Titel på pdf:en by ESS MAX IV TITA

ESS MAX IV i regionen – TITA Oktober 2011

Affärsmöjligheter i spåren av ESS & MAX IV (TI6) Oxford Research

Om studien Studien har författats och sammanställts av Oxford Research AB. Arbetet har skett i nära samarbete med Maria Heinesson Grynge, projektledare för delprojekt TI6 inom TITA; Leif Jansson vid Vattenfall Power Consultants (tidigare forskarstudier i Fasta Tillståndets Fysik, Lunds Tekniska Högskola); och Olof Hallonsten (PhD) vid Forskningspolitiska Institutet, Lunds universitet. Studien syftar till att utgöra en kunskapsbank för en kortare version av rapporten som i nästa steg skall kommuniceras till företag i regionen. Studiens resultat bygger främst på ett tjugotal djupintervjuer med representanter vid ESS och MAX IV i Lund, samt erfarenheter som tillförskaffats genom tidigare fallstudier vid liknande anläggningar i Europa. Input från delaktiga kommuner i TITA samt från delprojektets intressentgrupp ligger också till grund för rapporten samt ett omfattande material publicerat av ESS och MAX IV själva. Studien har gjorts på uppdrag av delprojekt TI6 ”ESS/MAX IV som tillväxtmotor för näringslivet” inom ramen för ”ESS/MAX IV i regionen – TITA”. För mer information om TITA som helhet hänvisas till www.essmax4tita.se. För information gällande delprojekt TI6 hänvisas till Maria Heinesson Grynge, på maria.heinessongrynge@skane.se, tel. 040-675 34 82. För frågor som rör denna rapport specifikt hänvisas till Johannes Henriksson, analytiker vid Oxford Research, på johannes.henriksson@oxfordresearch.se.

Innehållsförteckning Introduktion ............................................................................................................................................ 8 Projektets relevans – erfarenheter internationellt ............................................................................... 10 ESS och MAX IV – Viktiga skillnader ...................................................................................................... 14 ESS ......................................................................................................................................................... 20 Tidsplan och status ............................................................................................................................ 20 Efterfrågan utförande- och driftsfas ESS ........................................................................................... 26 Upphandlingsprocessen .................................................................................................................... 39 Vägar in för företagen ....................................................................................................................... 41 MAX IV ................................................................................................................................................... 43 Tidsplan och status ............................................................................................................................ 43 Efterfrågan utförande- och driftsfas MAX IV .................................................................................... 44 Upphandlingsprocessen .................................................................................................................... 58 Vägar in för företagen ....................................................................................................................... 58 Övriga affärsområden ........................................................................................................................... 62 Skapandet av mötesplattformar ........................................................................................................... 67 Metod för kontinuerlig kartläggning ..................................................................................................... 70 Input till tidslinje.................................................................................................................................... 72 Referenser ............................................................................................................................................. 75

Sammanfattning Rapporten ”Affärsmöjligheter i spåren av ESS och MAX IV” grundar sig på ett stort antal personliga intervjuer med representanter från ESS och MAX IV i Lund, kompletterat med erfarenheter som inhämtats från liknande forskningsanläggningar i Europa. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att den ska ligga till grund för den information som framöver skall kanaliseras till näringsliv och beslutsfattare i regionen kring etableringen av ESS och MAX IV. Informationen är tänkt att utgöra en konkurrensfördel för det regionala näringslivet i termer av kunskap om vad som komma skall, tillvägagångssätt för att leverera varor och tjänster till forskningsanläggningarna och hur företag kan, och bör, förbereda sig för att lyckas med detta.

Rapporten lyfter fram följande huvudsakliga resultat:



Kostnaden för att uppföra ESS är 14-15 miljarder kronor medan MAX IV uppskattas kosta cirka 3 miljarder kronor. De närmsta 5 åren upphandlar MAX-lab för 1 miljon om dagen medan upphandlingen för ESS beräknas starta på allvar först 2014. ESS och MAX-lab upphandlar själva generellt för 2/3 av den totala kostnaden för respektive anläggning medan den framtida byggherren står för resterande tredjedel. Den tekniska och vetenskapliga utrustningen upphandlas av anläggningarna själva och rör sig generellt om högst specialiserade varor och tjänster med få leverantörer internationellt. Regionala företag har störst möjligheter att komma in som underleverantörer för den konventionella byggnationen av anläggningarna, det vill säga vad den framtida byggherren ansvarar för.



Byggandet av ESS och MAX IV kommer att involvera en stor mängd privata företag, varav en del kommer att finnas i regionen. De regionala företagens möjligheter att leverera varor och tjänster till forskningsanläggningarna kan samtidigt stärkas om kompetensförstärkande insatser relaterade till såväl teknisk kapacitet genom projekt som CATE, som utbildningar i hur man bäst författar ett konkurrenskraftigt anbud i upphandlingsprocessen. Vidare ökar chanserna för regionens företag om de går samman för ett anbud i syfte att antingen komplettera varandras kompetenser eller säkerställa att man kan leverera de extraordinära volymer som ESS och MAX IV kommer att efterfråga.



Efterfrågan från ESS och MAX-lab på varor och tjänster från näringslivet kommer inte att upphöra efter det att respektive anläggning tagits i drift. Nya strålrör och instrument kommer byggas kontinuerligt under en lång period framöver samtidigt som anläggningarna kräver ett ständigt underhåll, ofta utfört av privata aktörer. Det är därmed viktigt att strategiskt arbeta för att öka regionala företags möjligheter att leverera varor och tjänster till ESS och MAX-lab redan under byggfasen, för att senare ha ett bra utgångsläge för framtida leveranser.



Förutom den fortsatta efterfrågan från ESS och MAX-lab när anläggningarna övergår i driftsfas, visar studier genomförda vid andra anläggningar att dess leverantörer inte sällan utvecklar nya tekniska lösningar/produkter som en följd av detta som går att sälja på annat håll. Företag i regionen har därmed en potentiell möjlighet att skala upp sin verksamhet och börja leverera produkter på en internationell marknad. Ett flertal konkreta exempel på detta går att finna bland företag som tidigare levererat till MAX-lab, som idag levererar avancerade produkter till forskningsanläggningar internationellt.



Vägen in som leverantör till ESS och MAX-lab sker genom att företag antingen själva lämnar anbud direkt för det som ESS/MAX-lab upphandlar; går in som underleverantör till det/dem företag som är byggherre för ESS/MAX IV; eller går in som underleverantör till de företag som själva antingen vinner specifika upphandlingar eller ramavtal för ESS/MAX IV. Stora internationella företag som Siemens och Thales kommer säkerligen att vinna en rad upphandlingar för ESS. Dessa företag kommer för särskilda delar av sitt uppdrag att leta efter företag i regionen att arbeta med. Det är därmed viktigt att skånska företag då får en chans att visa upp sig och beskriva sina kompetenser. Detta kan antingen ske genom att företagen själva aktivt kontaktar företag som vinner stora upphandlingar för ESS och MAX IV eller att regionen anordnar exempelvis B2B-möten. Detta förfarande har tidigare framgångsrikt används vid Sveriges delaktighet i bygget av fusionsreaktorn ITER i Frankrike.



Det är viktigt att företagen i regionen förstår skillnaderna mellan ESS och MAX IV då det påverkar såväl deras möjligheter att leverera till anläggningarna som vilket tillvägagångssätt som är att föredra. Förutom de rent vetenskapliga skillnaderna omges anläggningarna av viktiga skillnader kring finansiering av anläggningarna, upphandlingsregler, organisationsform, och särskilda tekniska krav för specifika delar av konstruktionen. Förutom att 50-60 procent av upphandlingen som ESS ansvarar för inte kommer upphandlas på den öppna marknaden utan gå som in-kind, kommer ESS inte att omges av LOU.



U, vilket är fallet för MAX IV. Vidare finns det en väldigt viktig skillnad kring vilka tidsaspekter som omger bygget av respektive anläggning. Företag som idag kontaktar ESS och MAX-lab tenderar att förväxla de två anläggningarna i termer av var de befinner sig i byggprocessen. Det som efterfrågas av MAX-lab idag kommer först att efterfrågas av ESS om tidigast ett par år.



På basis av de olika stadier som anläggningarna befinner sig i – MAX IV är redan igång med byggprocessen medan ESS levererar sin designstudie först i februari 2013 – finns det i dagsläget begränsningar i hur pass detaljerad information som går att tillgå för ESS jämfört med MAX IV. Det är därmed viktigt att det etableras en funktion som kartlägger det behov som ESS kommer att ha framöver utifrån framförallt de rapporter som släpps av ESS i början av 2013.



Förutom företagens leverans av varor och tjänster direkt till anläggningarna kommer en rad övriga investeringar i form av bostäder, internationella skolor, kontor, hotell- och konferensanläggningar, besöksnäring, restauranger och övriga servicefunktioner att efterfrågas som en effekt av etableringen

av ESS och MAX IV i Lund. Dessa investeringar kommer att ske inte bara i närområdet, utan i hela regionen. Investeringar som följer i etableringarnas spår är vidare en blandning av såväl privata som offentliga initiativ. Redan idag går det att identifiera en rad investeringar som på ett eller annat sätt relaterar till etableringen av ESS och MAX IV i Lund. Exempelvis planeras för satsningar på internationella skolor i Lund och Trelleborg, uppförandet av nya hotell och kontorskomplex i Lund i form av exempelvis Park Inn och Ideon Gateway, nya bostäder i Gårdstånga, Flyinge och Örtofta och Östra Kavlinge. Vidare kommer stor exploatering av Brunnshögsområdet, med spårvagnsförbindelse till Lund C, att ske de närmsta 15 åren i syfte att skapa en stadsdel där 50 000 personer kan bo och arbeta.

Följande information är särskilt viktig att upplysa företag i regionen om: 

Små och medelstora företag har generellt en bristande erfarenhet av Lagen om Offentlig Upphandling, anbudsprocessen i sig samt att i anbuden beskriva sina kompetenser. Vidare medför tillämpningen av upphandlingslagstiftningen ofta att mindre företag på olika sätt missgynnas, exempelvis på grund av att stora volymer efterfrågas (till exempel i ramavtal). De utbildningsinsatser som genomförs inom ramen för TI6 under hösten är viktigt att upplysa företagen om, och fortsätta med framöver. Vidare krävs det i regel från små och medelstora företag att de samarbetar i anbudsprocessen för att ta hem större uppdrag. För detta syfte krävs effektiva mötesplattformar där företag utbyter erfarenheter och knyter närmre band.



Serviceföretag i regionen måste skapa sig en förståelse för vad ESS och MAX IV är för något och vilka typer av människor som dras till regionen i dess spår. Detta handlar inte om att förstå tekniska detaljer och applikationsområden av forskningen utan snarare att det rör sig om en icke-homogen grupp av besökande forskare. En grupp är de forskare, ofta yngre sådana, som genomför experiment vid anläggningarna under en begränsad period om 2 dagar till en vecka. Samtidig har vi de forskare som arbetar vid anläggningarna och som bosätter sig i regionen samt de forskare som kommer att besöka regionen i samband med de konferenser som anordnas. Dessa grupper har tre helt olika preferenser och efterfrågan. Hotellnäringen utgör i detta sammanhang ett gott exempel på hur företag måste inrikta sig mot en speciell målgrupp som dras till regionen som följd av etableringen av ESS och MAX IV, rikta sina insatser mot denna målgrupp utifrån gällande krav och preferenser och inte se besökande forskare som en enhetlig grupp med likvärdig efterfrågan. Samma logik bör tas i synen på flera affärsområden inom framförallt servicenäringen relaterat till etableringen av ESS och MAX IV i Lund.

I övrigt bör informationen till företagen på TI6 hemsida www.tillvaxtmotor.se belysa: 

Vikten av att företagen samarbetar i anbudsprocessen



De utbildningsmöjligheter som finns genom CATE, utbildning om LOU och framtida aktiviteter inom TITA



Skillnaderna mellan ESS och MAX IV och vilka effekter det får för de enskilda företagen



Vilka upphandlingar som ligger ute och vad som komma skall



Att behovet från ESS och MAX-lab kommer att sträcka sig över en lång period framöver, och vikten av att komma in som leverantör i ett så tidigt stadie som möjligt



Information till företag om övriga affärsområden och de investeringar som följer av etableringen av ESS och MAX IV såväl i Lund som i hela regionen

Introduktion Syftet med delprojekt TI6 ”ESS/MAX IV som tillväxtmotor för det regionala och lokala näringslivet” är att skapa de rätta förutsättningarna mellan forskningsanläggningarna och det lokala/regionala näringslivet för att ta tillvara på de utvecklingsmöjligheter som etableringarna medför. I detta arbete ingår

att

med

denna

rapport,

föreläsningsseminarier

och

riktade

kommunikations-

och

utbildningsinsatser stärka näringslivets möjligheter att överblicka de affärsmöjligheter som öppnar sig och vilka tillvägagångssätt som lämpar sig för olika företag och branscher. Informationen skall i ett senare skede kanaliseras till näringslivet och beslutsfattare i regionen. Sådana insatser är en förutsättning för att etableringen av ESS och MAX IV utvecklas till en tillväxtmotor för näringslivet så att fler företag skapas, att företag växer och att sysselsättningen ökar. Samtidigt är det viktigt att utarbeta en metod för hur man kan arbeta vidare med kartläggning av behoven i ett mer långsiktigt perspektiv. Företagen i regionen får en stor konkurrensfördel om de har kunskap om vilka behov forskningsanläggningarna har på sikt. Vidare är det viktigt att företagen är medvetna om de skillnader kring exempelvis upphandlingsregler, finansiering, och de tidshorisonter som omger ESS och MAX IV. En grundläggande förståelse inom dessa områden möjliggör för företag att stärka sina chanser att vinna upphandlingar, eller komma in som underleverantör i senare led, i bygget av ESS och MAX IV. Stora etableringars effekter på regional tillväxt delas ofta in i direkta och indirekta effekter. Direkta effekter på kort sikt återfinns i upphandling av varor och tjänster, sysselsättning samt skatteintäkter. Indirekta effekter tar sin form i att kunskapsbaserade resurser – vetenskap, teknologi, talang och entreprenörskap – koncentreras till regionala noder, vilket är avgörande för en regions framtida konkurrenskraft på längre sikt. Denna studie lägger större fokus på de förstnämnda direkta effekterna för små och medelstora företag. Av denna anledning är vi främst intresserade utav frågor av karaktären: 

Vilka typer av varor och tjänster kommer att efterfrågas i samband med att ESS och MAX IV etableras?



När i tid kommer dessa behov att uppstå?



Inom vilka branscher återfinns dessa behov?



Hur fungerar upphandlingsprocessen för respektive anläggning?



Vilka vägar in som leverantörer till ESS och MAX-lab finns det för företag i regionen?



Vilka övriga affärsområden kan se effekter av etableringarna?

Erfarenheter internationellt pekar mot att lokala företag har en fördel gentemot sina konkurrenter utomlands inte bara i termer av lägre leveranskostnader, befintliga relationer mellan byggherren och dess underleverantörer eller fördelaktiga tekniska specifikationskrav. Lokala företag kan även på ett tidigt stadium ta del av information om vad som i framtiden kommer att efterfrågas, och på så vis förbereda sig för detta. Syftet med delprojekt TI6 är att stärka denna informationsfördel för företag i Skåne och Blekinge för att på ett bättre sätt ta tillvara på möjligheterna med etableringen av ESS och MAX IV regionalt. Rapporten inleds med ett kapitel baserat på erfarenheter internationellt om varför det i ett bredare perspektiv är viktigt att regionala företag involveras i bygget av ESS och MAX IV. Detta följs utav en beskrivning av viktiga skillnader mellan ESS och MAX IV inte bara i forskningshänseende, utan även i termer av organisationsform, finansiering och upphandlingsprocess. För ESS respektive MAX IV beskrivs sedan tidsplan och status för anläggningarna, dess efterfrågan under utförande- och driftsfas, upphandlingsprocess och möjligheter för företag i regionen att bli involverade i bygget av respektive anläggning. I efterföljande fyra kapitel berörs övriga affärsområden som påverkas av etableringen av ESS och MAX IV, möjligheter för skapandet av mötesplattformar, en metodbeskrivning för kontinuerlig kartläggning av ESS och MAX-labs behov i framtiden, och en tidslinje över behoven.

Projektets relevans – erfarenheter internationellt Delprojekt TI6 utgör en viktig del i arbetet med att säkerställa positiva regionala effekter som en följd av etableringen av ESS och MAX IV i Lund. 1 Det finns tre generella parametrar som utifrån tidigare analyser av liknande forskningsanläggningar internationellt kan identifieras som särskilt viktiga ur ett regionalt företagsperspektiv, nämligen: 

Närhetsfördelar – Företag i regionen upplever en rad fördelar som en direkt effekt av deras geografiska närhet till anläggningen.



Framtida marknad – ESS och MAX-labs behov av varor och tjänster kommer inte att upphöra efter det att anläggningarna övergår i driftsfas. Forskningsanläggningarna kommer förutom underhåll och övrig service att ständigt uppdateras och förbättras.



Ökad konkurrenskraft – De företag som levererar tekniskt avancerade varor och tjänster till forskningsanläggningar som ESS och MAX IV upplever generellt en stärkt konkurrenskraft och möjlighet att öppna upp nya marknader såväl utanför forskningsanläggningarna som internationellt.

Närhetsfördelar I de fallstudier2 som genomförts i regioner där liknande forskningsanläggningar byggts, tenderar generellt

ett

mönster

utkristalliseras

där

leverantörs

geografiska

avstånd

till

forskningsanläggningen ökar i takt med hur tekniskt avancerad en efterfrågad vara eller tjänst är. Konventionellt byggande hamnar nästan uteslutande hos nationella leverantörer, medan teknisk och vetenskaplig utrustning tillverkas av ett fåtal företag som verkar internationellt. Den traditionella byggsektorn med olika leverantörer finns ofta i närområdet medan högteknologiska företag som levererar instrument och specialkomponenter till forskningsanläggningar är väldigt specialiserade och finns på få platser globalt. Det är svårt för regionala företag att verka i den senare kategorin då det i regel kräver långsiktiga investeringar i exempelvis en ny maskinpark och djup kunskap inom områden där det historiskt sällan funnits någon marknad lokalt. Dock finns det en rad fördelar som företag i regionen kan uppleva som en effekt av att vara lokaliserade i närhet till ESS och MAX IV. Om vi antar att två leverantörer i olika länder uppfyller liknande kompetenskrav, men där ett av företagen är lokaliserat i geografisk närhet till forskningsanläggningen har detta företag fördelar relaterat till framförallt information, kostnad och särskilda specifikationskrav. Anledningen bakom att upp emot 90 procent av leverantörerna till bygget av Swiss Light Source (SLS) vid forskningsanläggningen PSI i Schweiz togs ifrån närområdet berodde enligt ansvariga på att företag i regionen; 1

MAX-lab refererar i denna rapport till själva verksamheten, medan MAX IV refererar till projektet som sådant

Detta refererar till de fallstudier som genomförts inom ramen för delprojekt TA3 inom TITA där Grenoble, Villigen och Oxford särskilt studerades.

1) hade information om vad som var på gång och på så sätt kunde förbereda sig för den ökade kapacitet som krävdes för att leverera de stora volymer som efterfrågades samt etablera samarbeten med andra företag för att möta efterfrågan i termer av såväl kapacitet som kompetens; 2) kunde lämna mer konkurrenskraftiga anbud för särskilda delar i termer av pris då kostnaden för leverans och installation minimerades samtidigt som den kontinuerliga kontakten med beställaren underlättades av geografisk närhet; och 3) de specifikationskrav som omgav bygget av SLS gynnade nationella leverantörer. Ovanstående parametrar är möjliga att applicera även i en regional kontext för bygget av ESS och MAX IV i Lund. Delprojekt TI6 kan genom föreläsningsseminarier likt de som genomförts under våren 2011 informera regionala företag om vad som är på gång (informationsfördelar), samtidigt som liknande kostnadsfördelar gäller för leverantörer i regionen som vid andra byggprojekt. Vidare medför specifikationskrav i form av svensk bygglag och krav från exempelvis ML4 att leverantörer måste vara certifierade av Sunda Hus leder till fördelar för svenska leverantörer. Från ESS sida är man dock noggrann med att inte favorisera leverantörer från särskilda länder för de upphandlingar som sker i öppen konkurrens. Samtidigt är det svårt att förbise sådana fördelar i anbudsprocessen, vilket vi inte minst ser i upphandlingar av den konventionella byggnationen vid liknande byggnadsprojekt i Europa. Ansvaret för att stärka sådana fördelar ligger helt på regionen då ESS är en internationell anläggning som inte kan favorisera närområdets näringsliv före medlemsländernas.

Framtida marknad Ett viktigt budskap för TI6 att förmedla bland företag i regionen är att behovet från ESS och MAX-lab inte avstannar när anläggningarna tas i drift, utan att ett kontinuerligt behov av särskilda varor och tjänster kommer att efterfrågas även i driftsfasen. Forskningsanläggningar som ESS och MAX IV uppdateras och förbättras ständigt och nya strålrör och instrument byggs om kontinuerligt. Vidare finns det en internationell marknad som företagen har möjlighet att ta del av och där tidigare referensobjekt i form av leveranser till ESS eller MAX IV kan utgöra en viktig konkurrensfördel. Det finns exempelvis ungefär 40 synkrotronljusanläggningar internationellt3 som samtliga behöver underhåll och där specialiserade företag har möjlighet att leverera varor och tjänster. Vidare finns det planer, dock ofinansierade, på en utbyggnad av MAX IV:s linjära accelerator till en frielektronlaser i framtiden som i sin tur kommer att leda till nya behov.

Exakt siffra är här svårt att ange; detta beror på hur man räknar och vad man anser vara en synkrotronljusanläggning; räcker det exempelvis att en accelerator till en liten del används för synkrotronljusexperiment inom ramen för ett privat företags verksamhet, eller räknar man bara fullskaliga användarfaciliteter? I vårt fall har vi enbart räknat in fullskaliga användarfaciliteter.

