Attentions medlemstidning nr 3, 2021

Riksförbundet Attentions medlemstidning nr 2/2021

Äntligen individuella prövningar!

NPF är inte längre ett hinder för att bli polis eller militär Författarsamtal med Nadja Yllner

”Hon kallades hemmasittare”

Sebastian med adhd tog studenten mot alla odds

NPF OBLIGATORISKT I LÄRARUTBILDNINGEN

Skola TEMA

●

PORTRÄTT: RIGMOR GUNNARSSON

●

SKOLCHEFENS SON VÄGRADE GÅ TILL SKOLAN

FYRABOKSTÄVER.SE Livet är fullt av bestyr, krav och måsten.

Därför är strukturer och rutiner extra viktigt för den som har fyra bokstäver att förhålla sig till. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

På fyrabokstäver.se har vi samlat olika verktyg och spaltat ner handfasta tips på hur du kan göra vardagens bestyr lite enklare.

Takeda Pharma AB | Vasagatan 7, 111 20 Stockholm | 08-731 28 00 | infosweden@takeda.com

C-APROM/SE/ADH/0001

INNEHÅLL & LEDARE

Riksförbundet Attentions medlemstidning

ATTENTION! Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Caroline Andersson Renaud Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Karin Friberg Tryck Mixi Print

INNEHÅLL

nr 3/2021

3

LEDARE

16 När skolchefens son inte ville gå till skolan

5

TEMA: Skola

18 Skolrapport visar på oro inför skolstart

6

Boendestödjaren förenklar Monicas liv

20 PORTRÄTT: Styrelseledamoten Rigmor Gunnarsson

6

Sebastian tog studenten mot alla odds

9

Nya examensmål om NPF i lärarutbildningen träder i kraft

22 AKTUELLT: NPF är inte längre ett hinder för att bli polis eller militär

12 Författaren Nadja: ”Hon kallades hemmasittare” 14 Ordlista för föräldrar till barn med NPF i skolan

Annonsbokning

24 ATTENTION PÅVERKAR 26 BOKTIPS: Svart bälte i föräldraskap 27 Digitala föreläsningar riktade till skolan 28 ATTENTIONKOLL 30 LOKALFÖRENINGAR

annonsbokning@attention.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden kansliet@attention.se Riksförbundet Attentions kansli kansliet@attention.se 073-941 68 63 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området.

Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2021 Nr 1 Äldre Nr 2 Boende Nr 3 Skola Nr 4 Specialintressen Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Svår skolgång för elever med funktionsnedsättning

H

ur skolan fungerar, eller inte fungerar för våra barn har varit viktigt för oss i Attention sedan vi bildades för mer än tjugo år sedan. Fokus har skiftat men i grunden har samma problem återkommit. Som en röd tråd går våra medlemmars berättelser om att skolans personal saknar kompetens och förståelse för hur man får med elever med NPF-diagnoser i undervisningen. Det leder i sin tur till att dessa elever halkar efter. De tappar självförtroendet och lusten att lära. Denna onda spiral av sjunkande skolresultat, hög frånvaro, konflikter, sämre mående för både barn och vuxna, börjar tyvärr redan tidigt – ofta redan på lågstadiet.

Attention har genomfört ett antal enkätundersökningar för att ta tempen på tillståndet inom skolan. Genom dem har vi kunnat se vad som händer och hur våra medlemmar berörs. Årets enkät besvarades av rekordmånga personer – hela 5 600. Våra enkäter avslutas alltid med en fråga där medlemmarna får berätta hur de vill ha det i stället. Ett viktigt återkommande krav handlar om ökad kompetens och förståelse från lärarnas sida. Våra föräldrar formligen vädjar till skolorna att försöka förstå barnets svårigheter och hitta ett sätt att samarbeta med dem som gör att skolan kan fungera. En kraschad skolgång är ett hot mot barnets framtid. Det vet föräldrarna som ofta tvingas slå knut på sig själva för att stödja sitt barn.

I förra numret av denna tidning berättade vi om en planerad kampanj som gäller skolan.

Den är nu i full gång och vår ambition är att nå ut till varenda skola och huvudman med vårt budskap; Kunskap gör skillnad och banar vägen till fungerande lärmiljöer även för barn med våra diagnoser. Skolans misslyckande påverkar inte bara de utsatta eleverna och deras föräldrar. Det drabbar också samhället i stort, genom bland annat ökat behov av socialtjänst, försörjningsstöd, psykiatri och annan sjukvård. Så kan vi inte ha det.

Attention sträcker nu ut handen till skolans beslutsfattare och pedagoger. Gensvaret från resten av samhället inklusive media har varit gott, vi är inte ensamma om att ropa på en förändring!

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se/bli-medlem

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Om du inte redan är medlem kan du enkelt bli det via vår webbplats där du också kan följa det vi gör.

Läs mer på www.attention.se/blimedlem

3

Öka din kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Välkommen till Attention Utbildnings öppna kursprogram om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Våra kurser vänder sig i första hand till dig som möter våra grupper i ditt yrke.

Vi erbjuder även uppdragsutbildningar.

HÖSTENS ÖPPNA KURSER: Tjejer och kvinnor med adhd, 16 september Strukturerat NPF-arbete iskolmiljö, 1 oktober Grundkurs om NPF, 24 november adhd och autism hos äldre, 2 december

Läs mer och anmäl dig till våra kurser på www.attention.se FOTO: ADOBE STOCK

●

TEMA SKOLA

Skolan, skolan, skolan.

Ständigt denna skola.

Attention upplever dessvärre att debatten om skolan är lika aktuell nu som när vi startade vårt arbete för 21 år sedan. Det går trögt och det är märkligt eftersom skolan är så viktig. Vi är många NPF-föräldrar därute som stångat oss vimmelkantiga för att våra barn ska få tillgång till ett lärande som de kan ta till sig. Ett lärande som ska vara lustfyllt, anpassat efter förmågorna de har och bjuda in till en gemenskap där de såväl bidrar som får ta emot.

Bristande stöd och anpassningar får förödande konsekvenser

I backspegeln kan vi se att barnen ofta fått nöja sig med en tummetott. Hastigt hopsnickrade lösningar och åtgärdsplaner som inte fullföljts eller inte ersatts om insatserna missat målet. Ibland har en insats fungerat tills något händer; det krävs bara att en lärare/eldsjäl säger upp sig eller bränner ut sig och plötsligt faller allt. Många av barnen orkade inte och blev ”hemmasittare” – alternativt skolsjuka. Skolans framfart gjorde i många fall saker svårare än de behövde vara. Spåren sitter kvar. Hos vissa för resten av livet. Varför tillåts det vara så här? Decennier efter decennier av unga människor som tappar tron på sig själv, på andra och som inte får chans att växa och lära på det sätt som de var ämnande?

Attentions skolkampanj ”NPF-säkra skolan nu!”

Tills dess att skolan genomgår en nyorientering som välkomnar ALLA så fortsätter vi på Attention arbeta för förändring. Ett led i detta enträgna arbete är att vi hela september kommer fokusera på skolan i och med vår skolkampanj ”NPF-säkra skolan nu!”. Den här tidningen med just tema Skola kommer ut mitt i kampanjen. Vi kommer också publicera skolrelaterat innehåll varje dag på webben och i våra sociala medier.

Vår skolrapport kommer vi också sprida intensivt under den här perioden för att säkerställa att makthavare och politiker inte missar vårt budskap. Hjälp oss gärna sprida rapporten lokalt där just du bor! » Du hittar rapporten och allt innehåll från kampanjen på www.attention.se/skolkampanj och via #NPFsäkraskolan

5

Sebastian tog mot alla odds

●

TEMA SKOLA

”Lämna din adhd hemma, här går vi i skolan”, fick Sebastian höra av läraren. Tillsammans med mamma Eva berättar den nyblivna kocken om den krokiga vägen från tumult till studentmössa. Om rollen som skolans syndabock, ungdomscoachen, lärarna från kroglivet och om framtidstron.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Adobe stock, privat

6

A

v klasskompisarna är Sebastian omtalad som den som lätt får kontakt med människor, killen man vill prata med. Nu efter studenten, med betyg i alla ämnen, ska han samla på sig arbetslivserfarenhet som kock. Sen vill han bli ungdomscoach. Han vet hur det känns att bli skolans syndabock, hur självkänslan påverkas. Han vet även hur det känns att ”inte vara någons problem”.

– Jag har mycket i kassen, och vill få nytta av det som blev fel för mig. Jag vill hjälpa dem som inte kan hitta sig själva.

När skolan inte funkar behöver alla känna sig bra och behövda någon annanstans.

I grundskolan var allt ”mitt fel”. Om någon kom gråtandes blev jag direkt utpekad

som skyldig av lärarna, även om eleven hade ramlat utan min inblandning. Jag blev instängd i mig själv. Till slut bär man allas skuld. Jag slutade att vara med, som i snöbollskrig eller fotboll, för att undvika bråk. ”Lämna din adhd hemma”

Sebastian tänker sällan tillbaka på grundskoletiden. Det tar för mycket energi och tid: – Jag tror att jag har blivit en annan person. All skuld som lades på mig, all mobbning genom åren. Vuxna i skolan har aldrig tagit reda på vilka problem jag har, de har bara sett mig som problemet.

Jag blev utmålad som en dum idiot redan på lågstadiet, till slut kände jag mig som

studenten

en sådan och blev den där idioten. Jag har slungats fram och tillbaka i olika skolor och fått höra att allt ska bli bättre, men allt blev mycket sämre.

Mamma Eva beskriver en son som ofta var arg i högstadiet. ”Med all rätt”, tillägger hon: – Sebastian har gått i en vanlig grundskola, en resursskola som inte fungerade, och ytterligare en resursskola med NPFkompetens som blev räddningen. I första resursskolan har Sebastian fått höra från lärare: ”Lämna din adhd hemma, här går vi i skolan.” Trots rektorsbeslut som gav Sebastian rätt till hörlurar med musik under eget arbete, för att kunna fokusera, tvärvägrade lärare i klassrummet.

Att inte vara någons problem, gjorde att jag började bli intresserad och ville lära mig.

I restaurangen blev jag bra på något, började sommarjobba där och fortsatte sedan i gymnasiet.

7

●

TEMA SKOLA

MAMMA EVA: ”Vi har slitit så många år tillsammans. Där står min son äntligen och firar studenten efter tre års kockstudier.

Jag är så imponerad och stolt”

Högstadiet på sju månader

Inför nian stod Sebastian utan betyg, förutom i två ämnen där lärarna hade anpassat undervisningen.

– Jag vägrade ställa upp på detta. Han hade rätt att utvecklas och göra det han ville i livet. Vi hade möten om dessa hörlurar, om vikten av anpassning och betonade att beslutet kom från rektorn.

