ska maximeras.

ITPS slutsats (s. 6): Den kunskapsbaserade ekonomin visar tecken på koncentration. Vetenskap, teknologi, talang och entreprenörskap samlas till regionala noder.

Denna empiriskt baserade slutsats skulle kunna förklaras på följande sätt: Inom neoklassisk tillväxtteori sägs teknologi vara det enda som skapar tillväxt. Marginalnyttan av nyvunnet teknologiskt kunnande är dock avtagande. I industrialiserade länder, där den teknologiska nivån är att betrakta som hög, är marginalnyttan på ny teknologi således förhållandevis låg. På så vis kan den ökande koncentrationen av kunskap förklaras; det krävs allt mer teknologi för att upprätthålla en given tillväxttakt. Därför blir det också allt viktigare att systematiskt tillvarata positiva eﬀekter av nytt teknologiskt kunnande. Hur kan denna tillväxt åstadkommas? Ytterligare en slutsats i ITPSrapporten ger oss en ﬁngervisning:

Summering av utgångspunkterna I avsnitten ovan argumenteras för att ESS kontakter med det omgivande samhället är avgörande för de positiva eﬀekterna. Detta kapitel syftar till att presentera exempel på hur andra anläggningar arbetar gentemot det omgivande samhället. Som framgår av ITPS rapport (s. 10) är det svårt att direkt överföra erfarenheter från andra liknande lokaliseringar eftersom förutsättningarna är så olika. Vissa slutsatser är dock möjliga att dra. Frågeställningen för detta kapitel är följande: På vilka sätt samverkar andra anläggningar med andra delar av samhället?

ITPS slutsats (s. 22): Vinsterna av ESS-etableringen realiseras inte av sig själva. ESS måste passas in i ett lämpligt innovationssystem där det framför allt ﬁnns en förmåga för näringslivet att absorbera den kunskap som ESS genererar och omsätta den i nya företag och nya produkter.

ITPS slutsats säger oss att olika former för samverkan mellan ESS och näringsliv bör utredas. En tredje slutsats i ITPS-rapporten understryker vikten av kontaktyta mellan forskning och näringsliv och ger exempel

9.2 Anläggningarna Av tabell 15 framgår vilka anläggningar som har studerats: Anläggning

Neutronkälla/Startår

Lokalisering

Typ av teknologi

Antal instrument

Institute Laue Langevin (ILL)

Inget vedertaget namn för själva neutronkällan/1971

Grenoble, Frankrike

Reaktorteknologi

Cirka 40 instrument

Rutherford Appleton Laboratories (RAL)

ISIS/1985

Oxfordshire, Storbritannien

Acceleratorteknologi

Cirka 25 instrument. Ytterligare en målstation har konstruerats, varför utbyggnadstakten förväntas vara hög (4–5 instrument/ år) framöver.

Japan Proton Accelerator Research Complex (J-PARC)

Inget vedertaget namn för själva neutronkällan/ 2008

Tokai, Japan

Acceleratorteknologi

Cirka 15 instrument är på plats eller under uppbyggnad. Därutöver plats för konstruktion av ytterligare cirka 10 instrument.

Paul Sherrer Institut (PSI)

SINQ/1988

Kanton Aargau, Schweiz

Reaktorteknologi

–

Oak Ridge National Laboratories (ORNL)

Spallation Neutron Source (SNS)/2006

Oak Ridge, Tennessee, USA

Acceleratorteknologi. (Sedan 1966 ﬁnns även en annan, reaktorbaserad, källa vid ORNL)

Cirka 10 instrument. Planerad fördubbling fram till år 2013. Arbete med ytterligare en målstation inleds preliminärt 2012.

Tabell 15. Anläggningar som studerats.

Anläggningarna där neutronkällorna är belägna har i de flesta fall varit ledande institut under åtskilliga decennier. Som exempel kan Oak Ridge National Laboratories (ORNL) i Tennessee nämnas. Anläggningen byggdes som en del av Manhattan-projektet under andra världskriget. Den yngsta av anläggningarna, Paul Scherrer Institut (PSI) i Schweiz, grundlades 1988. Övriga anläggningar har funnits i 35 år eller mer. För tillfället pågår omfattande upprustning av de gamla anläggningarna, dessutom görs, bland annat på inrådan av OECD, nysatsningar. Runt om i världen investeras stora summor, och satsningen på ESS är ett av flera exempel. Vidare kan nämnas byggandet av SNS, ytterligare en målstation i ISIS, omfattande investeringar i nya instrument till källan vid ILL samt inte minst J-PARC i Japan, som utgör en stor utbyggnad av Japan Atomic Energy Ageny’s (JAEA) anläggning i Tokai, norr om Tokyo. Även om J-PARC byggs på en plats där JAEA har bedrivit forskning i 40 år, framstår satsningen som så omfattande att den närmast är att likna vid en nyetablering. Det finns, såvitt PwC kan bedöma, två primära drivkrafter bakom dessa investeringar. Dels har flera anläggningar uppnått en så pass hög ålder att kraftfulla nyinvesteringar är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta. Dels gör den globala konkurrensen att regeringar känner sig nödgade att satsa på spetsforskning, vilket också kan sägas ligga i linje med ITPS iakttagelse att kunskap tenderar att koncentreras. Alla de studerade anläggningarna har samlokaliserats med en synkrotronljuskälla. Ur ett praktiskt vetenskapligt perspektiv kompletterar neutronkällor och synkrotroner varandra. Denna observation har dessutom bäring på de teoretiska resone-

mangen ovan om koncentration av kunskap. Därför framstår byggandet av MAX IV som en viktig faktor för ESS framgång.

9.3 Samverkan med det omgivande samhället Näringsliv J-PARC är den anläggning som tydligast arbetar för att bidra till näringslivsutveckling. Den japanska staten har till och med villkorat finansieringen av anläggningen med att 25 procent av maskintiden ska gå till industrin. Ett annat tecken på denna målmedvetenhet är att ett sextiotal av Japans största företag har organiserat sig i ett särskilt forum, med syfte att diskutera hur näringslivet ska använda J-PARC för att maximera nyttan av anläggningen. Även SINQ bör nämnas i detta sammanhang. Här används visserligen en avsevärt mindre del, fem procent, av maskintiden av näringslivet, men det finns inom SINQ en uttrycklig vilja att samarbeta med industrin. Framöver kommer allt fler av forskningsprojekten vid SINQ att vara samfinansierade av institutet och näringslivet. De senaste fem till tio åren har allt fler stora företag etablerat sig i den region där SINQ är beläget, vilket skulle kunna utgöra en positiv effekt av anläggningen. I det teoretiska avsnittet understryks vikten av att aktivt arbeta för att tillvarata positiva effekter av stora forskningsanläggningar och att de inte realiseras automatiskt. PwC vill påstå att det i ESS fall är särskilt viktigt, vilket framgår av resonemanget nedan. Genom att jämföra ILL, Grenoble och J-PARC, Japan, kan en viktig distinktion göras. ILL bekostas av ett flertal länder, medan byggandet av J-PARC endast finansieras av den japan-

ska staten. När flera stater gemensamt finansierar en anläggning kan den få en prägel av en internationell enklav, relativt avskuren från samhället. Ledningen för ILL ser sitt uppdrag som ett enda – att driva en världsledande forskningsanläggning, ämnad för forskare från de länder som finansierar anläggningen. Regionala myndigheter i Grenoble-Isère arbetar visserligen systematiskt med näringslivsutveckling och i det sammanhanget spelar spetsforskningen i regionen en viktig roll.39 Från ILL:s sida finns dock inga uttalade ambitioner att maximera de positiva effekterna lokalt och regionalt. När endast en stat är finansiär blir det mer intressant för anläggningens ledning att för finansiären uppvisa anläggningens positiva effekter på näringsliv, forskarvärld och regional/nationell utveckling. Denna typ av effekter utgör argument för fortsatta anslag. J-PARC är ett tydligt exempel på detta. I driften av anläggningen sker ett systematiskt arbete för att öka anläggningens positiva effekter för regionen och nationen. Ett liknande förhållningssätt finns inom SINQ och ISIS. Där är respektive stat huvudsaklig finansiär och det finns ett tydligt intresse för anläggningens effekter på andra delar av samhället. Med tanke på att ESS finansieras av flera länder är det för Skånes vidkommande viktigt att i största möjliga mån påverka utformningen av ESS så att regionala företag och organisationer involveras och en stor kontaktyta skapas. Längre fram i detta kapitel redogörs mer konkret för det arbete som sker i anslutning till ISIS i syfte att tillvarata positiva effekter. Inköp av teknisk utrustning och annat som krävs för anläggningens löpande verksamhet görs i stor utsträckning från regionala leverantörer. ILL, för att nämna ett exempel, gör årligen inköp för cirka 80 miljoner euro. Av dessa inköp görs 75–80 procent av inköpen inom värdlandet, varav merparten från närområdet. Denna typ av direkta effekter är, som framhålls i ITPS rapport, mer förutsägbara än de dynamiska, indirekta effekterna av anläggningen. Besöksnäringen i anläggningarnas närhet påverkas positivt. Den typiska gästforskaren är en relativt ung medarbetare i ett forskningsprojekt. Experiment genomförs under två till tio dagar och under den tiden pågår arbete konstant. Boende i direkt anslutning till anläggningen är därför viktigt. Efter avslutat arbete väljer vissa att stanna några dagar extra för att turista. Ibland följer gästforskarens familj med. Den fasta forskarpersonalen stannar dock en förhållandevis lång tidsperiod. Vid ILL arbetar en fast forskare genomsnitt i fem år.

tande med egen personal. Relationerna till universitetsvärlden i Oxford är visserligen goda, men alla besökande forskare behandlas lika. Driften av SNS sköts bland annat av forskare som delar sin tid mellan anläggningen och något av de närliggande universiteten. Detta förhållande främjar naturligtvis utbyte mellan anläggning och det övriga forskarsamhället. Inom forskarvärlden mäts anläggningarnas framgångar i första hand genom hur många, och hur uppmärksammade, artiklar som publiceras av forskare på anläggningen. Därför ligger det nära till hands att tro att anläggningarna kommer att konkurrera med varandra om de bästa forskningsprojekten. Den nya generationens anläggningar kommer i första hand att konkurrera genom att hålla hög teknisk och servicemässig klass. De ansvariga för anläggningarna har redan idag en roll som liknar hotelldirektörens, såtillvida att omsorg om gästerna är a och o. Enligt planerna kommer ESS att bli den världsledande neutronkällan och MAX IV kommer att bli den mest högpresterande synkrotronljusanläggningen i världen. Men vid sidan om vetenskaplig och teknisk kapacitet ﬁnns också helt andra faktorer som avgör var forskarna helst vill utföra sina experiment. Detta torde medföra att forskare också kommer att rangordna anläggningarna utifrån andra kriterier, till exempel servicenivå i det omkringliggande samhället. Exempel på andra faktorer skulle kunna vara vad en lokalisering har att erbjuda i form av infrastruktur och kulturutbud. En skidåkningsintresserad forskare söker sig troligen hellre till Grenoble än Oxfordshire. Detta talar i sin tur för att de som är ansvariga för regional utveckling kommer att kunna bidra till att locka till sig de viktigaste forskningsprojekten. Det övriga samhället De många utländska besöken ställer särskilda krav på anläggningarnas omgivande samhällen, i synnerhet på de platser som tidigare haft få internationella kontakter och där ortsbefolkningen generellt sett inte talar engelska. I J-PARC:s närområde planeras, i samarbete med lokala myndigheter, krafttag i syfte att internationalisera samhället och därmed göra det enklare för utlänningar att besöka det. Bland de åtgärder som vidtas kan nämnas att alla vägskyltar ska kompletteras med engelska, att personal inom sjukvården ska bli bättre på engelska och att försäkringssystemet ska anpassas till utlänningar. Dessutom arbetar man för att säkerställa att hotell ska ﬁnnas i anläggningens närhet. En viss grad av internationalisering av det omgivande samhället är alltså önskvärd, främst med avseende på språk. I själva anläggningen är språkfrågan än mer avgörande. ILL:s verksamhet bedrivs med de tre huvudspråken engelska, franska och tyska. I den mån anställda vid anläggningen är tvåspråkiga utgör detta en viktig katalysator för verksamheten. Sett från ESS perspektiv är den allmänna engelskspråkigheten i Sverige en ansenlig konkurrensfördel, eftersom hela personalen skulle

Forskarvärlden Fördelningen av ansvaret för driften av anläggningen spelar en tydlig roll för eﬀekterna på samhället, framför allt vad gäller universitetet/forskarvärlden. En jämförelse av exempelvis ISIS och SNS visar på en viktig skillnad. ISIS sköter driften uteslu39 Se exempelvis http://english.grenoble-isere.com/

kunna vara tvåspråkig. De forskare som stannar en längre tid kommer att medföra krav på att välfärdstjänster såsom skola, vård och omsorg ska kunna levereras på engelska. Dessutom krävs att medarbetarna är flexibla, då forskarna representerar olika kulturer och sällan stannar permanent. Anläggningarnas maskintid är mycket dyrbar och service spelar stor roll. Besökaren (och besökarens hemland, som betalar) förväntar sig att experimentet och allt runt omkring fungerar perfekt, dygnet runt. Detta medför flera krav på det omgivande samhället. Ett sådant exempel är att infrastrukturen måste vara tillräckligt väl utbyggd så att transporter till anläggningen fungerar perfekt, och gästforskarnas praktiska behov i form av mat och logi får inte uppta mer än ett minimum av tid under pågående experiment. På längre sikt kan även personalförsörjning framhållas som ett område där det omgivande samhället har en roll att spela. För att locka den bästa personalen – både toppforskare och teknisk underhållspersonal – till anläggningen krävs att regionen är attraktiv att bo i. Mot kravet på hög servicenivå ska kravet på avskildhet ställas. Säkerhetsarbetet kring neutronkällorna är rigoröst, även om acceleratorteknologin inte alls ställer samma krav som en kärnreaktor av det slag som finns vid ILL. Ett annat exempel på anläggningarnas samspel med övriga samhället är anläggningarnas kontakter med skolor och grundläggande eftergymnasial utbildning. SNS tar emot en stor mängd skolklasser. Blivande högskoleingenjörer som studerar i närheten av SINQ genomför sina examensarbeten i samarbete med anläggningen. Inom flera av anläggningarna finns just nu färska erfarenheter från nyss avslutat eller pågående arbete med att bygga storskaliga neutronforskningsanläggningar. En svår uppgift under byggandet av SNS sägs vara anskaffandet av den rätta arbetskraften. Under bygget av J-PARC har man stött på vissa praktiska problem, bland annat hittades en fornlämning på byggplatsen, vilket orsakade ett sex månader långt avbrott i arbetet. Grävandet fick också vissa negativa konsekvenser för grundvattnet kring anläggningen. En slutsats av detta är att beredskap för kommunikationsinsatser krävs då byggandet inleds. Den kunskap som en forskningsanläggning genererar bärs till stor del av enstaka individer. Utifrån perspektivet regional utveckling är möjligheten att hålla kvar denna kunskap – dessa individer – inom landets gränser en nyckelfråga. För ett litet land som Sverige är frågan särskilt kritisk. Vilka åtgärder kan vidtas för att attrahera några av världens mest eftertraktade personer till Skåne?