Ökad konkurrenskraft Företag som levererar varor och tjänster till forskningsanläggningar likt ESS och MAX IV upplever förutom fördelarna med att öppna upp nya marknader och ha anläggningarna som viktig referenskund, även en ökad konkurrenskraft och nya produkter som en effekt av detta. Synkrotronljusoch neutronlabb är spjutspetsen inom sina respektive områden av analys och experiment; om man som företag levererar till dem har man i allmänhet höjt sin kompetens och förmåga till den grad att man är mycket konkurrenskraftig när det gäller att leverera till ”vanliga” labb vid universitet och industri på ett flertal olika sätt. Det finns tusentals mindre laboratorier vid universitet och forskningsinstitut världen över som använder instrumentation liknande den vid strålrören på synkrotronljuskällor. En ytterligare möjlighet som bör lyftas fram är de teknikområden där ett liknande behov förekommer och där regionala företag har möjlighet att stärka sin position. I Tabell 1 nedan presenteras resultatet av en studie som gjorts bland leverantörer till bygget av TESLA Test Facility vid Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY) i Hamburg, motsvarande 70 procent av beställningsvärdet till anläggningen. I tabellen kan vi exempelvis utläsa att hela 29 procent har utvecklat viktiga innovativa lösningar/produkter som en följd av att ha varit en leverantör till projektet. I en liknande studie bland hela 629 leverantörer till CERN kan vi utläsa likartade resultat med 44 procent som upplever en signifikant ökning av tekniskt kunnande och hela 38 procent har utvecklat nya produkter och tjänster som en effekt av att vara leverantör till CERN. Sammanfattningen av denna studie presenteras i Tabell 2.

Tabell 1: Leverantörer till TESLA Test Facility vid DESY (n=57) 4

Har utvecklat viktiga innovativa lösningar/produkter

Kan sälja utvecklade produkter för andra syften på annat håll

Har influerat leverantörens hela övriga produktkatalog

Upplevt stora inlärningseffekter hos anställda

Gör ytterligare investeringar i projektet

Anger att DESY är en viktig referenskund

Leverantörer utanför Hamburg som planerar att lokalisera i närheten av XFEL

10 0

100

Lütjens, 2004

Tabell X: Upplevt mervärde som leverantör till CERN (n= 629)5

Upplevt mervärde som leverantör till CERN (n=629) Signifikant ökning av tekniskt kunnande

Ökad internationell närvaro

Skapandet av nya marknader

Etablering av ny affärsenhet

Etablering av ny FoU-avdelning

Utveckling av nya produkter och tjänster

38 0

Det positiva resultat som studierna ovan påvisar återfinns framförallt bland leverantörer som inte levererar standardprodukter till forskningsanläggningarna. De positiva effekterna bland regionala företag uppstår främst om de får möjlighet att leverera mer specifika och tekniskt avancerade varor och tjänster till ESS och MAX IV. Därmed är det viktigt att insatser görs som ökar företagens chanser att leverera varor och tjänster till ESS och MAX IV givet de positiva effekter vi kan utläsa från DESY och CERN.

Autio, Bianchi-Streit & Hameri, 2003

100

ESS och MAX IV – Viktiga skillnader ESS och MAX IV omtalas ofta som snarlika och komplementära forskningsanläggningar, och båda påståendena äger viss relevans. MAX IV är en synkrotronljusanläggning och ESS är en neutronspallationsanläggning. Något förenklat kan man säga att de med avseende på teknisk konstruktion är snarlika, i sin funktion olika, och i användningsområden komplementära. I Lund finns sedan början av åttiotalet en synkrotronljusanläggning, MAX-lab, som kör acceleratorerna MAX I, MAX II och MAX III. Dessa tre acceleratorer har lite olika specialisering och har byggts upp efter hand, namngivningen är kronologisk, och MAX II är den största acceleratorn. MAX IV är nästa planerade accelerator och idén till MAX IV väcktes redan i mitten av 1990-talet. Eftersom MAX IVacceleratorn är för stor (ca 528 m i omkrets) för att rymmas på nuvarande MAX-lab byggs den som en helt ny anläggning norr om Lund. På sikt är tanken att MAX IV helt skall ersätta det befintliga MAXlab. Med tanke på att ringen ska omges av forskningsstationer och utrymmen för förflyttningar kommer den cirkulära byggnad som krävs att ha en yttre omkrets på ca 700 meter. I början av 1990-talet började forskare i Europa fundera över designen på en framtida europeisk spallationskälla som kunde komplettera och på sikt avlösa de reaktorbaserade källorna som då varit i drift i ett par decennier (t ex ILL i Grenoble). ESS var ett färdigt projekt 1997 men lyftes upp på den politiska agendan långt senare. Lund var i detta sammanhang först ut år 2000, följt av andra europeiska städer i Spanien, Ungern, Tyskland och England. ESS dök först upp på den politiska agendan

efter

att

OECD

rekommenderat

USA,

Japan

och

Europa

att

bygga

varsin

spallationsanläggning, och i maj 2009 kunde de länder som visat intresse för att delta i ESS enas kring Sveriges kandidatur. Om MAX IV är en nationell eller nordisk angelägenhet och fortsättningen på en lång svensk tradition, är ESS snarast ett gigantiskt europeiskt projekt med mindre anknytning till det svenska vetenskapssamhället. I dagsläget är ESS fortfarande på planeringsstadiet medan bygget av MAX IV redan har tagit vid. Tidtabellerna för anläggningarnas färdigställande – för MAX IV talar man om driftsstart 2015 och för ESS 2019 – skall dock tolkas med reservationer, allra mest ifråga om ESS som ännu inte givits klartecken för byggstart. Bygget av anläggningar av denna typ är alltid behäftade med stora osäkerheter som kan orsaka betydande förseningar då det handlar om anläggningar som byggs i den tekniska och vetenskapliga utvecklingens absoluta framkant. Det finns en rad viktiga skillnader, förutom de rent forskningsmässiga, som bär relevans för företag i regionens möjligheter att leverera varor och tjänster till ESS och MAX IV. Skillnader i finansiering, regelverk för upphandling, organisationsform och tidsaspekt påverkar alla företagens utgångspunkt inför leverans av varor och tjänster till forskningsanläggningarna. Av denna anledning följer nedan en närmre beskrivning av ovan nämnda skillnader och dess effekter på företagen regionalt.

Skillnader i finansiering MAX IV kommer under uppbyggnadsfasen att vara en oberoende del av Lunds universitet och finansieras och ägas gemensamt av Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vinnova och Region Skåne, samt med stora finansiella bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Lunds kommun äger marken som anläggningen kommer att ligga på. Internationellt är denna procedur och finansieringsform ovanlig; liknande anläggningar utomlands har i allmänhet givits nationell prioritering på regeringsnivå och fullfinansierats genom separata statsanslag (Hallonsten 2009). Anläggningen byggs av PEAB och förvaltas av Wihlborgs Fastigheter AB som hyr ut den till MAX IV via ett nybildat fastighetsbolag, ML4 AB på 25 år. Till dess att svensk lagstiftning tillåter universitetet att äga fastigheter kommer detta förfarande att vara giltigt. Kostnaden för MAX IV uppgår till ca tre miljarder kronor fördelat på själva byggnaden, strålrör och acceleratorn. 7 strålrör finansieras av bidraget från KAW. Dessa är definierade och finansieringen för de sju första strålrören blev klar i september 2011. ESS är en investering på ca 1.48 miljarder Euro och den årliga driftkostnaden beräknas till 103 miljoner Euro. Denna uppskattning bygger på den Cost Report som släpptes 2005 (Bohn, et al 2005) och anger således summor i 2005 års priser. En uppdaterad version av denna rapport, med reviderade kostnadsberäkningar, utarbetas dock för tillfället av ESS. Finansieringen av ESS är hittills organiserad på ett sätt där intresserade medlemsländer får köpa andelar i det bolag (ESS AB) som startats för att bygga, äga och driva ESS i Lund. Detta förfarande är dock ej beslutat i dagsläget utan beslut tas runt 2012-2013. Tanken är dock att allt eftersom slutförhandlingar sker om varje lands ekonomiska deltagande kommer fler länder att köpa aktier i ESS AB. Den svenska andelen är statligt finansierad och den svenska regeringen har givit löfte om att Sveriges bidrag till ESS inte kommer tas ifrån den ordinarie forskningsbudgeten. Sverige har sagt sig villig att stå för 32,5 procent av de sammanlagda investeringskostnaderna och upp till 10 procent av driftskostnaderna. Storleken på olika medlemsländers andelar av driftsbudgeten är liksom för investeringarna en förhandlingsfråga. ESS har utnämnt Lars Anell till chefsförhandlare, vars arbete kommer att kretsa kring att leda värdnationernas förhandlingar om en internationell överenskommelse med partnerländerna. Förutom Sverige är Danmark den enda aktieägaren i ESS AB för tillfället med 26 procent. Ambitionen är att en detaljerad fördelning av investeringskostnaderna skall vara klart till februari 2013, då samtliga deltagande länder förväntas ha köpt aktier i ESS AB och på så sätt ingått som partners i ESS. Skillnader i ägandeform och finansiering ger upphov till skillnader i vilken upphandlingsprocess som kommer att användas för ESS respektive MAX IV och hur stor del av kontraktsvärdet som upphandlas i öppen konkurrens. En kortare presentation av upphandlingsprocessen ges nedan men beskrivs mer utförligt senare i rapporten för respektive anläggning.

Skillnader i upphandling Det regionala näringslivets möjligheter att möta den efterfrågan som uppstår i samband med etableringen av ESS kommer vara avhängt de insatser som andra länder knutna till ESS gör, och vilka upphandlingsprinciper som kommer att gälla. Dessa frågor är nära sammankopplade och kommer att ha en betydande effekt på möjligheterna för små och medelstora företag i Skåne och Blekinge att leverera

varor

och

tjänster

till

anläggningarna,

då

finansiering

andra

länder

och

upphandlingsprincip ofta innefattar motköp i form av vetenskapligt samarbete eller krav på deltagande i bygg- eller utvecklingsfasen. Arbetet med att utveckla tekniken och att bygga instrument och annan utrustning till ESS kommer inte vara begränsat till Skåne, utan kompetens från universitet, forskningsinstitut och företag över hela Europa kommer att vara delaktiga. Till stor del är principerna och regelverket för detta politiskt reglerat genom de detaljerade överenskommelser om finansiering och deltagande som träffats mellan medlemsländerna, vilket medför att delar av upphandlingen omedelbart blir ”öronmärkta” och bortplockade från den ordinarie marknaden, och därmed Skåne och Blekinge. Möjligheterna att tillgodose det direkta behov som uppstår i konstruktionen av framförallt ESS är därmed inte enbart avhängt efterfrågan utan även politiska överenskommelser. Viktigt att poängtera i sammanhanget är att ESS inte är ett EU-projekt och därför inte omfattas av EU:s regler för upphandling, men att konkurrensreglerna för den inre marknaden givetvis omfattar ESS och sätter vissa ramar för de politiska överenskommelserna. Ett viktigt begrepp att hålla reda på i sammanhanget är in-kind, vilket betecknar medlemsländers betalning av sin del av investeringsbudgeten för en forskningsanläggning i form av varor och tjänster snarare än kontant. Värdskapet för en större forskningsanläggning anses ge så stora fördelar för lokalt och nationellt näringsliv att det anses krävas kompensationsmekanismer för de länder som deltar men inte får samma fördelar av lokaliseringen. In-kind bidrag var ursprungligen en lösning för att medge utländskt deltagande i en tysk forskningsanläggning utan att för den skull dela ägande- och huvudmannaskapet (vid DESY; Hallonsten 2011) men har på senare år institutionaliserats som ett sätt att låta delar av medlemsländernas bidrag till investeringarna i anläggningen stanna inom respektive lands ekonomier. Färdiga komponenter, eller delar av entreprenaden, levereras då av ett medlemsland istället för reda pengar, och medlemsländerna söker alltid maximera in-kind-delen av sitt bidrag. Ur effektivitets- och kvalitetssynpunkt har lösningen med in-kind dock sina tydliga nackdelar, då det kräver kostsamt och tidskrävande arbete med samordning och kvalitetskontroll. Eftersom detaljerade avtal om in-kind ofta sluts flera år innan leverans skall ske kan systemet också stänga ute kostnadseffektiva lösningar som dyker upp efter hand, eller finns i länder utanför kretsen av medlemmar i den specifika anläggningen. Hur stor andel av en anläggning som upphandlas via in-kind kommer an på flera aspekter av vad som anses bäst för projektet som helhet, och en avvägning görs alltid mellan vetenskapliga, tekniska, administrativa och inte minst politiska hänsyn. Vid bygget av XFEL i Hamburg ville vissa länder exempelvis enbart bidra in-kind, vilket inte visade sig fungera, och nu måste varje land delta med minst 30 procent kontant. För ESS uppskattar man att

ungefär hälften av investeringarna kommer att ske genom in-kind-bidrag. Samtidigt har Sverige och Danmark lovat att deras bidrag helt och hållet skall vara kontanta, vilket skulle kunna innebära att många övriga länder kommer att tillåtas ge hela sina bidrag i in-kind-form. Men också inom Sverige och Danmark finns givetvis önskemål om att universitet och institut ska kunna bidra med sin kompetens genom in-kind bidrag till ESS. En ny testanläggning vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala ska exempelvis utveckla acceleratorteknik för ESS under ett fyraårsprojekt till en kostnad av 177 miljoner svenska kronor, vilket finansieras med bidrag från utbildningsdepartementet, ESS, Wallenbergstiftelsen och Uppsala universitet. I ESS Steering Committee där samtliga intresserade länder deltar, äger just nu diskussioner och förhandlingar rum kring anläggningens design och olika möjligheter för länder och deras forskningsinstitut och industri att bidra. Innan denna process är färdig finns ingen möjlighet att analysera hur olika länders bidrag till ESS kommer att påverka bygget av ESS och i förlängningen utbudet i regionen specifikt, utan analysen får på detta område begränsas till några generella slutsatser. Exempelvis har ESS på basis av erfarenhet från andra anläggningar gått ut med att en rimlig siffra för hur stor del av kostnaden av ESS som kommer vara avhängt in-kind kan landa på mellan 50-60 procent. Vidare brukar konventionella faciliteter såsom byggnader inte täckas av inkind, och det rent ekonomiska värdet av dessa och annat som av tradition inte omfattas av in-kind och därför handlas upp lokalt är ekonomiskt betydande – men relativt kortsiktigt. De långsiktiga ekonomiska effekterna som kan följa av ökad konkurrenskraft i form av utveckling av nya produkter och tjänster omger snarast de mer högteknologiska aspekterna av bygget av ESS. Fokus för regionen bör därmed vara att uppmuntra företag att delta i båda kategorierna genom exempelvis projekt som CATE och informationsträffar. MAX IV är hittills en nationellt finansierad anläggning (det pågår arbete med att involvera de övriga nordiska länderna samt Baltikum) och omfattas till skillnad från ESS av Lagen om Offentlig Upphandling. I fördelning av upphandlingskontrakt behöver MAX-lab inte ta hänsyn till några andra medlemsländer även om upphandlingarna publiceras på en europeisk databas.

Skillnader i organisationsform European Spallation Source ESS AB är ett svenskt aktiebolag. Bolagets styrelse består av 8 personer tillsatta av de två nuvarande ägarna svenska och danska staten. Partnerländerna representeras av en ’Steering Committee’ (styrkommitté) med delegater från samtliga 17 partnerländer. Denna ’Steering Committee’ behandlar den vetenskapliga, tekniska och finansiella planeringen för anläggningen. Besluten från ’Steering Committee’ utgör sedan beslutsunderlag för bolagets styrelse. ESS kommer att fortsätta vara ett aktiebolag till dess att något annat beslutas i de internationella förhandlingarna. ESS organisationsmodell och beslutsstruktur är väldigt komplex och de beslut som tas måste gå genom en rad instanser i de olika partnerländerna.

Vilken organisationsform som ESS slutligen kommer att ges är i dagsläget oklart, men utöver att fortsätta vara ett aktiebolag finns två andra alternativ – ett så kallad European Research Infrastructure Consortium (ERIC) eller en internationell organisation baserad på en mellanstatlig överenskommelse. Formerna för ERIC har tillkommit på initiativ av EU med syftet att underlätta samarbete mellan medlemsländer i etablering och drift av större forskningsinfrastruktur. En ERIC är en juridisk person som erkänns i samtliga av EU:s medlemsstater, den kvalificerar som en internationell organisation med hänseende till gällande direktiv om offentlig upphandling där en ERIC kan utforma sina egna upphandlingsprocesser som då hamnar utanför Lagen om Offentlig Upphandling, men som samtidigt är ålagda att följa nationellt implementerade direktiv gällande transparens, icke-diskrimination och konkurrens. Det är svårt att avgöra vilken praktisk nytta ESS skulle kunna ha av att vara en ERIC då företeelsen är helt ny och inte prövats annat än i något enskilt fall (SHARE i Holland). Om ESS däremot blir en internationell organisation i likhet med CERN, fast i betydligt mindre skala sett till antal partnerländer, innebär detta att man antar sina egna upphandlingssystem som i sin tur följer internationell lag. Om ESS skulle bli en internationell organisation finns även möjligheter för icke-EU medlemmar att bli partners i projektet, vilket är osäkert om det kan gälla för en ERIC. För närvarande förs diskussioner med utomeuropeiska länder, däribland främst Kina och Indien, om partnerskap i anläggningen på längre sikt. I det korta perspektivet (byggnadsfasen) kommer det dock troligtvis enbart vara europeiska partners.6 Vidare är det för denna rapports syfte framförallt intressant att studera vilka skillnader och effekter det får för regionala leverantörer om ESS blir en ERIC respektive en internationell organisation. Baserat

på

vad

som

kommit

fram

intervjuer

vid

ESS

och

vid

andra

europeiska

forskningsanläggningar kan vi dra den preliminära slutsatsen att det för regionala leverantörer inte har någon inverkan om ESS organiseras som en internationell organisation eller en ERIC. I vilket fall kommer ESS att verka utanför LOU och vara förpliktade att publicera upphandlingar över ett bestämt tröskelvärde på en europeisk upphandlingsportal, Tenders Electronic Daily (TED). Gemensamt är att man förhandlar fram en upphandlingsmodell som passar partnerländerna. Samtidigt har ESS nyss inrättat en arbetsgrupp som analyserar hur man kan komma ur den nuvarande organisationsformen som ett Aktiebolag, som ESS verkar under idag. Vid 2011 slut bör ESS ha fattat beslut om man skall övergå till att bli en ERIC, en internationell organisation eller en enskild firma där partners kan köpa andelar. Viktiga frågor är här sådant som relaterar till momsfrihet och inkomstskatter för icke-svensk personal vid anläggningen.

Det kan i sammanhanget understrykas att det är ett styrkebesked i sig att dessa länder är intresserade av ESS innan anläggningen ens har börjat byggas.

Skillnader i tillgänglig information/tidsaspekten ESS och MAX IV befinner sig i två helt olika faser vilket får effekter på vilken typ av information som finns tillgänglig kring det regionala näringslivets möjligheter att leverera till ESS och MAX-lab. ESS betraktas av flera av deras anställda som ett högteknologiskt uppstartsföretag. ESS har begränsningar, av förståeliga skäl, i att förmedla detaljerad information om vad man kommer att efterfråga när bygget av anläggningen påbörjas då man för tillfället arbetar intensivt med att få färdigt såväl en uppdatering av designen för anläggningen som att bygga upp den organisation som kommer att arbeta vid anläggningen. Det fattas exempelvis en del nyckelpersonal, processer för inköp finns inte i dagsläget och situationen är unik på det sättet att det inte finns en existerande forskningsanläggning som man kan luta sig mot (till exempel som XFEL med DESY). Denna rapport kommer således kunna erbjuda mer detaljerad information kring framförallt den konventionella byggnationen för MAX IV än vad som är möjligt i dagsläget för ESS. Det är enormt viktigt att TITA, och TI6 specifikt, förmedlar en bild som tar hänsyn till tidsaspekten för bygget av ESS och MAX IV. Mindre företag har inte de ekonomiska möjligheterna, eller incitamenten, att satsa på att leverera något om 5-10 år. ESS blir i dagsläget kontaktade av företag som vill sälja exempelvis fönster, vilket inte kommer vara aktuellt förrän cirka år 2017. Det finns förutom en bristande insikt i tidsaspekten för bygget av ESS även en tendens att företagen blandar ihop ESS och MAX IV. Att klargöra vilka skillnader som råder och förmedla detta till företag i regionen blir en viktig uppgift för den hemsida som byggs upp inom TI6.