Jag möttes bara av en bristande vilja från lärare till att ens försöka anpassa. Överlämningen inför nian inkluderade en tjock journal där Sebastian tillskrevs egenskaper, som den nya skolan inte såg ”en halv sekund av”, säger Eva: – Han fick så självklart den hjälpen han behövde i nian, det förekom aldrig några bråk. Telefonen slutade att ringa. Jag skulle inte längre hämta något barn. Jag som suttit i möte jämt med allt och alla – med skolan, socialtjänsten, BUP och andra föräldrar. Nu hade jag en son som läste in hela högstadiet på sju månader. Lärarna ringde bara för att ge beröm. Kan man göra rätt, så gör man rätt.

Restaurangen och självkänslan

Den nyblivna studenten har sedan åttan haft en trygg plats, en restaurang där han började praktisera två dagar i veckan när skolfrånvaron blev allt högre. Genom åren har han återkommit dit.

– Att inte vara någons problem, gjorde att jag började bli intresserad och ville lära mig. Jag som tidigare hade kämpat mig igenom varje dag, hade aldrig funderat på framtiden. Vad vill jag bli? I restaurangen blev jag bra på något, började sommarjobba där och fortsatte sedan i gymnasiet. Jag behövde inte bygga nya 8

broar med folk jag inte känner.

Med hjälp av ett yrkesinriktat gymnasieprogram, förstående lärare och med ett lyckat skolår i nian, byggde han upp självkänslan som förstördes i grundskolan: – På gymnasiet har jag haft lärare som kommer från restaurangbranschen. Alla har hjälpts åt för att allt ska bli bra. En dålig dag har räddats av förstående lärare.

Insats: en vuxen förebild

Under en period i högstadiet befann sig Sebastian allt oftare i fronten när det blev tumult: – Jag sökte mig till ett umgänge som delade mina livserfarenheter. Sådana som hade blivit mobbade, bortkastade bland vuxna i skolan och som förstod mig. Här blev jag accepterad.

Sebastian sökte till slut hjälp för sitt mående och fick kontakt med en ungdomsbehandlare via socialtjänsten.

Kontakten hade etablerats som en följd av skolans orosanmälningar på grund av skolfrånvaron. När droger och gängbildning kom in i bilden, ville socialtjänsten bryta i tid och erbjöd denna hjälp. Eva och Sebastian hade båda önskat sig ytterligare en vuxen förebild som stöd.

– Han är nästan två meter lång och placerades längst fram på barrikaderna av andra. Som han mådde då, var han glad bara någon hejade på honom, oavsett vilka de var. I mötet med ungdomscoachen fick han hjälp att bearbeta sina upplevelser från grundskolan, sortera i känslorna och hantera livet.

Sebastian talar varmt om coachen: – Jag lärde mig att jag kunde förebygga utfall och anfall, påverka mina reaktioner

och hur jag förhåller mig till andra. Jag har blivit bättre på att bygga broar, inte bränna broar. Fortfarande återkommer jag till ungdomscoachen när saker brakar loss, för att tömma ryggsäcken.

Lärare från kroglivet

Eva beskriver att utredningen till diagnos, medicinering och samtal med ungdomscoachen har varit viktiga faktorer som lett till student och framtidstro. Körkort, arbetslivserfarenhet, flexibla lärare och pandemiåret med distansstudier är ytterligare positiva delar som banat väg i livet: – Han hittade sin grej i restaurangen, intensiteten fick utrymme någonstans.

Hade han haft gymnasielärarna under grundskoletiden, vilken skillnad det hade varit. De har varit flexibla och införstådda med diagnosen. Det var så tydligt att lärarna inte fastnat i skolans uppstyltade box, de hade arbetat inom kroglivet med människor hela livet. Trots fantastiska lärare gjorde distansåret honom gott, med sovmorgnar, paus från skolmiljön och studiefokus på timmar som passar honom.

Sebastian menar att hela skolupplägget går i otakt, även om han lyckats kämpa sig till betygen.

– Distansstudierna gjorde att jag slapp surret i klassrummet. Långa genomgångar har aldrig funkat, då är jag helt slut när det är dags för eget arbete. När jag bearbetat och är redo, då är lektionen slut.

Kock & ungdomscoach

Sebastian är tacksam för tryggheten han fann till slut, en social tillhörighet i skolan.

– Bristande respekt från lärare skapar trots, otrygghet, stök och ignorans. Jag kan se min del i vissa situationer, men jag minns även att många var elaka utan anledning. Kockyrket kommer alltid att vara en del av mitt liv, men jag vill hjälpa barn och unga så som ungdomscoachen hjälpt mig.

Eva är imponerad av Sebastians vändning och hans planer på vidare studier.

– Vi har slitit så många år tillsammans.

Där står min son äntligen och firar studenten efter tre års kockstudier. Han har fixat betyg i alla ämnen, med minimala anpassningar helt på egna ben. Jag är så imponerad och stolt, grät till och från hela studentdagen. Han vände allt och det är helt otroligt. Det som kändes så nattsvart för några år sedan bar frukt till slut. ●

Nu träder de nya examensmålen om NPF i kraft Höstterminen 2021 är här och i och med detta ska alla lärarutbildningar innehålla kunskap om neuropsykiatriska fuktionsnedsättnngar. Det nya examensmålet ska säkerställa att nyexaminerade lärare har rätt kompetens att bemöta elever med NPF-diagnoser i skolan och anpassa klassrumssituationen efter olika behov.

Text: Nicole Kling

D

●

Illustration: Prernilla Förnes

●

Foto: Kristian Pohl, Regerginskansliet

e nya examensmålen innebär bland annat att alla lärarstudenter från och med höstterminen 2021 kommer att utbildas i att möta och anpassa pedagogiken utifrån barn och ungdomar som har NPFdiagnoser. När Attention i samband med att de nya kraven på utbildningarna tillkännagavs talade med Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, underströk hon

vikten av att alla barn har rätt att få med sig de kunskaper man behöver i skolan och att få det stöd man är i behov av: Lärarna blir bättre rustade

– De nya målen innebär att alla lärarstudenter kommer att behöva ha en förståelse för vad olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär och visa att de kan identifiera dessa och tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser. Det handlar helt enkelt om att man kommer att vara bättre på att anpassa lärmiljön och undervisningen också för dessa barn och ungdomar, sa Matilda Ernkrans då och utvecklade sitt resonemang:

Fa k t a :

De nya examensmålen innebär bland annat att lärarstudenten ska visa förmåga att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser – inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter. De nya examensmålen trädde i kraft den 1 januari 2021 och börjar tillämpas i utbildningar som startar höstterminen 2021.

– I och med de nya målen kommer man inte att kunna examineras till lärare om man inte har den här kompetensen med sig. Jag är övertygad om att kraven på de här kunskaperna kommer att göra alla typer av lärare bättre rustade att ta sig an sitt yrke.

Det är upp till varje lärosäte att se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven.

För redan yrkesverksamma lärare är det i huvudsak arbetsgivarnas ansvar att se till att deras personal får kontinuerlig fortbildning när det gäller kunskap om NPF. ● 9

●

TEMA SKOLA

”DET HANDLAR INTE OM ATT ELEVER MED NPF SKA TA SIG I KRAGEN” Lärarutbildningarna är nu igång och med dem förtydligade krav på att lärare ska kunna tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser utifrån NPF-diagnoser. Inte minst hoppas Per Båvner, utredare på Lärarförbundet, att de nya examensmålen ska ge lärarna bättre förutsättningar att möta dessa elever ute i verkligheten – och att alla elever ska känna sig sedda.

Text: Nicole Kling

●

Illustration: Prernilla Förnes

●

Foto: Lärarförbundet, pressbild

P

er Båvner arbetar som utredare på Lärarförbundet och har tidigare varit kanslichef på lärarutbildningen vid Karlstads universitet och dessförinnan vid Stockholms universitet. Han har i sin nuvarande roll både ansvar för specialpedagogiken och för lärarutbildningen, frågor som genom de nya examensmålen sammanfaller.

Föredrar pedagogiska termer

– Sedan 2011 ska lärarutbildningen innehålla ett specialpedagogiskt moment och de nya kraven är snarast ett förtydligande om att utbildningen ska ta upp kunskap som specifikt rör NPF-diagnoser, säger han.

Att det i dag finns brister i hur skolan lyckas bemöta elever med NPF-diagnoser och att lärarna behöver bättre villkor i form av mer resurser och 10

kompetens i dessa frågor råder det ingen tvekan om, menar Per Båvner. Men han ställer sig skeptisk till att de nya examensmålen knyter dessa brister till medicinska diagnoser, snarare än till skolans pedagogiska termer.

Konflikthantering är jätteviktigt

– Det är ganska ointressant för läraren att veta vilken eventuell diagnos eleven har, hen behöver snarare veta hur eleven fungerar i klassrumssituationen. Här skulle vi på Lärarförbundet hellre sett att man, i stället för att specificera just NPF, hade fokuserat på de olika beteenden som kan orsaka problem och på hur dessa ska bemötas på bästa sätt. Det kan till exempel handla om repetitiva beteenden, koncentrationssvårigheter eller annan problematik som ofta ingår i olika NPF-diagnoser, säger han och fortsätter: – Det är viktigt att lärare har kunskap om konflikthantering genom metoder som exempelvis lågaffektivt bemötande och en förmåga att sätta sig in i elevens situation.

En av de viktigaste kunskaperna för lärare

att ta till sig om elever med NPF är att det inte handlar om att de ska ta sig i kragen, utan att det är deras ansvar att med professionella verktyg hjälpa eleverna att klara av situationer de inte själva kan ta sig ur.

Per Båvner hoppas att de nya examensmålen ska aktualisera frågan om att omsätta teori i praktik och efterlyser därför fler seminarier och iscensättande övningar där lärarstudenterna får konkretisera vad de har lärt sig.

Hoppas det resulterar i kvalitetshöjning

– Det är inte säkert att man som lärarstudent har sådan ”tur” att praktikperioden ger en chans att öva på konfliktsituationer.

Jag hoppas att ett större intresse för elever med särskilda behov kommer att innebära en kvalitetshöjning av svensk skola och ett förtydligande om att det är varje lärare som, tillsammans med elevhälsans specialpedagogiska uppdrag, är ansvarig för att också dessa elever får rätt förutsättningar för sin utbildning. Målet måste vara att alla barn och ungdomar, oavsett diagnos, ska känna sig sedda. ●

Två lärosäten om hur de hanterat de nya examensmålen i sina lärarutbildningar Text: Nicole Kling

●

Fotot: Martin Bengtsson, privat

Sofia Kvist Lindholm, samordnande programansvarig utbildningsledare vid Linköpings universitet

Anna Tegström, utbildningsledare Lärarhögskolan vid Umeå universitet Hur kommer ni se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven?

Hur kommer ni se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven?