Harwell Science and Innovation Campus, som ligger i grevskapet Oxfordshire, på gränsen mellan distrikten Vale of White Horse och South Oxfordshire. Här har aktörer inom olika samhällssektorer en gemensam vision för hur det omgivande samhället på bästa sätt ska kunna tillvarata positiva eﬀekter av ISIS, synkrotronljuskällan Diamond, Storbritanniens största investering inom vetenskap på 30 år, och övriga faciliteter inom Harwell. Aktörerna har valt att marknadsföra det geograﬁska området som The Quadrant och har organiserat sig i ett nätverk (the Quadrant Partnership) för att arbeta för att utveckla det lokala samhället. The Quadrant utgörs av fyra hörnstenar: f Harwell Science and Innovation Campus – Forskningsoch utvecklingscenter. f Milton Park – Företagspark. f Didcot – Mindre tätort. Här föreslås 7 300 bostäder byggas. f Grove och Wantage – Två byar. Här föreslås 3 400 bostäder byggas. The Quadrant Partnership består av följande aktörer:

9.4 Fallstudie – nätverken kring ISIS Bakgrund ISIS är den anläggning som studerats mest noggrant, bland annat har ett studiebesök genomförts. Rutherford Appleton Laboratories är beläget i forskningsoch utvecklingscentret

Aktör

Funktion

South East England Development Agency (SEEDA)

Statligt ﬁnansierad organisation för utveckling av regionen

Vale of White Horse District Council

Distrikt, motsvarar mindre kommun, agerar projektledare för arbetet

United Kingdom Atomic Energy Authority (UKAEA)

Statligt atomenergiorgan, som bedriver forskning på Harwell Campus

Science and Technology Facilities Council (STFC)

Statligt råd som har till uppgift att bedriva forskning, bland annat genom ISIS och Diamond, och tillse att forskningen i så hög utsträckning som möjligt gagnar samhället

MEPC Milton Park

Milton Park utgör en av ﬂera företagsparker som fastighetsbolaget MEPC bedriver

Oxfordshire County Council

Grevskap, det vill säga en administrativ nivå

South Oxfordshire District Council

Kommun

Oxfordshire Economic Partnership

Sammanslutning av de viktigaste näringslivsstödjande organisationerna med ﬂera intressenter i Oxfordshire

Government Ofﬁce for the South East

Arbetar för att implementera statliga policies i regionen

Didcot, Grove och Wantage The Quadrant Partnership uppskattar att 10 000 nya arbetstillfällen kommer att skapas i området. Av detta skäl krävs stora satsningar på bostäder. Under en tjugoårsperiod föreslås uppemot 11 000 bostäder byggas i anslutning till Didcot, Grove och Wantage. Staden Didcot beräknas bli avsevärt större än idag och befolkningen inom the Quadrant beräknas öka med 21 procent fram till 2016.

Partnerskapet arbetar för the Quadrants gemensamma vision, vilken framgår nedan: The Vision f Quadrant – a global hot spot for enterprise and innovation in science, high technology and the application of knowledge. f The Quadrant is home to a very signiﬁcant proportion of the South East’s scientiﬁc, R&D, high technology and other high value businesses. It is being recognised internationally as a global hot spot for enterprise and innovation in science, high technology and the application of knowledge.

9.5 Analys – the Quadrant och megatrender I föregående kapitel beskrevs de så kallade megatrender som PwC har identifierat. Tabellen på nästa sida visar att the Quadrant har tvingats förhålla sig till megatrenderna, som således kan sägas utgöra drivkrafter för den förvandling som the Quadrant genomgår. Megatrenderna präglar de steg som the Quadrant Partnership har tagit och kommer att ta för att fullborda förvandlingen från landsbygdstrakt, där det ”råkade” finnas en hemlig avancerad forskningsanläggning, till ett rikt och diversifierat samhälle som präglas av spetskunskap, samverkan och entreprenörskap. Rörelsen går från sektorisering till samverkan. Det ska framhållas att arbetet med att så systematiskt som möjligt tillvarata innovationer inte är unikt för the Quadrant. Liknande arbete pågår bland annat i USA. I en rapport från ITPS40 framhålls utveckling och kommersialisering av forskningsresultat som en trend. Så kallad open innovation, det vill säga öppna innovationsmodeller med fokus på samverkan och samarbete mellan företag och universitet blir allt vanligare på många håll i USA. Det kan konstateras att samarbetet mellan universitet, företag och det offentliga är omfattande och gränserna mellan företags- och universitetsforskning blir mindre tydlig. Samma sak gäller inom företag och universitet; avdelnings- och fakultetsgränser tappar i betydelse. ITPS presenterar i sin rapport statistik över de federala amerikanska FoU-anslagen. Statistiken visar att under 2000talet har satsningar på utveckling ökat snabbare än satsningar på forskning. Innovationer och forskningsresultat måste göras användbara och helst kommersiella för att satsningarna på forskning ska ge så god avkastning som möjligt. Många av de frågor som lyfts fram på delstatsnivå är just de frågor som the Quadrant Partnership arbetar med: hur ska delstaten attrahera rätt företag och kompetens? Vilka förutsättningar krävs för att attrahera forskningsintensiva företag? Hur kan delstaten arbeta strategiskt för ökad livskvalitet bland medborgarna? Hur kan delstatens varumärke stärkas?

f This pre-eminence will be reinforced by investment in physical and social infrastructure, sustainable urban and economic growth and enhancement of the natural environment. f Accordingly, it will be seen internationally as a ﬁrst choice location for high value added business and research, and an attractive and desirable place to live.

Harwell Science and Innovation Campus Den brittiska staten har bedrivit forskning på platsen för Harwell Science and Innovation Campus under hela efterkrigstiden, bland annat har ett antal forskningsreaktorer använts. Forskningen som pågick vid Harwell var till en början helt och hållet en militär angelägenhet. På senare år har anläggningen successivt kommit att användas av civila organisationer. Idag består Harwell av en del som är stängd för allmänheten och en växande civil del, med stor öppenhet gentemot det omgivande samhället. På området finns även byggnader som används av spin-off-företag. Den civila forskningsanläggningens öppenhet är inte unik i ett globalt perspektiv. Öppenheten syftar till att finna användningsområden för de innovationer som görs vid forskningsanläggningarna. Så mycket som möjligt av forskningsresultaten ska komma samhället till nytta. Milton Park Fastighetsbolaget MEPC har ägt Milton Park sedan 1984 och de senaste tio åren har tillväxten varit stark. Affärsidén är att hyra ut lokaler till företag. Milton Park är den största av MEPC:s åtta parker. MEPC:s framgång förutsätter en god förståelse för vad företag behöver under olika utvecklingsfaser, både i form av ändamålsenliga lokaler och andra mindre traditionella tjänster. Exempel på tjänster som MEPC erbjuder är marknadsföringsutbildning, seminarier och riskkapitalförsörjning. Närheten till Harwell Science and Innovation Campus är anledningen till Milton Parks lokalisering.

40 Information technology in the United States – environment, initiatives and trends. Rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier, R2008:008. Skriven av Hovlin, Hunnius Ohlin, Härviden och Wikström.

Megatrend

Implikationer för the Quadrant

Globalisering

Globaliseringen av talanger, information, varumärken, arbete etc. innebär möjligheter för lokala samhällen att ”glokalisera”, det vill säga att utnyttja det globala i lokala syften. The Quadrant kan ses som en direkt produkt av globaliseringen, det vill säga ett aktivt förhållningssätt till det globala drivkrafterna inom till exempel arbete, bostäder med mera.

Konkurrens

Denna megatrend kan illustreras med ett citat från the Quadrants vision: The Quadrant will be seen internationally as a ﬁrst choice location for high value added business and research, and an attractive and desirable place to live. Konkurrens är det grundläggande skälet för arbetet med the Quadrant. Det tekniska kunnandet är högt runt om i världen och utgör nu en förutsättning för framtida välstånd. Förmågan att omsätta tekniskt kunnande i samhällsnytta blir allt viktigare. Ingen innovation får gå till spillo. Varje innovation måste betraktas och hanteras som en potentiellt kommersiell idé.

Urbanisering

The Quadrant Partnership arbetar för kraftigt förbättrade kommunikationer till London.

Migration

Framtidens forskare är kunskapsnomader – Hur attrahera dem?

Acceleration

Höga krav på snabba processer avseende kommunikation, förﬂyttningar, processer, med mera. Maximera organisatorisk och fysisk kontaktyta gentemot det omgivande samhället!

Sammansmältning

The Quadrant Partnership utgör en sammansmältning av olika politiska nivåer, näringsliv, föreningar, universitet med mera.

Samverkan

The Quadrant är ett tydligt deﬁnierat men ändå löst sammansatt nätverk. Funktion och gemensam nytta är i centrum.

Privatisering

Ett fastighetsbolag, i detta fall MEPC, spelar en avgörande roll för teknologispridningen inom the Quadrant. En representant för en av de statliga organisationerna säger sig vilja ha med privata intressen i processerna för att få den rätta skärpan.

Corporate governance

Hur styrs så vitt skilda organisationer? The Quadrant Partnership har visat sig fungera, men att enas om en gemensam vision har utgjort en utmaning i projektet.

Högteknologi

Diamond och ISIS är State of the art-anläggningar.

Territoriellt varumärkesbyggande

Inom the Quadrant vill man framhålla modernitet och framåtanda såväl som landsbygd och traditionella miljöer.

Hållbar social och miljömässig utveckling

Anses vara ett viktigt inslag i utvecklingen av the Quadrant, inte minst i kontakterna med lokalbefolkningen.

Kunskaps- och upplevelsesamhället

Genom att strategiskt satsa på att skapa en attraktiv plats med boende, arbete, upplevelser, ett starkt varumärke och hög offentlig servicegrad arbetar The Quadrant aktivt med att binda till sig den arbetskraft som kommer till regionen.

Nyckelfrågor enligt representanter för the Quadrant Partnership Avslutningsvis redovisas några av de utmaningar som representanter för the Quadrant särskilt framhåller. Nyckelfråga

Kommentar

Hur attrahera de människor som behövs för att driva anläggningen?

Framhålls som en av de absolut viktigaste utmaningarna. Attrahera forskare: Arbetsuppgifterna är viktigare än lön. Attrahera underhållspersonal: Lön är viktig, de måste tjäna tillräckligt för att kunna bo i trakten, vilket redan idag anses dyrt.

Relationen till allmänheten – inte minst under byggperioden

De stora byggnadsarbetena för att färdigställa Diamond respektive ISIS nya målstation riskerade att reta upp lokalbefolkningen på grund av tung traﬁk. Varje gång en lastbil skulle passera i närheten av bostäder förvarnades därför de boende.

Infrastruktur (vägar, kollektivtraﬁk) och bostäder

Vikten av en fungerande infrastruktur underströks. Mixen av bostäder är viktig – det behövs både exklusiva boenden och bostäder som vanligt folk har råd med. Det ska ﬁnnas hyreslägenheter och en öppenhet för alternativa ägarformer. Det faktum att ESS ska byggas på jordbruksmark innebär en stor utmaning – och en stor möjlighet. Inom the Quadrant lider man av att vara bunden till gammal, underdimensionerad infrastruktur. Kollektivtraﬁk bedrivs i liten skala och behöver utvecklas. MEPC ordnar gratistransport mellan Milton Park och järnvägsstation.

ISIS, Storbritannien

Avslutande kommentar: Fallstudien illustrerar hur ﬂera olika samhällssektorer kan samverka på ett fruktbart sätt. Den belyser också vissa av de frågor som väcks till följd av den stora utmaning som alla länder möter: f Allt ﬂer länder har avancerad teknologi. För att stå sig i konkurrensen är det därför viktigt att koncentrera forskningsresurserna och att arbeta strategiskt för att tillvarata de innovationer som har potential att skapa samhällsnytta. f I detta strategiska arbete, som med fördel skulle kunna planeras utifrån de olika kapitalslagen, måste aktörerna förhålla sig till megatrenderna.

9.6 Summering – slutsatser av intresse för ESS och Skåne f Allt fler länder har avancerad teknologi. För att stå sig i konkurrensen är det därför viktigt att koncentrera forskningsresurserna och att arbeta strategiskt för att tillvarata de innovationer som har potential att skapa samhällsnytta. f Det är värdefullt att samlokalisera en neutronkälla och en synkrotronljuskälla. f De anläggningar som finansieras av flera stater – som ESS – löper större risk att bli enklaver, med en lägre grad av utbyte med det omgivande samhället. f Exempel på anläggningars direkta effekter på samhället är att lokala och regionala underleverantörer gagnas och att besöksnäringen får ett uppsving. f I de flesta fall är inte universitet involverade i driften av anläggningen. SNS utgör ett undantag, vilket torde främja utbyte av kunskap och skapa ett värdefullt nätverk för de inblandade. f Det är uppenbart att förmågan att attrahera kunniga människor inom olika yrkesområden är avgörande. f Enligt planerna kommer ESS att bli den världsledande neutronkällan och MAX IV kommer att bli den mest högpresterande synkrotronljusanläggningen i världen. Vid sidan om vetenskaplig och teknisk kapacitet finns också helt andra faktorer som avgör var forskarna helst vill utföra sina experiment. Detta torde medföra att forskare kommer att rangordna anläggningarna utifrån andra kriterier, exempelvis samhällelig servicenivå och regionens kulturkapital. f Beredskap krävs för kommunikationsinsatser. – För långsiktigt territoriellt varumärkesbyggande. – För tydlighet gentemot den lokala opinionen, inte minst avseende miljöfrågor. f The Quadrant Partnership i Oxfordshire exemplifierar hur flera olika samhällssektorer kan samverka på ett fruktbart sätt och understryker att dagens och framtidens aktörer måste bejaka och förhålla sig till megatrenderna.

10. Nulägesanalys med sikte på framtiden KAPITLET I SAMMANDRAG: De viktigaste frågorna att hantera i processen framöver, utifrån angivna megatrender, och det samlade resultatet utifrån enkät, intervjuer och seminarier sammanfattas med: f

Miljö (avgörande fråga, dominerande i SWOP-analysen)

Samverkan (delaktighet, nya arenor och former)

Kommunikation (information, marknadsföring, initiativ i media)

Självbild (regioner och aktörer måste tro på projektet)

Danmark (förväntningar och farhågor behöver tas tillvara i dialog)

Ledarskap (för hela den regionala processen)

Service (kommunen och andra aktörer måste kunna möta ökad efterfrågan både i kvalitet och kvantitet)

Övriga viktiga frågor (ﬁnansieringsfrågan, tidplan)

Flera av dessa frågor är intimt sammanlänkade, vilket gör det svårt att skilja dem åt.

Framtidens ledare har ansvar för att kommunicera att framtiden inte är någonting som vi vandrar in i, den måste skapas genom en icke linjär, icke standardiserad, interaktiv process med alla väsentliga aktörer på alla samhällsnivåer. För att leda processen mot en gemensam vision, målbild, är det av yttersta vikt att ha en god uppfattning om nuvarande position. I syfte att definiera nuläget i arbetet med att ta fram kvalitativa och kvantitativa scenarier och målbilder för hur en ESS-anläggning kommer att påverka regionen har vi låtit personer från flera olika målgrupper (till exempel tjänstemän inom offentlig och privat sektor, forskarsamhället, föreningslivet med flera) komma till tals. Detta har skett genom enkäter, intervjuer och seminarier. Svaren från respondenterna ger enligt vår uppfattning en fingervisning om hur ESS som anläggning uppfattas, och vilken beredskap som olika aktörer förväntar sig av både ESS Scandinavia, Region Skåne, Lunds kommun och andra aktörer i anläggningens påverkansområde. Vid seminarierna avsattes tid för att låta deltagarna göra en SWOP-analys41 över ESS-frågan. En av enkätfrågorna gick ut på att låta de svarande göra en liknande analys. Detta avsnitt behandlar merparten av enkät-, intervjuoch seminariematerial.42 Enkäten har besvarats av drygt 250 respondenter från flera olika delar av samhället och läsaren bör ha detta i åtanke vid genomläsningen. Intervjuerna är gjorda med nyckelpersoner inom offentlig och privat sektor, vilket inte innebär att dessa personer alltid har en högre grad av kännedom kring ESS, men ofta har en klar agenda för hur man önskar tillvarata den potential som vilket stort projekt som helst som anläggs i området kan tänkas ha. Seminarierna riktade sig till samma målgrupp som enkätmottagarna. Vi har i svarsredovisningen inte alltid gjort skillnad på vilka av svarsgrupperna som svarat, om vi ansett att resultatet är likartat mellan de olika svarsgrupperna. Några frågor var specifika för enkäten och redovisas därför separat. I förfrågningsunderlaget till detta uppdrag sägs att forskningsbroar kommer att byggas mellan ESS och MAX IV och anläggningarna i XFEL och Petra (Hamburg). Även om frågorna i enkäten inte ställts uppdelat på vilka effekter ESS respektive MAX IV kommer att ha, är det vår fasta övertygelse att effekterna från de båda anläggningarna är likartade ur ett kvalitativt perspektiv, om än större om båda anläggningarna förläggs till Lund, än om endast en gör det. I varje avsnitt har vi valt att låta någon av de svarande komma till tals genom att återge ett eller ett par citat ur materialet.