ESS Tidsplan och status Den politiska aspekten ESS har idag 17 partnerländer Danmark. Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Samtliga 17 partnerländer bidrar under den så kallade Pre Construction Phase, eller projekteringsfasen, till ESS projekterings-, planerings- och tekniska designarbete, bland annat genom in-kind bidrag i form av utrustning och personal men också ekonomiskt. Allt eftersom slutförhandlingar sker om varje lands ekonomiska deltagande förväntas fler länder köpa aktier i ESS AB, om detta förfarande blir det man beslutar sig att använda sig av. Alla detaljer kring finansiering7 av ESS måste fastslås innan projekteringsfasen avslutas (februari 2013). Många länder har deklarerat sitt intresse och sin vilja att delta i projektet (vissa har också satt procentsatser på sitt deltagande) genom undertecknande av en så kallad Memoranda of Understanding, men inte alla. Den 3 februari 2011 undertecknade de första av de länder som finns representerade i ESS internationella styrkommitté det avtal som lägger grunden för det internationella samarbetet. Avtalet, "An International Collaboration Concerning the European Spallation Source” stadgar att det före februari 2013 ska finnas: 

tidplaner for konstruktion och drift



en finansieringsplan för konstruktion och drift



en detaljerad budget och kostnadsberäkningar



ett förslag för ESS framtida organisation



en internationell konvention for konstruktion och drift, färdig att undertecknas

De stora deltagarländerna Tyskland, Frankrike och England förväntas bidra med en lika stor andel var utifrån BNP, och det finns kompetens i samtliga länder att vara delaktig i flera delar av bygget av ESS. En mer detaljerad precisering av hur kostnaderna kommer att fördelas genomförs under det närmsta året och ska stå färdigt till februari 2013. I dagsläget har exempelvis den danska staten köpt en dryg fjärdedel av aktierna i ESS AB. Danmark, som formellt delar värdskapet för ESS med Sverige och har köpt en dryg fjärdedel av aktierna i ESS AB kommer att låta bygga upp den huvudsakliga ITkapaciteten för ESS i Köpenhamn i form av ESS Data Management, Computing and Software Centre. I den projekteringsfas där ESS för tillfället befinner sig i kommer Frankrike att bidra med konstruktion av två experimentstationer samt vara med i utvecklingsarbetet av ESS linjäraccelerator till en kostnad

En princip som ofta varit vägledande för liknande projekt i historien är att de deltagande länderna bidrar ekonomiskt med en andel som ungefär motsvarar BNP, med undantag för värdlandet som i regel fått betala en högre andel.

av 121 miljoner kronor. Den tyska regeringens bidrag innebär en injektion på 15 miljoner euro till ESSprojektet, motsvarande runt 140 miljoner kronor. Detta kommer att kompletteras med ytterligare 6 miljoner euro från flera individuella laboratorier inom den tyska forskningsorganisationen Helmholtz Association. Det sammanlagda bidraget på cirka 200 miljoner kronor kommer att användas för ESS projektplanering och tekniska designuppdatering (ESS, 2011). Frankrikes och Tysklands bidrag till ESS under designfasen kommer att räknas som in-kind i ett senare skede. Det tjeckiska Rez Institute kommer att delta i bygget av ESS genom byggandet av ett särskilt instrument vid anläggningen. Avtalet mellan ESS och Rez Institute skrevs under i början av juli 2011 och formaliserar det tjeckiska engagemanget under designfasen. Avtalet ligger på 1,4 miljoner Euro och är en del av ett framtida deltagande från Tjeckien i byggnadsfasen av ESS. Instrumentet kommer att utgöra en del av det tjeckiska in-kind bidraget till ESS. Att organisera ett gigantiskt projekt som ESS är en komplicerad process. Följande problemställningar har identifierats av representanter från ESS som särskilt centrala: 

17 länder med olika behov, förväntningar och infallsvinklar



Olika grader av framåtskridande i olika delprojekt



Behov av verktyg och beslutsprocesser



Definition och delegation av ansvar och befogenhet



Beslut om övergripande upphandlingsregler, inklusive in-kind fördelning och den komplexa leveranskedjan



Finansiering och kostnadskontroll

Det är viktigt att notera att något formellt beslut att bygga ESS inte har tagits, utan att överenskommelserna mellan deltagarländerna alltså inskränker sig till bilaterala Memorandum of Understanding vars innehåll i princip säger att om ESS skall byggas, så ska det byggas i Lund. Det MoU som föreligger bör betraktas som en form av gentlemannaavtal snarare än ett bindande avtal – de har alltså ingen formell juridisk betydelse. Samtliga partnerländer har idag skrivit under denna MoU, men fler partnerländer kan komma att inkluderas i projektet.

Bygget av ESS Planeringen av ESS-projektet leds av det bilaterala bolaget ESS AB, men inkluderar ett stort antal forskare och forskningsinstitut från Europa och övriga världen. Planeringsarbetet omfattar uppdatering

ESS

tekniska

design,

förberedelser

för

byggnation

och

konstruktion,

tillståndsprocesser, rekrytering samt koordinering av det arbete som sker mellan de 17 partnerländerna. På programnivå befinner sig ESS för tillfället i projekteringsfasen där forskare från ESS och andra forskningsanläggningar och universitet under tre år arbetar med en designuppdatering, där ESS utgår från en design gjord i början av 90-talet och undersöker vad som kan uppdateras och förbättras. Arbetet skall mynna ut i en Technical Design Report i februari 2013. Denna genomgripande uppdatering av såväl den tekniska som vetenskapliga planeringen för anläggningens konstruktion, drift och byggande innefattar en revidering av flera av de grundläggande parametrarna för anläggningen, vilket lett till vad man tror är en mer optimerad design. Exempelvis klargjordes det förra året att teknikutvecklingen sedan de första ritningarna gjordes i början på 1990-talet medfört att tunneln som ska användas för att frigöra neutroner kan kortas ner med en tredjedel, vilket minskar den totala byggkostnaden med 15 procent. Denna och en mängd andra modifikationer behöver dock testas och utvärderas och omsättas i praktisk planering och översättas till teknisk och vetenskaplig prestanda så att anläggningen vid driftstart och därefter kan användas optimalt, samt att det finns utrymme för uppgraderingar och modifieringar i framtiden. Arbetet utförs till stor del genom vetenskapliga samarbeten med ett antal universitet, forskningsinstitut och forskningsanläggningar över hela Europa. Från och med januari 2010 har ESS arbetat med åtta så kallade Work Packages (WP) tillsammans med andra forskningsanläggningar och forskningsinstitut som leds av olika partnerinstitutioner för framtagandet av designuppdateringen. Storleken på sådana nätverk är begränsade – spetskompetensen är relativt sällsynt givet anläggningens specialisering – och samarbete mellan forskningsinstitut och liknande forskningsanläggningar är därför avgörande för hela ESS projektet. I syfte att säkerställa att samtliga WP:s arbetar mot ett gemensamt mål och bidrar till designuppdatering och byggnation av ESS anordnas möten halvårsvis med nuvarande och framtida partners kring in-kind bidrag under namnet IKON. Det första mötet hölls i Lund den 8 september 2011. Processen är komplex och tidskrävande – som exempel kan nämnas att motsvarande så kallad detailed design report för MAX IV som färdigställdes 2010 tog 7 år att författa. Bygget av ESS är ett tekniksprång i ordets sanna bemärkelse. I konstruktionen är man tvungen att arbeta med nya tekniker och material, och beräkna risken gentemot vilken effekt man vill ha ut ur anläggningen. Även om trygga och säkra material är något man föredrar att använda sig av, måste man för utvalda områden arbeta med nya kombinationer och tekniker för att ro projektet i hamn. Förutom arbetet med den tekniska designen pågår det politiska arbetet med att komma till en formell överenskommelse med partnerländer i fråga om finansiering, in-kind, bolagsform, etc. Utöver detta genomförs arbetet med tillståndsprocessen. ESS måste prövas mot Plan- och Bygglagen, Strålskyddslagen och Miljölagen, där en miljökonsekvensbeskrivning för tillfället utarbetas.

Den tidsplan som nu ligger för ESS ser ut som följer: 2010-2012

Projektplan, teknisk design, tillståndsprocess

2013-2018

Byggnation, 7 instrument färdiga

2019

Driftstart

2019-2025

Färdigställande, 22 instrument

2026-2066 Drift 2066-2071

Avveckling

På nästa sida redovisas den översiktliga programplan som ligger för ESS, uppdelat efter projektets huvudsakliga beståndsdelar.

ESS Master Programme Schedule

Enligt planerna ska ESS i första fasen innefatta 7 instrument, men planeras att i den så kallade grundversionen ha en kapacitet för minst 22 instrument. Det finns också utrymme för ytterligare utbyggnad om de deltagande länderna skulle enas om detta och tillskjuta de extra resurser det i så fall kräver. Det mest troliga tillvägagångssättet är att man efter färdigställande av de första 7 instrumenten (2019) gradvis fyller på med fler instrument fram till 2025. Det finns i dagsläget en plan för detta vid ESS men detaljerna bestäms i hög grad också av den tekniska utvecklingen och vilken inriktning man vill att forskningen vid ESS skall ha. Förslag på teknisk utformning och användningsområden för de första 7 instrumenten finns hos ESS AB – man arbetar utifrån idén att skapa en blandning mellan tekniskt mycket avancerade instrument och instrument som syftar till att locka breda användargrupper, men den slutliga designen för dessa instrument kommer att beslutas av de förhandlande medlemsländerna. Eftersom merparten av instrumenten alltså är långt ifrån att ens hamna på ritbordet och även de vars konstruktion ligger närmast i tiden omgärdas av en hel del osäkerhet inskränker sig arbetet på instrumentsidan för tillfället till beräkningar av möjliga och önskvärda prestanda och kompatibilitet med acceleratorns och målstationens parametrar. Detta betyder att osäkerheten kring behoven av komponenter och utrustning kommer att kvarstå i flera år framöver.

Efterfrågan utförande- och driftsfas ESS

Som tidigare beskrivits är ESS ännu på ett tidigt planeringsstadium och det är därför inte möjligt att författa en detaljerad redogörelse kring vad man kommer att efterfråga i olika moment av bygget. Ansvarig för konventionell byggnation vid ESS har exempelvis nyligen tillträtt sin tjänst. Man bör se ESS som ett högteknologiskt uppstartsbolag där man i dagsläget saknar mycket processer och rutiner för verksamheten. Om ett eller ett par år, när rutiner är satta och designarbetet nått längre, förväntas organisationen vid ESS kunna bidra med betydligt mera detaljerade kravspecifikationer. I syfte att skapa en överblick av det behov som ESS kommer att ha under byggfasen har vi valt att dela in efterfrågan i två kategorier – Teknisk och vetenskaplig utrustning och konventionella byggnader. Detta är den uppdelning som även ESS använder sig av. Terminologin ”konventionella byggnader” är dock enkel att missuppfatta. Delar av målstationen som ingår i konventionell byggnation kan snarare klassificeras som tung industri medan kontor bör betraktas högst ordinära byggnader. I vår rapport väljer vi dock att använda uppdelningen mellan teknisk och vetenskaplig utrustning och konventionell byggnation på grund av de skillnader i framförallt upphandlingsförfarande som omger de två kategorierna. En stor del av det som ESS kommer att efterfråga måste specialtillverkas och kan inte plockas från hyllan. ESS kommer förmodligen att stå för upphandling av all teknisk och vetenskaplig utrustning, då byggbolagen av tradition inte har erfarenhet av sådant arbete. Samtidigt vore det inte ekonomiskt hållbart att involvera partnerländerna för leverans av särskilda delar till ESS, exempelvis som att Spanien skulle leverera cement till bygget av ESS. 8 Av den sammanlagda kostnaden för att uppföra ESS beräknas teknisk och vetenskaplig utrustning att utgöra cirka två tredjedelar och den konventionella byggnationen en tredjedel, vilket är ett liknande förhållande som råder vid bygget av MAX IV. En viktig punkt i sammanhanget är att det för ESS under driftsfasen kommer att vara nödvändigt med en hel del utvecklings- och underhållsarbete. Efterfrågan från ESS stannar inte upp efter 2025 utan nya instrument kommer att byggas/modifieras kontinuerligt. En detaljerad lista över vad ESS efterfrågar kan göras enormt lång och inget sådant finns tillgängligt idag. När Technical Design Report är färdig i februari 2013 kommer ESS att ha en mycket bättre översikt kring vad de kommer att efterfråga. Först då kan vi göra detaljerade antaganden över vad ESS efterfrågar och hur anläggningen kommer att se ut i detalj. Innan vi redogör för vad ESS kommer att efterfråga i bygget av forskningsanläggningen utifrån en kategorisering mellan teknisk och vetenskaplig utrustning och konventionell byggnation presenteras en kortare grundläggande orientering för bygget av ESS nedan.

Det finns dock fall, exempelvis från ESRF i Grenoble, där politiska överenskommelser lett till ekonomiskt irrationella beslut som i detta fall att elen till anläggningen skulle levereras från Spanien och inte från Frankrike.

Bygget av ESS – grundläggande orientering

Kostnadsmässigt motsvarar ESS-bygget lite drygt en halv Öresundsbro, samtidigt som dess konstruktion är långt mer komplicerat. ESS kräver mycket mer projektering och få moment upprepas. Av denna anledning kommer exempelvis tjänster för systemutveckling, beräkningar, prototypdesign och projektstöd att vara centrala upphandlingar under de närmsta åren. Huvudkomponenterna i ESS är: 

Jonkälla – där vätejonerna (protonerna) som används i spallationsprocessen produceras



Linjäraccelerator – där vätejonerna (protonerna) accelereras i elektriska fält i acceleratorn



Målstation – där vätejonerna (protonerna) träffar ett målmaterial av volfram och frigör neutronerna i det som kallas spallationsprocessen, alltså att protonerna ”slår ut” neutroner ur målmaterialet



Instrument – dessa är placerade kring målstationen. Instrumenten tar emot de frigjorda neutronerna och det är här neutronerna används för att undersöka materialet (Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, 2006)

Den totala budgeten för ESS är cirka 1,5 miljarder euro och baseras på erfarenheter från andra anläggningar internationellt och på den kostnadsrapport som författades av Bohn (et al) 2005. Summorna nedan bör ses som ett takpris och en uppdaterad version av kostnadsrapporten utarbetas för tillfället av ESS. Fördelningen av kostnaderna ser ut på följande vis: 

Acceleratorn – budget på 450 miljoner euro och består av kaviteter, klystroner, modulatorer, High Power RF (Radio Frequency), kryogenik



Konventionella byggnader – budget på 500 miljoner euro och består bland annat av själva huvudbyggnaden innefattande laboratorium, kontor, möteslokaler, etc.



Målstationen – budget på 200 miljoner euro och består bland annat av stål och betong samt kräver säkerhetssystem för kärnteknik



Instrument – budget på 250 miljoner euro och består av elektronik, choppers, detektorer

Nedan presenteras en närmre beskrivning av de huvudsakliga beståndsdelarna i bygget av ESS.

Accelerator I dagsläget har ESS idéer om vad som krävs för bygget av acceleratorn men inget är beslutat. Om man tittar på acceleratordelen finns det en lösning, vilket är den som presenterats 2002. Samtidigt vill ESS bygga en accelerator med dagens teknik för att på så sätt få en bättre och billigare design med lägre driftskostnader. Det huvudsakliga arbete är således med en uppdatering av den design som tidigare tagits fram för acceleratorn. Acceleratorutvecklingen går mycket fort och ett problem överlag när det kommer till att bygga något i forskningens framkant är att ta ett beslut om att välja en särskild design före en som just nu ligger i utvecklingsfasen. Vad man vill undvika är en situation som den för XFEL där man efter beslut om design och byggstart funnit tekniska lösningar som hade minskat kostnaderna för projektet substantiellt. Om vi analyserar kostnaden för acceleratorn ligger budgeten på 450 miljoner euro. Av detta kan man idag identifiera utrustning för ca 250 miljoner euro som är extremt specialiserade och högteknologiska såsom kaviteter, klystroner och så vidare. Flera komponenter för acceleratorn kan enbart levereras av ett fåtal företag globalt. Exempelvis behövs ett system för att ledan flytande helium vilket kräver en typ av slang som enbart tillverkas på ett fåtal ställen i världen. Om företag i Skåne och Blekinge inte redan idag verkar inom dessa fält och således har byggt upp erforderlig erfarenhet och kompetens är det mindre sannolikt att de har möjlighet att konkurrera om att leverera sådan utrustning direkt till ESS om några år. Däremot finns det ett stort antal kringkomponenter som till hamnar i posten med övriga 200 miljoner euro där företag regionalt har en bättre chans att leverera till ESS. Detta rör sig om utrustning som kablar för ungefär en halv miljard kronor för ESS totalt, otaliga kabelsteg och de installationer som krävs för utrustningen. Detta är produkter som går att plocka från hyllan och där utmaningen för företag i regionen främst är att kunna leverera de stora kvantiteter som efterfrågas. Detaljkunskaper om vad som exakt ingår i denna kategori har ESS för tillfället inte utan är något som man 2013 bör ha större kunskap om. Exempelvis kan ESS först då ha en första idé om hur många kilometer kabel det rör sig om.

Konventionella byggnader Konventionella byggnader, det vill säga icke-vetenskaplig och teknisk utrustning utgör en tredjedel av den totala kostnaden för ESS och är den enskilt största posten på hela 500 miljoner euro. Konventionell byggnation rör sådant som själva huvudbyggnaden, laboratorier, kontor, möteslokaler, samt tunnel för acceleratorn, etc. I bygget av ESS krävs det väldigt mycket betong, maskiner, lyftkranar, elektronisk hårdvara, mjukvara, kabel, etc. vars totala upphandlingsvärde är betydande. Kostnaderna i detta segment ligger mer på betong, maskiner och komponenter än personalkostnader för de byggföretag som verkar på siten. De ekonomiska effekterna regionalt inom detta segment ligger därmed snarare i leveransen av sådana huvudkostnader än i tillfälliga arbetstillfällen för den regionala arbetsmarknaden. Namnet konventionella byggnader kan få en att tro att allt som är kategoriserat under denna benämning är ordinärt och enbart innefattar standardlösningar. Detta är dock inte fallet utan benämningen konventionell bör ses i relation till de extremt specialiserade varor och tjänster som efterfrågas under kategorin teknisk och vetenskaplig utrustning. Inom konventionella byggnader

återfinns förvisso kontor och andra standardbyggnader, men även långt mer avancerade delar för till exempel målstationen och kring instrumenten. Jämfört med teknisk och vetenskaplig utrustning är dock den konventionella byggnationen både i termer av att den vanligtvis ligger utanför in-kind som att den innefattar mer standardiserade byggprocesser ett mer troligt affärsområde för företag i regionen. En jämförelse kan göras med bygget av MAX IV där på förhand definierade avlämningspunkter avgör vilken part (MAX IV eller byggherren) som är ansvarig för vilken del av bygget. På båda sidor av dessa avlämningspunkter finns en rad identiska komponenter i form av exempelvis värmeväxlare som båda parter ansvarar för.

Instrument ESS ska i första fasen bygga 7 instrument, men har en kapacitet för minst 22 instrument. Ett instrument har en livstid på ca 10 år och uppdateras och förbättras ständigt. Efter 2025 kan man grovt säga att ett nytt instrument kommer att byggas vartannat år. Privata företag är involverade främst i byggandet av instrument och är sällan involverade i själva designen av instrumenten som utvecklas i samarbete mellan forskargrupper vid institut, anläggningar och universitet internationellt. Få delar av de mest specialiserade komponenterna till instrumenten går att plocka ner från hyllan utan tillverkas speciellt för ändamålet. Av de €250M som är budgeten för instrumenten går den absoluta majoriteten till inköp. Personalkostnader utgör relativt lite i sammanhanget. Det mesta upphandlas från en mängd olika leverantörer. Det finns i dagsläget ingen leverantör i världen som ensamt kan leverera ett helt instrument. Man köper olika saker som vakuumsystem, etc som sedan sätts ihop på plats av antingen ESS eller privata företag eller av forskargrupper som engagerats specifikt för ändamålet. Installatörer är därmed en viktig yrkeskategori som kommer att efterfrågas av ESS. Detta behov kommer att vara särskilt stort i början då ESS inte har egna lokaler/verkstäder att arbeta i. ESS kommer dock i framtiden att ha en egen verkstad, även om det i dagsläget inte har tagits ett beslut om dess storlek. Det är problematiskt att definiera hur många företag som är inblandade i bygget av ett särskilt instrument då de består av ett stort antal komponenter av olika specifikationsgrad. Ett instrument består som tidigare nämnts av väldigt många komponenter och det är inte rimligt att gå ner på detaljnivå för vad ESS efterfrågar för varje instrument i antal skruvar och muttrar. Dock finns det vissa komponenter som strålskydd som är samma för alla instrument medan det för vissa komponenter som exempelvis detektorer kommer att krävas en särskild detektor för ett särskilt instrument som ett specifikt företag kan leverera. En del görs av särskilda forskargrupper som designar instrument och upphandlar därefter. En viktig del att belysa i sammanhanget är att inget av de första 22 instrumenten i dagsläget ser ut att byggas av så kallade Collaborative Research Groups (CRGs). En CRG innebär att en aktör utvecklar, bygger och driver sina egna instrument vid en forskningsanläggning. Om en anläggnings instrument byggs till stor del av CRGs finns goda skäl att tro att detta leder till mindre möjligheter för företag i regionen att bli delaktiga som leverantörer. Vid ESS kommer vissa instrument byggas av andra länder men de kommer inte att vara CRG’s utan öppna för hela användarsamhället. ESS kommer enligt

uppgift förmodligen att följa spallationsanläggningen ILLs i Grenoble exempel där 10% utgörs av CRGs i framtiden när fler instrument ska byggas.

Installation Bygget av ESS kräver att en stor del av de komponenter som beställs monteras och installeras på plats i Lund. Om vi tittar på de beställningar som gjorts till acceleratorn har ESS nyligen startat en diskussion kring hur man ska organisera installationerna men inga beslut är tagna. För att exemplifiera diskuterar man för tillfället om man skall organisera detta i system för radiovågskällorna som består av ett antal vågledare, spänningsaggregat, klystoner, etc. ESS ska ha 220 sådana steg och frågan är om man ska köpa detta från ett enskilt företag som även står för installationerna eller om man ska köpa in det som komponenter och själv installera för att på så sätt stärka kompetensen lokalt. Det troliga är att det blir en blandning där man väljer att upphandla på de områden där det finns konkurrens, och leverantören ensamt inte kan diktera priset. För acceleratorn finns det mer eller mindre specialiserade delar som kommer levereras av olika företag internationellt för att sedan installeras i Lund, vilket skulle kunna öppna upp för regionala företag. Det kommer att finnas en verkstad vid ESS och man undersöker just nu hur stor den behöver vara då det krävs en viss minimistorlek för att ha möjlighet till montering och installation på plats i Lund. Många delar kommer dock att göras vid större labb som Rutherford Appleton Laboratoriet i Oxford och inte i Lund. Samordningen av installationer för ESS kommer att innebära en verklig utmaning i bygget av anläggningen. För att exemplifiera kommer 130 kilovolt el tas in i anläggningen. Väl där ska den plockas ned till olika nivåer, efter behov. Viss utrustning kräver högspänning medan annan kräver mellanspänning. Reparationer måste samtidigt kunna utföras utan att verksamheten störs. Eftersom installationerna är så många och var för sig komplicerade kommer ESS att arbeta med BIM (Building Information Modeling). Med BIM skapas en digital kopia av anläggningen och ges möjlighet till en tydlig dialog och styrning av projekt från de allra tidigaste skedena och genom hela processen in i förvaltningen. Genom att simulera olika lösningar i BIM-modellen tillsammans med de olika aktörerna i bygg- och förvaltningsprocessen, kan de bästa lösningarna silas fram redan i planeringsskedet. Det går således att skapa en överblick över hela byggnaden innan man låser sig för olika utföranden.

