Vem kommer till Skåne – som en effekt av ESS/MAX IV etableringen?

ESS MAX IV i regionen-TITA Delprojekt TA 1 Samhällsplanering och transportinfrastruktur

Vem kommer till Skåne – som en effekt av ESS/MAX IVetableringen?

November 2011

2011-11-15

1

Beställare Region Skåne Avdelningen för regional utveckling Dockplatsen 26, 205 01 Malmö Ombud: Charlotte Lindström/Therese Andersson Projektansvarig: Lars Brümmer/Therese Andersson Projektledare: Marie Sand www.essmax4tita.se

Konsult Tyréns AB 205 19 Malmö Uppdragsansvarig: Cecilia Gran Konsulter: Katarina Majer, Måns Andersson, Christian Lindfors, Sven-Åke Emanuelsson, Sarah Bragée, Madelaine Eneskjöld, Olle Anderberg Illustrationer: Susanne Klint Kartor: Johan Larsson Wallin

Version: 2011-11-15

2011-11-15

2

SAMMANFATTNING ESS och MAX IV kommer att påverka bostads- och arbetsmarknaden i Skåne. Den stora frågan är bara hur?

Denna rapport ger en bild av vilka människorna som flyttar till Skåne på grund av ESS och MAX IV är och hur arbetsmarknaden kommer att påverkas. Det är enklare att fastställa de direkta effekterna av anläggningarna än de indirekta effekterna. De direkta effekterna, både på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden, uppkommer av de människor som har en direkt anknytning till anläggningarna, varför antalet människor i denna grupp går att uppskatta antalsmässigt. De indirekta effekterna på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden uppkommer efter det att anläggningarna finns etablerade i Skåne och dessa effekter utvecklas ständigt. Ju attraktivare Skåne lyckas bli tack vare anläggningarna desto fler människor och företag kommer att etablera sig här. Ett hårt arbete och mycket engagemang från samhället i stort krävs för att Skåne ska kunna ta tillvara på all den potential som anläggningarna för med sig.

I rapporten identifierats olika grupper av människor som flyttar till eller kommer att befinna sig i Skåne tack vare anläggningarna. De människor som kommer som en direkt effekt av anläggningarnas uppförande är de anställda på anläggningarna, de leverantörer som sköter driften eller på annat sätt ser till att anläggningarna kan fungera samt användarna, det vill säga de som kommer till anläggningarna för att utföra experiment. Hur stor denna grupp människor blir går att beräkna och de kommer inte att vara tillräckligt många för att påverka Skånes struktur på bostadsmarknaden eller på arbetsmarknaden. De människor som kommer på grund av indirekta effekter, till exempel att nya företag startar till följd av anläggningarna, kongressdeltagare, studenter, m.fl. kommer att utgöra den stora gruppen och det är här många aktörer i samhället kommer att kunna vara med och se till så att utvecklingen blir så bra som möjligt i Skåne. De indirekta effekterna kommer att kunna påverka hela Skånes arbets- och bostadsmarknad.

Bostadsmarknaden kommer alltså att påverkas mest av de indirekta effekterna. De människor som kommer till Skåne på grund av de indirekta effekterna kommer till största del att ha samma boendepreferenser som skåningarna har idag. Dessa människor kommer till en början att koncentreras främst till området runt Lund.

Det flexibla boendet kommer att efterfrågas i Lund. Ju fler människor som flyttar dit, desto större blir utträngnings- och spridningseffekterna på bostadsmarknaden. Efter några år kommer större delen av Skåne att kunna ta del av effekterna från anläggningarna. Hur stor denna effekt blir beror på hur var och en av kommunerna har lyckats mobilisera sig och skapa attraktiva boendemiljöer med bra kommunikationer.

ESS och MAX IV:s direkta påverkan på näringslivet kommer att märkas främst i Lund. Även de indirekta effekterna på näringslivet kommer att vara störst i Lund, men även sydvästra Skåne med sin koncentration av arbetskraft och befolkningsunderlag kommer att växa. Trender visar att i framtiden kommer näringslivet flytta dit humankapitalet och arbetskraften finns. Ju större spin off-effekterna blir, desto större kommer spridningseffekterna till resten av Skånes kommuner att bli. Alla branscher kommer inte att behöva koncentreras till Lund. Kommuner, tillsammans med näringsliv och högskolor, kan därför satsa på att bygga upp nya kluster eller försöka utveckla redan etablerade klusterantydningar för att stärka varumärket och få nya företag att etablera sig.

Ju mer näringsliv, kommuner, universitet, anläggningar, invånare ja hela samhället engagerar sig, nätverkar, stöttar, intresserar sig och bjuder till desto större blir effekterna av att ESS och MAX IV förläggs i Skåne!

2011-11-15

3

Region Skåne

ESS MAX IV i regionen-TITA Delprojekt TA 1 Samhällsplanering och transportinfrastruktur

INNEHÅLL INLEDNING .........................................................................................................................................7 UPPDRAG OCH SYFTE ...............................................................................................................................7 GENOMFÖRANDE, METOD ........................................................................................................................8 FRÅGESTÄLLNING....................................................................................................................................8 VEM KOMMER TILL SKÅNE – SOM EN EFFEKT AV ESS/MAX IV? EN INTRODUKTION ........................10 OMVÄRLDSTRENDER SOM PÅVERKAR SKÅNE..................................................................................11 VEM KOMMER TILL SKÅNE OCH HUR VILL DE BO? ...........................................................................14 DIREKTA EFFEKTER ................................................................................................................................16 INDIREKTA EFFEKTER .............................................................................................................................22 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER – VEM KOMMER TILL SKÅNE OCH VAR VILL DE BO? ...................................27 ESS OCH MAX IV – EFFEKTERNA FÖR BOSTADSMARKNADEN...........................................................29 UTMANINGAR - DET FLEXIBLA BOENDET ....................................................................................................29 SPRIDNINGS- OCH UTTRÄNGNINGSEFFEKTER ..............................................................................................31 BOENDEPREFERENSER............................................................................................................................34 PLANLÄGET OCH BEREDSKAPEN I SKÅNES KOMMUNER .................................................................................34 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER – EFFEKTERNA FÖR BOSTADSMARKNADEN...............................................38

2011-11-15

4

ESS OCH MAX IV – EFFEKTERNA FÖR NÄRINGSLIVET........................................................................39 DIREKTA EFFEKTER ................................................................................................................................39 INDIREKTA EFFEKTER .............................................................................................................................41 PLANLÄGET FÖR VERKSAMHETER I SKÅNES KOMMUNER ...............................................................................52 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ESS OCH MAX IV – EFFEKTERNA FÖR NÄRINGSLIVET ................................55 FRAMTIDA SKÅNE MED ESS OCH MAX IV .........................................................................................57 VISION 2020 .......................................................................................................................................58 BAS 2040 ...........................................................................................................................................59 VISION 2040 .......................................................................................................................................60 INFÖR FRAMTIDEN ...........................................................................................................................63 BILAGA A – RESONEMANG OM PROGNOSER FRÅN RAPPORTEN ESS I LUND – EFFEKTER PÅ REGIONAL UTVECKLING ...................................................................................................................69 BOSTÄDER...........................................................................................................................................69 SYSSELSATTA .......................................................................................................................................71 BILAGA B – SKÅNES KOMMUNER .....................................................................................................75 BILAGA C – UTBYGGNADSPLANER OCH UTBYGGNADSOMRÅDEN I SKÅNE ......................................76 REFERENSLISTA ................................................................................................................................79 FÖRTECKNING INTERVJUPERSONER .................................................................................................81

2011-11-15

5

2011-11-15

6

INLEDNING Under 2009 stod det klart att två världsledande forskningsanläggningar, European Spallation Source (ESS) och MAX IV, kommer att byggas i Lund inom de närmaste tio åren.

ESS är ett planerat europeiskt flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Där ska forskare studera en mängd olika material – allt från plaster och proteiner till mediciner och molekyler – för att förstå hur det är uppbyggt och hur det fungerar. ESS kommer att öppna nya möjligheter inom hälso-, miljö-, energi-, klimat-, transport- och ingenjörsvetenskap, inom läkemedel samt arkeologi. Maxlab i Lund är ett nationellt laboratorium för synkrotronljusforskning. Vid Max-lab sker också forskning inom acceleratorfysik och en gren av kärnfysiken där man använder energirika elektroner. MAX IV kommer att bli nästa generations synkrotronljusanläggning och den mest högpresterande synkrotronljusanläggningen i världen. MAX IV möjliggör nya framsteg inom ett stort antal områden såsom biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi, energiforskning, geologi och miljövetenskap. Tillsammans kommer forskningsanläggningarna MAX IV och ESS att bli ett nav i Europas infrastruktur för forskning.

Under 2008/2009 genomfördes projektet ”Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS” vars syfte var att få en bättre bild av vad som krävs för att tillvarata utvecklingsmöjligheterna som kan uppstå vid en etablering av ESS i Lund. Projektet avslutades med framtagandet av rapporten ”ESS i Lund- effekter på regional utveckling” som visar på vikten av ett tvärsektoriellt fortsatt samarbete med syfte att ta tillvara de synergieffekter som uppstår vid investeringar i stora internationella forskningsanläggningar. Hur stor effekten på regionens tillväxt blir är beroende av hur väl vi lyckas ta emot ESS och MAX IV. Samverkansprojektet ESS MAX IV i regionen – TITA har arbetats fram för att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i regionen för att skapa tillväxt och sysselsättning till följd av etableringen av forskningsanläggningarna. Ett av delprojekten i TITA handlar om samhällsplanering och transportinfrastruktur och kallas TA 1. Region Skåne har i enlighet med arbetsprogrammet ”Delprojekt TA 1 – Samhällsplanering och transportinfrastruktur” beställt rapporten ”Vem kommer till Skåne – som en effekt av ESS/MAX IVetableringen”?

UPPDRAG OCH SYFTE Uppdraget består i att konkretisera och fördjupa underlaget från rapporten ”ESS i Lund – effekter på regional utveckling” samt i enlighet med arbetsprogrammet ”Delprojekt TA 1 – Samhällsplanering och transportinfrastruktur” genomföra en analys av vem som kan tänkas flytta till eller besöka Skåne och vad detta ställer för krav på samhällsplaneringen. ESS-rapporten tillsammans med rapporter som tagits fram inom Strukturbild för Skåne bildar en faktabas att utgå ifrån i en beskrivande studie om vem som förväntas komma till Skåne för att besöka eller bosätta sig i regionen. Uppgiften består i att ta fram en kvalitativ och en kvantitativ analys för att: Bättre förstå framtidens inflyttare/besökare och de behov/krav som ställs.

Tydliggöra var de framtida arbetstillfällena kommer att finnas, vilka behoven och kraven är avseende mark/tillgänglighet.

Bättre förstå framtida bostadsefterfrågan och de behov/krav som ställs.

Analysen ska genomföras med en tidshorisont till år 2020 och 2040. Som en del av uppdraget tas ett antal karaktärer eller stereotyper av människor som kan förväntas besöka eller bosätta sig i ett framtida Skåne på grund av ESS/MAX IV-etableringen fram och redovisas.

2011-11-15

7

Syftet med rapporten är att verka som ett inspirationsmaterial. Rapporten gör inte anspråk på att återge signifikanta slutsatser.

GENOMFÖRANDE, METOD För att kunna svara på frågorna ovan har Tyréns arbetat med en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa delen syftar till att ta fram trender och synsätt hos de personer som kan tänkas besöka eller flytta till Skåne som en följd av ESS/MAX IV-etableringen. Metoden för denna process är till övervägande del intervjubaserad, där intervjuer med personer som arbetar på andra anläggningar, universitet, företag m.fl. genomförs. Den kvantitativa delen syftar till att ta fram konkreta siffror och utvecklingsmöjligheter som kan jämföras med kommunernas planering för framtiden. Befintliga rapporter och utredningar inom ämnet har använts som underlag.

Intervjuerna har genomförts på ett semistrukturerat sätt, d.v.s. där en intervjuguide har använts för att säkerställa att centrala frågor behandlas under intervjun samtidigt som utrymme lämnas för intervjupersonen att resonera kring svaren. Detta har möjliggjort en öppen dialog kring frågeställningarna. Personerna som har intervjuats har valts ut efter preferenserna att de skulle kunna resonera kring frågorna från olika synvinklar som är viktiga för rapporten. Personerna har till exempel varit med och utvecklat andra anläggningar och jobbat på andra anläggningar utomlands, de är personer som arbetar med personalfrågor och rekryteringar på universitet och på anläggningar, de är personer från näringslivet och från intresse- och branschorganisationer. Även personer från andra delprojekt inom TITA har intervjuats för att ge inblick och svar på frågor kring andra fokusområden. 14 intervjuer har genomförts, någon intervju har genomförts per mail. Det har också genomförts några träffar med delprojektledare inom TITA där diskussionerna varit friare men mer bundna till vissa ämnen. En utförlig lista över personerna som intervjuats återfinns under ”Förteckning intervjupersoner” längre fram i rapporten.

Rapporten är inte och ska inte vara byggd på statistiskt säkerställda samband utan bygger på åsikter och uppfattningar från ett antal personer insatta i frågeställningarna nedan.

FRÅGESTÄLLNING Rapporten svarar på frågeställningarna nedan. Frågorna är indelade i huvudfrågor med undergrupper av frågor.

Vem kommer till Skåne och varför?

Vilka kan komma att flytta till/besöka/studera eller bara välja att röra sig i Skåne utifrån ESS/MAX IV? Vilka krav ställer dessa personer på boende, samhällsservice, tillgänglighet m.m.? Vilka är personerna, vilken utbildning, kulturell bakgrund har de?

Hur ser önskemålen ut hos konferensdeltagare och övriga turister med avseende på boende, samhällsservice m.m.?

Vilka flyttar till Skåne utan direkt anknytning till ESS/MAX IV men som en spin off- effekt av anläggningarna? Vilka krav ställer de och hur kan man attrahera dem?

Nya arbetstillfällen utifrån ESS/MAX IV-etableringen? Är tillkomsten av 23 000 nya arbetstillfällen (från rapporten ”ESS i Lund - effekter på regional utveckling”) fram till 2040 ett rimligt antagande?

Vilka företag/branscher kan komma att utvecklas och var? Vad kommer företagen/branscherna att ställa för krav avseende mark, lokaler, service, tillgänglighet? Var vill de lokaliseras? Var finns liknande företag?

Hur planerar kommunerna i Skåne för att attrahera företag till regionen med koppling till ESS/MAX IV?

2011-11-15

8

Nya bostäder utifrån ESS/MAX IV-etableringen. Vilken typ av bostäder behöver byggas och var?

Hur ser upplåtelseform, bostadsbestånd, befolkningsutveckling, flyttmönster, geografiska områden för utbyggnad, typer av hus m.m. ut i Skåne i dagsläget? Hur förhåller sig dagslägets boendemarknad till de krav som de nya inflyttarna ställer på boendet?

Vad ligger till grund för uppskattningen av behovet av nya bostäder på grund av ESS/MAX IV (500 bostäder utöver det prognostiserade 5000)?

Hur planerar kommunerna i Skåne för att attrahera boende med koppling till ESS/MAX IV? Vad krävs för att attrahera de olika grupperna?

2011-11-15

9

VEM KOMMER TILL SKÅNE – SOM EN EFFEKT AV ESS/MAX IV? EN INTRODUKTION Under 2009 stod det klart att två världsledande forskningsanläggningar, European Spallation Source (ESS) och MAX IV, kommer att byggas i Lund. MAX IV ska vara uppfört 2015 och ESS ska vara i full drift 2025 med uppstart av verksamheten i anläggningen 2019. Detta kommer att påverka Skånes utveckling i positiv riktning och bidra till visionen om att Skåne ska vara Europas mest innovativa kunskapsregion 2020. För att nå upp till denna vision och skapa alla förutsättningar som krävs för att ta vara på de effekter och möjligheter som anläggningarna ger Skåne måste man planera och förstå hur olika delar i samhället hänger samman och påverkas av etableringarna. I denna rapport belyses de omvärldstrender som kommunerna i Skåne måste förhålla sig till och planera efter för att bli valbara för nya företag och människor. Trenderna är betydelsefulla för att locka till sig människor och företag från andra länder eller delar av Sverige. Trenderna är givetvis också viktiga för att Skåne ska fortsätta vara en attraktiv region för de människor och företag som redan befinner sig här. Om Skåne lyckas bejaka trenderna kommer det bidra till att effekterna av anläggningarna blir stora vissa grupper av människor väljer att komma till Skåne. Ett antal grupper eller stereotyper har identifierats som en direkt eller indirekt effekt av att anläggningarna etableras i Lund. De människor som kommer som en direkt effekt av att anläggningarna öppnar är den personal som anställs på anläggningarna (kallad anställda härefter), användarna av anläggningen (kallad användare härefter) och leverantörerna till anläggningen (kallad leverantörer härefter). Dessa människor kommer enbart för att anläggningarna finns här. De människor som kommer som en indirekt effekt av anläggningarna är gästforskare på Lunds universitet, turister, kongressdeltagare, studenter och spin off. Den viktigaste gruppen för Skånes utveckling är spin off-gruppen eftersom de är flest till antalet. Här kan man också påverka hur stor denna grupp blir. Ju större engagemang från kommuner, företag, universitet, regionen och anläggningarna desto större blir denna grupp.

För att kunna locka dessa människor till Skåne behöver man veta vilka effekter de kan ge på bostadsmarknaden och på näringslivet. Hur ska man planera och utveckla samhället, vad behöver byggas och var? Som stöd för samhället att föra ett sådant resonemang har visioner tagits fram för 2020 och 2040. Dessa visar på möjligheter och utmaningar i den framtid som öppnas för Skåne till följd av ESS och MAX IV.

BILD 1 ESS OCH MAX IV KÄLLA: WWW.ESS-SCANDINAVIA.SE

2011-11-15

10

OMVÄRLDSTRENDER SOM PÅVERKAR SKÅNE Den intensiva globaliseringen i världen är en viktig utgångspunkt när man ska studera hur Skåne påverkas av ESS och MAX IV:s etablering i regionen. Det är viktigt att identifiera konsumentbeteende och värderingar, drivkrafter och de trender som kommer att påverka städers framtid, eftersom även Skåne kommer att påverkas av de globala trenderna. Sex trender har identifierats som viktiga för stads- och områdesutveckling i rapporten Stadstrender, framtagen av Tyréns. Dessa trender, som är mer eller mindre gemensamma var man än befinner sig i den utvecklade delen av världen, är viktiga att ha i åtanke när man diskuterar städers framtid.

De sex trenderna är: Globalisering, som handlar om den ökande globala miljömedvetenheten och den globala konvergensen av stora städer.

Individualism, som visar på betydelsen av ett rikt och varierat utbud av bl.a. människor, produkter, tjänster, arbete och bostäder.

Hi tech/hi touch, som bl.a. lyfter fram behovet av smarta lösningar som kan designas av användaren.

Merging, som handlar om vikten av tvärvetenskapliga, tvärkulturella, tvärdisciplinära, etc. lösningar, vilket gör att samverkan är en nyckel till framgång.

Upplevelser, som belyser städers behov av att kontinuerligt förbättra de upplevelser som erbjuds invånare och besökare.

Reduktion, som handlar om vår strävan efter förenkling som kan resultera i en mindre materialistisk livsstil.

Några av dessa trender samverkar och förstärker varandra, medan andra motverkar varandra. Detta är inte alls ovanligt när man studerar framtida trender, utan tvärtom en av anledningarna till att analysen är så viktig.

Några av trenderna ovan har valts ut för att de anses extra viktiga att ha i åtanke för Skånes utveckling kopplad till ESS och MAX IV. Trenderna nedan är viktiga för planerare i Skåne att känna till och förhålla sig till när strategier och riktlinjer dras upp för kommuners utveckling.

Globalisering Det ömsesidiga beroendet mellan världens länder och städer ökar, både socialt, ekonomiskt och ekologiskt - vi kommer närmare varandra. Vi handlar, utbyter information, kommunicerar med- och reser till andra städer i en allt större utsträckning. Detta uttrycks också genom den ökande globala miljömedvetenheten i världen.

En konsekvens av detta är en ökad konvergens av kultur, utseende och struktur av stora städer världen över – vilket i sin tur kommer att skapa ökad konkurrens mellan dessa städer. Städer kommer att behöva marknadsföra sig för att attrahera och även behålla människor och företag. ”Glokalisering” är också något som kommer öka i betydelse, det vill säga att använda lokala förutsättningar och egenskaper för att skapa komparativa fördelar.

På individnivå har globaliseringen gjort det möjligt att ta del av information från var som helst i världen. Ny teknologi gör det möjligt att kontakta dem vi vill när vi vill, och möten kan ske var som helst även om deltagarna befinner sig på helt olika platser.

Med globaliseringen i åtanke så kommer städer vara tvungna att välkomna människor från hela världen för att blomstra, samtidigt som städerna också måste anstränga sig för att behålla de bästa talangerna och företagen som finns där. Det är ingen självklarhet att man stannar kvar om där inte finns incitament. Staden behöver i allt högre grad en ökad mångfald i utbudet för att tillfredsställa de individuella behoven hos invånarna. I Skånes fall är utmaningen att hamna på kartan och bli valbar i den akademiska världen, där institutioners och professorers

2011-11-15

11

ryktbarhet är en del av varumärket, men det kan också handla om att tilltala ”medresenärerna” vilket i detta fall ofta handlar om familjer.

Individualismen I och med att megastäder konvergerar och vi alla kommer närmare varandra, blir det också allt viktigare för oss att kunna utrycka sig själv och vem man är. Välfärdssamhället i den utvecklade delen av världen har gjort det möjligt att göra individuella val – något som är en av hörnstenarna i det postmaterialistiska samhället.

Utifrån detta så är uttryck definitivt ett nyckelord, och avtryck ett annat; vår personlighet är vårt varumärke och vi vill synas! Vi underhåller och förbättrar ständigt vårt varumärke genom de val vi gör, och formar det i relation till de grupper och sammanhang vi anser oss tillhöra - i verkliga livet eller på Internet.

Vi definieras inte enbart av de val vi gör. För att sticka ut har vi också behov av att aktivt delta i själva skapandet av det vi vill välja. Företag försöker i allt högre grad möta dessa behov, och “co-creation” där kunden är involverad i designprocessen för att ge input eller helt enkelt skapa sin egen unika produkt blir allt vanligare.

En effekt skulle kunna vara att man söker sig till områden där människor med samma intresse samlas – för att på så sätt förstärka sitt varumärke. För ESS och MAX IV är denna gruppering kanske redan en självklarhet; akademiker med liknande intresseområden samlas kring sin forskning både på jobbet men kanske även privat.

Detta kan gälla de besökare som bor i Skåne en kortare period då deras enda syfte med besöket är just forskningen och inte en långsiktig etablering. Men även de som planerar att stanna och bo ett antal år kan vilja ha ett ”sammanhang” där exempelvis andra forskare eller kanske en internationell förskola för barnen kan vara den sammanbindande länken.

Merging Branscher, discipliner och livssituationer flyter alla samman. Den akademiska världen likväl som olika företagsbranscher har blivit allt mer tvärvetenskapliga. Richard Florida uttrycker att: “The most exciting trend in all of the social sciences has been a blurring of disciplinary and methodological boundaries”.

För att öka kreativitet och innovation (vilket är en nyckel till framgång i kunskapssamhället) behöver vi smälta samman idéer, kompetenser och erfarenheter från olika ursprung och källor. Detta skulle kunna resultera i fler kreativa lösningar i form av planering, arkitektur, ljus och ljud till exempel, där ett helhetstänk blir möjligt med inblandning av flera parter.

Vår livsstil tenderar att bli mer flexibel, vilket gör det svårare att skilja arbete och fritid åt. Vi kan arbeta hemma och umgås på jobbet, vi kan ha möten i en bar eller en hotellobby och plötsligt har vi mindre tid som är tydligt avdelad till att ägna åt familj och vänner. Samtidigt som gränserna i livet suddas ut blir tiden mer värdefull.

Effekterna på staden blir en ökad efterfrågan på olika typer av mötesplatser - vilket kan ha formen av kontor likaväl som offentliga rum - där man kan umgås, jobba, vila eller uppleva saker.

Upplevelser Aldrig tidigare har det varit så viktigt med upplevelser som det är nu. Den individualistiska trenden och vår strävan efter självuppfyllelse gör upplevelser nödvändiga. Att vi i den utvecklade delen av världen i mindre utsträckning behöver anstränga oss för att uppfylla våra primära behov, förstärker detta ytterligare.

De senaste årtiondena har man, inom marknadsföringen, diskuterat hur varumärket och de värden som är knutna till varumärket är vad som differentierar och särskiljer produkter och tjänster som blir alltmer lika till form och funktion. De senaste åren har dock en annan bild fått mer utrymme, nämligen att det som särskiljer och ibland också ersätter produkter är upplevelsen dessa genererar. Det är upplevelserna som gör oss lojala till 2011-11-15

12

produkter, tjänster, arbetsgivare och städer. Kan staden erbjuda unika upplevelser och känslor, blir invånaren mer lojal och besökaren mer benägen att återvända – eller åtminstone sprida ett gott rykte om staden.