Kapitlet är uppbyggt på följande sätt: f Omvärldsanalys (enkät) f Var står vi idag? – positionsbestämning, SWOP (enkät, seminarier) f Hot eller problem för ESS-projektet (intervjuer) f Kännedom, förväntningar och förväntade eﬀekter (enkät, intervjuer) f Sektors- och intressentanalys (enkät) f Strategisk resursanalys (enkät) f Förväntad påverkan (enkät) f Vad krävs framåt? – framgångsfaktorer (enkät, intervjuer) f Aktörernas engagemang i processen och fram tills nu f Viktiga och avgörande frågeställningar f Analys

10.1 Omvärldsanalys I enkäten ombads de svarande att ange vilka omvärldsfaktorer de ansåg var de viktigaste i dagens och morgondagens utveckling, med bäring på en eventuell ESS-etablering. Svaren kan sammanfattas på följande sätt: f Klimat-, miljö- och säkerhetsfrågan (inklusive minskat oljeberoende och clean-tech frågor) f Globalisering, internationalisering f Öresundsregionen som tillväxtcentrum f Tillgången till kunskap och kompetens f Konkurrens mellan regioner f Jakten på nya material för nya genombrott Öresundsregionen har redan idag mycket goda förutsättningar för att bli en av världens starkaste forskningsmiljöer. Här finns en mycket god infrastruktur för forskning, inte bara avseende kommunikation (vilka är formidabla) utan också utifrån det faktum att här finns en stor mängd forskare inom många varierande discipliner. De urbana miljöerna i Öresundsregionen är högattraktiva för forskare att bosätta sig i. Här finns till exempel många potentiella arbetsgivare. Denna utvecklingstendens skulle stärkas väsentligt av en satsning på ESS.

41 Strengths, Weaknesses, Opportunities and Problems

– Tjänsteman i privat företag

42 Detta innebär med nödvändighet att materialet utgörs av åsikter och tankar om ESS och dess påverkan på Lund, regionen och Öresundsregionen. Beroende på vem som svarat varierar även kännedomen om ESS som sådant.

10.2 SWOP-analys

Svagheter Sammanfattningsvis kan svagheterna beskrivas som följer nedan:

Avsikten med detta avsnitt är att ge en bild över hur utgångsläget ser ut bland de tillfrågade och ge ett underlag för vidare diskussioner. Illustrationerna innehåller material från seminarier och enkät, tillsammans med enstaka citat som vi tycker bekräftar bilden eller på andra sätt är intressanta att lyfta fram.

f Allmänhetens förståelse av möjligheterna – kommunikationen svag f Kritiska röster f Tiden det tar att bygga färdigt anläggningen

Styrkor Sammanfattningsvis kan styrkorna beskrivas som följer nedan:

f Planberedskapen låg – plan- och beslutsprocesserna långsamma f Outredda miljökonsekvenser

f Hög närvaro av akademisk spetskompetens i regionen

f Neutronforskning inget proﬁlområde inom LU

f Synergierna med MAX IV

f Jantelagens effekter

f Kompetent ledning av organisation och förhandling

f Liten erfarenhet av ”megaprojekt” av detta slag

f Etablerade kluster och plattformar, Medicon Valley, samt Öresundsuniversitetet43 etc.

f Svagt identiﬁerat och legitimerat regionalt ledarskap (oavsett sektor)

f Samverkanskultur inom innovationsutveckling genom Helix Lund, Ideon etc.

f Låg delaktighet f Infrastrukturen riskerar halka efter, kapacitetsbrist (traﬁk)

f Få bra alternativ ﬁnns till Lund

f Brist på bostäder och arbetskraft

f Mycket studenter, forskare på universitet och högskolor, unga människor.

f Offentlig service måste vässas (skolor) f Åkermarken försvinner successivt

f Lunds, Skånes och Öresundsregionens attraktivitet i sin helhet

f Samarbetet i form av strategisk planering mellan kommunerna – ”byperspektiv”

f Bra utbud av kultur och service f Möjlighet till bra boende

f Liten ESS-organisation

f Närhet i tid genom bra infrastruktur och korta avstånd

f Miljöriskerna är mycket viktiga (målstationen och påverkan generellt sett)

f Engelskspråkig region f Politisk vilja och enighet, samt uppbackning från regeringen

f Öresundsregionen är en perifer region ur europeiskt perspektiv

f Miljömedvetenhet generellt och i projektet

f Vi bygger bort bra åkermark

f Hög närvaro av forskningsintensiv industri och sannolika framtidsbranscher – Life Sciences, Nano-tech och Clean-tech

f Inte tillräckligt bra boendemiljö för forskarfamiljer med krav på boende, kultur, internationella skolor med mera

f Förstärker bra och innovativ forskningsmiljö ytterligare

f Lunds perifera läge i Europa (forskare vill bo i stora städer)

f Bra kommunikationer, infrastruktur, boendemiljöer f Stabilt modernt samhälle med hög tillgänglighet, ”den lilla staden”

f Lång tid att komma till skott, lång tid för miljöprövning, politiskt vankelmod

f God kompetensförsörjning för högkvalitativ forskning underlättas

f För mycket koncentration till sydvästra Skåne, negativ opinion

f Innovativ framåtanda genom många små och stora forskningsintensiva företag i regionen

Internationella skolor till forskarnas barn saknas. Kan ﬁnnas en övertro på människors vilja att bo i närliggande småkommuner. Stimulerande miljö för familjen i närheten, ur ett internationellt perspektiv – kan bli till fördel för Köpenhamn, eventuellt Malmö. Lund är inte tillräckligt attraktivt för människor – forskare med familjer, gästforskare att bo och leva i. Den kreativa miljön utanför arbetsplatsen – inte tillräcklig. – Tjänsteman i kommun

43 Öresundsuniversitetet är ett samarbete mellan 12 universitet och högskolor i Öresundsregionen. Universitetssamarbetet startade 1997 och omfattar totalt 150 000 studenter och 14 000 forskare. Därmed är Öresundsuniversitetet en av Europas största koncentrationer av universitet och Nordens största utbildningsregion. Öresundsuniversitetens samarbete gör det enklare för regionens studenter att läsa ett eller flera ämnen på något av de andra universiteten. Det innebär att studenten får fler valmöjligheter och fler möjligheter till ämnesspecialisering och en större valfrihet i sammansättningen av den egna utbildningen. Genom att studera i Öresundsregionen får studenterna tillgång till tolv olika universitet och en internationell studieupplevelse. Källa: Lunds Universitets Hemsida.

Möjligheter Sammanfattningsvis kan möjligheterna beskrivas som följer nedan:

Problem Sammanfattningsvis kan problemen/hoten beskrivas som följer nedan:

f Obegränsade – kreativitet, innovation och uthållighet avgör

f Viss skepsis och rädsla i opinionen

f Öresundsregionens proﬁl kan bli skarp och regionen kan bli en motor för Sverige

f Miljöeffekter – transporter f Hanteringen av farliga ämnen

f Nya företag inom olika kunskapssektorer och servicesektorn

f Ökad segregation

f Uppsving för besöks- och turistnäringen – ger möjlighet för ﬂer hotell, restaurang- och konferensanläggningar (entreprenörskap)

f Bostadsbrist f Överklaganden – tidplanen spricker

f Konkurrenskraften ökar

f Överhettad arbetsmarknad

f Riskkapitalanskaffning kan komma att underlättas

f Energisituationen – tar tid att ställa om från fossila bränslen

f Tillämpning av nya ﬁnansieringsformer (PPP)

f Syd hotar Stockholmsregionen

f Större och bättre regional integration

f Bristande strategisk förståelse (av möjligheter) och engagemang hos nyckelpersoner

f Underlättar en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör

f Bristande samverkan mellan nyckelaktörer

f Hävstång och motiv för uppgradering av infrastrukturen generellt sett

f Intern konkurrens mellan sektorer, regioner och länder

f Regionen kan komma att bli en Hot-Spot internationellt

f Kompetensﬂykt under byggtiden

f Gemensam vision för regionen som lyfter och skapar framtidstro

f Vi ligger i utkanten av EU

f Utveckling av forskning, kringverksamheter (service med mera), arbetstillfällen

f Miljöfrågan, miljödebatt, negativ näropinion f Osäker ﬁnansiering, ﬁnansieringsfrågan i stort

f Positionering av Lund och regionen internationellt, samarbete med Danmark, Tyskland etc.

f Tar mycket mark (åkerjord) i anspråk f Överhettning i infrastrukturen – redan trångt …

f Ekonomisk och kunskapsmässig tillväxt

f Traﬁkinfarkt på grund av ökat tryck

f Ökning av regionens attraktivitet och konkurrenskraft

f Lund växer för mycket (ej längre kulturell cykelstad)

f Arbetstillfällen, ﬂer företag

f Att Lund inte klarar en så stor tillväxt

f Spetskompetens, ”i forskningsfronten”, högre generell kunskapsnivå

f För mycket koncentration till Lund (men inga fördelar för regionen)

f Kunskapslyft, intresse för utbildning ökar

f Flaskhalsar och byråkratiska hinder (politisk ovilja, tillståndsprövning med mera)

f Tillväxt i Lund och regionen, storstadsintegration f Självkänslan och självförtroendet växer

Lyckas vi inte kommunicera anläggningen som en ”ren” forskningsanläggning alternativt att säkerheten skulle brista och vi får en allmän opinion mot anläggningen.

f Tillväxt (arbetstillfällen, forskning, företagande, antal boende med mera)

– Tjänsteman i kommun

En ESS-anläggning innebär troligtvis att nya typer av verksamheter, företag etc. vill etablera sig i Lund vilket kan få en följdeﬀekt för angränsande kommuner som till exempel Kävlinge och Eslöv som kan få de mindre företag som inte längre får plats i LUND det vill säga de kan öka förutsättningarna för arbetsplatsetableringar i småkommuner. – Tjänsteman i region 97

Hot eller problem i anslutning till ESS-projektet (intervjuerna) Intervjuerna fokuserade på eﬀekter. I intervjuerna gjordes ingen utförlig SWOP-analys utan en speciﬁk fråga ställdes avseende hot och problem i anslutning till ESS-projektet. Svaren kan sammanfattas på följande sätt:

40 35 30 25 20

f Att man inte lyckas visa samhällsnyttan.

f Att man inte tar miljöfrågan öppet och tydligt. Miljö- och säkerhetsfrågorna. Projektet har lite ”kärnkraft” över sig.

f Att ﬁnansieringen spricker eller att projektet bantas under tiden det byggs ”det blev en tumme istället för en kostym”.

f Att andra teknologier kan ge samma svar fast till ett lägre pris. f Att allmänheten gör ”uppror” mot anläggningen. f Att forskarna inte bosätter sig i regionen. Att forskarna inte kommer alls. Att de väljer andra anläggningar. Många dras redan till de etablerade anläggningarna.

Aldrig hört talas om ESS

5 0

Hört talas om, men känner inte till det

Känner lite till ESS

25 %

Känner ganska väl till ESS

40 %

Känner mycket väl till ESS

26 %

Medel 3,8

Att det blir en regional splittring (varför hamnade det inte här eller här). Det är viktigt att fatta att detta är en regional anläggning. Man måste respektera detta. Det ska inte stå ”ESS, Lund” på några papper.

Figur 32. Kännedom om ESS i procent.

Att det inte har skapats en ömsesidig förståelse mellan universiteten i regionen. Köpenhamns universitet backar till exempel inte upp projektet. Det kommer att bli problem om man inte ser att detta kan gagna regionen. De måste enas och sluta konkurrera med varandra. Man får inte se det som en krigsförklaring.

40 35 30 25

10.3 Kännedom, förväntningar och förväntade effekter

20 15

En av enkätens inledande frågor berörde vilken kännedom och vilka förväntningar som generellt sett ﬁnns på ESS-anläggningen, i den mån den byggs. Enkätundersökningen har visat att kännedomen kring vad ESS-anläggningen är för något domineras av de svarande som anser att de ”känner ganska väl till ESS” (40 procent av de svarande). De grupper som svarat att de ”känner lite till ESS” och de som svarat att de ”känner mycket väl till ESS” är i princip lika stora (25 respektive 26 procent). Tillsammans utgör dessa 91 procent av dem som svarat på frågan, vilket indikerar att kännedomen om ESS-anläggningen upplevs som hög. På frågan om vilka förväntningar respondenterna har på de eﬀekter som ESS-etableringen kan komma att ha för Lund och regionen svarar hela 78 procent att de har ”ganska höga” eller ”mycket höga” förväntningar.

10 5 0 1

Inga förväntningar alls

Låga förväntningar

Varken låga eller höga förväntningar

11 %

Ganska höga förväntningar

38 %

Mycket höga förväntningar

40 %

Vet ej

Figur 33. Grad av förväntningar på effekter i procent.

Förväntningarna på ESS-anläggningens effekter har i enkäten delats upp i direkta och indirekta effekter. När det gäller de direkta effekter som de svarande i enkäten förväntar sig av en ESS-etablering utgörs dessa av effekter som beskrivs i stora penseldrag, och som har stor påverkan på regionens utveckling, nämligen:

f Miljöproblem

f Ökad attraktivitet för Lund och regionen

f Traﬁkinfarkter – både spårbundet och vägar

f Brist på mark till bostäder f Mest eﬀekter för Sverige, mindre för till exempel Danmark f Överhettning i byggsektorn f Annan forskning får stå tillbaka till förmån för ESS/MAX IV

f Konkurrenskraft som skapar ökad tillväxt

Dessa sammanfaller i allt väsentligt med de hot eller problem som vi sett i föregående avsnitt.