– Lärarutbildningarna vid LiU har sedan länge bedrivit ett systematiskt arbete för att studenterna ska lära sig att känna igen olika funktionsnedsättningar och hantera specialpedagogiska behov. Att kunskap om

– Genom samverkan mellan olika institutioner

NPF nu tas upp specifikt i examensmålen har

ser vi till att nyttja kompetensen på bästa

medfört att vi har ökat fokus på NPF i flera

sätt i de olika programmen. Kunskap om NPF

lärandemål och examinationer i programmens

ingår i samtliga lärarprogram, i vissa av dessa

kurser. Vi har även förstärkt innehållet

program som en särskild kurs, i andra som en

genom relevant kurslitteratur och praktiska

del i en kurs med ett eller flera kursmål som

lärandeaktiviteter.

examineras.

Varför är det viktigt att lärare har kunskaper om NPF?

Varför är det viktigt att lärare har kunskaper om NPF? – Det är viktigt med kunskap om särskilda

– I förskolan och skolan har alla barn och

behov för att öka förståelsen och möjliggöra

elever rätt att få den ledning och den stimulans

anpassningar, och mer kunskap om NPF

som de behöver för just sitt lärande och sin

kan bidra till detta. Rätten till stöd och

utveckling. Det är ett centralt uppdrag för

anpassningar i skolan utgår dock inte från

varje lärare att ge elever med NPF sådant stöd

att eleven ska ha erhållit en diagnos, utan

och att skapa en lärmiljö som, så långt det är

från individens behov av stöd i relation till att

möjligt, motverkar deras svårigheter. Detta

uppnå målen. Ett ökat fokus på diagnoser i

kräver kunskaper om det ”kompensatoriska”

skolan riskerar att missgynna alla barn som

uppdraget och en förmåga att samverka med

på något sätt avviker från normen utan att

kollegor och andra professioner i förskolan och

ha NPF. Vi ser det därför som viktigt att NPF

skolan. Vi ska utbilda våra lärare för att kunna

betraktas som en grupp bland flera och att

utforma undervisningen utifrån barns och

individens behov fortsätter att stå i fokus.

elevers individuella förutsättningar och behov, ge särskilt stöd – oavsett om eleven har en

Vad tror ni att de nya examenskraven kommer att innebära för svensk skola?

diagnos eller inte.

– Förhoppningsvis kan det i förlängningen

göra anpassningar och i samverkan med andra

Vad tror ni att de nya examenskraven kommer att innebära för svensk skola?

innebära att lärares ökade kompetens inom detta område gör att elever med NPF får ett riktigt gott stöd under sin skoltid. Vi vill

– Att förskolan och skolan på ett ännu bättre

understryka vikten av att kunskap om NPF inte

sätt kan uppfylla vad som anges i skollagen, och

fokuserar på identifiering av symptom, utan

i praktiken att så goda lärmiljöer skapas att allt

att den belyser komplexiteten det innebär att

fler elever kommer till sin rätt och allt färre blir i

ha en diagnos och att individens behov är det

behov av särskilda stödinsatser. ●

som sätts i fokus och bemöts. ●

11

●

TEMA SKOLA

Hon kallades hemmasittare – samtal med författaren och föräldern Nadja Yllner

Författare och journalist Nadja Yllner har skrivit boken Hon kallades hemmasittare – om skolan, tårarna och kampen i hallen. Hon berättar om åren när hennes dotter inte kunde gå i skolan, om barnen som ingen myndighet brytt sig om att räkna och om betydelsen av att ta det lugnt.

Text och foto: Caroline Jonsson ● Foto: Caroline Andersson Renaud

”D

e senaste tio åren har antalet barn som uteblir från skolan, som utvecklar ångest, depression och som börjar äta antidepressiva läkemedel ökat oroväckande mycket. Den här boken handlar om just det, och om speciellt ett av alla dessa barn – mitt eget.” I boken förmedlar Nadja Yllner vardagen utifrån ett föräldraperspektiv. Om vanmakt, möten med psykologer, handlingsplaner, hopp och flyttdrömmar. Som grävande journalist ger hon även en samtidsanalys, lyfter skolfrånvaron i världen och förmedlar samtal med skolministern, experter och Skolverket. ”Inga tecken på avmattning”

Hennes dotter Lovas önskan med boken, Hon kallades hemmasittare, är att föräldrar ska känna sig mindre ensamma och inte lägga skulden på sig själva, så att de lättare kan hjälpa sina barn.

– När Lova började stanna hemma var hon först på sin skola. Hon blev den första som uteblev på sin andra skola. Nu är det massor av barn som är i Lovas situation.

Jag tror att samhället börjar vakna, säger Nadja Yllner.

Mellan 2009 och 2019 har antalet 10 – 14-åringar med olika ångestsyndrom som kontaktar psykiatrin trefaldigats. Lova 12

var ett av dessa barn med illamående, oro, rädslor och social fobi.

– All statistik går käpprätt uppåt. Vi har ingen aning om var det slutar, det finns inga tecken på avmattning. Lovas diagnoser spelade mindre roll för de insatser som erbjöds i skolan. På individnivå är det såklart värdefullt att få rätt stöd och hjälp, men på samhällsnivå riskeras fokus alltmer riktas mot individen, inte skolan – samtidigt som skolmiljön har förändrats markant under dessa år.

Illamåendet Violetta

Bokens titel inkluderar kampen i hallen.

Om hur de små fötterna en morgon trycktes ned i de svarta pälsklädda snörkängorna samtidigt som dottern upprepar: Jag vill inte. Om hur föräldrarna bestämmer sig för att i dag är det skoldag, en kamp som slutar med att hon flyr till granngården.

– I dag har jag den värdefulla och befriande insikten att kraften måste komma inifrån barnet. Då hade jag inte den förståelsen. Allt var jättesvårt, man misslyckades ständigt. Jag bar tills jag insåg att det är inte jag som ska bära henne. Det blir konstgjord andning.

Lovas illamående började i trean. Hon döper illamåendet till Violetta, vars skepnad liknar en tant med lila kjol och tröja.

Violetta stannar hos Lova hela mellanstadiet, och hindrar henne från att ta sig till skolan.

– Illamåendet var egentligen oro och ångest. Till slut ville hon inte längre leva.

Hade vi inte pressat henne så hårt hade det inte behövt gå så långt. Barn som mår bra kan man putta och uppmuntra: Kom igen.

Vingliga barn ramlar och mår ännu sämre när de blir puttade.

Barnen som inte räknas

”Alla de barn som slutar att gå till skolan för att de mår illa, har huvudvärk eller annan oro i kroppen har ingen myndighet brytt sig om att räkna. Denna skara barn hade tillåtits att växa i det fördolda”, skriver Nadja Yllner..

– Riksdagen har nu gett Skolverket i uppdrag att kartlägga hur dessa barn ska börja räknas. Bara genom att börja räkna förebygger vi skolfrånvaro. Det har vi sett i andra länder. Skolor behöver incitament för att värdesätta arbetet med att elever faktiskt är närvarande. Så länge varje kommun förväntas avgöra vilka insatser som ska införas för elever som inte kan gå i skolan – så kommer dessa barn fortsätta att falla mellan stolarna. Lagstiftning krävs som gör skolan skyldig att erbjuda insatser för barn som inte klarar klassrumsmiljön.

Jag önskar i dag att jag hade haft förmågan att tagga ner, slutat tjata och inte bli arg och ledsen. Att jag på allvar hade agerat utifrån att det viktigaste var att mitt barn mådde bra.

”Knuten blev bara hårdare”

I boken försöker Yllner ge svar på frågan: Varför är det så många barn som inte längre klarar av att gå till skolan? Hennes egen analys är att: ”Regeringen måste börja räkna, Skolverket behöver förmedla riktlinjer, skolor måste återinföra små grupper och kommuner behöver skapa hemmasittarteam.”

– När riktlinjer saknas riskerar man som föräldrar att faktiskt förvärra skadan.

Jag önskar idag att jag hade haft förmågan att tagga ner, slutat tjata och inte bli arg och ledsen. Att jag på allvar hade agerat utifrån att det viktigaste var att mitt barn mådde bra. Vi pressade och lät henne misslyckas varje dag med att ta sig till skolan. Knuten blev bara hårdare.

Lovas vändning kom i samband med flytten från Göteborg till Stockholm, när hon började i en ny kommunal skola.

– Lova upplevde länge att vi tvingade henne till att misslyckas. Det ska ingen tolvåring behöva vara med om.

Kunskapen tar hon igen lätt, men tänk att det tog mig två år innan jag tänkte tanken

att hon behövde en liten grupp. Nu vet jag att hon hade behövt det direkt.

Alla var nybörjare

I skolans styrdokument står tydligt vad skolan är ansvarig för, men inte hur skolor ska göra när de tar detta ansvar.

Barnen som varit hemma på grund av psykisk ohälsa har registrerats med giltig frånvaro i statistiken och därmed gått under radarn. ”När ingen vet vem som är skyldig att göra vad finns risken att ingen gör något alls. Speciellt om lösningen kostar pengar och inte ryms i budgeten”, skriver hon.

– När skolan ringer för att informera att det är viktigt att barnet går i skolan, hade det varit bra om det även kommer en följdfråga: Hur kan vi hjälpa er? I vårt fall var alla nybörjare. Jag har en känsla av att det sker förändringar, att smågrupper sakta återinförs.

Yllner minns känslan när hon ringde rektorn på Lovas blivande skola i huvudstaden: – Jag berättade att hon inte gått i

skolan på två och ett halvt år. Då svarar rektorn att det finns en liten grupp för elever med Lovas erfarenhet, där elever kunde få slippa socialt samspel. Vilken gudagåva! Plötsligt blev inte Lova konstig. Här fanns en skola som vågade satsa på att ge elever det de behövde. ”Tagga ner”

För Lova hade skolgången i mindre grupp och senare en elevassistent störst betydelse, säger Yllner. I boken tillägger dottern att hon inte hade blivit lika rädd för skolan om föräldrarna varit lite lugnare.

– Jag har inga tricks att förmedla, vill bara säga att livet löser sig för dessa barn. Tagga ner. Mycket läker med åren, tiden är viktig. Vi kan aldrig lagstifta om banden mellan en elev och en speciell vuxen på skolan, men ofta är dessa relationer avgörande. Att det finns någon vuxen på skolan som eleven känner sig trygg med, någon de kan få telefonnumret till och höra av sig till vid behov. ● 13

●

TEMA SKOLA

Ordlista till dig som har barn med NPF i skolan Vad gäller egentligen när ens barn har svårt att klara skolans kunskapskrav? Vad kan man förvänta sig av skolan? Vem ska man vända sig till? Det är inte lätt att veta och särskilt inte när orden som skolan använder ibland känns som rena rama grekiskan. I ordlistan nedan har vi därför samlat de vanligaste orden och begreppen som används i skolans värld.