Upplevelser definierar vår status och vilka vi är, speglar de val vi gjort och skapar de minnen vi får. Berättelser är minnen av upplevelser, vilket är en förklaring till att ”storytelling” har fått allt större utrymme i marknadskommunikation.

Det post-materialistiska samhället drivs av engagemang och deltagande vilket i sin tur skapas ur upplevelser.

Detta är litet av en paradox, i det postmaterialistiska samhället har vi fler varor och tjänster än någonsin tidigare, samtidigt som (och kanske just på grund av detta) våra värderingar har skiftat och blivit mindre materialistiska.

Denna trend är givetvis viktig för regional utveckling och tillväxt – vad har region Skåne som är unikt, som går att berätta om och föra vidare som en del av en personlig känsla och upplevelse?

2011-11-15

13

VEM KOMMER TILL SKÅNE OCH HUR VILL DE BO? ESS och MAX IV kommer att påverka Skåne och dess befolkning, hur mycket är dock svårt att säga i dagsläget.

För att Skåne ska kunna dra så stor nytta som möjligt av att anläggningarna placeras i Lund så är det viktigt att känna till och planera efter de trender som beskrevs i förra kapitlet men det är minst lika viktigt att känna till de specifika människor som kommer att flytta till och arbeta i Skåne på grund av anläggningarna, hur de lever sina liv och vad de uppskattar och kräver. Med kännedom om detta kan kommunerna planera rätt och förbereda för den service och tillgänglighet som kommer att efterfrågas i ett framtida Skåne. Som en del av denna rapport ingår därför att identifiera ett antal karaktärer och stereotyper av människor som kan förväntas besöka eller bosätta sig i ett framtida Skåne på grund av ESS/MAX IV-etableringen. Syftet med att beskriva stereotyper är att måla upp en övertydlig bild av grupperna. Stereotyperna togs fram i en workshop där personer med kompetens inom fastighetsekonomi, kulturgeografi och samhällsplanering deltog. Som material för workshopen låg, förutom en teoretisk bas i den nya ekonomiska geografin, ett antal intervjuer med företrädare för ESS, MAX IV, Lunds universitet, Lunds kommun m.fl. Metoden som användes vid workshopen var en kombination av brainstorming och scenarion.

Effekterna som kan uppstå i Skåne på grund av anläggningarna kan delas in i direkta och indirekta effekter. De direkta effekterna uppstår i och med att anläggningarna kommer till regionen. De direkta effekterna ger en relativt liten påverkan på Skånes arbets- och bostadsmarknad. Under de direkta effekterna återfinns personer som är anställda på anläggningen (den blå bubblan), användarna som utför experimenten på anläggningarna (den gröna bubblan) och leverantörerna (den röda bubblan) som utför service till anläggningarna och till viss del också är konsulter som anlitas av eller är knutna till anläggningarna.

De indirekta effekterna utgör den stora potentialen för Skånes kommuner när det gäller att attrahera nya invånare, besökare och företag. De indirekta effekterna handlar om de människor och företag som kommer till Skåne utan att ha direkt anknytning till anläggningarna. De indirekta effekterna visas i den stora orange bubblan. Den ska symbolisera alla de personer som kommer till Skåne som en följd av att ESS och MAX IV befinner sig här. Det kan finnas nära samband till anläggningen, till exempel att mannen i familjen jobbar på någon av anläggningarna och därför har man valt att flytta hit, till mer långtgående effekter som att lärarstudenten från Umeå flyttade hit eftersom det finns gott om lärarjobb i Skåne till följd av den stora befolkningstillväxt som skett delvis på grund av anläggningarna.

2011-11-15

14

BILD 2 STEREOTYPER SOM VÄNTAS KOMMA TILL SKÅNE SOM EN EFFEKT AV ETABLERINGEN AV ESS OCH MAX IV.

KÄLLA: TYRÉNS

2011-11-15

15

DIREKTA EFFEKTER Under de direkta effekterna återfinns de personer som har en direkt anknytning till anläggningarna, det vill säga de jobbar på ESS eller MAX IV, de använder ESS eller MAX IV eller de arbetar med service eller som konsulter till ESS och MAX IV. De vistas alltså i anläggningarna.

Personerna i dessa grupper är de som är enklast att identifiera, men de är också få till antalet och förväntas inte ge stora effekter på bostadsmarknaden i Skåne.

Anställda Gruppen anställda på anläggningarna uppgår till ca 800 personer. Utöver dessa personer medföljer också de anställdas familj. Dessa ingår dock inte i den angivna siffran, de medföljande personerna återfinns under gruppen spin off längre ner i kapitlet. Rekrytering av personal har redan påbörjats och kommer att ske succesivt till och med att de båda anläggningarna är i full drift (år 2015 för MAX IV och år 2025 för ESS). Gruppen kommer till regionen med eller utan familj.

De anställda på anläggningarna är i åldern 30-50 år och är till stor del forskare och specialister. Även äldre personer kommer att förekomma i denna grupp, men från andra studier vet man att flyttbenägenheten minskar med åldern. Det har genom intervjuerna framkommit att det är lättare att rekrytera yngre medarbetare som inte är så bundna. Nationaliteterna inom gruppen varierar, specialister kommer att rekryteras internationellt. Forskare och chefer är i mycket högre grad män än kvinnor.

Gruppen består av idealistiska människor som inte mäter livskvalitet i pengar. Det viktiga är statusen i yrket, att de är välkända, får åka på och representera på internationella konferenser och att de är framstående.

Passionen för yrket gör att de flesta arbetar väldigt mycket. De har en hög inkomst och har gott om pengar att spendera på boende och tjänster som gör livet enklare för dem. De är inte speciellt priskänsliga. De är i regel internationalister och har globala värderingar. Detta är en typ av människor som reser mycket i jobbet, ett par interkontinentala resor och ett antal kortare resor om året är inte ovanligt. Därutöver tillkommer de privata resorna till familj och vänner ute i världen. Detta skapar ett behov av att bo nära tydliga målpunkter för kollektivtrafik med möjlighet att ta sig till regionens flygplatser. Kastrup kommer att utgöra en viktig nod för de anställda.

Forskarna är vana vid en internationell arbetsmarknad och jobbar ofta på tidsbegränsade kontrakt. Det avgörande för hur länge en forskare stannar på samma plats är förutom längden på kontraktet helt enkelt hur de trivs. Trivs man och har ett utvecklande arbete stannar man.

De flesta personer i denna grupp har familj som flyttar med. Av intervjuerna har det framkommit att bland de lite äldre forskarna arbetar inte partnern, medan bland de lite yngre arbetar båda. Det faktum att familjen följer med skapar ett behov av att finna arbete till den respektive samt ha tillgång till skola och barnomsorg för barnen. Det ställer även krav på social service, sjukvård m.m. Gruppen antas i högre utsträckning mot vad vi är vana vid i Sverige efterfråga olika typer av service såsom, barnpassning, städhjälp m.m.

Gruppen arbetar mycket och reser mycket i jobbet. Det blir med andra ord inte så mycket tid över till fritid.

Gruppen har dock, precis som de flesta människor, ett behov av rekreation i form av sport och kultur. Detta kan leda till en ökad efterfrågan på muséer och sportanläggningar som håller internationell klass och standard.

2011-11-15

16

En del i gruppen kommer inte att lära sig svenska utan nöjer sig med att kommunicera på engelska. Engelska är deras arbetsspråk. Artiklar skrivs på engelska och kommunikationen på arbetsplatsen sker till stor del på engelska. De förväntar sig också att människor ute i samhället pratar och förstår engelska och att information finns på engelska.

Gruppen kommer i första hand att efterfråga ett boende inom kort pendlingsavstånd till anläggningen. Av intervjuerna har det framkommit att det är en stor konkurrensfördel för Lund med anläggningar placerade förhållandevis centralt i staden.

Med vissa undantag går det att se en skillnad i preferenser mellan den inhemska och utländska delen av personalen. De internationella forskarna kommer i högre utsträckning att efterfråga ett boende i eller nära centralorten Lund/Malmö/Köpenhamn, med tyngdpunkten på Malmö/Lund. Den svenska delen av personalen, som känner till den lokala bostadsmarknaden bättre, kommer i högre utsträckning att bosätta sig i de kommunerna som har pendlingsavstånd till anläggningarna. För gruppen som helhet är närheten till kollektivtrafiknoder viktig. Generellt kan konstateras att den utländska arbetskraften kommer att prioritera närhet till anläggningarna i större utsträckning än den svenska personalen.

En studie av de personer som är forskarutbildade specialister inom teknik, data och medicin i Skåne visar att huvuddelen (84 %) bor i sydvästra Skåne. En mindre del (10 %) bor i nordvästra Skåne. Av de utlandsfödda specialisterna bor 86 % i sydvästra Skåne. Högspecialiserad arbetskraft kopplas ofta till attraktiviteten i en urban livsstil. På en övergripande nivå visar mönstren att så är fallet. Malmö och Lund är de kommuner som har flest forskarutbildade specialister. 66 % bor i Malmö eller Lund. Bland de utlandsfödda specialisterna är det 73 % som bor i dessa städer. I de områden i Lund som specialisterna väljer att bosätta sig i är bebyggelsen blandad, företrädesvis med flerfamiljshus och radhus. Närheten till arbetsplatsen verkar vara viktig för bosättarna här och bostäderna har en närhet till LTH, sjukhuset och Ideon med närområden. I Malmö har stadsdelen Innerstaden en starkare roll än vad stadskärnan har i Lund. Utanför Innerstaden är det främst i Limhamn som forskarutbildade specialister bosätter sig. 1 Gruppen anställda kommer att följa dessa bosättningsmönster. En pendling på högst 20 minuter enkel resa kommer att vara det många föredrar, men det är acceptabelt att pendla upp till en timme enkel resa.

Precis som för alla grupper i samhället spelar ekonomisk status roll för vilket boende som efterfrågas. Här är ett rimligt antagande att de äldre kan efterfråga dyrare bostäder och yngre efterfrågar billigare. Då gruppen som helhet har bra inkomster kommer de inte att vara priskänsliga vad gäller val av boende.

Möjligheten till en attraktiv boendemiljö är en konkurrensfördel som vägs in när en internationell forskare beslutar sig för var den vill ta anställning. För att attrahera denna grupp krävs att man kan erbjuda ett enkelt, flexibelt boende i hus eller lägenhet. Det måste finnas möjlighet att hyra hus, gärna möblerat. De forskare som har hemmavarande barn kommer att efterfråga boende i villa. Ofta är man inte beredd på att köpa sin bostad utan vill hyra den till en början. Detta gäller särskilt tillfällig personal men även fast anställda som är osäkra på hur de vill bo. Hyresrätten kommer att vara den upplåtelseform som efterfrågas starkast av denna grupp, störst efterfrågan kommer det att vara på lägenheter i flerbostadshus. Personalen på anläggningarna efterfrågar ett bekymmersfritt boende.

Det bör finnas möjlighet att få hjälp med hushållsnära tjänster. Tjänsterna ska erbjudas för engelskspråkiga. Det bör också finnas uthyrningsservice för till exempel villauthyrning. Tillgången på internationella skolor är en viktig fråga för valet av boendeort för de familjer som har barn. Detta är extra viktigt då skoltransport till internationella skolor idag inte gäller utanför kommungränsen.2

1 2

Var bor personer som är forskarutbildade specialister inom teknik, data och medicin? Näringsliv Skåne Åke Kvick, professor Max-lab 2011-11-15

17

Vad gäller boendekvaliteter är det väldigt varierat vad som efterfrågas. Det handlar om vad som efterfrågas i den enskilda situationen och vilka intressen man har.3 Av intervjuerna framgår det att boendemiljön är viktig och de flesta som kommer till Skåne på grund av ESS tycker att Sverige är fint, rent och snyggt. Man uppskattar naturen, grönområden och parker m.m. Ca hälften av dagens ESS personal bor i Malmö.

BILD 3 ANSTÄLLDAS PREFERENSER. KÄLLA: ILLUSTARATION TYRÉNS , BILD PÅ ANLÄGGNINGARNA FRÅN ESS, ÖVRIGA BILDER SUSANNE KLINT.

Sagt om gruppen anställda 4

”Bo på det "rätta stället" är inte det viktigaste, jobbet är viktigast.”

”Ofta är man inte beredd på att köpa sin bostad utan vill hyra. Detta gäller särskilt tillfällig personal men även fast anställda som är osäkra på hur de vill bo. Det handlar om vad som efterfrågas i den enskilda situationen 5 och vilka intressen man har. Många vill gärna bo i Lund.” ”Det är nödvändigt att hjälpa till med alla typer av kringtjänster (som för ESS). Hjälp måste också erbjudas den medföljande partnern och övriga familjen”.6 ”Familjen är viktig”7

3

Sonja Meiby, personalchef LTH Fredrik Gran, Research manager, GN ReSound Köpenhamn 5 Sonja Meiby 6 Åke Kvick 4

2011-11-15

18

”Många är sportiga, de kan många språk och är internationella. Jobbar mycket. De är positiva människor. Det är inte ovanligt att de hittar sin partner inom gruppen.”8

Användare Gruppen användare kommer till anläggningarna för att utföra sina experiment. De kallas ibland även gästforskare men ska skiljas åt från gästforskare på universitetet. I rapporten kallas de därför enbart för användare för att missförstånd inte ska uppstå. Totalt för båda anläggningarna uppgår gruppen till 4000-5000 personer per år. Användarna är ofta i åldern 30-40 år, har hög utbildningsnivå och använder engelskan som arbetsspråk. Då personerna i denna grupp kommer till anläggningarna för att utföra experiment i kortare perioder antas de ha andra boendepreferenser än den anställda personalen på anläggningarna. Denna grupp tar inte med sig sin familj.

Närheten till anläggningarna är högsta prioritet för denna grupp av individer. Detta innebär att de främst kommer efterfråga ett boende i framför allt centralorten Lund. Gruppen efterfrågar en mycket flexibel boendeform såsom hotell eller lägenhetshotell i direkt anslutning till anläggningarna.

Gästforskarna stannar i ett par dagar till två veckor i taget. Under denna tid utför de experiment och försök på anläggningarna i princip alla tider på dygnet. Det faktum att individerna i denna grupp endast stannar kortare vistelser gör att de inte etablerar sig på samma sätt som den anställda forskaren. Användarna är beredda på att betala för att vistelsen ska bli så effektiv som möjligt, kostnaden för boende och service är inte så viktig i förhållande till att de får tillgång till anläggningen och kan fokusera på försöken och experimenten. Det är inte användarna som själva betalar för sin vistelse i Lund utan det är företaget eller universitet som de arbetar för som gör det, vilket också gör dem mindre priskänsliga.

Denna grupp kommer att efterfråga samma kvaliteter som alla andra i deras situation som stannar kortare tid på en plats och bor på hotell eller lägenhetshotell. De efterfrågar god service, med bra kommunikationer, främst kollektivt eller med taxi för att transportera sig till och från hotellet och mellan anläggningarna och hotellet. Det ska vara enkelt att förflytta sig mellan exempelvis Kastrup och hotellet. Det ska finnas restauranger och annan service, såsom kemtvätt m.m. i anslutning till hotellet.

7 8

Mats Lindroos, chef över acceleratordivisionen ESS Åke Kvick 2011-11-15

19

BILD 4 ANVÄNDARNAS PREFERENSER. KÄLLA: ILLUSTRATION TYRÉNS, BILD PÅ ANLÄGGNINGARNA FRÅN ESS, ÖVRIGA BILDER SUSANNE KLINT.

Sagt om gruppen anställd Användare ”Användare vill gärna bo så nära anläggningen som möjligt.”9 ”Hotellen hade mörkläggningsgardiner så att användarna skulle kunna sova på dagen eftersom de jobbar i skift dygnet runt.”10

9

Åke Kvick, Olof Hallonberg, Fil. dr i forskningspolitik

10

2011-11-15

20

Leverantörer Leverantörer är de som på något sätt har anknytning till anläggningarna men inte är anställda där. De arbetar exempelvis med service av anläggningarna, inom restaurang, hotell, m.m. Gruppen uppgår till ca 3000 personer. Gruppen avviker inte från strukturen i de grupper som flyttar till Skåne idag. De flesta bor redan i Sverige och har normala inkomster, boendepreferenser, krav på service, utbud och infrastruktur m.m.

Gruppen förväntas till stor del ha samma boendepreferenser som de som flyttar till Skåne idag, en utförligare beskrivning av detta finns under rubriken Spin off längre ner i detta kapitel. Det kommer dock att finnas utländsk personal inom gruppen leverantörer som väljer att bosätta sig som gruppen anställda gör. Den utländska personalen kommer att vara i minoritet och ger inga större effekter på bostadsmarknaden.

BILD 5 LEVERANTÖRERNAS PREFERENSER (SAMMA PREFERENSER SOM FÖR SPIN OFF, SE LÄNGRE NER I KAPITLET).

KÄLLA: ILLUSRATION TYRÉNS, BILD PÅ ANLÄGGNINGARNA FRÅN ESS, ÖVRIGA BILDER REGION SKÅNE OCH SUSANNE KLINT.

2011-11-15

21

INDIREKTA EFFEKTER Den grupp av människor som kommer till regionen utan att ha direkt anknytning till ESS eller MAX IV utgör de indirekta effekterna. Det är människor som flyttar till Skåne, men även besökare av olika slag. I denna grupp har fem undergrupper identifierats: Spin off, Gästforskare, Kongressdeltagare, Studenter och Turister. De som flyttar hit har till största delen normala inkomster, boendepreferenser, krav på service, utbud och infrastruktur m.m. Detta är dock en heterogen grupp av människor och kan bestå av personer som flyttar till regionen på grund av arbete, partnerns arbete, möjligheten att få arbete, att regionen är attraktiv m.m. I denna grupp ingår t.ex. medföljande familj till personal på anläggningarna. Alla branscher som växer med ett ökat befolkningsunderlag såsom servicesektorn och handelssektorn kommer att växa om etableringen av ESS och MAX IV i förlängningen bidrar till ökad inflyttning till regionen.

BILD 6 PREFERENSER FÖR PERSONER UR GRUPPERNA SPIN OFF, GÄSTFORSKARE, STUDENTER, KONGRESSDELTAGARE, TURISTER. KÄLLA: ILLUSTRATION TYRÉNS, BILD PÅ ANLÄGGNINGARNA FRÅN ESS, ÖVRIGA BILDER FRÅN REGION SKÅNE OCH SUSANNE KLINT.

2011-11-15

22

Spin off Denna grupp är den potentiellt största gruppen av inflyttare som därmed kan ge störst effekter på Skånes utveckling. Hur många människor som väljer att flytta till Skåne handlar till stor del om hur väl kommuner, regionen, företag, universitetet m.fl. lyckas att skapa en attraktiv region och hur väl man lyckas ta emot de båda anläggningarna.

Gruppen är differentierad och innehåller alla personer som på något sätt har flyttat till Skåne på grund av anläggningarna. I denna grupp hittar vi sjuksköterskorna som fått jobb här för att vårdunderlaget har blivit större, det är lärare som anställts för att fler skolor öppnat, det är de medflyttande familjemedlemmarna till dem som arbetar på ESS eller MAX IV, det är forskarna som startat upp nya företag efter en kanonidé som de utvecklat på anläggningarna, det är företagsledaren till företaget som öppnade ett dotterbolag i Lund för att de ville ligga nära humankapitalet, med flera. Med andra ord är denna grupp spretig, precis som samhället i stort är. De flesta i gruppen har normala inkomster, boendepreferenser, krav på service, utbud, infrastruktur, fritidsaktiviteter m.m. Men det finns också den grupp som har det betydligt bättre ekonomiskt än medelsvensken och därmed inte är så priskänslig utan är beredd att betala ett högre pris för sitt boende och för att öka sin levnadsstandard. Det finns också de som har sämre ekonomi än medelsvensken.

Grundtesen är att gruppen spin off till största delen följer de flyttmönster som gäller på Skånes bostadsmarknad idag.

BILD 7 PREFERENSER FÖR SPIN OFF KÄLLA:ILLUSTRAIONT TYRÉNS, BILD PÅ ANLÄGGNINGARNA FRÅN ESS, ÖVRIGA BILDER FRÅN REGION SKÅNE OCH SUSANNE KLINT

2011-11-15

23

Empiriska undersökningar visar att det finns kritiska gränser för pendling som ligger vid ett avstånd på 45-60 minuter enkel resa. Längre än så är de flesta människor inte beredda att pendla. Detta samband gäller också utomlands. Kurvan nedan visar dock att benägenheten för att pendla minskar kraftigt redan efter 20 minuter enkel resa. För att förstora en region behöver man antingen förtäta orterna eller förbättra infrastrukturen så att man kommer en längre sträcka inom 45-60 minuters restid. 11

BILD 8 SAMBAND MELLAN PENDLINGSBENÄGENHET OCH TIDSAVSTÅND. KÄLLA: VAD HÄNDE SEN? UTVECKLING PÅ DEN SVENSKA SIDAN AV ÖRESUNDSREGIONEN EFTER BRON.

Bilden nedan visar avståndet till forskningsanläggningarna. Detta kan ge en uppfattning om hur långt man kan köra eller ta sig med kollektivtrafik inom 60 minuter. Bild 9 visar hur långt man kommer med kollektivtrafik från Lund. Generellt kan man säga att de orter där man kan nå Lund inom 30 minuter med kollektivtrafik ligger utmed järnvägen. Med befintlig kollektivtrafik kommer de flesta människorna troligtvis i ett första skede att bosätta sig i Lund, Malmö, Lomma, Staffanstorp, Eslöv, Höör, Hässleholm, Kävlinge, Landskrona, Helsingborg och Burlöv. Inom en timmes tid med kollektivtrafik finns möjlighet att nå Köpenhamns norra delar från Lunds central. Potential finns dock för i stort sett hela Skåne, som man når inom 60 minuter med bil. Undantag finns för vissa delar av nordöstra Skåne. Kartan i bild 10 visar schematiskt avstånd till Lund i Skåne.

11

Vad hände sen? Utveckling på den svenska sidan av Öresundsregionen efter bron.

2011-11-15

24

BILD 9 TILLGÄNGLIGHET FRÅN LUND. KÄLLA: TRIVECTOR. GRUNDMATERIAL: IBU ÖRESUND. COPYRIGHT: REGION SKÅNE (UR FLERKÄRNIGHET I SKÅNE)

BILD 10 AVSTÅND TILL ANLÄGGNINGARNA. KÄLLA: TYRÉNS

2011-11-15

25

Gästforskare Med gästforskare menas personer som inte har experiment på ESS eller MAX IV som syfte med sitt besök i Lund. Denna grupp består av personer som kommer till Lund för att forska inom andra områden och arbetsplatsen är förlagd till något forskningsinstitut eller till universitetet.

De flesta är i åldern 30-40 år. De har hög utbildningsnivå och är flerspråkiga. Vissa har familj, om den följer med beror på hur länge gästforskaren stannar i regionen. Partnern arbetar inte här eftersom familjen stannar så kort tid, från några månader till några år, men barnen går i skola. Gästforskarna antas inte etablera sig på bostadsmarknaden på samma sätt som fast anställda forskare. Beroende på ekonomisk status kan de tänkas efterfråga hushållsnära tjänster såsom städning m.m. De träffar gärna sina arbetskamrater på universitetet och går ut och äter eller tar en öl på kvällarna. På fritiden ser de sig gärna om i Skåne, Sverige och Danmark. De vill uppleva så mycket av landet som möjligt när de är här, såväl längre utflykter till Stockholm och Norrland som kortare resor till Köpenhamn, Österlen och andra kultur- och naturupplevelser är intressanta att genomföra. De hälsar gärna på vänner och arbetskamrater och bor gärna över i deras stugor, lägenheter eller hus om möjlighet finns. När familjen kommer på besök visar gästforskaren upp besökspärlorna som han eller hon har hittat, gärna i Skåne eller i Öresundsregionen. När de avslutat sin tjänst i Lund kan de komma tillbaka någon gång för att besöka gamla arbetskamrater och göra nostalgiresor till speciella besökspärlor.

Närheten till universiteten är viktig. De flesta i gruppen antas bosätta sig centralt i Malmö och Lund, eventuellt i Köpenhamn. Tillgången till kommunikationer och kollektivtrafik är viktig då detta är en grupp som reser relativt mycket. De önskar bo i hyreslägenhet i första eller andra hand. De kommer också att vara inneboende.

Möblerat boende är enklast att hyra för denna grupp eftersom de är i regionen under en kortare tid. Det är dock för lång tid för att bo på hotell, men lägenhetshotell kommer att efterfrågas. Gruppen betalar inte själva för sitt boende, antingen täcks det av stipendium eller av arbetsplatsen de kommer ifrån. Det kan vara skiftande hur mycket pengar de har att spendera på boendet, professorer och andra som kommit långt i karriären kommer att ha mer pengar att lägga på boende och efterfrågar därför lägenhetshotell. De som har mindre pengar väljer att vara inneboende om de inte får tag på andrahandskontrakt på hyresrätter eller rent av förstahandskontrakt. Även studentbostäder är attraktivt för den lite yngre generationens gästforskare.

