Metodmaterial till filmen "Till dig som stöttar en närstående som har NPF"

METODMATERIAL TILL FILMEN

Till dig som stöttar en närstående som har NPF

METODMATERIAL ATTENTION | 1

INNEHÅLL 3

Om materialet

4

DEL 1 Lär känna din och din närståendes energinivå

8

DEL 2: Välj rätt tillfälle och fokusera på en sak i taget

9

DEL 3: Förstärk det som redan fungerar med hjälp av lösningsfokus

11

DEL 4: Är du anhörig - kom ihåg att ta hand om dig själv!

15 16 17 18

Energiskala till övning 1 Energiskala till del 1 Bildskala till del 1 Bildskala till del 1

© Riksförbundet Attention 2021 Text: Jenny Kindgren 2Grafisk ‌ | METODMATERIAL ATTENTION form: Lovisa Schiller

METODMATERIAL TILL FILMEN

Till dig som stöttar en närstående som har NPF Metodmaterialet bygger på filmen ”Till dig som stöttar en närstående som har NPF”, se filmen här och är tänkt att användas i anhöriggrupper.

Materialet är indelat i fyra delar som du kan använda var och en för sig eller som ett löpande metodmaterial i en anhöriggrupp.

De olika delarna är: • • • •

DEL 1: Lär känna din och din närståendes energinivå DEL 2: Välj rätt tillfälle och fokusera på en sak i taget DEL 3: Förstärk det som redan fungerar med hjälp av lösningsfokus DEL 4: Är du anhörig - kom ihåg att ta hand om dig själv!

Börja med att se filmen tillsammans i gruppen. Metodmaterialet är en fördjupning kring de olika tips som nämns i filmen.

Utse gärna en samtalsledare i gruppen som läser igenom materialet innan och som leder gruppen genom de olika diskussionerna och övningarna. Bäst är om ni har en utbildad samtalsledare. Är du intresserad av att gå Attentions digitala samtalsledarutbildning hör av dig till: kansliet@attention.se Vid några av övningarna behöver ni lite material såsom pennor, papper och eventuellt linjaler. Det står beskrivet vid varje övning.

Lycka till med metodmaterialet, vi hoppas ni får fina och givande diskussioner tillsammans!

Riksförbundet Attention

METODMATERIAL ATTENTION | OM MATERIALET‌ 3

DEL 1

Lär känna din och din närståendes energinivå

DISKUSSIONSFRÅGOR

1.

2.

3.

Har du någon gång funderat kring din egen energi?

– Hur känns det i kroppen och huvudet när du har en hög energinivå och mår bra?

– Hur känns det i kroppen och huvudet när du har en låg energinivå och inte mår bra?

Brukar du vara bra på att se och känna in din närståendes energinivå?

– Hur gör du då?

– Om du tycker det är svårt att förstå din närståendes energinivå, hur tror du att du skulle kunna göra för att bättre förstå var hen befinner sig energimässigt?

Om du skulle gradera din energinivå just nu mellan 1-10 var befinner du dig?

– Berätta för de andra i gruppen om varför du tror du är just där.

ÖVNING 1 Hur skulle din och/eller din närståendes energiskala vara utformad?

Ni behöver papper, färgpennor och eventuellt linjaler till denna övning.

Att försöka komma till insikt om sin egen energinivå är ganska svårt. Det kräver ofta övning och det kan vara bra att ha en visuell skala/energimätare till hjälp. Den kan göra det tydligt hur man känner sig och också göra det lättare att förmedla sitt mående till andra.

Vi är alla olika och olika saker ger oss motivation. Fundera på vad just din närstående skulle tycka om att använda som skala. På nästa sida finns några exempel men du kan också använda din fantasi och kunskap om din närstående för att hitta något som passar just hen.

4‌ METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1

Om det handlar om en vuxen person kan en enkel skala mellan 1-10 fungera bra men med yngre barn och unga är det bra att använda det som motiverar.

Exempel på energimätare/skalor: • Bygga upp legoklossar utifrån hur man ligger till i skalan. Ju högre torn desto mer energi.

• Fylla i eller tömma vatten ur en flaska som symboliserar energinivån.

• Lägga i/ta ut kulor ur en skål. Tre kulor betyder ganska låg energinivå medan åtta kulor symboliserar en riktigt hög energinivå.

• Rita en orm eller en dinosaurie med olika fält som betyder olika mängder energi och sätta den på kylskåpet. Barnet kan sedan sätta en magnet där hen befinner sig i sin energinivå.