Text: Nina Norén ● Illustration: Prernilla Förnes

» Anpassad studiegång

Anpassad studiegång är tänkt att användas

en elev utsätts för kränkningar. Om du inte

Anpassad studiegång innebär att skolan

som en tillfällig åtgärd, alltså under en

är nöjd med deras insatser ska du vända dig

får göra avvikelser från den timplan samt

begränsad period, i så få ämnen som

till skolchefen för kommunala skolor eller

de ämnen och mål som annars gäller för

möjligt.

skolans styrelse för fristående skolor. Om det

utbildningen. Ett beslut om anpassad

inte heller leder till någon förbättring kan du

studiegång förutsätter att särskilt stöd inte

» Barn- och elevombudet (BEO)

i tillräcklig grad kan anpassas efter elevens

Om ditt barn utsatts för kränkningar i

behov och förutsättningar. Det är rektorn som

skolan så ska ni i första hand vända er till

beslutar om anpassad studiegång. Beslutet

någon i skolan, till exempel en lärare eller

» Extra anpassningar

ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.

rektorn. De har en skyldighet att agera när

Om det kan befaras att en elev inte kommer

14

göra en anmälan till BEO, som är en del av skolinspektionen.

att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

tillsammans skriva en SIP för att de olika

det finns särskilda skäl. Detta kallas för

eller de kravnivåer som gäller ska eleven

instanserna ska samordna sina insatser.

särskild undervisningsgrupp. Särskild

så fort som möjligt ges stöd i form av extra

Skolans delaktighet i en SIP nämns inte i lagen,

undervisningsgrupp kan vara att en elev

anpassningar. Extra anpassningar är en mindre

men det finns inget hinder mot att skolan är

får undervisning i en annan grupp inom

ingripande stödinsats som lärare och övrig

involverad. Med en SIP undviker man att barnet

skolan. Det kan också vara undervisning

skolpersonal normalt kan genomföra inom

i fråga ”faller mellan stolarna” eller blir hänvisad

i andra lokaler med annan personal i en

ramen för den ordinarie undervisningen. Det

fram och tillbaka mellan verksamheter. Att man

kommungemensam grupp, i vissa kommuner

måste inte fattas något formellt beslut om

ska upprätta en SIP vid behov av samordning

benämnda som ”resursskolor”.

extra anpassningar.

står i både Socialtjänstlagen och Hälso- och

» Hjälpmedel i skolan

sjuk- vårdslagen sedan 2010.

» Åtgärdsprogram Om de extra anpassningar som läraren ger i

Skolan är skyldig att erbjuda de verktyg som en

» Skolinspektionen

elev behöver i skolmiljön. Eleven ska inte stå

Skolinspektionen är en statlig myndighet

eleven ska kunna nå kunskapsmålen, har man

för någon eventuell kostnad. Om det handlar

som granskar skolor, och kontrollerar

rätt att få ens behov av särskilt stöd utrett.

om en stödinsats av mindre karaktär är det

att skolhuvudmannen tar sitt ansvar för

Enligt skollagen ska en sådan utredning göras

klassläraren som är ansvarig att möta det

skolans kvalitet. Hit kan man till exempel

så snabbt som möjligt. Om man kommer fram

behovet. Om det är stöd av mer omfattande

vända sig om rektorn inte utreder behov av

till att eleven behöver särskilt stöd, ska ett

och varaktig karaktär ska det föras in i ett

särskilt stöd och man ser allvarliga brister

åtgärdsprogram tas fram. Det är rektorn som

åtgärdsprogram, och då är rektorn ansvarig.

i en elevs skolsituation. Skolinspektionen

beslutar om åtgärdsprogram. ●

» Pys-paragrafen – Undantagsbestämmelsen

utreder frågorna och fattar ett beslut om vad skolan behöver göra. Alla, även elever och

I skollagen finns en bestämmelse – den så

vårdnadshavare, kan göra en anmälan om

kallade ”Pys-paragrafen” – som säger att

brister i skolan till Skolinspektionen via deras

läraren kan bortse från enstaka delar av

webbsida.

kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för det. Särskilda

» Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

skäl kan till exempel vara att eleven inte kan

SPSM är myndighet som arbetar för att

uppnå ett kunskapskrav på grund av sin

”barn, unga och vuxna, ska få förutsättningar

funktionsnedsättning. Det finns till exempel

att nå målen för sin utbildning”. Det gör de

kunskapskrav på att kunna ”läsa mellan

genom specialpedagogiskt stöd, undervisning

raderna”, det vill säga förstå något som inte

i specialskolor, tillgängliga läromedel och

är klart utskrivet i en text. Detta krav kan vara

statsbidrag. De kan till exempel göra insatser

svårt att uppnå för elever med NPF. I första

där det pedagogiska stödet kring en elev med

hand ska skolan undanröja hinder för att

funktionsnedsättning behöver utvecklas, och

elever med funktionsnedsättning ska klara

skolan behöver hjälp i det. Som förälder kan

kunskapsmålen. Om det inte räcker kan Pys-

man inte vända sig till SPSM, utan det är skolor

paragrafen komma till användning.

som kan söka stöd hos dem.

» Resursskola

» Särskilt stöd

Resursskola är en term som kommunerna

Om extra anpassningarna inte räcker för att

använder för de särskilda skolor som tar emot

eleven ska nå upp till kunskapskraven ska

barn som av olika anledningar inte klarar

man utreda behov av ”särskilt stöd”. Särskilt

av att studera i den ordinarie grundskolan.

stöd är mer ingripande i sin karaktär än extra

Resursskolan följer samma läroplan som den

anpassningar. Särskilt stöd går oftast inte att

ordinarie grundskolan, men tar större hänsyn

genomföra inom den ordinarie undervisningen.

till att alla barn är olika, har olika intressen och

Det är mer omfattande och/ eller pågår under

därför lär sig på olika sätt i olika takt. Det som

längre tid. Det är rektorn på skolan som

skiljer resursskolan från ordinarie grundskolor

beslutar om särskilt stöd och dessa insatser

är till exempel att klasserna är mindre,

ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Vad

pedagogiken är bättre anpassad efter individen

kan särskilt stöd innebära? Det kan till exempel

och att personalen ofta har erfarenhet av barn

handla om tillgång till elevassistent, särskild

med olika funktionsnedsättningar. Utbudet

undervisningsgrupp, enskild undervisning eller

av resursskolor varierar från kommun till

anpassad studiegång.

kommun.

» Samordnad Individuell Plan (SIP)

ordinarie undervisningen inte räcker för att

Tips!

Läs mer om ditt barns rättigheter i skolan: www.skolverket.se Eller ring deras Upplysningstjänst för att ta reda på vad som gäller: 08-527 332 00

» Särskild undervisningsgrupp Rektorn får besluta om en elev ska

Om en skolelev är i kontakt med socialtjänsten

undervisas i en annan undervisningsgrupp

eller hälso- och sjukvården kan man

än den som eleven normalt tillhör om

15

●

TEMA SKOLA

När skolchefens son vägrade gå till skolan En dag sprang sonen så långt han orkade, bort från skolan. Därefter återkom han aldrig. ”Alla tittade på sonen, men ingen tittade på skolan.” Nästa år tar han studenten efter distansstudier. Christian Persman talar om maktperspektiv, följsamhet, exponering och ”skolfobi” i rollen som pappa och tidigare skolchef – nu även utvecklingsledare för kommunens nya skola.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Privat och Adobe Stock

H

ur kan man vara skolchef och inte få sitt barn till skolan? Hur får vi föräldrar att förstå att skolan är viktig? Ni kanske måste vara tydligare, ställa krav och göra det tråkigare hemma. Kommentarerna från skola och omgivning sätter spår, säger Christian Persman. I nästan tio år var han grundskolechef i Arvika kommun, chef över rektorn som ansvarade för skolan där hans son inte längre kunde vistas.

– Hans skolfrånvaro ökade under högstadiet och han blev med tiden en så kallad hemmasittare. Jag har sett konsekvenserna för en individ och familj att hamna i detta utanförskap. Vi förstod inför nian att han inte tar sig tillbaka till skolan. Vi visste inte vad vi skulle göra.

Ingen annan visste heller.

Förändra maktperspektivet

Christian vill med erfarenheten av de dubbla rollerna som skolchef och förälder förändra maktperspektivet, bidra med kunskap och förebygga att andra elever drabbas av psykisk ohälsa på grund av skolmiljön. I dag är han utvecklingsledare för den nya kommunala högstadieskolan.

Han skapar skolan som hans son hade behövt.

– Ibland har jag tvivlat på om jag skulle stanna i skolvärlden, jag bar på 16

mycket ilska. Jag har landat i att jag vill använda min kunskap och erfarenhet.

Många far illa av de påtvingade sociala miljöerna i skolan. Den nya skolan har återhämtningsytor för dem som vill vara ifred. Det hade hjälpt min son.

Hans fru är specialpedagog, och tillsammans föreläser de om sina erfarenheter, för att bidra till fokusskifte. Skolans frågor måste handla om skolan – därefter eleven.

– I dag är det oftast tvärtom. Alla tittar bara på eleven. Föräldrar med barn som inte kan vara i skolan lever under enorm

”Vi ombeds att få vårt barn att skärpa sig, samtidigt som föräldrar slåss för sina liv och för sitt barns existens.

Det fattar inte alla i skolvärlden.”

stress. De sitter många gånger och är sitt sämsta jag, för mig var det så. Vi ombeds att få vårt barn att skärpa sig, samtidigt som föräldrar slåss för sina liv och för sitt barns existens. Det fattar inte alla i skolvärlden. Som verkligheten ser ut måste du som förälder vara påläst och hävda miljöns betydelse.

Vad betyder skolplikt?

Ett barn kan inte välja skolplikt, konstaterar han. Enligt honom betyder skolplikt ett ansvar att skapa en skolmiljö som barnet kan hantera. Makt innebär ett ansvar för att Alex, Omar och Maja ska kunna passa in i skolan. Maktunderläget som många familjer upplever kan förebyggas. En gång för alla vill han få skolor att ställa sig den rätta frågan: Vilken miljö erbjuder vi eleven?

– Alla tittade på sonen, men ingen tittade på skolan. Hur kan det vara så svårt att förstå vad vi pratar om? En förlegad inställning styr ofta skolpersonalen, med en underliggande värdering av att föräldrarna har misslyckats när barnet inte går i skolan. Jag märkte exakt vilka som värderade oss, det påverkar mig än i dag. Så länge en enda lärare har kvar detta synsätt vidmakthålls maktobalansen.

Han är öppen med att även han, i rollen som skolchef, har sänt hot om vite till

föräldrar vars barn inte var i skolan. Han ärvde arbetssätt, men beslutade även snabbt att detta skulle upphöra.