Kongressdeltagare Gruppen kongressdeltagare har samma struktur som grupperna anställd personal och gästforskare. Från andra undersökningar vet man att en genomsnittlig kongressdeltagare stannar 3,9 nätter på platsen för kongressen. Huvudanledningen till att de kommer till Skåne är för att gå på konferens och träffa andra forskare, men ibland tar de någon extra dag ledigt för att utforska något resmål. Resmålet får inte ligga för långt bort eftersom det är endagsutflykter de tar sig för. Att hyra bil kan vara ett sätt att ta sig fram liksom, om kollektivtrafiken är behändig, med buss och tåg. Det kan även finnas program för medföljande och program för att stanna extra dagar efter kongressen.

Vid kongresser finns ofta ett socialt program och middagar som man kan välja att delta vid. Likaså är det brukligt att det finns arrangerade program för medföljare. Varje deltagare väljer själv hur han/hon vill spendera tiden utanför kongressen. Till exempel är det vanligt att man representerar och nätverkar genom restaurangbesök. Hur kringarrangemangen ser ut beror på vilken bransch de riktar sig till.12

12

Pia Jönsson Rajgård, vd Tourism in Skåne samt Sofia Björk, projektledare kongress/event i Lunds kommun 2011-11-15

26

Studenter Studentstaden Lund kommer att bli mer attraktiv och locka fler studenter.

Dessa studenter kommer inte att skilja sig från de studenter som redan är etablerade i Lund, möjligen kommer gruppen teknologer att öka mer än andra studenter. Studenterna är således 20-25 år, ogifta, hälften är kvinnor och hälften är män, de har inga barn, ingen bil men har körkort. De flesta jobbar inte vid sidan av studierna.13 Studenterna som kommer till Skåne som en följd av ESS och MAX IV kommer efterfråga samma typ av boende som dagens studenter i regionen gör, d.v.s. studentlägenheter och korridorboende som är prisvärt, nära lärosätet, gärna centralt och kollektivtrafiknära. Det råder idag brist på studentbostäder i Lund och Malmö14.

Turister /fritidsresenärer Strukturen i gruppen av turister/fritidsresenärer antas inte avvika från de turister som besöker Skåne idag. ESS och MAX IV kommer inte locka några mängder av turister/fritidsresenärer som besöksmål, däremot kommer de att bidra till att öka utbudet av aktiviteter och besöksmål i regionen. Den marginella andel som kommer enbart på grund av ESS och MAX IV antas vara besökare från universitetet, skolklasser, teknikintresserade personer, pensionärer och besökande till boende i trakten. Även besökare till de utländska forskare som finns på plats och studiebesök från andra anläggningar och universitet kan antas besöka anläggningarna som turister/fritidsresenärer.

Antalet turister/fritidsresenärer i Skåne kan dock öka tack vare att ESS och MAX IV lockar nya människor till Skåne som på ett eller annat sätt har anknytning till anläggningarna. Anläggningarna kan på sikt bidra positivt till besöksnäringen i regionen, genom att folk som inte skulle kommit annars, exempelvis kongressdeltagare, får upp ögonen för vad som erbjuds i Skåne.

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER – V EM KOMMER TILL SKÅNE OCH VAR VILL DE BO ?

Anläggningarna kommer att påverka befolkningsstrukturen i Skåne. De direkta effekterna av anläggningen kommer att vara små, det är de indirekta effekterna som ger avtryck i Skåne. De anställda på anläggningarna, som utgör en direkt effekt, kommer att ha andra preferenser än gemene man. Den största skillnaden är att de inte pratar svenska i så stor utsträckning och att de har en hög inkomst, vilket gör att de inte är så priskänsliga.

De reser mycket och vill ha kort pendlingsavstånd till anläggningarna. De efterfrågar ett flexibelt boende.

Användarna är här under kort tid och betalar gärna för att få en effektiv arbetstid här. Leverantörerna är till stor del svenskar. Gästforskarna är här en kortare tid och utforskar gärna Skåne. Kongressdeltagarna har fokus på kongressen men tar ibland en tur till turistbesöksmål. Studenterna fokuserar på att studera och är i större utsträckning teknologer. De efterfrågar prisvärda studentbostäder. Turisterna som besöker anläggningarna är teknikintresserade och kommer inte att utgöra en så stor grupp, dock kan besökarna som kommer till följd av anläggningar påverka turismen i Skåne. Personerna i gruppen spin off är differentierade och det är svårt att ge en fullständig bild av dem. Gruppen är spretig, precis som samhället i stort är. Utbyggnad och förbättring av kommunikationer är en viktig faktor för att lyckas attrahera denna grupp.

13 14

Studenter i Lunds kommun 2002-2003, Lunds kommun, 2004 Förväntad nyproduktion och ombyggnad av studentbostäder år 2009–2010 på högskoleorterna.

2011-11-15

27

För att kommunerna ska få så stort utbyte som möjligt av grupperna behöver de besluta sig för vilken eller vilka av grupperna de ska satsa på. Det kan vara svårt och till och med omöjligt och onödigt för vissa kommuner att försöka attrahera alla grupperna.

2011-11-15

28

ESS OCH MAX IV – EFFEKTERNA FÖR BOSTADSMARKNADEN Hur kommer då ESS och MAX IV att påverka bostadsmarknaden i Skåne? Genom de direkta och indirekta effekterna nämnda i föregående kapitel kommer anläggningarna att påverka och förändra bostadsmarknaden.

Störst effekt kommer gruppen spin off att ge.

UTMANINGAR - DET FLEXIBLA BOENDET De anställda på anläggningarna kommer att påverka bostadsmarknaden genom att efterfrågan på flexibelt boende kommer att bli större i framför allt Lund och Malmö. Även grupperna användare, gästforskare och studenter kommer att efterfråga ett flexibelt boende. Trots att hyresrätterna dominerar i Lund och Malmö, se bild nedan, finns det för få hyreslägenheter. Behovet kommer att öka med ESS och MAX IV.

BILD 11: DOMINERANDE UPPLÅTELSEFORM I SKÅNES KOMMUNER 2004.

KÄLLA: ATT BO OCH ARBETA I SKÅNE

Hyresrätter är redan en upplåtelseform det är brist på och många befintliga hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Produceras det inte fler hyresrätter än idag så kommer det att medföra utträngningseffekter för svagare grupper, exempelvis studenterna. Andrahandsuthyrningarna kommer också att öka. Svarta marknaden för hyresbostäder har också en tendens att öka. En ögonblicksbild av bostadsmarknaden i Malmö och Lund för nyproducerade bostäder från de tre största byggbolagen ger följande resultat:

2011-11-15

29

Bostadsrätter i flerbostadshus:

53 %

Friliggande villor med äganderätt:

23 %

Parhus/kedjehus med äganderätt:

17 %

Hyresrätter i flerbostadshus:

6%

Ögonblicksbilden är från maj 2011 och visar att hyresrätten inte är aktuell för privata byggherrar att prioritera.

För de personer som kommer på grund av anläggningarna är det viktigt att det även finns hyresrätter. De undersökta byggbolagen är Skanska, Peab och NCC. De anställda på anläggningarna kommer inte att ha några större problem med boendet eftersom de inte är priskänsliga och därmed kommer att vara eftertraktansvärda hyresgäster. Anläggningarna kommer också att hjälpa till att ordna boendet för dessa personer. Problemen med denna grupp kan vara att de inte tycker att hyresmarknaden är tillräckligt attraktiv i Lund eller Skåne. De som efterfrågar småhus att hyra kan få svårt att hitta dem. Där kommer uthyrningsservicen att bli en attraktiv service.

Gästforskarna kommer att spä på efterfrågan på hyresrätter, lägenhetshotell och andrahandskontrakt samt möjlighet att vara inneboende. Denna grupp kommer att vara mer attraktiv att ha som inneboende eftersom de är äldre och lugnare än studenterna. Studenterna kommer att vara förlorarna på bostadsmarknaden i Lund.

Eftersom fler grupper kommer att efterfråga hyresrätter och dessa grupper är mer resursstarka kommer studenterna att ha svårt att hyra vanliga lägenheter. Svårigheten att hitta bostad kommer att bli större och vissa studenter kan tvingas att bo hemma längre. Uppfinningsrikedom krävs för att lösa detta problem alternativt en större produktion av studentbostäder.

För att kunna tillgodose det flexibla boendet som efterfrågas, behövs nya upplåtelseformer tas fram.

Hyresrätter kommer inte att produceras i den takt som de efterfrågas, eftersom det inte ses som en bra affär för byggherrarna och förvaltarna. Det kostar mer att bygga huset än vad de kan få igen på hyrorna enkelt uttryckt. En möjlighet kunde varit ägarlägenheterna, om dessa varit frikopplade från bruksvärdessystemet. Idag omfattas även ägarlägenheterna av bruksvärdessystemet när hyror ska sättas vid uthyrning av lägenheterna.

Om hyran kunde sättas friare i ägarlägenheter kunde en byggherre till exempel bygga ett flerbostadshus och äga lägenheterna där i för att hyra ut dem. Det krävs högre hyra för att kunna driva runt fastigheter med hög omsättningsgrad av hyresgäster eftersom in- och utflyttning i lägenheter sliter på lägenheterna och administrationen kring varje flytt är stor. Ett annat förslag på flexibelt boende är lägenhetshotell. Skillnaden mellan att hyra en lägenhet och att bo på lägenhetshotell är i vissa fall liten. Lägenhetshotellet är möblerat och man kan hyra det för kortare eller längre perioder med en kort uppsägningstid. Lägenhetshotellen omfattas inte av bruksvärdessystemet, vilket ger en marknad framför allt i Lund för att bygga lägenhetshotell. Eftersom många av gästforskarna och en del personal på anläggningarna får sitt boende betalt via stipendier, företag, m.fl. är de inte direkt priskänsliga vad gäller boendekostnaden, något som också talar för att det kommer att finnas en marknad för lägenhetshotell.

Användarna antas ge små effekter på bostadsmarknaden i Skåne. Effekterna av att användarna kommer till anläggningarna blir att det kommer att byggas ett hotell just för denna grupp av människor i anslutning till anläggningarna. De kan också bidra positivt till att lägenhetshotell uppförs i anslutning till anläggningarna då användarna även kan nyttja lägenhetshotell.

2011-11-15

30

SPRIDNINGS- OCH UTTRÄNGNINGSEFFEKTER Många av Skånes kommuner har under den senaste tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling (Se bild 7). En förklaring till att i princip hela Skåne har växt är det ökade trycket på bostadsmarknaden som har skapat utträngningseffekter till kranskommunerna från städerna.

BILD 12 PROCENTUELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING I SKÅNES KOMMUNER 1999-2009.

KÄLLA: BOSTADSMARKNADSANALYS SKÅNE 2010

Under den kommande tioårsperioden väntas Helsingborg, Malmö och Lund fortsätta stå för den största befolkningsökningen i antal räknat, men Svedala och Staffanstorp kommer troligen att ha den största procentuella tillväxten. Därefter följer Bjuv, Kävlinge, Vellinge, Trelleborg och Ystad. Det regionala bosättningsmönstret struktureras av järnvägar och större vägar. Områden och tätorter nära större centrum och 15 i goda kommunikationslägen har en högre befolkningstäthet än omgivande områden. ESS och MAX IV kommer inte att påverka detta mönster utan enbart förstärka det, människorna i spin off-gruppen kommer att följa detta bosättningsmönster. Eftersom anläggningarna förläggs i Lund, som redan idag är en av de större tillväxtmotorerna i Skåne, finns ingen anledning att tro något annat. Bilden ovan visar också att kranskommunerna har växt mest under en tid, där Kävlinge och Lomma har haft den största tillväxten procentuellt sett. Här har man också satsat på nya utbyggnadsområden, framför allt Lomma har gjort stora förändringar av centrum och vid kustlinjen, något som varit attraktivt för bostadsvalet för många människor.

Några kommuner som lyckats bra när man jämför boendet i Sverige är Lomma, Vellinge, Lund och Kävlinge16.

Studier visar att ökad betalningsvilja för bostäder i ett område kan leda till både positiva spridningseffekter i omkringliggande områden och till utträngningseffekter. Spridningseffekterna innebär att om attraktionen (områdespriserna) i ett område ökar ger detta en effekt på priserna i omkringliggande områden. Hur stora

15 16

Att bo och arbeta i Skåne, Region Skåne, 2006 www.fokus.se 2011-11-15

31

spridningseffekterna till omkringliggande områden blir varierar, men kan i vissa fall uppgå till 50 procent av ökningen av områdespriset i det populära området. Med utträngningseffekter menas de positiva effekter som områden runt ett populärt område kan tillgodogöra sig när priserna i det populära området överstiger betalningsviljan/betalningsförmågan hos vissa grupper, som då väljer att flytta till de omkringliggande områdena istället. Tillämpas resonemanget om spridningseffekter och utträngningseffekter på kommunnivå kan en ökning av bostadspriserna i Lund på grund av etableringen av ESS och MAX IV leda till att omkringliggande kommuners attraktivitet ökar, både som bostadsorter och verksamhetsorter. Ökad attraktivitet leder till ökad vilja att investera i och etablera nya bostadsområden och verksamhetsområden.

BILD 13 EXEMPEL PÅ HUR SPRIDNINGSEFFEKTEN KAN SE UT. KÄLLA: BETALNINGSVILJEMODELLEN, TYRÉNS

Tabellen nedan visar ett exempel på vilka kommuner som kan tillgodogöra sig spridningseffekter och utträngningseffekter på grund av ökade bostadspriser i Lunds kommun. Det är dock inte givet hur långt utträngnings- och spridningseffekterna sträcker sig, detta styrs av andra faktorer, bland annat av infrastruktur och kommunikationer. Studerar man de genomsnittliga villapriserna i Skånes kommuner under 2010-2011 ger en genomgång av prisnivån i kommunerna runt Lund följande resultat:

Kommun

medelpris kr/m2

Procent av Lund

Lomma

26 140

107%

Lund

24 526

100%

Burlöv

21 231

87%

Staffanstorp

19 622

80%

Svedala

19 425

79%

Kävlinge

19 302

79%

Skurup

13 765

56%

Eslöv

13 634

56%

Sjöbo

9 457

39%

BILD 14 MEDELPRISER PER KVADRATMETER I LUND MED GRANNKOMMUNER KÄLLA: MÄKLARSTATISTIK, TYRÉNS 2011-11-15

32

Tabellen ovan visar att Staffanstorp, Svedala, Kävlinge, Skurup, Eslöv, Burlöv och Sjöbo har potential att tillgodogöra sig de utträngningseffekter som kan uppstå ifall bostadspriserna i Lund ökar på grund av etableringen av ESS och MAX IV. Samtliga kommuner har potential att tillgodogöra sig av spridningseffekterna som eventuellt uppstår. Bilden nedan visar hur bostadspriserna förhåller sig i Skåne. Tillämpas samma resonemang som ovan så kan samtliga kommuner som har lägre priser än Lund tillgodogöra sig utträngningseffekten. Det kommer dock att ta längre tid för de kommuner som ligger längre ifrån Lund eftersom bostadspriserna först måste stiga så mycket i kranskommunerna att vissa grupper väljer bostäder ännu längre från kärnan (Lund). För att samtliga kommuner ska vara attraktiva för samtliga människor, även de som inte är priskänsliga, krävs unika och attraktiva boendemiljöer.

BILD 15 VILLAPRISER I SKÅNE 2011.

KÄLLA: MÄKLARSTATISTIK, TYRÉNS

Konstateras kan alltså att sydvästra Skåne har haft den största befolkningstillväxten och också den största påverkan på bostadsmarknaden, denna trend kommer att fortsätta även med ESS och MAX IV etablerade.

Kopplas resonemanget om spridnings- och utträngningseffekter ihop med pendlingstiderna i kapitlet ”Vem kommer till Skåne och hur vill de bo?” framkommer ett mönster där även kommuner norr om Lund får en större effekt än hitintills. Hässleholm, Eslöv och Höör kommer på grund av utträngningseffekten gynnas i ett tidigt skede, förutom kommunerna som redan har ett villapris på över 17 000 kr/kvm.

Det kommer att krävas insatser som höjer attraktiviteten i kommunerna som vill ha del av effekterna av anläggningarna. Ju tidigare insatserna kommer desto större blir effekterna. Detta gäller framför allt de kommunerna som inte ligger nära Lund. Större bostadsområden som kan profileras kan vara en möjlig väg att gå. En stor bomässa har till exempel tendens att sätta bostadsområden på kartan under en lång tid och profilen för området blir känd utanför kommungränsen. Hur länge kallades till exempel inte Västra Hamnen i Malmö för BO01? Kollektivtrafiken och tillgängligheten till bostadsområdena är också mycket viktig för att locka till sig nya invånare. Kommunerna bör inte tävla med varandra om samma målgrupp utan varje kommun bör hitta sin nisch, vilket är viktigare ju längre avståndet till Lund och Malmö är.

2011-11-15

33

BOENDEPREFERENSER En djupare analys av flyttmönstret visar att ungdomar flyttar från invånarmässigt mindre kommuner till större.

När de bildar familj flyttar de ofta från de större kommunerna till någon mindre närliggande kommun. De familjer som flyttar utanför Malmö-Lund vill ofta bo marknära och i kontakt med naturen. Kollektivtrafik och service är viktigt för det attraktiva boendet. Även pensionärer flyttar ut till t ex sommarboställen. 17 Nyare studier visar dock en tendens till att barnfamiljer i framtiden kommer att välja att bo kvar i centrala delar av staden.18 ESS och MAX IV kommer inte att påverka dessa strukturer utan yngre kommer företrädesvis även i fortsättningen, om de har möjlighet, välja att bosätta sig så centralt som möjligt i städerna. Många barnfamiljer väljer lugnare lägen längre ut medan några stannar kvar i stan. Dock kan utträngningseffekterna, med större efterfrågan på bostäder centralt, göra att alla inte har råd att bo i centrum, vilket innebär att gränsen flyttar längre ut från stadskärnorna. Större delar av Skåne kan på så sätt få ta del av effekten.

Personer med lägre utbildning har ofta sin bostad relativt nära arbetsplatsen. Bland högutbildade finns en större andel personer som pendlar 15 km eller längre. För högutbildade kan karriär ofta locka till längre resor.

Lågutbildade har inte alltid lika mycket att vinna på att söka jobb över ett större geografiskt område.

Högutbildade har också andra möjligheter att finansiera resan, de har mer flexibla arbetstider och kan ofta distansarbeta. 19

PLANLÄGET OCH BEREDSKAPEN I SKÅNES KOMMUNER Strukturbild för Skåne har gjort en sammanställning av hur många bostäder kommunerna planerar för. De flesta kommuner redovisar antal lägenheter som bör rymmas inom de planerade utbyggnadsområdena.

Inriktningen på bostadsbebyggelsen är till stor del marklägenheter/villor. Malmö, Helsingborg och Lund är de kommuner som tydligt anger att det ska ske en utbyggnad av flerbostadshus.

Planberedskap ÖP Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge

725 1000 1900-3400 3300 2195-3465 23000 400 2250-2900 1005 1800 400 4140 4000 6000 2000 33500 13000 1000 90 210 1320 190 8110 3300 2710 125 6900-8900 550 1860-4840 8100 800 -

lgh lgh lgh lgh lgh lgh ha lgh lgh lgh ha lgh lgh lgh lgh lgh lgh lgh ha ha lgh ha lgh lgh lgh ha lgh ha lgh lgh ha

Planberedskap DP

90 500

lgh lgh

9900

lgh

350 130

lgh lgh

300 2000

lgh lgh

9800

lgh

25

lgh

550

lgh

480

lgh

285 700 240 100

lgh lgh lgh lgh

BILD 16 PLANBEREDSKAP I SKÅNE. KÄLLA: SKÅNE VÄXER, REGION SKÅNE 2009

17

Att bo och arbeta i Skåne, Region Skåne, 2006 Länka till ungdomarna i flyttkedjan, Fastighetsägarna, 2008 19 Att bo och arbeta i Skåne, Region Skåne, 2006 18

2011-11-15

34

I detaljplanerna finns det 25 450 nya lägenheter som kan bebyggas, varav cirka 22 800 av dessa ligger i sydvästra eller västra Skåne. Dock har vissa kommuner inte kunnat lämna någon siffra på antal lägenheter som finns inom detaljplanelagt område, varför siffrorna ovan är underskattade. Om man förutsätter att det kommer att byggas ungefär lika mycket i alla kommuner (vilket det inte gör) skulle det generera ca 56 000 lägenheter i Skåne. Om det skulle byggas 5000 lägenheter per år i Skåne (Boverkets rekommendationer) skulle den detaljplanelagda marken således vara slut på fem år om man tittar på de siffror som angetts av kommunerna.

Räknar man med de 56 000 lägenheter som enligt antagandet finns inom detaljplanelagd mark tar marken istället slut på 11 år. Planberedskapen får alltså anses som ganska god och anläggningarnas inverkan på bostadsmarknaden kommer inte att förändra detta. Fler invånare ger fler bostäder att producera och planberedskapen blir något kortare, men får ändå anses som god (om man producerar 6000 lägenheter per år så ger det fyra istället för fem år på de i bild 16 ovan angivna lägenheterna och 9 istället för 11 år för de uppskattade lägenheterna).

I översiktsplanerna har Lund reserverat mark för 33 500 bostäder och Malmö för 13 000 bostäder. I översiktsplanerna ligger det mer än ca 150 000 bostäder i Skåne (uppskattning om att allt som angetts i ha bebyggs med småhus med tomt på 1000 kvm). Byggs det 5000 bostäder om året räcker marken för bostadsutbyggnad i nästan 30 år. Även här får beredskapen för framtida bostäder anses som god.

Bilden och tabellen i bilaga C visar planberedskap för utbyggnad av bostäder i Skånes kommuner och de största utbyggnadsområdena.

Exempel på planering Några exempel har studerats för att kartlägga vilka kvaliteter som kommunerna lyfter fram i sin bostadsplanering. Som nämnts ovan behöver kommunerna arbeta med att skapa och lyfta fram attraktiva kvaliteter för boende för att ta del av effekterna ESS och MAX IV kan ge.

I Kävlinge kommuns översiktsplan anger man att ett av de viktigaste målen för Kävlinge är att skapa en god livsmiljö för kommunens invånare. Att vara en attraktiv boendekommun lyfts särskilt upp.

För att bli en attraktiv boendekommun vill Kävlinge bland annat kunna erbjuda olika boendealternativ i attraktiva lägen, bra pendlingsalternativ, bra skolor, utbyggnad av centrummiljöer, bostäder vid havet, närhet till natur och rekreationsområden och blandade upplåtelseformer.

Eslövs kommun lyfter fram ungefär samma parametrar i sin översiktsplan, t ex att utveckla centrummiljöer, erbjuda hög kvalitet på offentlig service, att utveckla rekreationsmöjligheterna och att satsa på goda och säkra transporter. Parametrarna som lyfts fram i båda exemplen stämmer bra överens med Tyréns modeller för betalningsvilja och vilka kvaliteter man kan arbeta med för att höja betalningsviljan för nyproducerade bostäder. Kävlinge och Eslöv ligger dessutom inom 30 minuters pendlingsavstånd från Lund vilket ger goda förutsättningar att vara en attraktiv boendeort för de personer som vill bosätta sig utanför Lund.

Källa: www.kavlinge.se, www.eslov.se

2011-11-15

35

Kommunernas ambitionsnivå vad gäller byggandet uppnås knappt aldrig. 19 kommuner har angett både vision för nybyggnation och färdigställd nybyggnation (dessa syns i listan nedan). Endast fyra kommuner uppnår eller överträffar visionen. Sammanfattningsvis kan sägas att ca 65 % av det önskade byggandet faktiskt blev av. År 2008 färdigställdes det i hela Skåne 4 278 lägenheter.

Båstad Eslöv Helsingborg Höör Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Olsby Sjöbo Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Ystad Ängelholm

Kommunens vision att Färdigställt bygga per år 2008 60 78 150 77 700 542 100 32 450 145 230 296 300 69 100 157 900 563 1000 1038 60 34 130 26 100 8 260 150 150 58 150-200 228 170 120 180 53 300 181

BILD 17 VISIONER OCH FAKTISKT BYGGANDE I SKÅNE. KÄLLA: SKÅNE VÄXER, REGION SKÅNE 2009

Planläget jämfört med de framtida prognoserna om befolkningens utveckling visar på följande. De flesta kommuner anger att de ska växa med 1 % per år. För att växa krävs nybyggnation av bostäder. Skånes folkmängd uppgick år 2010 till ca 1 243 000 personer. Om man växer med 1 % innebär det att folkmängden ökar med cirka 12 500 personer per år. Om Skåne fortsättningsvis ska ha ett snitt på 2,1 personer per bostad behövs det alltså byggas cirka 6 000 bostäder per år. Det innebär att man behöver bygga mer än vad Boverket har fastslagit. Boverkets beräkningar på 5000 nya bostäder per år har endast uppnåtts två gånger på tio år.

Lägger man dessutom på effekterna av att anläggningarna förläggs i Skåne kommer det att behöva byggas ytterligare bostäder. Detta får anses som ett problem. Det hjälper inte att kommunerna har bra planberedskap om planerna inte genomförs.