Tips!

När du som anhörig ska introducera skalan behöver ni gemensamt prata om hur det känns när man ligger på högsta nivån och lägsta nivån samt några nivåer däremellan. Hur känns det, inuti kroppen och inuti huvudet?

Det kan vara bra att komma överens om hur ni ska förhålla er till de olika nivåerna. Till exempel om din närstående sätter nivå tre efter en dag på jobbet eller skolan, så kan ni redan innan komma överens om hur ni ska förhålla er till det. Kanske det betyder att din närstående ska få vara ifred en timme och fylla på sin energi innan ni pratar och tar itu med vardagens sysslor.

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1 ‌ 5

ÖVNING 2 Energiinventering - gör en mall Ni behöver papper, färgpennor och eventuellt linjaler till denna övning.

Rita en egen mall som du kan använda dig av för att gå igenom vardagen tillsammans med din närstående. Mallen nedan riktar sig till någon som går i skolan men du kan göra en mall som passar just din närståendes livssituation. Det kan vara bra att även lägga till en kolumn för situationer.

Exempel på situationer kan vara att vänta på bussen, stå i kö eller att vara tvungen att presentera någon inför andra människor.

Så här kan en energiinventering se ut:

Platser Biblioteket +7

Matsalen -9

Aktiviteter Biblioteket +7

Lektioner SV Lästid +6

Bild -8

När man sedan gör själva inventeringen är det bra att använda en skala mellan -10 och +10 för att beskriva hur mycket energi som olika saker ger eller tar. För att skapa struktur och få med allt kan man gå igenom veckans alla dagar från det att man vaknar tills man somnar.

6 METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1

Matsalen -9

Personer Lisa svenskaläraren +7

Tips!

Calle gympaläraren -10

När du ska göra energiinventeringen med din närstående är det bra att välja rätt tillfällen när ni båda är utvilade och mår bra. Det kan också vara svårt att göra allt på en gång så tänk på att du kan behöva göra detta vid olika tillfällen.

Om du gör en energiinventering med någon som har svårt att utrycka sig så kan du till exempel använda en bildskala när du ställer dina frågor och sedan föra över detta i energimallen.

Exempel

Hur är det när ni ska byta om till gympakläder innan gympalektionen? Visa mig gärna på bilden hur du tycker att det är!

Exempel på bildskalor:

Mycket bra

1

2

Bra

3

Helt ok

4

5

Inte så bra

6

Ganska dåligt

7

8

Mycket dåligt

9

10

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1 7

DEL 2

Välj rätt tillfälle och fokusera på en sak i taget

DISKUSSIONSFRÅGOR

1.

2.

3.

4.

Att välja rätt tillfälle för samtal och diskussioner kan vara svårt. Varför tror du att det ibland blir missförstånd och konflikter fast du försöker vara lugn och saklig?

– Hur gör du när din närstående blir arg?

– Tycker du att det funkar?

– Om inte hur skulle du vilja göra i stället?

När enligt din erfarenhet brukar ni lyckas allra bäst med er kommunikation?

– Vad tror du att det beror på?

En framgång är oftast att stämma hur energinivån är både hos dig själv och hos din närstående innan ni tar tag i någon förändring.

– Hur stämmer ni av er energi?

När vi vill förändra något som inte funkar så bra, så vill vi gärna göra allt på en gång. Det blir sällan bra, speciellt inte vid NPF eftersom energinivån ofta är begränsad. Då är det viktigt att jobba med en sak i taget. Lägg allt annat åt sidan och låt det ta den tid som behövs innan ni tar tag i nästa förändring.

Ibland behövs också en vilo- och återhämtningsperiod emellan. Det här gäller oavsett om det är stora saker som att få till sömnvanor eller något mindre som att lägga smutsiga kläder i en tvättkorg. Alla människor behöver få känna att de lyckas och chansen att lyckas ökar om man tar sig an lagom stora utmaningar.

– Har du någon tanke om något som ni behöver ta tag i och förändra?

– Hur kan du i så fall göra för att minska detta och fokusera på ett litet steg i taget?

5.

För att orka med förändringar och krav behöver vi människor som sagt få möjlighet att lyckas då och då.

– Hur gör du för att öka möjligheten för att din närstående ska lyckas i olika situationer?

– Hur mycket ska man ”pusha” sin närstående till att göra saker som hen inte vill?

– Finns det situationer då man bör fortsätta pusha? Vilka och varför?