Bilden nyanseras genom att exempel på dessa direkta effekter ges (till exempel ökat antal arbetstillfällen och företagsetableringar, ökad efterfrågan av bostäder och ökad inflyttning). Satsningar på trafik, infrastruktur och bostäder utgör delar av den ökade sysselsättningen. Detta bekräftas även av intervjuerna. När det gäller de indirekta effekterna av en ESS-etablering är bilden i både enkät och intervjuer (förutom de direkta effekterna som återkommer i oförändrad form även under denna fråga) att ESS-anläggningen kommer att generera ett antal positiva spin-off-effekter på lång sikt, till exempel nya företagsetableringar med koppling till forskningen inom ESS-området, samt allmän optimism och etableringsvilja i hela det geografiska området. De direkta och indirekta effekter med negativ klang som enkätundersökning och intervjuer anger utgörs i stora delar av sektoriella problemområden. De kan sammanfattas på följande sätt:

10.4 Sektors- och intressentanalys För att kunna skapa en stad och en region som blir en attraktiv knutpunkt, och därmed tillväxtpunkt, krävs en större mångfald av aktörer, och en interaktion mellan dessa. Stadens och regionens ledarskap behöver ikläda sig rollen som spindel i nätet och aktivt inbjuda de andra samhällssektorerna, till exempel forskning, innovation, näringsliv, det vill säga produktion och finansiering och samhälle, förutsättningsskapare och möjliggörare, till arenor för samspel och påverkan. På detta sätt blir alla samhällssektorer bärare av en gemensam vision för staden och regionen. Rollen som det offentliga, kommun- och regionledning, spelar här är främst rollen som förutsättningsskapare. Ur ett regionalt perspektiv kan man säga att summan av alla sektorerna utgör regionen. Resonemanget kan illustreras av figur 34.

Region

Dialog

Skapa prototyper

Förnyelse

Universitet

Privat sektor

Kommun- och regionledning

Föreningar ideell sektor

Entusiastiska medborgare

Figur 34. Penta Helix

Möjliggöra

Stödja

Öppen attityd

III.

Det handlar om att skapa engagemang kring en interaktiv och ömsesidig framtidsprocess som har tre viktiga dimensioner/ målbilder. I. Den första dimensionen handlar om drömmen om ökad regional attraktion, utveckling och tillväxt. I praktiken handlar dessa mål om ett starkare och mer magnetiskt regionalt varumärke som drar till sig:

Sett ur detta perspektiv är det intressant hur de svarande i enkäten bedömer att påverkan för olika samhällssektorer kommer att se ut vid en ESS-etablering, positivt och negativt. Resultatet visas schematiskt på följande sidor:

– Nya etableringar – Fler arbetstillfällen – Fler besökare – Fler investeringar – Fler invånare – Fler studenter och forskare – Fler forskningsintensiva företag II.

Den tredje dimensionen handlar om att ESS och MAX IV framöver ska kunna leverera och gestalta vetenskaplig excellens och innovation genom framtidens materialforskningsteknologi som skapar nya strategiska genombrott inom olika forskningsområden med inriktning på teknik, medicin, miljö etc. Detta kan sammanfattas med ESS Scandinavias originaldevis ”Science for Society”.

Den andra dimensionen handlar om det omgivande samhällets totala förmåga och uthållighet att nu och framöver skapa regional konkurrensfördel genom attraktivitet, samt ge optimala förutsättningar för ESS och MAX IV att kunna vara en fungerande och integrerad del i en av Europas mest attraktiva och dynamiska ”knowledge innovation zone”44. Vi tycker att detta kan sammanfattas med en tillspetsad variant av ESS Scandinavias devis ”Science for Society” till att detta handlar om ”Society for Science”.

44 C. Vargas och L. Edvinssons deﬁnition av en Knowledge Innovation Zone är: Connecting bridge between local society and global opportunities.

Kick-off, Malmö 26/3-08

100

Sektor –

–

Lunds kommun

Andra kommuner

Forskningsintensiv industri med direkt eller indirekt koppling till ESS och MAX IV

Övriga näringslivet

Positivt

Negativt

–

Stärkt position, branding, proﬁlering, Lund på världskartan

–

Miljöstrid

–

Höjd status på universitetet och forskningen

–

Ökad sysselsättning och tillväxt

Stort tryck på bostäder, mark, service med mera

–

Arbetstillfällen, skattebetalare

–

Ökat markanspråk

–

Fortsatt expansion

–

Polarisering inom kommunen

–

Ökat fokus på Lund i världen

–

Annan verksamhet trängs undan

–

Optimism, tillväxt

–

Krav på satsningar, internationella skolor, infrastruktur med mera

–

Stärkt varumärke, ökad attraktionskraft

–

Ökad inﬂyttning, boende, besök, konferenser

–

Slitaget på naturområdena ökar

–

Spillover-effekter på hela regionen

–

Ökat tryck på fastighetsbranschen

–

Attraktiviteten smittar

–

Konkurrens istället för samverkan

–

Fler bostäder

–

Fler jobb

–

Ökade skatteintäkter

–

Tillväxt i befolkning och företag, attraktiva bostadsorter

–

Kan växa ihop med Lund om man vill

–

Ökad inﬂyttning (av välutbildade)

–

Optimism, tillväxt

–

Stärkt forskarmiljö, närhet till spetskompetens

–

Ökad konkurrens om personal

–

Ökar argumenten till att inte ﬂytta forskningen utomlands

–

Närhet till ﬂera testanläggningar

–

Fler jobb

–

Ökad tillväxt

–

Klustereffekt

–

Kompetenstillskott

–

Fler söker sig till regionen

–

Optimism

–

Magnet för företagsetableringar med koppling till ESS

–

Stärkt servicenäring

–

Konkurrens om arbetskraft

–

Nya verksamheter, nya företag, synergi- och spin-off-effekter

–

Underleverantörer gynnas

–

Fler jobb

–

Ökad produktutveckling

–

Ökad tillväxtpotential

–

ESS blir reklampelare för Lund

–

Positiva effekter på allt

–

Optimism, ökad etablering

–

Tillväxt

101

–

Forskning/utbildning

Föreningsliv

Medborgarna i regionen

–

Stärkt forskning, höjd status för universitetet, ﬂer forskarplatser med mera

–

Risk för att annan forskning vid LU och Malmö Högskola får stå tillbaka

–

Inspiration till hela utbildningssystemet, särskilt naturvetenskap

–

Dränerar annan forskning

–

Ökade resurser för forskning, höjd status

–

Internationella forskare kommer, som i sin tur drar till sig andra forskare

–

Forskningskluster och korsbefruktning med andra områden

–

Tillväxt

–

Ökat intresse

–

Ökat söktryck

–

Roligare med dynamisk miljö

–

Ingen betydelse

–

Internationalisering

–

Ökad aktivitet, ökad mångfald

–

Uppsving

–

Tillväxt, arbetstillfällen, mångfald

–

Stolthet, självkänsla och framtidstro

Rädsla för strålning, högteknologisk utveckling

–

Mer arbetstillfällen, tillväxt, välfärd

–

Storstadseffekt (trängsel, köer med mera)

–

Stolthet

–

Överexploatering och risker vid hantering av giftiga ämnen

–

Ökat intresse

–

Nya möten, positiv syn på mångfald

Spiller mindre roll om 500 nya jobb er på ESS eller i en annan bransch.

Följande citat utgör ett axplock av svar på enkätfrågan ovan som vi bedömt vara särskilt intressanta eller representativa. Syftet med att ha med dem är att de ger de ledande aktörerna inom ESS-processen kunskap om vilka frågor som människor brottas med.

Det måste göras rejält utrymme för grundforskningen, det är inte i grunden en kommersiell anläggning. Dels grundforskning, sedan tillämpad inom en lång rad områden, sedan utbildningar inom olika apparatrelaterade områden.

Att inte andra kommuner tar sitt ansvar. Att kommuner runt omkring maximerar sin egen nytta genom att bara erbjuda bostäder – det som ger intäkter för kommunen.

Ökat antal arbetsplatser. ESS kan också ändra den självbild som ﬁnns av regionen. En anläggning av detta slag kan innebära att regionen och kanske också resten av Norden kan på det mentala planet röra sig något närmare in mot centrum. Man blir betydelsefull, världsledande och välkänd inom något område – plötsligt ﬁnns vi!

– Skattebetalare Lund blir en tung industristad och storstad. Miljön förstörs. Det viktiga är att ESS blir öppet och dynamiskt mot denna industri [det vill säga forskningsintensiv industri]. Öppenhet är ju inget karakteristiskt för forskarmiljöer.

102

10.5 Strategisk resursanalys

i den kvantitativa delen av denna rapport visat att effekterna på regional utveckling blir betydande, vilket i sin tur också innebär en miljöpåverkan. Det finns goda skäl att förvänta sig att miljöeffekterna av den regionala utvecklingen, utbyggd infrastruktur, ökade transporter, ökade företagsetableringar, det vill säga sekundäreffekterna, kommer att vara betydligt större än den direkta miljöpåverkan som ESS-anläggningen som sådan har. Samtidigt kan den forskning som bedrivs vid både ESS och MAX IV på sikt medföra betydande miljövinster, i form av nya material och övriga forskningsresultat med bäring på miljöfrågorna. En annan poäng att lyfta fram i sammanhanget är att fördelarna med en ESS-etablering i Sverige, givet en europeisk ESS-etablering, förstärks genom närvaron av tydlig och utvecklad miljöreglering och tillståndsprövning och en aktiv miljöopinion. Vi bedömer också att det är en fördel att anläggningen lokaliseras till Sverige då det innebär ökade möjligheter för insyn och kontroll. I enkäten ombads de svarande att dels skatta vilken påverkan en ESS-etablering kunde tänkas ha på varje form av kapital, utifrån en sexgradig skala (där 1 betyder ”ingen påverkan alls” och 5 betyder ”mycket stor påverkan”, 6 betyder ”vet inte”). Vi har även i detta avsnitt valt ut citat som vi anser är representativa eller intressanta.

För att utveckla städer och regioner i en framtida önskvärd riktning krävs, enligt vår svenska och internationella erfarenhet, en holistisk utgångspunkt där hela samhällets samlade resurser vägs in och inte enbart de finansiella tillgångarna, vilket hittills varit det dominerande förhållningssättet. För att på ett pedagogiskt sätt kunna analysera alla de resurser som det samlade (organisatoriska) livet i städer/regioner rymmer har vi delat upp dessa i åtta olika strategiska resursslag. Dessa innefattar både rent finansiella tillgångar, och även traditionellt ”mjuka” faktorer. Att väga in dessa olika resursslag hänger intimt samman med vår syn på, och erfarenhet av, vad som skapar långsiktig hållbar tillväxt finansiellt (BNP och BRP) sett i ett regionalt välfärdsperspektiv Vi kallar ansatsen balanserad tillväxt och den tar sin utgångspunkt i hur de olika resursslag (kapitaltyper) utvecklas som berör en regions framtida tillstånd. Miljöfrågan har återkommit i både enkät, intervjuer och seminarier. Detta motiverar en liten utvikning avseende miljöpåverkan utifrån en holistisk utgångspunkt. Vi vill betona att i en balanserad tillväxt kan inte varje nytt initiativ ensamt bära sina miljöeffekter. Miljöfrågan behöver sättas in i ett större perspektiv, såväl sektoriellt som geografiskt och över tid. Om ESS-anläggningen etableras i Lund innebär detta viss miljöpåverkan från anläggningen som sådan. Samtidigt har vi

Socialt kapital Human- och intellektuellt kapital

Välfärdskapital

Turist- och besöksnäringskapital

Infrastrukturkapital

Miljö- och natturresurskapital

Finansiellt kapital

Demokrati- och medborgarkapital

Näringslivskapital Kultur- och upplevelsekapital Figur 35. Resursslag

103

Kunskapsbaserad verksamhet är alltid motor för ökad kompetensutveckling.

När kapitalslagen nedan interagerar och växer till på ett balanserat sätt skapas förutsättningar för en hållbar och balanserad tillväxt.

3. Infrastrukturkapital – handlar om transportlösningar och anslutningsbarhet med miljövänliga förtecken, samt möjlighet till högteknologisk kommunikation.

1. Socialt kapital – handlar om relationer, mötesplatser samt arenor och processer mellan människor och olika institutioner, dessutom trygghet i såväl den stora som den lilla världen.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 4 av 5 (ganska stor påverkan).

Redan idag ﬁnns kapacitetsbrister inom dessa områden (transport/ infrastruktur, boende och så vidare).

Mycket svårbedömt. Ett plötsligt tillskott av talanger/välavlönade människor ger impulser till både ökade och minskade klyftor mellan människor och sociala grupper. Utvecklingen blir avhängig av den lokala, regionala och nationella politiken för ”social cohesion”.

Infrastrukturen vil blive positivt påvirket af projektet. 4. Miljö- och naturresurskapital – handlar om användningen av naturresurser såsom luft, mark och vatten samt förekomsten av utsläpp och buller.

Det tenderar att stärka viktiga nätverk, till exempel unga forskare och studenter och kommande dessutom från hela världen.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 4 av 5 (ganska stor påverkan).

2. Human- och intellektuellt kapital – handlar om kunskap och idéer samt förmåga till innovation och förnyelse på individnivå, kunskapskapital och organisationsnivå, strukturkapital, samt relationen till omvärlden, relationskapital.

Här krävs ett stort arbete för att miljöpåverkan inte ska förstöra de möjligheter som ESS innebär. Sverige står för gott miljöarbete och det måste vara ledstjärnan när regionen ska expandera så här kraftigt så att det inte begränsar regionens attraktivitet.

Kunskapskapitalet – Detta handlar om enskilda människor, individerna eller humankapitalet, och deras kunskaper, färdigheter, professionell och social kompetens, erfarenheter, förmåga till kreativitet, innovation och förnyelse gällande tanke, tal, språk och handling samt attityden till hur man närmar sig innehållet och frågorna i ESS-processen.

Bebyggelse skapar förändring från naturlig natur till anlagda ytor och natur. Ökad forskning kan leda till bättre användning av naturens ändliga resurser vilket är bra.

Strukturkapitalet – handlar om själva organiseringen och supportsystemen som ﬁnns runt omkring individerna. Det kan handla om knowledge management system, kundbashantering, organisationsformer, organisationskultur, arbets- och processmetoder för utveckling av ESS, med hög grad av ”gemensamhet” och samsyn på uppdrag och innehåll.

5. Demokrati- och medborgarkapital – handlar om förtroendet mellan väljare och valda, samt relationen mellan invånare, besökare och det offentliga.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 3 av 5 (varken stor eller liten påverkan).

Relationskapitalet – handlar om själva interaktionen mellan individen och omvärlden eller organisationerna och omvärlden. En viktig fråga i detta sammanhang är interaktionens eller kommunikationens karaktär i form av frekvensen (det vill säga hur ofta) och friktion (med vilket med- eller motstånd).

Bedömer att etableringen kommer att behöva ’en tredje generationens’ samrådsprocess för att lyckas och därmed bli ’katalysator’ för en ny förbättrad förankringsprocess som leder till ökat förtroendekapital mellan valda och medborgare. Många lundabor upplever att de inte haft några reella påverkansmöjligheter i samband med etableringsprocessen.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 5 av 5 (mycket stor påverkan). Utvecklingen av skolor, högskolor och universitet är helt beroende av såväl grundutbildning som spetsforskning. ESS ger en spetsinriktning som höjer hela nivån.

104

Tillgången på rätt utbildad arbetskraft och arbetskraftsbristen – redan idag en fråga att lösa. Kommer att öka i och med ESS.

6. Kultur- och upplevelsekapital – handlar om attityder, värderingar och deras uttryck genom attraktioner och evenemang samt stadens gestaltning och utformning av miljöer och olika ”landmarks”.

Möjligen ett problem. Här gäller det att se till att utbildningssidan hänger med.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 4 av 5 (ganska stor påverkan).

9. Besöksnäringen – turism samt hotell-, konferens- och ”event”industrin.

Ökad besöksnäring och ökad befolkning = ökad trängsel i utbud, men även utrymme för tillväxt inom kultur- och fritidssektorn. Frågan är väl om utbudet hänger med i utvecklingen av efterfrågan?

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 4 av 5 (ganska stor påverkan).

Högutbildade forskare är kulturkonsumenter. Ett så stort antal ”gästforskare” som det här är frågan om kommer att ge påverkan på upplevelsekapitalet.

