Attentions medlemstidning nr. 2 2020 -Tema Små barn

Riksförbundet Attentions medlemstidning Nr 2 2020

NPF under småbarnsåren – hur märks det och vad gör man?

Projekt småsyskon – forskning om tidiga tecken på autism

TEMA Små barn PORTRÄTT: ING-MARIE WIESELGREN

BARNFÖRSÄKRINGAR: FÅR MAN ERSÄTTNING FÖR NPF?

SÅ PÅVERKAS VI AV CORONA

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 2 2020 Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Linnéa Rosenberg Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Nicole Kling Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Jennifer Blomkvist, Amanda Krantz Tryck EO Grafiska Annonsbokning

3 LEDARE 5 TEMA: Små barn

20 RAPPORT: Coronakrisen slår hårt mot personer med NPF

6 NPF under småbarnsåren

21 Barnförsäkringar – när kan man få ersättning för NPF-diagnos?

9 Diagnosen kom som en lättnad 12 Förändra situationen – inte barnen

24 ESRA: ”Det var alltid självklart att jag skulle plugga vidare” 22 MEDIATIPS: ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna

14 Projekt småsyskon 27 ATTENTIONKOLL

– forskning om tidiga tecken på autism 30 LOKALFÖRENINGAR 18 PORTRÄTT: Ing-Marie Wieselgren

annonsbokning@attention.se Adressändring

Föreningslivet behövs mer än någonsin

kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2020 Nr 1 Relationer Nr 2 Små barn Nr 3 Trots Nr 4 Äldre Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

I

förra numret skrev jag om hur mycket jag såg fram emot Attentions egen mötesplats NPF-forum som var planerat i slutet av april. Så kom coronakrisen och inget blev sig likt.

Vi hade inte längre möjlighet att samlas i större grupper. Det och mycket annat har ställts på ända. Många har drabbats av sjukdom och stora förluster. Företag har gått omkull och jobb försvunnit. Planerade vård- och stödinsatser har skjutits upp.

Myndigheternas restriktioner och karantänsregler har nu gällt i snart tre månader. Hur vägen ut ur krisen ser ut vet vi inte än, men att vi länge får leva med det som följer i pandemins spår är uppenbart. Allt kom plötsligt – ingen hann förbereda sig. I Sverige stängde inte allt ner, men trycket på omställning var ändå brutalt inom många branscher och verksamheter. Sjukvården tvingades snabbt prioritera intensivvården, gymnasieskolorna övergick till distansutbildning, och många blev permitterade eller uppsagda från sina arbeten.

Den undersökning vi gjorde en bit in i krisen visar dessutom att våra medlemmar drabbats extra hårt genom att redan kända problem har förvärrats. Det kan du läsa mer om på sidan 20.

Ett ljus i det mörker som omger oss är en fördjupad insikt i hur mycket vi behöver varandra.

I vårt land har vi ett starkt föreningsliv, som utgör ett socialt kitt som gör stor skillnad för den enskilde och ökar sammanhållningen och tryggheten i samhället i stort. De ideella föreningarna behövs nu mer än någonsin – därför hittar vi nya sätt att hålla kontakt med varandra och driva på i viktiga samhällsfrågor. Digitala möten, som många haft lite svårt för, är nu en del av de verktyg vi kan använda även i framtiden.

Min förhoppning är att när vi väl kan lägga allt detta bakom oss, kommer vi trots de prövningar vi tvingats gå igenom känna oss tillräckligt starka att fortsätta vårt arbete för ett bättre samhälle där det finns plats för alla.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Riksförbundet Attention har nyligen fyllt 20 år. Vi är stolta över allt vi uppnått genom kamp för våra medlemmar och alla de spännande utvecklingsprojekt vi fått möjlighet att genomföra.

Läs mer om vårt arbete på www.attention.se 3

SE1910747959

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

Följ @Attentionriks på Instagram

Bli medlem

Fler kan göra mer!

Som medlem i Riksförbundet Attention, stödjer du vårt arbete för att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bemötas med respekt och få det stöd de behöver. www.attention.se

4

en ingår:

I medlemskap

gen ation på tidnin En årsprenumer Attention samtalsforum, Tillgång till våra verk träffar och nät r alla utbildninga 20 % rabatt på av s som arrangera och temadagar ning Attention Utbild

TEMA SMÅ BARN !

Tema: Små barn

Som förälder känner man ofta att ens barn är annorlunda långt innan barnet får en diagnos. Ibland finns det tecken på att barnet beter sig avvikande redan under spädbarnstiden, även om man kanske inte inser det förrän senare. I det här numret sätter vi fokus på de små barnen, tidiga tecken och stöd under förskoleåren.

!

5

TEMA SMÅ BARN

NPF under småbarnsåren – hur märks det och vad gör man?

I grupper på nätet delar föräldrar sin oro med varandra: ”När började ni ana att ert barn hade en NPF-diagnos?” ”Hur märktes det?”. Beteendevetare Agneta Hellström besvarar frågor om tidiga tecken och uppmanar föräldrar att lita på sin magkänsla och söka stöd tidigt.

Text och foto: Caroline Jonsson X Illustration: Pernilla Förnes

A

gneta Hellström, som är beteedevetare, grundare av ADHD-center i Region Stockholm och ledamot i Attentions kunskapsråd, har under många år förmedlat kunskap om barn med NPF. Hon betonar att alla föräldrar har rätt till stöd för att på bästa sätt kunna hantera sitt barns svårigheter – oavsett om de tidiga tecknen kommer att resultera i en framtida NPFdiagnos eller ej.

– Lita på din magkänsla!

Föräldrar larmar sällan utan Agneta orsak. Din oro behöver fångas Hellström upp och tas på allvar av professionella och omgivning. Bristande stöd vid tidig oro är ett svek mot föräldrarna.

Konsekvensen blir att föräldrar lämnas 6

ensamma och börjar tvivla på sin egen föräldraroll, säger hon.

Oro under bebistiden

Hon beskriver hur många föräldrar, kanske redan under bebistiden, upplever tidiga tecken.

– Det kan gälla svårigheter med rutiner gällande mat och sömn, att barnet är som en ”sprättbåge”, aldrig stilla. Föräldrar med barn som senare får en ADHD-diagnos, har ofta beskrivit att bebisen sov illa, släppte bröstet vid amning, kräktes, ofta var missnöjd och hade svårt för affektreglering.

I förskoleåldern kan personal ofta beskriva hur samma barn ofta fick utbrott,

hade svårt att vara i grupp och var i ständig aktivitet. För föräldrar som senare får en ASD-diagnos kan tidiga tecken handla om bristande ögonkontakt, inget gensvar vid leende, och att barnet inte söker förälderns uppmärksamhet.

– I förskolan kanske personalen noterar att talet är lillgammalt. Att barnet inte leker med andra barn, har svårt att klara förändringar, sysslar med samma saker hela tiden och bara kan äta viss mat.

Andra barn kan uppvisa tecken som ängslighet. De är försiktiga, känsliga för intryck, sköra och behöver ständigt ”puffas på”. Barn som inte gör mycket väsen passerar ofta förskoleåren utan att någon reagerar, men kan få svårigheter senare i skolan. Tecken som senare kan visa sig vara en ADHD-diagnos utan hyper-

aktivitet, det som tidigare kallades ADD. En ständig väntan

När föräldrar delar sin oro med exempelvis BVC eller andra får de ofta höra ”Barn är olika”, ”Vänta in barnets utveckling” och ”Du oroar dig i onödan.” Det kan visserligen vara sant, säger Agneta.

Barn är olika, men trots föräldrarnas långa väntan på förändring och förbättring, kvarstår svårigheterna för vissa. Rådet att vänta ut sin oro är inte sällan felaktigt, betonar hon: – Personal inom barnhälsovård och även omgivning behöver ökad förståelse. Föräldrar är ofta ambivalenta, helt naturligt. Oron finns där, samtidigt som man vill höra att allt är bra.

Många upplever brist på förståelse från både omgivning och professionella.

Gällande små barn kan ingen säkert 7

TEMA SMÅ BARN

SÖK STÖD TIDIGT!

säga att tidiga tecken tyder på en eventuell diagnos. Däremot kan rådet om att vänta resultera i en alldeles för lång väntan innan föräldrarna återigen ber om stöd. Fokus bör ligga på att bemöta förälderns oro – istället för att avfärda en förälder som tar mod till sig och uttrycker misstanke om att något inte stämmer.