TITA-projektet, TA 1, skickade ut en förfrågan (och påminnelser) till Skånes 33 kommuner om kommunerna samhällsplanerar speciellt för ESS/MAX IV. 16 kommuner svarade. Av dessa kommuner hade nästan 70 % ingen strategi för att arbeta med bostadsbyggande kopplat till ESS/MAX IV. Några kommuner angav dock att de hade strategier. Tomelilla tar till exempel fram en ny översiktsplan där hänsyn tas till ESS/MAX IV. Även en styrgrupp för en handlingsplan inför bygget kommer att tillsättas. Kävlinge planerar för 1500 lägenheter vid stationen och förväntar sig att ESS/MAX IV kommer att påverka områdets utbyggnad. Lund har flera större utbyggnadsområden där Brunnshög (8000 boende, 4000 bostäder), Stångby, Dalby och Södra Sandby dominerar. Här ska byggas ca 10000 bostäder fram till år 206020. Malmös stora utbyggnadsområden är Västra Hamnen, Hyllie, Norra Sorgenfri, Nykvarnen, Varvsstaden och Kalkbrottet i Limhamn m.fl.

Kommunerna tar inte i någon större utsträckning hänsyn till ESS/MAX IV i sitt planarbete i dagsläget. I svaren framkommer att man planerar för bostadsbyggande men inte specifikt för ESS/MAX IV. Många kommuner säger att de vill växa, men bostadstillväxten i kommunerna når inte upp till ambitionerna och visionerna.

Kommunerna har heller inte klara visioner om vilka invånare de vill attrahera. Ord som många kommuner använder i visionerna är; naturnära, skogsnära, urbana, havsnära, vattennära, storstadsnära.

20

Översiktsplan Lund 2010 2011-11-15

36

Inom ramen för TITA-projektet, TA 1, genomfördes en workshop den 15 februari 2011 där samtliga kommuner i arbetsgruppen var inbjudna att diskutera fördelar respektive hot samt gemensamma framgångsfaktorer med anläggningarna. 21 På frågan om vilka fördelar kommunerna planerar att dra av de kommande etableringarna nämndes ett antal kvaliteter som respektive kommun vill lyfta fram för att skapa ett attraktivt boende. Exempel som lyftes fram var att utnyttja naturkvalitéer, att utveckla bostäder i kollektivtrafiknära lägen, att skapa nischat boende såsom hästgårdar mm samt att utveckla varje bostadsorts identitet för att skapa valmöjligheter. I samband med bostadsfrågan lyftes också vikten av att det behöver finnas en internationell grundskola för att man ska vara attraktiv som boendeort. Flera kommuner såg också möjligheten att driva igenom olika infrastruktursatsningar.

En annan fråga som diskuterades var om det finns några hot förknippade med ESS och MAX IV. Generellt lyftes det fram att förhoppningarna på anläggningar och vilka effekter de kan medföra kan vara allt för stora. En annan faktor som diskuterades rörde den kommunala planeringen och risken att kommunerna inte hinner med. Vikten av att gå från ord till handling så att man inte fastnar i planeringen diskuterades även. Andra farhågor som nämndes var att tillgängligheten till Kastrup kan försämras och att pendlingstiderna ökar. Här lyftes det även fram att ett samarbete saknas kring regionala frågor vilket kan göra det svårt för mindre kommuner att vara med. Risken är då en ökad polarisering där de som redan växer fortsätter att växa medan de som växer minst fortsätter att minska. Endast en synpunkt framkom som rör bostadsmarknaden specifikt.

Här såg man en risk för ökad segregering på grund av ökade boendepriser.

Sammanfattningsvis kan fastslås att kommunerna kan visa att de har en god planberedskap om man enbart studerar antalet bostäder i planerna. Deras ambitioner för nybyggnationerna i kommunerna är dock för höga i förhållande till vad som verkligen byggs. Detta gör att man bör titta djupare i planerna som tagits fram. Vad är det som gör att planerna inte genomförs i den takt kommunerna vill när det dessutom är bostadsbrist? Har kommunerna planerat rätt område rent geografiskt? Är byggherrarna intresserade av att bygga här? Någon kommun har till exempel tilldelat byggherrarna mark i centralorten under premissen att de också bygger i andra tätorter i kommunen. Dessa tätorter har dock inte den marknad i dagsläget som krävs för bostadsproduktionen och därför har byggherrarna inte lyckats genomföra dessa projekt i lika stor utsträckning som i centralorten. Kommunerna behöver analysera och ta fram strategier för sina utbyggnadsområden. De måste veta vilken målgrupp de vill attrahera och sedan ta reda på vad dessa grupper kräver och vill ha för att tycka att boendet är attraktivt i kommunen. Därefter får man inte glömma att förankra sina idéer både hos de befintliga invånarna, som är de bästa ambassadörerna för kommunen, och marknadsföra idéerna utåt så att de nya potentiella invånarna ser och lockas av kommunen. Här blir en av de trender som nämnts i kapitlet om omvärldstrender aktuell. Globaliseringen ökar och konkurrensen mellan städer men även kommuner kommer att öka. Det är då viktigt att marknadsföra sig och använda de lokala förutsättningarna och egenskaperna för att skapa fördelar.

Många kommuner planerar för både småhus och flerbostadshus, men finns det en marknad för flerbostadshus i mindre kranskommuner? Anläggningarna kommer inte att skapa en större efterfrågan på flerbostadshus i mindre kommuner på avstånd från Lund. Ju längre från Lund kommunen befinner sig desto mer äganderätt och småhus bör dessa kommuner fokusera på. Flerbostadshus behövs måhända för den åldrande befolkningen, men är det på detta kommunerna ska bygga framtiden på?

21

Följande kommuner och representanter deltog vid workshopen; Region Skåne, Bjuvs kommun, Burlövs kommun, Eslövs kommun, ESS, Helsingborg stad, Lomma kommun, Lunds kommun, Lunds universitet, Simrishamns kommun, SLU, Staffanstorps kommun, Svalövs kommun, Tomelilla kommun, Trafikverket, KTH och Tyréns.

2011-11-15

37

Planerar Lund för det flexibla boendet i form av till exempel lägenhetshotell? Vilka analyser ligger bakom planarbetena i Skåne? Vet man för vilka människor man vill bygga? Var finns de idag och vilken livssituation har de? Behöver alla kommuner ha internationella skolor? Vilka kommuner planerar för internationella skolor? Går det att samarbeta på något sätt för att samordna utbyggnaden och behoven av de internationella skolorna?

Många frågor är viktiga att lyfta innan man börjar planera. Betalningsviljan, som nämnts ovan i kapitlet, är en fråga som bör utredas. Har byggherrar incitament för att bygga i kommunen? Går deras kalkyler ihop? Vad kan kommunerna göra för att höja betalningsviljan? Grannkommunernas betalningsvilja påverkar också betalningsviljan i kommunen. Ibland kan det vara bra att planera över gränserna för att få den bästa effekten av ett nytt bostadsområde.

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER – EFFEKTERNA FÖR BOSTADSMARKNADEN Anläggningarna ESS och MAX IV kommer delvis att medföra att nya krav på bostadsmarknaden ställs. Framför allt de anställda på anläggningarna har en annan syn på sitt boende än de generella boendepreferenser som finns i Skåne. De anställda på anläggningarna är en liten grupp men de kan ge följdeffekter på delar av bostadsmarknaden i Skåne. Anläggningarna, med de spin off-effekter de kan generera, kommer däremot kunna ge följdeffekter på hela den skånska bostadsmarknaden om effekten utnyttjas fullt ut. De anställda på anläggningarna kommer i stor utsträckning att efterfråga ett bekymmersfritt boende som är flexibelt och ligger nära anläggningarna, företrädesvis i centralorterna Lund och Malmö. Detta kan medföra utträngningseffekter lokalt eftersom forskarna kommer att ha relativt höga inkomster och därför kan bosätta sig i dessa städer och driva upp priserna ytterligare. Kollektivtrafiken är viktig och tillgången på internationella skolor likaså.

Efterfrågan på flexibelt boende kommer att öka och redan idag är hyresrätterna för få i många kommuner. För att få igång nybyggnation av flexibelt boende behöver nya upplåtelseformer prövas.

För övriga grupper som bosätter sig i Skåne på grund av anläggningarna på längre basis gäller att de bosätter sig efter de mönster som redan finns i Skåne. Dessa kommer inte enbart i stor utsträckning att välja Lund och Malmö som bostadsort. Kranskommunerna kommer därför också att vara intressanta för dessa inflyttare och ju större spin off-effekten blir av anläggningarna desto mer kommer samtliga kommuner i Skåne att bli intressanta för inflyttarna. Detta beror på att bostadsefterfrågan kommer att vara stor och medföra utträngningseffekter från städerna, infrastrukturen kommer att förbättras så att det går snabbare att resa i Skåne och arbetsmarknaden kommer att förstoras och branscher väljer att lägga sig på andra platser och starta nya kluster. Framförallt småhus kommer att efterfrågas i de mindre kommunerna, mindre gårdar och pittoreska boendemiljöer kommer att vara attraktiva. Spridnings- och utträngningseffekten kommer till en början gynna Staffanstorp, Svedala, Kävlinge, Skurup, Eslöv, Burlöv och Sjöbo. Även Hässleholm och Höör kommer att påverkas ganska snabbt på grund av de goda kommunikationerna till Lund.

Effekterna på bostadsmarknaden kommer alltså inte att skilja sig från hur den ser ut idag. Man kommer att brottas med samma problem som finns på bostadsmarknaden även framåt i tiden. Dock kommer problemen att bli svårare och ju längre man väntar med att försöka hitta lösningar desto svårare kommer det att bli att ta del av alla de effekter som ESS och MAX IV kan erbjuda. Hyresmarknaden kan få en infarkt med en svart marknad som följd. Nya upplåtelse- eller boendeformer behöver också tas fram som alternativ till hyresrätten.

De kommuner som inte arbetar intensivt med att hitta rätt bostadserbjudande kommer att halka efter och inte få den effekt av anläggningarna som de skulle kunna få.

Planberedskapen för bostäder i västra Skåne bedöms som god, problemet är att planerna inte genomförs i den utsträckning som kommunerna skulle vilja. Bostäder produceras där marknaden efterfrågar dem och en större förståelse för marknaden behövs för att få ett större byggande. Skånes vill växa med en procent per år, ska samma boendetäthet behållas behöver det byggas 6000 bostäder per år istället för de 5000 som Boverket föreslår. Någon anpassning till boende kopplade till anläggningarna finns endast i liten utsträckning. Här bör frågan kring vilka man bör bygga för att utredas vidare i varje kommun.

2011-11-15

38

ESS OCH MAX IV – EFFEKTERNA FÖR NÄRINGSLIVET När anläggningar av den dignitet som ESS och MAX IV har etablerar sig på nya platser får det en påverkan på samhället och näringslivet runt anläggningarna. Hur stor denna påverkan är eller blir kan vara svår att sia om innan anläggningarna faktiskt har uppförts och är i drift. Det kan också ta många år innan den fulla effekten av etableringarna syns. Effekterna för näringslivet kan delas in i direkta och indirekta effekter. Direkta effekter uppstår i och med att anläggningarna kommer till regionen. De direkta effekterna ger relativt små effekter på näringslivet i Skåne. De indirekta effekterna är betydligt svårare att fastställa eftersom de till stor del består av hur väl Skåne lyckas ta emot anläggningarna. De indirekta effekterna spänner över flera delar av sysselsättningen. Det handlar om att kommersialisera produkter som på något sätt genererats av anläggningen och om att utnyttja möjligheter som uppstår då regionen växer med fler människor. Det kan även handla om att det kommer företag till Skåne eftersom regionen på grund av anläggningarna upplevs som attraktiv att etablera sig i. Det är i de indirekta effekterna den stora potentialen för Skånes näringsliv ligger.

I rapporten ESS i Lund – effekter på regional utveckling gjordes prognoser om effekterna på näringslivet på grund av ESS. I rapporten presenterades en sysselsättningsökning på ca 23000 personer fram till 2040. Detta skulle innebära att ESS (utan MAX IV) ensamt skulle stå för 24 procent av Skånes totala sysselsättningsökning.

Metoden för beräkning av antalet tillkommande sysselsatta bygger på ett antal antagande byggda på resultat från andra studier. Genom att skruva på dessa antaganden något kan stora variationer uppkomma, vilket gör att dessa siffror ska tolkas med försiktighet. I denna rapport har Tyréns därför valt att inte ta fram motsvarande beräkningar då osäkerhetsfaktorn bedöms vara för stor. Det går att läsa mer om prognoserna från ESS i Lund – effekter på regional utveckling i bilaga A.

DIREKTA EFFEKTER Direkta effekter är de effekter som är kopplade direkt till anläggningarna, till exempel arbetskraft på anläggningarna. De direkta effekterna är mer kortsiktiga och lättare att mäta än de indirekta effekterna.

Bland de direkta effekterna på kort sikt återfinns upphandling av varor och tjänster, sysselsättning samt skatteintäkter. För ESS, som är en internationell anläggning, gäller principen av ”just retour” d.v.s. att upphandling av varor och tjänster fördelas på de bidragande länderna efter deras andel av finansieringen. I praktiken gynnas dock värdlandet och den lokala marknaden i större utsträckning. Detta innebär att värdlandet får en större andel av upphandlingen än värdlandets andel i finansieringen. Detsamma gäller vid byggandet av ESS.22 ESS och MAX IV Anläggningarna ESS och MAX IV kommer att uppföras i nordöstra Lund. ESS kommer att ha mellan 450 och 500 personer knutna till sin verksamhet utöver de gästforskare som kommer att använda anläggningen för forskning. Uppskattningsvis kommer det att vara 1/3 forskare på ESS, 1/3 kommer att vara ingenjörer och 1/3 kommer att vara högteknologer d.v.s. specialister.23 MAX IV kommer att ha cirka 350 personer anställda.

Personalen är inte nödvändigtvis svensk, vilket särskilt kommer att gälla den europeiskt ägda anläggningen ESS.24 Beroende på hur villkoren för anställning utformas (storlek på lön, skatt mm) påverkas antalet utländsk 25 personal. En mindre del av personalstyrkan på de båda anläggningarna kommer att vara administrativ personal. Den administrativa personalen kan jämföras med administrativ personal på vilket företag som helst.

Denna personal kommer framförallt att vara svensk.

22

Lokalisering av ESS i Lund, bedömning av långsiktiga tillväxteffekter, ITPS, 2005 Lina Blanking, arbetar med HR och uppstart av nya avdelningar på ESS 24 Åke Kvick 25 Mats Lindroos 23

2011-11-15

39

Anläggningarna kommer att besökas av 4000-5000 användare per år (2000-3000 användare till ESS och 2000 användare till MAX IV). Denna sortens användare kommer enbart att finnas på ESS och MAX IV. De kommer att stanna i Lund en kortare tid, från några dagar upp till två veckor.

Forskarpersonalen på anläggningarna kommer således att dominera arbetsplatserna på ESS och MAX IV. Anläggningarna kommer att användas 24 timmar om dygnet och är därmed bemannade dygnet runt.

Forskarpersonalen kommer, enkelt uttryckt, att arbeta med förbättringar m.m. men inte använda utrustningen för att få fram resultat inom grundforskningen som användarna gör. Forskarpersonalen kommer istället att forska på och förbättra och drifta utrustningen samt driva anläggningen. ESS, som är en europeisk anläggning, kommer att ha många olika sorters anställningar av forskarpersonalen. Vissa kommer att vara anställda på universitet ute i Europa men under en viss tid arbeta på anläggningen. Andra kommer att sitta ute i Europa men ändå vara resurser på anläggningen en längre tid. Det är ett vanligt sätt inom forskarvärlden att finansiera projekt. Forskare har ofta samarbeten och projekt som är världsöverspännande och specialisterna kan vara få till antalet varför de kan vara engagerade i olika projekt samtidigt utan att hela tiden vara på plats fysiskt. Hur anställningarna kommer att utformas är inte klart i dagsläget. En del finansiärer på ESS kommer att ställa personal till förfogande som betalning till anläggningen. Både ESS och MAX IV kommer att ha tidsbegränsade anställningar i form av postdoktorala tjänster. På MAX IV kan upp till 10 % av forskarpersonalen utgöras av postdoktorala tjänster.26 Egentligen är personalen på anläggningarna inte intressant ur ett större perspektiv där man tittar på hur Skånes tillväxt kommer att se ut. Personalen är liten till antalet och bara detta gör att de inte har möjlighet att förändra bostadsmönster eller näringslivet i Skåne i någon större skala. Personalen ser till att anläggningen fungerar men bidrar inte själva till att nya produkter tas fram. Det kommer däremot användarna att göra, de tillhör den kreativa klassen där nya företag kan springas ur och nya kluster och samarbeten kan växa fram.

Byggnationstiden Den del av näringslivet som kommer att dra nytta av ESS och MAX IV fram till 2018 är primärt bygg- och transportbranscherna och deras underleverantörer samt teknikkonsulter och maskinleverantörer. Även hotelloch restaurangbranschen kommer relativt snabbt att märka av ett tillskott i och med anläggningarna.27 Denna rapport ska beskriva förutsättningarna för bostadsmarknaden och näringslivet år 2020 och år 2040, varför byggnationen av anläggningarna inte tas upp djupare här.

Leverantörer Studier som Collin Carlile, Chief Executive & Director-General på ESS, varit med och tagit fram visar att ett arbetstillfälle på en anläggning ger 3,8 nya arbetstillfällen knutna till anläggningen. Studien bygger på uppgifter från anläggningen ILL i Grenoble. Enligt dessa beräkningar skulle anläggningarnas 800 anställda generera ca 3 000 nya arbetstillfällen kopplade till anläggningarna. Här är inte sysselsättningsökning som beror på nystartade företag på grund av nya forskningsrön inräknade. De 3 000 arbetstillfällen innefattar bland annat skötsel och service av anläggningarna. Idag finns det ett tiotal företag i världen som kan sköta servicen av lågtemperaturinstrument på en anläggning som ESS. Dessa driftföretag kan sannolikt tänka sig att etablera sig i 28 närområdet för att få driften av anläggningen. CATE har utbildning inom radiovågsteknik, finmekanik och

26

Åke Kvick, Lina Blanking, Marianne Ekdahl - kommunikationsansvarig på ESS Rolf Elmér, regionchef för Svenskt näringsliv 28 Cluster for Accelerator Technology. Projektet har som mål att förbättra näringslivet i programområdet konkurrensmässigt inför byggandet av European Spallation Source (ESS). Syftet är att öka kännedomen om de för ESS relevanta företag som finns i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen, skapa samarbeten mellan företag samt att tillsammans med akademin lära hur de kan bidra till design, produktion och underhåll av de planerade forskningsanläggningarna.

27

2011-11-15

40

lågtemperaturteknik. Kurser är gratis för intresserade företagare och syftar till att utveckla företagen mer inom området så att de kan vara med och få vissa driftsmoment m.m. på ESS.29 Det kommer finnas en hel del nischföretag kopplade till anläggningarna förutom de nämnda driftsföretagen. Ett exempel är servicegrupper mellan anläggningen och industri (typ konsulter inom forskning). På detta sätt kan företag dra nytta av anläggningen utan att anställa personer med den specifika forskarkompetens. Det finns två sådana företag idag i Lund.30 Även nischföretagen kommer i så stor utsträckning som möjligt etablera sig i anläggningarnas närområde.

ESS beräknas omsätta ca 1 miljard kronor i drift årligen. 80 % av detta väntas komma regionen till godo, d.v.s.

800 miljoner. 10 % utgörs av elkostnader och resterande del, 720 miljoner kronor, bedöms vara service som tillfaller närområdet.31 MAX IV beräknas få en driftsbudget på 300-400 mkr. Av denna budget kommer 85-90% stanna i Sverige. Detta kan innefatta allt från att klippa gräset, catering, telefonväxlar m.m. Till exempel kommer kabelinstallationer att vara en stor marknad för lokala elektriker eftersom det bara på MAX IV kommer att installeras 100 km kabel.32

INDIREKTA EFFEKTER De indirekta effekterna är mer dynamiska och svårare att mäta än de direkta effekterna. De är också svårare att konkretisera. De har en geografiskt bredare spridning än de direkta effekterna. Bedömningar av hur framtida förhållanden kommer att se ut måste göras, men de är till stor del okända och framgångsfaktorerna för de indirekta effekterna beror till stor del på hur människor och organisationer lyckas samarbeta och hur attraktiv regionen upplevs vid sidan av anläggningarna.

För att nå de indirekta långsiktiga effekterna behöver vetenskapliga framsteg omvandlas till teknisk kunskap som genererar nya företag och produkter. Regionen kommer att ingå i ett innovationssystem33 där ett nätverk av institutioner i den offentliga och privata sektorn behöver interagera samt initiera, importera, modifiera och sprida ny teknologi. ESS och MAX IV har en naturlig roll inom ett innovationssystem och leder till att ett sådant kan utvecklas i regionen. Den tekniska utvecklingen utformas i samspelet mellan offentliga och privata aktörer enligt Triple- Helix34 ansatsen. Här betonas vikten av samarbete mellan universitet, näringsliv och politiken. Om anläggningarna fungerar som en accelerator kan det ge upphov till konkreta effekter i form av: Lokaliseringseffekter - ett internationellt teknologiskt kluster som drar till sig högteknologisk företagsverksamhet och kvalificerad arbetskraft Avknoppningseffekter - där forskningsresultat leder till att nya företag startas som har potential att bli ”morgondagens vinnare” och därmed gynnar den ekonomiska tillväxten.

29

Mats Lindroos Åke Kvick 31 Mats Lindroos 32 Åke Kvick 33 Sektoriella, regionala eller nationella system där samhällets organisering av kunskapsutveckling och forskning utgör en kritisk resurs för utveckling av internationell konkurrenskraft inom näringslivet.

34 Triple-Helix ansatsen enligt http://www.skycab.se/swe/?general: högskola, näringslivet och staten driver innovationer tillsammans. Modellen tar avstamp i den dubbla DNA-spiralen, Double Helix. Men eftersom man fokuserar på samarbetet mellan de tre aktörerna tillkommer en tredje spiral. Spiralen som vrider sig uppåt ska symbolisera det dynamiska samspelet mellan de tre aktörerna. En annan viktig poäng med Triple Helixansatsen är att de tre aktörerna hela tiden avspeglar varandra och emellanåt går in i varandras roller. Det offentliga samhället tar finansiellt ansvar, högskolor och universitet ombesörjer forskning och utveckling och näringslivet är entreprenörer.

30

2011-11-15

41

För att dessa effekter ska bli verklighet måste det finnas en tillräcklig potential bland regionens företag att tillgodogöra sig och omsätta den nya kunskapen till kommersiella produkter annars kan vinsterna försvinna utomlands. Studier visar att humankapitalet är den viktigaste tillgången. Detta betyder att kompetensen utöver den som är knuten till forskningsanläggningen måste vara specifikt knuten till kommersialiseringen av den forskning som bedrivs på anläggningen. Först då kommer andra företag, med intresse av att kommersialisera forskningen, att etablera sig i regionen. Den forskning som bedrivs på ESS kan utnyttjas av många storföretag även om företagen inte ligger i regionen. ESS har också potential att skapa en allmän attraktionskraft för kvalificerad verksamhet samt öka möjligheterna att behålla FoU-verksamhet i Sverige på sikt.

För att potentialen för anläggningarna ska realiseras måste kunskaps- och teknologiöverföringen mellan forskning och näringsliv fungera så att ny kunskap och teknik omsätts i nya produkter och produktionsprocesser.35

35

Lokalisering av ESS i Lund, bedömning av långsiktiga tillväxteffekter, ITPS, 2005 2011-11-15

42

Exempel från andra anläggningar FPI (Forskningspolitiska Institutet) fastslår att det är svårt att direkt överföra erfarenheter från andra anläggningar på Skåne eftersom förutsättningarna varierar för att realisera en given potential både över tiden och rummet. Andra exempel kan dock ge en vägledning om olika framgångsfaktorer för regionen.

I Japan finns två stycken anläggningar liknade ESS och MAX IV; Spring 8 (belägen utanför Kobe) och J-Parc (belägen i Tokai, norr om Tokyo). För att främja nyttan med de båda anläggningarna finns det ett antal aktörer som samarbetar med industrin, universitet, regionen och myndigheter.

Liknande satsningar kommer vara nödvändiga för att Skåne till fullo ska kunna dra nytta av ESS och MAX IVs effekter.

Till skillnad från ESS och MAX IV ligger J-Parc och Spring 8 belägna i olika städer. Några exempel på vad som finns kring anläggningarna är Tsukuba Science City som är Japans största centrum för forskning och teknologi. Här finns 31 nationella forsknings- och utbildningsinstitut. Om man inkluderar de privata forskningsinstituten i närliggande industriområden finns det över 300 forskningsinstitut med ca 21 000 forskare. Ibaraki Prefecture är ett regionalt organ för regionen Ibaraki. Tsukuba Science City ligger i regionen Ibaraki. Regionen äger 2 beamlines som företagen får utnyttja gratis (1 beamline är för life science-företag (proteinforskning), 1 beamline för materialforskning). De har anställt personal som arbetar med relationen till J-Parc. Regionen bidrar även med särskilda förmåner till privata företag som etablerar sig där.

J-Parc har ett stort och rikt näringsliv omkring sig och detta kan ge en fingervisning om vilka branscher som kan drar nytta av anläggningar som ESS och MAX IV. Branscherna är atomteknik, läkemedelsindustri, elektronik, bil och transportindustri, materialteknik, kemisk industri, oljeindustri.