Besöken i Lund kommer att öka genom det internationella intresset: ESS en av tre i världen. ESS kan bidraga till att etablera Lund som en konferensstad bland annat med tonvikt på vetenskapliga konferenser. Vi kan dessutom få en ökad ”aﬀärsturism”.

7. Finansiellt kapital – handlar om såväl kommunens ﬁnansiella tillgångar som tillgången till kapital (riskkapital) i regionen för olika typer av investeringar i syfte att skapa arbetstillfällen samt projekt som fortsätter att sätta regionen på kartan i ett globalt perspektiv.

10. Välfärdskapitalet – offentlig service inom kommuner och i regionen, samt trygghet.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 4 av 5 (ganska stor påverkan).

Kan anläggningen ﬁnansieras med internationellt kapital bör påverkan bli måttlig. Finansieringen av följande investeringar kan dock bli ett problem. Egentligen borde dessa investeringar med i helheten.

Kraven på fungerande och kvalitativa oﬀentliga tjänster och service kommer att öka i och med att befolkningen och besöksnäringen ökar. Dock inom utbildningssektorn (grundskola och gymnasieskola) ökar den privata sektorn, det vill säga minskning av den oﬀentliga.

8. Näringslivskapitalet – tillgången på relevant och kompetent arbetskraft inom olika branscher oavsett typ av arbetskraft, förutsättningar för skapande av arbetstillfällen, företagsklimat samt relationerna mellan företag och samhälle.

Inte säkert att efterfrågan blir så stor här. Dock är barnomsorg, skola och markplanering för bostäder med mera mycket viktigt.

I enkäten har detta kapital fått en påverkansgrad på 4 av 5 (ganska stor påverkan).

Graden av påverkan på de olika resursslagen beskrivs schematiskt i ﬁgur 36.

Påverkansgrad

Påverkansgrad för resursslag 6 5 4 3 2 1 0 ci

l l l l h ist ita ita ita ita l oc ital ap ap ap ap tur l ch ital ch pita k k k k i o h o s s t u a p p t t r c it v a ll n- ka ur ka uk su kr rka sli - o ap sie ult else ma llt ks gsk str rre ing mo orga an K a r ö u e n v r t Hu ktue i s ä n D db a F N Inf e ple Be näri hn ell up me oc int ljö Mi Resursslag l

ita

k alt

Figur 36. Bedömd påverkansgrad för resursslag i enkät.

105

l ita

lfä

Vä

k ds

10.6 Förväntad påverkan av ESS

10.7 Vad krävs framåt? Framgångsfaktorer

Om vi kan vår historia, har inventerat vårt nuläge och blickat ut i omvärlden är grunden lagd för att kunna skapa en bild av ett önskat framtida tillstånd, det vill säga en vision. I enkäten ställdes en fråga om vilka branscher, kluster och frågeställningar som de svarande bedömde var mest intressanta kopplat till en ESS-etablering i Lund sett i ett framtidsperspektiv 2020–2040. Svaren nedan är en sammanställning av dessa (ej i rangordning). I svaren ﬁnns genomgående en tanke om att materialforskning som egen bransch blir allt större, samtidigt som den ﬁnns till för branscher som:

I både enkät och intervjuer ställdes frågor om vilka de viktigaste framgångsfaktorerna är för olika delprocesser och aktörer. Vid sammanställningen visade det sig att svaren på dessa frågor i hög grad överensstämde sinsemellan. Frågorna var:

f Bioteknik/biomedicin

f Vad krävs av ESS-organisationen för ett lyckat projekt?

f Nanoteknik

f Vad krävs av samhället i Öresundsregionen för att ESS-projektet ska lyckas?

f Vad krävs för en lyckad regional process? f Vad krävs för att ESS efter etablering blir en kraftfull tillväxtskapare? f Vad är ett lyckat ESS-projekt ur er utgångspunkt? Vad krävs av er för att det ska lyckas?

f Telekom och IKT f Universiteten i Öresundsregionen, på båda sidor om sundet f Turism, besöksnäring, kommunal service

En sammanfattning av resultatet ser ut som följer:

f Medicin och läkemedel

f Kommunikationen med det omliggande samhället i svåra frågor ska tas på eget initiativ, öppenhet i processen. Alla måste förstå nyttan med ESS och hur det kan komma att påverka folks vardag på ett positivt sätt. Att allmänheten informeras och uppdateras och förstår vikten av detta betonas. Det gäller både vad som behöver levereras till anläggningen (leverantörerna) och allmänheten. Bra samspel med myndigheter med förståelse för behoven ”utanför staketet”. Tydlighet – vem ansvarar för vad? Kanske nyhetsbrev och utställning där alla kan följa projektet?

f Life sciences f Livsmedel och förpackningsbranschen f Energi och miljö, metallurgi med koppling till exempelvis bränsleförbrukning f Synergier på andra branscher f Infrastruktur, kopplat till anläggningen f Handel och service

f Samverkan, samsyn och dialog mellan alla viktiga aktörer: kommuner, regioner, näringsliv, regeringar med ﬂera

Ett citat som kan förtjäna att lyftas fram är följande:

f Helhetstänkande, helhetsansvar f Ledarskap i process, information, marknadsföring, nätverkande med mera

Ett enkelt svar vore ju att säga materialforskning. Men detta tror jag är en av de svåraste frågorna. Vem kunde tro att när man under 1960-talet tog beslutet att skapa LTH skulle få en arbetsplats till Lund som hette Sony Ericsson med 3 000 anställda mestadels ingenjörer som tog fram något som man kallar mobiltelefoner stora som cigarettpaket? Istället handlar det säkert om att ha en beredskap och skapa ett klimat som gör att förutsättningar skapas för att ny forskning och företagande utvecklas. Det är viktigt att förutsättningarna här skapas för att utveckla ett framtida företagande inom detta område. Vi måste hitta sätt som gör att den forskning och det utvecklingsarbete som görs här också stannar i regionen och omvandlas till företag och arbetsplatser för medborgarna. Risken ﬁnns ju alltid att när försöken är gjorda försvinner kunskapen någon annanstans.

f Konsensus, enighet: alla aktörer f Att miljöfrågan tas upp och adresseras öppet f Smidig planprocess utan trösklar f Marknadsföring och informationskampanj f Satsning på infrastruktur f Hålla tidplan och budget f Att tillvarata eﬀekterna av anläggningen och bygga innovationskluster f Att stärka samarbetet mellan Danmark och Sverige

106

f Att ha en plan redan nu för hur man ska använda ESS i varumärkesbyggandet för regionen

10.8 Aktörernas engagemang i processen fram tills nu

f För Danmarks del ses projektet kanske som ett hot. Flera har avböjt att svara och sagt att de ”inte tagit ställning i frågan”. En intervjuad säger att ESS måste ses som en av flera fyrar i regionen och att det inte får bli för mycket fokus på ESS. Om Danmark finansierar måste det kunna garanteras att danska forskare får tillgång till anläggningen, och att finansieringen är rättvis

I enkäten ställdes frågor som på ett särskilt sätt berör hur engagemanget från respektive aktör visavi ESS-processen är i nuläget och framöver. Frågan ”Har ESS-etableringen och ESS-frågorna varit på dagordningen i de sammanhang du rör dig i?” besvarades på följande sätt: 72 procent ja, 24 procent nej och 4 procent vet inte. De fria kommentarerna är knapphändiga.

f Att man hittar en medﬁnansiering som är acceptabel för alla parter (och inte dränerar dansk forskning)

70 60

f Att projektet hittar den kompetens och arbetskraft som behövs både under byggfasen och under driftfasen

f Att man skapar samarbete med andra universitet både i Danmark och med Hamburg och Oxford

40 30

10 0 1

f Att ESS inte tror att det är det enda ”fyrtornet” i regionen. De är en del av en större forskningsregion och ett initiativ av ﬂera f PPP-lösningar. Är man med och betalar överlåter man sig även till projektet

72 %

Nej

24 %

Vet ej

Figur 37. ”Har ESS-etableringen och ESS-frågorna varit på dagordningen i de sammanhang du rör dig?” (procent)

f Att man kan leverera den kringservice som fordras i form av bostäder, restauranger, boende (kort och lång tid) med mera. Det krävs att det ﬁnns bra kulturutbud, skolor (internationella på grundnivå engelska och tyska), och annat som kan göra livet glädjefyllt för forskarnas familjer. Ofta är det dessa enkla saker som det hänger på om en forskare väljer att komma eller inte

Frågan ”Har du och din organisation motivation/beredskap att arbeta med ESS på ett medvetet och strategiskt sätt?” besvarades med 66 procent ja, 21 procent nej och 14 procent vet inte. Det relativt höga antalet ”vet inte” indikerar att frågan till viss del inte behandlats på ett strategiskt sätt och att ﬂera aktörer möjligen anser att frågan är alltför extern för att deras organisation ska agera. Lägger man ihop dem som svarat nej med dem som inte vet blir summan av dessa svar 34–35 procent av dem som svarat på frågan. Ur de fria kommentarerna kan man utläsa att många väntar på ett konkret genomförandebeslut av ESS-anläggningen innan de börjar agera.

f Kulturhuvudstadsfrågan 2014 är viktig i detta sammanhang Intressanta citat: Vi måste positionera projektet som ett Öresundsprojekt och inte som ett lundaprojekt.

70 60

Att miljöproblemen tas seriöst (det går inte bara att jämföra med miljöprövningen av Öresundsbron – detta är ett helt annat projekt) och att medborgarna känner sig trygga och ser det meningsfulla i projektet. Informationen till allmänheten är viktig.

50 40 30 20 10 0 1

Bättre kontakt från ESS-konsortiet med de skånska kommunerna. Gemensamma möten, diskussioner kring på vilka sätt andra kommuner än Lund kan bidra till processen.

66 %

Nej

21 %

Vet ej

14 %

Figur 38. ”Har du och din organisation motivation/beredskap att arbeta med ESS på ett medvetet och strategiskt sätt?” (procent)

107

f Finansieringsfrågan

På frågan ”Har Du idag idéer om hur ditt företag/organisation kan skapa nya värden kring och genom ESS i framtiden inom regionen och utanför?” svarar 53 procent ja, 29 procent nej och 18 procent vet inte. Det är positivt att mer än hälften har idéer direkt kopplade till denna fråga. Samtidigt har nästan hälften av de svarande inga idéer, eller vet inte om de har några sådana idéer.

f Traﬁk- och infrastrukturfrågan f Säkerhet I de fria kommentarerna efterlyses mer information om processen framåt, och när kommuner och andra aktörer ska börja agera.

70 60

Intervjuer: f Strategiska stake-holder-allianser med viktiga nyckelspelare

50 40 30

f Att vinsterna för det omkringliggande samhället blir tydliga

20 10

f Strategi för miljö och säkerhet

0 1

f Infrastrukturen

53 %

Nej

29 %

Vet ej

18 %

f Finansieringsfrågan. Att andra europeiska länder är med och ﬁnansierar f Att anläggningen kopplas in i det regionala nätverket av infrastrukturen. Det ska inte bli avskiljt från samhället

Figur 39. ”Har Du idag idéer om hur ditt företag/organisation kan skapa nya värden kring och genom ESS i framtiden inom regionen och utanför?” (procent)

f Att anläggningen blir en tillgång för studenter. Att man blir välvilligt inställd till studiebesök. Att det ﬁnns experimentarium och teknorama för unga att inspireras av

De fria kommentarerna kan härledas främst till dem som verkar ha idéer om hur deras organisation kan skapa nya värden, och då främst inom det område som organisationerna redan idag verkar inom. För politikerna i kommunerna innebär det att delta i debatten och att planera för ökad inﬂyttning. Något mönster i de fria kommentarerna har inte kunnat urskiljas för de andra målgrupperna. Svaren på frågan ”Vilka åtgärder har ni vidtagit med anledning av ESS-processen?” indikerar att många inte vidtagit några, eller endast få, åtgärder. Flera svarar att man följer utvecklingen, informerar sig och deltar i seminarier och debatter. Några svarar att man infört ESS-frågan i sin strategiska planering, men detta är dock en minoritet av de svarande. Frågan ”Vad anser ni att ni behöver göra med anledning av den pågående ESS-processen?” kan sammanfattas med att många anser att de behöver följa processen och fortsätta att hålla sig informerade.

f Ett krig om talanger. Att få den kompetens man behöver. De forskare som kommer hit kommer att vara anläggningens ambassadörer i resten av Europa. Det måste ﬁnnas en bra upplevelse för dem och deras familjer f Jobba med opinionen (lokalt, regionalt och nationellt). Att folk får synen på projektet som något som skapar goda villkor för vanliga människor – inte bara en ”kärnanläggning” f Att vara aktuella på världsmarknaden för investerare f Att det blir ett ”Öresundsprojekt” f Att universitetets planering sluter an till utvecklingen inom ESS-området. Redan i höst ska en samordningsgrupp på universitetet tillsättas för universitetet, MAX IV och ESS så att de är med från början

10.9 Viktiga och avgörande frågeställningar

Citat från intervjuerna:

I slutet av enkäten, och i intervjuerna, ombads de svarande att identiﬁera de avgörande frågeställningarna att få svar på (enkät) eller för att få en positiv utveckling av ESS-frågan framöver (intervju). Resultatet kan sammanfattas på följande sätt:

Det behövs samhälleliga investeringar som följs upp av ändrade lagar och bestämmelser för skolor, boende, stadsplanering med mera. I stor utsträckning har detta att göra med att man inte ska minska på kulturella institutioner i Öresundsregionen. Man vill ju inte att Lund bara ska bli ett pendlingsställe för tekniska forskare. Risken är att ESS attraherar bara män. Då behöver man också ett kringliggande samhälle som är lite mjukare än bara det teknologiska, vilket gör att de önskar slå sig ner här permanent och bilda

Enkät: f Miljöfrågan dominerar, följt av andra riskbedömningar f Nyttan för medborgarna, och att kommunicera denna

108

familj. Att bidra till mer än bara det yrkesmässiga livet. Att vi har ett mångkulturellt samhälle (inte nödvändigtvis mångetniskt). Det andra alternativet är en stor forskningsanläggning som läggs ute i bushen, en sluten värld där forskarna bor i omedelbar anslutning till denna, där anläggningen aldrig påverkar det omkringliggande samhället.

att aktivt förhålla sig till under hela processtiden. Särskilt om/när beslut fattas om byggnation av anläggningen. Som vi ser det kommer det inte att räcka med att förhålla sig till frågan. Det krävs istället att ESS-sekretariatet och/eller Region Skåne (eller annan aktör som utses gemensamt) tar initiativet och driver frågan öppet. f Miljöfrågan utgör det dominerande problemområdet i SWOP-analysen parat med opinionsfrågan för anläggningen, vilken är intimt förknippad med miljöfrågan. Även om de svarande i enkäten anser sig ha en relativt god kännedom om ESS-anläggningen ﬁnns det en rad negativa uppfattningar om vilka eﬀekter en sådan anläggning kan komma att ha för området, till exempel vad gäller just miljöfrågan, vilket indikerar att ESS Scandinavias mål att anläggningen ska vara helt koldioxidneutral och hur arbete med kvicksilver ska hanteras inte nått ut.

