Attentions medlemstidning nr. 2 2021

Riksförbundet Attentions medlemstidning nr 2/2021

Att bo på HVB-hem – en plåga eller räddning?

Boendestödjaren förenklar Monicas liv

Från tv-programmet ”Husdrömmar”

Familjen Vinterthun byggde NPF-vänligt hus

ENKÄT OM PANDEMINS EFFEKTER

●

Boende

PORTRÄTT: SMYCKESDESIGNERN EFVA ATTLING

TEMA

●

MUSIKPROJEKT FÖR VUXNA MED AST

FYRABOKSTÄVER.SE Livet är fullt av bestyr, krav och måsten.

Därför är strukturer och rutiner extra viktigt för den som har fyra bokstäver att förhålla sig till. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

På fyrabokstäver.se har vi samlat olika verktyg och spaltat ner handfasta tips på hur du kan göra vardagens bestyr lite enklare.

Takeda Pharma AB | Vasagatan 7, 111 20 Stockholm | 08-731 28 00 | infosweden@takeda.com

C-APROM/SE/ADH/0001

INNEHÅLL & LEDARE

Riksförbundet Attentions medlemstidning

ATTENTION! Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes

INNEHÅLL 3

LEDARE

18

Matilda har NPF och bor på HVB

5

TEMA: Boende

20

PORTRÄTT – Smyckesdesignern Efva Attling

6

Boendestödjaren förenklar Monicas liv

23

AKTUELLT – Musikprojekt för vuxna med AST

8

Husdrömmar

24

ATTENTION PÅVERKAR

12

Att gå på folkhögskola – Ett enklare sätt att flytta hemifrån på

26

AKTUELLT – Enkät om pandemins effekter

14

Var ska jag bo? – En vanlig fråga från personer med NPF

28

ATTENTIONKOLL

30

LOKALFÖRENINGAR

16

Att bo på HVB – En plåga eller räddning?

Omslagsfoto Torkel Edenborg Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Karin Friberg Tryck Mixi Print

nr 2/2021

Annonsbokning annonsbokning@attention.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden kansliet@attention.se Riksförbundet Attentions kansli kansliet@attention.se 073-941 68 63 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området.

Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2021 Nr 1 Äldre Nr 2 Boende Nr 3 Skola Nr 4 Vården Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Tid för återhämtning

D

enna krönika är skriven precis efter en lång skogspromenad. Under pandemin har vistelser ute i naturen varit ett av de få nöjen de flesta kunnat unna sig. När vi sitter hemma mer är det extra värdefullt att få njuta av frisk luft, växter och djurliv. Man tänker så bra då också, så när det är dags att återvända till tangenterna går det snabbt att få de saker som man ska leverera gjorda. Utevistelser är mitt absolut bästa tips för att hålla stressen, och pandemitristesen borta.

Skärmtid var något vi tidigare talade med barn och unga om, med budskapet ”sitt inte för länge bakom skärmen”. Nu gäller detta en stor del av befolkningen. Jag hoppas och tror att det går att hitta en balans i detta. Förhoppningsvis hjälper den nalkande sommaren oss att släppa skärmarna och njuta av sol, bad, utflykter med picknick och möjligheter att umgås med fler.

När det gäller den organiserade delen av kultur- och fritidslivet vet vi alla vad som hänt, det vill säga merparten har stängts ner. I den enkät vi genomförde under april såg vi tydligt att detta har drabbat både barn och vuxna med NPF hårt. I många fall har det varit kämpigt både för barn och föräldrar att hitta rätt aktivitet då vanliga lagidrotter inte alltid fungerar. Om man till slut hamnar rätt är det vanligt att aktiviteten blir en stor del av vardagsrutinen. När dessa nu ställs in är det lätt att man faller utanför för gott. Att föräldrar inte längre får följa med in på träningar gör också att många barn väljer att sluta. Barnen blir stillasittande, sover sämre och går lättare upp i vikt.

Annat som drabbat våra medlemsgrupper hårt är att stödinsatser av olika slag har dragits in.

Inte heller har mor- och farföräldrarna kunnat vara med och stötta som tidigare. Nästan hälften upplever en stor eller mycket stor försämring av sin psykiska hälsa. Det är allvarligt, för som ni vet måste NPF-familjer ofta kämpa för sina rättigheter vare sig det gäller kommunen, sjukvården, skolan eller Försäkringskassan. För att nu nämna några.

Efter sommaren planerar vi för en kampanj som gäller skolan – ett av de områden där Attentions insatser behövs allra mest.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se/bli-medlem

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Vår webbplats innehåller alltid aktuell information om det som sker inom förbundet. Där kan du också se resultatet av de medlemsundersökningar vi gör Läs mer på www.attention.se

3

Öka din kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Välkommen till Attention Utbildnings öppna kursprogram om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Våra kurser vänder sig i första hand till dig som möter våra grupper i ditt yrke.

Vi erbjuder även uppdragsutbildningar.

HÖSTENS ÖPPNA KURSER: Tjejer och kvinnor med ADHD, 16 september Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö, 1 oktober Grundkurs om NPF, 24 november ADHD och autism hos äldre, 2 december

Läs mer och anmäl dig till våra kurser på www.attention.se 4 FOTO: ADOBE STOCK

●

TEMA BOENDE

Mitt hem är min borg Oavsett var i livet man befinner sig så är bostaden en otroligt viktig plats. Där ska man känna sig trygg, säker och kunna dra sig tillbaka och återhämta sig. Vi på Attention vet att det här med att hitta sin rätta bostad inte är alldeles enkelt för personer med NPF. Bostadsbrist och höga inkomstkrav eller bristande stödinsatser från samhället ställer till det.

Det här numret har just tema ”boende” och vi fokuserar på två olika skeden i livet: och bli självständig är en naturlig del i livet. Detta gäller såklart även unga med NPF. Hur den här processen ser ut skiljer sig från individ till individ.

Vissa klarar av att bo på egen hand, medan andra behöver mer hjälp på vägen. I tidningen träffar vi Linnéa och Frida som båda har NPF och förbereder sig inför vuxenlivet på Ågesta folkhögskola och internat. Vi träffar också Matilda med adhd som efter otaliga omplaceringar inom HVB nu har hamnat på ett träningsboende där hon trivs.

ATT FLYTTA HEMIFRÅN

kan också vara en krävande process. Ibland kan man behöva hjälp med strukturen och ordningen via en boendestödjare. Läs artikeln om Monica där hon berättar hur viktig hennes boendestödjare Marie är för henne och dottern. Tidningen har också besökt familjen Vinterthun som var med i SVT:s program ”Husdrömmar”. Familjen som har många NPF-diagnoser tröttnade på sitt icke NPF-anpassade hus och byggde ett helt nytt.

ATT FLYTTA IHOP OCH SKAFFA FAMILJ

5

●

TEMA BOENDE

Boendestödjaren förenklar Monicas liv Monica Lemner, 62 år, var 52 när hon fick diagnosen adhd. Det första hon gjorde när diagnosbeskedet kom var att be om hjälp med all den stress hon upplevde. Som ensamstående mamma till en dotter med damp/adhd, autism och epilepsi fanns lite utrymme för den egna svårigheten att hålla ihop hemmet. Boendestödjaren Marie blev en viktig del när det kom till att förenkla livet.

Text: Cecilia Brusewitz

● Foto: Erik Ardelius

O

rdet som Monica Lemner använder för att beskriva sin boendestödjare Marie är ”tryggheten”.

– Jag känner att mina axlar åker ner bara av att prata om henne, säger Monica och jag hör hur hon ler över telefonlinjen.

– Jag vände mig först till en arbetsterapeut på psykiatrin och bad att hon skulle göra hembesök hos mig för att få hjälp med att skapa struktur i hemmet. Hon hänvisade mig i stället till boendestödsenheten och det var så Marie kom in i mitt liv.

Personkemin måste stämma

Monica har haft Marie som boendestödjare i nio år och är tacksam att hon har fått ha en och samma stödjare genom åren.

– För mig är det viktigt att personkemin stämmer och det har det verkligen gjort med Marie. Hon är bra på att mjukt uppmuntra och på ett ganska diskret men ändå tydligt sätt introducera lösningar. Hon pushar inte, utan föreslår och uppmuntrar mig till att exempelvis ringa det där jobbiga samtalet som jag kan gå och dra mig för.

Innan Marie började arbeta hos Monica beskriver Monica hur pappershögarna där hemma växte mot himlen och om de orimliga inköp hon gjorde för att hon inte visste vad som redan fanns.

– När man köper en tejprulle och upptäcker att det redan finns tio stycken 6

hemma och väntar på en så blir man trött på sig själv, skrattar Monica.

Både emotionellt och praktiskt stöd

Monica införskaffade pärmar med flikar och de kunde gemensamt skapa strukturer kring hemmakontoret. De arbetade med att var sak skulle ha sin plats och de tog tag i städningen tillsammans. Men Monica beskriver också det emotionella stöd som Marie gett. Vissa dagar när adhd, ryggsmärtor och utmattning kämpar om utrymme i vardagen blir Marie den som tröstar och lyssnar.

– Vissa dagar är extra tunga och då storgråter jag. Och det är hemskt att storgråta själv. Marie är den människa som jag, förutom min dotter, träffar mest och hon vet vad jag behöver när det brister. Det är till och med inskrivet i mitt åtgärdsprogram hur jag vill bli bemött då.