Området kring Grenoble är ett av Frankrikes starkaste centrum för teknologi. Där pågår ett arbete med att skapa ett innovationscampus (GIANT), på en yta om 250 ha, som ska förena forskning, industri och utgöra en plattform för teknologi och akademi. Redan idag finns 6000 forskare, 5000 arbetstillfällen inom industrin och 5000 studenter. Anläggningarna EFSR och ILL (liknade ESS och MAX IV) deltar tillsammans med forkningsinstitut, universitet, företag, olika kluster (bland annat ett kluster för forskning av infektionssjukdomar), regionen och Grenoble stad m.fl. i skapandet av detta innovationscampus.

Kring EFSR i Grenoble har främst företag inom mikroelektronik och informationsteknologi vuxit fram.

Andra exempel som kan nämnas är CERN och FRM. I omgivningen kring CERN-laboratoriet i Genevé har en betydande teknisk infrastrukturindustri utvecklats. I München ligger forskningsanläggningen FRM-II. Anläggningen har förmodligen bidragit till framväxten av den bioindustriella och materialteknologiska koncentrationen som finns i området.

Källa: Region Skåne, Impacts of large scale research facilities…, www.gigant-grenoble.org

2011-11-15

43

Näringslivet Det är i utvecklingen av näringslivet den stora potentialen för Skåne att dra nytta av ESS och MAX IV ligger.

Indirekta effekter uppstår till följd av att MAX IV och ESS lokaliseras till Skåne/Sverige. Dessa inkluderar bland annat anläggningarnas bidrag till att: Höja kompetensen Skapa en innovativ och kreativ miljö Profilera Sverige som ett högteknologiskt centrum Utveckla nya produkter och därmed öka förädlingsvärdet.36 Anläggningarna förväntas generera nytta för näringslivet genom att företag använder anläggningarna för forskning samt, kanske främst, genom att det sker kunskaps- och kompetensutveckling som näringslivet kan ta del av och därmed utveckla nya produkter. Förutsättningar för näringslivets utveckling till följd av anläggningarna kan delas in i fyra faktorer.

Den viktigaste faktorn är kompetensen. Anläggningarna kommer att ha en roll som kompetensförsörjare, där näringslivet ser rekryteringsmöjligheter. Det kommer också att kunna ske en kompetensöverföring mellan näringslivet och de forskare som arbetar vid anläggningarna. Här kan industriforskningsinstitut utgöra en viktig och avgörande länk mellan industrin och anläggningarna. Samverkan och utbyte som leder fram till nya affärer och konkreta produkter tar tid och bör ses på lång sikt. Det finns idag ett behov av kompetensuppbyggnad för företag, inom universitetet och hos industriforskningsinstituten. Att få till stånd en kompetenshöjning inom dessa områden anses avgörande för om näringslivet ska kunna ta tillvara den nytta som anläggningarna genererar.

LTH kan komma att spela en stor roll vad gäller kompetensförsörjningen till näringslivet och anläggningarna.

Högskolan planerar att lägga om vissa av civilingenjörsutbildningarna så att ingenjörerna ska kunna bedriva forskning på MAX IV (och förmodligen också på ESS). Detta kommer i så fall att skapa en talangpool kring anläggningarna som kommer att vara tillgänglig för näringslivet. Anläggningarna kan också attrahera internationellt ledande forskare till regionen och medföra att forskare och studenter stannar och bedriver sin forskning i Sverige. Det skapas en spännande och attraktiv forskningsmiljö med givande informationsutbyte mellan internationella och svenska forskare. Många företag etablerar sig på ett ställe för att det redan finns andra konkurrenter på plats. Företag vill finnas där det finns humankapital och de vill också kunna hålla koll på konkurrenterna. Med ESS och MAX IV etablerade kommer detta etableringsmönster med stor sannolikhet att hålla i sig och företagen, med bäring på forskning och utveckling, kommer även fortsättningsvis att vilja etablera sig nära detta kluster. Ideons VD Hans Möller har också påpekat vikten för företag av att kunna ligga nära sina konkurrenter för att bland annat kunna rekrytera medarbetare därifrån vilket medför att ju fler företag som flyttar till en plats desto attraktivare blir platsen för etablering.37 ESS och MAX IV kommer att bidra till att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen.

36 37

Näringslivets förväntade nytta av MAX IV, Ramböll, 2010 Hans Möller, vd för Ideon 2011-11-15

44

EXEMPEL PÅ FRAMGÅNGSRIKA FoU-FÖRETAG På Ideonområdet i Lund finns flera goda exempel på att investeringar i forskning och utveckling leder till att nya arbetstillfällen skapas. Nedan följer ett antal exempel på företag som startat med en idé och numera sysselsätter många människor både i Skåne och i resten av världen.

Qliktech Qliktech är ett Ideonföretag med ursprung från Lunds Universitet som grundades i 1993 av Björn Berg och Staffan Gestrelius. Visionen var att skapa en helt ny sorts mjukvara som skulle imitera sättet som våra hjärnor fungerar på. Idag har företaget över 19000 kunder i mer än 100 länder och fler än 880 anställda över jordklotet.

AxisCommunications Axis är ett IT-företag som erbjuder nätverksvideolösningar för professionella installationer.

Företaget är global marknadsledare inom nätverksvideo och en drivande kraft bakom övergången från analog till digital videoövervakning. Axis grundades 1984, finns idag i över 30 länder och hade år 2011 983 st anställda.

Glycorex Glycorex Transplantation AB är ett medicintekniskt företag som bedriver forskning, utveckling, produktion och försäljning framför allt inom området organtransplantation. Företagets huvudprodukt Glycosorb ® -AB0 möjliggör transplantationer oavsett blodgrupp hos givare respektive mottagare. År 2010 användes produkten vid 88 transplantationscentra i 19 länder.

Företaget startade sin verksamhet 1996 på Ideon och har idag 24 st anställda.

Probi Probi var pionjär inom probiotisk forskning och utveckling. Redan 1986 inledde Probis grundare ett forskningsprojekt vid Lunds Universitet, i syfte att utveckla ett nytt näringstillskott som skulle ges till allvarligt sjuka patienter. Sedan starten har Probi vuxit till tjugotvå anställda och är nu en världsledande aktör inom probiotisk forskning.

Långt ifrån alla Forsknings-och utvecklingsföretag gör en resa liknande de som nämns ovan. Men, ifall näringslivet kan ta tillvara på de forskningsresultat som kommer ut av ESS och MAX IV finns här en stor potential för hela regionen. På de fyra företagen som nämns ovan har över 1900 arbetstillfällen skapats sedan de startade sin verksamhet för drygt 20 år sedan. Här finns både en stor möjlighet och utmaning i att se till så att en stor del av dessa arbetstillfällen stannar i Skåne och kommer hela regionen tillgodo.

Källor: www.qliktech.com, www.axis.com, www.glycorex.se, www.probi.se

2011-11-15

45

Tillgängligheten till anläggningarna lyfts fram som en annan viktig faktor. Med tillgängligheten avses att använda anläggningarna. Det är viktigt för näringslivets direkta kommersiella användning att kunna få tillgång till anläggningen relativt snabbt.

Utrustningen på anläggningarna är också viktig. Den måste vara anpassad till de företag som kan tänkas använda anläggningen, annars får dessa företag använda sig av andra anläggningar där utrustningen mer passar behoven. Det finns idag möjlighet att på vissa anläggningar genomföra experiment på distans genom fjärrstyrning av processerna. På så sätt kan användningen av anläggningar långt bort effektiviseras och kostnader för resor och uppehälle elimineras. Detta gör också att det inte är självklart att det är en konkurrensfördel att ligga nära anläggningarna för näringslivet.

Den sista faktorn utgörs av stödfunktioner för marknadsföring och servicenivå. Om näringslivet ska kunna dra nytta av forskningen måste de få hjälp att förstå denna. ”Industrial Office” har på andra anläggningar skapats för att marknadsföra anläggningen och hjälpa företag att använda anläggningen. Det existerande näringslivet i Skåne inom förpackning, livsmedel och IT/Telekom ser i dagsläget ingen direkt utveckling av sina värdekedjor eftersom de redan idag samarbetar med internationella aktörer som bedriver den grundläggande forskning och utveckling som behövs.38 Genom ett ”Industrial Office” kan näringslivet få bättre förståelse för hur de skulle kunna använda anläggningarna även om de idag redan har inarbetade kontakter vad gäller utveckling och forskning på andra platser.

Eftersom den industriella användningen kommer att bli relativt liten blir universitet, högskolor och industriforskningsinstitut viktiga förmedlare och länkar mellan näringslivet och forskningen.39 Vid en workshop som genomfördes den 15 februari 2011 med kommunrepresentanter40 i TITA-projektet framkom vid flera tillfällen vikten av att forskningsinstitut etableras. Fokus bör ligga på att få till stånd tre institut för att anläggningarna ska kunna utnyttjas maximalt så att spin off-effekterna ska bli så stora som möjligt.

Forskningsinstituten ses som en nyckel för att produktifiera forskningsresultaten som kommer fram från ESS.41 Utöver nya forskningsinstitut kommer det att finnas möjlighet för andra anläggningar, branschinstitut och universitet att anlägga satellitstationer i Lund med omnejd.42 Forskningsinstituten ska utgöra en del av det nav som kan bidra till den klusterbildning som behöver komma till stånd för att spin off-effekterna ska bli så stora som möjligt.

Den stora effekten kommer inom mer svårdefinierade områden. Regionen blir mer attraktiv för internationella experter och de stora forskningsanläggningarna kan öka intresset bland ungdomar för tekniska ämnen vilket på sikt kan stärka regionens konkurrenskraft m.m. Anläggningarna kommer att kunna fungera som en av katalysatorerna för att stärka Skåne som en attraktiv region. Anläggningarna kan sätta Lund på världskartan precis som Cern och andra anläggningar gjort med sin omgivning. Det kommer att bli lättare att marknadsföra Lund/regionen och det kommer att stärka Lunds universitet.43 I rapporten ”Lokalisering av ESS i Lund” nämns ett antal branscher som kommer att påverkas på grund av ESS etablering i Lund. 44 Branscherna är fastighetsmarknaden, kommunikation, energi, telekom, forskning, 38

Rolf Elmér, Svenskt näringsliv Näringslivets förväntade nytta av MAX IV, Ramböll 2010 40 Följande kommuner och representanter deltog vid workshopen; Region Skåne, Bjuvs kommun, Burlövs kommun, Eslövs kommun, ESS, Helsingborg stad, Lomma kommun, Lunds kommun, Lunds universitet, Simrishamns kommun, SLU, Staffanstorps kommun, Svalövs kommun, Tomelilla kommun, Trafikverket, KTH och Tyréns.

41 Mats Lindroos 42 Åke Kvick 43 Hans Möller 44 Lokalisering av ESS i Lund, bedömning av långsiktiga tillväxteffekter, ITPS, 2005 39

2011-11-15

46

utbildning och o entlig service. Det finns också möjlighet att bygga vidare på befintliga kluster samt att utveckla nya. Redan etablerade kluster i Skåne med möjlig koppling till anläggningarna är IT- och telekombranschen, life science, forskningsparker och Cleantech. Det är komplexa samband mellan de olika klustren, vilket visar på hur sammanflätat näringslivet är. Företagskategorierna på Ideon består till exempel av it och telekom (21%), life science (23%), cleantech (4%), övrig högteknologi (27%), service providers (12%), serviceföretag (12%) och tjänsteföretag (6%). Ett annat intressant initiativ med potential att samverka med ESS och MAX IV är Ideon Medicon Village, en by för cancerforskning, som kommer att etableras i AstraZenecas tidigare lokaler.45 Möjlig lokalisering av näringslivet I Skåne finns över 500 000 arbetstillfällen, varav sydvästra Skåne46 står för mer än hälften med nära 290 000 arbetstillfällen.47 Näringslivet står för drygt halva sysselsättningen i regionen och merparten av den regionala exportbasen.48 Den största delen av regionens arbetstillfällen finns i Malmö, Lund och Helsingborg.49 Skånes näringsliv har varit och är fortfarande under stark strukturomvandling, där förnyelsen tenderar att polariseras till regionens västra sida och då framförallt till Malmö-Lund området. I utvecklingen av de tjänsteproducerande näringarna står sydvästra Skåne betydligt starkare än övriga regiondelar, mycket tack vare en fördelaktig storlek och täthet med många aktörer, såväl producenter som konsumenter, samlade på en förhållandevis liten yta. Sannolikheten för att nya tjänstebranscher ska uppträda och växa är störst i regioner med en redan bred branschstruktur och det är i sydvästra Skåne regionens kunskapsindustri vuxit fram och banat väg för en stor och växande sektor av företagstjänster. Kunskapsintensiva tjänster växer i första hand fram i nära anslutning till regionens stora befolkningskoncentration, som också hyser de forsknings- och utbildningsinstitutioner som krävs för att skapa ett företagsklimat som förmår attrahera internationella investeringar. Tillväxt genererar ytterligare tillväxt i en positiv spiral, och även efterfrågan inom byggsektorn, fastighetsbranschen, transportsektorn med flera har haft en god utveckling i framför allt Malmö-Lund området som står för cirka 40 % av regionens näringsliv.50 Utifrån resultaten från de intervjuer som genomförts har det framkommit att branscherna till största delen kommer att efterfråga kontors- och laboratorielokaler. Mark för traditionell tillverkningsindustri kommer inte att efterfrågas i någon större utsträckning.

Forskning och utveckling tillhör en av undergrupperna som näringslivet brukar delas in i. Gruppen har särskild betydelse för ESS och MAX IV vars huvudsakliga verksamhet handlar om just forskning och utveckling.

Branschen är förhållandevis liten och utgör 1 % av sysselsättningen i regionen. Forskning och utvecklingsverksamhet är som bransch av begränsad omfattning, men förekommer i hög grad även inom andra branscher, inte minst tillverkningsindustrin. Detta rör dock verksamheter vars huvudsakliga slutprodukt är själva forskningen och utvecklingsinsatsen.

Skåne är, i jämförelse med riket, högt specialiserad mot denna typ av verksamhet. Branschen utvecklades mycket starkt i regionen mellan 1998 och 2004, med högre sysselsättningstillväxt än någon annan bransch i regionen. Tillväxten var dock i mycket hög grad koncentrerad till Lund. Nära nio av tio arbetstillfällen inom forskning och utveckling ligger i sydvästra Skåne, vilket naturligtvis har att göra med de universitets- och högskoleinstitutioner, forskningsinstitut med mera som finns i området. Lund stod ensam för nära tre

45

www.lund.se, www.ideon.se, http://invest.skane.com, www.skane.se Se bilaga B – Skånes kommuner 47 Framtidens näringsliv - vilka krav ställer det på den fysiska planeringen, Region Skåne, 2011 48 Näringsliv, handel och service i Skåne, Region Skåne, 2008 49 Framtidens näringsliv - vilka krav ställer det på den fysiska planeringen, Region Skåne, 2011 50 Ibid s 29 46

2011-11-15

47

fjärdedelar av sysselsättningen. Övriga regiondelar har förhållandevis låg närvaro av branschen. Lomma, Lund och Landskrona är de kommuner som 2004 hade högst sysselsättningsandel för branschen. 51 Branscher som är specialiserade mot forskning och utveckling och som kommer till regionen på grund av ESS och MAX IV bedöms därför i stor utsträckning lokalisera sig i närområdet kring anläggningarna och kring Lunds universitet.

BILD 18: PROCENTUELL SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING INOM FOU I SKÅNES TÄTORTER 1998-2008.

KÄLLA: FRAMTIDENS NÄRINGSLIV – VILKA KRAV STÄLLER DET PÅ DEN FYSISKA PLANERINGEN?

Studier visar att närhet till vetenskapliga och tekniska faciliteter är en viktig faktor för stora företags investeringsbeslut52. Idag finns strukturer för samarbete mellan forskning och näringsliv i Skåne som kan fortsätta att utvecklas. Viktiga aktörer för hur framgångsrik regionen kan komma att bli är Ideon (en av Sveriges största forskningsparker belägen i Lund), Medeon (forskarpark belägen i Malmö), Invest in Skåne (har som uppdrag att attrahera utländska investeringar till regionen och att främja export och internationalisering för skånska bolag) och MINC (en inkubator med uppdrag att utveckla små kunskapsintensiva företag med hög tillväxtpotential belägen i Malmö). Den här typen av aktörer behöver stärkas och utvecklas. Det finns även andra exempel som kan spela en viktig roll i att kommersialisera forskningsresultat. Ett exempel är Teknopol AB som arbetar med råd till entreprenörer och innovatörer om hur de ska gå till väga för att patentera (eller inte), utveckla, producera, marknadsföra och sälja sina idéer.

Det finns redan tendenser som visar att intresset för regionen har ökat på grund av anläggningarna. Ideon förde under våren 2011 diskussioner om en s.k. hubb från ett annat forskningsinstitut. Ideon har blivit kontaktad eftersom institutet vill finnas ”där det händer”. Etableringen kommer hösten 2011 och 50 personer

51 52

Näringsliv, handel och service i Skåne, Region Skåne, 2008 Impacts of large scale research facilities, Hallonsten m.fl. , 2004 2011-11-15

48

kommer att anställas där som en direkt följd av att anläggningarna förläggs till Lund.53 Chalmers ska starta upp forskningsinstitut på Ideon. 54 Ju större spin off-effekterna blir, desto större kommer spridningseffekterna till resten av Skånes kommuner bli.

Här finns möjlighet för övriga kommuner att få del av den näringslivsutveckling som kommer att ske på grund av anläggningarna. Alla branscher kommer inte att behöva koncentreras till Lund. Markpriserna och lokalkostnader i närområdet här kan göra att vissa branscher och företag ser nyttan av att istället etablera sig på andra platser i Skåne. Kommuner som väljer att satsa på vissa näringar kan ha en fördel, eftersom företag ofta vill vara lokaliserade nära konkurrenter. Kommuner, tillsammans med näringsliv och högskolor, kan därför satsa på att bygga upp nya kluster eller försöka utveckla redan etablerade klusterantydningar för att stärka varumärket och få nya företag att etablera sig. Det är viktigt att hitta en egen nisch för kommuner, så att nya mindre kluster kan bildas med koppling till anläggningarna.

Kongresser ESS och MAX IV ger även en möjlighet att utveckla kongressverksamheten i regionen. ESS och MAX IV kan inte ensamma stå för en kongressanläggning men kan utgöra ett viktigt bidrag. Därutöver tillkommer kongresser som genereras av att näringslivet växer.

Kongressverksamhet generar jämfört med turism och affärsresenärer högre intäkter och kan därför vara en intressant bransch att utveckla. Kongressdeltagare spenderar 3300 till 4000 kr per dygn (boende, mat mm) medan en affärsresenär spenderar ca 1700-1800 kr per dygn och en besökande ca 700 kr. En snittkongress varar 3,9 nätter.55 Det finns möjlighet att utveckla konferens- och kongressverksamhet som följd av ESS. Gällande större kongresser med mer än 1 000 delegater kan det vara aktuellt med en kongress vart tredje år och för kongresser med mer än 100 deltagare kan det vara aktuellt med en kongress per år. Det kan troligtvis ske ca tio till tjugo möten med 10 till 20 deltagare per år. Hur framgångsrik regionen blir vad gäller kongresser och möten beror på om det finns välorganiserade alternativ att välja bland och bra faciliteter. Tekniska kongresser inom acceleratorteknik behöver särskilt utformade lokaler med utrymme för poster i stora hallar och en ”plannerysal” som gärna är lutande. I Stockholm och Göteborg finns anläggningar som uppfyller kraven för att arrangera tekniska kongresser.56 MAX IV bedöms kunna attrahera maximalt tre till fyra kongresser med 2 000 delegater per år. Detta kan jämföras med kongresserna idag på Max Lab som har ca 200 till 400 personer.

Det finns även potential att generera kongresser till Skåne från övriga näringslivet. Hur många kongresser näringslivet har möjlighet att attrahera beror bland annat på hur stora de indirekta effekterna av anläggningarna blir och viljan från regionens aktörer att attrahera kongresser.

Idag saknas möjligheten att ordna större kongresser (mer än 2 000 delegater) i Skåne. Detta gäller såväl kongressanläggningar som hotellkapaciteten. Kongressanläggningarna uppfyller varken krav på storlek eller utformning. Gällande hotellkapaciteten är Malmö den enda ort med tillräckligt antal bäddar på vardagar men dessa hotell har ett kapacitetsutnyttjande på över 60 % i veckorna. Detta innebär att kapaciteten i Malmö överskrids vissa veckodagar. På övriga orter i Skåne finns inga alternativ som erbjuder ett tillräckligt antal 57 bäddar för att ta emot en större kongress. Planering och byggnation pågår dock av ett antal nya kongress-

53

Hans Möller Mats Lindroos 55 Pia Jönsson Rajgård, Sofia Björk 56 Mats Lindroos 57 Turismen i Skåne, mer än bara semester, Skåne i siffror 2010, Fakta om rese- och turistindustrin i Skåne, Tourism in Skåne AB, maj 2011 54

2011-11-15

49

eller mässanläggningar, till exempel i Hyllie och i centrala Malmö, i Helsingborg och i Lund. För att anläggningarna ska fungera behöver de anpassas efter användarnas behov (tekniska kongresser och näringslivet) samt hålla internationell standard. Även hotellbranschen kan få förbättrade villkor och fler hotell kan byggas i anslutning till kongressanläggningarna. Det är viktigt att hotellen byggs i olika priskategorier. Om kongressanläggningar uppförs på andra orter måste även övernattningsmöjligheterna för kongressdeltagarna kunna ordnas på ett enkelt sätt utan för stora restider. God tillgänglighet till Kastrup behöver också prioriteras.

Större kongressanläggningar bör förläggas till Helsingborg, Malmö eller Köpenhamn. Mindre kongressanläggningar kan ligga på andra orter. I Lund finns exempelvis behov av en kongressanläggning som kan ta emot mellan 300 till 1000 delegater.58 För att attrahera kongresser behöver anläggningarna hålla internationell standard. Det behöver även finnas ett utbud av restauranger, kultur, aktiviteter m.m. Närhet från kongressanläggning till hotell är viktigt för många och även närheten till kommunikationsmedel. En trend är att färre familjemedlemmar följer med delegaterna än tidigare.59 Affärsmöten och affärsresenärer kommer också att öka i och med anläggningarna. Här finns en möjlighet att utveckla nya områden, såsom lokaler för möten, service, transport mm.

Fallstudie – Göteborg Convention Bureau Göteborg benämns ofta som framgångsrik inom turism och som mötes- och evenemangsstad och tas därför upp här för inspiration till arbetet i Skåne. Bakom framgången ligger ett aktivt och medvetet arbete för att få denna typ av besökare till Göteborg. Göteborg Convention Bureau, härefter kallat GCB, har en vision om att vara Europas mest engagerade och professionella mötesdestination. Ägarna till GCB är Göteborgs stad, Göteborgsregionen och det lokala näringslivet.

GCBs uppdrag är att marknadsföra och sälja destination Göteborg till beslutsfattare av vetenskapliga, förbunds- och organisationsmöten, politiska möten samt företagsmöten med ett deltagarantal som beräknas bli minst 200 personer. GCB är tänkt att fungera som support för forskare inom Göteborgs universitet, Chalmers samt andra organisationer och företag som vill värva möten till Göteborg samt som katalysator och länk mellan den akademiska världen och mötesindustrin i Göteborg. All service som GCB erbjuder är kostnadsfri.

I Göteborg är majoriteten av de stora kongresserna inriktade mot medicin. I verksamhetsberättelsen för Göteborg&Co anger man att för att de internationella arrangörerna ska överväga att placera en kongress i Göteborg så är staden beroende av att det finns framstående forskare på hemmaplan med egna nätverk in i organisationerna. I Göteborg står forskningen vid Sahlgrenska akademin till stor del för grunden för värvning av sådana kongresser. Exempelvis kan nämnas att de två största internationella mötena tillsammans genererade ca 14 000 delegater från hela världen och de två största nationella mötena tillsammans genererade ca 17 000 delegater. I möteskalendern för 2011 från GCB är 35 större möten inplanerade för 2011. Utöver mötena tillkommer ett antal mässor.

Källa: www.goteborg.com, www2.goteborg.com

58 59

Per Persson Sofia Björk, Per Persson 2011-11-15

50

Service När befolkningen växer på grund av ESS och MAX IV ökar även behovet av service. Servicesektorn följer i hög grad befolkningsunderlaget och serviceföretagen som etablerar sig kommer att lokaliseras där människorna bor och arbetar. Vilken typ av service och vilka behov som finns beror på vilka människor och företag som väljer att etablera sig i regionen. Nedan följer några exempel på hur marknaden inom service kan påverkas på grund av anläggningarna.

4000-5000 användare beräknas besöka Skåne årligen. Enligt resultat i tidigare kapitel kommer dessa användare att fokusera på sin forskning i första hand och det kommer inte att finnas så mycket tid för att uppleva Skåne och Lund. De kommer att vilja äta så nära anläggningen som möjligt och måltiderna kommer att intas antingen i anläggningen eller på det hotell i anslutning till anläggningarna som de kommer att önska att bo på. Det kommer alltså att finnas behov av restauranger/cafeterior på och i anslutning till anläggningarna och hotellen.