Ett hållbart ESS - möjligheter för miljöteknikföretag ESS är unikt i jämförelse med andra internationella motsvarigheter i sitt fokus på utveckling av hållbara energilösningar för anläggningen. Energikonceptet för ESS kan beskrivas som en trappa med tre steg. Det första, ”Responsible”, betyder att anläggningen ska använda så lite energi som möjligt. Det andra, ”Renewable”, innebär att all energi måste komma från förnybara källor. Det sista steget, ”Recyclable” innebär att överskottsvärmen ska återvinnas. Samtidigt måste energisystemet vara tillförlitligt, ”Reliable”. Elförsörjning och kylning är kritiska funktioner för att forskningen ska fungera. Detta måste ske på ett sätt som uppfyller höga krav på funktion och tillgänglighet. Skulle ESS exempelvis tappa kylningen till maskinen medför detta en risk att den står stilla under en längre period. ESS fokus på hållbara energilösningar öppnar upp för möjligheter för miljöteknikföretag inom exempelvis värmeväxlare. Exemplet visar dock också på de utmaningar som följer inom detta segment. Alfa Laval, ett internationellt erkänt företag inom värmeväxlare och verksamma i Lund, har väldigt stor kompetens inom området men måste trots det anpassa sig till de förhållanden som råder vid forskningsanläggningen och de krav som omges. Om ESS exempelvis kommer att behöva kyla själva targetdelen (målet där protoner frigör neutroner), kan det handla om att kyla lätt radioaktivt 1500 grader varmt helium. En kvalificerad gissning från inblandade vid ESS är att värmeväxlare som klarar sådana förhållanden inte är något företagen kan hämta från hyllan. ESS kommer därmed behöva hjälp från leverantörerna med att utveckla tekniken.

Behov och utmaningar inom området värmeåtervinning ESS kommer att ha stora flöden av varmt vatten av olika temperaturer som skall återvinnas. Det enklaste tillvägagångssättet för detta är att mata in värmen i Lunds Energis fjärrvärmenät. ESS har ägnat mycket tid att hitta kyllösningar som ger temperaturer som kan användas för fjärrvärme. Men en stor utmaning är att ESS får en stor mängd 40-gradigt kylvatten, vars efterfrågan är högst begränsad. Men då det handlar om väldigt mycket energi, vill ESS och samarbetspartners ändå försöka återanvända det. En möjlighet skulle kunna vara att använda beprövad teknik i form av värmepumpar för att värma upp vattnet. Problemet är att det ökar elförbrukningen, och ESS primära mål är som bekant att ha en låg energiförbrukning. En annan tanke är att försöka lägga något som kan liknas vid ett pussel där ESS använder absorptionsvärmepumpar och vatten från en annan kylnivå (10 – 20 grader) för att skapa kyla. Inom det området finns det, och kommer att finnas, goda förutsättningar för miljöteknikföretag som kan erbjuda moderna men beprövade lösningar. Eftersom fjärrvärme och värmepumpar etc. är en svensk paradgren, borde det finnas intressanta leverantörer inom detta område lokalt. Men ESS kan i dagsläget inte bedöma vilka som ligger bäst till och känner inte till alla företag i regionen, vilket var anledningen bakom att mani februari 2011 anordnade en Testbed tillsammans med Sustainable Business Hub där olika miljöteknikföretag fick möjlighet att presentera olika miljötekniska lösningar utifrån ESS behov.

Behov och utmaningar inom området elkvalitet När det gäller energiförsörjning har ESS etablerat ett partnerskap med Lunds Energi och EON. ESS har mycket höga krav på kvaliteten på elen för vissa delar av anläggningen (bland annat för att ESS vill undvika driftsstörningar) medan Lunds Energi och EON ser en problematik med att störningar som ESS skulle kunna orsaka på deras elnät. Båda problemen är viktiga och samverkar. Man kommer förmodligen att koppla ESS direkt på 130 kV ledningen in till Lund. I kombination med att kommunen vill gräva ned ledningarna, skapar det ett tillfälle att bygga bort begränsningarna i Lunds östra mottagningsstation. Därför är elkvalitet, reservkraftsystem, lagring av el etc. ett mycket intressant teknikområde, där det finns affärsmöjligheter för företag med bra tekniska lösningar. Marknadsföring mot miljöteknikföretag Det är enligt ESS inte alldeles enkelt att hitta ut till potentiella miljöteknikföretag. Även om ESS är känt i Lund är inte anläggningen i lika stor utsträckning känd bland tänkbara leverantörer på andra håll i regionen och nationellt. ESS behöver öka sitt kontaktnät med miljöteknikföretag, men det gäller även för ESS att förtydliga problemet och vara mera specifik än att säga att man behöver miljöteknik. ESS har skrivit ihop en lättillgänglig energirapport som kommit en bit på att beskriva flödena och problematiken kring energiförsörjning till anläggningen som intresserade miljöteknikföretag kan ta del av.9 Rapporten finns hittills enbart på svenska, men har lett till att företag hör av sig med mer specifika idéer. En viktig insats för regionen vore därmed att sprida denna rapport till miljöteknikföretag med vilka man har etablerade kontaktytor. Ett bra sätt för företag att marknadsföra sig mot ESS är helt enkelt att stoppa sin företagsbroschyr i ett kuvert och skicka till ansvariga vid ESS. Man ska självklart inte sluta vid det, men det är ett sätt att komma upp på ESS karta och få igång dialogen, enligt representanter vid ESS. För något år sedan anordnades en stor industridag i stora hörsalen på Sorte Diamant i Köpenhamn där det kom 40 företag enbart från Spanien som var oerhört angelägna om att komma in som leverantörer när Spaniens kandidatur inte gick igenom. Andra regioner var dock sämre representerade och det är viktigt att företag i regionen är med och aktivt visar upp sig vid sådana tillfällen. ESS anordnar en intressant övning den 13 och 14 oktober i år. Då kommer europeiska nationella labb att vara representerade i Lund och ha en gemensam workshop om energiutmaningar vid stora laboratorier. Tanken är att man ska försöka lära av varandra, se på specifika problem, och om man kan dra nytta av andra lösningar eller samarbeta med någon annan för att lösa problemen.

Se https://maiserxx.esss.lu.se/press/energy_event/Energirapport.pdf

Teknisk och vetenskaplig utrustning

Antalet företag som har möjlighet att leverera varor och tjänster inom segmentet teknisk och vetenskaplig utrustning är i regel extremt få och verkar på en internationell marknad. Som påpekats ovan finns ingen detaljerad lista över varor som ESS kommer att efterfråga i byggfasen. I intervjuer med ESS har det dock understrukits att man istället bör fokusera på de kompetenser som kommer att krävas av leverantörerna inom detta segment. Utifrån projektet Cluster for Accelerator Technology (CATE) är det enligt ESS möjligt att erhålla en god överblick kring vilka kompetenser som krävs av de företag som är intresserade av att bli delaktiga som leverantörer av teknisk och vetenskaplig utrustning inom framförallt acceleratorområdet. För att tillverka en acceleratormodul söker projektet CATE företag inom branscherna finmekanik, elektronik, instrumentation och företag med kompetenser kring supraledande magneter. Projektet söker företag som redan har kompetenser för att tillverka en acceleratormodul men också företag som vill utveckla sina kompetenser inom: 

Elektronstrålsvetsning – Det kommer att krävas väldigt mycket rostfri svetsning för både ESS och MAX IV. Det svåraste att hitta inom detta område är företag med kompetens, och framförallt en maskinpark, för elektronstrålesvetsning.



Radioförstärkning - Detta finns till viss del i Sverige. Inom radioförstärkning finns exempelvis Ericsson som har kompetens inom detta område, men på en annan nivå



Vakuumkärlskonstruktion



Kryoteknik för överföring och lagring av flytande kväve och helium



Precisionsbearbetning av högrent koppar



Ytbeläggning av kopparytor med niob genom sputteringteknik



Beräkningar

elektromagnetiska

radiofrekvensfält

kaviteter

och

transmissionsledningar 

Antennkonstruktion för utläsning av elektrisk effekt

Underhåll av anläggningen För underhåll av ESS är inga beslut tagna än men man ämnar att i större utsträckning än vid andra anläggningar i Europa kontraktera företag som kommer in och servar anläggningen. Det är också trenden internationellt – skära ner på personal då underhållet präglas av en väldigt ojämn efterfrågan som inte gör det ekonomiskt hållbart att hålla sig med sådan personal in-house. Servicekontrakten fungerar bättre. Ibland skriver man serviceavtal med en leverantör där denna även står för underhåll av det som levererats. ESS är dock inte övertygade att detta är en bra idé ur ett pris- och konkurrensperspektiv. Det finns exempelvis två stora leverantörer av kryogenikutrustning i Europa, däribland Linde CryoPlants från Storbritannien som tillsammans med andra dominerande aktörer har ett gemensamt bolag som säljer service. Linde CryoPlants erbjuder bland annat: 

Uppstart



Instruktion och träning



Underhåll



Reparation



Installationer



Brådskande service på plats

Listan på erbjudna tjänster ovan ger en indikation kring vilka kompetenser och resurser som krävs för att slå sig in på området. Ändringar av anläggningen kommer att ske på ad-hoc-basis vilket antyder att underhållspersonal bör vara lokaliserade i regionen, vilket i sin tur borde gynna regionala företag. En mindre kapacitet för att ta hand om service själv behöver dock ESS, samtidigt som en överhängande majoritet av allt servicearbete kommer att utföras av privata företag. Beslut om ifall underhållet ska hämtas regionalt eller från utlandet är en fråga om pris och kompetens. Regionala företag har en stor fördel om de skaffar sig tillräcklig kompetens inom identifierade områden. I dagsläget är det oklart om underhåll och service av instrumenten kommer att ingå i in-kind. Flera företag som behövs för underhåll av instrument måste ur ett kostnadsperspektiv hämtas regionalt. Frågan om leveranssäkerhet är i detta avseende också viktig De företag som är med i CATE och som inte lyckas vinna upphandlingar för bygget av ESS har stora möjligheter att i ett senare skede komma in och underhålla anläggningen. Både ESS och MAX IV kommer att efterfråga underhållstjänster från företag med acceleratorkompetens när anläggningarna tas i drift.

Konventionell byggnation och övrig efterfrågan

Konventionella byggnader är väldigt viktigt för det lokala näringslivet då de förmodligen inte kommer att omges av in-kind utan handlas upp på den öppna marknaden. Väl på den öppna marknaden har svenska leverantörer en stor fördel. När det gäller konventionell byggnation har man i Sverige en Planoch Bygglag att förhålla sig till. All byggnation, vare sig det är en forskningsanläggning eller ett hotellbygge omges av regler som måste uppfyllas när det kommer till miljö, hälsa, fukt, brand, akustik, god arbetsmiljö, osv. Kraven är tämligen lika vad man än bygger, vilket medför att ett bygge av den ena sorten har stora likheter med andra byggen i hur man bedriver processer och vilka material man använder. Sen kan man ha 10 olika fasadtyper men problematiken ligger ofta i hur man kombinerar materialet på olika sätt. Själva tunnelbygget kräver exempelvis en speciell gjutteknik samtidigt som man måste förhålla sig till höga måttoleranser. För bygget av ESS kommer stora investeringar göras i IT då neutronforskning kräver en enorm datakapacitet. ESS kommer att bli Nordens största producent av data. I anläggningen kommer avancerade övervaknings- och sprinklersystem att finnas samt CCTV (Closed-circuit television). Bygget av ESS kommer att kräva enorma mängder cement och kabel (fiber och koppar och möjligtvis aluminiumkabel), värmeväxlare (där Alfa Laval har en stor potential att leverera), strålskydd, kabelsteg, maskiner som lyftkranar och så vidare. En del av detta är standardprodukter som kommer från hyllan och är av stor relevans för lokala företag. Detaljkunskapen om vad som exakt ingår i denna kategori är inget som ESS för tillfället besitter, men redan i början av 2014 kommer man ha en klar bild utav detta. I början av nästa år kan man ha en första idé om exempelvis hur många kilometer kabel det rör sig om. Tunneln för ESS kommer inte vara mycket längre än tunneln för MAX IV, som i sin tur kräver 40 000 kubikmeter betong. En stor skillnad ligger dock i själva målstationen där monoliten är massiv betong med kärnkraftsverksstandard. Själva schaktarbetet genomförs med fördel av lokala aktörer då sådant arbete sällan kräver att man tar in personal från utlandet. Här är det snarare en fråga om kapacitet, det vill säga om det finns tillräckligt med arbetskraft lokalt för sådana uppgifter. De tekniska kraven som omger bygget av tunneln kommer att vara betydligt striktare än för bygget av exempelvis Citytunneln i Malmö då vi talar om en tunnel med precision. I syfte att erhålla en mer detaljerad översikt över vad den konventionella byggnationen av ESS kommer att efterfråga hänvisas till den kartläggning gjort av den konventionella byggnationen för MAX IV. Givet vår begränsade kunskap om bygget av ESS är det centralt att klargöra vilka kunskaper från vår analys av bygget av MAX IV, som kommit längre i byggprocessen, som går att applicera på bygget av ESS. En bild som målas upp är att när vi diskuterar konventionella byggnader, vilka i sin tur står för en betydande del av kostnaden för ESS, är att det finns flera likheter i typ av efterfrågan och specifikationskrav mellan ESS och MAX IV. Vi kan därmed göra en rad slutsatser kring bygget av ESS utifrån den kunskap vi erhållit från bygget av MAX IV.

Kraven på leverantörerna kommer dock att variera kraftigt inom specifika delar av bygget av ESS och MAX IV. Den konventionella byggnationen av ESS och MAX IV skiljer sig på fyra huvudsakliga punkter: 

ESS använder sig av supraledande acceleratorteknik för särskilda ytor vilket MAX IV inte gör i samma utsträckning. Detta ställer helt andra krav på exempelvis mekaniska system då modulerna ska vara nerkylda till väldigt låga nivåer. Vidare ska det vara vakuum och det krävs kunskap i hur mycket metallerna man använder krymper när man kyler dem och så vidare. Supraledande ytor och väldigt låga temperaturer behöver man i stort inte bry sig om vid MAX IV



ESS kommer att kräva klass 10 renrum för särskilda ytor av byggnaden. ESS kommer förenklat se ut som en industri i allmänhet där det måste vara extremt rent på sina ställen men där det kommer att vara mindre rent på andra. I renrum är kontrollen av ingångsluft, utsläppsluft, partikeltäthet med mera väl kontrollerad



MAX IV berörs av långt mer rigida vibrationskrav än vad ESS gör (200 nanometer får byggnaden vid MAX IV vibrera som mest)



MAX IV omges av strikta stabiltemperaturskrav vilket ESS inte gör i samma utsträckning. Detta ställer krav på minimal värmeavgivning från de komponenter som används (1 grad är den högst tillåtna temperatursdifferensen)

Det finns i övrigt en stor skillnad kring mekaniken mellan ESS och MAX IV. Runt målstationen på MAX IV finns det långt fler komponenter och mekanik. En del av dessa komponenter har vidare levererats av företag i regionen som nu besitter den kompetens som krävs. För ESS finns inte denna erfarenhet i regionen.

Framtida byggherre för ESS Det troliga är att ESS väljer en snarlik lösning som MAX IV där ett större byggföretag tar totalentreprenad för den konventionella byggnationen. En möjlig lösning är att flera företag i olika länder går samman i konsortium för att vinna upphandlingen om detta stora kontrakt. När det kommer till konventionell byggnation har i stort alla större byggföretag kompetens att bygga dessa delar av ESS. Svenska byggbolag har troligtvis ett försprång med tanke på att de har större erfarenhet av svenska förhållanden och det svenska regelverket. I praktiken är det NCC, PEAB och Skanska som har en möjlig chans att bli framtida byggherre för ESS bland de svenska företagen. Inga av dessa byggföretag kommer att bjuda på uppdraget tillsammans då det inte finns någon tradition av detta i Sverige eller några direkta fördelar av ett sådant förfarande för de enskilda byggföretagen då de har likartade organisationer. Konkurrensen står således mellan dessa tre företag. En möjlighet är att det kommer in en extern aktör, men det ska mycket till för att detta ska hända och det kräver att projektet är tillräckligt stort. Storleken på projektet avgörs av hur ESS väljer att stycka upp det. Möjliga företag är Österrikiska Strabag, Tyska Hochtief och Zübel. Om man väljer att stycka upp projektet kan mindre

aktörer som danska Veiddeke, med närvaro i Lund, med deras anläggningsavdelning komma in. Om en extern aktör vinner upphandlingen kommer de behöva bygga upp organisationen lokalt med svenskar, vilket Hochtief exempelvis har gjort i anläggningsarbeten i Köpenhamn och Stockholm. Franska och engelska byggföretag kommer troligtvis inte att bjuda på uppdraget då de inte har en tradition av att arbeta med sådana projekt i utlandet. En sannolik möjlighet är även att något av de svenska byggföretagen ingår konsortium med ett utländskt företag. Detta gör man antingen för att fördela risker eller att det utländska företagen besitter någon form av spetskompetens. ESS är ett högriskprojekt i den bemärkelsen att det handlar om stor precision, vilket de stora byggbolagen inte har särskilt stor erfarenhet av. Vid krav på mått och toleranser i tidigare projekt har det visat sig att personalen inte klarat av det. Tekniskt sett har man varit kapabla att klara av det men det har krävt stora inkörningssystem där de mest erfarna arbetarna måste involveras i projektet. En viktig fråga för TI6 är till vilken grad val av framtida byggherre kommer att påverka valet av underleverantörer i regionen. I bygget av Citytunneln i Malmö användes en stor del utländsk arbetskraft vilket hade en effekt på den regionala byggmarknaden. Val av underleverantörer påverkas dock mindre ifall det blir en svensk eller utländsk byggherre för ESS. Självfallet kan det uppstå en situation om ett tyskt företag vinner upphandlingen att några av de tyngre delarna tas in från deras underleverantörer i Tyskland. Samtidigt har ett utländskt företag inte samma kunskap om den regionala marknaden vilket kan vara en fördel för nya leverantörer lokalt. Det är lättare för Hochtief att komma in och ta de tunga delarna (tex bara betong) och släppa allt mindre arbete till en annan entreprenad som har hand om de mindre delarna och finner folk för detta i regionen.

Effekter på byggindustrin regionalt Byggsektorn är sedan länge en fullbelagd sektor och stora projekt som ESS påverkar inte den lokala marknaden ur ett arbetmarknadsperspektiv nämnvärt då man i regel plockar in kompetens från andra projekt eller från utländska byggföretag som besitter en särskild kompetens.

Byggsektorn är en

tjänstesektor där de stora byggföretagen flyttar runt folk inom organisationen för att slutföra större projekt. Om anläggare inom organisationen är upptagna med andra stora infrastrukturprojekt på annan ort är effekten snarare att priset för dessa höjs än att det inte finns tillräcklig kapacitet. Byggarbetare är relativt lättrörliga som grupp och det är sällan ett problem att flytta sådan arbetskraft inom organisationen. Om vi undersöker effekterna av bygget av Citytunneln på regionen kan det sägas att en stor effekt var att byggsektorn i Skåne inte drabbades av den ekonomiska krisen som rådde på samma sätt som andra regioner. Givet det ekonomiska läget idag är det möjligt att vi ser en liknande utveckling när bygget av både ESS och MAX IV är igång. Runt LTH har det under senare år byggts för ca 1 miljard kronor och det har man klarat utan att knäcka byggandet i Lund. Effekterna ligger dock i de kringbyggnader som planeras kring Science City där mindre aktörer regionalt har chans att bygga och på så sätt växa. För detta område är det inte

säkert att något av de större byggbolagen involveras till samma grad som i byggandet av ESS och MAX IV. Effekterna regionalt mätt i antal arbetstillfällen kan antas bli begränsade då ESS är ett infrastrukturbygge där det (för den konventionella byggnationen) är maskiner och betong som kostar, men där byggprocessen i sig inte kräver större mängder folk. Samtidigt kommer en del av de arbetarna som involveras i bygget av ESS att hämtas utifrån regionen. Trots detta finns det en risk för kompetensflaskhalsar bland yrkesgrupper som exempelvis betongtekniker och elektroingenjörer. Givet den omfattande indragning av el som kommer att prägla bygget av ESS kommer elektroingenjörer att utgöra en viktig yrkeskategori, som det idag råder en brist på inte bara regionalt utan även nationellt. Betongtekniker kommer i regel från hela Sverige och kan jämföras med en sorts moderna rallare. Det finns därmed ingen direkt anledning att regionen initierar kompetensförstärkande insatser för denna yrkesgrupp. En grupp där vi däremot kan förvänta oss större effekter är inom verkstadsindustrin, och då framförallt maskinindustrin, som i flera led kommer att bli involverade i bygget av ESS och MAX IV. Även

underleverantörer

sådan

kringutrustning

som

behövs

laboratorier

(ex.

laboratoriebänkar), VVS/VA (Klimatrum, renrum, kylaggregat till värmeavgivande utrustning m.m.), och annat som ingår i ordinära kontorsbyggnader kommer att efterfrågas och kunna levereras av företag i regionen. Detta kan i teorin levereras av mindre företag vilket kan leda till att en större andel ordrar hamnar i regionen. Mer avancerade tillverkningsmetoder inom finmekanik eller rostfri svetsning är vidare två områden där mindre specialiserade företag i regionen har möjlighet att skala upp sin verksamhet, genom exempelvis nyanställningar eller investeringar i ny maskinpark. Detta förutsätter dock att företagen i fråga får möjlighet att komma in som leverantörer till anläggningarna i något led. Här blir effekten regionalt kanske inte speciellt märkbar i det korta perspektivet utifrån antal arbetstillfällen, men har stor potential att utvecklas i det längre.