Miljön påverkar

Ofta kan beskrivningar, signaler och tidiga tecken på att barnet behöver stöd variera beroende på vem som reagerar. Är det föräldern eller förskolepersonalen? Ibland fungerar vissa barn i hemmet, men inte alls på förskolan. Det kan också vara tvärtom.

– Ibland kan förskolepersonal signalera behov av extra stöd för svårigheter som föräldrarna inte alls känner igen.

Barnet beter sig olika beroende på omgivning och situation.

Föräldrar och förskolepersonal vet ofta när svårigheterna inte längre kan betraktas ”normala” – trots att alla barns utveckling är ojämn och inkluderar en stor bredd för vad som faller inom ramen för den normala utvecklingskurvan. Förskolepersonal har generellt stor kunskap om när ett barns beteende är så avvikande att professionell bedömning behövs, för att kunna ge adekvat stöd, beskriver Agneta.

– Tidiga tecken på ”neurologiska utvecklingsproblem”, som jag föredrar att kalla det, inkluderar samma svårigheter 8

som alla barn kan ha i perioder. Det är komplext. Alla barn får utbrott och kan vara trotsiga. Tics och tvångstankar förekommer hos en del barn, men kan vara övergående.

Lita på din magkänsla. Lita på förskolepersonalens signaler.

Mänskligt att tappa tålamodet

Förhållningssätt varierar såklart beroende på om ditt barn har en eventuell ADHD-diagnos eller en språkstörning, men grunden är alltid densamma – förståelse för barnets svårigheter, säger Agneta.

– Det är mänskligt att bli arg, frustrerad och tappa tålamodet, men att ständigt hamna i konflikt drabbar på sikt inte bara barnet utan också föräldern, som plågas av dåligt samvete efteråt.

Acceptans och förståelse är den enda framkomliga vägen.

Många kan tänka ”ska inte en femåring klara av att sätta på sig skorna?”. Som förälder behöver du acceptera rollen som ”hjälp – jag” och barnets begränsningar, menar hon. Ditt barn gör så gott det kan, utifrån sina förutsättningar. Du behöver finna egna svar på vad som går att lösa och vad som inte fungerar.

– Kloka råd från vänner och bekanta gör ibland mer skada än nytta. Föräldrar vet ofta vilket stöd barnet behöver. Det är omgivningens reaktioner som skapar problem. Tankar som kan vara till hjälp i utmanande situationer kan vara: Vad signalerar mitt barn just nu? Vad behöver mitt barn, hur kan jag hjälpa?

■

• Lita på din magkänsla – kräv att du får hjälp och stöd!

• Bär inte din oro ensam – du behöver få din känsla bekräftad.

• Ta vägledning av professionella, oavsett om det gäller beslut inför eventuell utredning, eller om det gäller föräldrastöd.

• Sök stöd hos exempelvis barnläkare, skolläkare, barnhälsovårdspsykolog eller BVC med specialistutbildad personal.

• Om ni som föräldrar är oense och betraktar barnets svårigheter olika – be om hjälp!

GRUNDLÄGGANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT • Acceptans och förståelse för ditt barns utmaningar.

• Anpassa krav och förväntningar.

• Struktur – ligg steget före, försök skapa en förutsägbar vardag med tydliga rutiner.

• Kommunicera tydligt med hjälp av t.ex. bilder. Dela in uppmaningar i flera steg.

• Uppmuntra positivt beteende – förebygg konflikter.

• Kompensera med ”utifrånstyrning” för barnets bristande ”inifrånstyrning” – svårigheter med känsloreglering.

• Ta hand om dig själv, så du har kraft att hjälpa ditt barn.

BARN MED NPF HAR OFTA SVÅRIGHETER MED: • • • • • •

Reglering av uppmärksamhet Impulskontroll och aktivitetsnivå Samspel med andra människor Inlärning och minne Att uttrycka sig i tal och skrift Motorik

Diagnosen kom som en lättnad

Oliver Csatho var bara två år när han fick sin autismdiagnos och sedan dess har livet blivit bättre, tycker föräldrarna Emma och Arthur Csatho.

Den tidiga diagnosen innebar tillgång till nya redskap som hjälper sonen att utvecklas på bästa sätt.

Text och foto: Nicole Kling

9

TEMA SMÅ BARN

”N

ästa Gamla stan!” Oliver har förvandlats till en tunnelbana och staketet runt lekplatsen till tågspår. Det blonda yrvädret med finurlig uppsyn och smittsamt leende är inte helt olik en viss Emil i Lönneberga. Oliver är 3,5 år och oerhört intresserad av tåg, musik och datorer.

På vardagarna går han i förskola och på fritiden vill han helst av allt åka tunnelbana, nya favorithållplatsen – utöver ”Slusken”, Gamla stan och hemstationen Karlaplan – är Blåsut.

– I efterhand kan jag se att det fanns tecken på autism redan när Oliver bara var några månader gammal. Jag minns när vi satt i soffan, han låg i mitt knä med ansiktet framför mitt och jollrade. Jag reagerade på att det var så svårt att fånga hans blick, att han inte tittade på mig utan på lampan bredvid, säger Emma och fortsätter: – På 18-månaderskontrollen på BVC klarade Oliver inte något av de utvecklingstester som gjordes. Trots det uttryckte vår BVC-sköterska att ”jaja, alla barn är olika, det löser sig nog”, istället för att fånga upp oss där och då.

Självklart att utreda

Den blå bussen på lekplats Krubban på Östermalm i Stockholm är en favorit.

10

För föräldrarna Emma och Arthur var det självklart att låta utreda Oliver när två läkarvänner bekräftade deras aningar om att sonen nog hade autism. De beskriver att diagnosen kom som en lättnad, eftersom den möjliggjorde rätt till stödinsatser och kunskap om vad Oliver behöver för att må bra.

– Innan han fick sin diagnos tänkte jag att det måste vara jag som gör något fel och det var jättejobbigt. Folk runtomkring ville säkert bara vara snälla när de förminskade min oro, men jag kände att jag inte blev tagen på allvar och det lämnade mig med en känsla av ensamhet, säger Emma och Arthur håller med: – Autismdiagnosen gjorde att vi plötsligt fick redskap och tillgång till resurser som kunde hjälpa just Oliver. Vi hade läst på mycket om autism och överallt stod att tidiga insatser kan göra all skillnad för barnets utveckling och att det var viktigt att träna med barnet, men vi hade ju ingen aning om hur!

Oliver har i dag en resurs i förskolan och har fått ett träningsprogram genom Banyan Center. Han har gjort stora

I rutschkanan kittlar det i magen.

framsteg, inte minst i sin språkutveckling eftersom han numer gärna härmar ord och ljud: bland annat tunnelbanans pysande dörrar och konduktörens utrop i högtalarna, repliker ur Greta Gris och en hel rad sångtexter.

– Han är extremt lustdriven i sitt lärande, om det är något han verkligen är intresserad av då tar han till sig det direkt.

Och tvärtom: det han inte är intresserad av är nästintill omöjligt att få honom att göra, berättar Arthur.

Begränsad vardag

Livet med Oliver är här och nu, dagsformen avgörs av hur sömnen och maten fungerar. Under långa perioder har Oliver vaknat mitt i natten och inte somnat om förrän på morgontimmarna. Han har svårt för olika konsistenser och hemma äter han i stort sett bara gröt och näringsdryck och på förskolan yoghurt, knäckebröd och äpple skuret på ett speciellt sätt.

– Vår vardag skiljer sig från många andras i det att vi är begränsade i våra aktiviteter. Vi måste förbereda alternativ

och anpassa oss efter att vi alltid måste ha med oss egen mat, säger Emma.

– Vi försöker undvika att sätta oss i situationer där vi måste göra på ett visst sätt.

När vi planerar vår fritid får det bli vad det blir, vi blir lyckliga om det funkar att ta en vagnpromenad, fyller Arthur i.

Emma och Arthur har fått bra stöd av sina familjer och vänner, även om de märker att det fortfarande finns en osäkerhet kring hur man ska bemöta barn med NPF-diagnoser.

– Många vet inte hur de ska reagera.

Oliver är inte ett problem, men autismen kan vara det ibland, säger Arthur och Emma håller med: – Jag skulle vilja att folk vågade vara mer öppna och ställa fler frågor om de undrar över något istället för att bli tysta och komma med plattityder.