Hur många restauranger som kommer att öppnas till följd av användarna är svårt att säga. Slås samtliga gästforskare/användare ut jämt på året innebär det att det är ca 70 personer i snitt som är i Lund per dag som gästforskare/användare.60 Detta i sig genererar inte någon stor tillströmning av restauranger eller caféer men tillsammans med de som arbetar på anläggningarna och de företag som kommer att starta upp i den absoluta närheten (ca 5 000 sysselsatta) kan det röra sig om cirka 10-2061 normalstora lunchrestauranger som öppnar i området. Jämförelse kan göras med Dockan i Västra Hamnen i Malmö med 7 000 sysselsatta och 19 restauranger. Den generella beräkningen ovan visar att man kommer att kunna planera för och ta höjd för restaurangverksamhet i det kommande planarbetet i de närliggande kvarteren till anläggningarna. Går det att kombinera verksamheten med boende finns också möjlighet för restaurangerna att ha öppet kvällstid.

Kongress- och konferensdeltagarna kommer inte att spridas på samma sätt under året som gästforskare/användare. De personer som kommer till följd av en kongress och konferens tenderar självklart att komma samtidigt. Detta kommer att generera ett tryck på de befintliga restaurangerna framför allt i den stad där kongressen eller konferensen förläggs. Av intervjuerna har det framkommit att det ofta arrangeras gemensamma middagar på kvällarna som används för nätverkande och representation. Standarden på restaurangerna bör därför vara relativt hög. Restaurangkapaciteten i nuläget i Lunds kommun är 122 stycken restauranger (under begreppet restaurang ingår restauranger, lunchrestauranger, pizzerior, pubar, värdshus och cateringfirmor).62 Detta innebär att många av nuvarande restauranger inte kommer att passa för dessa middagar och trycket på bättre restauranger med bredare utbud kommer att öka. Underlaget för restaurangnäringen blir alltså större.

Det är också naturligt att restaurangnäringen i och omkring Lund kommer att bli större i proportion till hur många människor som flyttar till området. En blandad bebyggelse med både kontor och bostäder ger ett bredare underlag för restaurangnäringen eftersom de då kan ha öppet både på lunchen och på kvällarna.

Syftet med att lyfta fram dessa exempel är att visa på den påverkan som anläggningarna ger på sin omgivning.

Resultatet visar att effekterna är mätbara, men att påverkan trots allt är relativt liten. De största potentiella effekterna kommer dock inte direkt utav anläggningarna utan av de spin off-effekter de medför ifall regionen lyckas ta tillvara på den potentiella tillväxt de kan medföra.

Antagande att 5000 gästforskare stannar i snitt 5 dagar Antagande: en restaurang med 100 platser kan ta emot upp till 2,5 sittningar per lunch 62 www.lund.se 60

61

2011-11-15

51

Turism Det finns även en potential att stärka regionen vad gäller besökare på grund av ESS och MAX IV men det är viktigt att det finns en reseanledning att åka till anläggningarna. Här behövs det göras en ordentlig insats om det ska bli så. Annars blir ESS och MAX IV bara en reseanledning för de som verkar och forskar där.63 På MAX IV planeras det för ett ”welcome centre” i byggnaden och en terrass där besökare ska kunna titta ut över anläggningen. Åke Kvick på MAX-lab, poängterar att det är viktigt att anläggningen öppnas upp för allmänheten. Eventuellt kan det bli ett experimentarium utanför, exempelvis som Tom Tits Experiment i Södertälje. Besökare kommer i första hand att vara personer från universitetet och skolklasser, teknikintresserade personer, pensionärer och besökande till boende i trakten. 64 Ett annat sätt att göra anläggningarna tillgängliga är genom marknadsföring t.ex. med broschyrer på turistbyrån. Anläggningarna kan också användas i marknadsföringen av Skånes kommuner.

För att skapa ett tillräckligt intressant besökscenter behöver flera parter engageras. Det räcker inte med att MAX IV öppnar ett besökscenter för att turismen ska påverkas och det ska skapas en reseanledning till Skåne.

Som planerna ser ut i dagsläget kommer inte anläggningarna att dra stora mängder turister som kommer till regionen specifikt för anläggningarnas skull. Familjemedlemmar kommer att följa med vissa kongressdelegater, men de kommer främst att fokusera på shopping när delegaterna är på kongressen. Kanske kommer några av delegaterna att stanna ett par dagar efter kongressens slut för att utforska Skåne, om regionen lyckas marknadsföra sig tillräckligt väl. Familjemedlemmar tenderar att följa med på kongressresor om resmålet upplevs som exotiskt.65 En annan grupp av turister är de som är besökare till den utländska personalen på anläggningarna. Gruppen är inte homogen och efterfrågar olika typer av tillfälligt boende såsom hotell, vandrarhem, camping m.m. De kommer också att bo hemma hos sina vänner. Det har i intervjuer och analys av tidigare underlag inte framkommit något som pekar mot att den kapacitet som finns i Skåne idag för denna typ av besökare inte skulle vara tillräcklig. Turismen kan även påverkas av gästforskare som kan/vill upptäcka regionen på sin fritid.

PLANLÄGET FÖR VERKSAMHETER I SKÅNES KOMMUNER Kommunerna har angivit att de har lagt ut 13 800 ha mark för verksamheter i sina översiktsplaner. Fem kommuner har inte lämnat någon uppgift. Av den mark som är utlagd för verksamhet i översiktsplanerna har de sydvästra kommunerna angivit att de har 10 880 ha mark utlagd. I detaljplaner har kommunerna lagt ut 1041 ha mark för verksamheter. Elva kommuner har inte lämnat någon uppgift. Här står de sydvästra kommunerna för 582 ha av den detaljplanelagda marken för verksamheter. Lund, Kävlinge och Trelleborg har inte angivit några uppgifter. Planberedskapen tycks vara god hos kommunerna, särskilt i den sydvästra delen av Skåne där efterfrågan kommer att vara störst från forsknings- och utvecklingsföretag.66 Vad gäller översiktsplanering och detaljplanering är det flera kommuner som inte tar hänsyn till ESS och MAX IV i dagsläget. Tita-projektet TA1 har skickat ut en förfrågan samt påminnelser till Skånes 33 kommuner gällande om huruvida de samhällsplanerar speciellt för ESS/MAX IV. 16 svar kom in. Av dessa svarade nästan 60 % att de inte har någon strategi för att arbeta med att attrahera företag kopplat till ESS/MAX IV. 40 % svarade att de har en strategi. Tomelilla tar fram en ny översiktsplan där hänsyn tas till ESS/MAX IV. Även en styrgrupp för en handlingsplan inför bygget kommer att tillsättas. Kävlinge kommun planerar för nya verksamhetsområden i

63

Pia Jönsson Rajgård Åke Kvick 65 Åke Kvick 66 Skåne växer, Region Skåne, 2010 64

2011-11-15

52

Kävlinge och Löddeköpinge och ska där dra nytta av ESS/MAX IV. Lund planlägger bland annat Lund Northeast Brunnshög. Simrishamn arbetar med Marint Centrum som har kopplingar till ESS och MAX IV, Hässleholm ser utvecklingsmöjligheter av stadskärnan på grund av anläggningarna.

Lund Northeast Brunnshög är ett område i direkt anslutning till anläggningarna. Området är till största delen obebyggt idag. Två olika utbyggnadsprognoser för Lund Northeast Brunnshög har tagits fram, en för en hög och en för låg utbyggnadstakt. Med en lägre takt tar det längre tid innan hela området är utbyggt.67 Hög takt 2012-2030

Låg takt

Kontorsoch Brunnshög Bostäder antal (100 lokalarea ny Boende Sysselsatta bebyggelse kvm i snitt) kvm År 2020 1000 100000 2000 5000

Kontorsoch Brunnshög Bostäder lokalarea antal (100 ny Boende Sysselsatta bebyggelse kvm i snitt) kvm År 2020 1000 80000 2000 4000

År 2030

20000

År 2030

2000

200000

4000

10000

30000

Bebyggelse totalt i plan 2050-2060

4000

600000

8000

30000

Bebyggelse totalt i plan 2040-2050

3500

4000

400000

600000

7000

8000

BILD 19 UTBYGGNAD AV BRUNNSHÖG UTAN ESS OCH MAX IV. KÄLLA: PROJEKTKONTORET LUND NE/BRUNNSHÖG

Ideon i Lund, som ligger i närheten av ESS och MAX IV, har också utbyggnadsplaner och kan förtäta området upp till det dubbla mot hur det ser ut idag. Idag utgörs Ideon av 110 000 kvm kontor och laboratorielokaler.

Ideon inrymmer idag 270 arbetsplatser och dessa företag har sammantaget 2500 medarbetare. En förtätning av området skulle förmodligen innebära att området kan rymma ytterligare 2500 sysselsatta.

BILD 20 IDEON IDAG. KÄLLA: WWW.IDEON.SE

Ideon Medicon Village kan uppskattningsvis förtätas ytterligare med upp till två tredjedelar. Idag är fastigheten bebyggd med något mer än 80 000 kvm uthyrningsbar yta vilket skulle innebära att fastigheten kan förtätas

67

Projektkontoret Lund NE/Brunnshög 2011-11-15

53

med ytterligare ca 130 000 kvm. Utgörs samtliga nytillkomna ytor av kontor genererar detta cirka 2 200 fler sysselsatta förutsatt samma sysselsättningstäthet som på Ideon. 68 Lund planerar sammanfattningsvis idag på Brunnshög och på Ideon för ca 35 000 nya sysselsatta fram till 20402060 beroende på utbyggnadstakt. Med resonemanget ovan om att företagen vill ligga nära universitet, högskolor och anläggningarna har Lund idag en bra planering för att kunna ta emot företagen med tidshorisonten fram till 2040. Det Lund också bör ha med sig i planeringen är hur Brunnshög knyts ihop med övriga staden, så att området inte blir en stad i staden istället för en del av staden. Lund har stora barriärer i form av motorvägar och järnvägar som ger effekter både på bostadsmarknaden men också på näringslivet. Kan man hitta bra kopplingar mellan de olika delarna i Lund och planera för att minska barriärerna kommer Brunnshög att kunna bli en del av staden istället för att vara en isolerad ö i utkanten av Lund. Övriga kommuner, speciellt i sydvästra Skåne, bör planera för att kunna ta emot förfrågningar från företag som vill etablera sig och snabbt kunna agera efter företagens önskemål. Det är viktigt att lyfta fram att kommunerna inte alltid kan starta upp sin planprocess som första aktör ut, det krävs att andra aktörer är dragare i vissa frågor. Region Skåne behöver vara den samordnande länken för att få överblicken av hur Skåne skulle kunna utvecklas, så att de största synergieffekterna lyfts fram mellan kommunerna. Företag måste också vilja etablera sig. Ju längre ifrån Lund kommunerna befinner sig, desto viktigare är det att inte rusa iväg i planeringen.

Planeringen ska ju inte låsa upp strukturer så att företag till exempel inte vill eller kan etablera sig hos kommunen för att kommunerna har styrt sina planer hårt och planerat på fel ställe geografiskt. Det är då bättre att vänta in tydliga tendenser från marknaden innan man detaljstyr utvecklingen. Det är också viktigt att kommunerna tar fram strategier för vilket näringsliv som man ska sträva efter att ha i kommunen, då är det också lättare att planera rätt, även om man vill vara tidigt ute. Kommunen kan också se över sina resurser för planeringen så att processen kan sättas igång smidigt när detaljplaner efterfrågas. För kommunerna kommer det att vara mycket enklare att bygga på det näringsliv som faktiskt finns i kommunerna än att försöka få till nya bransch- och klusterinitiativ. Kommunerna kan och bör framhålla sitt befintliga näringsliv. De bör visa att dessa företag finns hos oss, kom till oss du företagare som är i samma bransch så får du konkurrensfördelar!

Workshop med Skånes kommuner Inom ramen för TITA-projektet, TA 1, genomfördes en workshop den 15 februari 2011 där samtliga kommuner i Skåne samt arbetsgruppen var inbjudna att diskutera fördelar respektive hot samt gemensamma framgångsfaktorer med anläggningarna.69 På frågan om vilka fördelar kommunerna planerar att dra av de kommande etableringarna vad gäller sysselsättning framkom inga konkreta planer förutom en forskarby. En annan fråga som diskuterades var vilka gemensamma framgångsfaktorer ESS och MAX IV kan ge. För utvecklingen av sysselsättningen såg kommunerna flera fördelar av de kommande etableringarna. Möjlighet till satsningar inom infrastruktur, på goda kommunikationer och på kollektivtrafik nämndes av flera. Här nämndes även samverkan kring finansieringsfrågan men även samverkan kring utbyggnad av vatten och avlopp. Ett annat område som diskuterades var möjligheter till arbetstillfällen som skapas av kringtjänster samt möjligheter att kommersialisera forskning, vilket i förlängningen kan skapa fler företag i regionen. På regional nivå kom synpunkter som handlade om att våga göra flera satsningar i regionen t ex genom etableringen av forskningsinstitut, att öka regionens identitet inom forskning och framförallt satsningar inom infrastruktur.

68

Hans Möller Följande kommuner och representanter deltog vid workshopen; Region Skåne, Bjuvs kommun, Burlövs kommun, Eslövs kommun, ESS, Helsingborg stad, Lomma kommun, Lunds kommun, Lunds universitet, Simrishamns kommun, SLU, Staffanstorps kommun, Svalövs kommun, Tomelilla kommun, Trafikverket, KTH och Tyréns.

69

2011-11-15

54

Gällande anslag av forskningsmedel ser man ett hot i att de sprids över hela landet istället för fortsatta satsningar i regionen.

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ESS OCH MAX IV – EFFEKTERNA FÖR NÄRINGSLIVET ESS och MAX IV förväntas skapa såväl direkta som indirekta effekter för näringslivet. Hur stora effekterna kan bli är svåra att bedöma. I denna rapport presenteras uppskattningar av antalet anställda på grund av direkta effekter. I övrigt görs inga försök att kvantifiera antalet arbetstillfällen då osäkerheten bland de indirekta effekterna är stora. Anläggningarna kommer på sikt indirekt att bidra med att höja kompetensen i Skåne, skapa en innovativ och kreativ miljö, bidra till att profilera Sverige som ett högteknologiskt centrum och utveckla nya produkter och därmed öka förädlingsvärdet.

Resultat från utredningar om näringslivsutvecklingen i närområdet kring anläggningar som ESS och MAX IV visar att ett arbetstillfälle på anläggningarna genererar 3,8 arbetstillfällen i närområdet. Om detta antagande appliceras på ESS och MAX IV innebär det att de 800 arbetstillfällena på anläggningarna skapar ca 3000 arbetstillfällen i närområdet. Arbetstillfällen består av leverantörer av tjänster till anläggningarna d.v.s. direkta kringtjänster inom materialteknik, service m.m. Merparten av dessa arbetstillfällen kommer att lokaliseras i nära anslutning till anläggningarna i Lund. Tillväxten av forsknings- och utvecklingsföretag är koncentrerad till Lund och nio av tio arbetstillfällen inom forskning och utveckling ligger i sydvästra Skåne på grund av närheten till universitet och högskolor. Med ESS och MAX IV etablerade kommer detta etableringsmönster med stor sannolikhet att hålla i sig och företag med bäring på forskning och utveckling kommer även fortsättningsvis att vilja etablera sig nära detta kluster. De arbetstillfällen som potentiellt kan skapas som en spin off av anläggningarna i ett mer indirekt perspektiv, på grund av ökad tillväxt, ökat befolkningsunderlag och teknisk utveckling, kommer i stor utsträckning att lokaliseras på den plats i regionen där koncentrationen av arbetskraft och befolkningsunderlaget är som störst, d.v.s. i den sydvästra delen kring Malmö/Lund.

Exempel på branscher som kan utvecklas som en effekt av anläggningarna är branscher inom fastighetsmarknaden, kommunikation, energi, telekom, forskning, utbildning, o entlig service, materialteknik, läkemedelsindustri och elektronik. I dagsläget finns bland annat materialteknik och läkemedelsindustri representerat i Lund. Det många av branscherna har gemensamt är att de efterfrågar högutbildad arbetskraft.

Denna typ av arbetskraft finns, och kommer i framtiden i ännu högre utsträckning att finnas i regionen. Utifrån resultaten från de intervjuer som genomförts har det framkommit att branscherna till största delen kommer att efterfråga kontors- och laboratorielokaler. Mark för traditionell tillverkningsindustri kommer inte att efterfrågas i någon större utsträckning. I första hand kommer företagen att efterfråga lokaler i Lund. Detta beror på deras krav på tillgängligt humankapital. Trender visar att i framtiden kommer näringslivet flytta dit humankapitalet och arbetskraften finns.

Ju större spin off-effekterna blir, desto större kommer spridningseffekterna till resten av Skånes kommuner att bli. Alla branscher kommer inte att behöva koncentreras till Lund. Kommuner, tillsammans med näringsliv och högskolor, kan därför satsa på att bygga upp nya kluster eller försöka utveckla redan etablerade klusterantydningar för att stärka varumärket och få nya företag att etablera sig.

Vad gäller besökare och turister är det viktigt att det finns en reseanledning att åka till ESS. Här behöver man göra en ordentlig insats om det ska bli så. Annars blir ESS bara en reseanledning för de som verkar och forskar där. För att skapa ett tillräckligt intressant besökscenter behöver flera parter engageras. Det räcker inte med att MAX IV öppnar ett besökscenter för att turismen ska påverkas och det ska skapas en reseanledning till Skåne. Anläggningarna kommer dock att påverka turistnäringen positivt i Skåne då det kommer fler människor till Skåne, av olika anledningar. Dessa människor kommer också till viss del att vilja besöka turistmål i regionen.

ESS och MAX IV står för ett antal tillkommande kongresser och totalt sett i Skåne finns en stor potential.

Gällande spin off-företag utan direkt anknytning till ESS och MAX IV är behovet av kongressverksamhet mer 2011-11-15

55

svårbedömt. För att Skåne ska bli intressant för kongressverksamhet krävs dock större satsningar på anläggningar, hotell och en vilja att utveckla kongressverksamhet. Idag saknas möjligheten att ordna större kongresser (mer än 2 000 delegater) i Skåne. Detta gäller såväl kongressanläggningar som hotellkapaciteten.

Det är Lund som inledningsvis kommer att få en nyckelroll i huruvida företag med koppling till anläggningarna kommer etablera sig i Skåne eller ej. Planberedskapen för att ta emot verksamheter i Lund bedöms som god.

Här finns dock en stor osäkerhet och ingen kan i dagsläget förutse exakt vilka branscher som kommer att dra nytta av anläggningarnas etablering.

Sett till vad kommunerna redovisat i sina översiktsplaner och detaljplaner avseende mark för verksamheter bedöms planberedskapen vara god, särskilt i den sydvästra delen av Skåne där efterfrågan kommer att vara störst från forsknings- och utvecklingsföretag. Det är emellertid få kommuner som tar hänsyn till ESS och MAX IV i sina planer. Ett undantag är Lund som planlägger Lund Northeast Brunnshög, ett område i direkt anslutning till anläggningarna. Lund Northeast Brunnshög kommer tillsammans med Ideon att kunna rymma ca 35 000 nya arbetsplatser fram till 2040-2060. Under en workshop inom TITA-projektet framkom dock att kommunerna såg flera fördelar med utvecklingen av sysselsättning i samband med ESS och MAX IV.

2011-11-15

56

FRAMTIDA SKÅNE MED ESS OCH MAX IV Under detta kapitel beskrivs en tänkbar framtida bild av Skåne med fokus på hur ESS och MAX IV kan påverka regionen. Avstamp tas år 2020 och år 2040. För var tidsperiod beskrivs ett bas- och ett visionsscenario.

Basscenariot utgår från dagsläget, där mindre energi har lagts på att förändra regionen till följd av anläggningarna. Dagens utveckling följs och scenariot tar fasta på att de mönster som finns i samhället idag inte förändras nämnvärt. I visionsscenariot har ESS och MAX IV satt stora avtryck i regionen och stora insatser har gjorts för att få så stor nytta som möjligt av anläggningarna. Det är ingen sann bild av framtiden som beskrivs utan just olika scenarier. Vissa delar är tillspetsade för att sätta igång tankar hos läsaren.

VILKEN VÄG VÄLJER SKÅNE?

BILD 21 HUR STOR PÅVERKAN FÅR ESS OCH MAX IV PÅ SKÅNE? DET ÄR UPP TILL SKÅNINGARNA ATT BESTÄMMA! KÄLLA TH: WWW.ESS.SE ILLUSTRATION: EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB, KÄLLA TV: WWW.LUND.SE/LUNDNEBRUNNSHOG ILLUSTRATION: WHITE BAS 2020

ESS och MAX IV är båda i drift, MAX IV har varit igång i fem år. Forskarna som arbetar på anläggningarna och gästforskarna som använder anläggningarna har anlänt men ännu märks mycket lite av spin off-effekterna då anläggningarna, speciellt ESS, fortfarande är i en uppstartsfas. På ESS arbetar 450 personer och på MAX IV 350.

Andelen utländsk personal är lägre än önskat. Utmaningen har varit det svenska skattesystemet som har begränsat möjligheterna att erbjuda de villkor som de internationella specialisterna kräver. De förväntade arbetstillfällena hos leverantörerna till anläggningarna har börjat komma, dock finns en bit kvar till de uppskattade 3000 personerna. Merparten av leverantörsföretagen är lokaliserade i närheten av anläggningarna. Filialer öppnas av andra universitet vid anläggningarna, KTH och Chalmers finns representerade. Ett forskningsinstitut har sedan några år öppnat en filial i Lund som sysselsätter ca 50 personer. Spårvagnen underlättar kommunikationerna och används främst av dem som inte bor inom cykelavstånd från Brunnshög.

De indirekta effekterna är än så länge små och det är få andra branscher utan direkt koppling till anläggningarna som kommit till regionen. Efterfrågan på mark för verksamheter har inte påverkats i Skåne.

Kommunerna har inte lyckats hitta gemensamma samarbetsformer och har inte heller lyckats tillmötesgå näringslivets behov. Flera kommuner ser inte nyttan av anläggningarna i sin egen kommun och det finns ett missnöje att merparten av insatserna lokaliserats till Lund.

Användarnas hotell är precis uppfört. Det råder brist på den typ av flexibelt boende som anställda på anläggningarna efterfrågar. De löser dock sin boendesituation genom andrahandskontrakt och kontakter.

Anläggningarna är duktiga på att hjälpa sina anställda med praktiska frågor såsom boendet. Det är svårare för studenterna som nu börjar välja bort Lund som studieort p.g.a. svårigheten att hitta studentboende.

Studenterna vill ju kunna bo nära stadskärnan och universitetet.

2011-11-15

57

Anläggningarna har inte gjort något avtryck på inflyttningen utöver dem som anställts. Kommunen och byggherrarna bygger i den takt de gjort hittills. Äganderätter och bostadsrätter dominerar. Andelen hyresrätter är konstant, vilket har lett till att studenterna och ekonomiskt svagare grupper får svårare att hitta boende i Malmö och Lund. Bostadsproducenterna bygger inte för inflyttarna på grund av anläggningarna. Inflyttarna väljer sitt boende på andrahandsmarknaden eftersom de inte kan vänta något år innan huset eller lägenheten är uppfört och inflyttningsklart. Då nybyggnationen varit låg de senaste åren har regionen nu en högre bostadsbrist. Detta har börjat bli en begränsande faktor som påverkar inflyttningen. Kommunerna har alltså inte lyckats möta den efterfrågan som regionens invånare ställer på upplåtelseformer, boendemiljöer och boendekoncept. En begränsande faktor har varit utbyggnaden av infrastruktur som gjort det svårt för kommuner belägna längre bort från regionens kärna att få igång byggandet.

Vakansgraden på kontorslokaler är relativt hög i Lund. Byggherrarna har vågat bygga på spekulation tack vare anläggningarna och de förhoppningar som finns inför framtiden. Hos fastighetsägarna finns en förväntan på att lokalerna inom kort kommer att fyllas av spin off-företag.

Kongressverksamheten till följd av anläggningarna är ännu inte igång. Det har inte varit möjligt att hitta samarbetsformer mellan kommunerna och det finns ingen gemensam målbild för framtiden. Ska Skåne vara ett alternativ för större kongresser eller inte? De organisationer som arbetar med att anordna kongresser har inte heller lyckats fullt ut och har inte lyckats att ta till vara på anläggningarnas potential.

Anläggningarna påverkar inte universitetets möjlighet att attrahera studenter. Lunds universitet är inte känt på grund av anläggningarna, inte ens de tekniska studenterna förstår riktigt vad anläggningarna egentligen är.

Marknadsföringen har inte lyckats fullt ut med att upplysa allmänheten om anläggningarna. Däremot kommer internationella forskare inom de tekniska områdena i större utsträckning att intressera sig för Lund.

Det är lätt att besöka Lund i samband med till exempel ett Köpenhamnsbesök, kanske letar sig några turister från Domkyrkan upp till anläggningarna. De turister som till största delen besöker anläggningarna kommer från andra anläggningar, högskolor och universitet. Besökscentrat Lundiana är ännu inte färdigbyggt eftersom det har varit svårt att få ihop finansieringen. Det finns en risk att andra aktörer hinner före och öppnar konkurrerande verksamheter innan Lundiana är uppfört.