Enklare att hjälpa andra än sig själv

Monica arbetade innan sin sjukpensionering som fritidspedagog och hade lätt att nå barn med särskilda behov. Hon förstod instinktivt vad de behövde eftersom hon kände igen sig själv i dem. Likadant har det varit med den egna dottern som har haft stort behov av tydlighet och rutiner.

Marie har tagit till sig flera av de lösningar som Monica haft för sin dotter och sig själv för att se om andra klienter kan ha

”Många kanske kan känna en prestige i att be om hjälp. Att de är rädda att uppfattas som svaga. Jag är befriad från sånt. Jag behövde den här hjälpen och tog tacksamt emot den när jag fick den.”

nytta av dem.

– Jag har ett ganska ”specialpedagogiskt” sätt att se på världen. Jag är linjär i mitt tänkande och tycker mycket om att använda mig av bilder. Det har jag haft nytta av i mötet med de barn jag arbetat med och med min dotter. Men det är svårare att hjälpa sig själv. Där behöver jag hjälp. Och uppmuntran.

Efter en uppväxt med en stark känsla av att vara ”värdelös”, både hemma och i skolan, betonar Monica hur viktigt det är att bli bekräftad själv och också se andra.

– Eftersom jag aldrig blivit lyft själv så har det varit viktigt att lyfta min dotter.

Och också mig själv och där tycker jag att Marie också är ett stöd. Hon ser det jag gör och bekräftar det. Det är kanske särskilt viktigt när man lever ensam som jag.

Inte enkelt i relationen till andra

Monica berättar att hon varit godtrogen i sitt liv och det har lett till att hon blir lurad, utnyttjad och lämnad. Hon har varit tvungen att sålla bland människor hon träffar för att inte bli sårad.

– Det ligger inte för mig att vara misstänksam men jag har i alla fall lärt mig att vara försiktig. Där är Marie en trygghet.

Hon finns alltid där.

Nu har Monica bestämt sig för att ”bo med sig själv”.

– Jag är ihop med mig själv och börjar tycka om mig själv. Det är tillräckligt.

Men umgänget med Marie gör att jag ändå får samtal och någon som kontinuerligt ”kollar till mig”.

Tips till andra som behöver boendestöd

Vad skulle hon säga till de som skulle behöva boendestöd men som drar sig för att ansöka om det?

– Många kanske kan känna en prestige i att be om hjälp. Att de är rädda att

uppfattas som svaga. Jag är befriad från sånt. Jag behövde den här hjälpen och tog tacksamt emot den när jag fick den.

Men hon tycker också att det är viktigt att betona att man har rätt att säga nej om man känner att det inte klickar med den boendestödjare man får.

– Annars är det inget konstigt med att ha boendestöd, särskilt om man på grund av sin diagnos som gör det svårt att hantera vardagen. Varför ska man låtsas som att man inte har en funktionsnedsättning om man har det? ● 7

●

TEMA BOENDE

Följ familjen på: www.instagram.com/ villavinterthun/

8

Familjen Vinterthun – från tv-programmet

Husdrömmar I tv-programmet Husdrömmar får tittarna följa Jennie och Andreas Vinterthun när de bygger sitt drömhus. Uppe på kullen bor de nu i ett 35 meter långt hus på stolpar tillsammans med sina fyra barn. Halva familjen har NPF-diagnos. Nu lever de livet bortom stadens buller, i huset där alla får vara ifred.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Torkel Edenborg

D

e har bott på kullen i Villa Vinterthun ett halvår nu. Livet har landat, konflikterna är borta.

Jennie och Andreas Vinterthun bodde tidigare med sina fyra barn i ett grönt hus i Veddige, en kort cykelväg bortom det nybyggda huset bland träden i Halland. I SVT:s program Husdrömmar får tittarna följa husbygget och möta familjen där hälften har NPF-diagnoser.

– Att bygga hus där alla får sitt eget krypin är ensamt ingen lösning. Rutiner, struktur, scheman, påminnelser, wifi-tider och saker på sin plats behövs i grunden.

Vi var bra på sådant innan, men all denna tid som vi letade efter saker i gamla huset.

Det blir såklart enklare att lägga saker på sin plats med mer utrymme, säger Jennie.

Konflikter och smågnabb

Familjen består av Jennie och sönerna Douglas 19 år, Elliot 14 år – som alla har adhd, samt Andreas, tvillingarna Sam och Elise 12 år, hunden Pinoo och fyra katter.

I tio år renoverade Andreas ständigt det gamla huset. De drömde om mer tid tillsammans, att få leva och bo.

– Vi var alltid tätt inpå varandra. Hallen var trång, allt var trångt, barnen borstade tänderna samtidigt i ett badrum. Två barn delade rum, något barn väckte ett annat med sina snarkningar, varpå jag väcktes för att få stopp på snarkningarna. Ljudvolymen var hög under middagen, det var konflikter och smågnabb jämt, säger Jennie.

Jennie trivs bäst hemma, precis som

ett av barnen som aldrig vill resa någonstans. Hon drömde om en pizzaugn och ett varmt bad. Barnen behövde varsitt rum och Andreas ville slippa laga hus. 2016 köpte de bergstomten som ingen ville ha.

Andreas tog sig ett snack med berget, därefter ritade han på huset i fyra år. Sedan startade bygget framför kamerorna.

– Att jag är snickare med egen firma var en förutsättning för att bygga huset.

Tomten gav mig utmaningen jag sökte, jag hade en förstående kompanjon och möjlighet att styra min tid. Jennie och jag har alltid varit ett bra team, det har underlättat alla beslut och humöret under byggperioden. Ett husprojekt räddar ingen relation, den måste vara stark från början. Jag rekommenderar alla att bygga 9

●

TEMA BOENDE

har får sitt sovloft och Elise har sin fönsterbänk och klädförvaring intill. Alla är nöjda, säger Jennie.

Anpassad boendemiljö

Ovanför matbordet i köket är taket sänkt med akustikplattor. Nu kan alla äta middag tillsammans.

hus med henne. Hon är bra på att påbörja projekt, säger Andreas.

Längtan efter tid tillsammans

Familjelivet har lärt honom att ta livet som det kommer. Under en period avlöste svackorna varandra. Ett barn hade epilepsi, Jennie och sönerna fick sina diagnoser, några kämpade med skolgången. Han beskriver sig som en person med hög arbetskapacitet och en förmåga att bita ihop.

– Vi blev starka tillsammans. Jag fick lära mig att släppa tanken om att livet ska vara som vanligt, att jag skulle kunna göra allt jag ville. Det viktigaste är att alla i familjen mår bra.

I programmet får tittarna följa när paret gifter sig, säljer gamla huset för tidigt och när stormen Laura gör att bjälklaget hamnat snett och vindduken blåser bort.

Andreas stress över en byggnadsställning som tickar pengar dokumenteras. ”Happy face, nya tag”, kommenterar han. Vi får följa Jennie som planerar lån av husvagn – om huset inte hinner bli klart före inflyttning.

– Många lägger all sin status i boendet och får fullkomlig panik över val och motgångar. De glömmer varför de bygger ett hus. Vi ville ha mer tid tillsammans, jag glömde aldrig mitt varför, säger Andreas.

Hade jag inte känt att det var lugnt 10

hemma hade jag heller inte kunnat bygga. Vi har kommit långt i familjen, kanske flera steg längre än andra familjer utan diagnoser.

Förändrat livsperspektiv

Att ha upplevt att ens barn inte mår bra förändrar livet, fortsätter Jennie: – När du vet hur livet är med barn som har ångest, kämpar med skolan, får utbrott, testar olika mediciner och du själv försöker få till en fungerande skolgång för barnen, då är det tufft. Därför blir det inte viktigt med beslut om dörrknoppar och material. Det enda vi önskade var tid för vår relation och familj.

Nu bor familjen i den 35 meter långa enplansvillan i massivt trä, byggt på ett 30-tal stolpar. Husvagnen behövdes aldrig. Jennie har fått sin pizzaugn och sitt badkar. I en lång korridor ligger sovrum, tv-rum och badrum. Vid slutet av korridoren finns vardagsrum, matsal och kök i ett, uterum med glasdörrar och ett panoramafönster med utsikt över ån Viskan. Två badrum byggdes i varsin ände av korridoren.

– De äldsta barnen med NPF-diagnoser har rummen intill varandra närmast hallen, så de får gå in och hämta kvarglömda saker med skorna på. I deras badrum är belysningen dämpad, de har handdukar, tandborstar men inte mycket mer. Sam

Andreas och Jennie anpassar livet och boendemiljön utifrån behoven som finns i familjen: – Vi har valt att lämna den bullriga staden där ljud och synintryck är konstanta, till en lugn, trygg och behaglig tillvaro utanför stan. Eftersom sinnena är påvridna på max för personer med NPF, så behövs en lugn miljö. Vi undviker prydnader och tavlor, har undanplockat, försöker hålla ljudvolymen nere och använder oss av dämpad belysning, vilket har gett stor effekt på humöret, säger Jennie.

Andreas har inspirerats av den kinesiska Feng shui-läran om hur omgivning och miljö påverkar livet. Ovanför matbordet i köket och i sönernas badrum är taket sänkt med akustikplattor.

– Vi äter alltid middag ihop. Allt är lugnare nu, säger Jennie. Det finns många platser i huset där alla får vara ifred.

Barnen går kvar i samma skola, alla mår bättre. Vi applåderar när de är där och får E i betyg. Vi hjälper dem i ämnen där de inte får godkänt. Ambitionen är att de ska må bra.