Nya prioriteringar

Plötsligt lämnar den lilla tunnelbanan staketspåret och springer ut på lekplatsen.

Rutschkanan är en favorit, liksom den blå bussen precis vid ingången. Oliver kiknar

av skratt när han svischar ner för kanan.

– Jag har omprioriterat saker i livet, det Oliver behöver får första prioritet och allt annat kommer i andra hand. Vi gläds åt de små framsteg han gör och tänker inte längre på allt det vi inte kan göra. Det finns ju många föräldrar som är sådär, ”vad ska ditt barn bli när han blir stor, kärnfysiker, hjärnkirurg eller företagsledare?”. Oliver blir det han blir, huvudsaken är att han blir lycklig, säger Arthur och Emma instämmer: – Jag kan känna att andra föräldrar nojar över saker som jag inte alls kan se som problem, då tänker jag ”vad skönt att jag inte behöver fastna vid en sådan liten skitsak”! Men ibland kan sorgen bubbla upp igen. När vänners barn, som inte har autism, tittar mig länge och djupt i ögonen kan jag bli ledsen eftersom jag inte har upplevt det med mitt eget barn. Samtidigt kan jag känna att vi kanske älskar Oliver ännu lite mer än vad vi hade gjort än om han inte hade haft autism. Han är verkligen så oförställd och förtjusande!

■

11

TEMA SMÅ BARN

Specialpedgogen om förskolan:

Förändra situationen – inte barnen Åsa Timan är specialpedagogen som Nackas förskolor kallar in när det finns ett eller flera barn som personalen behöver stöd i att bemöta. ”Barn som väcker funderingar”, som Åsa kallar dem efter Gunilla Gerlands bok med samma namn. För på förskolor pratar man sällan om diagnoser utan mer om misstanke om att något inte stämmer. Och där kommer Åsa in i bilden.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Pernilla Förnes,

Å

sa observerar barn i förskolan, psykologer, kuratorer och specialpedagoger undersöker barnets förmågor knutna direkt till varje verksamhet. och handleder sedan arbetslagen – Det är synd eftersom man har så myckutifrån det hon ser. Eftersom hon själv et att vinna på att barn med problematiska är förskolelärare i botten, jobbat inom beteenden tidig upptäcks och får tidiga särskolan och sedan på habiliteringen så insatser, menar Åsa. vet hon vilka insatser som finns. Det är en NPF på fler än ett sätt styrka. Åsas erfarenhet är att förskolepedagoger – När jag arbetade på habiliteringen så tar emot hennes hjälp med öppna armar. var jag ofta ute på förskolor för enskilda De är många av barnen som på olika sätt barn. När jag väl var på plats så blev jag får svårt i det sociala ofta tillfrågad om andra samspelet, lätt hamnar barn också, men fick Leken är en viktig i konflikter eller neka stöd eftersom mitt byggsten för förmågor tvärtom försvinner i uppdrag bara var det barn jag blivit kallad för. som behövs i skolan. mängden på grund av osäkerhet. När Vilket kändes helt galet. de själva inte förstår Hon vände sig resolut problematiken så finns det ingen prestige i till elevhälsan i kommunen och sa att att ta emot hjälp. de behöver ha specialpedagoger som – Jag var nog lite orolig innan jag börjaförskolelärarna kan höra av sig till. Snart de arbetet med det här att det skulle finnas utlystes den tjänst som nu är hennes. Idag många fördomar kring hur ett barn ska arbetar hon för centrala barn– och elevvara för att exempelvis ha autism. Att det hälsan i Nacka, dit förskolor och skolor skulle finnas den där Rainman-stereokan vända sig och köpa pedagog- och typen att tampas med men jag upplever logopedtjänster. tvärtom att alla är väldigt öppna inför de Mycket att vinna på tidig upptäckt olika uttryck och grader av NPF som finns.

Olika kommuner arbetar olika med stödet Barncentrerade samtal till förskolorna men gemensamt är att Det hon dock ser – och försöker bryta – är elevhälsan till förskolan är något eftersatt. hur barncentrerade många samtal med Särskilt om man jämför med stödet till förskolorna kan bli. Fokus hamnar lätt på grundskolan där det ofta finns såväl skol12

enskilda barn och frustrationen över varför det beter sig som det gör. Istället för att förändra barnet vill Åsa förmedla kunskap om hur pedagogerna själva kan ändra situationer som blir svåra.

– Om man har kunskap om bristande förmågor så blir ju många urspårade situationer snabbt begripliga. Man når mycket längre när man får personal att förstå att det är reaktioner på överkrav, saker som de faktiskt kan vara med och förändra.

Lärande istället för omsorg

För några år sedan så märkte Åsa av en förskjutning i rollerna på förskolorna. Det ansågs inte lika fint med omsorg som det var med lärande. Förskolepedagogerna hade de ”riktiga” jobben och barnskötarnas roll blev ganska diffus. Hon upplevde att många barn tappade närhet och fokus hamnade på teori.

– Det blev högre krav på självständighet, alltifrån att så tidigt som möjligt klara att klättra upp på skötbordet själv till att bli delaktiga i förskolans planering (och val) av aktiviteter.

Barnen som inte förmådde hänga med utmärkte sig mer.

– Jag har suttit i handledningsmöten med barnskötare som säger ”Vad skönt att du säger att vi får jobba med omsorg, att vi får ta upp barn i knäet.”. Och då säger jag att de MÅSTE gör det. Barnen förlorar

Åsa Timan

”Om man har kunskap om bristande förmågor så blir ju många urspårade situationer snabbt begripliga.”

annars viktig anknytning. Åsa ser också att det skolförberedande arbetet – dokumentation och lärande som förskolan ägnar sig alltmer åt också riskerar den viktiga leken. Leken är en viktig byggsten för förmågor som behövs i skolan.

– Vissa barn behöver mycket stöd i det sociala. Behöver den där pedagogen som sitter ner på golvet med dem och deltar i konversationen och leken. Lek är också något som kan behövas tränas helt enkelt.

Hon kan se en tydlig koppling till svårigheter att sitta still, följa lektioner i skolan

om leken har uteblivit tidigare. När man aldrig har ingått i det sociala och ömsesidiga och sedan förväntas man ingå i en stor klass och klara sådana konstellationer.

Och samtidigt märker hon att vissa barn klarar skolan bättre än förskolan.

– Jag märker ibland en oro hos pedagoger kring att ett visst barn ska börja skolan. Hur ska det gå? Men där kan jag tänka att skolans struktur kan hjälpa vissa barn på ett sätt som passar det bättre än förskolans mer fria tyglar.

Nöjd personal

I de utvärderingar som Åsa gör med förskolorna så upplever hon att nöjdhetsgraden bland pedagogerna är stor efter hennes besök.

– De uppger ofta att de utvecklats som personalgrupp och att de får med sig verktyg och strategier som kan gälla flera barn. Inte bara de enskilda som vi inledningsvis pratat om. De märker att de kan vara tydligare och mer förutsägbara med hela gruppen. Och det mår ju alla barn bra av.

■

13

TEMA SMÅ BARN

Kameran registrerar Ebbas blick Ebba är en av nära 200 deltagare i Projekt Småsyskon. Hennes mamma Charlotte Gredenborg hoppas att resultaten ska bidra till att barn med autism får sin diagnos tidigare.

– Då hade vi kunnat förstå Ebbas storebror Oscar bättre och börjat träna med honom tidigare.

Text: Gunilla Eldh X Foto: Susanne Kronholm

14

Mamma Charlotte fäster små silvergrå markörer i tinningarna på Ebba inför ögonrörelsemätningen.

E

bba, 14 månader, skrattar förtjust när kaninen hoppar fram genom ett hål i kulissen. Forskningsassistenten har en figur i varje hand och växlar snabbt till en groda. Medan Ebba nyfiket följer alla händelser med blicken registreras hennes ögonrörelser via en specialkamera. Ögonrörelsetestet pågår i omkring 15 minuter, sedan är det dags för scenbyte.

I nästa experiment fäster Ebbas mamma silvergrå markörer vid tinningarna, mellan ögonen och på handlederna, som gör att man kan studera barnets motorik.

– Hon tycker verkligen att det är roligt att vara här, säger Charlotte Gredenborg.

Storebror med diagnos

Tidigt i morse tog hon och Ebba tåget från Stockholm till Uppsala för att delta i en forskningsstudie som ingår i Projekt Småsyskon på Barn- och babylabbet. Ebba kvalar in för att hennes storebror Oscar har en diagnos inom autismspektrumet.