VISION 2020 De mesta av effekterna på grund av anläggningarna märks i Lund och Malmö, men på grund av utträngningseffekter har även kranskommunerna utanför regionens kärna börjat märka av anläggningarna.

Visionsscenariot 2020 skiljer sig inte nämnvärt från Bas 2020 vad gäller inflyttning till regionen. Andelen utländsk personal vid anläggningarna är dock högre än i basscenariot. Detta beror på att man lyckats informera och övertyga internationella specialister att välja Sverige trots ett relativt högt skattetryck. De anställda på anläggningarna ser och förstår fördelarna med Sveriges välfärdssystem.

Forskarna har stora möjligheter att välja olika typer av flexibelt boende. Det finns bostadsförmedlingar som hjälper dem som vill hyra ut sin bostad i andrahand till bland annat den anställda personalen på anläggningarna. Detta gör det lättare att hitta ett flexibelt boende. Det finns en marknad för att hyra möblerade villor i Lund och Malmö med omnejd. De flesta barnfamiljer har valt att hyra en villa i Lund eller Malmö. Barnen kan välja mellan flera internationella förskolor och skolor. Det går till och med att bo i en kommun och gå i internationell skola i en annan. Några familjer har därför valt ett mer lantligt boende i en närliggande by. God service och bra kollektivtrafik har möjliggjort ett mer lantligt boende för dessa familjer. De forskare som inte har familj eller barn bor nästan uteslutande i centrala delarna av Lund eller Malmö. Vissa har köpt en lägenhet medan andra hyr, andelen nybyggda hyresrätter har ju ökat. Det finns en gemensam målbild hos kommunerna att tillmötesgå inflyttarnas behov och man samarbetar över kommungränserna.

2011-11-15

58

Kommunernas planer är flexibla och möjliggör ett brett utbud av nyproducerade bostäder. En anledning som har möjliggjort en större utbyggnad av bostäder är att regionens attraktivitet har ökat. Ökningen av bostadspriserna i regionen gör det nu mer lönsamt att bygga i fler av Skånes kommuner. Kommunerna har identifierat vilka målgrupper de kan vara attraktiva för och planerar bostäder för dessa. De har även identifierat vilken typ av näringsliv som de i första hand kan och vill locka till sig. Man stöttar initiativ till klusterbildningar och ser möjligheter att dra nytta av Lunds utveckling. Marint centrum i Simrishamn kan ses som en föregångare. Ännu har dock flertalet av Skånes kommuner inte kunnat skörda frukten av sitt arbete. Samverkan mellan kommunerna är god och man har gemensamma strategier för hur utvecklingen i regionen ska ske.

Inledningsvis sker många av satsningarna i Lund men utgångspunkten är att insatserna ska gynna hela regionen. Ett aktivt arbete i och mellan kommunerna pågår för att säkerställa att nödvändiga infrastruktursatsningar både i kommunerna och i regionen genomförs.

Spin off-företagen har börjat etablera sig i Skåne, både branscher som är direkt kopplade till anläggningen och branscher som är indirekt kopplade. Än så länge har de större etableringarna skett i Malmö/Lund men det finns en förhoppning hos kommunerna att hela regionen ska få del av effekterna. Ett strategiarbete för att kartlägga möjligheten till kluster har exempelvis startat där flertalet av Skånes kommuner är engagerade.

På grund av spin off-företagen är vakansgraden på kontorslokaler låg i Lund, trots all nybyggnation de senaste åren. Byggherrarna har vågat bygga på spekulation och fastighetsägarna har lyckats få in hyresgäster efter hand.

Anläggningarna påverkar universitetets möjlighet att attrahera teknikstudenter och forskare positivt. Det stora flertalet av studenterna och forskarna har vägt in anläggningarnas betydelse för regionen och universitetet när valet av universitet gjordes.

Turisterna till anläggningarna består av planerade större studiebesök och vanliga besökare som är intresserade av att se hur anläggningarna ser ut. Det är lätt att besöka Lund när man ändå är i Köpenhamn. Lundiana har öppnat och har blivit en turistattraktion för regionen. Detta har gett mersmak och flera kommuner arbetar med att utveckla andra besöksmål, både med och utan koppling till anläggningarna.

Den första stora kongressen kopplad till anläggningarna har arrangerats i regionen. Nu skördas frukten av planeringsarbetet som startade tio år tidigare! Kongressen besöktes av tusentals delegater, vilket under några dagar påverkade såväl restaurang- som taxinäringen positivt. Bakom framgången ligger en medveten satsning från ett antal kommuner, Region Skåne och ett antal privata aktörer. I övrigt är spin off-effekterna från anläggningarna små.

BAS 2040 ESS och MAX IV har nu varit i drift i ca 20 år. De förväntade arbetstillfällena hos leverantörerna till anläggningarna uppgår sedan ett par år tillbaka till ca 3000 personer. Merparten av leverantörerna har lokaliserat sig nära anläggningarna. Ett forskningsinstitut inriktat på materialforskning har etablerats i Lund.

Regionen har lyckats positionera sig inom forskning och utveckling och det finns en relativ hög andel verksamheter inom detta område. Forskning och utveckling utgör dock fortfarande en liten andel av näringslivet totalt sett. I övrigt är de indirekta effekterna av anläggningarna relativt små, eftersom det man inte lyckats dra nytta av anläggningarnas potential. Det har varit problematiskt att hitta samverkansformer mellan anläggningarna, näringslivet, kommunerna, staten och regionen, vilket har påverkat utvecklingen negativt. Anläggningarna och omgivningen har därför inte hittat alla de potentiella synergieffekterna. Istället har andra aktörer på marknaden bidragit mer till regionens tillväxt. Skåne är fortfarande en tillväxtregion och en attraktiv del av Sverige men inte på grund av anläggningarna. De spin off-företag som finns har till största delen etablerat sig i Lund eller Malmö.

2011-11-15

59

Brunnshög är snart färdigbyggt och människor både bor och arbetar där. Området har dock inte karaktären av en 24-timmars stad, här känns lite ödsligt på kvällen när kontoren stängt. Området är mycket vackert utformat.

Forskarna är nu etablerade i regionen och några har bytt hyresrätten mot äganderätt. Det råder fortfarande brist på den typ av flexibelt boende som anställda på anläggningarna efterfrågar vilket är en hämmande faktor vid rekrytering. Anläggningarna attraherar ett litet antal teknikstudenter att komma till regionen men rekryteringen hämmas av bristen på bostäder och marknadsföringsinsatser. Generellt har rekrytering av nya studenter till Malmö och Lund blivit svårare och allt fler söker sig till andra orter i Sverige.

Eftersom de indirekta effekterna varit små har anläggningarna inte heller gett något avtryck på bostadsmarknaden. Effekterna på bostadsmarknaden baseras till huvuddelen på de som har direkt koppling till anläggningarna. Bostadsproducenterna bygger inte för inflyttarna då de väljer boende på andrahandsmarknaden. Kommunerna och byggherrarna bygger i den takt de gjort hittills och det råder därför bostadsbrist i regionen. Detta har börjat bli en begränsande faktor som påverkar inflyttningen även från andra grupper. Delvis beror det låga bostadsbyggandet på att kommunerna inte lyckats möta upp efterfrågan i sina planer. Äganderätter och bostadsrätter dominerar fortfarande. Andelen hyresrätter är konstant, vilket har lett till att studenter och ekonomiskt svaga grupper får svårare att hitta boende i Malmö och Lund. Bristen på hyresrätter skapar en marknad för svarta hyreskontrakt där nivåerna ligger i paritet med Stockholm.

Kontorsmarknaden i Lund har stabiliserats efter några år av lite högre vakansgrader. Förväntningarna på de båda anläggningarna har tonats ner och nu produceras kontor i den takt som efterfrågas. Kommunernas planläggning av mark för verksamheter följer den förväntade efterfrågan.

Det hålls ett antal mindre kongresser i Malmö/Lund, men den stora potentialen har tyvärr inte utnyttjats. En ny anläggning har byggts i regionen men den användas framförallt till mindre nationella kongresser. De stora internationella kongresserna har uteblivit då anläggningen inte håller internationell klass. Istället hamnar de internationella kongresserna i Göteborg eller Köpenhamn. Några nya hotell i varierande prisklasser har tillkommit i regionen men några större anläggningar har inte behövts för att möta efterfrågan från kongressdeltagarna. Taxi- och restaurangnäringen har också gynnats positivt.

Det är lätt att besöka Lund i samband med till exempel ett Köpenhamnsbesök, kanske letar sig några turister från Domkyrkan upp till anläggningarna. De turister som besöker anläggningarna kommer från andra anläggningar, högskolor och universitet. Besöksanläggningen Lundiana börjar kännas lite omodern och tappar besökare för varje år. Ambitionerna för besöksanläggningen var goda, men finansieringen de senaste åren har varit svår att lösa. Lundiana har ensam fått stå som garant för teknikturister och andra besöksmål har satsat hårdare på att attrahera turister.

VISION 2040 ESS och MAX IV har nu varit i drift i ca 20 år och utvecklingen har varit mycket positiv. De förväntade arbetstillfällena hos leverantörerna till anläggningarna uppgår sedan ett par år tillbaka till ca 3000 personer.

Merparten av leverantörerna har lokaliserat sig nära anläggningarna. Flera forskningsinstitut med olika inriktningar har etablerats i Lund och i övriga regionen. Branscher med anknytning till anläggningar har etablerats i regionen som numera är världskänd som forskningsregionen ”Material Heights”. Företagen drar nytta av det humankapital som har byggts upp sedan ESS och MAX IV togs i drift. Skåne vinner för tredje året i rad utmärkelsen Europas mest innovativa kunskapsregion.

Samverkan mellan Skånes kommuner, Region Skåne, näringslivet, staten, universitetet och högskolorna har inneburit nya samarbeten inom områden vid sidan av anläggningarna. Exempelvis är Ideon och Ideon Medicon Village fullbelagda och fullt utbyggda. Hela regionen har tagit del av framgången och branscher utan direkt koppling till anläggningarna dras till regionen. Alla varken kan eller vill lokalisera sig i Malmö/Lund och flera nya verksamhetsområden har etablerats i regionen. Att detta har varit möjligt beror på att kommunerna lyckats 2011-11-15

60

samarbeta kring klusterbildning och lokaliseringsfrågor. På så sätt har initiativ kunnat fångas upp. På grund av regionens attraktivitet har man också varit framgångsrik i sitt arbete att attrahera utländskt riskkapital och företagsamheten blomstrar. Anläggningarna och kommunerna har på grund av strategiskt arbete och samverkan lyckats ta tillvara på de potentiella synergieffekterna och Skåne är en mycket attraktiv tillväxtregion i Sverige. Det är nu man skördar frukten av allt hårt arbete!

Brunnshög är snart färdigbyggt och människor både bor och arbetar där. Området har karaktären av en 24timmars stad, med liv och rörelse både på dagtid och på kvällstid. Brunnshög är utformat med möten i fokus och innehåller många spontana mötesplatser med plats för kreativitet. Mötesplatserna används både av de boende och de som arbetar här.

Befolkningen i Skåne har ökat dels med personer som har direkt koppling till anläggningarna, dels med personer som har indirekt koppling till anläggningarna. Malmö/Lund har upplevt ett ökat tryck på bostadsmarknaden vilket skapar utträngningseffekter till andra kommuner. Utträngningseffekterna har gjort att hela Skåne har växt och är attraktivt att bo i. Som följd har flera stora utbyggnadsområden växt fram.

Staffanstorp har bland annat dubblat sin befolkning. Utbyggnaden av infrastruktur har inneburit att fler kommuner kan ta del av utträngningseffekterna och större delar av regionen är attraktiv för boende. På detta sätt har kommunerna fått underlag för att utveckla stationsnära boende, på områden som tidigare varit svåra att exploatera för boende. Fler stationer och orter ligger nu mindre än 60 minuters restid från Lund. Service och kollektivtrafik har varit viktigt för dessa familjer.

ESS och MAX IV är starka varumärken och attraktiva att forska vid. De individer som kom när anläggningarna etablerades har valt att stanna i regionen och några har köpt sitt boende. De efterfrågade hyresrätterna finns på plats, på marknadsmässiga villkor, och bidrar till en rörlig bostadsmarknad och underlättar rekrytering av personal och studenter samt inflyttning till regionen. Anläggningarna har bidragit till att göra universitetet världsberömt, vilket lockar studenter och forskare från hela världen. Detta gäller inom alla vetenskaper, inte bara de tekniska. Nyligen passerade Lunds universitet drömgränsen 60 000 studenter och Lunds universitet har mycket hög status.

Kommunernas planering har varit flexibel vilket har skapat ett bredare utbud av bostäder. Hänsyn har tagits till de framtida behoven och de flesta kommuner har arbetat aktivt med att skapa attraktiva boendemiljöer. Som följd har nyproduktionen ökat och bostadsproducenterna har fått ta del av tillväxten på grund av anläggningarna. Särskilt utbudet och nyproduktionen av hyresrätter har ökat. Kommunerna har också gjort egna analyser på kommunnivå av vad som är attraktivt att bygga. På detta sätt har kommunerna kunnat ta mer betalt för mark för exploatering. De har arbetat med boendekvaliteterna som ökar betalningsviljan redan vid planläggningen av marken. Bostadsbristen har minskat i regionen men finns till viss del kvar (liksom i andra tillväxtregioner). Det råder balans mellan hyresrätter, äganderätter och bostadsrätter. Kommunerna erbjuder olika typer av nischat boende och olika typer av boendekoncept. Efterfrågan finns på allt från hästgårdar, centrala lägenheter i Malmö/Lund, möblerade hus att hyra, studentlägenheter, småhus i kranskommunerna, stationsnära boende med hög tillgänglighet till regionens kärna m.m. Kommunerna har även lyckats samarbeta gällande de internationella skolorna och det går att bo i en kommun och gå i en internationell skola i en annan.

Detta har varit en framgångsfaktor vid rekrytering av internationell personal och har inneburit att fler boendealternativ varit aktuella för den internationella personalen.

På grund av den positiva utvecklingen av näringslivet har det blivit en ökad efterfrågan på kontors- och laboratorielokaler. Tack vare kommunernas tidiga insatser i sitt planarbete har man kunnat möta efterfrågan på etableringarna. Kommunerna har också möjliggjort fysiska mötesplatser och anläggningarna har nu ett stort utbyte med näringslivet. Detta har lett till mer samverkan, innovation, utveckling av nya produkter m.m.

Vakansgraden på lokaler i kommunerna är generellt låga.

2011-11-15

61

Kongressverksamheten är fortsatt framgångsrik med anläggningar som håller hög internationell standard.

Ytterligare en större kongressanläggning har byggts i Malmö och därtill fler hotellanläggningar. Även restaurang- och taxinäringen har påverkats positivt. Flera internationella kongresser hålls årligen. Regionens anläggningar samutnyttjas och vid större kongresser sker satellitkongresser angående särskilda frågor i mindre anläggningar runt om i Skåne.

ESS och MAX IV är världskända anläggningar och har satt Lund och Skåne på kartan. Turisterna ser anläggningarna i Lund som ett naturligt stopp på resan i regionen. Turismen har också ökat eftersom flera kommuner har satsat på kunskapsrelaterad turism. Detta har blivit en unik nisch för Skåne vid sidan av de gängse turistmålen.

Eftersom kommuner och andra intressenter under lång tid har samverkat kring frågor om utveckling och hur man bäst tar tillvara effekterna av ESS och MAX IV har man också kommit långt i integrationen i Öresundsregionen. Regionen ses nu som helt integrerad och är Europas innovativa kunskapskluster. Öresundsregionen är en viktig del i globala nätverk tack vare det framgångsrika arbetet. En förutsättning har varit det snabba regionala Öresundståget som nu är på plats samt broförbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör. Tack vare detta nås hela regionen från Lund på omkring en timme, även de orter som befinner sig i periferin.

2011-11-15

62

INFÖR FRAMTIDEN

BILD 22 HUR BLIR ESS OCH MAX IV MER ÄN ENBART ANLÄGGNINGAR I LUND? KÄLLA: WWW.LUND.SE , TYRÉNS, BILD PÅ ANLÄGGNINGARNA FRÅN ESS

Det är mycket mer än bara anläggningarna som behöver komma till Skåne för att man ska kunna nå en så stor effekt som möjligt. En del personer som intervjuats i arbetet med denna rapport tror att ESS och MAX IV kommer att ge en marginell tillväxt. Många händelser och utvecklingsmöjligheter måste samverka och dra åt samma håll för att uppnå de stora effekterna. Regionen kommer att växa men människorna, kommunerna, universiteten och företagen kan i mycket hög grad påverka hur mycket det kan växa. Punkterna nedan pekar på områden som kommuner, regionen, universitet och anläggningarna behöver arbeta med för att Skåne ska få så stor effekt som möjligt av anläggningarna. Punkterna är hämtade från rapporten.

Kommunerna För att möta den framtida efterfrågan måste bostadsbyggandet i Skåne öka, detta gäller särskilt hyresrätter. Kommunerna behöver fundera på vad det är som gör att man inte når upp till de visioner och mål man sätter på bostadsbyggandet i kommunen, t.ex. genom att se över sina planresurser, öka dialogen med byggherrarna och planera för rätt målgrupp.

För kommuner med låg betalningsvilja för bostäder krävs åtgärder som på sikt kan öka byggandet. Det finns ett tydligt samband mellan byggande och betalningsvilja för bostäder.

Samtliga kommuner måste sätta sig in i vilken målgrupp de vill vända sig till, både vad gäller näringslivets utveckling och bostadsområdenas utveckling. Gruppen användare på anläggningarna är till exempel inte intressant för det stora flertalet kommuner, medan de människor som tillhör gruppen spin off är aktuell för samtliga kommuner. Vilken upplåtelseform efterfrågar den/de målgrupper som kommunen vill vända sig till? Hur vill de bo? Hur tar de sig fram? Vilka positiva kvaliteter är typiska för respektive kommun?

Genom att bygga anpassat till målgruppen med nischade boendetyper kan flera kommuner ta del av effekterna.

2011-11-15

63

Kommuner behöver bli bättre på att förstå marknaden och hur byggbranschen resonerar när de startar upp nya projekt. På det sättet kan kommunerna planera och skapa områden som blir attraktiva för byggherrarna och potentiella nya invånare. Hur fungerar betalningsviljan hos spekulanter och vad är betalningsviljan för ett specifikt område? Hur kan man höja betalningsviljan?

De direkta effekterna kommer främst att påverka kommunerna Malmö och Lund. Först och främst handlar det om att säkerställa att bostadsmarknaden i de båda städerna kan ta emot de ca 4000 anställda på anläggningarna och leverantörer till anläggningarna samt de ca 4000 användarna per år. Detta gäller både bostäder, verksamheter och övrig samhällsservice. Man får inte glömma att det är relativt få individer bland de som väntas komma till Skåne som har boendepreferenser som avviker emot vad majoriteten har idag.

Exempelvis kommer det totala antalet anställda på anläggningarna vara runt 800 personer.

De indirekta effekterna har potential att bli de största och de som alla kommunerna bör ta hänsyn till i sitt planeringsarbete. Spin off är den största gruppen som kommunerna behöver ta hänsyn till i sin planering. Gruppens exakta storlek i antal personer är svår att förutse, men den kommer att vara beroende av hur väl förberedda kommunerna är. Här krävs att kommunerna kan erbjuda attraktivt boende, mark för verksamheter, service, rekreation och bra kommunikationer m.m. Inledningsvis handlar det om kommunerna runt Lund; Lomma, Staffanstorp, Svedala, Kävlinge, Skurup, Eslöv, Burlöv och Sjöbo.

Efterhand som transportinfrastrukturen byggs ut i regionen kommer flera kommuner att påverkas av anläggningarna. Dessa kommuner bör fokusera på att kommunikationerna till regionens kärna förbättras samt ha en god planberedskap. Här krävs samverkan mellan kommunerna och då har Region Skåne en viktig roll att spela. Ett sätt kan vara att skapa ett utvecklingsråd i Skåne som ger samarbeten och tar fram satsningar över kommungränser.

Ta vara på spridningseffekterna och utträngningseffekterna genom att arbeta för ett attraktivt boende för människor.

Bostadsområden som ska exploateras i en kommun kan vinna på att invänta projekt i grannkommunen. Samverkan över gränserna är viktigt.

Vilken service efterfrågar de invånare som bor i kommunen och de invånare som kommunen vill ska flytta till kommunen? Det är viktigt att servicefunktionerna finns på plats.

Kommunerna behöver en strategi för att nå ut med sin information och fånga företagen och de nya invånarna.

Var medveten om de globala trenderna, de kommer att påverka även kommunerna i Skåne. Genom att vara medveten och ta hänsyn till trenderna i planeringen gör att människor och samhällen kan utvecklas tillsammans.

2011-11-15

64

Samverka med varandra för att effekterna ska bli så stora som möjligt från ESS och MAX IV. Det är bra att alla äggen samlas i en korg, till exempel att ett antal forskningsinstitut förläggs i Lund och inte sprids i Skåne, för koncentration av arbetskraft och kompetens är en avgörande faktor vid etablering av nya företag. Ju större koncentrationen i till exempel Lund blir desto mer nytta får kommunerna utanför Lund att få av anläggningarna.

Satsa på och arbeta aktivt med infrastrukturen och kollektivtrafiken och bygg nära infrastrukturnoderna tillsammans med övriga kommuner och regionen. Ju snabbare man kan ta sig till Lund desto bättre förutsättningar har man för att locka till sig nya boende med anknytning till anläggningarna. En kritisk gräns för pendling är 60 minuter enkel resa, men de flesta föredrar att pendla upp till 20 minuter enkel resa.

Se till att marknadsföra attraktioner i kommunen hos de som besöker anläggningarna, då kan turismen i kommunen öka. Det är dock viktigt att man samordnar insatserna mot besökarna.

Ta ett större grepp på kongressverksamheten och samarbeta runt frågan.

Samarbeta med universitet för att stärka positionen inom någon speciell del av näringslivet, till exempel som Simrishamn gör med marint centrum.

Skapa nischer eller kluster inom näringslivet med eller utan koppling till ESS och MAX IV. Tillsammans ta fram gemensamma visioner om hur Skåne ska utvecklas.

2011-11-15

65

Region Skåne Stötta kommunerna i att se helheten i Skånes bostadsmarknad och näringsliv.

Regionen behöver bli bättre på att förstå marknaden och hur byggbranschen resonerar när de startar upp nya projekt. Hur får man byggherrarna att bygga bostäder där man planerar infrastruktursatsningar? Genom förståelsen kan Region Skåne föreslå strategier för samhällsplaneringen som genomförs snabbare.

Arbeta för att Skåne gynnas även fortsättningsvis nationellt inom forskning och utveckling.

För att effekterna ska bli så stora som möjligt av anläggningarna måste man nationellt våga satsa resurser på regionen. Det är viktigt att man vågar lägga alla äggen i samma korg.

Hur kan man tillsammans med andra parter i Skåne väcka debatten om det flexibla boendet och bristen på detta; finns det andra lösningar än hyresrätter?

Satsa på merging enligt kapitlet om omvärldstrender; öka kreativiteten och innovationen genom att hitta bra samverkansformer mellan olika aktörer. Regionen har överblicken och är en av de parter som bör prioritera att få igång samverkan inom olika områden.

Identifiera vad det är för typ av samarbeten som behövs konkret i regionen och starta upp dem.

Tillsammans med universitet, högskolor och näringsliv arbeta för att starta upp forskningsinstitut. Andra framgångsrika regioner har ett antal forskningsinstitut som driver utvecklingen framåt i regionen.

Vara öppen för samarbeten och vara med och bidra till att ny kunskap och teknik omsätts i nya produkter och processer.

Stärka positionerna för aktörer som IDEON, MEDEON, Invest in Skåne m.fl. eftersom de bidrar till att utveckla företag, kluster och näringsliv.

Ta ett större grepp på kongressverksamheten och samarbeta runt frågan.

Se till att marknadsföra attraktioner i kommunerna hos de som besöker anläggningarna, då kan turismen i kommunen öka. Det är dock viktigt att man samordnar insatserna mot besökarna, här kan kanske regionen vara den samordnande parten.

Tillsammans med kommunerna ta fram gemensamma visioner om hur Skåne ska utvecklas. Här kan till exempel strategier för hur näringslivet ska utvecklas och var diskuteras. Även nya klusterbildningar och utveckling av befintliga kan diskuteras.

Aktivt arbeta med infrastrukturen tillsammans med kommunerna.

2011-11-15

66

Anläggningarna Skapa förståelse hos allmänheten. Vad är det egentligen för nytta anläggningarna skapar?

Hur får man allmänheten intresserad?

Vara med i debatten och planeringen av områdena runt om anläggningarna. Genom engagemang gynnas anläggningarna tillsammans med samhällets utveckling bäst i planeringen.

Få skåningarna vara stolta över att anläggningarna ligger i Skåne, vilket genererar bra marknadsföring. Även om fokus naturligtvis är på anläggningarnas utveckling så är det viktigt att man engagerar sig i samverkan med olika parter. Det ger regionen en bättre utveckling som sedan anläggningen kan ta del av genom enklare rekryteringar m.m.