Att anläggningen ger nya forskningsmöjligheter inom Life Science, men detta vet vi inte med säkerhet idag. Nu vill vi se mer konkreta belägg för detta. Experter som jobbat med detta måste komma hit och berätta. Samtidigt är det ett så nytt verktyg att man inte vet allt det kan användas till. Life Science skiljer sig från materialvetenskap där man kanske har mer information. Den vanligaste frågan jag får är what’s in it for me? Vad kan ESS tillföra Life science? Vilka nya möjligheter öppnar detta? Vad kan Life Science-företagen tjäna på detta? MAX-lab var först ett fysiskt projekt men Astra med ﬂera har investerat mycket eftersom man hade mycket nytta av det. Så kan det även bli med ESS. MAX-lab har varit uruselt på att marknadsföra detta.

f Det är intressant att miljömedvetenheten i projektet lyfts fram som en styrka från seminarierna. Förklaringen till detta kan vara att seminariediskussionerna föregåtts av presentationer av bland annat ESS-sekretariatet där miljöfrågan särskilt lyfts fram på ett bra och öppet sätt, vilket i sin tur skulle kunna innebära att denna fråga inte utgör ett hot mot projektet under förutsättning att kommunikationen kring anläggningens miljöpåverkan verkligen når ut i hela samhället. Denna slutsats förstärks ytterligare av att allmänhetens förståelse för projektet anses vara en svaghet (även miljörisker förs fram som en svaghet). Denna punkt illustrerar på ett tydligt sätt sambandet mellan miljöfrågan och behovet av kommunikation (se nedan).

10.10 Analys I detta avsnitt avses en sammanfattande analys av både enkät-, intervjuoch seminariematerial göras utifrån avsnitten ovan. De viktigaste frågorna att hantera i processen framöver kan utifrån enkät, intervjuer och seminarier sammanfattas med: f Miljö f Samverkan f Kommunikation f Självbild

Samverkan: f Samverkan och alliansbyggande mellan aktörer på alla nivåer (nationellt, internationellt, offentligt, privat med mera) anses vara en nyckelfaktor för att hantera processen och de problemområden som förväntas finnas. De svarande poängterar att projektet inte får bli ett Lundaprojekt, eller ett universitetsprojekt och svaren finns i både enkät, intervjuer och seminarier.

f Förhållningssättet i Danmark (förväntningar och attityder) f Ledarskap f Service f Övriga viktiga frågor Flera av dessa frågor hör dessutom ihop på olika sätt. Miljöfrågan och opinion kring denna hör ihop med både kommunikations- och ledarskapsfrågan. Samverkansfrågan relaterar till service, Danmark, självbild och så vidare. På detta sätt kan egentligen ingen av frågorna brytas ut till att utgöra den viktigaste frågan.

f I strävan efter att skapa mesta möjliga mervärde av investeringen lokalt och (Öresunds)regionalt behöver nyckelaktörerna inom oﬀentlig sektor, näringsliv och det civila samhället därför ﬁnna nya och kreativa former för samverkan i en öppen process som präglas av delaktighet. Denna process kommer att behöva präglas mycket av ”hur”-frågorna, och inte endast av ”vad”-frågorna.

Miljö: f Vår uppfattning är att hanteringen av miljöfrågan kommer att vara avgörande. Klimat- och säkerhetsfrågan är på allas läppar och kommer att vara en av de viktigaste frågorna

f Liksom i matrisen över svagheterna från SWOP-analysen kommer frågan om bostadsbrist, kompetensbrist och markfrågan (att åkermark försvinner) upp som problem som nämns i intervjuerna. Samma sak gäller för frågorna om 109

tillståndsgivning, miljöprövning, politiskt vankelmod, bristande samverkan med mera. För att komma tillrätta med dessa förväntade svagheter och problem måste en strategisk grupp med mandat och handlingsutrymme sättas upp där samhället involveras på bred front.

för Danmarks del än respondenterna i Sverige. Även om anläggningen beskrivs som en viktig drivkraft i regionen ser flera danska svarande effekterna på det danska samhället som relativt små. Det är mest fråga om transiteringar från Kastrup till Sverige och eventuellt ett ökat antal hotellnätter. De stora effekterna av ESS-anläggningen på den regionala utvecklingen anses från dansk ståndpunkt vara små. Det finns också en större skepsis totalt sett mot anläggningen, framförallt vad gäller finansieringsfrågan, där de svarande fruktar att danska pengar till finansiering kommer att dränera forskningsanslagen till inhemsk forskning.

Kommunikation: f Informationsfrågan kommer att ha avgörande betydelse i processen att skapa delaktighet och samverkan. Kommunikationen och förmågan att nå ut med budskapet om ESS, vad anläggningen gör och hur den används, är viktig och ansvaret för detta faller till största delen, enligt de svarande, på ESS Scandinavia men även på Lunds kommun och Region Skåne. Kommunikations- och marknadsföringsfrågan handlar om att skapa kännedom och förankring för en ESS-process.

Ledarskap: f Ledarskapet tillmäts stor betydelse och har redan nämnts under punkten ”självbild”. Även här tycks de svarande lägga ansvaret för att ledarskap utövas på ESS Scandinavia, även om detta inte är den enda organisationen med ansvar för samverkansfrågorna.

f Att ha förmågan att kunna marknadsföra ESS (och MAX IV) till berörda målgrupper (allmänhet, forskarsamhället, med ﬂera) på ett sätt som är anpassat till mottagargruppen, utgör en av de framgångsfaktorer som anges.

f Vår slutsats är att någon måste ta ett tydligt ledaransvar för hela den regionala processen och kommunicera status och framsteg på bred front ut i samhället, både på medborgarnivå och till särskilt berörda intressenter. I mediadebatten gäller det att ha initiativet – och behålla det.

f En slutsats vi särskilt vill framhålla är vikten av att kommunicera den affärsmässiga samhällsnyttan med anläggningen ut i samhället. Detta är viktigt då det finns skäl att tro att en betydande del av den negativa opinion som finns kring anläggningen kan grunda sig på bristande kunskap.

Service: f All kring-service som skapar ett dynamiskt och livsbejakande samhälle måste hanteras (boende, skola, konferensanläggningar och så vidare) och samhällets förmåga att leverera den service som invånarna (oavsett om de är bofasta eller gästforskare) önskar/kräver är ytterligare en viktig fråga.

Självbild: f Bland svagheterna i SWOP-analysen finns ett problem med självbilden i Lund/Sverige kring förmågan att vara värdland för en anläggning av ESS magnitud. Jantelagen lyfts fram tillsammans med bristande förmåga att attrahera forskare av internationell klass, att Lund är en perifer plats i Europa och att erfarenheten av mega-projekt är låg. Samtidigt efterlyses ett tydligt identifierat och legitimerat ledarskap för att på olika sätt kraftsamla både offentligt, privat och civilsamhälleligt ledarskap där rollerna, mandaten och handlingsutrymmena är tydliga och tillräckligt stora. Dessutom måste kommunikationen kring anläggningen nå ut i samhället.

f Bland servicefrågorna sticker skolfrågan ut som särskilt viktig. Övriga viktiga frågor: f Finansieringsfrågan dyker upp med jämna mellanrum och vår bedömning är att denna är extremt viktig – inte minst för Danmarks engagemang. f Att hålla tidplan/budget/kvalitet och innehåll i anläggningen.

f Möjligheterna i SWOP-analysen beskrivs snarast som ändlösa. Även här lyser regionens behov av en positiv självbild igenom.

Iakttagelser: f Ur ett konkurrensperspektiv (både tillgången till kunskap och ur ett regionalt tillväxtperspektiv) uppfattar många av de svarande i enkäten att ESS är en viktig anläggning för regionen som skulle kunna bli ett fysiskt och intellektuellt landmärke.

Danmark: f Ett mönster som vi kan se i både enkäter och intervjuer är att respondenter från den danska sidan generellt sett har lägre förväntningar på eﬀekterna av ESS-anläggningen

110

f Den subjektivt bedömda kännedomen bland de svarande om ESS-anläggningen är relativt hög och förväntningarna är (i generella ordalag) höga.

f De aktörer som har svarat på enkäten uttrycker att ESS har varit på dagordningen (72 procent), att organisationerna har beredskap att arbeta med ESS på ett strategiskt sätt (66 procent) och att de har idéer om hur nya värden kan skapas genom ESS i regionen (53 procent).

f De förväntade effekterna utgörs till största delen av ökad attraktivitet, konkurrenskraft och tillväxt för Lund och regionen. Det tycks vara svårt för de svarande att skilja på direkta och indirekta effekter av ESS-etableringen, eftersom samma effekter återfinns under båda rubrikerna. Här är svaren från intervjuerna mer nyanserade. Indirekta effekter handlar i allt väsentligt om spin-off-effekter och etableringsvilja för nya företag (och vad dessa företag sedan i sin tur behöver och efterfrågar för att fungera och växa).

Samtidigt är det många som säger att de inte vidtagit några direkta åtgärder, utan att de istället avvaktar hur den innevarande förhandlingsfasen utvecklar sig.

f Det är intressant att se att de svarande i sektorsoch intressentanalysen har lättare för att se positiva effekter än negativa. De sektorer och intressenter som fått flest negativa effekter listade är ”Lunds kommun” och ”medborgarna i regionen” (ingen viktning är här gjord mellan tyngden av de förväntade negativa effekterna, endast en kvantitativ jämförelse). Hos båda dessa sektorer anges opinionsproblem kring miljöfrågor som en förväntad effekt (”miljöstrid” och ”rädsla för strålning”), vilket indikerar att ESS Scandinavia måste nå ut med hur de avser att hantera dessa frågor. Samtidigt är det intressant att det strategiska resursslaget ”förtroende- och demokratikapital”, vilket har en direkt beröring med sektorn ”medborgarna i regionen”, bedöms påverkas minst av alla kapital. Vår bedömning är dock att genom aktiv påverkan kommer det demokratiska kapitalet att ha förutsättningar för att kunna påverkas positivt. f En negativ effekt som återkommer under flera av sektorerna är ökad konkurrens (om mark, arbetskraft, personal, forskningsanslag och kommuninvånare). Att finna former för samarbete mellan strategiskt viktiga samhällssektorer och aktörer blir därför en monumentalt viktig fråga i den fortsatta processen. Särskilt finansieringsfrågan behöver finna en lösning som är (tillräckligt) tilltalande för alla parter (danska och svenska) då denna fråga återkom under både avsnittet om förväntade effekter, i avsnittet med sektorsoch intressentanalysen och i den strategiska resursanalysen. f Föga förvånande anger de svarande att intellektuellt kapital är det resursslag som förväntas påverkas mest av en ESSetablering. Alla de andra kapitalen (utom förtroende- och demokratikapitalet) har av en majoritet bedömts med påverkansgraden ”ganska stor påverkan”. Bland dessa framstår infrastruktur-, näringslivs- och finansiellt kapital som de resursslag som påverkas mest av en ESS-etablering.

111

11. Strategiska drivkrafter KAPITLET I SAMMANDRAG: De visionära drivkrafterna i ESS-processen som vi identiﬁerar är: f

Konkurrenskraft

Balanserad tillväxt

Attraktivitet

Vetenskaplig excellens och relevans

Hållbarhet

Ökad affärsmässig samhällsnytta

112

Vad är det som driver visionen? Vilka drivkrafter kan identiﬁeras utifrån vårt material, och utifrån processen hittills? I arbetet med denna rapport har vi identiﬁerat ett antal strategiska drivkrafter för ESS-processen. Diskussionerna kring dessa drivkrafter har utvecklats under arbetets gång och kan ses som ett från vår sida sammanvägt resultat av seminarier, enkäter och intervjuer. De strategiska drivkrafterna kan sammanfattas enligt följande:

på ett naturligt sätt drar till sig morgondagens talanger och entreprenörer inom forskning, företagande och samhällsutveckling. f Vetenskaplig excellens och relevans45 genom nya upptäckter och innovationer inom materialvetenskapens tillämpningsområden som leder till banbrytande utvecklingsidéer, vilket i sin tur skapar tillväxt, konkurrenskraft och ökad attraktion. f Forskningsanläggningar inom kvaliﬁcerad högteknologisk, mångfacetterad och tvärvetenskaplig forskning, som visar att hållbar samhällsutveckling är möjlig. I begreppet ingår även miljömässig hållbarhet.

f Konkurrenskraft för varumärkena Lund, Skåne och Öresundsregionen, samt för Sverige i EU-perspektiv i en allt mer globaliserad värld där konkurrensen är hård om: ansvarskännande invånare och medborgare, världsledande forskare, intelligent riskkapital och eﬀektiva tillverknings-, tjänste- och kunskapsföretag.

f Ökad affärsmässig samhällsnytta genom forskningen på ESS (och MAX IV). Detta handlar om att fler och fler människor är beroende av fler och fler saker, vars materialtekniska egenskaper blir allt viktigare, och som skapar konkreta enskilda, företagsmässiga och miljömässiga värden. I praktiken innebär detta bland annat forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård, farmakologi, miljöpåverkan, energi etc, där kunskap om materials egenskaper är avgörande, som hela tiden accelererar till nytta för individer, näringsliv och samhälle.

f Balanserad tillväxt i regionen utifrån ett vidareutvecklat Helix-Lund-koncept som bygger på eﬀektiv realsamverkan mellan olika intressenter och samhällssektorer, inte minst forskning (innovation), näringsliv (produktion och ﬁnansiering) och samhälle (förutsättningsskapande och möjliggörande), i syfte att skapa ett hållbart framtidssamhälle. f Attraktivitet genom att skapa kreativa, hållbara och funktionella miljöer för forskningen och dess tillämpning, som

Konkurrenskraft

Attraktion

Motivation och krafter

Hållbar samhällsutveckling

Punkterna ovan kan sammanfattas genom ﬁgur 40.

Vetenskaplig excellens

Affärsmässig samhällsnytta

Tillväxt i balans

Figur 40. Strategic intent – drivkrafter och motivation.

45 Begreppet ”vetenskaplig relevans” knyter an till en skrivning på Lunds universitets hemsida, där det heter att ”Utbildningsutbudet och innehållet i utbildningarna förändras kontinuerligt för att motsvara kraven på god, relevant utbildning.” (http://www.lu.se/om-lunds-universitet, 2008-10-07).

113

De ovan beskrivna drivkrafterna är det nu gällande och aktuella resultatet av diskussioner, enkäter och intervjuer, samt vårt bidrag till att gruppera och analysera svaren. Begreppen konkurrenskraft, tillväxt och attraktivitet, kopplat till vetenskaplig excellens och relevans är genomgående i svaren inom alla målgrupper. En fråga som genomgående kommit fram i både intervjuer och enkät är att nyttan med ESS-anläggningen (det vill säga hur resultatet av de forskningsansatser som görs i anläggningen praktiskt kommer att påverka både forskning och det dagliga livet för människor framöver) måste kommuniceras ut i samhället på bred front. För samhället i stort är detta viktigt för att kunna hantera en eventuellt negativ opinion kring anläggningen och skapa ökad förståelse kring de förväntade fördelarna med forskning av denna typ. Kommunikationen kring förväntade resultat är viktig i processen för att tydliggöra de möjligheter som ESS ger inom forskningsområden vid sidan av materialforskning. Inte minst för forskningsfältet inom Life Science är detta av yttersta vikt, då anläggningen i nuläget förefaller kommunicera främst med forskare inom fysik, även om andra branscher aktiverats. Hur nyckelaktörerna i processen hittar framtidens branscher och kunder/intressenter till anläggningen (anläggningarna), samt hur byggtiden användes till att kommunicera och sälja in det framtida värdeskapandet till just dessa aktörer, är en av de viktigaste framtidsfrågorna.

114

115

12. Förslag till visionär framtidsansats KAPITLET I SAMMANDRAG: Utifrån drivkrafterna i föregående kapitel, och utifrån resultatet av enkäter, intervjuer och seminarier, sammanfattas i detta kapitel ett antal visionära tankar som de svarande gett uttryck för. De visionära tankarna paras sedan ihop i en schematisk uppställning med de strategiska drivkrafterna på tre nivåer (nationellt, internationellt och ett lokalt Skåne- och ESS Scandinavia-perspektiv) och utifrån huruvida drivkrafterna bedöms vara generella eller speciﬁka.