– Vi vill gärna vara med i studien för vi tycker att det vore väldigt bra om man kunde hitta tidiga tecken på autism, säger Charlotte Gredenborg medan Ebba fångar en boll som kommer rullande på bordet.

Nästa punkt på dagens program är en

allmän utvecklingsbedömning. Rummet är riggat med kameror som spelar in allt som sker, och nu blir det rena actionfilmen. Samspelet mellan psykologen Emma Lindgren och den lilla försökspersonen är intensivt. Ebbas gensvar är högt och ljudligt, hon hoppar upp och ner i mammas knä och kastar sig fram mot Emma.

Handledaren sporrade

Informationen om forskningsprojektet fick familjen när de besökte Autismcenter för små barn i Stockholm.

– Där hade vi en handledare som sporrade oss att träna med Oscar. Det var

hon som tipsade oss om att Ebba kunde vara med i Småsyskon, säger Charlotte Gredenborg.

Hon tror att en tidigare diagnos hade varit till stor hjälp i Oscars fall.

–Vi hade kunnat förstå honom bättre och börjat träna med honom tidigare. Nu när vi vet vilka metoder som fungerar, och i vilka situationer han behöver stöd och hjälp, så ser vi ju att han utvecklas snabbare.

■

Fotnot: Artikeln är ursprungligen publicerad i Funktion i fokus som ges ut av Habilitering & Hälsa, Region Stockholm.

15

TEMA SMÅ BARN

Så går experimenten till I labbet använder forskarna olika metoder för att undersöka barnets perception och kognitiva förmågor, bland annat genom mätning av ögonrörelser med en speciell kamera.

Barnets motorik, lekbeteende och sociala samspel studeras också.

Text: Gunilla Eldh X Foto: Susanne Kronholm

Ögonrörelsemätning

Ögonrörelserna mäts med en speciell kamera som filmar både ögonen och en datorskärm. Systemet kan räkna ut var på datorskärmen barnet tittar med hjälp av infrarött ljus som reflekteras både på ögats yta och på näthinnan. Med ögonrörelsekamera utan skärm mäter man var barnet tittar i den ”riktiga” omgivningen, även om barnet rör sig eller vrider på huvudet.

Undersökningar av hjärnan Barnets hjärna undersöks med EEG (elektroencefalogram) och magnetkamera (MR). EEG visar hur hjärnan bearbetar information när barnet är vaket. MR-undersökningen, som görs på Karolinska Institutet, kräver att barnet sover så att det ligger helt stilla i kameran.

Metoderna är helt ofarliga för barnet och har använts i många tidigare studier.

Ögonrörelsekameran följer Ebbas blick när hon ser på dockteater.

Mätning av motorik

Under hela testdagen får barnet ha på sig två armband som mäter acceleration (rörelser), ungefär som en avancerad stegmätare. Man mäter hur mycket barnet rör armarna, hur yviga rörelserna är och motoriken mer i detalj.

Utvecklingsbedömning

En psykolog gör en bedömning av barnets utvecklingsnivå inom olika områden. Testet görs enligt ett visst schema och visar bland annat barnets språkliga och motoriska färdigheter, och hur barnet samspelar med testledare och sina föräldrar.

■

16

Mätning av motorik.

FYRABOKSTÄVER.SE Livet är fullt av bestyr, krav och måsten.

Därför är strukturer och rutiner extra viktigt för den som har fyra bokstäver att förhålla sig till. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

På fyrabokstäver.se har vi samlat olika verktyg och spaltat ner handfasta tips på hur du kan göra vardagens bestyr lite enklare.

Shire är nu en del av Takeda.

Shire Sverige AB, Vasagatan 7, 111 20 Stockholm. 08-544 964 00. www.shiresverige.se.

C-APROM/SE//1428 C-APROM/SE//1428

17

PORTRÄTT

En nationell samordnare i kristid

Idag är personer med psykisk sjukdom en av våra mest utsatta grupper och de som först får stryka på foten när samhället blir pressat.

18

Hela världen är på ända och Ing-Marie Wieselgren – nationell samordnare på SKR (Sveriges kommuner och regioner) – är en av dem som försöker reda klarhet i kaoset. Som psykiatriker och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetar hon med de svårast psykisk sjuka som ofta även har NPF. I en tid som utmanar alla vårdsystem måste hon noga bevaka deras intressen.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Thomas Henriksson

I

ng-Marie Wieselgren förstod tidigt att människor var olika värda. Hon minns särskilt när hon som sexåring fick följa med sin pappa, elektrikern, på ett arbete till ett pampigt hus på en finare adress.

– Frun i huset förfasade sig över att ett barn tagits med och jag blev ombedd att stå på dörrmattan och vänta medan pappa gjorde reparationen. Hit var inte arbetarungar välkomna.

Från sin plats på mattan noterade Ing-Marie den vackraste lampa hon sett, en kristallkrona, och där och då så hon förstod att vissa bodde i hus med kristallkronor medan andra – sådana som hon – inte ens fick gå in i dem. Allt berodde på vem man var. Vad man är värd. Den vetskapen bidrog till att hon idag arbetar hon oförtrutet för en av de lägst skattade grupper när samhället värderar sina medborgare.

– Idag är personer med psykisk sjukdom en av våra mest utsatta grupper och de som först får stryka på foten när samhället blir pressat, särskilt ekonomiskt, menar Ing-Marie.

Vården i kristid

Som nu. Vi genomför intervjun per telefon, i enlighet med restriktioner, där det mesta påverkas av corona-virusets framfart. Hela samhället befinner sig i ett undantagstillstånd och Ing-Marie Wieselgren är en av dem som försöker förstå hur sjukvården behöver ställas om under pågående kris.

– Hur hanterar man coronasmittade personer i tvångsvård? Om vi får många personer som behöver bli inlagda samtidigt, hur gör vi då? Och hur mår våra patienter med olika psykiatriska tillstånd i den här uppkomna situationen?

Skillnad på kroppsvård och psykiatri

Hon ser som sagt en risk med att patienter med psykiatriska åkommor förbises när vården belastas. Vad kan det bero på?

Varför tas inte den psykiska ohälsan på samma allvar som den kroppsliga?

– Det finns fortfarande någon slags moralisk syn på att man får skylla sig själv, säger Ing-Marie utan omsvep. När en person till exempel saknar sjukdomsinsikt och nekar vård så får man skylla sig själv. Det gäller kanske särskilt missbruk. Om man dricker och blir erbjuden ett behandlingshem, varför vägrar man då den vården? Det blir frågetecken som många har svårt att reda ut. Och om man har en NPF varför tar man då inte emot den hjälp som finns hos habiliteringen till exempel?

Rättvis vård

Hon ser att förhållningssättet till personer med psykiatrisk problematik ofta grundar sig i samhällets svårigheter att göra individanpassningar. Individen ska istället anpassa sig till den hjälp som erbjuds.

– Det finns fortfarande någon idé om att alla ska ha det lika. Men det blir orättvist för vissa. Vissa behöver mer för att det ska kunna bli rättvist.

Ing-Maries engagemang är imponerande. Hon är ”överallt” och det verkar som hon är outtröttlig. Hur går det till? Hon skrattar till vid frågan och svarar, befriande enkelt: – Jag fick bara den förmågan och då tycker jag att jag har en skyldighet att använda mig av den och hjälpa andra.

Kämpa för de som av olika skäl inte kan själva.

Kamp och solidaritet

Vi pratar vidare om kampen som många med NPF och andra diagnoser ständigt

för. Att man måste kämpa för att få rätt till stöd när det borde vara precis tvärtom.

Om man har svårt att hjälpa sig själv så borde man med självklarhet bli erbjuden stödet man behöver för att kunna leva ett fullgott liv.

– Ja, det är ju grundtanken med vårt folkhem. Solidariteten. Men någonstans på vägen tappade vi bort det sättet att tänka. Mycket kan nog förklaras med den individualistiska samhällssynen. Var och en ska förverkliga sig själv och det har hamnat i konflikt med den här gamla solidariska tanken.

Men Ing-Marie tror snarare att det är det kollektivistiska synsättet som förväxlats med solidariteten. Att man bli ofri och snärjd av att bry sig om andra.

– Jag är övertygad om att alla verkligen vill bli lyfta av samhället och sina medmänniskor om man hamnar i nöd.

Men att jag själv ska lyfta andra när jag i stunder är stark kan vara en svår koppling att göra.