Upphandlingsprocessen10

Eftersom ESS är ett mellan europeiska länder gemensamt projekt kommer ett europeiskt upphandlingsdirektiv att vara gällande. Detta innebär att de nationellt stipulerade förhållanden som ryms inom Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) inte kommer att tillämpas på de upphandlingar som genomförs av ESS. Särskilda upphandlingsregler kommer att antas av de deltagande staterna, på samma sätt som man har gjort i andra liknande europeiska samarbetsprojekt, t.ex. vid CERN. Konkurrensupphandlingar kommer att tillämpas i största möjliga mån, dock kan vi förvänta oss att mellan 50-60 procent av det totala kontraktsvärdet kommer att vara in-kind. Resterande del kommer ESS att handla upp på den öppna marknaden, vilket naturligtvis innebär större affärsmöjligheter för företag regionalt. På bakgrund av tidigare resonemang kan man vara tämligen säker på att in-kind framförallt kommer att beröra den tekniska och vetenskapliga utrustningen till ESS inom exempelvis acceleratorområdet. Det stora på upphandlingssidan sker från 2014 och framåt när bland annat det konventionella byggandet tar fart. Alla upphandlingar publiceras på ESS hemsida (www.esss.se) och Tender Electronic Daily (TED), en europeisk motsvarighet till OPIC. Anbud för ESS kommer att vara på engelska. För tillfället upphandlas främst ingenjörstjänster och konsulttjänster, vilket ESS kommer fortsätta med under de kommande två åren. En situation som observeras i liknande sammanhang internationellt är att flera företag går samman över nationsgränserna för att kringgå in-kind och nationella regler. Det är ett effektivt sätt att inte bli diskvalificerad som leverantör. Det är dock i dagsläget inte klart i detalj vad som kommer att beröras av in-kind. För inköp av teknisk och vetenskaplig utrustning kommer ESS att stå för upphandlingen, medan den framtida byggherren kommer att ansvara för inköp av det som behövs för den konventionella byggnationen. ESS kommer i så stor utsträckning som möjligt försöka sluta ramavtal med sina leverantörer. I detta förfarande har större företag som Thales och Siemens en stor fördel. Sådana företag kommer säkerligen uttrycka en vilja över att om man skriver avtal med dem så sköter dem alla upphandlingar, det vill säga tar in egna underleverantörer i andra led. Det är dock inte säkert att de har kompetens att göra detta för ett större område för exempelvis acceleratorn. Däremot kan det bli ramavtal med Thales och Siemens att det är de som installerar till exempel alla radiovågskällor som en entreprenad. En stor del av komponenterna som ESS behöver måste specialtillverkas för ändamålet och i detta ligger en problematisk aspekt för leverantörerna. Leverantörer av specialtillverkad utrustning till ESS måste i regel göra en serie på mellan 1-200 och det är svårt att ekonomiskt få lönsamhet för en 10

Se avsnittet ’Skillnader i finansiering och organisation’ för en mer detaljerad redogörelse gällande upphandlingsprocess, in-

kind och vad som kan förväntas framöver.

investering med en sådan begränsad marknadspotential. Tanken med CATE är i detta sammanhang att om man kan få ett företag att samordna allt sammansättande av olika delar, kan detta potentiellt minska en sådan risk. Att mindre företag går samman i grupp och bjuder på större kontrakt för ESS är även en möjlighet. Detta kräver dock att ett företag tar ansvaret för att koordinera detta arbete genom upprättandet av samarbetsavtal och författande av anbud etc. En viktig punkt är att de större företag som sannolikt kommer att vinna en stor del av ramavtalen för teknisk och vetenskaplig utrustning för ESS kommer att anstränga sig för att identifiera underleverantörer i Skåne/Blekinge. Historiskt har leverantörer till andra anläggningar arbetat på detta sätt och det är centralt för företag i regionen att göra sig till känna för dessa företag i ett tidigt skede och belysa sina kompetenser och verksamhetsområde. En mer utförlig diskussion om detta ges i avsnittet ”Vägar in för företagen” nedan.

Vägar in för företagen

Det finns tre vägar in för företag som vill leverera varor och tjänster till bygget av ESS: 1) Företag som själv lämnar anbud direkt till ESS 2) Företag som kommer in som underleverantörer till framtida byggherre 3) Företag som kommer in som underleverantörer i andra eller tredje led till företag som själva vinner antingen specifika upphandlingar eller ramavtal för bygget av särskilda delar till ESS Störst chans för små och medelstora företag i regionen att leverera teknisk och vetenskaplig utrustning, vilket ESS själva upphandlar, är att komma in som underleverantör till andra större företag som vinner kontrakt för ESS. Viktiga krav från ESS på sina leverantörer rör tillförlitlighet och låga driftskostnader. Kan man inte göra det energieffektivt slutar det med att ESS får betala en betydande del av sin driftbudget i elkostnader. Användare av anläggningen kommer vidare vara väldigt känsliga för stopp. I de internationella fallstudier som genomförts och i intervjuer med ESS handlar det för leverantören om att uppnå uppställda krav kring tillförlitlighet, kapacitet och kompetens. Om man som företag kan visa att man uppnår sådana krav, av vilka ett flertal skiljer sig mot standardutförandet, har man en klart bättre chans att komma in som underleverantör. För att exemplifiera, en leverantör av kabel måste som underleverantör till ESS kunna leverera enormt mycket större kvantiteter än vad de flesta är vana vid. Först om företaget i fråga kan öka sin kapacitet av leverans av kabel, eller gå samman med andra företag, har man en möjlighet att komma in som underleverantör till större företag, eller leverera direkt till ESS. I diskussionen om kompetens krävs det yrkeskunskap om särskilda gjuttekniker, arbete med finmekanik vid låga temperaturer eller supraledare. I vissa av fallen kan projekt som CATE öppna upp för regionala företag att komma in som underleverantörer till de företag som får i uppdrag att bygga stora delar av acceleratorn. Det mest väsentliga i sammanhanget är inte om företagen får en större chans att leverera direkt till ESS eller inte, utan att de har möjlighet att komma in som underleverantörer till större företag samt kunna bredda sin verksamhet mot nya högteknologiska områden som ESS kommer att efterfråga i framtiden. Det finns goda chanser att större företag som Thales, Siemens och specialistföretag som Shakespeare Engineering, vilka kommer att bjuda på olika delar av anläggningen för totalentreprenad, kommer att flytta väldigt lite personal från respektive land för utvalda delar som med fördel görs i närhet till anläggningarna. Dessa företag satsar av tradition på att hitta en betydande andel underleverantörer lokalt och där kommer de företag som har varit med i CATE eller redan besitter dessa kompetenser, ha en stor fördel. En viktig del är att företagen kan visa på relevanta referenser. Det konventionella bygget för ESS kan inte börja arbeta med byggnadens utformning innan designuppdateringen av accelerator, målstation och instrument är färdigställd och specificerar vad

som krävs. Exempelvis kan man inte veta hur mycket betong som krävs för bygget av ESS innan man fastställt hur långt de olika instrumenten kommer att sitta från målstationen. Företag erhåller bäst information om vad som är på gång genom att delta i informationsmöten, B2Bmöten och andra aktiviteter som genomförs. Företagen måste identifiera vilken fas av ESS som är mest intressant för dem – teknisk utveckling, konstruktion, drift, forskning, nya produkter – och satsa strategiskt. Om ett antal mindre företag är intresserade av att leverera varor och tjänster till ESS måste de antingen ha tillräcklig kompetens för att bevaka och följa upp de upphandlingar som publiceras kontinuerligt av ESS, alternativt gå samman och finansiera en funktion som bevakar deras intresse åt dem. Värt att notera är att det ur ESS synvinkel är positivt om det byggs upp en kritisk massa av företag som levererat till anläggningen i regionen som senare kan underhålla anläggningen och utveckla tekniken. Dock ligger det inte i ESS åtagande att sprida kompetens till enbart det regionala näringslivet eftersom det skulle verka konkurrenssnedvridande – anläggningen är europeisk och finansieras av flera länder som givetvis önskar få del av de positiva ekonomiska effekterna av investeringen.

Vad kan det offentliga göra? Regionen kan spela en stor roll för att underlätta för stora företag som Siemens, Thales med flera att identifiera underleverantörer lokalt genom att anordna B2B-möten, vilket är ett vanligt förfarande i sådana här sammanhang internationellt. Upplägget bör gå ut på att större företag bjuds in för att träffa företag i regionen med särskilda kompetenser och erfarenheter. Erfarenheterna säger att fokus bör vara på att det upprättas en dialog mellan företagen och inte på några större kringarrangemang. Ofta organiserar man detta som utställningar där företagen spontant kan hitta varandra. Ett konkret exempel på detta finns från byggandet av ITER i Frankrike, där Sverige bistår med en mindre del. Istället för att låta svenska företag bjuda på kontrakt i Frankrike bjöd man in franska företag till Malmö, i syfte att finna svenska underleverantörer som kunde leverera till ITER. Arrangemanget anordnades av UBI France (motsvarighet till exportrådet) den 28 oktober 2010 och de svenska företagen fick chansen att träffa potentiella franska samarbetspartners och presentera sitt företag. De företag som kom till Malmö var Apave, Assystem, Cegelec, Comex, Garlock, Mecachrome, Oakridge, PMB-Alcen, Rolls-Royce och Thales. UBI France anordnar säkerligen ett liknande möte mellan franska företag och de företag som varit med i CATE-projektet med flera inför upphandlingen vid ESS. En god idé vore att anordna liknande möten antingen för samtliga partnerländer eller för företag som man sedan tidigare vet har goda möjligheter att vinna större kontrakt för ESS. Ett hinder för små och medelstora företag i regionen är en bristande erfarenhet att lämna anbud. Hjälp finns att få bland annat på Kammarkollegiets hemsida samtidigt som det under hösten 2011 kommer att anordnas en kurs i offentlig upphandling, arrangerat av TI6. Dessa utbildningstillfällen kommer att äga rum i mitten av oktober och är ett bra exempel på vad offentliga verksamheter konkret kan bidra med.

MAX IV Lunds universitet har utsett Peab och Wihlborgs som byggherre för MAX IV-projektet. Peab och Wihlborgs har för ändamålet bildat bolaget Fastighets AB ML4 (ML4). ML4 kommer som byggherre att genomföra, äga och förvalta projektet och sedan via sitt gemensamma bolag hyra ut anläggningen till Lunds universitet. Hyreskontraktet är skrivet på 25 år. Verksamheten vid MAX IV är tänkt att pågå mycket längre än så men lagarna medger ingen längre hyrestid.

Tidsplan och status I syfte att skapa en överblick av bygget MAX IV kan det nämnas att 40 000 kubikmeter betong, motsvarande lass från 6400 betongbilar kommer att gå åt till bygget. Bygget kommer att kräva ungefär 630 000 arbetskraftstimmar och generellt kommer 130-150 personer att arbeta samtidigt i utförandefasen, dock uppemot 300 personer under de mest intensiva perioderna. Lagringsringen kommer att blir 200 meter i diameter och omkretsen på byggnaden blir cirka 600 meter. Innergården i byggnaden kommer att bli cirka 16 000 kvadratmeter, vilket är i storleksordning med Mårtenstorget i Lund. MAX IV har kommit betydligt längre i processen än ESS och befinner sig nu i byggfasen. Mark- och schaktarbetet har redan påbörjats, betongarbetet påbörjas i augusti och i september etableras projektkontoret. Installations- och övriga byggarbeten startar sedan vid årsskiftet. Bygget är indelat i två etapper som till stor del överlappar varandra från årsskiftet. Peab har fått uppdraget att bygga etapp 1 av Max IV i Lund. I projektet ingår markarbeten, en startbyggnad, tunnel för linjäraccelerator med klystrongalleri och en SPF-hall. Beställare är Fastighets AB ML4 och kontraktssumman uppgår till 360 mkr. Etapp 1 fokuserar främst på den underjordiska linjäracceleratorn. Dock är det inte så att man etappindelar projektet i praktiken. Det är i kronologisk ordning på det sättet att etapp 1 fokuserar främst på den underjordiska linjäracceleratorn vilket är den del som universitetet vill flytta in i snabbast (denna del syns knappt men innehåller mycket installationer och är tekniskt avancerad). Man kan därmed säga att detta är den del som ska färdigställas först men det är inte så att ML4 bygger den delen färdig och sen börjar på nästa del, utan överlappet är på flera år. Enbart linjäracceleratorn delas in i 5 olika arbetsplatser och man bygger den från 5 olika håll samtidigt. Man kommer ha ett stort antal arbetsplatser inom siten som bygger samtidigt och väldigt många parallella aktiviteter. Själva huvudbyggnaden står hyresvärden, det vill säga ML4, för. MAX-lab kan inte bygga egna byggnader inom ML4s anläggning. Däremot kan de möblera/inreda, komplettera med teknisk utrustning, etc. ML4s hyresavtal är 25-årigt från den dag anläggningen är färdigställd som den hyr ut

till universitetet. Det finns vidare möjlighet för universitetet att köpa ut anläggningen i det fall att det bestäms att universitetet får äga lokaler vilket idag inte är tillåtet. ML4 ansvarar för hela området runt anläggningen, med fastighetsbeteckningen Östra Torn 27:12. Den byggnadstekniska delen av MAX IV kommer att få en tydlig miljöprofil där huvuddelen av elen ska komma från förnyelsebara energikällor och där överskottsvärme från kylning ska återvinnas till det lokala fjärrvärmenätet. Installationsprocessen för bygget av MAX IV är som följer: Linjäraccelerator – 2013 Byggnader – 2013 Lagringsringar – 2014 Strålrör – 2014  Driftsfas - 2015 I stort sett alla de svenska universiteten ger MAX IV ett starkt stöd och vill samverka avseende konstruktion av strålrör, forskning och undervisning. Det pågår exempelvis en konkret diskussion mellan Chalmers och MAX IV kring hur man ska vara med i termer av medfinansiering och instrumentering. Man vill bygga upp kompetens kring det här vid Chalmers och ser gärna unga forskare involverade i detta arbete. Bygget av instrument och strålrör kommer således inte att vara isolerat enbart till Lund.

Efterfrågan utförande- och driftsfas MAX IV

Den beräknade totala kostnaden för bygget av MAX IV uppgår för närvarande till cirka 3 miljarder kronor. Detta kan i sin tur delas in i tre poster: 1) Acceleratorer – (ca 1 miljard) Upphandlas av MAX-lab och där är 300 miljoner redan upphandlade för; 2) Byggnader – (ca 1 miljard) Upphandlas av ML4; 3) Strålrör (7 st) – (ca 1 miljard) Upphandlas av MAX-lab MAX-lab upphandlar således 2/3 av den totala kostnaden för bygget av MAX IV. Kostnaderna ovan bör ses som ungefärliga och förmodligen kommer strålrören stå för den största utgiftsposten i slutändan och kostnader för byggnader att öka något. Sju strålrör byggs i första fasen samtidigt som

några strålrör flyttas över från gamla MAX-lab. Nya strålrör kommer att byggas efterhand som finansiering är på plats, exempelvis finns det långtgående planer ifrån Danmark att finansiera sitt eget strålrör och även Finland har anslagit ett antal miljoner för samma syfte. Problemet är egentligen inte att finna kapital för att finansiera strålrören utan problemet ligger i att få långsiktig driftsbudget. Detta bestämmer uppbyggnadstakten. Det vanliga är att anläggningar av denna typ succesivt byggs om och modifieras vilket medför att efterfrågan bland regionala företag inte avstannar 2015 utan är något som pågår kontinuerligt. Vid ESRF i Grenoble byggs exempelvis strålrör om varje år, man kan således tala om en konstant uppgradering. De närmsta 5 åren upphandlar MAX-lab för 1 miljon om dagen. Utförandefasen kommer att kräva många lokala leverantörer. Utifrån Vetenskapsrådets rapport ”Förutsättningar för konstruktion av en ny synkrotronljusanläggning inom MAX-laboratoriet” (2008) gjordes följande beräkningar av fördelningen av investeringen per år under förutsättning att projektet startade under hösten 2009. Byggstarten försenades något men fördelningen som helhet ger en bra överblick över investeringsbehovet över tid för MAX IV. Fördelning av investering per år, inklusive byggnad (VR, 2008: 9)

Projektpartners Följande upphandlande projektpartners har identifierats för bygget av MAX IV. Listan nedan ger en bra överblick kring vilka aktörer som är involverade i projektet och möjliga vägar in för underleverantörer i regionen.

Projektroll

Företag/organisation

Hyresgäst

Lunds universitet

Byggherre

Fastighets AB ML4

Totalentreprenör, Mark/trädgårdsentreprenör, Betongentreprenör

PEAB Sverige AB

Geokonsult

PEAB Grundläggning AB

Konstruktör, Akustikkonsult, Markkonsult Brandkonsult

Tyréns AB

Arkitektskiss

SWECO Environment AB

Ventilationsentreprenör

Sydtotal Malmö AB

Arkitektskiss, Arkitekt

FOJAB Arkitekter AB

El-entreprenör

Goodtech Projects & Services AB

VS-entreprenör

NVS Installation AB

Landskapsarkitekt

Snöhetta AS

Fire Safety Design AB

Specifika krav Det som skiljer bygget av MAX IV gentemot en vanlig byggnad är framförallt de strikta vibrations- och stabiltemperaturskrav som omger byggnaden. Toleranserna mäts i nanometer, och 26 nanometer (0,000 000 026 meter) får anläggningen vibrera som mest. För att åstadkomma detta gjuts bland annat en fyra meter tjock grundplatta bestående av flera skikt av cementblandad jord. Även tre-fyra meter höga kullar kommer att byggas runt anläggningen för att minska vibrationer från omgivningarna. Detta våglandskap byggs upp av ca 200 000 kubikmeter massor. Inne i den framtida anläggningen får temperaturen inte skilja mer är 1 grad mellan de olika delarna vilket ställer stora krav på kylningen och den värmeavgivning som diverse komponenter avger. I princip allt i byggnaden berörs av vibrations- och stabiltemperaturkraven. En intressant fråga är hur man som leverantör kommer att märka av dessa krav. För leverantörens del är det beställaren som specificerar kraven där det tydligt framgår att det exempelvis ska vara en viss typ av kabel som efterfrågas. Som leverantör får

man därmed se till specificeringen för vilka krav man måste hålla sig till. En viktig punkt är dock att det är en väldigt stor del utav detta som man kan plocka från hyllan, det vill säga standardprodukter. För de mer högteknologiska delarna av bygget krävs dock i regel att leverantören har erfarenhet och kunskap av att arbeta med annorlunda material. För att klara de hårda kraven på minskad värmeavgivning har ML4 exempelvis gått upp i dimension när det gäller allt kablage nere i linjäracceleratorn. Det finns dock en fara i att företag i regionen förbereder sig för en framtida beställning som efter hand kan förändras eller rent av tas bort. Ett exempel är så kallade target holders som finns på linjäracceleratorn för att den ska bli spikrak. Från början hade man tänkt tillverka 5000 sådana men man kom på en annan lösning, vilket gjorde att behovet av 5000 target holders försvann.

Vad är upphandlat? Acceleratorn är detaljplanerad och stora delar av instrumenteringen är beställd. Av budgeten på 1055 miljoner för acceleratorn är ca 300 miljoner redan upphandlade. Inom acceleratorområdet har de lokala företagen en betydligt mindre chans att komma in som leverantörer jämfört med för strålrören. Vid denna rapports författande har ramavtal avseende injektorn för totalt 140 miljoner kronor från ScandiNova systems AB och tyska RI Research Instruments GmbH, samt kaviteter till ett värde av drygt 40 miljoner kronor från RI. All upphandling som görs av MAX-lab faller inom LOU och kommer att publiceras på OPIC samt på MAX-Labs hemsida. För det konventionella byggandet är det ML4 som bestämmer spelreglerna och där kommer bland annat PEAB till stor del arbeta med sina samarbetspartners. Ungefär 70 procent av arbetet kommer att läggas ut på underleverantörer och resterande 30 procent står PEAB självt för.

Gränsdragningslistan – vem upphandlar vad? Generellt kan man säga att MAX-lab står för inköp av teknisk och vetenskaplig utrustning, exempelvis tunga investeringar för accelerator och strålrör, och ML4 står för det konventionella byggandet, det vill säga själva huvudbyggnaden, grundarbetet, kontor och så vidare. Verkligheten är dock mer komplex och en detaljerad lista över vad de olika parterna ska stå för arbetas just nu fram. I avtalet mellan universitetet och ML4 finns en gränsdragningslista som stipulerar vad som är ML4s ansvar och vad som är universitetets ansvar i bygget av MAX IV. Gränsdragningslistan i sig är objektsanpassad. Universitetet har en mer generell som universitetet använder i sina normala hyresavtal som specificerar vad hyresvärden (ML4) ska stå för och vad hyresgästen (MAX-lab) ska stå för. Gränsdragningslistan är i sig väldigt komplicerad och det är inte så att man kan säga att alla pumpar

av en viss sort står universitetet eller hyresvärden för, eller att alla installationer ligger på den ena eller den andra parten. Det finns exempelvis väldigt många värmeväxlare (eller termostater) både hos ML4 och hos universitetet. Vad som bestämmer om MAX-lab eller ML4 ska upphandla dessa är ifall de ligger före eller efter en viss avlämningspunkt. Var dessa avlämningspunkter ligger kan man inte se i gränsdragningslistan. Hela handlingspaketet som beskriver detta och vad ML4 ska göra och vad MAXlab ska göra kommer att vara pärmvis med information/material innan arbetet är färdigställt. Det är dock till stor del detaljarbete som återstår och det är möjligt att utifrån gränsdragningslistan beskriva vad bygget av MAX IV kommer att efterfråga. En viktig del i gränsdragningslistan är att den slår fast vad universitetet ska handla in (LOU) men innefattar dock inte allt som ML4 ska köpa (de köper allt annat). Svaret på vilken väg in som gäller för ett företag som sysslar med exempelvis installation är inte enbart ML4 eller MAX-lab, utan både och. Det finns en möjlighet för universitetet att lägga till saker från gränsdragningslistan i hyresavtalet med ML4. I och med att man upphandlat via gällande byggherreorganisation har man, med vissa begränsningar, rätt att lägga till beställningar inom hyresavtalet. Detta innebär för universitetets del att när man går till ML4 är man inte knuten till LOU. ML4 är redan upphandlat inom LOU men omges inte av det i sin inköpsprocess. Dock är det ett samverkansprojekt där samtliga inköpsbeslut fattas gemensamt. ML4s ansvar vid exempelvis kontorsbyggnaderna slutar vid själva lokalen – universitetet möblerar/står för inredning och detta går under LOU. Här har dock universitetet redan ramavtal med leverantörer av exempelvis kontorsutrustning vilket medför att det förmodligen inte kommer att gå ut en öppen förfrågan kring detta. Nedan återges en preliminär inredningsförteckning över fast inredning som hyresgästen (MAX-lab) äger som i sin tur ger en fingervisning om deras framtida behov (bilaga B6, Lunds universitet): 

Linjäraccelerator inklusive elektronkanon, modulatorer, pumpar, etc.