116

Hela idén med att diskutera visionära målbilder handlar om att kunna ﬁnna det ”visionära bidraget” från ESS och MAX IV utifrån den redan idag existerande visionära devisen – ”Science for Society”. Frågan blir: Hur skapar denna visionära riktning värde mer konkret på de olika nivåerna: nationellt, internationellt och lokalt mellan Skåne och ESS Scandinavia, i den strategiskt regionala utvecklingen framöver?

tankar. De visionära tankarna i detta avsnitt avspeglar hur långt visionstänkandet kommit bland dem som svarat på enkäten och deltagit vid seminarierna. Citaten är sådana som vi bedömt bekräftar materialet, eller sådana som ger uttryck för en position som vi tycker bör lyftas fram särskilt. f Morgondagen och dess frågor ﬁnner sin framtida lösning i vår region.

12.1 Drömmen och storyn om framtiden

f Världsledande forskning – Ekonomisk välfärd.

I sammanställningarna från seminarier, enkäter och intervjuer framkommer olika inriktningar i diskussionen om en framtidsvision. En ansats som kommit fram är en övergripande spektakulär och triggande devis som tar sikte mot unicitet och världsledarskap i regional tillväxt genom excellent vetenskap och spetsforskning. Exempel på deviser är:

f Vi lyfter mot en tung global positionering i det internationella forskarsamhället. f Öresundsregionen ledande motor för den europeiska tillväxten. f Skandinavien som Europas högteknologiska utvecklingsnav. f Lund, Sweden, Scandinavia – the ﬁrst choice! f Ett kunskapskluster som kan komma att påverka på många olika nivåer.

f Science for Society – ESS Scandinavias devis

f Sverige och Öresundsregionen visar framfötterna i forskningsvärlden.

f Accelerating science for a sustainable society f Vetenskap i mänsklighetens (människans) tjänst – the User Community

f Den globala konkurrensen ökar på ﬂera plan och för att öka möjligheten att behålla och attrahera talanger krävs investeringar av typen ESS. […] Att ha anläggningar som det skrivs om i internationell press ger eﬀekter även på besöksnäringen som kommer vara en framtidsbransch för Sverige och där Skåne redan har mycket att erbjuda. ESS kommer vara till glädje för många, inte bara de som arbetar på anläggningen.

f City of Lights – Ljuset från Lund – Lyskraft f E-tron Heights f Accelerator for innovation and growth – Sverige ökar tempot och sticker ut – magnetismen och attraktionen ökar f Dynamon i Öresundsregionen – Nordeuropas Californien

f ESS som ett ”kraftfält” som i sig sätter igång nya etableringar. Det skapas kluster av kreativa kompetenser som lockar till sig ännu ﬂer kreativa kompetenser. Begrepp som ”attraktivitet” och ”livskvalitet” i ett ”hållbart samhälle” är faktorer som bidrar till ESS-etableringens betydelse för regionen.

f Öresundsuniversitet – ett ”världsuniversitet” i Öresundsregionen f Världsledande och världsklass eller ”a world leading hub for science and development (R&D)”

f Etableringen af ESS vil forstærke tankerne om at etablere endnu en fast traﬁkforbindelse over eller under (bro/tunnel) Øresund. Med etableringen af Fehmarn forbindelsen som forbinder Danmark og Tyskland vil det europæiske højhastighedsnet bli ført op til Skandinavien. Danmark har besluttet at udbygge kapaciteten og investere betydelige summer i forbedring af den traﬁkale infrastruktur.

f Nobelpris från Öresundsregionen f Ny samverkan och Multi-Helix, polycentrisk, synergier och mångkultur f Attraktivitet och livskvalitet f Hållbarhetsfokus (miljö och socialt)

f Sverige och Öresundsregionen i synnerhet som ett världsledande forskningscenter typ Silicon Valley.

f Integrationsplats för världsmedborgare f Innovationer (lösa de stora gåtorna) kreativitet

f Med rätta forskningspolitiska prioriteringar kan anläggningen bidra till en mera hållbar utveckling i världen.

f Varumärket Öresund – från forskning till kultur i världsklass Andra sätt att fånga visionen är att sammanfatta den i en slagfärdig mening. Nedan ges ett antal exempel på sådana visionära

För att på bästa sätt kunna handskas med detta material ﬁnns anledning att se på det i tre konkretionsnivåer utifrån organi-

117

satoriska gränssnitt som vi tror kommer att vara centrala i den framtida processen. De organisatoriska gränssnitten är:

Utifrån en ömsesidig förståelse mellan forskar- och civilsamhället kan upplägget med bidragen till respektive sektor vara en utgångspunkt. Transaktionerna mellan dessa två områden måste ske på en ”mental framtidsbro” med mycket låg friktion (motstånd), det vill säga det går lätt att färdas mellan olika samhällssektorer.

f Den nationella nivån f Den internationella regionala nivån – Öresunds- och Östersjönivån f Skåne- och ESS-nivån

Speciﬁka drivkrafter Nationellt Sverige perspektiv

–

Internationellt regionalt perspektiv

Världsledande forskningsnation med högsta vetenskapliga excellens Strategiskt varumärkesbyggande för Sverige

–

Världsledande internationell tillväxt- och forskningsregion

–

Identiﬁeras som en forskningsregion i människans och naturens tjänst

–

Generella drivkrafter (gäller i alla dimensionerna)

Framtidens integrationsmodell – broar mellan länder, kompetenser och samhällssektorer

–

Attraktivitet

–

Konkurrenskraft (och EU)

–

Hållbar miljö- och samhällsutveckling

–

Ökad ”affärsmässig” samhällsnytta

Skåne- och ESS Scandinaviaperspektiv

Visionära bilder –

”ESS/MAX IV – I nationens intresse”

–

I mänsklighetens tjänst

–

Sweden – the material of the future/ the future of materials

–

Accelerating the future solutions

–

The ﬁrst regional world university

–

The global knowledge innovation zone of the future

–

A collaborating society for future growth and wealth

–

The bridge between science, business and society

–

Accelerating Medicon Valley

–

The future of innovation, science and sustainable growth

–

The cluster of future solutions

–

Skapar förutsättningar för lösningar på de stora frågorna inom miljö och hälsa

–

Nobelpris till forskare från ESS eller MAX IV

–

Regional tillväxt genom spetskompetens och innovation

–

Magnetismen i varumärket ökar

–

Vetenskaplig excellens

–

Ett regionalt samverkande framtidssamhälle

–

Bridging the gap between science, business and wealth

–

A society for innovation growth and wealth in the making

–

Accelerating science into sustainable growth

–

ESS – Energi för utveckling

118

119

13. Scenarier KAPITLET I SAMMANDRAG: De scenarier som har bäring på visionens genomslag är beroende av graden av samverkan i samhället i övrigt, och hur ESS-processen i stort leds av de berörda aktörerna. Vi tänker oss fyra olika scenarier där ESS-processen får olika stort genomslag:

Lokalt samverkande samhälle

Lokalt sektoriserat samhälle

Globalt sektoriserat samhälle

Globalt samverkande samhälle

I varje scenario presenteras den ledningsfilosofi som genomsyrar graden av samverkan. Ledningsfilosofin är både ett resultat av och en drivande kraft i det scenario där ESS-processen äger rum.

120

Samverkande samhällssektorer med horisontella nätverk

Integrering

1. Helix Lund (penta) Bäst i Sverige Lokala samhällshjältar för hållbar samhällsutveckling

4. Global Helix Öresund Science for Society Världsmedborgare för global hållbar samhällsutveckling

Lokal ansats, uppdrag och identitet

Fragmentering

Global ansats, uppdrag och identitet 3. Science Helix Scientiﬁc Valley Globala kunskapspromenader för hållbar sektorsutveckling

2. Singel Helix Bäst i Skåne Lokala sektorshjältar för hållbar sektorsutveckling

Konkurrerande samhällssektorer med vertikala nätverk Figur 41. Scenariekors.

Under seminarierna genomfördes en rad seminarieövningar kopplade till en inledande SWOP-analys. Resultatet av denna har redovisats i tidigare kapitel. I detta kapitel presenteras ett antal framtida scenarier utifrån de scenarieaxlar som arbetades fram under projektets inledningsfas. Innehållet i scenarierna bygger främst på input från seminarierna, men även på kunskap och erfarenhet som PwC har. Innehållet i scenariekorset har diskuterats och förankrats i detta projekts arbets- och planeringsgrupp. Samtidigt är det alltid nyttigt att reﬂektera över huruvida dessa axlar lett oss rätt i diskussionen om framtiden. Vår poäng med att redovisa scenarierna före den slutliga visionen är att dessa utgör startpunkten för visionsarbetet, och avgör hur tydlig visionen blir. Vi tänker oss således ett scenariekors där x-axeln innebär ett kontinuum mellan ett lokalt samhälle och ett globalt samhälle. Y-axeln representerar graden av samverkan. På detta sätt får vi fyra fält vilka tillsammans utgör det spänningsfält inom vilket den framtida processen kommer att röra sig. Fälten är numrerade och deras innehåll kommer att redogöras för nedan. I mitten ﬁnns ett femte fält som utgör det mest sannolika området för utfall.

121

Samverkande samhällssektorer med horisontella nätverk

Integrering

1. Helix Lund (penta) Bäst i Sverige Lokala samhällshjältar för hållbar samhällsutveckling

4. Global Helix Öresund Science for Society Världsmedborgare för global hållbar samhällsutveckling

Lokal ansats, uppdrag och identitet

Fragmentering

Global ansats, uppdrag och identitet 3. Science Helix Scientiﬁc Valley Globala kunskapspromenader för hållbar sektorsutveckling

2. Singel Helix Bäst i Skåne Lokala sektorshjältar för hållbar sektorsutveckling

Konkurrerande samhällssektorer med vertikala nätverk Figur 42. Scenariekors, scenario 1 – lokalt samverkande samhälle.

13.1 Scenario 1 – lokalt samverkande samhälle

process där alla samhällssektorer ingår. I denna samverkansprocess kommer det lokala territoriet att utgöra de naturliga identitetsgränserna, och de fyra delregionerna består men utvecklas på sikt mot en större enhet. Den lokala samverkan bidrar till att skapa delaktighet hos medborgarna och förutsättningar för oﬀentligt ledarskap att leda och stödja en önskad samhällsutveckling. Hållbarhetsfrågorna blir livaktiga, men lokala i sin ansats, liksom integrations- och mångfaldsfrågorna (syftar på migration av till exempel gästforskare). Samtidigt kommer budskapet till omgivningen implicit att vara att ”vi klarar oss själva”. Ansatsen är ”bäst i Sverige” och hjältarna utgörs av lokala samhällshjältar.

I den övre vänstra kvadranten ﬁnns det utfall som karakteriseras av en lokal ansats, men där samverkan mellan aktörerna ändå är god. Visionerna i detta scenario präglas av ett lokalt introvert anslag, smala hängrännor, det vill säga att devisen ”Science för Society” avser samhället Lund, och att ESS-anläggningen bidrar till Lunds (och Skåneregionens) varumärke men utan större regionala eﬀekter – ett modernt lokalt nätverkssamhälle (”byalag”). Dynamiken och utvecklingen koncentreras till närområdet. ESS blir ett sätt för Lund att marknadsföra sitt universitet. Eftersom detta utfall präglas av samverkan, om än endast på ett lokalt plan, innebär utfallet att ESS ger en hög lokal strategisk nytta. De mentala och fysiska ”staketen” gentemot ESS kommer att vara låga, och ESS och MAX IV samverkar i en större

Ledningsﬁlosoﬁ: lokala byalag i samverkan

122

13.2 Scenario 2 – lokalt sektoriserat samhälle

gränsöverskridande ansvar, och sektorsvisioner, vilket innebär att varje samhällssektor endast skapar sitt bidrag till den regionala utvecklingen. Samverkan mellan Lunds kommun, övriga skånska kommuner, regionen, universitetet och näringslivet har bromsat in på grund av oklarheter kring vad som hänt med varumärket Lunds universitet på grund av ESS och MAX IV. Konkurrensen utgörs inte endast av den som återﬁnns mellan ESS och MAX IV, utan även av konkurrens mellan samhällsaktörer och myndigheter som leder till att exempelvis infrastrukturfrågorna halkar efter, vilket drar ner varumärkesvärdet för hela satsningen. På grund av denna sektorisering, isolering och specialisering mellan olika sektorer och yrkesgrupper kommer de viktiga livsmiljöfrågorna bort i processen. Det oﬀentliga ledarskapet kapitulerar i frågan om att leda samhällsutvecklingen. Det demokratiska engagemanget i processen blir lågt, med negativa lokala opinioner som följd. Integrationen försvåras och segregation skapas. Samverkansmodellen i detta scenario är en single-helix-modell. Ansatsen inskränker sig till ”bäst i Skåne”, utan beröringspunkter utåt. Samhällshjältarna utgörs av människor som opererar inom skilda sektorer, utan samverkansarenor.

Det lokala, sektoriserade samhället som återﬁnns i den nedre vänstra kvadranten utgör det mest negativa av våra scenarier, det vill säga det är det scenario som har lägst grad av samverkan och vars ansats är strikt lokal. I detta scenario är devisen ”Science for Society” en hållning som inte fylls med innehåll, utan där forskningsrön för professionens skull är det primära. Ett mer inåtvänt ”Society for Science” har i praktiken bildats. Det territoriella perspektivet är svagt och den samverkan som sker mellan aktörer är på strikt administrativ nivå, med lågt värdeskapande som följd. Samhället i detta scenario är ett lokalt expertsamhälle med smala stuprör, ett brukssamhälle med ett skråtänkande. Eﬀekterna av ESS och MAX IV i detta sammanhang blir, ur strategisk synpunkt, små och de fysiska och mentala ”staketen” mellan anläggningarna och det omkringliggande samhället blir höga. Anläggningarna blir egna projekt med interna processer (i konkurrens med varandra) där interaktionen med samhället är liten. Varje anläggning jobbar med sin ansats, sina kontakter och sina kunder och intressenter i en prestigekamp, vilket är ett välkänt fenomen ute i Europa. Konkurrensen tar sig även uttryck i professionella sektorstullar, var och en gör bara sin del av en större helhet, utan

Ledningsﬁlosoﬁ: Lokal konkurrens

Samverkande samhällssektorer med horisontella nätverk

Integrering

1. Helix Lund (penta) Bäst i Sverige Lokala samhällshjältar för hållbar samhällsutveckling

4. Global Helix Öresund Science for Society Världsmedborgare för global hållbar samhällsutveckling

Lokal ansats, uppdrag och identitet

Fragmentering

Global ansats, uppdrag och identitet 3. Science Helix Scientiﬁc Valley Globala kunskapspromenader för hållbar sektorsutveckling

2. Singel Helix Bäst i Skåne Lokala sektorshjältar för hållbar sektorsutveckling

Konkurrerande samhällssektorer med vertikala nätverk

Figur 43. Scenariekors, scenario 2 – lokalt sektoriserat samhälle.

123

Samverkande samhällssektorer med horisontella nätverk

Integrering

1. Helix Lund (penta) Bäst i Sverige Lokala samhällshjältar för hållbar samhällsutveckling

4. Global Helix Öresund Science for Society Världsmedborgare för global hållbar samhällsutveckling

Lokal ansats, uppdrag och identitet

Fragmentering

Global ansats, uppdrag och identitet 3. Science Helix Scientiﬁc Valley Globala kunskapspromenader för hållbar sektorsutveckling

2. Singel Helix Bäst i Skåne Lokala sektorshjältar för hållbar sektorsutveckling

Konkurrerande samhällssektorer med vertikala nätverk Figur 44. Scenariekors, scenario 3 – globalt sektoriserat samhälle.