Uppmärksammad för sin öppenhet

I programmet berättar Douglas om sitt mående i mellanstadiet och om hur hans mamma hjälpte honom igenom allt. När dottern Elise var endast 7 år skrev hon till barnradion och ville bli uppringd. I radioklippet berättar hon om sin snälla, glada, spralliga, energiska och påhittiga mamma. Hon ville hälsa alla att det inte är pinsamt att ha en mamma eller ett syskon som har adhd, och att Jennie skulle vara tråkig utan sin diagnos.

– Efter Husdrömmar har många kommit fram till mig, säger Jennie. Sällan handlar samtalen om husbygget. Ofta är det kvinnor med egen diagnos som känner skam, de är tacksamma för att vi är öppna och berättar. Det känns samtidigt sorgligt. Jag skäms inte längre. Tidigt bestämde jag mig för att lära mig att leva med min adhd. Det har varit ett jädra jobb. I framtiden vill jag arbeta med att hjälpa, stötta och vägleda andra NPF-personer. Att få diagnos ger en nyckel till livet, familjen, skolan och för barnen. ●

”Allt är lugnare nu.

Det finns många platser i huset där alla får vara ifred.”

11

●

TEMA BOENDE

Att gå på folkhögskola

”Ett lugnare sätt att flytta hemifrån på” I Ågesta friluftsområde, strax utanför Stockholm, vackert omgiven av sjön Magelungen, ligger Ågesta Folkhögskola. Huvudman för skolan är Frälsningsarmén och utgångspunkten för skolans kurser är människors lika värde.

På skolan finns totalt 125 deltagare och 38 internatplatser. Attention åkte dit och träffade elever och den biträdande rektorn.

Text och foto: Malin Roca Ahlgren

K

urser som folkhögskolan erbjuder är bland annat gymnasiekompetens, kreativt skapande, konstlinje, musiklinje, bibelskola samt Arbetsliv – inriktning AST, där Linnéa Hjelmstedt (27) och Frida Danielsson (30) går.

– Det är ett bra sätt att lära sig att stå på egna ben, säger Linnéa och drar upp sin jacka mot blåsten.

– Att komma in på den här kursen var vad jag behövde, säger Frida.

– Det är ett lugnare sätt att flytta hemifrån på, säger Sara Otterdahl, som arbetar som biträdande rektor och specialpedagog på skolan.

Förstår sig själva bättre

Solen får oss att kisa medan Linnéa berät12

● Illustration: Pernilla Förnes

tar om att hon äntligen fått komma lite mer till ro med sin diagnos, tack vare det hon fått lära sig här. Sara tillägger att kursen som Linnéa och Frida går innefattar bland annat ämnen som kommunikation, stresshantering samt kunskap om AST. Framme vid sjön, fortsätter Linnéa att berätta om att hon tidigare i livet upplevt att hon inte riktigt vetat vem hon var tills hon fick sin diagnos och blev tvungen att omvärdera sig själv och sin personliga utveckling.

– Det var mest skönt att få diagnosen.

Och här på skolan har jag fått lära känna mig själv mycket bättre. Jag hade på senare år börjat fundera på vem jag är och börjat ifrågasätta varför jag gör saker på ett speciellt sätt, eftersom folk har upplevt att jag har agerat på fel sätt. Skolan har hjälpt

mig att komma vidare i den frågan för att jag får lära mig mycket om hur AST fungerar, säger Linnéa.

Gemenskapen är viktig

Frida, som går i samma klass som Linnéa, berättar att innan hon började på skolan, hade hon genomgått en svår period. Gemenskapen på skolan har hjälpt Frida ur detta. Biträdande rektor Sara nickar.

– Gemenskapen här är viktig för eleverna. Det är en träning som är svår att få på andra sätt och de närmar sig arbetslivet på ett tryggt sätt genom att göra praktik, men också genom att hitta rätt kunskap om sig själva, för att senare kunna hitta ett passande yrke, säger Sara.

– Och lärarna är jättebra, för de bryr sig

om en, tillägger Frida. Linnéa instämmer nickande.

– Ja, och de är pedagogiska, stöttande och förstående och så får vi tydliga instruktioner, tillägger Linnéa.

Linnéa och Frida är båda eniga om att det bästa med skolan är lärarna, men också läget.

– Det är så lugnt och fint här, för det ligger vid vattnet, säger Linnéa och vänder ansiktet mot solen.

– Jag tycker också att det är bra att det är nära till naturen, tillägger Frida.

Varierat utbud av aktiviteter

På skolan erbjuds ett brett sortiment av fritidsaktiviteter, till exempel utegym, kanoter, golf, skidor, skridskor, motions-

spår, fotbollsplan och ett musikrum.

Efter skoltid behöver Linnéa vila på sitt rum och Frida läser helst eller målar.

– Men efter middagen brukar jag sitta i uppehållsrummet och kolla på film eller spela sällskapsspel, säger Linnéa.

– Jag är också ofta där, för där kan man titta på Netflix eller bara ta det lugnt ihop, säger Frida.

Vi avslutar med att fråga vad eleverna tänker om sin framtid efter skolan.

– Jag skulle vilja arbeta med musik eller med människor, säger Linnéa.

– Och jag skulle vilja hjälpa människor och kanske designa egen konst, säger Frida. ●

Att som ung vuxen med NPF bo och studera på Ågesta Folkhögskola kan vara en bra förberedelse inför att flytta hemifrån.

13

●

TEMA BOENDE

VAR SKA JAG BO?

-En vanlig fråga från personer med NPF Det är inte självklart att man klarar av att bo på egen hand i en egen lägenhet om man har NPF. Behoven av stöd i vardagen kan vara stora på grund av varaktigt nedsatta funktioner som påverkar vardagen och förmågan att själv hantera allt som hör boende till. Men med en allt tuffare bostadsmarknad och restriktivare tolkningar av LSS och SoL riskerar personer med NPF att bli utan såväl bostad som riktade stödinsatser.

Text: Cecilia Brusewitz

● Foto: Christin Philipson & Adobe Stock-foto

I

nom rättighetslagen LSS finns insatser som syftar till att hjälpa personer med exempelvis autismspektrumtillstånd, att kunna leva och bo så likt alla andra som möjligt. Hur boendestödet är utformat ska vara individanpassat och är frivilligt. Det kan vara allt från servicelägenhet, boendestöd, gruppboende och träningslägenhet. Men även personer med adhd eller annan NPF, som inte omfattas av LSS, kan behöva extra stöd i sitt boende och där kan insatser från SoL (socialtjänstlagen) bli aktuella.

Restriktivare tolkningar av LSS och SoL

Tyvärr har tolkningarna av lagarna blivit mer restriktiva och färre får tillgång till dem, något som Mikael Klein, intresse14

politisk chef på Funktionsrätt Sverige, reagerat på och tycker är olyckligt. Han tror att intentionen med LSS var att fler skulle åtnjuta den än vad som det ser ut idag. Men vad beror det på?

– Jag tror att restriktionerna kan bero på en rädsla för att det blir för många som kommer att söka hjälp via LSS. Att det kommer bli för dyrt helt enkelt.

Men jag tror att det är viktigt att man i stället ser att samhälleliga insatser riktade mot personer i behov kostar mindre jämfört med att inte möta behoven. Behoven eller problemen finns ju fortfarande kvar och blir i slutändan ofta dyrare. Notan hamnar bara någon annanstans.

Många kommuner har i större ut-

sträckning börjat erbjuda boendestöd i det egna hemmet i stället för servicelägenheter. Men för det krävs en egen bostad och det är i dagsläget ingen självklarhet för många med NPF. Ansträngd bostadssituation

Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät (2020) uppger 74 procent av Sveriges kommuner att de har ett underskott av bostäder. Vissa grupper drabbas hårdare än andra av bristen på bostäder och de krav som ställs för att få köpa eller hyra en bostad.

Unga, studenter och personer med funktionsnedsättning visar sig ha svårt att få tillgång till en bostad eller komma in på bostadsmarknaden.

Helhetsperspektiv

möjligheterna att få arbete.

Matilda Berglund Calais, Fullgjord gymnasieutintressepolitisk utredare bildning är ofta ett krav på Attention, ser den för arbete och det är ansträngda boendesien förutsättning för tuationen för persostudier på högskola/ ner med NPF ur ett universitet. Redan helhetsperspektiv. här blir ju problemet Hon ser hur situatiouppenbart, har du Mikael Klein, nen för personer med ingen inkomst, hur Funktionsrätt Sverige NPF har blivit tuffare ska du då kunna köpa inom många områden eller hyra en lägenhet? och det påverkar också Bor kvar hemma möjligheten till ett självständigt För många är det första boendet en stuliv och boende. dentlägenhet eller en hyreslägenhet i och – Svårigheterna startar ju redan i skolan med första jobbet, men Matilda Berglund för väldigt många. Går man inte klart Calais menar att det – av ovan nämnda skolan så vet vi att det tyvärr minskar

skäl – inte är ett alternativ om man på grund av sina funktionsnedsättningar inte klarat skolgången. Många av Attentions unga vuxna medlemmar tvingas bo kvar i föräldrahemmet upp i vuxen ålder.

– Både boendesituationen och den ekonomiska situationen kan vara väldigt tuff för personer med NPF, oavsett ålder. Det är också ett stort problem att så många unga med NPF inte får möjlighet att starta sitt vuxna liv och växa och utvecklas så som många av deras jämnåriga får möjlighet till.