3 GeV Lagringsring inklusive pumpar, magneter, vakuumkärl, RF, etc.



1,5 GeV Lagringsring inklusive pumpar, magneter, vakuumkärl, RF, etc.



Transferlinor till lagringsringar och short pulse facility



20-25

experimentstationer

inklusive

insättningselement,

vakuumlinor,

pumpar,

monokromatorer, etc. (strålrör) 

20-25 strålskyddskabiner med säkerhetssystem, kontrollkabiner (rummen runt strålrören)



Mer än 200 km kraft och styrkablar



Strålningsmonitorer



Distribuerade system för flytande kväve, kväve, tryckluft, avjoniserat vatten



Fler än 200 datorer



Distribuerat datorkommunikationsnät, hög hastighet



Minst två kompletta mekaniska verkstäder



Speciell luftkylning för experimentstationer av varierande natur



Allmän laboratorieutrustning som kylskåp, dragskåp, ugnar, mikroskop, etc.



Optiklaboratorium med viss kontrollutrustning



Telefonsystem



Lyftanordningar



UPS kraftförsörjning (uninterruptible power supply)

I nästa avsnitt presenteras den preliminära gränsdragningslistan mellan Lunds universitet och ML4.

Preliminär gränsdragningslista (Bilaga B7, Lunds universitet). Av Oxford Research utvalda delar – HV = Hyresvärd (ML4), HG = Hyresgäst (Lunds universitet/MAX IV)

Byggnadsdel/föremål

Investering och ägande

Drift och underhåll

Anmärkning

Källsorteringsstationer, fristående

Markanläggningar

Parkeringsanläggningar

Avfallsrum för hantering av riskavfall

Avfallstransportanläggningar, centrala för

Ex. sopnedkast, sopsuganläggning

för

Ex. spånsug

sprinkler,

För byggnadens allmänna skydd

Brandredskap lokala, handbrandsläckare,

För verksamhetens skydd t.ex. i

MARK

HUS

husets drift Avfalltransportanläggningar,

lokala

verksamhetens drift Brandlarm,

brandredskap,

brandsläckare, brandpost punktskydd för verksamheten

anslutning

till

brandfarlig

utrustning Centralsuganläggning

Filter, förbrukningsmaterial HG

Fundament för maskiner och utrustning

Ej lösa dito

Installationsgolv

Kanalisation, all

Även

tele-

och

datanät

och

hörselslinga Mörkläggningsanordningar

Monterade anordningar som skivor,

gardiner och ridåer inkl. automatik Stationära

apparater

och

inredning

lunchrum, matrum och pentry

Inkluderar större maskiner som kyl, frys, diskmaskin etc. men inte lösa applikationer

som

mikrovågsugn

och kaffebryggare Mekaniska lås, trycken och tillbehör

Avhärdningsanläggningar, centrala

Avloppsreningsanläggningar

Gasanläggningar, central försörjning

Imkåpor

Klimatrum

VVS, VA Autoklavanläggningar inklusive vagnar och korgar Avfuktningsanläggningar,

central

försörjning

Befuktningsanläggningar,

central

försörjning

Utrymmen med särskilda klimatoch

renhetskrav

avgränsade

byggnadskonstruktioner, t.ex. kyl-, frys-, odlingsrum exkl. styr och reglerutrustning Klimatskåp

Utrymmen med särskilda klimatoch renhetskrav ej avgränsade av byggnadskonstruktioner, t.ex. kyl-,

värme-, och torkskåp, frysboxar och frysskåp,

tryckkammare

och

operationsboxar Kylaggregat,

lokala

fastighetens

(ej

centrala

anslutna kyl-

till

eller

T.ex.

för

viss

värmeavgivande

utrustning

luftbehandlingsanläggning) Kylanläggningar, centrala

Labarmaturer VS

inkl.

(ej

Laboratoriebänkar,

VVS-anslutna

trattar Luftbehandlingsaggregat, anslutna

till

lokala

fastighetens

centrala

T.ex. i utrymme med viss gas- eller värmeavgivande

luftbehandlingsanläggning)

utrustning,

virkestork m.m.

Nödduschar

Renrum

Specialvattenanläggningar central

Specialvattenanläggningar lokal

Tryckluftsanläggning, central

VVS-ledningar fram till anslutningspunkt

Allmänbelysning utomhus

Belysningsarmatur för allmän belysning

på hyresgästens utrustning eller inredning Ånganläggningar, central försörjning

inklusive

ljusstyrning,

dimmer,

tavelbelysning CCTV och ITV-anläggningar för bevakning

Datanät

Dragskåpslarm

Elledningar fram till anslutningspunkt på

Högtalaranläggning

Inbrottslarmanläggningar

Kopplingslådor och labpaneler

Omformaranläggningar, centrala

hyresgästens utrustning eller inredning

Omformare,

likriktare,

lokala

(t.ex.

spänningsstabilisatorer) för HG-utrusning

För viss utrustning inkl. stationära ledningar, uttag och strömställare till utrustningen

Passagekontrollanläggningar

Porttelefonanläggningar

Skyddsanordningar för kraftmatning, ej

Teleslingor och hörslinganordning

UPS för verksamhet

UV-ljus, installation

Hissar och stationära lyftanordningar

Kranar, telfrar, traverser

Transientskydd

fast installation Styr och reglerutrustning för fastighet, driftlarm, fastighetsdrift UPS-system för avbrottsfri kraft

Transporter För HG:s verksamhet

Upphandling MAX-lab Ett strålrör vid MAX IV behöver i storleksordningen 100 kilometer elkabel, kvävgas, tryckluft, flytande kväve, mjukvara, och hårdvara i form av exempelvis datorer med mera. Följaktligen kommer ett flertal företag att involveras i bygget av enbart strålrören. Mycket av detta arbete läggs ut och enbart en mindre del görs in-house av anställda vid MAX IV. Budgeten för ett strålrör ligger på 70-80 miljoner kronor i investeringskostnad. Av de 70-80 miljonerna innefattar 40-50 miljoner extremt specialiserade produkter inom exempelvis optik och experimentutrustning med ett fåtal leverantörer på marknaden internationellt och ofta inga nationellt. Här är det dock oklart i dagsläget vad som ska köpas ”färdigförpackat”, vad MAX-lab själv ska bygga och vad företag i regionen kan utveckla. Det är därmed för all kringutrustning, exempelvis kilometervis med kabel, som lokala företag har goda möjligheter att inom LOU leverera till anläggningen. Anläggningen omges vidare av strikta temperaturkrav där det finns stora möjligheter för lokala företag att bli involverade inom exempelvis ventilation, kylrum och temperaturkontroll. Mycket av det MAX-lab kommer att handla upp till strålrören är väldigt specialiserat. Exempel på detta är: 

Insättningselement – väldigt avancerade magnetiska konstruktioner. Danfysik är en dansk leverantör som tillverkar insättningselement till flera liknande anläggningar



Optik – oerhört specialiserad produktion med få tillverkare internationellt



Monokromatorer – väldigt specialiserad mekanik med ganska få tillverkare på varje del



Experimentstationer med detektorer, system för att kunna flytta prov etc.

Runt strålröret finns dock rent mekaniska konstruktioner som stativ. Där finns absolut en möjlighet att hitta lokala leverantörer. MAX-lab kommer även att bygga experimenthutcher som skyddar strålrören från strålning och detta är inte särskilt avancerat. En utmaning är snarare storleken på projektet med väldigt långa serier inom vissa segment. MAX-lab ska exempelvis tillverka 140 magnetblock, där varje magnetblock innehåller ett tiotal magneter, hundratals spolar, interlocksystem, etc. Den största flaskhalsen ligger i att vakuumsystemet, av vilka MAX IV har kilometervis av, kräver avancerad ytbehandling på insidan. Kvalitetskontroll är också en flaskhals. MAX IV har tusentals spolar och det är många stora projekt som blivit försenade för att exempelvis en magnet blivit felspolad, djävulen sitter i detaljerna, som en respondent väljer att uttrycka det Upphandling av strålrör börjar först om två år. 7-10 strålrör byggs i första fasen men anläggningen som sådan har kapacitet för minst 30. Finansiering för de första 7 strålrören är klar. I största möjliga mån försöker MAX-lab, som andra anläggningar internationellt, att lägga ut så mycket arbete som möjligt på externa aktörer. Att bygga upp sin egen basverksamhet är väldigt dyrt då efterfrågan går i vågor.

Det är dock inte enbart högteknologiska varor och tjänster som MAX-lab kommer att upphandla. Nedan listas exempel på den kringutrustning som MAX-lab kommer att efterfråga för bygget av anläggningen.

Exempel på kringutrustning MAX IV Typ av behov Lyftanordningar

Behov specifikt

Tidsperiod 2014-2015

Kranar Traverser Verkstadsutrustning Datorer/nätverk

2014-2016 PC Industridatorer UPS Nätverk (kabeldragning/switchar)

Klimatanläggningar Temperaturkontroll kring experimentverksamheten Kylrum, frysar Gashantering

2013-2014 2014-2015 2014-2015

Ventilerade skåp Tankar Fasta installationer

2013-2015 Rör, regulatorer, etc

Elinstallationer

2013-2015 Kabeldragning UPS

VVS installationer Kontorsinredning

2013-2015 2013-2015 Skrivbord Lampor Stolar

Laboratorieutrustning

2014-2015 Kemikaliebänkar Skåp Dragskåp

Brandskydd

2014-2015 Släckare

Inbrott och säkerhet

2013-2014 Passage & larmsystem

Mekanisk tillverkning Vakuumutrustning Kylsystem - vatten

2011-2015 2011-2015 2013-2015

Affärsmöjligheter vid liknande forskningsanläggningar MAX IV har ingått ett samarbete med Jagiellonian University i Polen som är av betydelse för leverantörer av teknisk och vetenskaplig utrustning. De forna östländerna erhöll för ett antal år sedan EU-bidrag i syfte att bygga upp forskningsinfrastrukturer i länderna. Polen fick här 40 miljoner euro och valet föll på att bygga en synkrotronljuskälla under namnet Solaris vid Jagiellonian University i Krakow. Problemet är att Polen inte har den nödvändiga acceleratorinfrastrukturen, vilket de behöver bygga upp på kort tid för att genomföra projektet. Tidsmässigt passar detta bra med bygget av MAX IV samtidigt som MAX-lab i dagsläget har flera polska användare. Idn föddes att dubblera en av ringarna, vilket godkändes nyligen. Rent praktiskt innebär detta att de tekniska specifikationer som utarbetats för MAX IV används av de polska forskarna för att bygga en kopia i Polen. Lösningen innebär i praktiken att upphandlingarna för MAX IV genomförs som brukligt men att de samtidigt innehåller en option på det som behöver levereras till den polska anläggningen. Detta är en bra överenskommelse för leverantörerna då det blir längre serier att tillverka. Leverantörerna får en dubbel order, och detta är första gången det bygger på identiska maskiner. Upphandlingen i Polen genomförs av den polska anläggningen men då optionen redan är definierad kommer de i praktiken att följa denna helt och hållet, enligt uppgifter från MAX IV. Detta kan i förlängningen förhoppningsvis effektivisera hela marknaden och det finns ett tiotal laboratorier i Europa som i teorin kan dra nytta av varandra vid beställningar av likvärdiga komponenter. Det betyder att man inte behöver dubblera personalen överallt. Det betyder också att leverantörerna måste klara större order, exempelvis genom att klustra sig, vilket inte verkar vara några större problem enligt MAX-labs erfarenhet.

Upphandling ML4 MAX IV inrymmer ett 10-tal olika byggnader där den stora experimenthallen med lagringsring och ett överbryggande kontor står för de mest karaktärsskapande dragen. Byggnaderna kringgärdas av ett våglandskap som byggs upp av ca 200 000 kbm massor. Projektet innehåller ca 40 000 kbm betong varav huvuddelen finns i den underjordiska tunnelkonstruktionen för linjäraccelerator och klystrongalleri. Wihlborgs och Peab har gemensamt huvudavtalet med Lunds universitet. För ändamålet har Fastighets AB ML4 (ML4) bildats och ML4 är projektets byggherre. Peab har utsetts till Totalentreprenör. Ungefär 70 procent av arbetet som Peab utför kommer att tas in från underleverantörer. Generellt kan man påstå att ML4 inte använder sig av några nya okända material i bygget av MAX IV, däremot är volymerna av exempelvis betong mycket mer än i en standardbyggnad. ML4 måste exempelvis använda andra produktionsmetoder för att se till att det är momentstyvt på ett mycket viktigare sätt än i ett vanligt husbygge. Det mest speciella när det handlar om byggteknik gäller betonggjutningen. Kraven på skicklighet hos betonggjutarna kommer att vara mycket höga. Det handlar om en enorm platsgjuten betongkonstruktion, i tvärsnitt kan vi jämföra den med Citytunneln i Malmö. Väggarna blir troligen cirka 1 meter tjocka, både för att fungera som strålningsbarriär och skydda från vibrationer, och ligga sex meter ner i marken. Gjutningen måste ske med exakthet, inte ens ett par millimeters differens är acceptabelt. ML4 har ansvar för all byggnation, med andra ord allt som ska byggas, ventileras och alla centrala försörjningssystem som att det finns ström fram till kontakterna och så vidare. ML4 bygger kontor och lokaler fullt färdigt, kringbyggnader som en mottagningsstation för värme och där det även står värmepumpar för att producera kyla och ta hand om värmeöverskottet som genereras i anläggningen. I varje laboratoriedel ansvarar universitetet för att bygga upp de modulväggar som finns runt ett strålrör. Inuti strålröret/forskningsstationen har ML4 avsättningspunkter där ML4 levererar media fram till dessa punkter och sedan tar universitetet över. När det gäller första etappen av bygget är väldigt mycket av hantverkstimmarna betongarbeten som PEABs personal står för, men det kommer även att finnas behov av fler resurser. Första etappen är ett anläggningsprojekt och det är en fråga om såväl kapacitet som kompetens för att fullfölja bygget. En del arbetare kommer att vara tillrest folk, vilket är vanligt för montagearbete både på installations- och anläggningssidan. Denna yrkeskategori är vana vid att resa runt och arbeta där det behövs och det kommer att finnas en husvagnspark som står i närheten av anläggningen. Förmodligen kommer man inte att bygga upp en egen betongstation på plats men detta kan ändras beroende på det pris som leverantören sätter. ML4 har redan börjat skicka ut förfrågningar till företag/underleverantörer. En viktig parameter är vilken risk som finns av att beställa från en viss leverantör när man nu går upp i volym. ML4 kommer

att arbeta med trygga och säkra material – anläggningens driftssäkerhet är oerhört viktig. ML4 kan inte tåla att laborera med nya material som skapar risker för exempelvis vattenläckage.

Upphandlingsprocessen MAX IV upphandlar främst via ramavtal vilket i teorin kan gynna större företag som kan erbjuda ett bredare utbud av tjänster. Vikten av referenser är tydlig i val av leverantörer inom ramavtalen. Ungefär 30 upphandlingar kommer att ske för strålrören totalt där vissa är specifika och vissa är ramavtal. MAX IV går med förfrågningar till företagen genom antingen förnyad konkurrensutsättning eller i prioriterad ordning. MAX IV klustrar orderna och lägger huvudansvaret på en huvudleverantör som i sin tur lämna anbud. MAX IV praktiserar funktionsupphandlingar där företagen har ansvar för utförandet i egen regi eller genom underleverantörer. De order MAX IV lägger ut är värda mellan 50 och 150 miljoner kronor styck. Det innebär att leverantören som MAX IV skriver avtal med både måste vara kvalificerad och klara styrning/management av en rad olika underleverantörer. Enligt MAX-lab har detta förfarande hittills fungerat bra och man tycker sig se ett ökat intresse bland företag att axla denna roll inför framtiden. Max IV kan ej ta hänsyn till geografisk närhet vid kvalificering av anbudsgivare. Det viktigaste inom detta segment är att man som leverantör kan tolka och leverera i enighet med de ritningar som MAX IV tar fram. Utvärderingen sker genom ekonomiskt fördelaktigaste anbudet. Prisaspekter och leveranstider spelar då in i detta sammanhang, vilket kan gynna regionala företag.

Vägar in för företagen

Det finns tre vägar in för företag som vill bli delaktiga i bygget av MAX IV: 1) Företag som själv lämnar anbud direkt till MAX IV via ramavtal eller specifika upphandlingar 2) Företag som kommer in som underleverantörer till

ML4/Peab för

den

konventionella byggnationen 3) Företag som kommer in som underleverantörer i andra eller tredje led till företag som själva vinner antingen specifika upphandlingar eller ramavtal för bygget av särskilda delar till MAX IV

MAX-lab MAX-lab har inte anordnat några leverantörsträffar, och kommer inte heller att genomföra detta framöver. För de mer specifika komponenterna som efterfrågas har MAX IV en bra koll på vilka leverantörer som finns i regionen. MAX IV väljer en eller flera leverantörer som har kopplat på fler företag som underleverantörer. Ansvaret går vidare till den som får den större ordern. Det är absolut bra att hålla sig väl med de som får detta ansvar. MAX IV har enormt stor kunskap och kompetens i hur man bygger exempelvis acceleratorer. Tillverkningskunskap finns i regel hos industrin, och här har det historiskt varit en stor fördel att MAX IV haft möjlighet att ha nära kommunikation med sådana företag. Ett konkret tips från MAX IV är att ta kontakt med deras konstruktörer och berätta vad man som företag kan erbjuda och vad man har för specialiteter. Det är viktigt att potentiella leverantörer ger MAX IV information om nya tillverkningsmetoder, vilket det inte är säkert att MAX IV har vetskap om. Företag uppmanas även bevaka de upphandlingar som läggs ut på MAX IVs hemsida. Då MAX IV försöker att samla beställningar och välja en huvudleverantör som sedan i sin tur syr ihop avtal med underleverantörer som sedan i sin tur syr ihop avtal med underleverantörer är det klokt att bevaka upphandlingarna och tidigt kontakta de företag som får huvudordern och skall lämna offerter genom förnyad konkurrensutsättning