– Det är lätt att tro att jag efter min erfarenhet som förälder skulle ha blivit mer förstående, men jag vill påstå att jag haft samma humanistiska grundsyn genom alla år. Den stora insikten fick jag i rollen som pappa. Jag var som många andra marinerad i en skoltraditionell värld. ”Man kan inte ha roligt jämt.” ”Du vänjer dig.”

Jag sa så till min son samtidigt som han tydligt visade signaler som magont, huvudvärk och feberkänsla. Där gjorde jag fel. Jag önskar att jag varit lika följsam som min fru. ”Psykologen springer efter”

Nästa år tar sonen studenten efter distansstudier i olika former. Han återvände aldrig till skolbyggnaden efter en oktobermorgonen i åttan 2015, då han i en panikångestattack sprang så långt han orkade bort från skolan. Därefter började kampen för sonens mående. Psykologen föreslog en ångestbehandling med kognitiv beteendeterapi – KBT, och exponering för att närma sig skolan igen.

– Våren i åttan följde psykologen med sonen till skolan som en del av exponeringen. Vid ankomst rymmer sonen, han springer för livet och psykologen springer efter. Situationen utlöser en andra panikångestattack. Ångestbehandlingen som han fick fokuserar på exponering, att ställa krav och utmana sig. Det blir helt galet. Stressbehandling fokuserar på återhämtning och anpassade krav, vilket jag anser att han hade behövt.

Exponeringen fungerade inte. En NPF-utredning ”indikerade” på autism, men då sonen var så påverkad av stress sattes ingen diagnos. Båda föräldrarna såg ett ängsligt och oroligt barn som inte trivdes på raster, i korridorer och bland folk. Läraren i förskoleklass hade berättat att sonen sitter i en soffa i klassrummet på rasterna, men att inga problem fanns eftersom han var så ”duktig”.

Nödbromsen

När till slut både skolpersonal och föräldrar är lika stressade, då behöver alla ta ett steg tillbaka. Med facit i hand betonar han att tid för läkning är en viktig aspekt som ofta glöms bort: – Hela skolvärlden är fylld med prestationskrav, betyg, tidskrav och stress. Till

slut satte vi föräldrar ner foten gentemot skola och BUP. Vi pressade näst intill ner vår son i sängen med alla krav innan vi sa till alla: Nu slutar vi att ställa krav på vår son.

Efter att föräldrarna drog i nödbromsen upphörde försöken att få in sonen i skolbyggnaden.

Distanslösningar infördes och sonen började må bättre.

– Vi måste börja definiera skola. För oss blev det viktigt att göra skillnad på fysisk skolnärvaro och att klara skolan.

Regeringen öppnar upp nu, distansundervisning ska tillåtas på grund av medicinska skäl. Tidigare har skolor hävdat att det inte är lagligt, det stämmer inte. I dag är elever hemma, erbjuds ingenting och tröskeln blir allt högre till en eventuell återgång i skolan. Fysisk närvaro är inte heller ett kriterium för betyg. Elever som inte får betyg på grund av fysisk frånvaro blir felbehandlade. ”Skolfobi”

Ökade krav och exponering fungerade inte för sonen, som drabbats av psykisk ohälsa på grund av skolmiljön. Det fungerar inte för något barn som vill vara i skolan, men som inte kan, säger han, vilket även senaste forskning visar enligt honom: – Vi ber aldrig en vuxen att exponera sig på arbetsplatsen i morgon, om arbetet var orsaken till sjukskrivning och utmattning. Exponering som behandling

Alla tittade på sonen, men ingen tittade på skolan.

Hur kan det vara så svårt att förstå vad vi pratar om?

för barn som blivit sjuka av skolan är galet konstigt. KBT ger tydliga effekter vid exempelvis spindelfobi. I vår sons fall översattes det till någon form av skolfobi.

Vad är det? Vi talar ju om en komplex situation. Relationella teorier, hur människan reagerar på sin miljö, har inte slagit igenom ännu. Kunskap saknas i alla led där kunskap måste finnas.

Christian står inför slutbesiktningen av nya skolbygget med stressreducering i fokus. Inför terminen möts eleverna av mindre studierum, mjuka färger, dämpad belysning, textilgolv och gungvänliga stolar. De som önskar sitta avskilt har en egen zon i klassrummet.

– Här får du välja om du vill synas och höras. Vill du ta det lugnt och softa under raster, finns återhämtningsytor. Här finns inga korridorer eller trapphus. Det hade varit avgörande för min son som tog in allas känslor, läste av hela klassen och gav oss föräldrar en analys av hur alla lärare och elever mådde. I den här skolan hade han inte behövt kämpa med ängsliga raster och folksamlingar. ● 17

Attentions skolrapport visar på stor oro inför skolstart

●

TEMA SKOLA

2021-08-23

Sommarlovet är slut och det är dags att återgå till skolan. En ny undersökning gjord av Attention i augusti med över 5 600 svarande, visar att 65 procent av alla elever med NPF känner stor eller ganska stor oro inför terminsstarten. För deras föräldrar är siffran hela 75 procent. Attention uppmanar nu skolledare och huvudmän att agera för en förändring!

Oron eleverna känner inför skolstart beror bland annat på avsaknad av anpassningar, bristande stöd, stökig skolmiljö, konflikter med klasskompisar och lärare och mobbing. Vi ser också att bristerna i skolan får förödande konsekvenser för elevers psykiska mående och självkänsla. Drygt hälften har en hög skolfrånvaro och skolan har sällan en plan för att få dem tillbaka på heltid igen. I enkäten ser vi också vilka förödande effekter barnens svårigheter får för hela familjen, allra tydligast för mammorna.

18

ATTENTIONS SKOLENKÄT 2021

”Hur kommer det att gå det här läsåret? Den frågan hänger över hela familjen”

ATTENTIONS SKOLENKÄT 2021 1

!

Alarmerande resultat från rapporten

Attentions förslag på förändring

Det finns flertalet siffror i enkäten som är anmärkningsvärda.

– Resultatet i enkäten är en väckarklocka för hela skolsverige

Nedan har vi valt ut några av de frågor som är mest talande för

om att förändring är nödvändig. I slutet av rapporten lämnar

hur pass illa många elever med NPF har det i skolan i dag.

vi nedanstående förslag som om de genomförs radikalt kan förbättra skolsituationen för väldigt många elever, säger

• Möts av bristande kunskap om NPF i skolan (67 %) • Får inte det stöd och anpassningar som eleven behöver och har rätt till (73 %) • Plågas av en stökig miljö i skolan (52 %) • Är, eller har varit utsatt för mobbing i skolan (28 %) • Får sänkt självkänsla av skolan (78 %) • Upplever psykisk ohälsa p.g.a skolan (68 %) • Vill inte gå till skolan (64 %) • Har hög skolfrånvaro (48 %) • Skolan har inte en utarbetad plan för att få tillbaka eleven på heltid (75 %) • Föräldrar upplever en sämre psykisk hälsa p.g.a att det inte fungera i skolan (71 %) • Föräldrar har gått ner i arbetstid för att kunna stödja barnet i skolan (42 %)

64 %

VILL INTE GÅ TILL SKOLAN

Attentions ordförande Anki Sandberg.

• Fördjupad kunskap om NPF till alla lärare, även de som redan genomgått sin lärarutbildning.

• Dags för skolan att ge varje elev med NPF det stöd hen har rätt att få. Skolan ska ta ett stort ansvar för att så tidigt som möjligt upptäcka NPF-problematik och sätta in nödvändiga åtgärder.

• Elevhälsan ska ges tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag att främja, förebygga och stödja elevernas utveckling.

• En utarbetad strategi för hur övergångar mellan de olika stadierna sker på ett tryggt och säkert sätt för både elever och deras föräldrar.

• Skolan bör ta ett större ansvar för den sociala interaktionen utanför klassrumsmiljön. Även i högre årskurser. En satsning med fokus på mobbing och elever med NPF bör initieras.

• Bättre samverkan mellan BUP och skola och andra aktörer.

• Bättre samordning inom skolan. Föräldrarna ska inte behöva dra det lasset också.

• Stor satsning på psykisk ohälsa och skolfrånvaro. Varenda skola bör ha en plan för hur de får tillbaka elever som har hög frånvaro från skolan.

• Skolan ska samverka med elev och vårdnadshavare och se dem som viktiga resurser i arbetet med att anpassa skolan efter elevens förutsättningar.

• Att skolhuvudmännen tillsätter de resurser och ger de förutsättningar som krävs för att få leva upp till de rättigheter som uppställs i skollagen och övriga regelverk.

19

● PORTRÄTT

”Vill man påverka behöver man göra något själv” Rigmor Gunnarsson är nyvald styrelsemedlem och vice ordförande i Attention Uddevalla med omnejd – föreningen som mottagit folkhälsopris för arbetet med kunskapsspridning och minskat utanförskap. Hon efterlyser en gemensam plattform i möten med skolan och ser gemenskap och engagemang som enda vägen fram för NPF-familjer.

Text: Caroline Jonsson

20

●

Foto: Privat

R

igmor Gunnarsson har varit aktiv inom Attention Uddevalla sedan sonen fick sina NPF-diagnoser för åtta år sedan. Hon ville möta andra i samma situation, få kunskap och även stötta andra: – När man har barn med NPF-diagnos behöver du söka hjälpen själv. Ofta är stödet från vård och skola inte tillräckligt. Som NPF-familj är det lätt att känna sig ensam. Attention erbjuder ett sammanhang där igenkänningen är stor, här får alla vara sig själva.

Den enda vägen

Attention Uddevalla omfattar fjorton kommuner och är landets näst största förening. Drivkraften som vice ordförande i lokalföreningen och nyvald styrelsemedlem är gemenskap, påverkansarbete och kunskapsspridning: – Kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är fortfarande undermålig. Vi måste ständigt ha ett pågående samtal för att säkerställa att alla NPF-barn och vuxna får ett drägligt liv. Hur tufft det än har varit hemma, ser jag engagemanget som enda vägen att komma vidare. Vill man ha en förändring behöver man driva mycket själv. Genom att gå samman kan vi sprida kunskap, påverka politiker och skapa ett bättre liv för NPF-familjer.

Folkhälsopris

Förra året mottog lokalföreningen kommunens folkhälsopris, med motivering att de genom sina träffar, nätverk och medlemsaktiviteter har: medverkat till minskad psykisk och fysisk ohälsa samt psykosocialt utanförskap, ökat kunskapen och förståelsen för hur det är att leva med NPF samt bidragit till ökad kunskap hos medlemmar, olika yrkeskategorier och allmänhet.

– Engagemanget hålls vid liv genom

Som NPF-familj är det lätt att känna sig ensam.

Attention erbjuder ett sammanhang där igenkänningen är stor, här får alla vara sig själva.

alla möten med barn och föräldrar. I lokalföreningen har vi lyckats skapa en hållbar gemenskap i ungdomsgrupperna.