Mikael Klein håller med och menar att samhället har mycket att vinna på att erbjuda träffsäkra lösningar i stället för att ”vänta och se”.

– När människor inte får hjälp och blir undantagna en normal livsutveckling och integrering i samhället skapar man många problem i form av utanförskap.

Nytänkande och kreativitet

Matilda Berglund Calais tror på kreativitet och nytänkande från kommunernas sida, att de ska våga se helhetsperspektivet och samarbeta över förvaltningsgränser.

– Kan hemtjänst och boendestöd exempelvis bli mer flexibelt? Kan kommunen tillhandahålla fler träningsbostäder och inleda fler samarbeten med lokala företag för att öka möjligheten till arbete och bostad? Kanske kan kollektiva boenden med gemensamt boendestöd vara en av alla lösningar? Det är dags att sluta med enskilt budget- och stuprörstänk och i stället hitta gemensamma lösningar som gör det möjligt för alla att få ett eget hem och att få rätt stöd utifrån sina förutsättningar. ● 15

●

TEMA BOENDE

Ungas röster om när det funkar och inte på HVB

Plåga eller räddning Varje år placeras över 30 000 barn i Sverige. Bland dessa finns det en överrepresentation av barn med NPF såsom adhd och autism. Trots det saknas det kunskap och vårdformer inom stora delar av samhällsvården för hur man möter barn med NPF. Men när fungerar det på HVB? Vi frågade Adam, Kevin och Sara, som har NPF och egna erfarenheter av att vara placerade på HVB. Text: Jacqueline Treschow

● Foto: Adobe Stock-foto och Susanne Kronholm

E

n kväll i månaden strålar en till synes udda sammansättning av ungdomar samman i Ung Dialogs expertgrupp för att diskutera hur man kan göra det bättre för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i samhällsvården. Adam, Kevin och Sara är några av de ungdomarna. De har själva NPF och erfarenhet av att ha bott på flera olika HVB-hem. Adam, Kevin och Sara är eniga om att de boenden som har varit bra är de som har kunnat erbjuda en trygg plats med vuxna som visat lyhördhet och tagit dem på allvar. Alla är också ense om att boendena behöver vara helt fria från hot och våld.

För Sara som har autism har det varit avgörande att hon har fått det stöd och bemötande hon behöver utifrån sin funktionsnedsättning.

– Alla HVB är inte dåliga, tvärtom har de som varit bra blivit min räddning. Men om boendepersonal inte hanterar situationer utifrån ett NPF-perspektiv är omsorgen dömd att misslyckas, säger Sara.

Omtanke och bemötande

Adam, Kevin och Sara var barn som inte blivit dömda för brott utan blev placerade 16

för att få en chans till ett bättre liv med kärlek och trygghet. De menar att kärlek och omtanke är det absolut viktigaste för att man ska kunna trivas och ta till sig vården på ett konstruktivt sätt.

– På mitt första HVB behandlade de mig inte som en människa. Men på andra stället gjorde de det och då blev det bra, säger Kevin.

Adam och Sara instämmer med Kevin. De har liknande upplevelser av att först ha blivit placerade på ett HVB-hem där deras mående endast lett till en nedåtgående spiral, men att de till slut blivit omplacerade och kommit till trygga platser där det finns personal som visar att de bryr sig.

Adam har adhd och är idag 17 år. Han blev placerad enligt LVU (Lagen om vård av unga) när han var 11 år och har sedan dess varit placerad på tio olika HVB- och familjehem. Han menar att man märker om personalen är där för att de bryr sig eller inte. Båda typerna går att urskilja.

– Alltså när man har bott på några ställen så känner man av vilka som är där för våran skull. De flesta är bara där för pengar och inte för att de riktigt bryr

sig, då känner man sig inte värd någonting. Det bästa och det viktigaste är när man möter någon med ett varmt hjärta, säger Adam.

Bli lyssnad på

Att känna sig lyssnad på är grunden för barnets rätt till delaktighet. Adam, Kevin och Sara menar att de HVB som inte har fungerat, har präglats av ett vuxenperspektiv, där man allt för sällan lyssnar och tar det barn och unga säger på allvar.

– Alltså man lyssnar inte på barn. Jag har blivit slagen av personal men när jag har berättat om det för annan personal så har de inte lyssnat och trott på vad man säger, så till slut så slutar man berätta, säger Adam.

För Kevin som har autism har det varit omöjligt att känna sig delaktig i sin egen behandling på de HVB-hem där de inte lyssnade på honom.

– Det var först när jag märkte att personalen faktiskt lyssnade och tog mig på allvar som jag började må bättre. Då kunde jag börja känna tillit, säger Kevin.

Trygghet

Adam, Kevin och Sara har upplevt att de

dåliga hemmen har triggat utåtagerande beteenden, gjort dem våldsamma och till rymlingar. Adam säger att han inte längre är våldsam när han till slut blivit placerad på en trygg plats, fri från hot och våld. Där han i stället möter vuxna som visar att de bryr sig, lyssnar och tar honom på allvar. Där han får det stöd och bemötande han behöver utifrån sin funktionsnedsättning.

– Jag blev själv våldsam när jag var i våldsamma miljöer. För när ni inte behandlar oss som människor, hur förväntar ni er att vi ska bete oss? säger Adam.

Kevin och Sara säger att en förutsättning för att man ska känna sig trygg är att man får information om varför man är placerad och hur länge man ska stanna på ett boende. För Sara har det varit omöjligt att känna sig mottaglig för behandling när det inte har funnits tydlig information eller förutsägbarhet i vardagen.

– När mina rutiner slås i spillror går mitt liv i kras. Förutsägbarhet och tydlighet är någonting som alla placerade barn behöver. Men för mig med autism är det livsnödvändigt, säger Sara. ●

Fakta om Ung Dialog

Lyssna på podcasten ”Placerad”!

I juni 2020 startade Riksförbundet

I den dokumentära podcasten ”Placerad”

Attention arvsfondsprojektet Ung

kan du höra fler historier från unga med

Dialog. Projektet ska under tre år

NPF som har erfarenheter av att vara

arbeta för att placerade barn och

placerade. Vi får följa med sex ungdomar i

ungdomar med NPF ska bli mer

deras vardag och höra vad som varit svårt

delaktiga, få ett ökat inflytande och

under placering, men också vad som varit

bättre livskvalité när de vårdas utanför

bra och gjort skillnad på riktigt. Podcasten

hemmet.

finns där poddar finns!

›› HAR DU ERFARENHET AV ATT VARA PLACERAD OCH VILL ENGAGERA DIG?

Kontakta då: Jacqueline Treschow, kommunikatör: jacqueline.treschow@attention.se

Fanny Eklund och Jacqueline Hellman Treschow är projektledare för Attentions projekt Ung Dialog som stöds av Allänna Arvsfonden

17

●

TEMA BOENDE

Matilda placerades på ett HVB-hem utan att veta varför 2018 var Matilda 16 år och mådde fruktansvärt dåligt. Hon hade flera självmordsförsök bakom sig och hade utvecklat ett självskadebeteende. När hon låg inlagd på psyket meddelade socialtjänsten att hon skulle placeras tre månader på ett HVB-hem för att utredas för autism och adhd. Diagnosen autism blev satt, åren gick och Matilda är fortfarande kvar på HVB-hemmet.

Text: Nina Norén ● Foto: Petter Persson

M

atilda kände sig orolig när handläggaren från socialtjänsten berättade att hon snart skulle förflyttas till ett HVB-hem. Hon visste ju knappt vad det var. Och så kändes allt så otroligt orättvist.

–Varför ska jag sitta på ett HVB-hem för att göra en utredning? Jag hade ju inga andra svårigheter. Ingen annan jag träffade var placerad på grund av psykisk ohälsa, säger Matilda.

Första tiden var riktigt tuff

Den första tiden på hemmet var en nedåt18

gående spiral. Allt blev värre på grund av ovissheten och den nya miljön. Hennes självskadebeteende eskalerade och hon mådde sämre och sämre. Hon var i behov av avancerat psykiatriskt stöd, men fick minimalt med stöd från BUP främst med fokus på medicinuppföljning. Personalen på hemmet fanns där för samtal om Matilda ville. Vissa lyckades hon skapa tillit till, medan andra inte kom nära alls.

– Det är väldigt olika från personal till personal. Vissa brinner för dig och ditt mående, medan andra mest går till jobbet för att få lön, säger Matilda.

Långsamt förfarande efter diagnosen var klar

I januari 2019 var utredningen äntligen klar. Matilda visade sig ha autism och även en depression. Långt fler än tre månader hade passerat, utredningen var klar och de skickade in en ansökan till LSS. Matilda gjorde sig redo att lämna HVB-hemmet. LSS-ansökan visade sig vara ifylld fel och i stället för att Matilda fick besked om detta direkt, cirkulerade deras ansökan 8 månader i systemet innan de meddelade att hon fick avslag.

– Jag var så otroligt stressad under den här perioden. Gick och tänkte ”Var ska jag

Se filmer om Matilda och Laura

På vår youtube-kanal Attention play kan du se filmen om Matilda i artikeln bredvid. Du kan också se två filmer om Laura där hon berättar sin historia om när samhället blir förälder. Hon var ett barn som har rätt till kärlek, trygghet och att få stöd och hjälp med sina problem. Men i stället har samhället brustit i sin omsorg. Men Laura har även goda erfarenheter. Hon blev till slut placerad på ett HVB som blev hennes räddning och vändpunkt.