ML4 Byggherreupphandlingen är gjord i enlighet med LOU. Underliggande entreprenader omfattas därvid inte av nya LOU-upphandlingar. Peab är då fria att använda sina naturliga samarbetspartners men eftersom projektet också är ett samverkansprojekt genomförs alla upphandlingar efter samråd med ML4 och Lunds universitet. Denna process sköts internt och det är viktigt att företag i regionen arbetar aktivt med att ge sig till känna. PEAB kommer inte att gå ut och annonsera vad de behöver på den öppna marknaden. Om PEAB behöver en svetsare finner man sådan kompetens genom att kontakta en annan inköpare som tidigare haft sådana moment i tidigare byggen. Inköparen arbetar genom att titta på andra anläggningar för att se vem som genomförde ett visst arbete där (ex svetsning). För vissa moment som svetsning av rostfria stålrör finns det i regel relativt få företag och då är det dessa företag man går ut med en förfrågan till. Risken är att PEAB tar in underleverantörer nationellt när sådana kompetenser och företag samtidigt finns tillgängliga i regionen. Man går således över ån efter vatten. En viktig punkt är dock att byggets storleksordning och att det är ett samverkansprojekt medför att ML4 måste söka resurser på fler ställen och gå ut med förfrågningar på en bredare marknad. I vissa fall är det dock så att PEAB, i rollen som totalentreprenör, har befintliga ramavtal med olika underleverantörer som ofta är mycket fördelaktiga att använda. Det vore ur en kostnadssynpunkt irrationellt att gå ut på marknaden efter

kompetens/produkter där det redan idag finns ett välfungerande ramavtal med en specifik underleverantör. I ett projekt som bygget av MAX IV kommer det att finnas stora mängder underleverantörer. De som arbetar i byggbranschen vet att ifall man ska bygga exempelvis ett hus behöver man fönster, dörrar, stomme, etc. det vill säga inga okända parametrar. Då en del byggnader som ML4 ansvarar för vid MAX IV är av sådan karaktär gäller det att företagen är proaktiva för att hamna på ML4s lista när de gör sina inköp. Företag i regionen är redan nu enligt ML4 aktiva och ett flertal hör av sig varje vecka i detta syfte. Bygget av MAX IV är ett samverkansprojekt där de olika projektägarna sitter samlade i en projektgrupp. En annan väg in som leverantör än att hamna på PEABs inköpslista är därmed att arbeta mot de projektpartners som är kopplade till projektet (se förteckning över dessa ovan). Dessa projektpartners är centrala kontaktpunkter för företagen. En rekommendation är att utifrån den bransch ens företag verkar inom identifiera relevanta projektpartners och presentera vad man som företag kan erbjuda. Om företaget i detta steg stöter på motstånd är nästa steg att kontakta PEAB eller ansvarig på ML4 direkt. ML4 strävar efter en så stor öppenhet som möjligt för nya leverantörer. Sydtotal är exempelvis med på ventilationssidan i bygget av MAX IV, vilket leder till att Sydtotal gör en lista över vilka inköp man behöver göra av exempelvis aggregat, går ut med en förfrågan till en rad leverantörer och likställer anbuden och väljer det som är mest fördelaktigt. Den stora fördelen som man har av att inte vara kopplad till LOU är förutom att processen går mycket snabbare, att man även kan utvärdera mjuka parametrar på ett enklare sätt och att man på förhand inte behöver ha en beräkningsmodell över hur upphandlingen kommer att gå till. Företag i regionen som är verksamma inom ventilationsbranschen bör därmed ta direkt kontakt med Sydtotal för att bli involverade i bygget av MAX IV. Om företaget i fråga känner att de inte kommer fram eller att ens förfrågan inte möts med entusiasm går man över med sin förfrågan till ML4 eller PEAB specifikt som ser över situationen. Förutom ramavtal och tidigare referenser finns det en klar intention från ML4s sida att de ska vara väldigt öppna mot nya kontakter och leverantörer. Om man som leverantör tar kontakt med ansvarig vid ML4 (Ulrika Hallengren) och säger att ”de här kompetenserna har jag/mitt företag och hur ska vi göra för att vara med?” lämnas den bollen över direkt till PEABs inköpare (Olof Rennstam) med syfte att när det är dags att fråga på dessa produkter ska även denna aktör utvärderas. Genom att vara aktiv själv som underleverantör har man möjlighet att komma med på denna lista. Att man är med på listan innebär dock inte per automatik att man blir kvalificerad för lämna ett anbud då det kan krävas att man kan leverera en viss volym eller ha en viss sorts referenser. ML4 kommer inte skanna av hela marknaden för att identifiera leverantörer av en särskild produkt utan företagen måste själva vara aktiva i detta arbete. Till skillnad från det som MAX IV handlar in kan ML4 ingå i en dialog med leverantörer på ett tidigt stadium. I diskussionen om konkurrensfördelar för företag lokaliserade i regionen kontra utländska leverantörer är en viktig del att ML4 klassificerar alla sina material i ”Sunda hus”. Om man som leverantör redan är klassificerad inom Sunda hus har man en klar konkurrensfördel då ens

konkurrenter måste certifiera sig inom Sunda hus. Den kostnad som en certifiering av Sunda hus innebär kommer i detta fall enkelt att täckas utav de volymer som projektet arbetar med. LOU – möjligheter och barriärer I diskussionen om möjliga vägar in för små och medelstora företag i regionen i bygget av MAX IV har LOU tagits fram av ett flertal respondenter som en barriär. Ett problem gäller exempelvis prototyptillverkning. Om MAX IV kontaktar ett företag och ber dem tillverka en prototyp har det företaget en konkurrensfördel sedan där de stärkt sin kompetens och känner till kostnaderna. I ett senare skede kan sådana företag, om inte upphandling av prototyp skett, diskvalificeras från serieproduktion i en senare upphandling. Detta medför att företagens intresse för att göra en prototyp minskar avsevärt. Även om MAX IV använder sig av väldigt avancerade tredimensionella konstruktionsprogram måste man använda sig av prototyper. MAX IV har valt att upphandla mekanisk tillverkning som ramavtal och därefter göra förnyad konkurrensutsättning för att lösa denna fråga. LOU är ett problem för de mindre företagen att komma in då MAX IV som offentlig aktör måste följa LOU, vilket innebär att man i stort sett inte kan prata med företag. Mindre företag har inte resurser att bevaka de upphandlingar som publiceras samt har bristfälliga erfarenheter av att författa anbud. Mindre företag måste skaffa en gemensam person som bevakar upphandlingar och sedan bjuda som grupp. Givet de stora volymerna som ofta efterfrågas och den bristande erfarenhet bland framförallt mindre företag att bjuda på offentliga upphandlingar är det av största vikt att gå samman. De insatser som sätts igång hösten 2011 med utbildning kring att skriva anbud för företag i regionen kan leda till en konkurrensfördel för regionala företag såväl inom MAX IV-projektet som för andra offentligt finansierade byggprojekt. Företag i regionen bör på basis av vad som skrivs ovan känna till de möjligheter som erbjuds för att stärka företagens kunskaper om LOU och själva anbudsförfarandet. Förutom den kurs i offentlig upphandling som anordnas av TITA under hösten bör företag rekommenderas att använda sig av de tjänster

som

Kammarkollegiet

erbjuder

via

sin

upphandlingstjänst.

På

hemsidan

www.upphandlingsstod.se finns detaljerad beskrivning kring regelverk, avtal och grunderna i offentlig upphandling för leverantörer.

Övriga affärsområden Det finns ingen definition av vad som ingår i övriga affärsområden och så bör det förbli. Det är ofta inom de i dagsläget okända affärssegmenten som de verkligt stora vinsterna för entreprenörer i regionen går att finna. Att bilda sig en förståelse för vad ESS och MAX IV är och vilka behov som uppstår i samband med deras etablering är dock en central del i skapandet av nya affärsområden. Ett bra exempel i sammanhanget är bygget av Malmö Arena i Hyllie där Citytunnelns spårdragning öppnade upp för nya affärsmöjligheter, vilket somliga aktörer var tidiga att inse. För ESS och MAX IV kommer detaljplanen för området kring anläggningarna, som utarbetas av Lund kommun, att vara väldigt viktig – hur kommer området att se ut? Vilka möjligheter kan man se? I dagsläget kan det sägas att de övriga affärsmöjligheter som det ofta hänvisas till berör boende, internationella skolor, restauranger, konferenslokaler, hotell, kontor, och övriga servicefunktioner. Det sannolika är dock att denna lista kan utökas avsevärt framöver med affärsområden inom en rad andra branscher. Strukturomvandling som kommer av ESS och MAX IV betyder nya affärsmöjligheter, nya produkter och nya tjänster. Näringslivet i regionen kommer att förändras och omorganiseras till följd av byggnationen av anläggningarna. Frågan är bara hur denna förändring kommer att gå till, vilka effekter den får och vilka nya affärsområden som uppstår. Kommer alla näringslivssektorer att påverkas och förändras, i vilken takt och hur kommer tidsschemat att se ut? Vilka blir framtidsnäringarna och var kommer investeringar att ske vad gäller övriga affärsområden som kommer att kretsa kring byggnationen av ESS och MAX IV? Flera av dessa frågor är i dagsläget osäkra. Vidare omfattar övriga affärsområden inte enbart möjligheter som öppnas upp i direkt anslutning till ESS och MAX IV i Lund, utan i hela regionen. Om vi ser på regionen idag kan vi identifiera en rad företag i exempelvis Tollarp och Tomelilla som utifrån MAX-Labs verksamhet har breddat sina affärsområden mot mer tekniskt avancerade segment. Särskilda servicefunktioner i form av exempelvis hotellverksamhet har sin naturliga plats i närheten av anläggningarna för besökande forskare. Samtidigt kommer etableringen av ESS och MAX IV med all säkerhet leda till att en rad större konferenser anordnas i regionen. Dessa konferenser behöver inte på något vis enbart vara lokaliserade i Lund utan kan med utgångspunkt på de relativt korta avstånd som präglar regionen anordnas på annan ort. Samma logik går att applicera på annan upplevelseindustri, bostäder och skolor. För att företag i regionen inom exempelvis hotell- och konferensnäringen skall ha möjlighet att utöka sin verksamhet mot ESS krävs det dock att man har en förståelse för vilka typer av människor som besöker och använder ESS och MAX IV. Besökande forskare som erhållit stråltid under en begränsad period kommer med säkerhet inte att välja ett boendealternativ med ett längre avstånd till Lund och anläggningarna. Rekommendationen som följer är att framförallt företag inom servicenäringen måste förstå den målgrupp som dras till regionen som följd av etableringen av ESS och MAX IV, och rikta sina insatser mot denna målgrupp utifrån gällande krav och preferenser och inte se besökande forskare som en enhetlig grupp med likvärdig efterfrågan.

I syfte att visa på de investeringar som sker redan idag inom segmentet övriga affärsområden i regionen som följd av ESS och MAX IV, listats nedan en rad exempel. Status övriga affärsområden I Lund pågår/initieras redan nu en rad projekt i anslutning till ESS och MAX IV. Ett urval av de projekt som sker i Lund och kring Brunnshög beskrivs kortfattat nedan. 

Park Inn - Midroc kommer att bygga ett kombinerat hotell- och kontorsprojekt vid E22:ans avfart vid Tetra Pak, där hotelldelen ska drivas av Winn Hotels Group. Byggnaden är på 10 våningar med 192 hotellrum och 5 konferenslokaler och är färdigställt i kring årsskiftet 2012/2013. Hotellet beräknas kosta ca 220 miljoner att uppföra.



Vid infarten till Ideon Science Park i Lund är Ikano Kontor i full gång med det nya kontorsoch hotellprojektet Ideon Gateway. Byggnaden kommer, när den står färdig för inflyttning 2012, att bestå av 19 våningar och 9000 kvadratmeter kontorsyta. Ikano är byggherre med Skanska som totalentreprenör och en planerad investering på 400 miljoner kronor.



Internationella skolan och andra privata utbildningsaktörer tittar på att etablera verksamhet i närheten av ESS och MAX IV i Lund samt i Trelleborg.



Det finns planer på att bygga en spårvagn i Lund som knyter ihop Lunds C och Brunnshög. Investeringen, beroende på utformning, kommer att landa på omkring 600 miljoner kronor.



Comwell Varbergs Kurort Hotell har vidare skissat på ett hotell-och spaprojekt i Brunnshög som kan innebära en investering på knappt en halv miljard kronor.



IDEON Medicon Village kommer att fylla fastigheten där Astra Zeneca tidigare hade sin verksamhet i Lund. tillsammans med medicinska forskningscentra, BMC i Lund och CRC i Malmö, samt de kommande forskningsanläggningarna, MAX IV och ESS, avser Ideon Medicon Village skapa en infrastruktur i världsklass inom Life Science. Sammanlagt utgör den uthyrningsbara ytan cirka 80 000 kvm, av vilka cirka 30 000 kvm är laboratorier. Inom anläggningen beräknas inledningsvis verksamheter omfattande cirka 500 arbetsplatser att etableras. När planen är helt genomförd kommer 1000 personer vara verksamma på Ideon Medicon Village. Satsningen på medicin och hälsa innebär att Ideonområdet blir dubbelt så stort och därmed en av Europas största science parks,



I Brunnshög planeras en stadsdel där 50 000 personer ska bo och arbeta. 580 bostäder byggs i första etappen med byggstart 2013. I stadsdelen kommer det förutom bostäder på sikt även finnas livsmedelsaffärer, skola, bibliotek och andra viktiga servicefunktioner. Det förs även diskussioner i Lund för Brunnshögsområdet kring en ny fotbollsarena, en ny badanläggning för 209 miljoner och en ny inomhusarena.

En mer detaljerad redogörelse för Brunnshögsområdet presenteras nedan utifrån den tidsplan som Stadsbyggnadskontoret i Lund tagit fram. Tidsplanen ger en bra överblick över projektets möjliga framtida utveckling. 2010: 

Finns 200 bostäder och 4000 arbetsplatser inom området

2014: 

Finns 700 bostäder och 5 000-7 000 arbetsplatser inom området



ESS har påbörjats.



Lundalänken och Max IV invigs



Etapp 1 kvarteret Solbjer: färdigbyggt



Etapp 1 Västra Brunnshög: påbörjat



Etapp 2 Norra Brunnshög, Science village: påbörjat



Etapp 3 Centrala Brunnshög: bostadskvarter påbörjat

2018: 

Finns 1500 bostäder och 10 000-15 000 arbetsplatser inom området



ESS-byggnaderna är klara (tekniska installationer pågår)



Etapp 1 Västra Brunnshög: pågår



Etapp 2 Norra Brunnshög och Science village: pågår



Etapp 3 Centrala Brunnshög: färdigställs

2025: 

Finns 3000 bostäder och 20 000-25 000 arbetsplatser inom området



ESS i drift



MAX IV-anläggningen utvidgas



Etapp 1 Västra Brunnshög: färdigställs



Etapp 2 Norra Brunnshög och Science village: pågår



Etapp 3 Centrala Brunnshög: färdigställs



Etapp 4 Nordvästra Brunnshög: pågår



Etapp 5 Östra Brunnshög: pågår



Planreserv finns för ytterligare 1000 bostäder och 15 000-20 000 arbetsplatser inom området

Det är dock inte enbart i Lund som investeringar som följd av ESS och MAX IV sker, utan i hela regionen. Nedan följer ett urval av de investeringar som sker i regionen, som på ett eller annat sätt relaterar till etableringen av ESS och MAX IV. 

Det kommunala bostadsbolaget Trelleborgshem har nyligen köpt Forumtomten i de Östra delarna av Trelleborg. 80-90 nya lägenheter ska byggas på tomten där det även planeras för att eventuellt bygga en internationell skola i syfte att attrahera forskare som arbetar vid ESS och MAX IV i Lund.



I Sjöbo planeras för en- och flerfamiljsboenden i tre områden, utveckling av industrimark och utökade buss- och tågförbindelser till Lund.



Gårdstånga-Flyinge - Efterfrågan på både bostäder och handel finns sedan tidigare och väntas öka tack vare ESS-etableringen. Eslövs kommun räknar med "något hundratal bostäder" på flera års sikt. Eslöv ska genom offensiv marknadsföring förstärka sin profil som attraktiv stad och som grannkommun till det pulserande storstadslivet samt med målet om en befolkning på 40 000 invånare 2025. Utveckling av de södra kommundelarna planeras utifrån etableringen av ESS och MAX IV i Lund, vilket gör orterna Gårdstånga, Flyinge men också Örtofta väldigt intressant som bostadsort för många av de som ska börja arbeta vid dessa anläggningar och överhuvudtaget i Lund.



I Höör planeras för tågstopp i Tjörnarp, bostadsområde vid stationen planläggs.



I Karlskrona förbereder man sig för utökad färjetrafik, utveckling av Bleking Tekniska Högskola och byggnation av en- och flerfamiljsboenden.



Hörby planerar för nya bostäder riktning Lund. Tillsammans med Eslöv och Höör har även ett projekt satts igång för utveckling av besöksnäringen.



I Kävlinge Östra centrum planerar Midroc att uppföra 1500-2000 bostäder och kommersiella lokaler i närheten av tågstationen som kan utgöra ett bra boendealternativ till Lund. 175 000 kvm industrimark kommer att bebyggas med bostäder, butiker, servicelokaler och kontor. Detaljplanering pågår för tillfället med preliminär byggstart 2011 och färdigställt 2025.

Region Skånes och de skånska kommunernas roll i att stärka tillväxten Det ligger såväl i kommunernas liksom i regionens intresse att kunna ta tillvara på de affärsmöjligheter som anläggningarna skapar, och kommer att skapa, i framtiden. Samverkan mellan regionen och kommunerna är god och flera kommuner har under 2011 stått som värd för seminarieserien ”ESS och MAX IV – affärsmöjligheter för dig!”. Seminarieserien har riktats mot företag som velat veta mer om ESS och MAX IV. Företagen har på detta sätt fått en första inblick i vilka affärsmöjligheter det kan finnas i samband med etableringen av anläggningarna. En viktig lärdom för regionen och kommunerna, från seminarieserien, är att en av de stora utmaningarna för företagen kommer att vara upphandlingsprocessen och möjligheten för mindre företag att lämna anbud. Det offentligas roll kan i detta sammanhang vara att initiera utbildningsinsatser kring hur anbudsprocessen kommer att gå till och hur LOU fungerar, vilket man redan idag är igång med. Vidare bör näringslivsavdelningarna i regionens kommuner aktivt informera lokala företag om de möjligheter som öppnas upp i samband med ESS och MAX IV och hur samverkan med andra företag, även över kommungränser, kan stärka chanserna att leverera varor och tjänster till ESS och MAX IV. Förutom utbildningsinsatser återfinns det förslag som lyfts tidigare i rapporten kring organiserandet av B2B-möten mellan större utländska företag som vinner upphandlingar för ESS och MAX IV och underleverantörer i regionen. Inom ramen för de internationella fallstudier som genomförts för TA3 har det framkommit att etablering av skolor, hotell, bostäder, förskolor, vårdcentraler, funktioner som hjälper forskare som omlokaliserar för arbete vid forskningsanläggningarna är något som alltid följt i dess spår. Frågan är i vilken takt, hur och om detta ska främjas från offentligt håll eller om man ska låta marknadskrafterna råda helt på egen hand. Vid anläggningar där inga insatser gjorts för att stimulera företagandet har anläggningarna inte bidragit till den regionala tillväxten nämnvärt utan lever snarare som isolerade öar inom sin region. Vid anläggningar där det privata och offentliga samverkat för att underlätta för företag att etablera sig, visar fallstudierna att anläggningarna blir en del av den regionala samhällsstrukturen. Rekommendationer från intervjuer i Oxford, där anläggningarna ISIS och Diamond är etablerade, är att politiker och tjänstemän måste ta ett långsiktigt perspektiv för att samhällsplanera för området på ett bra sätt. I detta arbete är det viktigt att man lämnar öppet för affärsområden som idag inte är identifierade för att på så sätt främja entreprenörskap och nytänkande bland företag i regionen som ser möjligheter för sin verksamhet i eller omkring närområdet.

Skapandet av mötesplattformar För att näringslivets och forskningsanläggningarnas tekniska kompetens ska kunna se möjligheter och utveckla nya idéer och produkter måste effektiva mötesplattformar skapas. Mötesplattformar kan i detta sammanhang syfta på behovet av möten mellan leverantörer både när ESS och MAX IV byggs, och när de är i drift. För TI6 syftas både på de mötesplattformar som bör etableras mellan anläggningarna och företagen, men framförallt mellan företagen sinsemellan. I de intervjuer som genomförts har det tydligt framgått att samarbete mellan företag i anbudsprocessen för att exempelvis kunna erbjuda rätt kompetens, leverera de volymer som krävs eller ha erfarenhet av att författa anbud till offentligt upphandlande aktörer är väldigt viktigt. Skapandet av och ansvaret för mötesplattformar för företag i regionen bör ske på regional nivå snarare än på en kommunal sådan. Det är högst troligt att en rad företag med kompletterande kompetenser inte verkar i samma kommun, varför en regional koordinering blir nödvändig. Nedan presenteras en rad funktioner/aktörer som är centrala i denna process. CATE En viktig del i skapandet av nya mötesplattformar för potentiella leverantörer till ESS och MAX IV är Interregprojektet Cluster for Accelerator Technology (CATE). CATE syftar till att sprida högteknologiskt kunnande från ESS och andra stora forskningsanläggningar till näringslivet för att på så sätt ta till vara den potential som ESS och MAX IV kan innebära. I CATE får företag i Sverige, Danmark och Norge möjligheten till kompetensutveckling inom en intressant och framtidsinriktad sektor. CATE kommer också att ge industrin möjlighet till värdefullt nätverkande. Design och konstruktion av partikelacceleratorer bygger på samarbeten mellan forskare och företag, och ofta går företag samman i nätverk för att leverera rätt kombination av expertkompetenser för dessa högteknologiska uppdrag. CATE utgör därmed en intressant mötesplattform för företag i regionen under byggfasen av ESS och MAX IV. Upphandling/Samverkan I syfte att vinna upphandlingar för ESS och MAX IV understryks ofta vikten av att företag går samman i anbudsprocessen. Ett problem i detta är att företagen måste matcha sina kompetenser inför anbudsförfarandet och därmed känna till andra företags verksamhetsområde och kärnkompetens. Detta underlättas självfallet om företag möts och diskuterar sina verksamheter med varandra. En mötesplattform som syftar till att sammanföra företag inför lämnandet av anbud till ESS och MAX IV är således av högsta vikt. En möjlig modell för en sådan funktion är Tech Network med säte i Ronneby. Tech Network har som målsättning att utifrån god teknikförståelse och förtroende hjälpa entreprenörer/företag att se möjligheter till enskilda samt gemensamma affärs-, produkt- och produktionsutveckling utifrån ett kontaktförmedlande och idéskapande arbete. Tech Network fungerar som en neutral mellanhand som kan sätta samman gemensamma affärer för företag i Blekinge. En sådan funktion kräver dock att den drivs av tekniskt kompetent folk med stor kännedom om de företag som verkar i regionen, vilket bör vara utgångspunkten för framtida liknande initiativ i Skåne.

Det finns en rad företag och enskilda aktörer som agerar som upphandlingsrådgivare till företag som vill lämna anbud till ESS och MAX IV. Dessa rådgivare kan, och måste, se till att företag knyts samman för att ha en rimlig chans att täcka den efterfrågade kompetens som ESS och MAX IV letar efter. En sådan anbudsprocess kan utgöra en bra mötesplats för framtida samverkan mellan företag med kompletterade kompetenser.

Digital mötesplats De företag som under våren varit aktiva och tagit kontakt med TI6 eller kommunala representanter i frågan kring etableringen av ESS och MAX IV bör sammanställas i ett gemensamt register. Registret kan i nästa steg publiceras online och fungera som ett redskap både för att koppla samman företag över kommungränser med kompletterande kompetenser som för arbetet med att koppla samman underleverantörer i regionen med de internationella företag som vinner upphandlingar för ESS och MAX IV. I kort kan den digitala mötesplatsen beskrivas som en sammanställning över leverantörer i Skåne och Blekinge som aktivt visat sitt intresse för att bli delaktiga som leverantörer till ESS och MAX IV. Den digitala mötesplatsen kan läggas upp på www.tillvaxtmotor.se och uppdateras kontinuerligt under projektets gång.