Många känner sig ensamma, vissa känner sig utsatta i skolan. Här känner de tillhörighet och har kul tillsammans. Att följa dem betyder mycket. Lika betydelsefullt är möten med föräldrar som för första gången känner sig förstådda. Vi möts hjärta till hjärta. Det är värdefullt att kunna ge detta vidare.

Efterlyser gemensam plattform

Rigmor har följt många pedagoger som gör så gott de kan, men det håller inte hela vägen. Lärare har olika inställning till elevens behov, samtidigt som föräldrar ofta får försvara orsaken till vissa anpassningar. Det råder även olika inställningar gällande lågaffektivt bemötande, säger hon. Rigmor efterlyser en gemensam plattform i mötet med skolpersonal: – Hur ska jag veta var jag ska börja i mötet med rektor och lärare? Vilken kunskap finns i rummet? Utan resurser och kunskap är det svårt, oavsett hur fantastisk pedagogen är. Även som förälder kan det vara svårt att förstå exakt hur barnet upplever skolsituationen. Därför är bemötandet och förtroendet så viktigt för dessa elever. I dag saknar vi en gemensam plattform. Hur ska jag beskriva min sons utmaningar, så han får det han behöver?

Vidare beskriver hon att det ofta är lång väntan för att få stöd från vården och skolan. Olika hjälp erbjuds beroende på var du bor, dessutom brister barnens förtroende för vuxna både i skolan och vården – när de inte känner att något händer.

– Som förälder kämpar du ofta med

att få med dig barnet på tåget, att vilja ta emot stöd. När det efter lång tid erbjuds stöd kanske inte ungdomen längre vill ta emot stödet. Det är viktigt med stöd i rätt tid, vilket många gånger är svårt. Det påverkar familjesituationen.

Stärkande gemenskap

Rigmor arbetar på Arbetsförmedlingen och möter även där arbetssökande som har NPF-diagnos. Hon har sett hur samhället bygger på ett system där alla förväntas fungera på samma sätt, tills de misslyckats – och först då kanske de kan få stöd och anpassningar.

– Kommer man bara till rätt ställe kan dessa individer gå hur långt som helst.

Jag önskar att alla dessa människor skulle slippa behöva misslyckas, innan rätt hjälp erbjuds. Läroplanen exempelvis, som infördes 2011, med höga krav på beskrivande förmågor, gynnar inte NPF-barnen. En rapport visar att 63 procent av elever med autism saknar gymnasietillhörighet. Det är inte klokt, att barn med NPF-diagnos ställs utanför i stället för att ta tillvara deras begåvning. Det är resursslöseri på alla plan.

Hon återkommer till betydelsen av att samarbeta med skola och vård.

– Attention belyser och driver viktiga frågor, det är en styrka att göra det tillsammans. Styrelsen har bra dialog med BUP-cheferna, vi får information, förmedlar medlemmarnas erfarenheter och ställer frågor. Mitt i allt detta är Attention så viktig för mig som förälder, jag påminns om hur berikande det är att leva i en NPF-familj, hur vi alla får andra perspektiv på livet. ● 21

● AKTUELLT

VIKTIG SEGER FÖR ATTENTION!

NPF är inte längre ett hinder för att bli polis eller militär Personer med NPF har sedan länge stängts ute från att göra militär tjänstgöring och ansöka till polishögskolan. Nu har dessa regler för intag ändrats.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) slog i juni fast att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket gör sig skyldiga till diskriminering då de utesluter personer med NPF-diagnoser. Polismyndigheten har haft samma policy för sökande till polisutbildningen, men ändrar nu policyn efter DO:s beslut.

Text: Nina Norén

●

Foto: Adobe Stock, Caroline Andersson

Detta är en fråga som Attention, med vår

Hur har gensvaret varit bland

ordförande Anki Sandberg i spetsen, drivit allt

makthavare och politiker igenom åren?

sedan starten av förbundet. Vi träffade Anki

– Vi har haft svårt att få gehör för att

för att få veta mer om hur detta enträgna

det finns väldigt stora skillnader inom de

intressepolitiska arbete sett ut igenom åren.

berörda grupperna. Vi har heller inte fått någon respons på att det finns en del posi-

Hallå Anki! När fick Attention upp ögonen

tiva drag som kommer med diagnoserna

för den här diskrimineringen?

som kan tillföra värdefull kompetens till

– Vi har haft den på känn väldigt länge, men

polisen.

fick en definitiv bekräftelse i samband med att polisutbildningen gjordes om till en högsko-

Känns det aldrig hopplöst när

leutbildning 2015. Då infördes kriterier som

förändringarna går så långsamt?

innebär att personer med adhd eller autism inte kunde antas till Polishögskolan.

– Förändringar i en demokrati går långsamt, det vet vi av erfarenhet, men visst kan det kännas tröstlöst ibland. I det stora hela

Hur har Attention sedan dess gjort

går utvecklingen i alla fall framåt. Det finns

påtryckningar för att detta skulle

numera nationella kunskapsstöd både från

upphöra?

Socialstyrelsen och SKR. Forskningen stöder

– Vi har deltagit i samråd och sagt att myn-

ju också vår uppfattning. De som inte vill se

digheten inte kan göra så, det är ett klockrent

detta som ett viktigt kunskapsområde kom-

exempel på diskriminering. Vi har också haft

mer framöver att bli färre och färre.

ett antal enskilda möten. Då har vi fått klart för oss att spärren införts för att man tillämpar en klichéartad syn på diagnoserna. Vi har

Hur kändes det när du fick DO:s beslut?

– Åh, kändes verkligen som äntligen! Vi

också varit aktiva i medierna och deltagit i

spred det förstås till både omvärlden och

debatter.

våra medlemmar. De blev så glada.

22

●

Diskrimineringsombudsmannen:

”Jag tror att det är viktigt för den enskilde individen att få upprättelse”

Bakom denna efterlängtade regeländring står Diskrimineringsombudsmannen (DO) under ledning av Lars Arrhenius.

Vi kontaktade honom och ställde frågor både om tillsynen, om DO och hur man bör göra om man upplever sig bli diskriminerad.

Hallå där Lars Arrhenius! Vad gör en DO?

– Tillsynsbeslutet mot Försvarsmakten och

– Mitt och myndighetens uppdrag är reglerat

Plikt- och prövningsverket fattades i början

i lagen om Diskrimineringsombudsmannen

av sommaren. Det konstaterades i de

och innebär att vi ska arbeta för att motverka

besluten att de har diskriminerat personer

diskriminering och främja alla människors

med diagnoserna adhd och autism genom

lika rättigheter och möjligheter. Mer konkret

den automatiska uteslutningen av dessa

innebär det att vi på olika sätt ser till att

personer att få bli prövade för lämplighet

diskrimineringslagen följs.

att genomföra militär tjänstgöring. DO har

Text: Nina Norén

●

Foto: Adobe Stock, Tomas Gunnarsson

också valt att inleda tillsynen vad gäller Vad prioriterar du i ert arbete på DO?

polisutbildningen. Den tillsynen är inte

– Jag vill att det ska bli ännu tydligare att DO

avslutad, men där har polisen redan

finns till för de som utsätts för diskriminering

meddelat att de kommer att ändra i

och de som riskerar att diskrimineras. Jag vill

sina bestämmelser.

bland annat att DO ska utöka sin tillsyn och ta fler ärenden till domstol, och att vi därigenom

Vad tycker du om att personer med

sätter mer press på dem som diskriminerar

NPF diskriminerats både av Polisen

att faktiskt följa lagen. Jag tror också att det

och Försvarsmakten?

är viktigt för den enskilde individen att få

– Det är naturligtvis illa att personer som

upprättelse.

har uppgett att de har de här diagnoserna per automatik har uteslutits från möjligheten

Är personer med funktionsnedsättningar

att få en individuell prövning av sin lämplighet

– såsom NPF – en prioriterad grupp i ditt

för militär tjänstgöring. I det här beslutet

arbete?

handlar det framför allt om rätten till att

– Personer med funktionsnedsättning är

bli betraktad som den individ man är – och

naturligtvis en mycket viktig grupp i DO:s

inte som en del av ett kollektiv. Jag tror

arbete. Funktionsnedsättning är ju en av de sju

inte någon vill bli bedömd från hur andra

diskrimineringsgrunder vi har i Sverige, och vi

personer ”brukar vara” utan från de egna

kontakta någon vuxen på skolan. Om du blir

vet ju att personer med funktionsnedsättning

förutsättningarna. Finns det utrymme för

utsatt av en chef eller en lärare på skolan, eller

ofta utsätts för diskriminering. Inte minst i de

individuella skillnader så bör man också ha

om arbetsgivaren eller skolan, trots att de fått

anmälningar, tips och klagomål som kommer

rätt till en individuell bedömning.

kännedom om att du har utsatts för något inte

in till DO kan vi se att funktionsnedsättning,

tar tag i problemet, eller om diskrimineringen

tillsammans med etnisk tillhörighet och kön,

Om man har NPF och känner att man blivit

har skett på din fritid så kan du till exempel

är de diskrimineringsgrunder som man oftast

diskriminerad, vad ska man göra då?

kontakta en lokal antidiskrimineringsbyrå, DO

anger att diskrimineringen har haft samband

– Om du är medlem i ett fackförbund och

eller en frivilligorganisation med talerätt, det

med.

har upplevt diskriminering på jobbet så ska

vill säga att föra talan i domstol för enskild

du i första hand vända dig dit. I skolan är det

persons vägnar.

●

Berätta mer om tillsynen ni gjort mot

utbildningsanordnaren som är ansvarig för att

Försvarsmakten, Polisen och Plikt- och

ingen elev eller student blir diskriminerad eller

» Läs mer om DO:s viktiga arbete:

prövningsverket!

trakasserad, så som elev eller student ska du

www.DO.se

23

Debatt: Dags att alla barn får välja skola D

et fria skolvalet måste gälla alla barn. Det är dags att avskaffa diskriminerande bestämmelser och börja planera för hur alla skolor – nya som befintliga – ska bli tillgängliga för alla elever. Trots att barn med funktionsnedsättning kan ha ett stort behov av att välja skola är det i stället så att många i praktiken inte omfattas av det annars så heliga fria skolvalet. Förutom att exkluderandet i sig kan leda till psykisk ohälsa kan möjligheten att välja skola vara avgörande för att klara både kunskapsmål och – i framtiden – sin egen försörjning och möjligheter till ett självständigt liv.

Tillsammans med andra förbund inom funktionshinderrörelsen uppmanar vi därför regeringen att: • Avskaffa diskriminerande undantag i skollagen som tillåter att en elev med funktionsnedsättning kan nekas plats på en skola eller begränsas stöd med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

• Föreslå att skollagen kompletteras med krav på en universellt utformad skolmiljö.