Matildas tips till: hamna?” Jag mådde otroligt dåligt och jag kände att det inte finns något hopp, säger hon.

Fortfarande kvar på samma HVB-hem

Matilda har vid intervjutillfället i början på 2021 ännu inte lämnat HVB-hemmet.

Hon har bott på fyra olika enheter inom boendet och har till slut hamnat på stödboendeavdelningen. Det här upplägget verkar passa Matilda och man kan ana lite framtidstro när hon berättar om hur livet ter sig idag.

– Jag bor i en egen lägenhet och håller

på att förbereda mig inför vuxenlivet.

Livet är faktiskt bättre nu, säger hon.

Det är med stolthet i rösten som hon berättar att hon klarar av det mesta själv i sin lägenhet. Nu tillåts hon också sova själv, vilket verkar vara en stor lättnad för Matilda. De besked hon hittills fått är att hon ska få stanna kvar på boendet tills hon kan ta hand om sig själv och är redo att flytta och leva livet ”på riktigt”.

– Jag älskar konst och vill jobba som tatuerare! Jag vill visa världen vad jag kan, avslutar Matilda. ●

Er som träffar placerade barn och unga •

Lyssna, lyssna och åter lyssna på barnet.

Det kan rädda liv!

•

Placera inte barnen så långt från sina familjer.

•

Var tydliga och strukturerade kring vad som ska hända.

•

Prioritera kommunikationen mellan personal, social och barnet.

Placerade barn och unga •

Håll ut, det kommer bli bättre!

•

Ta reda vad du har för rättigheter.

•

Du har rätt att få svar på allt som handlar om dig och din placering.

19

PORTRÄTT

Med sina kollektioner och budskap som Take no shit och Put the light on ADHD, vill formgivaren och smyckesdesignern Efva Attling skapa samtal och ge människor styrka till förändring. ”Jag önskar ge kraften att själv våga bryta det du blivit formad till.”

Text: Caroline Jonsson

Efva Attling

– om energin, skapandet och styrkan till förändring Med sina kollektioner och budskap som Take no shit och Put the light on adhd, vill formgivaren och smyckesdesignern Efva Attling skapa samtal och ge människor styrka till förändring. ”Jag önskar ge kraften att själv våga bryta det du blivit formad till.”

Text: Caroline Jonsson

20

●

Foto: Efva Attling pressbilder

M

emento vivere – Glöm inte att leva. Amor Fati – Kärleken till vårt öde och Take no shit – Känn dig aldrig överkörd. Efva Attlings önskan när hon skissar, bankar i ateljén och stansar smyckenas budskap – är att skapa samtal. Livet är föränderligt. Därför vill hon dela sina tankar, och låta hennes smycken bli konversationsstartare.

– Min höga energi är medfödd, jag har en stark livsglädje och positiv drive. Det är så mycket skit och elände, men jag glömmer inte det. Det finns föräldrar som sänker sina ungar och vuxna som vill få sina drömmar uppfyllda genom sina barn.

Folk som är sorgsna inuti kan bli egoistiska och elaka. Jag önskar ge kraften att själv våga bryta det du blivit formad till.

Ett smycke kan bli en påminnelse om förändring. Det är upp till oss själva att göra det bästa av livet vi fått.

Ständiga skolbyten

I sitt konstnärliga projekt The Högdalen, där hon även samarbetar med artister som Thåström, sin fru Eva Dahlgren och Kents frontfigur Jocke Berg, har kollektionen Put the light on adhd skapats.

– Jag är ingen expert, men alla vi fem systrar är övertygade om att pappa hade adhd. Han hade en fantastisk energi, påhittighet och ett blixtrande humör. På den tiden fick man inga utredningar, men kanske har jag ärvt ett stråk av hans adhd.

Andra i familjen har fått det ”på papper”.

Min hjärna bubblar och jag är ständigt uppkopplad: Titta där, titta där!

Efva Attlings pappa var konditor och jobbade från halv fyra på morgnarna i veckorna. Under helgerna var han jazzmusiker. Hennes mamma var hemma med sina fem döttrar i en liten lägenhet i Stockholmsförorten Högdalen. I vuxen ålder frågade hon sin mamma varför hon bytte skola varje år: – Mamma sa att jag tyckte att jag ville

det. I fyran gick jag i Maria musikskola, något år gick jag i Sjöängsskolan, femman i Bandhagen, åttan i Hagsätra och i nian tillbaka till Bandhagen – för jag återkom även till vissa skolor. Efter nio år tyckte jag att jag klarade mig utan plugget. Det var ingenting för mig.

Koncentrerat skapande

Hon beskriver sig utan tvekan som ett socialt geni. Som barn tyckte hon att nya skolor var spännande, en chans att få träffa nya människor. Genom livet har hon haft alla sinnen öppna, alltid undrat vad som finns bakom nästa hörn.

– Har Efva myror i byxorna, fick jag höra i skolan. Ja, det hade jag. Jag hade inget tålamod. Ingen ro att sitta still.

Jag kunde inte koncentrera mig – men i skapande finner jag koncentration. Att jag har svårt att koncentrera mig betyder inte att jag inte kan fokusera överhuvudtaget.

Jag blir skogstokig när jag bestämt mig för att följa en idé. Då vill jag slutföra tanken.

Kickarna söker jag i skapandet, där vårdar jag min energi.

Ständiga skolbyten förklarar varför hon passade i modellyrket, menar Efva.

– Efter grundskolan tog jag ett lärlingsjobb hos en av Sveriges främsta guld- och silversmeder, sen blev jag upptäckt som modell och livet fortsatte där. I modellvärlden är du hudlös. Du vet inte om du får jobb nästa vecka, du reser ständigt. Jag behövde leva ett liv i en väldigt speciell värld under tolv år som modell. Det jag gjorde då har jag tagit med mig i livet.

”Har Efva myror i byxorna, fick jag höra i skolan.

Ja, det hade jag.

Jag hade inget tålamod. Ingen ro att sitta still. Jag kunde inte koncentrera mig – men i skapande finner jag koncentration.”

”Gör ingenting rakt”

Efter modellkarriären bildade hon gruppen X-models. Gruppen hade en stor hit med låten Två av oss, som hon skrev text och musik till. Efter en kurs på Folkuniversitetet återkom hon till hantverket, 27 år efter första smycket hon skapade som elvaåring.

21

PORTRÄTT

”Med mitt adhd-smycke vill jag få någon att säga ”Jag har adhd”, och den andre säger ”Jag med”

– Jag drivs av nyfikenhet och hög energi, men jag är inte en flyende person.

Jag vill inte åka skidor, eller på grejer som rör sig. Där är jag supermesig, men jag är modig som vågar leva mitt liv som jag gör. Många människor blir som asplöv om de inte vet när nästa månadslön kommer. För mig är resan i fokus, vissa behöver allt ordnat. Jag tillhör inte dem.

Ingenting hon gör är regelbundet.

Ingenting blir rakt: – Det har med mitt icke-tålamod att göra. Jag gör ingenting rakt, i dubbel mening. I don´t do anyting straight. Jag är inte straight, inte hetero. När barnen var små skulle jag sy gardiner. Jag mätte och mätte men ingen längd blev den andra lik. Som livet, jag vill inte att dagarna ska vara likadana. Nu ritar jag glasögon, sen bankar jag i ateljén, därefter vill jag göra en tiara och ikväll ska jag överraska min VD som fyller år.

Till nyfödda och pånyttfödda

Efva Attling vill tillbaka till dem som har det taskigt. Till människor som behöver styrka och en påminnelse: Take no shit. Inget barn, ingen vuxen ska behöva ta skit, säger hon. Hennes tanke med budskapet är att få mod att stå upp för sig själv, att inte bli kränkt. Hon vill ge det som ett dopsmycke för nyfödda eller pånyttfödda. Smyckena säljs till förmån för BRIS – Barnens Rätt i Samhället.

– Jag kommer ju från Högdalen, vi bodde intill ett ungdomshem. Jag har 22

träffat så många människor som mår bra och som mår dåligt. Även om jag testade en massa skitgrejer så vann de inte över mig. Jag var mer sugen på livet, men många av mina vänner från skoltiden dog unga på grund av droger. Även min bästa vän.

Hon talar om alla föräldrar som är oroliga för sina barn, oavsett svårigheter.

Om att hjälp finns men att den är svår att få, om att alla ibland behöver få avlasta sin oro: – Alla kommer behöva mer hjälp i framtiden. Unga och andra som går igenom ångest och skit kommer att behöva fler i vården. Alla borde plugga till psykologer. ”Bra tid att vara öppen”

Efva Attling har varit med om dramatiska, jobbiga situationer med människor som varit nära. Hennes budskap och skapande hade inte varit möjligt utan erfarenheterna hon samlade på sig, innan hon anmälde sig till den där kursen i silversmide, beskriver hon.

– Ett smycke kan beröra, inspirera och initiera tankar som kan leda till förändring. Med mitt adhd-smycke vill jag få någon att säga ”Jag har adhd”, och den andre säger ”Jag med”. Många offentliga personer berättar nu om sin adhd, det är en bra tid att vara öppen. Jag är för öppenhet, att prata om saker. Då kan man hjälpa varandra och fråga hur det är hemma. ●

DU FÅR RABATT PÅ KOLLEKTIONEN ”PUT THE LIGHT ON ADHD”!