– Finns det situationer då man kanske inte bör fortsätta pusha? Vilka och varför?

8‌ METODMATERIAL ATTENTION | DEL 2

DEL 3

Förstärk det som redan fungerar med hjälp av lösningsfokus

DISKUSSIONSFRÅGOR

1.

2.

Att försöka stärka och bygga din närståendes självkänsla och självförtroende är inte alltid lätt. En viktig sak är att ge uppriktiga komplimanger så snart tillfälle ges. Du behöver inte använda många ord och vara översvallande. Det kan få motsatt effekt och kännas för ”mycket”. En tumme upp och ett leende räcker långt!

– Vilka styrkor tycker du att din närstående har?

– Brukar du tala om när du tycker att din närstående gör något bra eller beter sig på ett vänligt och omtänksamt sätt? Berätta!

– Tror du att du skulle kunna uppmärksamma din närståendes styrkor mer?

Hur i så fall?

Finns det något som du och din närstående vill förändra till det bättre? Det kan exempelvis vara läxläsning, turas om att laga mat, ta hand om tvätt, borsta tänderna eller vad som helst.

– Berätta för de andra om något du vill förändra. Fokusera på hur du skulle vilja att det var istället för att berätta om vad som inte fungerar. Beskriv din målbild för de andra.

Exempelvis: varje kväll klockan 19.00 så stänger vi av TV:n och går direkt till badrummet tillsammans och hjälps åt att borsta tänderna.

– Fundera över vad du och din närstående behöver öva på eller förändra för att ni ska nå till er gemensamma målbild. Berätta för de andra i gruppen vad du tror att du skulle behöva göra.

PLATS FÖR ANTECKNINGAR

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 3 9

ÖVNING Fördjupning om lösningsfokus Lösningsfokus går ut på att fokusera på det som redan fungerar och använda sig av det för att skapa framgång även på andra områden. Man jobbar utifrån målbilder och önskade lägen i stället för att måla upp de saker som inte fungerar. För att det ska bli en förändring behöver alla parter måla upp det önskade läget tillsammans.

Precis som vid all förändring och kravställning behöver man också invänta rätt tillfälle. Innan man jobbar med att måla upp ett gemensamt önskat läge ska alla mår bra, ha en bra energi-

PLATS FÖR ANTECKNINGAR

10 METODMATERIAL ATTENTION | DEL 3

nivå och vara mottagliga. Skala bort så många andra krav som möjligt under tiden du försöker få till en nya vana så går det ofta lättare.

Kom ihåg att NPF är en funktionsnedsättning som ofta innebär en ojämn funktionsförmåga.

Det gör att din närstående inte alltid kan förväntas klara av vissa saker, utan kan behöva stöd och hjälpmedel livet ut. Då är det omgivningens ansvar att plocka bort så många hinder som möjligt så att personen med NPF får möjlighet att lyckas med det hen kan!

DEL 4

Är du anhörig? – kom ihåg att ta hand om dig själv!

Vi vet att du som anhörig är otroligt viktig för din närstående med NPF och att det tar mycket kraft och energi att finnas där och stötta. Många anhöriga upplever att de är projektledare och samordnar allt kring sin närstående: Anhöriga ”jobbar” som projektledare utan lön.

SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE

ÅKLAGARE

LÄKARE

Psykiatrisk vård

PSYKOTERAPEUT ARBETSTERAP

KURATOR GOD MAN

“Om det går snett”

POLIS

VÅRDARE

FÖRVALTARE HANDLÄGG FK Försörjning

ADVOKAT

SPECIALISTTANDLÄKARE LÄKARE SJUKGYMNAST BARNMORSKA

KRONFOGDE

DOMARE

Förälder till barn med NPF

Somatisk vård DISTRIKTSKÖTERSKA HABILITERING LOGOPED

SOCIONOM IFO

ARBETSFÖRMEDLARE

FÖRSÄKRINGSKASSAN

PSYKOLOG

SKULDSANERARE

BOSTADSFÖRETAG

BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖTERSKA KORTIDSBOENDE BOENDESTÖD

HANDLED SYSS KORTIDSLÄGER ATTENTION

LVU

Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk KONTAKTPERSON

SOC BARN/UNGA

FÄLTASSISTENT

BUP

BEHHEM OSA - HANDLED

AVLÖSARE

RESURSCENTER

SKÖTARE BOENDE

Boende

Sysselsättning ARBETSVÄGLEDARE SPECIALPEDAGOG Skola & utbildning SKOLSKÖTERSKA SKOLKURATOR

SYOKONSULENT LÄRARE ELEVASSISTENT MOBBINGTEAM

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 4 11

DISKUSSIONSFRÅGOR

1.