13.3 Scenario 3 – globalt sektoriserat samhälle

I detta scenario utgörs samverkansmodellen av en ”Science-helix-modell” där enbart forskarsamhället samverkar i en ”scientiﬁc valley” i anläggningarnas närområde. De drivande personerna är inte grundade i regionen, utan agerar som globala kunskapsnomader med sin egen sektors utveckling för ögonen. Varje sektor arbetar med sina globala kontakter vilket skapar sub-optimala lösningar och en märklig diskussion i media som skapar förvirring och frustration – den ena handen vet inte vad den andra gör.

Det tredje scenariot utgörs av ett globalt strävande, men sektoriserat samhälle (den nedre högra kvadranten). I detta samhälle är förvisso ansatsen global, men samverkan mellan aktörerna är låg, vilket bidrar till en internationell bransch med sektorstänkande – breda stuprör, och svagt territoriellt fokus. Devisen ”Science for Society” omvandlas till en ”Science for Business” där forskningsrönen först och främst kommer expertbranscher till del. Den internationella närvaron i regionen är hög, men på grund av den låga interaktionen mellan samhällssektorerna hämmas tillväxt och nytänkande. Konkurrensen om internationella aktörer mellan sektorer leder till fragmenterad och parallell utveckling inom olika sektorer och mentala kunskaps- och branschtullar som hindrar kunskapsmigration. Forskningen begränsas till att utgöra en forskarenklav och de multinationella företagen dikterar villkoren för forskningsanläggningarna i regionen.

Ledningsﬁlosoﬁ: Lokal och global konkurrens

124

Samverkande samhällssektorer med horisontella nätverk

Integrering

1. Helix Lund (penta) Bäst i Sverige Lokala samhällshjältar för hållbar samhällsutveckling

4. Global Helix Öresund Science for Society Världsmedborgare för global hållbar samhällsutveckling

Lokal ansats, uppdrag och identitet

Fragmentering

Global ansats, uppdrag och identitet 3. Science Helix Scientiﬁc Valley Globala kunskapspromenader för hållbar sektorsutveckling

2. Singel Helix Bäst i Skåne Lokala sektorshjältar för hållbar sektorsutveckling

Konkurrerande samhällssektorer med vertikala nätverk Figur 45. Scenariekors, scenario 4 – globalt samverkande samhälle.

13.4 Scenario 4 – globalt samverkande samhälle

rer hög, inte bara lokalt utan i ett betydligt större perspektiv, inte minst på grund av att magnetismen och attraktionskraften för regionen ökar. Det lokala territoriet utvecklas, men inte enbart till följd av den lokala utvecklingen av ESS och MAX IV, utan på grund av ett ökat utbyte med andra internationella aktörer och territorier där sektorerna delar kunskaper och erfarenheter med varandra – fritt ﬂöde av kunskap. Genom en fri rörlighet av människor, kunskap och kapital underlättas integrationen. Den ökande samverkan är en dynamisk kraft. ESS- och MAX IV-anläggningarna bidrar till att skapa attraktionskraft till regionen genom närvaron av forskares och företags visioner. Detta leder i sin tur till att riskkapital dras till regionen och att investerare ”upptäcker” regionen som ett intressant investeringsområde. Detta leder vidare till att varumärket för hela regionen stärks (och underlättas) genom bland annat närheten och kopplingen till Hamburg. Samarbetet mellan ESS, MAX IV och XFEL/Petra höjer varumärkesvärdet både för regionen, Sverige och EU. Modellen för samverkan är en Global Helix Öresund-modell (samma som ovan, men med aktörer från ﬂera länder/regioner i samverkan). Ansatsen är bred: ”Science for Society”, och samhällshjältarna är världsmedborgare som genom delaktighet driver processen.

I den övre högra kvadranten återfinns det globalt samverkande samhället, det vill säga det samhälle som har både högst grad av samverkan och en global ansats. Detta är det mest positiva scenariot ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Visionerna i detta scenario präglas av en bred, extrovert ansats där ”Science for Society” betyder en aktiv samverkan mellan samhälle, forskning och näringsliv. Istället för ett modernt lokalt nätverkssamhälle har vi istället ett globalt nätverkssamhälle – ”The Global Knowledge Village”, med breda hängrännor (tvära processer) och ”glokala” visioner (det vill säga visioner som har utrymme för både lokala och globala byggstenar). Relationskapitalet är stort inom alla sektorer även på den internationella arenan. Det finns lager av samverkan där alla samhällssektorer finns representerade. I detta scenario är regionen en ”region of excellence” som jagar hållbar tillväxt och utveckling, inte bara för sig själv utan för hela världen, och som skapar prototyper genom unika lösningar på gemensamma frågor (vad gäller både forskning och samhällsbyggnad). Genom detta innovationsbidrag till att lösa de stora samhällsfrågorna etableras ”Öresundsregionen” och ”Nordeuropas hetaste forskningsregion” som begrepp i människors sinnen som något ”mer än bara forskning”. Av denna anledning är samverkan mellan olika samhällssekto-

Ledningsﬁlosoﬁ: Global samverkan

125

14. Vision och slutscenario – bron mot framtiden KAPITLET I SAMMANDRAG: Utgångsläget i den fortsatta processen ligger nära skärningspunkten mellan axlarna. Detta innebär att regionen genom olika strategiska förhållningssätt kan växa in i ett gynnsamt scenario med global ansats och hög samverkan. Inför den kommande visionen bedöms bidragen från ESS och MAX IV till samhället vara närvaro av ett internationellt centrum för spjutspetsforskningscentrum med fokus på framtidsbranscher. Närvaron av ESS skapar förutsättningar för nya tvärvetenskapliga forskningssatsningar. Världens forskare attraheras. Bidraget från samhället till ESS och MAX IV är på samma sätt väl utbyggd infrastruktur, spännande mötesplatser, offentlig service med hög kvalitet, utbildningskapacitet med mera. Detta leder slutligen fram till det förslag på vision som avslutar kapitlet.

126

Samverkande samhällssektorer med horisontella nätverk

Integrering

1. Helix Lund (penta) Bäst i Sverige Lokala samhällshjältar för hållbar samhällsutveckling

Lokal ansats, uppdrag och identitet

Fragmentering

4. Global Helix Öresund Science for Society Världsmedborgare för global hållbar samhällsutveckling Global ansats, uppdrag och identitet

Nuläge 3. Science Helix Scientiﬁc Valley Globala kunskapspromenader för hållbar sektorsutveckling

2. Singel Helix Bäst i Skåne Lokala sektorshjältar för hållbar sektorsutveckling

Konkurrerande samhällssektorer med vertikala nätverk

Figur 46. Scenariekors, slutscenario – bron mot framtiden.

Var beﬁnner sig då regionen idag utifrån de skisserade scenarierna ovan? Vi anser att utgångsläget för regionen är gynnsamt. Vi tänker oss ett utgångsläge där regionen beﬁnner sig nära axlarnas skärningspunkter (origo). Utifrån detta kan man tänka sig att, beroende på hur aktörerna väljer att lägga upp sin strategiska agenda (och utifrån hur samverkansarenorna ser ut), att regionen kan röra sig i pilens riktning mot scenario 4. På detta sätt blir detta slutscenario ett dynamiskt scenario. Hur ser då ett tänkt scenario ut där ESS är på plats och aktörerna i regionen aktivt samverkar för att producera sina bidrag (samhället till ESS och MAX IV, samt ESS och MAX IV till samhället, se ovan)?

och Norra Europa (vilket en fast förbindelse över Fehmarn Bält bidrar till). Ansatsen för samverkan är ett Helix Öresund där hela regionen involveras. Oavsett hur regionen definieras är emellertid konkurrens inom både nationella och intelligenta regioner något som på sikt omöjliggör ett framgångsrikt ESS och MAX IV, och det är av denna anledning som samverkan betonas. Region Skåne har i detta scenario antagit utmaningen att utgöra ett ”stödjande och möjliggörande ledarskap” genom strategiska initiativ, öppna processer, generös kunskapsdelning och ett aktivt hållbarhetsansvar i alla dimensioner. För att driva processen framåt krävs nya arenor och mötesplatser som arbetar på nya sätt med de konkreta och praktiska ”hur”-frågorna (inte enbart med ”vad”). I detta scenario finns en gemensam vision som kompletterats med en strategisk agenda för inblandade aktörer, vilken nu ligger till grund för arbetet (se kapitel 15). Den strategiska ansatsen är bland annat ”gränslandsledande möjligheter” mellan länder, branscher och samhällssektorer. Det finns en klarhet om olika processer (strategiska, taktiska och operativa) och deras uppdrag och inbördes relationer. I detta scenario är även ESS och MAX IV definierade som en större process än att bygga anläggningarna. I processen ingår även till exempel att arbeta för en hållbar regional utveckling.

14.1 Inledning Inledningsvis tror vi på en fortsatt globalisering (med global interaktion och konkurrens) och en ökad sammansmältning mellan olika samhällssektorer. I och med att ESS byggs deﬁnieras regionen om till att vara en ”intelligent region” (det vill säga den är inte begränsad av nationella gränser).46 Regionen utgörs då av Öresundsregionen 46 C. Vargas och L. Edvinssons deﬁnition av en intelligent region: Social renewal in a creative way, based on social intelligence, consciousness, volonteering and digital with collective self governance.

127

14.2 Samhällsstrukturen

Ledarskapet inom politik och förvaltning har banat väg för en ny regional identitet med ett globalt uppdrag, vilken även spritt sig till andra samhällssektorer. Aktörerna samverkar som regionala samhällshjältar. Regionen har tydliga förespråkare och är välkänd internationellt. En pragmatisk ”global coopetition” skapar positiva uppåtgående utvecklingsspiraler för regionen. Nobelpris från regionen på grund av ESS och MAX IV är nu nära förestående.

Öresundsregionen (som mer och mer integreras med Tyskland/Hamburg) har ambassader i flera viktiga länder där ESS tillsammans med MAX IV och XFEL/Petra skapar magnetism och attraktionskraft för hela Nordeuropa. Samarbetet med ISA (Invest in Sweden) har tredubblats. Infrastrukturen inom trafikområdet är uppgraderad, både avseende spårbunden trafik och vägar, med bland annat dubbelspår Malmö–Lund och fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Nergrävda spårområden i Helsingborg och Lund frigör spännande markområden. Spårbunden trafik finns nu i hela Skåne med hög turtäthet. Snabbtåg till delar av Europa, Göteborg och Stockholm finns planerade, och nya lösningar för att finansiera viktiga infrastrukturfrågor har arbetats fram mellan olika aktörer och myndigheter. Regionen har ett känt, avreglerat och nyorganiserat Öresundsuniversitet med inriktning mot materialteknologi, Life Science, Space, Clean Tech, samt hälsa och well-being. På lägre utbildningsnivåer finns ett brett utbud av internationella skolor (med undervisning på bland annat engelska, franska och mandarin), som är välkända för forskare och näringslivsfolk när man hör ordet ”Öresund”. Många svenska och danska barn går även i dessa skolor. Särskilda forskningsgymnasier finns nu med fokus på innovation inom naturvetenskap (materialteknologi och miljövetenskap) i närheten av ESS och MAX IV. Kopplat till dessa och till anläggningarna finns ett modernt och upplevelseinriktat Science Center som drivs av morgondagens eldsjälar. Anslaget är ”Bäst i Europa”. Antalet företag runt ESS och MAX IV växer ständigt. Antalet huvudkontor och FoU-avdelningar i regionen har fördubblats. Många forskningsintensiva företag som tidigare haft sin forskningsbas i andra länder anländer till regionen. Forskningsdensiteten (tätheten) i regionen ökar. Köpenhamn, Malmö, Lund, Helsingborg, Eslöv, Kävlinge, Staffanstorp och Landskrona har nu alla sin egen ”skyline” eftersom markanvändningen fått andra strategiska utgångspunkter. Skåne är fortfarande Sveriges kornbod – varför profilen ”mat och dryck” i regionen har skapat uppmärksamhet inom området ”närodlat”, vilket lett till att regionen har två restauranger i Guide Michelin (en svensk och en japansk). Skåne har nu ett 10-tal kommuner med en helt ny flerkärnighet som bärande idé. Skåne Nordväst har lyckats med satsningen att betraktas som Sveriges fjärde stad (tio kommuner under gemensamt paraply). Nya småstäder finns tack vare den väl utbyggda miljövänliga spårbundna kollektivtrafiken, och många städer/kommuner i Skåne och i Danmark och Tyskland har utvecklats positivt på grund av samarbetet mellan ESS, MAX IV och XFEL/Petra.

14.3 Ansatser, språngbrädan till visionen Under arbetets gång har, utifrån devisen från ESS Scandinavia ”Science for Society”, en ny devis som fokuserar på samhällets bidrag till ESS utarbetats, vilken vi kallat ”Society for Science”. Vår poäng är att lika väl som ESS och MAX IV förväntas befrukta det omkringliggande samhället och bidra positivt till dess utveckling, kommer även det omkringliggande samhället att behöva korsbefrukta ESS och MAX IV genom att tillfredsställa de krav som kommer från anläggningarna och som berör olika nivåer i samhället. Det handlar om collaboration och codesign, det vill säga samverkan. Nedan ges en kort beskrivning av hur värdeskapande (bidragsgivning) förväntas ske mellan samhället och ESS/MAX IV. Bidraget från samhället till ESS och MAX IV – ”Society for Science” f En väl utbyggd kommunikations- och infrastruktur gör regionen snabb, miljöanpassad och tidseffektiv. f En doft av framtid genom spännande mötesplatser och utmanande arkitektur som ger regionen identitet och attraktionskraft. f En offentlig service inom barn- och skolområdet som har rätt innehåll och ligger på rätt plats. f Utbildningskapacitet i regionen inom naturvetenskapliga och tekniska fakulteter som i nära samarbete med anläggningarna förser dem (och samhället i övrigt) med relevant kompetens i tillräcklig volym. f En spännande internationell ”World Citizen Village”, där densiteten är hög gällande nätverk/relationer, kultur/upplevelser, talanger/kompetens, uppfinningar/tillämpningar inom områden som akademi, affärs- och föreningsliv med mera, kort och gott: ”A World Leading Knowledge Hub”. f Huvudbidraget till ESS och MAX IV från samhället ´ Society for Science

128

Bidraget från ESS och MAX IV till det omgivande samhället – ”Science for Society” f Ett internationellt världsledande forskningscenter i Öresundsregionen inom framtidens materialforskning med fokus på framtidsbranscher som Space, Telecom, Nano Tech, Bio Tech, Clean Tech och Medicin med syftet att skapa nya och bättre livsbetingelser för naturen och för människan. f Genom spetsteknologi inom spallations- och synkrotronljusteknologi skapas förutsättningar för en helt ny tvärvetenskaplig forskningsansats i samhällets och människans tjänst. f Genom en unik forskningsmiljö byggd på framtidens materialforskningsteknologi attraheras världsledande forskare till regionen, vilket i sin tur attraherar företag, kapital och andra entreprenörer som skapar utveckling och tillväxt. f Huvudbidraget till samhället från ESS och MAX IV ´ Science for Society

Society for Science

ESS MAX IV

Regionen

Science for Society Figur 47. Ömsesidig samverkan mellan anläggningarna och regionen.

129

VISION 2030

130

14.4 VISION 2030 f Öresundsregionen är fortfarande platsen för prestigefyllda satsningar