Attentions medlemmar får 20% rabatt på armbandet och t-shirten med adhd-tryck. Koden gäller hela 2021.

Du köper produkterna här: www.efvaattling.com.

Sök efter ”put the light on adhd” på sidan så hittar du rätt. Ange koden adhd20 i kassan för att få din rabatt.

AKTUELLT

Nytt forskningsprojekt för vuxna med AST:

Med musiken i centrum Kungliga Musikhögskolan och Karolinska Institutet har startat ett gemensamt forskningsprojekt med fokus på vuxna personer med olika grader av autismspektrumtillstånd (AST). Studien kommer bland annat fokusera på självmedkänsla, social identitet och välbefinnande och hur vi kan påverka detta genom konst- och musikuttryck i grupp.

Text: Nina Norén

● Foto: Privat

Eva Bojner Horwitz och Kaja Korošec ansvarar för forskningsprojektet med fokus på musik och vuxna med AST.

Hej projektledare, forskare och professor Eva Bojner Horwitz och doktorand Kaja Korošec, hur kommer det sig att ni valde att starta just det här forskningsprojektet?

Hur vi anpassar musikundervisning för vuxna med AST och vilka effekter musik har för vuxna individer med autism var frågor som inte fått tillräckligt utrymme inom forskningen hittills. Utöver det saknas ”förstapersonsperspektiv”, det vill säga vi har mycket lite information om hur vuxna med AST till exempel uppfattar musik och hur detta används i vardagen.

Våra främsta skäl att starta projektet var att belysa dessa luckor och bidra med ny kunskap.

Varför tror ni att just den här målgruppen är lämplig att göra en studie på?

Eftersom just förmågan att kommunicera kan påverkas vid AST kan musik erbjuda en ny uttryckskanal men också vara en källa till utveckling av positiv social identitet. Musiken kan också användas för att lindra ångest och depression, vilka är vanligare bland personer med AST jämfört med övriga befolkningen. Därför tycker vi att det är viktigt att utvärdera användningen av musik för vuxna i den här gruppen.

Har ni fått några insikter hittills i projektet?

Genom att titta i litteraturen ser vi att

flest forskningsprojekt är riktade mot den yngre åldersgruppen. Det finns således ett glapp här och det är här forskningen kommer in och blir så viktig. Vi följer Agenda 2030 där allas lika rätt och värde ligger i fokus!

Hur hoppas ni kunna implementera erfarenheterna av projektet efter projektets slut?

Genom att grundligt utvärdera musikens roll, funktion och estetiska värde, kommer vi förhoppningsvis utifrån våra resultat bidra till att samhället kan implementera våra resultat systematiskt. Musiken finns ju överallt men är ändå inte tillgänglig för alla. Vi hoppas att fler miljöer, tack vare vår forskning, kommer bli tillgängliga för alla människor med AST, där skapandet kan stärka den sociala, kognitiva och emotionella identiteten. Studiens resultat kommer tack vare spridning kunna synliggöra metoderna både på individ, grupp, och på sikt förhoppningsvis även på samhällsnivå.

Vad är det med musik som är så välgörande?

Musiken har en icke verbal kraft, det vill säga den går bakom orden. Ord är konstruktioner och skapade i ett sent skede av vår utveckling. Känslor som väcks av den icke verbala musikaliska kraften når djupare delar av hjärnan vilket sprider sig till hela kroppen på ett starkare plan än vad

ord kan göra. I vår blixtsnabba känslohjärna stimuleras olika hormoner och system som reglerar känslor vilket sannolikt bidrar till välgörande känslor, upplevelser och tankar. Musikens roll, tack vare dess allmänmänskliga förmåga, är ett kitt som sammanlänkar oss, och som därmed kan hjälpa oss att inse allas vårt lika värde. Vi är måna om att vårt projekt skall kunna förändra bilden av att musik skulle vara till för några få utvalda.

Går det att anmäla sitt intresse till er om man är intresserad av att bidra till studien?

Om du är intresserad av att bidra till forskningen, kontakta gärna doktorand Kaja Korošec på mail kaja.korosec@kmh. se. Studien kommer att äga rum vid Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm. Projektet kommer att sträcka sig över de närmaste fyra åren och avslutas i september 2024.● 23

Matilda Berglund Calais är intressepolitisk utredare på Attention

Vad händer med Melatoninet?

V

i har under den senaste tiden fått in många medlemsfrågor som handlar om Melatonin och förändringarna kring recept och subvention av läkemedlet och vi vet att många medlemmar påverkas stort av förändringarna. Attention har därför haft dialog med Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt läkemedelsföretaget för att få en förklaring till vad som hänt.

En förklaring till varför vissa som tidigare fått Melatoninet inom högkostnadsskyddet nu inte längre kan få det är att Melatoninet de senaste åren ökat mycket i användning. Melatonin var tidigare inte ett registrerat läkemedel utan var en så kallad lagerberedning som i sin helhet ingick i högkostnadsskyddet. I och med att det var så många som till slut fick Melatonin på recept behövde man, enligt regelverk kring läkemedel, se över läkemedlet. Då beslutade läkemedelsföretaget att göra en ansökan till för att registrera Melatonin AGB som ett läkemedel.

Vid ansökan gör Läkemedelsverket bedömningar utifrån forskning och studier kring läkemedlet för att bedöma dels om läkemedlet ska godkännas och dels för vilka grupper det ska rekommenderas. I det här fallet verkar problemet vara att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga studier som Läkemedelsverket kan utgå ifrån när de bedömde vilka grupper som ska rekommenderas användning av Melatonin AGB. Utifrån de studier som finns har Läkemedelsverket kommit fram till att rekommendera läkemedlet till barn och unga, 6–17 år, med adhd och sömnproblematik och inte till andra grupper.

Vi hoppas nu att det kommer ske en snabb utveckling på studier och forskning kring vilka grupper som kan få stor nytta av Melatonin och att det kan leda till att rekommendationerna kan omfatta fler grupper. Vi har upplyst alla inblandade aktörer hur viktigt Melatonin är för många av våra medlemmar. ●

Foto: Adobe Stock-foto

24

ATTENTION PÅVERKAR!

73-punkter

VIP-adhd: ett viktigt verktyg för rätt stöd och hjälp

för en reformering av arbetsmarknadspolitiken

D

en 11 februari i år lanserades Vård och Insatsprogrammet för adhd, vardagligt kallad VIP-adhd. Programmet är ett nationellt vårdoch insatsprogram och innehåller riktlinjer och stöd för alla som arbetar med eller möter personer med adhd i sin yrkesroll. Programmet täcker in mycket och många experter, yrkesverksamma och forskare har varit inblandade i framtagandet av programmet. Bland annat har Attentions ordförande Anki Sandberg varit med i den grupp som varit drivande i framtagandet av texterna. Även flera personer i Attentions kunskapsråd har aktivt bidragit till utformningen av de olika delar som ingår i programmet. VIP-adhd finns digitalt, se sidan www.vardochinsats.se.

D

e förändringar som gjorts av Arbetsförmedlingen har satt arbetsmarknadspolitiken i fokus. Attention har deltagit i en process inom Funktionsrätt Sverige som utmynnat i ett gemensamt 73-punktsprogram som visar på vad som behöver göras för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett jobb samt stöd att återinträda på arbetsmarknaden efter en längre sjukskrivning.

Corona-pandemin har försvårat ytterligare för grupper som redan haft svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Många förbund ser nu hur deras medlemmar riskerar att hamna allt längre bak i kön när det gäller aktiva åtgärder som leder till jobb.

Nu när programmet finns på plats är fokus att få ut information om det till alla som arbetar inom skola, vård, omsorg, högskolor och förvaltningen inom kommun och region. Vi kan alla hjälpas åt att sprida informationen och hjälpas åt att förbättra bemötande, kunskap och kompetens hos alla som arbetar med personer med adhd och deras anhöriga. Tillsammans gör vi skillnad. ●

Programmet och de konkreta förslagen ska överlämnas till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Attention kommer även fortsättningsvis delta i den här processen och bidra med kunskap om våra medlemmars specifika situation. Att så många personer med NPF står utan jobb är ett slöseri som drabbar både enskilda individer och hela samhället. ●

D

et är viktigt för både den enskilda men också för hela samhället att även personer med NPF får möjlighet att utvecklas och läsa på universitet eller högskola. Attention har haft möte med CSN för att prata om situationen för studenter med NPF och har föreslagit flera olika förändringar och förtydliganden i den information som står på CSN:s hemsida. Det var ett bra möte och CSN har påbörjat en översyn av de texter som handlar om studiemedel för dem som studerar med anpassad studietakt.

CSN kommer rådfråga Attention innan informationen läggs ut på hemsidan. När den är klart kommer vi länka till den på vår hemsida. Och så klart kommer vi fortsätta arbeta för att förbättra möjligheterna för studenter med NPF att studera på högskolan. ●

Foto: Adobe Stock-foto

CSN och studiemedel för studenter med NPF

25

AKTUELLT

Enkät om pandemins effekter på personer med NPF I början av pandemin skickade Attention ut en enkät till sina medlemmar. Nu ett år senare skickade vi ut ytterligare en uppföljande enkät. Resultaten är tydliga: Personer och familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har drabbats hårt av isolering, inställda fritidsaktiviteter, brister i skolan och inställda stödinsatser. De anhöriga är hårt belastade och det allmänna psykiska måendet har försämrats kraftigt.