Att gå till sig själv

Ing-Marie säger att en av hennes käpphästar är att just gå till sig själv när det kommer till kostsamma utgifter som vård och omsorg innebär. Vilken hjälp hade man själv velat ha? Eller ens nära och kära?

– Under min utbildning jobbade jag jour inom psykiatrin. Vid ett tillfälle blev jag osäker på om en kvinnlig patient skulle läggas in eller inte, så jag ringde bakjouren för råd. Läkaren jag pratade med frågade frankt: Hur hade du gjort om det var din egen morsa? Lagt in henne, svarade jag med självklarhet. Så gör det då, sa han och la på luren. Det bär jag med mig.

Hur skulle jag ha gjort om det var min egen morsa? kan jag fråga mig än idag. Då blir allt ganska tydligt.

■

19

RAPPORTER

Coronakrisen slår hårt mot personer med NPF Personer med NPF och anhöriga har fått det betydligt svårare under coronakrisen.

Isolering, brutna rutiner och osäker ekonomi leder till ökad stress och oro.

Text: Linnea Rosenberg X Grafik: Pernilla Förnes

I

månadsskiftet mellan mars och april gjorde Riksförbundet en enkätundersökning om hur coronakrisen har påverkat personer med NPF. De drygt 2 050 enkätsvaren från personer med NPF och anhöriga visar att tillvaron har påverkats negativt för de flesta och att redan kända problem har förvärrats.

–I kristider blir brister i samhället mer synliga och kännbara än vanligt. Enkätens resultat visar att personer som redan innan coronakrisen hade det svårt nu har fått det ännu svårare. Dessutom riskerar problemen som har uppstått nu att påverka våra medlemmar långt efter att pandemin

ebbat ut, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Coronkrisen har påverkat vardagen på många olika sätt. Fyra livsområden är särskilt påverkade; skola och förskola, arbetet, hem- och familjesituationen och den psykiska hälsan.

– Barn som tidigare gått i skolan blir nu hemma på heltid, stöd och anpassningar uteblir och många elever inte klarar av övergången till distansstudier. Bland de barn som var hemmasittare innan coronan är det däremot flera som upplever distansundervisningen som något positivt, säger Anki Sandberg.

Många vuxna upplever stora utmaningar i att arbeta hemifrån. Flera har blivit uppsagda eller känner en otrygghet över sin anställning.

Isolering, brutna rutiner, osäker ekonomi och oro över smittan skapar också stress i många familjer.

Attention har föreslagit en rad insatser och åtgärder för att motverka de negativa följdverkningarna av coronakrisen. Bland annat mer tillgänglig samhällsinformation, individuella anpassningar för elever med funktionsnedsättningar, och möjlighet till telefonrådgivning från psykiatrin och viktiga samhällsinstanser. Den fullständiga listan med åtgärdsförslag finns att läsa på attention.se.

■

Upplever du att Coronaviruset (Covid-19) har påverkat dig?

1% Nej, inte alls 8% Inte så mycket

12% Delvis

40% Ja, hög grad

”Alla mina rutiner som tagit mig år att bygga upp är förstörda” 39% Ja, i viss utsträckning

”Vi är isolerade hemma.

Det blir mer utbrott hos barnen, sömnsvårigheter och matvägran” ”Arbetar hemifrån vilket är en mardröm med ADHD”

20

GUIDE FÖRSÄKRINGAR

Barnförsäkringar – när kan man få ersättning för NPF-diagnos?

Försäkringsbolag har olika villkor och kriterier för ersättning i samband med NPFdiagnos. Inför ansökan om ersättning kan man behöva fakta och vägledning. Håkan Carlsson, som är jurist och expert på barnförsäkringar på konsumenternas.se, reder ut försäkringsbegreppen.

Text: Caroline Jonsson X Foto: Sofina bilder X Grafik/illustration: Pernilla Förnes

W

ebbplatsen konsumenternas. se ger oberoende och kostnadsfri vägledning inom bland annat försäkringsfrågor. Juristen Håkan Carlsson är expert inom barn-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar: – Vi blir kontaktade av föräldrar som exempelvis nekats ersättning för sitt barn och som fått avslag på ansökan. Ofta förstår de inte varför. Vi kan förklara lagar, regler och villkor samt beskriva nästa steg om man är missnöjd med ett beslut, säger Håkan. Årliga uppdateringar

Försäkringsbolag har olika årtal för när de inkluderar och även ”plockar bort” vissa diagnoser ur sin försäkring, förklarar han.

Alla försäkringsbolag har rätt att ändra villkoren varje år. För NPF-diagnoser har innehållet i barnförsäkringen varierat i många bolag.

– Det kan resultera i att föräldrar exempelvis beviljas ersättning för ett barn men nekas ersättning för ett syskon även om barnen har samma diagnos och samma barnförsäkring, berättar han.

Medicinsk invaliditet

Enligt Konsumenternas beviljas barn med NPF-diagnos ibland ersättning för ”medi-

cinsk invaliditet” om barnet med en så kallbarnet får en ”bead överförmyndarstående funktionsspärr som förvaltas nedsättning till följd av överförmyndaren av en ersättningsbar i den kommun där händelse”. barnet är folkbokfört.

– Du behöver ha teckDetta gäller vid ersättning Håkan Carlsson nat barnförsäkringen innan över ett prisbasbelopp: 47 diagnos fastställs för att kunna 300 kronor år 2020. Om barnet ansöka om ersättning. Om symtom eller är över 18 år betalas pengarna alltid ut tidiga tecken på diagnos uppvisas innan direkt till individen. ”Ekonomisk första försäkringen börjar gälla kan barnet nekas hjälp” samt ersättning för akutvård, sjukersättning – även om diagnos fastställdes husvistelse, ärr och kristerapi kan lämnas långt senare, förklarar Håkan. till vårdnadshavare fram till dess att barnet Ersättningsnivån för medicinsk invafyller 18 år. liditet varierar beroende på försäkringsVisandedagen & tidiga tecken belopp och vilken grad av invaliditet som Tidpunkten för när barnets diagnos fastfastställs. Om försäkringsbeloppet är 1 ställdes av läkare – ”visandedagen”– har 200 000 blir ersättningen vid exempelvis stor betydelse.

10% invaliditet 120 000 kr.

Om det finns dokumenterat att barnet Olika villkor för ersättning uppvisade tidiga tecken före diagnosticeVissa försäkringsbolag betalar ut en fast ring kan försäkringsbolaget mena att de summa – en procentsats av försäkringsvid tidpunkten för de ”tidiga symtomen” beloppet som du väljer vid tecknandet av inte ersatte en specifik diagnos, vilken kan försäkringen. Vissa bolag har dessutom resultera i att din ansökan om ersättning som krav att du beviljats omvårdnadsbiinte beviljas med en formulering som till drag för att ersätta diagnosen. Om barnet exempel: ”Försäkringen ersatte inte ADHD beviljas ersättning från försäkringen vid tidpunkten när ditt barn började placeras pengarna på ett konto som tillhör uppvisa symtom.”

■

21

GUIDE FÖRSÄKRINGAR

KONSUMENTERAS.SE • Konsumenternas erbjuder gratis vägledning – ”hjälp till självhjälp.”

• Vägleder dig som vill teckna, jämföra, eller byta försäkring.

• Förmedlar kunskap om vad som gäller för anmälan om ny prövning.

• Om du får avslag från flera försäkringshandläggare inom samma bolag kan du få vägledning inför eventuell prövning av någon konsumenttvistnämnd, som allmänna reklamationsnämnden eller personförsäkringsnämnden.

• Konsumenternas agerar inte ombud i enskilda fall.

RÅD – HÅLL FAST VI DIN BARNFÖRSÄKRING! Du kan inte kan få ersättning för en diagnos som fastställts före försäkringen tecknades. Därför rekommenderas du av konsumenternas.se att teckna barnförsäkring från födseln och att hålla fast vid din barnförsäkring! Vid ev. byte – kolla alltid vad som gäller vid byte innan du säger upp din tidigare försäkring.

TABELL – UNDANTAG NPFDIAGNOS. På www.konsumenternas.se finns en tabell med aktuell information om undantag.

Klicka på länken ”Jämför barnförsäkringar” och vidare till ”Fördjupad jämförelse”.

Därefter: ”Undantag för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar t.ex. Autism, ADHD.”