• Ta fram en tydlig strategi för hur Sveriges förskolor och skolor – nya som befintliga – ska göras tillgängliga för alla barn. ●

Foto: Pexels Arthur Krijgsman

24

ATTENTION PÅVERKAR!

Statligt stöd till Ökad trygghet och studiero bra för LSS-bostäder alla elever föreslås S

R

egeringen vill se över reglerna för boende med särskild service för personer som får stöd av LSS. Syftet är att ingen ska drabbas av merkostnader för sitt boende på grund av sin funktionsnedsättning.

– Det är en viktig och grundläggande princip för funktionshinderspolitiken generellt och särskilt viktig när det gäller något så grundläggande som en egen bostad, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

En utredning förslår att ett statligt schablonbidrag lika för alla ska införas. Det ser vi inom Attention som ett steg i rätt riktning, men kan inte fullt ut tillgodose den princip som utredningen hänvisar till, det vill säga ett skydd mot orimligt höga hyror för den som bor i dessa bostäder. ●

kolan ska vara en trygg plats och undervisningen ska präglas av studiero. Det tycker både de som bestämmer över skolan, personal, elever och föräldrar. För att det ska bli så har regeringen tagit fram en nationell plan för trygghet och studiero. I den lyfter man fram behovet av att det tas ett helhetsgrepp. Lugn, ordning och trygghet handlar om undervisningens utformning, tillgång till särskilt stöd för dem som behöver det och möjligheten för lärare att bygga tillitsfulla relationer med eleverna.

Planen har tyvärr också en del avgörande brister. Förslagen känns inte förankrade i skolans verklighet och löser inte de problem som man inledningsvis beskriver. Den bygger på att huvudmän och skolor har tillräcklig kompetens och intresse av att värna elever med särskilda behov, vilket tyvärr ofta saknas.

Förslagen om ökade befogenheter att bestraffa enskilda individer och ingripa fysiskt mot elever som stör är vi ytterst kritiska emot. Vi ser en betydande risk för att konflikterna kommer att eskalera om förslagen genomförs. Vi vill se mer samarbetsorienterade lösningar och arbetssätt. Sådana finns och behöver tas till vara inom skolsverige. ●

Nytt NPF-forum i maj 2022 V

åren 2020 då vi skulle ha genomfört forumet i april hamnade vi mitt i pandemin och tvingades ställa in. Nu planerar vi för fullt för att kunna genomföra konferensen den 5–6 maj 2022.

Syftet med forumet är att skapa en mötesplats för kunskapsutbyte om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Temat är även nu ”Från vaggan till graven” då våra diagnoser berör alla åldrar och livets olika skeden. Mer information kommer att finnas på vår webbplats, där du senare i höst kan se vad programmet kommer att innehålla och hur man anmäler sig. ● 25

● BOKTIPS

Ny bok:

Svart bälte i föräldraskap

– att lösa vardagen i NPF-familjer Text: Cecilia Brusewitz

●

Foto: Eva Lindblad

Du som är medlem hos Attention får köpa boken för nedsatt pris.

Med koden svartbälte (anges i kassan) får man priset 180 kr t.o.m. 31/10 (frakt tillkommer) Köp boken här: www.nok.se/svartbalte

PSYKIATRIKERN LOTTA BORG SKOGLUND och psykologen Martina Nelson har skrivit boken Svart bälte i föräldraskap som riktar sig till familjer med de särskilda utmaningar som uppstår i en familj när ett barn eller flera barn har NPF. Efter en genomläsning kan jag dock konstatera att det här är en bok, om man bortser från de kapitel som borrar sig ner i diagnosförklaringar, som är relevant för alla föräldrar enligt devisen ”det som är bra för barn med NPF är bra för alla barn”.

GENERELLT SETT SKULLE JAG säga att det här är en bok som främst riktar sig till föräldrar till barn med lindrig eller måttlig form av NPF, som lever under ”ordnade familjeförhållanden” och där barnen till stor del klarar av att själva vara aktivt delaktiga i processen att bli mer självständiga. Mer komplex problematik kan vara svår att komma åt med en föräldrahandbok och så ska det nog vara. Då behövs samhälleliga insatser och föräldraansvaret tonas ner.

FÖRFATTARPARET FOKUSERAR PÅ VINSTERNA med att skapa hållbara rutiner och hjälpa barnet att förstå varför utan att bara säga ”därför”. Skoglund och Nelson presenterar olika beprövade metoder, som lågaffektivt bemötande och motiverande samtal, och kopplar dem sedan till de flesta områden där man som NPF-förälder kan stöta på patrull, när barn antingen gör motstånd eller på andra sätt inte förmår möta vuxenvärldens förväntningar på dem.

Här avhandlas bland annat mattrassel, sömnsvårigheter, hemmasittande (”hemmakämpare”), skärmbråk, relationer, alkohol och droger, frågeställningar kring sexuell läggning och könstillhörighet och psykisk ohälsa. Tonen är sympatisk och författarna hejar på såväl föräldrarna som barnen i det förändringsarbete, som i vissa fall måste till, för att göra hemmalivet mer hanterligt. De möter upp med handfasta tips på hur man kan arbeta med pedagogiska verktyg och strategier som kan kompensera svårigheterna som barnen kan ha på grund av sin NPF.

MIN FÖRHOPPNING ÄR ATT de föräldrar som läser Svart bälte i föräldraskap tar till sig de strategier och tips – och de är många!

– som passar just de förutsättningar man själv har och inte känner sig stressade om visst kan vara svårt att införliva. Om man läser boken ”fel” så kan föräldraansvaret kännas överväldigande, men det är samtidigt tydligt att författarna främst vill ge oss hela smörgåsbordet av möjliga sätt att arbeta för en enklare vardag med sitt barn, utan att för den skull kräva att allt ska efterlevas.

Svart bälte i föräldraskap är en föräldrabok att hämta nya krafttag ifrån när hela havet stormar och är en vänlig klapp på axeln för det arbete man redan gör; bara genom att älska sina barn.●

DET JAG KAN SAKNA är de mer komplexa situationer som kan uppstå i ett föräldraskap med NPF; som exempelvis när en förälder står själv med allt ansvar och utan annan avlastning. I fallbeskrivningarna som får exemplifiera olika problemområden så uppfattar jag inte att någon lever utan sitt barns andra förälder, även om det är en ganska vanlig situation i NPF-familjer. Jag saknar också resonemang om hur föräldraskapet blir när ett barn blir placerat eller familjen blir orosanmäld, ett inte alldeles ovanligt scenario heller.

26

ATTENTIONKOLL! ”NPF-säkra skolan nu!”

Skolkampanj hela september Attention har fått nog av att skolan år ut och år in inte ger de stöd och anpassningar elever med NPF behöver och har rätt till. Tusentals elever med NPF mår dåligt på grund av skolan, halkar efter i undervisningen och vägrar till slut att gå dit. Det här måste få ett stopp och en omstart i skolan måste ske.

För att visa på hur viktig skolfrågan är för oss så ägnar vi hela september åt just skolan.

Vi sprider vår skolrapport till politiker och makthavare. Vi delar dagligen artiklar och material riktat till elever, föräldrar såväl som till makthavare och politiker.

Ta del av vårt kampanjmaterial via www.attention.se/skolkampanj

GRATIS FÖR

medlemmar!… …

Attention uppmuntrar lärarna:

Är du för sent ute och vill ta del av föreläsningarna?

Bli medlem i Attention så får du fri tillgång!

Kostnadsfria föreläsningar riktade till skolan under skolkampanjen Attention vill under vår skolkampanj i september ge uppmuntran

• Torsdag den 9/9, Föreläsning 1

till lärare och bjuder därför in till fyra kostnadsfria föreläsningar

NPF-arbete i skolmiljö - Skolans pedagogiska uppdrag

riktade till skolan. Föreläsningarna hålls av Bo Hejlskov Elvén och

Med Malin Angberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

psykologer från Psykologpartners och har fokus på hur man skapar rätt förutsättningar för elever med NPF i skolan.

• Torsdag den 16/9, Föreläsning 2 NPF i skolmiljö, Pedagogiska anpassningar i klassrummet

Målet med föreläsningarna är att du som jobbar i skolan ska få

Med Malin Angberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samtidigt som du får med dig praktiska verktyg och konkreta strategier.

• Torsdag den 23/9, Föreläsning 3

Föreläsningarna fokuserar på pedagogik som leder till ökad studiero,

NPF i skolmiljö, Pedagogiska anpassningar på individnivå

fungerande lärmiljöer och bemötande.

Med Malin Angberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Varje föresläning är cirka 20 minuter långa. Under skolkampanjen

• Torsdag den 30/9, Föreläsning 4

kommer vi lansera en föreläsningsmodul varje torsdag, kl.15.00. Det är

Bemötande, NPF och skola

kostnadsfria inspelade föreläsningar som är öppna för allmänheten hela

Med Bo Hejlskov Elvén, psykolog och författare

september på Attentions hemsida, därefter kommer föreläsningarna enbart finnas tillgängliga för Attentions medlemmar.

» Se föreläsningarna på attention.se

27

Skrivkurs om att vara äldre med NPF Projektet Äldrelyftet – åldras och må bra med adhd drog under sensommaren igång en skrivkurs för äldre med NPF. Tanken är att samla berättelser som ska ingå i en antologi som planeras komma ut på Gothia Förlag under våren 2022.

Gemensamt för alla skribenter är att de fått en neuropsykiatrisk diagnos sent i livet och att de nu träffats för att hitta orden som beskriver hur det har varit att leva med odiagnostiserad NPF. Äldrelyftets projektledare Annika von Schmalensée är glad över att kursen

Projektet Familjelyftet avslutas blev det stöd som har efterfrågats av många.

– Flera av de äldre jag pratat med har velat skriva sin berättelse, men har haft svårt att komma igång. Skrivkursen hjälpte några av dem över tröskeln. Hoppas det finns lokalföreningar som blir inspirerade och vill starta egna skrivkurser för äldre. Det har varit så uppskattat.

Äntligen dags för föreningskonferens IRL! Fjolårets föreningskonferens skedde på grund av pandemin digitalt. Det är därför extra glädjande att vi under årets konferens kommer att kunna ses på riktigt. Programmet består av utbyte av information mellan förbundet och föreningarna i intressepolitiska frågor, projektredovisningar och möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan föreningarna.

Det kommer att vara möjligt att delta digitalt.

Exakt hur det digitala deltagandet kommer att utformas kommer vi att återkomma med information samt möteslänk till dem det berör.

Sista anmälan om du deltar fysiskt är 20/9 och digitalt 7/10.

När? 23–24 oktober Var? Quality Hotel Winn i Haninge söder om Stockholm.

Hur? Varje förening får skicka två representanter och Riks står för resekostnader till och från hotellet samt logi och förtäring under själva konferensen.