Text: Nina Norén

● Foto: Adobe Stock-foto

E

nkäten som gick ut via Attentions medlemsregister i början av april besvarades av ca. 1500 personer. Majoriteten av de som svarat har, eller har en anhörig som har adhd eller add (78 %) och/eller Autismspektrumtillstånd (AST) (66 %), eller språkstörning (9 %). De som svarar har egen diagnos (35 %), har barn med diagnos (85 %).

Det är stor skillnad hur en vuxen person med NPF, ett barn med NPF eller en anhörig upplever hur pandemin påverkar deras liv. Det är också stor skillnad på hur någon med adhd påverkas, jämfört med någon med AST. Detta syns också i våra enkätsvar som tenderar att spreta lite åt alla håll. Där spelar alla fritextsvar en viktig kompletterande roll i hur vi ändå kan dra specifika slutsatser för respektive målgrupp.

Nedan presenterar vi i rangordning de områden som vi ser har påverkat våra medlemmar mest.

fritids har påverkats av pandemin. De fyra områden som upplevs har försämrats mest är: Svårigheter med distansundervisningen (33%). Bristande NPF-anpassningar (29%). Bristande stöd (28%). En ökad skolfrånvaro (27%). Färre skolpersonal (23%).

Rörig skolmiljö (23%). Når inte kunskapsmålen (20%) Att så många elever med NPF haft stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen under pandemin är katastrof. Många elever har nu halkat efter och riskerar att aldrig komma ikapp. I fritextsvaren ser vi att många skolor inte erbjudit det extra stöd till elever med NPF som eleverna har haft rätt till. Distansundervisningen har upplevts som en lättnad initialt, men i det långa loppet är det svårt att hålla rutiner, strukturer och koncentrationen uppe.

3. Samhällets stödinsatser

Vi ser i undersökningen att både personer med egen diagnos och många föräldrar till barn med NPF uttrycker en oro kring alla inställda fritidsaktiviteter. Hela 65 % uppger att deras fritid har påverkats i hög grad eller delvis.

Bakom varje fritidsaktivitet som fungerar bra ligger ofta många timmars slit för föräldrar och personerna själva. Det kan vara svårt att hitta rätt aktivitet då vanliga lagidrotter inte alltid fungerar. När man hamnat rätt är det vanligt att aktiviteten blir en stor del av vardagsrutinen. När dessa nu ställs in är det lätt att man faller utanför och inte riktigt klarar av att ta sig tillbaka. Att föräldrar inte längre får följa med in på träningar gör också att många barn väljer att sluta. Många föräldrar uttrycker oro inför stillasittandet och vittnar i flera fall om kraftig viktuppgång hos barnen.

Många personer och familjer med NPF är helt beroende av samhällets stödinsatser. När vi läser enkätsvaren är det uppenbart att pandemin stört deras insatser. Det är 16 % som uppger att insatserna påverkats i hög grad och 32 % uppger att insatserna påverkats delvis. De upplever följande områden som mest påverkade: De fysiska mötena har ersatts av digitala (69 %). Möten och olika grupper har ställts in helt (50 %). De har fått längre väntetider (33 %). Sämre tillgänglighet till vård och stödfunktioner (32 %).

Stödinsatserna har uteblivit (31 %).

Många beskriver i fritextfälten att boendestödet ofta ställts in med kort varsel på grund av sjukdom hos personalen eller hos personen med NPF. Att personerna och familjerna inte får det boendestöd de är i stort behov av får förödande konsekvenser i deras vardag. Många föräldrar skriver också att all deras avlösarservice, korttidsboenden och möten med kontaktpersoner ställts in helt.

2. Skolan

4. Den psykiska hälsan är generellt kraftigt försämrad

1. Fritiden

Undersökningen pekar tydligt på att många elever med NPF haft ett riktigt tufft år i skolan. 58% upplever att skola/förskola/ 26

Vi ser också att den psykiska hälsan har försämrats kraftigt hos många. Hela 45% av de som svarat upplever en stor eller mycket

Välkommen till en neuropsykiatrisk klinik i det mindre formatet, med mottagning i Eskilstuna och Enköping. www.mottagningenasken.se

Följ @Attentionriks på Instagram

stor försämring av sin psykiska hälsa. De fyra vanligaste försämringarna som de tar upp är: Att de oroar sig mer (37 %). Att de är frustrerade över alla förändringar (33 %).

Att de får mindre stöd från anhöriga och vänner (32 %).

Att de är ofrivilligt ensamma (30 %).

För många kanske detta innebär en försämring som blir svår att återhämta sig ifrån. Oro och ångest, tvångstankar och depression var vanligt förekommande hos våra medlemsgrupper redan innan covid-19. Vi kan anta att detta bara ökat det senaste året och det finns starka skäl till att oroa sig kring vilka nya nivåer vi hamnat på nu.

5. De anhörigas upplevelser

Att inte få träffa människor utanför familjen, utan i stället isolera sig inom familjen sliter hårt på alla – de anhöriga i synnerhet. 33 % av de anhöriga uppger att deras familjesituation har försämrats. De berättar om mer bråk, frustration och konflikter. Då ska man ha med i beaktning att dessa familjer ofta redan innan pandemin hade en tuff hemmasituation.

Vi ser också att många föräldrar till unga vuxna oroar sig för sina utflugna barn. Många har inte setts på länge på grund av smittorisken, vilket är olyckligt då föräldrarna ofta håller ett vakande öga och säkerställer att allt är okej. Många som kanske nyligen flyttat hemifrån har nu kommit tillbaka till föräldrahemmet. Anledningarna till att det blivit så kan vara indraget boendestöd, sämre ekonomi på grund av arbetslöshet eller sämre mående generellt.

Samhället behöver agera!

Attention kommer uppvakta beslutsfattare, politiker och myndigheter med vår enkätrapport. Det är viktigt att alla gör det de kan för att få personer och familjer med NPF på fötter igen även efter pandemin. ●

ANMÄL DIG NU!

lager@aktiverastockholm.se

Vi har massor med roliga korttidsvistelser och läger där vi gör saker både i stan och på landet: bowlar, spelar laserdome, rider på våra egna islandshästar och mycket annat.

Anmäl dig nu!

27

Två viktiga böcker på gång inom projektet

”Stöd i vardagen” Nu är Attention Stockholms projekt ”Stöd i vardagen” inne på sitt sista projektår. Just nu skriver projektmedarbetarna på två böcker som ska ges ut via Gothia Kompetens till vintern. Böckerna blir fördjupningar i de teman som projektet tidigare tagit fram korta, animerade filmer kring. handlar om känslor och riktar sig till personer med NPF. I boken har elva forskare och kliniker, bland andra Russel Barkley och Tony Attwood, medverkat och delat med sig av kunskap och svarat på frågor om känslor och NPF. Boken inleds med ett antal kapitel om känslor generellt – att förstå, lyssna på, hantera och kommunicera sina känslor, och fokuserar sedan på specifika känslor såsom stress och återhämtning, skam och medkänsla. I boken finns också röster från personer med NPF som delar med sig av sina erfarenheter och strategier relaterat till de olika kapitlens teman.

Den första boken

– som skrivs tillsammans med psykologen Michael Hjerth – handlar om att leda samtal och vänder sig till yrkesverksamma. Boken belyser både generella perspektiv på mänskliga möten och samtal och specifika erfarenheter av att möta människor med NPF. I den boken sammanfattar projektledarna Johan

Bysell och Nicole Wolpher vad de lärt sig under sina tio år som samtalsledare inom Attention Stockholm. De utgår också från en serie träffar de haft inom projektet med fördjupande samtal kring vad som varit viktigt kring struktur, innehåll och ledarskap kring grupperna. Dessa erfarenheter och röster presenteras i boken. Deras förhoppning är att boken ska kunna läsas av alla som är intresserade av bemötande och samtal.

Attentions projektledare föreläste på digital kurs hos SKR I slutet av april föreläste Attentions projektledare Annika von Schmalensée och Elisabeth Sundström Graversen på SKR:s digitala kurs ”Att möta personer med dolda funktionsnedsättningar inom socialtjänsten”.

Elisabeth, som är projektledare för vårt projekt Familjelyftet, föreläste tillsammans med psykologen Bo Hejlskov. I föreläsningen utgick de ifrån sin gemensamma bok ”Npf och socialtjänsten : Lagstiftning, bemötande och anpassningar”. De pratade om hur kunskap om NPF kan skapa förutsättningar för ett gott bemötande och ändamålsenliga insatser inom socialtjänstens breda verksamhet.

Annika, som är projektledare för Attentions projekt Äldrelyftet, föreläste om äldre och NPF – tidig upptäckt, utmaningar och individens behov av stöd i ett livsloppsperspektiv.

Kunskapen och medvetenheten om äldre med NPF är låg, trots att individerna finns i många verksamheter.

Nya skrifter från Trots Allt!-projektet Attentions projekt Trots Allt! fortsätter sprida kunskap om ODD/trotsproblematik med hjälp av två nya tidningar.

Den andra boken

I den ena tidningen får du ta del av olika berättelser om hur det är att leva med ODD/ trotsproblematik. Du får också ta del av fakta från forskning och profession.

Nicole Wolpher och Johan Bysell

Tidningen som riktar sig till barn och unga från nio år är en serietidning. Det är en berättelse om att vara arg och förbannad. Du får träffa Tom som kämpar med en känsla av att vara motarbetad av hela världen och först och främst av sin familj och skolan.