Ersättning

– vad gäller hos de

Vi har pratat med försäkringsbolagen om när de betalar ut ersättning för NPF-diagnos. Det här är vad som gäller just nu:

Ersätter för medicinsk invaliditet:

FOLKSAM: ”Sedan februari 2007 (individuell barnförsäkring) och januari 2008 (gruppförsäkring) har försäkringarnas villkor varit oförändrade gällande NPF. Försäkringstagaren kan få ersättning med max tio procent för medicinsk invaliditet oavsett antal diagnoser. Om barnförsäkringen är tecknad efter 2007-02-01 respektive 2008-01-01 så måste den vara tecknad före barnet fyllt sex år. Är barnet över sex år vid tecknandet ingår ingen ersättning alls för NPF-diagnoser.”

LÄNSFÖRSÄKRINGAR: ”För medicinsk invaliditet kan barnet

få upp till 19 procent av det försäkringsbelopp som valdes vid tecknandet av barnförsäkringen.”

SWEDBANK, VIA TRE KRONOR: ”Gällande NPF-diagnos kan barnet

kan få ersättning med max tio procent medicinsk invaliditet, oavsett antal diagnoser. Begränsningen innebär också att vi inte kan lämna ersättning för ekonomisk invaliditet, aktivitetskapital, omvårdnadsbidrag eller tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn.”

DINA FÖRSÄKRINGAR: ”Barn- och ungdomsförsäkring (0–25 år) kan ge ersättning utifrån individuell bedömning med hjälp av kundens uppgifter och läkarutlåtande. Eventuell ersättning beviljas i procent av det försäkringsbelopp man har valt. För NPF-diagnoser har vi en begränsning på högst 20% medicinsk invaliditet.”

Ersätter för ekonomisk första hjälp: IF OCH GJENSIDIGE: ”Ersättning kan lämnas med ett

engångsbelopp ”Ekonomisk första hjälp” under förutsättning att omvårdnadsbidrag/vårdbidrag alternativt att tillfällig föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn (i minst sex månader) har beviljats av Försäkringskassan. Ersättning betalas ut i förhållande till omvårdnadsbidragets storlek.”

22

för NPF-diagnos

olika försäkringsbolagen?

Ersätter för vissa diagnoser:

TRYGG HANSA: ”I nuvarande villkor kan man få ersättning från en

del i försäkringen för ”vissa diagnoser”. Då kan ett engångsbelopp betalas ut som bestäms utifrån vilket försäkringsbelopp man har valt och vilken nivå på omvårdnadsbidraget man har från Försäkringskassan. Ersättningen är avsedd som ett stöd till familjen. ”Familjehjälpen” är en service till barnförsäkringskunder där föräldrar kan få svar på frågor som berör barn med eller utan diagnos.”

MODERNA FÖRSÄKRINGAR: ”Barnförsäkring Large” innehåller ”Engångsersättning vid vissa sjukdomar” som inkluderar NPFdiagnoserna, vilket innebär att vi kan lämna ersättning till vårdnadshavare om de blivit beviljade minst en fjärdedels omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan.”

ICA:S BARNFÖRSÄKRING: ”Ersätter NPF-diagnoser genom

utbetalning av ett engångsbelopp. motsvarande 10 % av det försäkringsbelopp som kunden valt. Rätt till ersättning förutsätter att vårdnadshavaren beviljats omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan.”

Tänk på att: Diagnos är ingen garanti för ersättning Samtliga bolag kräver fastställd diagnos av läkare inför individuell bedömning av ansökan om ersättning. En fastställd diagnos ger inte automatiskt rätt till ersättning. Slutbedömning av ersättning för medicinsk invaliditet kan oftast inte göras innan barnet fyllt 20 år – kontakta ditt försäkringsbolag för att undersöka villkor och kriterier. Tidigare bedömning kan i vissa fall göras vid intellektuell funktionsnedsättning och autism. Fråga ditt försäkringsbolag vilka möjligheter du har till ersättning för ditt barn med NPFdiagnos i ett tidigt skede.

Ersätter inte specifikt för NPF-diagnos:

EURO ACCIDENT: ”I vår barnförsäkring (från 0 till 25 år) är många NPF-diagnoser undantagna från ersättning.”

SKANDIA: ”Vid sjukdom gäller försäkringen inte för barn med NPF-diagnos: ADHD, ADD, DAMP, MBD eller liknande tillstånd, dyslexi eller andra inlärningshinder, autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom eller liknande tillstånd, psykomotorisk utvecklingsförsening eller utvecklingsstörning.

23

INTERVJU

”Det var alltid självklart att jag skulle plugga vidare” Esra Kulbay fick reda på att hon har en språkstörning när hon gick i femte klass. Plötsligt föll bitarna på plats och hon kunde börja utarbeta strategier för hur hon skulle ta sig igenom skolan. Nu läser hon sin andra termin på masterprogrammet i mänskliga rättigheter och brinner för att förbättra utbildningssystemet för barn och unga med funktionsvariationer.

Text och foto: Nicole Kling

E

sra Kulbay minns att hon redan i grundskolan skämtsamt kallades för ”lilla fröken” – hon tog gärna närvaro, skrev på tavlan och har alltid tyckt mycket om att lära sig saker. När hennes lärare tog ut henne ur klassrummet för att återigen försöka förklara för henne hur en korrekt meningsbyggnad ser ut gick det upp ett ljus för den då elvaåriga flickan.

– Jag insåg att det är något med språket som har med mig att göra. Det var svårt för mig att prata begripligt, läsa en text och besvara en uppgift. Då kände jag att det var fel på mig, men så är det ju inte, det är bara det att min hjärna fungerar annorlunda, säger Esra.

Esra har en generell språkstörning, vilket innebär att hon har vissa svårigheter på alla kommunikativa områden. När Esra fick sin diagnos var hennes mamma drivande i att skapa en fungerande lärmiljö för sin dotter: hon såg till att skolan, logopeden och Esra själv fick en samsyn på vad som krävdes för att språkstörningen skulle hanteras på bästa sätt.

– Mamma pushade och stöttade mig, men var noga med att inte själv bli en del av personalteamet. Hon vågade lita på att jag, lärarna och logopeden löste situationen tillsammans och när vi gjorde det kändes språkstörningen inte längre som ett hinder, säger Esra och tillägger: – För mamma var det självklart att jag

24

trots min språkstörning skulle kunna fortsätta i skolan utan att behöva gå om årskurser. Hon sa alltid till mig och mina två syskon att ”ni får bli vad ni vill, men ni ska studera”. Öppen om diagnosen

Det är viktigt för Esra att människor runtomkring henne vet om att hon har en språkstörning. Hon upplever att diagnosen har fått hennes lärare att kommunicera tydligare och försäkra sig om att alla i klassen verkligen förstår vad som sägs och vad de förväntas göra.

– Språkstörningen innebär stora utmaningar just i skolmiljön eftersom så mycket av undervisningen sker med språket som verktyg. Jag förhåller mig till min språkstörning på samma sätt som jag förhåller mig till att jag har glasögon: ibland ber jag läraren att byta penna så att jag ska se vad som skrivs på tavlan och ibland ber jag läraren att förklara igen eftersom min hjärna känns lite seg. Jag undviker att hela tiden nämna min diagnos och föredrar att berätta om symptomen istället.

Det är tydligt att Esra har utarbetat och finslipat sina strategier för att hantera språkstörningen och inte låta den stå i vägen för sina drömmar. Den första milstolpen nåddes förra året, då hon tog universitetsexamen i offentlig rätt vid 22 års ålder.

– För mig var det ett riktigt stort och

viktigt mål, för det betyder att man har klarat av hela skolgången utan avbrott.

Jag försöker att inte koppla prestationen till betygsresultat utan till arbetsinsats.

Jag har hela tiden tagit en termin i taget och tänkt att det får gå så länge som det går. Jag lever just nu i en njutningsfas: jag har redan en examen och masterprogrammet är en bonus! ”Jag vill hjälpa ’min’ målgrupp”

Esra upplever att öppenheten kring diagnoser har ökat, när hon själv gick i grundskolan var det ingenting man pratade om. Det är först i efterhand hon har förstått att hon inte var ensam om sina svårigheter med språket. Av den anledningen brinner hon särskilt mycket för frågor som rör barnkonventionen och ”funkiskonventionen”.

– Det hade varit fantastiskt att kunna hjälpa ”min” målgrupp på något sätt, alltså barn och studenter med språkstörning och andra kommunikativa utmaningar.