Vara öppna, skapa besökscentra som känns välkomnande och trygga; hit går jag gärna och lär mig mer.

Tillsammans med universitet, högskolor och näringsliv arbeta för att starta upp forskningsinstitut. Andra framgångsrika regionen har ett antal forskningsinstitut som driver utvecklingen framåt i regionen.

Skapa någon form av ”Industrial Office” som hjälper näringslivet att använda anläggningarna.

Arbeta för att anläggningarna och Skåne kommer på världskartan över innovativa regioner.

Ta ett större grepp på kongressverksamheten och samarbeta runt frågan.

2011-11-15

67

Universitetet Var öppen för samarbeten och vara med och bidra till att ny kunskap och teknik omsätts i nya produkter och processer.

Kontakter och samarbeten med näringslivet är viktigt eftersom det underlättar att forskningsresultat kommer till användning för människan snabbare. Företagen har en tendens att använda resultaten för att utveckla nya produkter, för att kunna göra detta krävs att de är insatta i forskningen.

Tillsammans med regionen och näringsliv arbeta för att starta upp forskningsinstitut.

Andra framgångsrika regioner har ett antal forskningsinstitut som driver utvecklingen framåt i regionen.

Marknadsför utbildningar som har betydelse för ESS, MAX IV och spin off-effekterna både mot blivande studenter och mot näringslivet.

Ta ett större grepp på kongressverksamheten och samarbeta runt frågan.

Riksnivå Se över boendeformerna och utveckla hyresrätten.

Förlägga forskningsinstitut och annan verksamhet som gynnar anläggningarna i Skåne/ Lund för att stärker forskningsklustret. På det sättet utnyttjas investeringarna i anläggningarna på bästa sätt.

Näringslivet Samverka med universitet, Region Skåne, anläggningarna, kommunerna för att skapa de största spin off-effekterna av anläggningarna.

Visa intresse för anläggningarna och forskningen för att kunna dra nytta av utvecklingen som anläggningarna för med sig på ett tidigt stadium.

Tillsammans kan vi utveckla Skåne med hjälp av ESS och MAX IV!

2011-11-15

68

BILAGA A – RESONEMANG OM PROGNOSER FRÅN RAPPORTEN ESS I LUND – EFFEKTER PÅ REGIONAL UTVECKLING

BOSTÄDER I rapporten ESS i Lund – effekter på regional utveckling bedöms hur en etablering av ESS påverkar bostadsmarknaden i Skåne. Två olika metoder används och båda kommer fram till ungefär samma slutsats.

Givet ett antal antaganden som görs i rapporten skattas den ökade efterfrågan på grund av ESS till 500 nya bostäder per år fram till 2040.

För att förstå hur man kommit fram till denna siffra följer nedan en kortfattad genomgång av de antaganden som gjorts, därefter förklaras de båda metoderna som använts i rapporten: Scenario Bas och Scenario Bas med ESS I de skattningar som görs utgår man i rapporten från ett Scenario Bas för regionens tillväxt och skattar effekterna av ESS utöver detta scenario. E ekterna utgörs både av direkta investeringar med de multiplikatore ekter de kan ge upphov till och spin off-e ekter.

Scenario Bas för Skånes tillväxt baseras på historisk utveckling och prognoser. På lång sikt antas i Scenario Bas BRP i Skåne växa i linje med Konjunkturinstitutets bedömning för Sverige, det vill säga med två procent per år.70 Scenario Bas med ESS definieras som e ekten av ESS baserat på resonemang om direkta och indirekta e ekter av ESS. Scenario Bas med ESS delas upp i tre undergrupper; min, vision och max. För ingående detaljer om de olika scenariona hänvisas till rapporten ESS i Lund - effekter på regional utveckling.

Metod 1: Prisutveckling/byggande Skattning av prisutvecklingen på boende görs. Det konstateras att etableringen av ESS innebär ökade boendepriser, som i sin tur leder till ökat byggande.

Baserat på Scenario Bas och Scenario Bas med ESS görs skattningar av prisutveckling på bostäder. Skattningar och faktiskt utfall fram till 2040 visar att med de antaganden om ESS påverkan på tillväxten som gjorts skulle priset på egnahem i Skåne vara 40 000 kr/m² istället för 36 000 kr/m², det vill säga 4 000 kr/m² högre med ESS. Genom att studera det historiska sambandet mellan bostadspriser och byggande per 1000 invånare konstateras att högre bostadspriser leder till ett ökat byggande. Sambanden ger att etableringen av ESS innebär ett ökat byggande i Skåne med ca 550 bostäder per år fram till 2040. Siffran jämförs med de 71 skattningar som gjorts av bostadsbyggandet i ÖRIB-projektet på totalt 5 400 bostäder per år i Skåne i Scenario Baseline och 8 650 bostäder i Scenario Konkurrenskraft.

Metod 2: Befolkningstillväxt Metoden innebär att man genom att dividera den prognostiserade befolkningsökning per år med genomsnittlig hushållstorlek får fram en siffra på hur många bostäder som den ökade befolkningen kommer att efterfråga.

Den genomsnittliga hushållstorleken i Skåne är 2,1 personer per bostad. Denna kvot antas vara stabil över tiden. Enligt de befolkningsprognoser som görs i ÖRIB scenario Baseline 2045 (vilken är i linje med Region Skånes befolkningsprognos/framskrivning till 2027) ger detta implicit ett byggande av 4000 bostäder per år.

Baserat på prognos om sysselsättningstillväxt enligt rapporten ESS i Lund – effekter på regional utveckling ger

70 71

ESS i Lund - effekter på regional utveckling, Region Skåne, 2009 ÖRIB= Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling.

2011-11-15

69

detta en befolkningsökning på 1050 personer på år med ESS, vilket innebär ca 500 bostäder per år fram till 2040 med oförändrad bostadsstorlek (2,1 personer per bostad).

Siffran 5000 prognostiserade bostäder per år i Skåne (utan ESS) är ett operativt mål i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne 2009-2016. Målet formuleras enligt följande: ”Bostadsproduktionen ökar, minst 5000 lägenheter per år i Skåne med en allsidig sammansättning vad gäller hustyper och upplåtelseformer. ”72 Det finns för den här rapportens syfte ingen grund för att ifrågasätta de båda metoder som använts för att komma fram till uppskattningen av en ökad bostadsefterfrågan på ca 500 bostäder/år fram till 2040. Med de antaganden som gjorts förefaller metoder och siffrorna rimliga.

72

Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016, Region Skåne, 2009 2011-11-15

70

SYSSELSATTA I rapporten ESS i Lund – Effekter på regional utveckling73 görs även en bedömning av antalet arbetstillfällen som väntas uppkomma som följd av ESS (ej MAX IV). Prognoserna om antalet sysselsatta bygger på effekter av två slag: • •

Effekter som grundar sig på att en viss summa pengar investeras och skapar ökad sysselsättning och efterfrågan på varor och tjänster Effekter som utgår från anläggningens betydelse för den teknologiska utvecklingen, innovationsklimatet och möjliga spin off-effekter (långsiktig effekt)

I skattningarna som gjorts är den långsiktiga effekten den avgörande och den största men också den som är svårast att mäta. För att skatta spin off-effekterna av tillkommande arbetstillfällen som följd av ESS har antagande gjorts om hur investering i FoU kan leda till ökad tillväxt. Skattning av effekter bygger på nedan antagande.

•

ESS:s driftskostnad betraktas som en ökning av FoU

•

Elasticiteten skattas för investeringar i FoU med avseende på total faktorproduktivitet, TFP74

•

Med ovan antagande beräknas ESS under sin drifttid öka FoU-kapitalet med 1 % per år (en miljard) och öka TPF med 0,17 % och BNP lika mycket. Antaget bygger på att detta även gäller BRP

•

En ökning av TFP med 0,17 % antas innebära en genomsnittlig BNP-tillväxt på 0,08 % per år fram till 2040.

•

70 % av BRP utgörs av ersättning till arbetskraft

•

Arbetskraftskostnaden uppgår till 500 000 kr per arbetare

Bedömningarna har gjorts utifrån förutsättningen att anläggningen är en katalysator för Skånes tillväxt och att Skåne lyckats väl med att ta emot anläggningen och ta till vara på de långsiktiga effekterna.

Utifrån ovan förutsättningar att ESS leder till långsiktiga positiva effekter visar beräkningen att anläggning kan leda till en högre BRP-tillväxt i Skåne med i genomsnitt 0,08 % per år. Detta skulle innebära en ökad sysselsättning med cirka 700 personer per år (totalt cirka 23 000 personer) i Skåne fram till 2040. BRPutvecklingen, och därmed utvecklingen av sysselsättningen, speglas initialt av investeringarna i anläggningen.

Därefter avspeglas utvecklingen av faktiska utgifter för att driva anläggningen samt de effekter som antas leda till ökad kunskap och teknisk utveckling, utveckling av högteknologiska företag samt påverkan på konkurrenskraft (spin off-effekter). Scenariot med ökad sysselsättning med cirka 700 personer benämns i rapporten ”ESS i Lund – Effekter på regional utveckling” som scenario Vision. Diagrammen nedan visar ESS skattade effekt på BRP-utvecklingen i Skåne fram till år 2040.

73

ESS effekter på regional utveckling, Region Skåne, 2009 TPF står för ”total faktorproduktivitet”. TFP är den produktivitetsökning som påverkar samtliga produktionsfaktorers produktivitet, och är den del som i den traditionella produktivitetsforskningen räknas som utfallet av teknisk förändring.

74

2011-11-15

71

BILD 23 GRAFER FRÅN TIDIGARE RAPPORTER. KÄLLA: ESS I LUND – EFFEKTER PÅ REGIONAL UTVECKLING

Enligt Scenario Bas (Skånes utveckling utan effekter från ESS) ökar Skånes sysselsättning i genomsnitt med 2 200 personer per år. Med ESS blir ökningen istället 2 900 personer per år, det vill säga ytterligare 700 personer. ESS skulle då stå för 24 % av Skånes sysselsättningstillväxt. Att ESS ensamt skulle stå för nära en fjärdedel av sysselsättningstillväxten framstår som en väldigt hög siffra.

2011-11-15

72

Diagrammen nedan visar ESS skattade effekt på sysselsättningsutvecklingen i Skåne fram till år 2040

BILD 24 GRAFER FRÅN TIDIGARE RAPPORTER. KÄLLA: ESS I LUND – EFFEKTER PÅ REGIONAL UTVECKLING

Utöver den skattade effekten (ökad sysselsättning med ca 700 personer per år) finns även två scenarier, ”Min” och ”Max”. I utfall ”Min” antas att inga av de effekter som är kopplade till anläggningens effekter på innovationer, teknologisk utveckling och spin off-effekter inträffar. Här har samhällets olika sektorer inte lyckats ta emot och ta till vara på möjliga effekter som skattats i scenario Vision. I detta alternativ påverkar endast den direkta investeringen Skåne. Med dessa förutsättningar genererar ESS en årlig ökning av sysselsatta med 63 personer fram till år 2040.

2011-11-15

73

I utfall ”Max” antas att de positiva effekterna på innovationssystemet, skapandet av teknologiska lösningar som kan omsättas i konkurrenskraftiga produkter och företag är större än i scenario ”Vision”. Här antas att anläggningens betydelse är stark och inte har påverkats av uppkomsten av andra anläggningar. Samhället har också lyckats mycket väl med att ta emot och ta vara på möjliga effekter av ESS. Anläggningen blir även en katalysator för Skånes tillväxt. Med förutsättningarna i scenario ”Max” genererar ESS en årlig ökning av antalet sysselsatta med 1100 personer fram till år 2040.

Scenario BAS

Scenario Bas med ESS

ESS påverkan på olika variabler utan anläggningarna Min Årlig tillväxt i BRP, % 2,00 0,01 Skillnad i BRP med ESS (ESS/MAX) 2040, mdr 648 (667) 1 Årlig ökning av antalet sysselsatta 2 200 63 Skillnad i antalet sysselsatta 2040 med ESS 620 000 2 000

Vision 0,08 16 700 23 000

Max 0,12 26 1100 35 000

BILD 25 ESS PÅVERKAN ENLIGT SCENARIONA SOM BESKRIVS OVAN. KÄLLA: PWC

Principen för ovan stående beräkningar kan även användas för beräkningar av ESS och MAX IV gemensamma effekt på sysselsättningstillväxten. MAX IV:s driftskostnad beräknas bli ca 300 mkr per år75 vilket ger en årlig tillväxt på ca 0,1 % (istället för 0,08 %)76. Med dessa förutsättningar skulle ESS och MAX IV tillsammans generera en årlig ökning av antalet sysselsatta med ca 800 personer och totalt ca 26 600 personer. ESS och MAX IV skulle då stå för ca 27 % av Skånes sysselsättningstillväxt.

Scenario BAS

Scenario Bas med ESS Vision med

ESS påverkan på olika variabler utan anläggningarna Vision Årlig tillväxt i BRP, % 2,00 Skillnad i BRP med ESS (ESS/MAX) 2040, mdr 648 (667) Årlig ökning av antalet sysselsatta 2 200 Skillnad i antalet sysselsatta 2040 med ESS 620 000

0,08 16 700 23000

ESS och MAX IV 0,1 19 800 26 600

BILD 26 ESS OCH MAX IV PÅVERKAN ENLIGT SCENARIONA SOM BESKRIVS OVAN. KÄLLA: PWC, TYRÉNS

Metoden för beräkning av antalet tillkommande sysselsatta bygger på ett antal antaganden byggda på resultat från andra studier. Problemet med att använda den här typen av antaganden är att det dels är svårt att hitta samband som går att översätta till Skåne och dels att det blir väldigt stora effekter beroende på hur man justerar antagandena. Tyréns menar därför att siffrorna om antalet sysselsatta ska tolkas med försiktighet då osäkerhetsfaktorn är stor.

75

Karin Lilja Informationsansvarig Kommunikationsansvarig MAX IV-laboratoriet Uträkningen baseras på att investeringarna som görs i ESS+MAX IV ökar FoU kapitalet och bidrar till ökad BRP-tillväxt, vilket i sin tur leder till ökad sysselsättning 76

2011-11-15

74

BILAGA B – SKÅNES KOMMUNER

BILD 27 KARTA ÖVER SKÅNE, SYDVÄSTRA, SYDÖSTRA, NORDVÄSTRA, NORDÖSTRA SKÅNE. KÄLLA: REGION SKÅNE

2011-11-15

75

BILAGA C – UTBYGGNADSPLANER OCH UTBYGGNADSOMRÅDEN I SKÅNE

BILD 28 UTBYGGNADSPLANER I KOMMUNERNA I SKÅNE KÄLLA: SKÅNE VÄXER 2011-11-15

76

Stora utbyggnadsområden Bjuv

I kommunens tätorter

Bromölla

Norra delen av centralorten i anslutning till Ivösjön och Levrasjön

Burlöv

Arlöv, Åkarp, Kronetorpsområdet

Båstad

Nya Hemmeslövsområdet

Eslöv

Öster, Väster och Marieholm

Helsingborg

H+, Maria och Östra Ramlösa

Hässleholm

Hässleholms tätort

Höganäs

Höganäs centralort

Hörby

Ludvigsborg

Höör

Höör väster, öster och Ringsjöbandet

Klippan

Klippans tätort

Kristianstad

Centralorten Kristianstad

Kävlinge

Östra centrum, Almelund

Landskrona

Öster om Landskrona station och norrut, norr om Säbybacken samt i närhet till Häljarp station

Lomma

Lomma hamn

Lund

Lunds centralort(Brunnshög), Stångby, Dalby, Södra Sandby

Malmö

Västra hamnen, Hyllie, Norra Sorgenfri, Kalkbrottet Limhamn

Osby

Osby tätort

Perstorp

Öster om tätorten

Simrishamn

Tätorten västerut

Sjöbo

Sjöbo tätort, Blentarp

Skurup

Rydsgård och Skivarp

Staffanstorp

Staffanstorps tätort och Hjärup

Svalöv

Tätorten och Teckomatorp

Svedala

Centralorten och Bara

Tomelilla

Centralorten

2011-11-15

77

Trelleborg

Sjöstaden, Maglarps strand, Mellanköpinge, förtätning i tätorten

Vellinge

Ca 180 ha i centralorten och 370 ha i övriga orter

Ystad

Ystad tätort, Västra Sjöstaden, Svarte

Åstorp

Åstorp/Nyvång

Ängelholm

Södra delarna av Ängelholm

Örkelljunga

Örkelljunga tätort, Eket

Östra Göinge

Förtätning i orterna, utbyggnadsområde vid Immeln

BILD 29 TABELLEN VISAR STORA UTBYGGNADSOMRÅDEN I SKÅNES KOMMUNER. KÄLLA: SKÅNE VÄXER, REGION SKÅNE 2009

2011-11-15

78

REFERENSLISTA Titel

Utgivare/Författare

Att bo och arbeta i Skåne, Strukturbild för Skåne

Region Skåne, 2006

Axis hemsida

www.axis.com

Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010

Länsstyrelsen,2010

BoTrender – En studie om framtidens boende.

Tyrèns, 2008

Eslövs kommuns hemsida

www.eslov.se

ESS i Lund- effekter på regional utveckling

Region Skåne, 2009

ESS hemsida

www.ess-scandinavia.se

Fokus hemsida

www.fokus.se

Framtidens näringsliv- vilka krav ställer det på den fysiska planeringen TemaPM Näringslivsdialog Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur- Strukturbild för Skåne

Region Skåne, 2011.

Förväntad nyproduktion och ombyggnad av studentbostäder år 2009–2010 på högskoleorterna

www.boverket.se 2010

Giant Innovation Campus hemsida

www.giant-grenoble.org

Glycorex hemsida

www.glycorex.se

Göteborgs officiella besöks- och stadsguide

www.goteborg.com

Göteborg & Co:s hemsida

www2.goteborg.com

Ideons hemsida

www.ideon.se

Illustration European Spallation Source ESS AB

www.ess.se www.lund.se/lundnebrunnshog

Illustration White Impacts of large scale research facilities – a socio-economic analysis

Research Policy Institute, Lunds Universitet, Olof Hallonsten, Mats Benner, Gustav Holmberg, 2004

Invest in Skånes hemsida

http://invest.skane.com

Kävlinge kommuns hemsida

www.kavlinge.se

Lokalisering av ESS i Lund, bedömning av långsiktiga tillväxteffekter

ITPS, Peter Vikström och Göran Hallin, 2005

Lunds kommuns hemsida

www.lund.se

Länka in ungdomarna i flyttkedjan

Fastighetsägarna, 2008

2011-11-15

79

Mäklarstatistik, databas Tyréns AB

Mäklarstatistik 2011

Nationalencyklopedin

www.ne.se

Näringsliv, handel och service i Skåne

Region Skåne 2008

Näringslivets förväntade nytta av MAX IV

Ramböll, 2010

Probis hemsida

www.probi.se

Qliktechs hemsida

www.qliktech.com

Region Skånes hemsida

www.skane.se

Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016

Region Skåne, 2009

Skåne växer, Markanvändning i ett regionalt perspektiv.

TemaPM: Kommundialog. Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur- Strukturbild för Skåne

Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, 2010

Studenter i Lunds kommun 2002-2003

Lunds Kommun, Kommunkontoret Staben, 2004

Stadstrender

Tyréns, 2010

Trivector (grundmaterial IBU Öresund) ur Flerkärnighet i Skåne

Region Skåne 2011

Turismen i Skåne, mer än bara semester, Skåne i siffror 2010

Tourism in Skåne AB, 2011

Utbyggnad av Brunnshög utan ESS och MAX IV

Projektkontoret Lund NE/Brunnshög

Vad hände sen? Utveckling på den svenska sidan av Martin Andersson, Handelskammaren, 2011 Öresundsregionen efter bron.

Var bor personer som är forskarutbildade specialister inom teknik, data och medicin? – Ett inspel till diskussion om Näringsliv Skåne, Christian Lindell, 2011 boendemiljöer för högutbildade specialister. Översiktsplan Lund 2010

Lunds kommun

2011-11-15

80

FÖRTECKNING INTERVJUPERSONER Intervjuer ESS, MAX IV samt rörande utvecklingen av Skåne på grund av anläggningarna Lina Blanking 2011-03-08 Lina är civilekonom och arbetar med HR-frågor och uppstart av nya avdelningar på ESS. Har tidigare arbetat i Danmark.

Marianne Ekdahl 2011-02-25 Kommunikationsansvarig på ESS. Har tidigare arbetat som politisk rådgivare i Europaparlamentet, politisk sekreterare för folkpartiet och ledarskribent på Sundsvalls Tidning, Göteborgs-Posten, Dagens Nyheter och Sydsvenskan.

Åke Kvick 2011-03-09 Professor på Max-lab. Åke disputerade (1974) och arbetade i Uppsala fram till 1980. Arbetade därefter i New York i 10 år för att sedan flytta till Grenoble där han arbetade på anläggningen ESFR. På ESFR arbetade han på material science-divisionen med ansvar för ca 70 anställda och åtta strålrör (1/3 av den experimentella verksamheten). Åke arbetade på ESFR i 18 år och började sedan på Max-lab. Åke var med i Max-labs styrelse när han arbetade på ESFR och har varit med sedan idén om MAX IV föddes.

Mats Lindroos 2011-04-06 Chef över acceleratordivisionen på ESS. Mats Lindroos är kärnfysiker och disputerade 1993 på Chalmers. Under sin doktorandtid tillbringade han 3 år på Cern och 2 år på Oxford. Därefter arbetade han 16 år på Cern. 2009 började han jobba i Lund för ESS räkning. Samtidigt tog han också sin docentexamen vid Chalmers. Han är specialiserad på acceleratorfysik med inriktning operation, drift och design av sådana anläggningar.

Sonja Meiby 2011-03-28 Personalchef på LTH sedan 1997. Arbetar med central personalhantering och rekrytering av alla typer av personal.

Anette Orheim 2011-04-19 Samverkansansvarig på Lunds universitet. Arbetar bland annat med regional samverkan och som projektkoordinator för Ideon Medicon Village.

2011-11-15

81

Hans Möller 2011-04-27 VD för Ideon i Lund sedan 2003. Hans har 20 års erfarenhet av IT-branschen och nyföretagande.

Per Persson 2011-05-11 Näringslivschef i Lund. Per har tidigare arbetat som site manager på AstraZeneca i Lund sedan 2003. Per har arbetat inom Astra och AstraZeneca i Sverige sedan 1995 och har under denna tid bland annat haft diverse chefspositioner inom den tidiga forskningen samt varit inköpschef och ansvarig för travel management.

Pia Jönsson Rajgård 2011-03-02 VD för Tourism in Skåne. Pia har arbetat inom hotell-, turism- och resebranschen större delen av sitt yrkesverksamma liv. Bland annat har hon arbetet i ledningen för Svenska Turistföreningen och tio år i Ryssland med att bland annat dra igång verksamheten för Reso Hotels och som VD för ett delägt reseföretag.

Olof Hallonsten 2011-05-02 Fil dr i forskningspolitik. Olof är verksam vid Forskningspolitiska Institutet, Lunds Universitet med forskningsorganisation, politisk vetenskapssociologi, och storskalig forskningsinfrastruktur som specialområden. Olof driver en blogg med syfte att erbjuda kritisk och nyanserad information och analyser om politiken kring etablerandet av forskningsanläggningarna MAX IV och ESS.

Fredrik Gran 2011-03-01 Ph.D in electrical engineering. Fredrik är research manager i Köpenhamn på GN ReSound och har doktorerat och arbetat som Assistant Professor på DTU (Danmarks Tekniska Universitet). Han har internationella kontakter och inblick i hur anställningsförhållanden och arbetslivet på universitet och i internationella företag fungerar när det gäller forskning.

Intervjuer Region Skåne Anders Axelsson, 2011-05-21, Delprojektledare TA 3 Christian Lindell, 2011-05-21, Analysansvarig för näringslivsutveckling Maria Grynge, 2011-02-16, Delprojektledare TI 6 Magnus Jörgel, 2011-04-29, Delprojektledare TI 5 Inger Sellers, 2011-02-23, Samhällsplanerare avdelningen för regional utveckling

2011-11-15

82

Mailkontakt Rolf Elmér, 2011-03-02, Regionchef för Svenskt Näringsliv i Malmö. Han har en bakgrund som chef för flera skånska it-bolag.

Sofia Björk, 2011-05-02, Projektledare kongress/event i Lunds kommun Karin Lilja, 2011-05-12, Informations- och kommunikationsansvarig MAX IV Övrigt Arbetsgruppen TA 1 inom TITA projektet. Följande kommuner deltar i arbetsgruppen: Bjuvs kommun, Burlövs kommun, Eslövs kommun, Helsingborgs stad, Hässleholms kommun, Hörby kommun, Höörs kommun, Klippans kommun, Kristianstad kommun, Kävlinge kommun, Landskrona stad, Lomma kommun, Malmö stad, Simrishamns kommun, Sjöbo kommun, Skurups kommun, Staffanstorps kommun, Svalövs kommun, Svedala kommun, Tomelilla kommun, Trelleborgs kommun, Vellinge kommun, Ängelholms kommun och Östra Göinge kommun. Övriga representanter som deltar är: ESS AB, Lundamark AB, Lunds universitet, Länsstyrelsen, Malmö Högskola, Skånetrafiken, SLU och Trafikverket.

2011-11-15

83