Företagens roll i samverkansprocessen En viktig fråga utifrån vad som beskrivits ovan är om samverkan mellan företag främst sker genom etablerade mötesplattformar, ofta initierade av offentliga myndigheter? Det finns en rad exempel som tyder på att privata företag själva kan axla en nätverkande funktion för leverans av varor och tjänster till ESS och MAX IV. Ett gott sådant exempel är Scanditronix Magnet AB. Scanditronix grundades 1965 och ligger i Vislanda utanför Växjö och inriktar sig på att tillverka magneter för acceleratorer, som bland annat kommer att användas vid ESS och MAX IV. Scanditronix är ett bra exempel på ett företag som verkar inom ett väldigt tekniskt avancerat område där samverkan med andra företag ofta är nödvändigt. Tillsammans med det danska företaget Danfysik A/S levererade man nyligen en större mängd magneter till National Synchrotron Light Source (NSLS) vid Brookhaven. Vidare samarbetar Scanditronix med EXAMEC i Tomelilla, tidigare Maskingruppen SYD, för tillverkning av de magnetkärnor som ska användas i MAX IV för att kontrollera partiklarna under accelerationen. Ordern från MAX IV har gjort att EXAMEC överväger att investera 9 miljoner kronor i nya maskiner. Det finns i förlängningen förhoppningen att även leverera till ESS, och då i form av en prototypanläggning. EXAMEC grundades 2003 som en avknoppning från Tetra Pak, som fortfarande är en av de största kunderna. Det finns en rad underleverantörer, likt EXAMEC, som tagits in av Scanditronix och nu är involverade i arbetet med att leverera teknisk utrustning till liknande anläggningar. Det samordnande ansvaret ligger i detta sammanhang på det företag som har blivit tilldelat kontraktet.

Exemplet ovan bekräftar den bild som förmedlats av anläggningarna att tidigare referenser, vilket Scanditronix har, är viktiga i att vinna nya uppdrag samtidigt som samarbetet mellan sådana företag och företag utan tidigare referenser öppnar upp för nya möjligheter för de sistnämnda. Inom de segment som dessa företag verkar krävs det ofta att man knyter till sig extern kompetens från andra företag. Scanditronix har i detta arbete varit mycket aktiva och utgör en sammankopplande funktion för kompetenshöjning bland de företag de samarbetar med. 11

http://www.navigatorsyd.se/Nyhetsarkiv/Jarnkarnor-till-Max-IV-uppsving-for-Examec/

Metod för kontinuerlig kartläggning För att möjliggöra att kontinuerligt kunna förmedla kunskap till företag i regionen kring vilka insatser som är på gång i regionen som en effekt av ESS och MAX IV och vad anläggningarna och dess byggherrar kommer att efterfråga under byggfasen krävs en metod för TITA att bevaka detta, även efter det att denna studie avslutats. Nedan presenteras den metod som Oxford Research anser vara bäst lämpad för uppgiften för kartläggning av såväl behov från ESS och MAX IV som de investeringar som sker i dess spår i regionen. Kontinuerlig behovskartläggning för ESS och MAX IV MAX IV och ESS är exempel på anläggningar som inte tidigare byggts. Själva syftet med forskningsanläggningarna är att erbjuda forskare i hela världen en unik möjlighet att studera material på en teknisk nivå som inte är tillgänglig någon annanstans. Mot bakgrund av detta finns det inget standardiserat tillvägagångssätt att bygga sådana anläggningar. Gällande MAX IV finns det mångårig erfarenhet och ritningar på hur genomförandet skall ske. Detta medför att funktionen som kartlägger den efterfrågan som uppstår från forskningsanläggningarna måste vara flexibel inför förändring och fånga upp sådana på ett effektivt sätt. I stort handlar kartläggningen om att bevaka de dokument som släpps från ESS inom den närmsta tiden. En viktig milstolpe i detta arbete blir att analysera den Technical Design Report och kostnadsrapport som i enighet med den internationella överenskommelsen som undertecknades i Paris tidigare i år skall levereras senast i februari 2013. Region Skåne bör utse en person som går igenom sådana och andra centrala dokument från ESS samt bevaka de activity reports som offentliggörs och förmedlar informationen på ett lättförståeligt sätt till företag i regionen. För MAX IV gäller det att bevaka den efterfrågan som kontinuerligt uppstår vid anläggningen och ML4, exempelvis när bygget av strålrören påbörjas. För ESS gäller det att kartlägga såväl den konventionella byggnationen som efterfrågan av teknisk och vetenskaplig utrustning medan det för MAX IV:s del framförallt handlar om att förmedla information om när de olika stadierna av bygget påbörjas. Givet den komplexitet som omger bygget av ESS och MAX IV är det viktigt att den funktion som kartlägger det framtida behovet för framförallt ESS kan sortera bort sådan information som inte är relevant för företagen att ta del av. Samtidigt är det viktigt att det genomförs en detaljerad analys kring vilka områden som för ESS del kommer att falla under In-kind, för att på så sätt styra regionens fortsatta aktiviteter i rätt riktning. Om utvalda områden helt eller delvis inte kommer att upphandlas på den öppna marknaden blir det vilseledande att förmedla dessa som affärsmöjligheter för det regionala näringslivet. Det finns indikationer från de intervjuer som genomförts vid ESS att man är intresserad av att i början av 2013, när bilden över ens behov är mer detaljrik, gå ut och informera företagen om dessa. Ett samarbete med TITA i likhet med det som anordnats inom ramen för TI6 är en tänkbar modell för arrangemanget. Syftet med att involvera TITA vore framförallt att avlasta den administrativa bördan från organisationen vid ESS och utnyttja Region Skånes och dess kommuners kontaktnät med företag i

regionen. Informationen i denna rapport, som i vissa avseenden är begränsad givet de möjligheter anläggningarna har i dagsläget av att kommunicera deras behov, måste fortsätta att bevakas. Bevakning av de rapporter (Technical Design Report, Kostnadskalkyl och Programplan) som släpps från ESS kommer att vara så pass komplexa att de bör kompletteras med personliga intervjuer med representanter från anläggningarna. I detta arbete kan det inte nog understrykas hur viktigt det är att vidmakthålla goda relationer till ESS och MAX IV. Resurser bör avsättas inom TITA för såväl genomgång och analys av de rapporter som släpps från ESS, samt för kontinuerlig dialog med representanter från ESS och MAX IV i samband med varje ny upphandlingsfas. Bevakningen av anläggningarnas efterfrågan bör i nästa steg kommuniceras utifrån ett tidslinjeperspektiv till företag i regionen. Då denna information kommer att vara en färskvara är det av största vikt att kommunikationen till företag i regionen är effektivt administrerad. I detta hänseende är delprojektets hemsida www.tillvaxtmotor.se en bra resurs som företag i regionen bör uppmuntras att bevaka. Regional kartläggning - enkätutskick Ett syfte med en regional kartläggning är att kunna se om och hur etableringen av ESS och MAX IV påverkat företagandet inom kommunerna och vilka investeringar som följer i dess spår. Ett annat syfte är att kontinuerligt kunna få information om önskade insatser och behov i kommunerna för att anläggningarna ska kunna utgöra tillväxtmotor för företagandet i regionen. En frågebas är framtagen för att Region Skåne, genom exempelvis TITA, ska kunna genomföra årliga enkätutskick till kommunala nyckelpersoner. Vissa frågor kommer att vara desamma över tid för att kunna följa upp förändringar och bidra med lärdomar över tid. Andra frågor kommer att vara skräddarsydda för att kunna beakta årliga aktuella händelser som kan förmedlas till företagen. Enkäten kommer att hållas mycket kort och resultaten från kartläggningen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för årliga insatser för att främja företagande och skapa förutsättningar för ett närmande mellan anläggningarnas etablering och det lokala och regionala näringslivet. För ett exempel på hur en sådan enkät kan utformas se bilagt förslag i denna rapport.

Input till tidslinje Nedan presenteras en översiktlig presentation av de aktiviteter, och följaktligen behov, som idag går att identifiera vid ESS och MAX IV. Tidslinjen nedan, framförallt för ESS del, bör fyllas på allteftersom mer information och byggets utformning klarlagts. Samtidigt är det viktigt att det för båda anläggningarna kontinuerligt bevakas vilka större investeringsfaser som är på gång. Små och medelstora företag, denna rapports huvudsakliga målgrupp, har i regel en kortare tidshorisont för dess investeringar, varför information om exempelvis vilka behov bygget av strålrören vid MAX IV (med start 2013) medför bör förmedlas i slutet av 2012.

ESS – Total kostnad ca 14-15 miljarder kronor Fram till 2013 – ESS arbetar fram till i februari 2013 intensivt med projektplanering, teknisk design, rekrytering av personal och tillståndsprocesser. ESS arbetar med designuppdateringen tillsammans med ett antal partnerinstitutioner i Europa. I detta arbete bidrar exempelvis Frankrike i utvecklingsarbetet av linjäracceleratorn till en kostnad av 121 miljoner kronor, och det tjeckiska Rez Institute i bygget av ett särskilt instrument till ESS till en kostnad av 12 miljoner kronor som en del av det framtida deltagandet från Tjeckien. Fram till februari 2013 pågår det politiska arbetet med att komma till en formell överenskommelse med partnerländer i fråga om finansiering, in-kind, bolagsform, etc. Utöver detta genomförs arbetet med tillståndsprocessen. ESS måste prövas mot Plan och Bygglagen, Strålskyddslagen och Miljölagen, där en miljökonsekvensbeskrivning för tillfället utarbetas. Tjänster för systemutveckling, beräkningar, prototypdesign och projektstöd kommer att vara centrala upphandlingar under de närmsta åren. Före februari 2013 skall det enligt gällande Memorandum of Understanding finnas - tidplaner för konstruktion och drift; en finansieringsplan för konstruktion och drift; en detaljerad budget och kostnadsberäkningar; ett förslag för ESS framtida organisation; en internationell konvention for konstruktion och drift, färdig att undertecknas. I denna fas finns även möjligheter för miljöteknikföretag inom värmeåtergivning, lagring av el, reservkraftsystem, fjärrvärme, värmeväxlare, etc. att bli delaktiga i processen på ett tidigt stadium i utvecklingen av hållbara energilösningar för ESS. 2013 – Byggstart för ESS. Innefattar i första etappen Mark- och schaktarbete, Tunnel för acceleratorn påbörjas (acceleratorn har en total budget på 450 miljoner euro; kräver kaviteter, klystroner, modulatorer, kryogenik, vakuumsystem kabelsteg, kablar. Kringutrustning för ca 200 miljoner euro), Målstation (total budget på 200 miljoner euro, stora kvantiteter stål och betong kommer att efterfrågas, massiv betong med kärnkraftverksstandard). Technical Design Report, Pre Construction Report, Costing Report och Programplan färdigställd. 2014 – Design och tillverkning av instrument (22 stycken totalt), konventionell byggnation påbörjas (total budget på 500 miljoner euro, huvudbyggnad, laboratorier, kontor, möteslokaler, etc. Kommer att efterfråga maskiner, betong, kabel, elektronisk mjuk- och hårdvara, klass 10 renrum för särskilda områden). Efterfrågan på kompetenser inom rostfri svetsning och speciella gjuttekniker kommer att vara betydande.

2016 – Första byggnaden klar, Installationsarbete för accelerator och målstation påbörjas. Totalt krävs kabel för en halv miljard kronor. Elinstallatörer kommer att vara en efterfrågan yrkesgrupp 2018 – 7 instrument färdiga (total budget samtliga instrument 250 miljoner euro, bland annat elektronik, neutronoptik, detektorer, strålskydd) 2019 – Driftsfas, teknisk installation för instrument fortsätter 2025 – Färdigställande, 22 instrument 2025  kontinuerlig efterfrågan från ESS kring underhåll av anläggningens olika delar, installation av nya instrument och annan uppgradering av anläggningen

MAX IV (ML4) – Total kostnad ca 3 miljarder kronor Redan upphandlat: 

Gratings for Beamline I3,Laser Systems,Linear Accelerating (Linac) Units



Machining and Supply of Magnets, Machining and Supply of Magnets,



Machining and Supply of Magnets, Machining and Supply of Magnets,



Machining and Supply of Magnets, Management Support Services,



Thermal post‐threatment of Steel (for themachining of Magnets),



Raw material of Steel (for the machining of Magnets), MAX‐IV Project



RF Cavities for Storage Rings, MAX‐IV Project



RF Units for Linac, MAX‐IV Project

2011 – Mark- och schaktarbete samt betonggjutning redan påbörjat (totalt 40 000 kbm betong), Tunnel för acceleratorn (300 meter) påbörjas. 2011/2012 – Runt årsskiftet startar installations och övriga byggarbeten, startbyggnad, SPF-Hall, underjordiskt klystrongalleri 2012 – Tunnel för linjäracceleratorn (300 meter) färdigställd, installationer påbörjas för acceleratorn 2013 – Upphandling strålrör påbörjas (ungefär 30 upphandlingar kommer att ske för strålrören där vissa är specifika och vissa är ramavtal. Totalt värde ca 1 miljard) 2013-2015

–

Elinstallationer

(Kabeldragning,

UPS),

VVS-installationer,

Kontorsinredning

(skrivbord, lampor, stolar, etc.), Kylsystem, Byggnader färdigställs som kommer att ge upphov till behov av varor och tjänster som man normalt ser vid ordinära byggprojekt såsom dörrar, fönster, målning, golv, lampor, och så vidare. 2013-2014 – Klimatanläggningar (temperaturkontroll kring experimentverksamheten, kylrum, frysar), Inbrott och säkerhet (passage och larmsystem)

2013-2015 – Fasta installationer (rör, regulatorer, etc.) 2014-2015 – Lyftanordningar (kranar och traverser), Installationer lagringsringar, installationer strålrör (7 stycken i första fasen) från 2014 och framåt (kontinuerlig tillbyggnad), Gashantering (ventilerade skåp, tankar), Laboratorieutrustning (kemikaliebänkar, skåp, dragskåp), Brandskydd (släckare, sprinklers). 2014-2016 - Datorer/nätverk (PC, industridatorer, UPS, nätverk, kabeldragning, switchar) 2015 – Driftsfas 2016 Nya strålrör allteftersom finansiering säkras, kapacitet för 30 strålrör

Övriga investeringar Se ”Övriga affärsområden” (sid 63-66) ovan för input.

Föreslagna informationsboxar till www.tillvaxtmotor.se I syfte att erbjuda företag i regionen mer detaljerad kunskap om viktiga områden kring etableringen av ESS och MAX IV, vore det en god idé att ha ett antal kortare informationsboxar på den hemsida som TI6 för tillfället lanserar. Informationen bör grunda sig på det som beskrivs mer utförligt i denna rapport. Förslag på områden som kan beskrivas kort är: 

LOU – utbildningsmöjligheter



CATE



Vikten av att gå samman för företag i anbudsprocessen



Upphandlingsprocessen



Skillnader ESS & MAX IV (finansiering, upphandling, tidsaspekt, m.m.)



Vägar in som leverantör (tips och aktörer att arbeta mot, tex projektpartners ML4)



Mötesplattformar

Referenser Det material som presenteras i rapporten grundar sig på följande huvudsakliga källor. 

Mejlsvar kring övriga investeringar i spåren av ESS och MAX IV i regionen från 24 kommuner i Skåne och Blekinge



Kartläggning av insatser från företagsstödjande organisationer genom kortare telefonintervjuer med Företagarna Regionkontor Syd, Almi Skåne, Svenskt Näringsliv Skåne, Teknikföretagen Region Syd, Innovationsbron Lund, och Nyföretagarcentrum

Genomförda intervjuer nationellt Anette Orheim, kommunikationsansvarig Ideon Medicon Village Bengt Hansson, Professor Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Charlotta Olsson, HR Administrator, ESS Claes Fahlander, Professor kärnfysik, Lunds Tekniska Högskola, ansvarig för Cluster for Accelerator Technology (CATE) Dimitri Argyriou, Forskningschef, Head of Instrument, ESS Göran T Andersson, Upphandlingsrådgivare, MAX IV Joseph Nordgren, Professor i mjukröntgenfysik, Uppsala universitet, Vicerektor för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet Kent Hedin, Division Head of Conventional Facilities, ESS Kjell Möller, Programme Director, ESS Lars Börjesson, Ordförande MAX IV samt för internationella styrkommittén vid ESS, Vice ordförande ESFRI Lena Petersson, HR Manager, ESS Mats Lindroos, Head of Accelerator Division, ESS Matti Tiirakari, Head of Administration, ESS Mikael Eriksson, Chefskonstruktör, MAX IV Patrik Carlsson, Director Accelerator & Target, ESS Per Tryding, Vice VD, Sydsvenska Handelskammaren Stacey Sörensen, Prodekan Naturvetenskapliga Fakulteten, Lunds universitet Thomas Parker, Energichef, ESS

Ulrika Hallengren, VD Fastighets AB ML4 Yngve Cerenius, Projektkoordinator Strålrör, MAX IV Åke Kvick, MAX IV

Genomförda intervjuer internationellt André Zoppi, Borgmästare i Wuerenlingen (Kantonen Aargau, Schweiz) Dave Weller, Department of Environment and Economy, Oxfordshire County Council Andrew Taylor, Director, Facility Development and Organisations Head, ISIS Kurt Nørgaard Clausen, Research with Neutrons and Muons, Head of Department, PSI Peter Allenspach, Logistics Department (LOG), Head of Department, PSI Philipp Dietrich, Managing Director CCEM, PSI Françoise Dessertine, ansvarig för GIANT-projektet för Grenoble stad Françoise Vauquois, Communication Officer, ILL Harry Jones, Division Head, ISIS Target Division Jonathan Flint, VD, Oxford Instruments Robert Freeman, Upphandlingsrådgivare, Diamond Light Source & Harwell Science & Innovation Campus Robert Rudolph, Head of Technology Transfer Staff of Directorate, PSI Steven Moss, fastighetsutvecklare, Harwell Campus till 2009 Thomas Buchmann, Department for Economy and Labour, Head of Department, Kantonen Aargau Tim Bestwick, Science Technology Facilities Council Innovation (STFC Innovation) Xavier Thibault, Affärsutvecklare, ILL

Litteratur Autio, Bianchi-Streit & Hameri, (2003). Technology Transfer and Technological learning through CERN’s Procurement Activity, CERN Scientific Information Service Avsiktsförklaring avseende etablering av MAX IV ( unds Universitet, Region Skåne, Vetenskapsrådet, Vinnova), Dnr LS 2009/431 Bohn, et al (2003). Project Schedule, Organisation, Personnel and Costs, The ESS Project Volume update 2004 European Spallation Source AB. Energi för hållbar forskning, ESS energirapport 2011 European Spallation Source AB. Activity Report 2008-2009 European Spallation Source AB. Activity Report 2009-2010 European Spallation Source AB. Activity Report 2010-2011 Falck, S, Snickars, F & Westlund, H. (2011). Research Hubs in the Baltic Sea Region, An Explorative study about Research Cooperation and the Usage of Research Facilities in Physics and Life Sciences. Kungliga Tekniska Högskolan Hallonsten, O. (2009). Small science on big machines: Politics and practices of synchrotron radiation laboratories. Diss., Lund University Hallonsten, O. and Benner, M. (2009). “ arge-scale international facilities within the organization: Max-Lab within und University.” I McKevley, M. and Holmén, M. Learning to Compete In European Universities – From Social Institution to Knowledge Business. Edward Elgar Hallonsten, O. Benner, M. & Holmberg, G. (2004). Impacts of Large-Scale Research Facilities – A Socio-Economic Analysis. RPI Discussion paper: 1/2004 Lunds Universitet (2009). Bilaga B6, Preliminär inredningsförteckning över fast inredning som HG äger (2009-11-30) Lunds Universitet (2009). Bilaga B7, Preliminär gränsdragningslista (2009-11-30) Lütjens, K. (2004). Regionalwirtschaftliche Bedeutung des TESLA XFEL aus angebottheoretischer Sicht, Universität Hamburg Mårtensson, N. (2009). MAX laboratory – Background report MAX IV (2006). Conceptual Design Report MAX-lab (2001). MAX-lab - the bright link to microcosm, Elanders Sverige AB PWC (2009). ESS i Lund – effekter på regional utveckling Ramböll (2010). Näringslivets förväntade nytta av MAX IV SWECO (2008) ESS Scandinavia – Preliminär utformning och lokalisering av ESS anläggningen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren (2006). European Spallation Source (ESS) – En möjlighet för Sverige!,Handelskammarens rapport nr 5 2006. Utbildningsdepartementet, Allan Larsson, 22 juni 2005. Svenskt värdskap för ESS. Ds 2005:20. ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier), Bilaga 1: Lokalisering av ESS i Lund. Bedömning av långsiktiga tillväxteffekter, ISSN 1652-0483. Valentin, F, Larsen M.T, Heineke, N. (2005) Neutrons and Innovations, Copenhagen Business School

Vetenskapsrådet (2006). Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen - En kartläggning och rekommendationer för svenska forskares tillgång till forskningsinfrastruktur på lång sikt, Vetenskapsrådets rapportserie 14:2006 Vetenskapsrådet (2006). Scientific Evaluation of the MAX IV Proposal, Vetenskapsrådets rapportserie 20:2006 Vetenskapsrådet (2008). Förutsättningar för konstruktion av en ny synkrotronljusanläggning inom MAX-laboratoriet (inklusive bilaga A, B, C), Vetenskapsrådet juni 2008 Vetenskapsrådet (2010). Report from the review of the MAX laboratory, Vetenskapsrådets rapportserie 5:2010 Wihlborgs (2011). Lund tar forskningen till en ny nivå, W.I.P – En kundtidning från Wihlborgs. (No. 3). Malmö: Holmbergs i Malmö AB. Winick, Herman (1994). Synchrotron Radiation Sources – A Primer, Series on Synchrotron Radiation Techniques and Applications, Vol 1.

Bilder Omslagstryck: ESS AB

ESS MAX IV i regionen – TITA

Affärsmöjligheter i spåren av ESS och MAX IV Oktober 2011 Oxford Research finns i: SVERIGE

DANMARK

Oxford Research AB Box 7578 Norrlandsgatan 11 103 93 Stockholm Telefon: (+46) 08 240 700 office@oxfordresearch.se

Oxford Research A/S Falkoner Allé 20, 4. sal 2000 Frederiksberg C Danmark Telefon: (+45) 33 69 13 69 office@oxfordresearch.dk

NORGE

BELGIEN

Oxford Research AS Kjøita 42 4630 Kristiansand Norge Telefon: (+47) 40 00 57 93 post@oxford.no

Oxford Research c/o ENSR 5, Rue Archimède, Box 4 1000 Brussels Phone +32 2 5100884 secretariat@ensr.eu