Att se till att skolsystemet fungerar som den ska utifrån rådande lagstiftning. Vi bor i ett fantastiskt land, men saker och ting går alltid att förbättra, säger Esra och tillägger: – Lärarens uppdrag borde vara att se varje individ, oavsett funktionsnedsättning eller ej. Det är inte eleven som ska anpassa sig till systemet utan systemet som ska anpassa sig efter eleven.

■

Esras tre bästa tips

till skolungdomar med språkstörning

FAKTA Esra Kulbay Ålder: 23 år.

Bor: I Alby i norra Botkyrka.

Gör: Läser masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Enskilda Högskolan Stockholm.

Tycker om: Att springa!

Tycker inte om: Pollen och coronaviruset.

Drömmer om: Att jobba med frågor som rör barn och unga med språkstörning på något sätt. Och så vill jag ändra ordet ”språkstörning” till något som inte låter så negativt.

Tappa inte tron på dig själv Efter en tuff dag i skolan behöver du kunna hämta kraft i dig själv för att orka med. Vi som har språkstörning ligger ofta på gränsen orkesmässigt eftersom det är en utmaning för oss att prata, skriva och förstå det som sägs.

Se det större syftet Jag brukar släppa pennan och byta miljö en stund för att kyla ner hjärnan då det blir för mycket.

Följ dina drömmar!

Kräv från skolan att de stöttar dig på ett bra sätt.

Ställ frågan ”jag vill lära mig, på vilket sätt kan jag lära mig?”. Ingen lärare kommer att lämna dig utan att svara på den frågan.

25

MEDIATIPS

ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna Psykiatern Lotta Borg Skoglund har skrivit årets eller kanske årtiondets mest efterlängtade bok på NPFområdet. I ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna fyller hon kunskapsluckan kring hur det kan vara att leva med ADHD som tjej.

Text: Linnéa Rosenberg X Foto: Eva Lindblad

E

gentligen hade Lotta tänkt skriva en bok som sammanfattar forskningen om ADHD hos flickor och kvinnor. Men det visade sig att den boken skulle ha blivit alldeles för tunn. Därför skrev hon den här boken istället. Den utgår till stor del från hennes egen kunskap och mångåriga erfarenhet av att möta tjejer med NPF, och kompletteras av kvinnors personliga berättelser.

ADHD kan ta sig olika uttryck hos olika personer och på gruppnivå skiljer det sig mellan killar och tjejer. Det finns både biologiska och sociala förklaringar till det, vilket Lotta beskriver i boken. Flera av kapitlen fokuserar på sådant som är unikt för just tjejer, till exempel hur våra hormoner spelar in under olika delar av livet. Beskrivningarna går djupare och bredare än typiska diagnoskriterier och symtom.

I boken får vi möta kvinnor som har kämpat väldigt hårt för att klara av sin vardag utan att veta varför allt blivit så besvärligt för just dem. Ett helt kapitel tillägnas just ”De bortglömda flickorna”. Lotta skriver om sociala förväntningar som ställer till det, om bristande kunskap om skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor och kroppar, och om flickor som missas för att vi letar symtom som är vanliga hos pojkar.

Lotta lyckas med konsten att beskriva ett komplext område på ett lättläst och begripligt sätt utan att förenkla för mycket. Det gör att boken är till behållning för de flesta – både den som är mer erfaren på området och den som alldeles nyligen börjat intressera sig för ADHD. Jag rekommenderar den till alla som liksom Lotta efterfrågar ökad jämställdhet på NPF-området.

■

26

UTLOTTNING!

Vinn barnböcker!

Vi lottar ut ett bokpaket bestående av fyra böcker om Sofia med knuff. Sofia har ADHD och har en kompis som har autism.

Böckerna är skrivna från barnets perspektiv.

▶▶ Skicka ett mejl till: redaktionen@attention.se för att delta i utlottningen. Skriv ”Sofia med knuff” i ämnesraden och ditt namn och postadress i mejlet.

ATTENTIONKOLL! Digitala medlemsträffar Under maj och juni bjuder Riksförbundet Attention in medlemmar till digitala gruppträffar. Träffarna kommer att ske i Teams och för att vara kunna vara med måste man anmäla sig i förväg på attention.se. Inbjudningar kommer att skickas inför varje träff via medlemsregistret.

19/5 26/5

2/6 9/6

Tema: Vardagen med NPF och corona Tema: Barn/ungdomar med trots - hur får man som förälder vardagen att fungera (bara öppet för medlemmar som är anhöriga) Tema: Skola - hur får man skolan att fungera i dessa coronatider Tema: Skollov - är det skönt eller sjukt jobbigt med lov?

KARANTÄN-TV med Eric Donell

Vet ni att Attention sänder programmet karantän-tv via webben? Det är vice ordförande Eric Donell som pratar NPF med olika gäster en kväll i veckan, oftast på onsdagar eller torsdagar, så länge karantäntillvaron fortsätter.

Mer information finns på Attentions Facebooksida.

Norska filmer om ADHD Vår systerorganisation i Norge har producerat ett antal tecknade filmer om olika delar av livet med ADHD: • ADHD i ett parförhållande – 5 filmer • ADHD ur ett barnperspektiv • Vad är ADHD? • Vad händer i hjärnan?

▶▶ Filmerna finns på adhdnorge.no

Handledning för

föreningarnas samtalsledare Under senhösten kommer Jenny Kindgren, som arbetar med Attentions satsning på anhörigstöd, att erbjuda utbildning för de samtalsledare som ska bedriva anhöriggrupper i lokalföreningarna.

Planen är att hålla tre utbildningstillfällen för samtalsledare på tre olika ställen i Sverige i oktober och november. Fram tills dess kommer Jenny Kindgren att erbjuda handledning och coachning över telefon eller Teams för de samtalsledare som redan har anhörigverksamhet igång. Den som är intresserad av handledning är välkommen att höra av sig till Jenny för att boka en handledningstid.

▶▶ Jenny Kindgren, verksamhetsutvecklare anhörigstöd jenny.kindgren@attention.se 08-120 488 02 eller 076-698 53 54

Men Hallå!

Marie Rahlén Altermark – utvecklingsledare i

Jönköpings kommun och ny medlem i Attentions kunskapsråd Vad vill du bidra med i Kunskapsrådet?

– Jag vill påverka bilden av socialtjänsten som en resurs för att ge människor ett så självständigt och självförsörjande liv som möjligt.

Vad har du för erfarenheter av NPF? – Jag har träffat ganska många barn med NPF både i mitt privatliv och i arbetet. Privat har jag några vänner vars barn har NPF. Det kan verkligen vara upp och ner i deras familjer med utmaningar där relativt enkla och vardagliga situationer frestar på rejält, men också härliga upplevelser med samma barn som påhittiga glädjespridare. De allra flesta föräldrar jag mött genom åren har kämpat hårt för att få vardagen att fungera. Är det något särskilt du vill sprida kunskap om?

Två saker: – Betydelsen av att se hela människans livssituation. Specialistutvecklingen är jättebra men om de grundläggande behoven inte är uppfyllda är det svårt att få människor att klara av att göra förändringar genom specialiserade insatser, terapi, medicin eller annan samtalsbehandling.

– Hur viktigt det är att samverka och samordna stöd, vård och insatser. Vi måste bli bättre på att bilda team med föräldrar, barn och vuxna för att sedan tillsammans skapa bra möten där vi hjälps åt att sätta rimliga mål för vårt arbete och vara noga med uppföljningar så att vi ser att vi är på rätt väg.

27

ATTENTIONKOLL! Men Hallå!

Ny film förklarar trots

Jenny Bexell

– ansvarig för Attentions satsning på flickor & kvinnor Berätta lite om dig själv. Vem är du och vad har du gjort tidigare?

– Jag har jobbat länge som projektledare och verksamhetsutvecklare, främst i IT-branschen. Jag fick upp ögonen för NPF när en anhörig blev hemmasittare och sedan fick en NPF-diagnos. Då började jag att engagera mig ideellt i frågan. Jag pratar ofta med föräldrar som kämpar hårt för att få rätt hjälp till sina barn. Jag tror att om vi kan öka kunskapen så kan vi förhoppningsvis bidra till att fler får må bra, känna sig förstådda och få det stöd de behöver i tid.