2.

Hur är det för dig?

– Berätta för de andra i gruppen om din vardag som anhörig.

– Vad är det bästa med att vara anhörig?

– Vad upplever du som mest utmanande?

Vad brukar du göra för att fylla på din egen energi?

– Berätta om något du gör bara för din egen skull.

– Har du bett om hjälp för att få någon avlastning?

– Hur gjorde du då? Fick du hjälp?

Fördela tid och energi

Vi brukar generellt sätt fördela vår tid mellan olika saker i vår vardag och har också ett eget ”revir” inom oss som är avsatt för egen tid och egenvård. Bilden nedan på blomman illustrerar när våra olika områden i livet är jämnt fördelade.

Blomman - så här fördelar vi ”normalt” vår tid.

Blomman så här fördelar vi ”normalt” vår tid – Partner Fritid Hobby

Revir

Barn Barnbarn

Jag Vänner Bekanta

Revir

Föräldrar Syskon Släkt

12‌ METODMATERIAL ATTENTION | DEL 4

Arbete Sysselsättning

ÖVNING 1 Hur ser din blomma ut?

Ni behöver papper och färgpennor till denna övning.

1.

I den här övningen så ska du rita två blommor. En som beskriver hur du upplever att din egen blomma ser ut just nu. Det kan betyda att kronbladen på blomman kan vara olika stora beroende på hur stor plats de olika sakerna tar. När man har en närstående som behöver mer än andra så förändras den här blomman. Förändringen sker under en tid så man märker inte av vad som håller på att hända förrän man som anhörig börjar må dåligt. Det första som brukar hända är att man inte längre unnar sig sitt privata revir, som till exempel vila. Man minskar också ofta ner på sina sociala kontakter och aktiviteter som är viktiga för en själv.

Hur blomman kan se ut när vi har någon nära oss med NPF.

Närstående med NPF Föräldrar/ syskon/släkt

Vänner/ bekanta

Partner

Jag Arbete/ sysselsättning

Barn/ barnbarn Fritid/ hobby

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 4 13

2.

3.

Nu ska du rita en blomma till som beskriver ett önskat läge, hur du skulle vilja att din blomma såg ut. När du ritat blomman klart tänk ut och skriv ned det första steget du vill göra för att påbörja din förändring mot det nya önskade läget du beskrivit med din nya blomma.

Nu tar ni en runda i gruppen och visar och berättar om era blommor. Hur den ser ut nu och hur ni skulle vilja att den såg ut? Berätta också om det första steget du tänker ta för att närma dig ditt nya önskade läge.

Tips!

Visste du att du enligt lag har rätt till anhörigstöd i kommunens regi. Enligt SOL kap5 §10 ska varje kommun erbjuda anhörigstöd till den som vårdar och/eller stöttar någon som är sjuk eller har funktionsnedsättning. I de flesta kommuner innebär det att man kan få enskilda stöttande samtal eller vara med i anhöriggrupper där man får träffa andra i liknande situation.

För att få reda på hur anhörigstödet ser ut i din kommun kan du söka på deras hemsida eller ringa deras växel och be om anhörigstöd.

ÖVNING 2 Avslutning Nu har ni i gruppen gått igenom de här fyra punkterna: • Lär känna din och din närståendes energinivå.

• Välj rätt tillfälle och fokusera på en sak i taget.

• Förstärk det som redan fungerar med hjälp av lösningsfokus.

• Är du anhörig - kom ihåg att ta hand om dig själv!

Ta en runda i gruppen och berätta för de andra vad du tar med dig från de olika delarna.

Tack

för att du har tagit dig tid att arbeta med materialet.

Hoppas att det kommer att hjälpa dig och din närstående

14 METODMATERIAL ATTENTION | DEL 4

DEL 1 Energiskala

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1 ENERGISKALA‌ 15

DEL 1 Energiskala

16 METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1 ENERGISKALAS

DEL 1

Mycket bra

Bra

Helt ok

Inte så bra

Ganska dåligt

Mycket dåligt

Bildskala

METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1 BILDSKALA 17

DEL 1

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Bildskala

18 METODMATERIAL ATTENTION | DEL 1 BILDSKALA

PLATS FÖR ANTECKNINGAR

METODMATERIAL ATTENTION 19