Tidningarna går att läsa digitalt via: www.attention.se/trots-allt

Om projektet

Projektet har som syfte att bidra till bättre självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF. Ta del av projektet digitala material via känslogrejen.se.

Hitta deras kalender med vardagstips och NPF-

Köp ”Stöd i vardagens” kalender med vard-

konst samt påminnande klistermärken (som

agstips och NPF-konst. Den finns att köpa i

syns i bild) hos www.mrshyper.se.

28

någon av de stora bokhandlarna.

Engagera dig i Attention Oavsett om du passar som kassör, aktivitetsansvarig eller vill syssla med påverkansarbete så välkomnas alltid nya krafter i våra ideella verksamheter runt om i landet. Kontakta din lokalförening för mer information! ›› attention.se/lokalt/vara-lokalforeningar/

ATTENTIONKOLL! Rapport från Äldrelyftet

”Äntligen förstår jag varför livet varit kaos”

Attentions anställda

DET HÄR ÄR VI

Vilka är vi egentligen som arbetar på Attentions rikskansli? Våra projektledare syns ju då och då, men övriga medarbetare är lite mer ”doldisar”. Det tänkte vi ändra på genom att i varje nummer presentera en medarbetare och förklara vad hen jobbar med. I det här numret är det dags att presentera vår kommunikatör Nina Norén.

Hallå där Nina! Vad jobbar du med?

Jag är bland annat redaktör för medlemstidningen. Det innebär att jag i samråd med vår ordförande Anki Sandberg planerar innehållet i tidningen, skriver en hel del texter och bokar in frilansjournalister och fotografer. Jag är helt enkelt ”spindeln i nätet” när det gäller tidningsproduktionen. När jag inte jobbar med tidningen så är jag också ansvarig för vår webbsida. Jag har under våren tillsammans med vår webbyrå ansvarat för framtagandet av nya attention.se.

Varför jobbar du hos just Attention?

Jag är nu inne på mitt sjunde år hos Attention och den största anledningen till att jobbar år efter år är att jag verkligen brinner för våra frågor och personerna bakom våra diagnoser.

Jag har under mina år hos Attention noterat att kunskapen om NPF i samhället har ökat gradvis. Det är glädjande, men vi har fortfarande väldigt lång väg kvar att gå.

När kontaktar medlemmarna/föreningarna dig?

Då och då kontaktar medlemmar mig angående tips till tidningen. Jag vill gärna ha fler tips på intressanta personer vi borde intervjua och föreningar som gör bra aktiviteter, så tveka inte att maila mig på nina. noren@attention.se

Äldrelyftet har under sitt första halvår lyssnat på de äldre som har NPF eller liknande problematik – på deras tankar, erfarenheter och livsberättelser. 470 röster har vi fått ta del av totalt. Röster som i många fall berättar om ett livslångt lidande, diskriminering, fördomar och okunskap, men också om den stora lättnaden att till slut få svar på varför livet kan ha varit så svårt.

Dessa röster och upplevelser har projektet sammanställt i form av enkätrapporten ”Äntligen förstår jag varför livet varit kaos”.

Det är tydligt att NPF genomsyrar hela livet och många av de svarande vittnar om hur tillvaron varit kantad av utmaningar och hinder som ställt det till det inom många av livets olika skeden. På frågan om vilka perioder specifikt de upplevt som särskilt utmanande fick vi fram följande fördelning: I grundskola 65 %.

I gymnasium/högskola 48 % Under puberteten 49 % I arbetslivet 64 % I föräldraskapet 52 % När barnen flyttade ut 12 % Separation/änka eller änkling 36 % Vid klimakteriet/övergångsåldern 25 % Vid pension/slutade arbeta 7 % Vid en förälders bortgång 22 % I enkätrapporten fördjupar vi oss inom respektive område. Vi får också ta del av några av berättelserna i sin helhet och får höra vad en diagnos sent livet faktiskt kan innebära.

Läs mer om projektet och ladda ner rapporten via: www.attention.se/aldrelyftet

KALENDARIUM:

JUNI, JULI, AUG

Trots allt! bjuder in till bokcirklar i juni.

Intresserad av att delta?

Kontakta anna-maria.lundberg@sv.se

SEPTEMBER

Under september kommer Attentions kommunikation ha extra fokus på skolan.

11–12 Förbundsstyrelsemöte 16 Föreläsning Tjejer och kvinnor med adhd

OKTOBER

1

Föreläsning Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö Föreningskonferens mitten av oktober.

Datum kommer inom kort.

Vad händer

HOS DIG?

I vår medlemstidning vill

vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter,

RAPPORT 1 FRÅN ÄLDRELYFTET

”Äntligen förstår jag varför hela livet varit kaos” RÖSTER OM ATT ÅLDRAS MED NPF

men även om spännande personer och annat intressant som händer på er ort. ▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Vad är roligast med ditt jobb?

Det roligaste med mitt jobb är gemenskapen och att det är varierat och konstant fullt ös.

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 info@dalarna.attention.se www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se Attention Bollnäs Ingrid Svedberg 073-839 25 33 attention.bollnas@gmail.com www.attention-bollnas.se Attention Söderhamn Amanda Belin 0762007464 soderhamn@forening.attention.se HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina Wikås info@attentionhstd.se www.attentionhalmstad.se Attention Falkenberg-Varberg info@attention-falkenberg-varberg.se attention-falkenberg-varberg.se Mary-Anne Jakobsson info@attentionkungsbacka.se 079-333 10 20 ordforande@attentionkungsbacka.se www.facebook.com/attentionkungsbacka/ JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Marina Eriksson 070-661 07 07 info@attention-jamtlandharjedalen.se www.attention-jamtlandharjedalen.se JÖNKÖPINGS LÄN För information kontakta kansliet@attention.se KALMAR LÄN För information kontakta medlem@attention.se KRONOBERGS LÄN Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 info@kronoberg.attention.se www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com www.attention-lulea-boden.se Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com

SKÅNE LÄN Attention Lund info@attention-lund.com www.attention-lund.com

Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se

Attention Malmö Tina Hill 073-655 05 20 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se

Attention Södertälje/Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net

Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Susanne Persson sossie.p@gmail.com www.attention-trelleborg.se www.facebook.com/attentiontrelleborgnpf STOCKHOLMS LÄN Attention Stockholms län (länsförening) Brännkyrkagatan 91 118 23 Stockholm 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) kansli@attention-stockholmslan.se www.attention-stockholmslan.se Länsföreningen är en sammanslutning av lokalföreningarna i Stockholms län och har inga enskilda medlemmar. Som medlem tillhör du din lokalförening.

Attention Stockholm (lokalförening) Folkungagatan 122 116 30 Stockholm 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Haninge-Tyresö kontakt@attention-haninge-tyreso.se www.attention-haninge-tyreso.se Attention Huddinge-Botkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se Attention Järfälla/Upplands-Bro Jiang Millington info@attention-jarfalla-upplandsbro.se www.attention-jarfalla-upplandsbro.se/ Attention Järfälla/Upplands-Bro Attention Nacka/Värmdö 070–281 62 40 info@attention.nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Nynäshamn För information kontakta medlem@attention.se Attention Roslagen För information kontakta info@attention-roslagen.se

Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se Attention Globen med omnejd info@attention-globen.se www.attention-globen.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs 072-004 93 15 kontakt@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com UPPSALA LÄN Attention Enköping Per Lisberger ordforande@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg info@attention-habo.se www.attention-habo.se Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 kontakt@attentionvarmland.se www.attentionvarmland.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se www.attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) info@attention-umea.se attention-umea.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Ånge Lena Persson 070-664 91 45 info@attention-ange.se www.attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 info@ornskoldsvik.attention.se www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com Attention Västerås Inger M Johansson 0708-51 46 67 info@vasteras.attention.se www.attention-vasteras.se www.facebook.com/AttentionVasteras VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg Egil Aasgaard Telefon: 031-13 19 00 E-post: kontakt@attentiongbg.se Hemsida: attentiongbg.se Attention HÖK (Hisingen-Öckerö-Kungälv) Gunilla Lundgren attentionhok@gmail.com Attention Mölndal Anna Malcus 070-382 66 60 info@molndal.attention.se Attention Lerum Åsa Hagström 0735-893606 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 info@skaraborg.attention.se www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 073-05 56 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Ulricehamn Monica Kjølner 070-444 43 45 kontakt@attention-ulricehamn.se www.facebook.com/attentionulricehamn/ ÖREBRO LÄN Attention Örebro Karin Trulsen 0762-569083 foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se Attention Lindesberg Adina Langseth adina.langseth@gmail.com

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon: 073-941 68 63

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Linköping Susanna von Sehlen info@linkoping.attention.se Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rätt till extra stöd i dina studier på Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar?

Läs mer på iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se så kontaktar vi dig med mer information. *Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) Särskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se

Nka arbetar för dig som anhörig och personal på nationell nivå

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

Psykisk ohälsa – så ska Nka utveckla stöd för anhöriga www.anhoriga.se

iStockphoto

www.adhd24.se

För dig med NPF-diagnos, anhörig och personal som arbetar med de här frågorna finns det kunskapsstöd, information och forskning på vår webbplats.

SE2010136506

En plats för dig som vill veta mer om ADHD

Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) finns till för att lyfta anhörigfrågor stort i samhället. Vi skapar arenor för erfarenhetsutbyte och samlar forskning kring anhörigfrågor.

AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm

Gillar du Attentions tidning?

Kul! Bli medlem du också så får du den i brevlådan. www.attention.se/bli-medlem