Anmäl din förening och läs mer: www.attention.se/foreningskonferens-2021

Attentions projekt Familjelyftet har nu pågått i tre år och avslutas under hösten. Även om projektet tar slut kommer Attention fortsätta att rikta vårt arbete mot socialtjänsten på följande sätt: • En digital NPF-utbildning som är riktad specifikt till socialtjänsten. Vi kommer erbjuda alla kommuner att köpa utbildningen.

• Boken ”Npf och socialtjänsten: Lagstiftning, bemötande och anpassningar” som skrivits av projektledaren Elisabeth Sundström Graversen och Bo Hejlskov Elvén fortsätter spridas och vår strävan är att successivt få in den som kurslitteratur på socionomutbildningen.

• Vår digitala föräldrautbildning ”I mötet med socialtjänsten” fortsätter vi att marknadsföra. I utbildningen går vi igenom vad en SIP är, vilka rättigheter du som förälder har, vikten av att berätta om sin diagnos och hur man gör när man inte är nöjd med insatserna eller bemötandet man får. Är du intresserad av att gå utbildningen?

Det är helt kostnadsfritt och du mailar till kansliet@attention.se och ber om inloggningsuppgifter.

• Projektets alla uppskattade filmer finns kvar på Attention play på youtube och allt material som producerats återfinns på vår webbsida www.attention.se/ socialtjänsten.

Trots allt!

Attention söker!

söker föräldrar till fokusgrupp

Trots allt! söker föräldrar till fokusgrupp för en digital självhjälpsutbildning om trots. Vi söker dig som är förälder till barn med trotsproblematik i åldern 4–12 år. Vi kommer att träffas digital vid ett tillfälle då vi samlar in era synpunkter och idéer på vad en självhjälpsutbildning skulle kunna innehålla.

När: Onsdag den 22 september kl 19–20, digitalt via teams.

Föranmälan krävs, mejla till: anna-maria.lundberg@sv.se Sista anmälningsdatum mån 20 sept.

Max 10 deltagare, först till kvarn.

28

ATTENTIONKOLL! Hur får man alla att dra åt samma håll?

– Ny handbok underlättar SIP

Attentions anställda

DET HÄR ÄR VI

Vilka är vi egentligen som arbetar på Attentions rikskansli? Våra projektledare syns ju då och då, men övriga medarbetare är lite mer ”doldisar”. Det tänkte vi ändra på genom att i varje nummer presentera en medarbetare och förklara vad hen jobbar med. I det här numret är det dags att presentera vår kanslichef Elisabeth Sundström Graversen.

Hallå där Elisabeth! Vad jobbar du med?

Som kanslichef arbetar jag med många områden. Jag har kontakten med förbundsordförande och förbundsstyrelsen, har personalansvar och för frågor som rör ekonomi och budget. Det är jag som ansvarar för att verksamheten rullar, vilket i praktiken betyder att jag gör många olika saker under en arbetsdag, och att en dag aldrig är lik en annan.

Varför jobbar du hos just Attention?

Jag har alltid haft ett starkt samhällsengagemang. Innan jag började på Attention arbetade jag med socialt arbete inom flera områden. Jag har också en bakgrund som politiker och har startat ideella organisationer i Afrika. Att börja arbeta på Attention kändes för mig som ett självklart val, då föreningsarbete är roligt, utvecklande och gör skillnad för människor.

När kontaktar medlemmarna/föreningarna dig?

Medlemmar och föreningar kontaktar mig i olika ärenden och innan pandemin åkte jag ofta ut för att träffa lokalföreningarna på plats.

Nu har vi i stället haft digitala cafékvällar där vi har fått möjlighet att träffas. Dessa möten är alltid lika energigivande.

Attention har spridit information om samordnad individuell plan (SIP) alltsedan den infördes i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen 2010. Vi vet att när SIP fungerar som det ska, så kan det vara värdefullt för familjer och individer med NPF. Vi vet dessvärre att SIP:en i många fall inte fungerar optimalt. Vi är därför väldigt glada att ha Fanny Eklund (fd. SIP-samordnare) som medarbetare hos oss. Fanny har ett praktiskt och lösningsfokuserat sätt att se på hur man kan arbeta med SIP som vi tror kommer gynna våra medlemmar. Vi vill därför slå ett extra slag för Fanny Eklunds och Sanna Halfdans handbok SIP – samordnad individuell plan. Mötet, planeringen, processen som släpps i oktober, men som går att beställa redan nu.

KALENDARIUM:

SEPTEMBER

1–30 16 24 30

Attentions skolkampanj Tjejer och kvinnor med adhd Webbinarium skola Riksdagsseminarium med socialutskottet

OKTOBER

1 Attention kurs: Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö 23–24 Föreningskonferens

NOVEMBER

5–6 Nordiskt möte mellan föreningarna 11–12 KIND:s skoldagar 24 Grundkurs NPF

– Vi har skrivit en praktisk och konkret handbok utifrån våra egna erfarenheter.

Vi vill peppa läsaren och ingjuta lite hopp och mod att våga, för vinsterna är stora, både för huvudpersonen och de som jobbar med dem, säger författarna som båda har arbetat som SIP-samordnare med såväl strategiska samverkansfrågor som med att praktiskt leda eller stödja SIP-processer, säger Fanny och Sanna.

Boken finns i oktober hos bokhandlare på nätet och i butik samt på www.gothiakompetens.se

Vad händer

HOS DIG?

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören

vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även om spännande personer och annat intressant som händer på er ort. ▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Vad är roligast med ditt jobb?

Att arbeta tillsammans med något som är betydelsefullt, att kunna göra skillnad för en stor missförstådd grupp. Att vi har möjlighet att påverka hur samhället ska utvecklas i och med det arbete vi gör, även om det tar tid och ibland är tålamodsprövande. Men i slutet av dagen är det alltid värt det.

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 info@dalarna.attention.se www.attention-dalarna.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com www.attention-lulea-boden.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se

Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com

GÄVLEBORGS LÄN Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se Attention Bollnäs Ingrid Svedberg 073-839 25 33 attention.bollnas@gmail.com www.attention-bollnas.se Attention Söderhamn Amanda Belin 0762007464 soderhamn@forening.attention.se

SKÅNE LÄN Attention Lund info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö Tina Hill 073-655 05 20 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se

HALLANDS LÄN Mary-Anne Jakobsson info@attentionkungsbacka.se 079-333 10 20 ordforande@attentionkungsbacka.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) www.facebook.com/attentionkungsbacka/ För information kontakta medlem@attention.se Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina Wikås STOCKHOLMS LÄN info@attentionhstd.se Attention Stockholms län (länsförening) www.attentionhalmstad.se Brännkyrkagatan 91 118 23 Stockholm Attention Falkenberg-Varberg 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) info@attention-falkenberg-varberg.se kansli@attention-stockholmslan.se attention-falkenberg-varberg.se www.attention-stockholmslan.se Länsföreningen är en sammanslutning av JÄMTLANDS LÄN lokalföreningarna i Stockholms län och har Attention Jämtland-Härjedalen inga enskilda medlemmar. Som medlem Marina Eriksson tillhör du din lokalförening.

070-661 07 07 info@attention-jamtlandharjedalen.se Attention Stockholm (lokalförening) www.attention-jamtlandharjedalen.se Folkungagatan 122 116 30 Stockholm JÖNKÖPINGS LÄN 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) För information kontakta info@attention-stockholm.se kansliet@attention.se www.attention-stockholm.se KALMAR LÄN Attention Kalmar Diana Angelin info@kalmar.attention.se https://attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 info@kronoberg.attention.se www.attention-kronoberg.se

Attention Haninge-Tyresö kontakt@attention-haninge-tyreso.se www.attention-haninge-tyreso.se Attention Huddinge-Botkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se

Attention Järfälla/Upplands-Bro Jiang Millington info@attention-jarfalla-upplandsbro.se www.attention-jarfalla-upplandsbro.se/ Attention Järfälla/Upplands-Bro Attention Nacka/Värmdö 070–281 62 40 info@attention.nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Nynäshamn För information kontakta medlem@attention.se Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén E-post: info@attention-roslagen.se Hemsida: www.attention-roslagen.se Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se Attention Södertälje/Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se Attention Globen med omnejd info@attention-globen.se www.attention-globen.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs 072-004 93 15 kontakt@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se

UPPSALA LÄN Attention Enköping Per Lisberger ordforande@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg info@attention-habo.se www.attention-habo.se Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 kontakt@attentionvarmland.se www.attentionvarmland.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se www.attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) info@attention-umea.se attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Ånge Lena Persson 070-664 91 45 info@attention-ange.se www.attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 info@ornskoldsvik.attention.se www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com

Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com Attention Västerås Inger M Johansson 0708-51 46 67 info@vasteras.attention.se www.attention-vasteras.se www.facebook.com/AttentionVasteras

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon: 073-941 68 63

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg Egil Aasgaard Telefon: 031-13 19 00 E-post: kontakt@attentiongbg.se Hemsida: attentiongbg.se Attention HÖK (Hisingen-Öckerö-Kungälv) Gunilla Lundgren attentionhok@gmail.com Attention Mölndal Anna Malcus 070-382 66 60 info@molndal.attention.se Attention Lerum Åsa Hagström 0735-893606 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 info@skaraborg.attention.se www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 073-05 56 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Ulricehamn Monica Kjølner 070-444 43 45 kontakt@attention-ulricehamn.se www.facebook.com/attentionulricehamn/ ÖREBRO LÄN Attention Örebro Karin Trulsen 0762-569083 foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se Attention Lindesberg med grannkommuner Adina Langseth E-post: kontakt@attention-lindesberg.se Webbsida: https://attention-lindesberg.se adina.langseth@gmail.com ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Linköping Susanna von Sehlen info@linkoping.attention.se Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

KOM TILL OSS I HÖST, I JUL OCH PÅ SPORTLOVET! Vi har massor med roliga läger där vi gör saker både i stan och på landet: studsar på JumpYard, bowlar, går på hundpromenad och mycket annat.

Anmäl dig nu!

Nka arbetar för dig som anhörig och personal på nationell nivå

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

Psykisk ohälsa – så ska Nka utveckla stöd för anhöriga www.anhoriga.se

iStockphoto

www.adhd24.se

För dig med NPF-diagnos, anhörig och personal som arbetar med de här frågorna finns det kunskapsstöd, information och forskning på vår webbplats.

SE2010136506

En plats för dig som vill veta mer om ADHD

Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) finns till för att lyfta anhörigfrågor stort i samhället. Vi skapar arenor för erfarenhetsutbyte och samlar forskning kring anhörigfrågor.

AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm

Gillar du Attentions tidning?

Kul! Bli medlem du också så får du den i brevlådan.

Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rätt till extra stöd i dina studier på Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar?

Läs mer på iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se så kontaktar vi dig med mer information. *Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) Särskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se

www.attention.se/bli-medlem