Vad har du för erfarenhet av NPF? – Jag har en anhörig med NPF och känner att jag ser mycket som kan göras bättre för NPF-familjer både inom skola, Satsningen vård och samhället i finansieras stort. av Folkhälso-

myndigheten och kommer att pågå året ut.

Vad kommer hända i satsningen på flickor och kvinnor?

– Arbetet kommer att fokusera på flickor och kvinnor med NPF med inriktning på psykiatrisk samsjuklighet. Vi vill arbeta tillsammans med våra medlemmar för att stärka flickor och kvinnor och öka kunskapen i

samhället för att på så sätt bidra till att de får det stöd och den hjälp de har rätt till.

Till att börja med ska vi arbeta Jenny Bexell med att öka kunskapen internt hos oss själva på Attention så att vi kan debattera och bidra till kunskapshöjning. Vi kommer bland annat att göra en enkätundersökning hos våra medlemmar, skriva artiklar, genomföra föreläsningar och göra en kortfilm.

Varför vill du jobba med målgruppen flickor och kvinnor med NPF? Jag tycker att alla med NPF är en viktig målgrupp då de utmaningar man har sällan syns utanpå och många kämpar hårt i skolan, privat och i arbetslivet. Flickor och kvinnor med NPF har ofta ännu svårare att ”bli upptäckta”. Därför är det viktigt att öka kunskapen och motverka att fler tjejer får en misslyckad skolgång eller felriktad vård för att man inte upptäcker deras utmaningar i tid eller ser den verkliga orsaken bekom deras mående.

Vad är skillnaden på ”naturligt” trots och trotssyndrom/trotsproblematik? När får man diagnosen trotssyndrom? Hur kan ett barn med trots agera och vad sker inombords? Hur blir det förföräldrarna?

Dessa är några av frågorna som vi får svar på i Trots Allt-projektets nya film som du hittar i Attentions Youtube-kanal Attention Play.

– Vi hoppas att vi via filmen kan sprida kunskap om trots. Vi vill också förenkla föräldrarnas situation och förklara för omgivningen att detta inte handlar om dålig uppfostran. Detta är första filmen i en serie av filmer som kommer produceras inom projektet det närmsta året, säger projektledaren Klara Cederqvist.

Illustration och animation: Therese Nilsson

Är du mellan 15 och 20 år?

Svara på en enkät och få en biobiljett.

Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet forskar om hur unga med NPF tänker kring olika situationer och beslut som de kan behöva ta på nätet, bland annat för att kunna utforma preventiva och stödjande insatser för ungdomar med NPF. Är du 15–20 år? Bidra i så fall till forskningen genom att svara på enkäten så får du dessutom en biobiljett. Du når enkäten genom att använda länken bit.ly/enkat-NPF eller scanna QR-koden med din mobil. Då får du också mer information om projektet. ▶▶ Frågor om projektet och enkäten?

Välkommen att kontakta biträdande forskare Karin Torgny på karin.torgny@psy.gu.se.

28

Foto: Jaqueline Treshcow

Attention 20 år!

Den 13 maj firades Riksförbundet Attentions födelsedag digitalt. På bilden syns förbundsordförande Anki Sandberg, biträdande kanslichef Elisabeth Sundström Graversen och den fina 20-årstårtan.

Årets Ljuspristagare:

Lotta Borg Skoglund Den 8 maj tilldelades Lotta Borg Skoglund Attentions pris Årets Ljus 2020. Hon var märkbart stolt och rörd över priset.

Årets Ljus tilldelas personer som gjort betydelsefulla insatser för personer med NPF. Lottas fick priset för sina insatser som överläkare, specialist i psykiatri, forskare och föreläsare. Och inte minst för boken ”Från duktig flicka till utbränd kvinna” där hon lyfter fram flickors och kvinnors utmaningar vid ADHD. – Jag är så vansinnigt hedrad.

Det här är PATIENTERNAS pris. De tycker att jag gör rätt saker för dem. Ergo det enda diplomet man behöver och kan önska sig. Jag håller på att spricka av mallighet, sa Lotta i samband med prisutdelningen.

KALENDARIUM:

JUNI

DIPLOM

2

9 Digital medlemsträff:

Skollov – skönt eller jobbigt?

17

Årets ljuspris 2018 tilldelas Sven Bölte

Genom sin internationella utblick och engagerade arbetssätt har Sven där skapat ett dynamiskt kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning. Sven har aktivt tagit del av den svenska debatten om stöd och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Han har därmed hjälp oss och andra organisationer att sprida fakta och ny kunskap till en bred målgrupp.

Ann-Kristin Sandberg Förbundsordförande

Foto: Nina Norén

Attention gör pappafilmer

Digital medlemsträff: Skolan i coronatider

Styrelsemöte

Årets l j VAD HÄNDER HOS DIG?

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet.

Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även spännande personer och annat intressant som händer på er ort. ▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Attention kommer att publicera två filmer med fokus på pappors upplevelser av att ha barn med NPF. –Det är ofta mammorna som syns och hörs i första hand när man pratar om föräldraskap och NPF. Det vill vi ändra på. Förhoppningen är att de pappor som kanske håller sig lite i bakgrunden inspireras av papporna i filmen och istället tar ett steg fram, säger Attentions biträdande kanslichef Elisabeth Sundström Graversen.

▶▶ Håll utkik i Attentions Youtube-kanal AttentionPlay!

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN För information kontakta kansliet@attention.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle 076-3361533 styrelsen@attention-gavle.se www.attention-gavle.se Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com Attention Bollnäs Martina Edström 073-839 25 33 Attention.bollnas@gmail.com Attention Söderhamn Amanda Belin soderhamn@forening.attention.se 0762007464 HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina Wikås info@attentionhstd.se Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson 073-055 87 12 ordforande@ attention-norrahalland.se www.attention-norrahalland.se Attention Kungsbacka Mary-Anne Jakobsson 0725-39 66 65 attentionkungsbacka@gmail.com JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Marina Eriksson 070-661 07 07 info@attention-jamtlandharjedalen.se www.attention-jamtlandharjedalen.se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Malin Viberg 076-009 00 65 attention.jonkoping@gmail.com Hemsidan under uppbyggnad

KALMAR LÄN Attention Kalmar attentionkalmar@hotmail.com www.attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Ann-Christin Bengtsson 0709–823 038 Attention.kronoberg@gmail.com www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren 070-357 28 18 saralinkan75@gmail.com Attention Kiruna Lena Unneberg 070-6125957 attentionkiruna@gmail.com SKÅNE LÄN Attention Lund info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö 076-562 72 57 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Kristianstad-Hässleholm Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se www.attention-kristianstadhassleholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se www.attentionsydostra.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Sofia Göransson 0733–388189 Anna.sofia.goransson@gmail.com www.attention-trelleborg.se STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se Attention Globen med omnejd info@attention-globen.se www.attention-globen.se Attention Nynäshamn Tina Kjerulff kontakt@attention-nynashamn.se attention-nynashamn.se

Attention HuddingeBotkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se Attention Nacka-Värmdö 070–2816240 info@attention.nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring Epost: laila@starring.net Mobil: 070-3178215 Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se Attention Solna-Sundbyberg Johan Gentzell 073-947 85 78 Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se Attention Järfälla/Upplands-Bro Ordf Catharina Bergold info@attention-jarfalla-upplandsbro.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs Eskilstuna 072-004 93 15 eskilstuna@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) För information kontakta kansliet@attention.se Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com

UPPSALA LÄN Attention Enköping Linda Jarl info@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se Attention Håbo Teresa Fröling 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman maria.ch-f@bredband.net 070-299 28 32 VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson Lars-a.69@hotmail.com 070-650 32 12 Attention Västerås Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se Attention Göteborg Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se Attention Lerum Linda Poidnakk 073-316 15 80 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Öckerö Ulrika Engman 0708-62 44 30 kontakt@attentionockero.se www.attentionockero.se ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se Attention Örebro Lokalförening Karin Trulsen 0762-569083 foreningenattention.orebro@gmail. com Facebook: Attention Örebro Lokalförening ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se Attention Linköping Susanna von Sehlen attentionlkpg@gmail.com

Alla kan hamna i problem och känna sig utanför.

På Misa Ung arbetar vi tillsammans med dig för att bryta en destruktiv livsstil. Du får ett individuellt stöd som via utbildning och praktik ska leda till arbete.

Vår arbetsmetod bygger på en egen kontaktperson och ett team av resurser som följer dig mot ditt mål.

Ta kontakt med oss på Misa Ung så hjälper vi dig med att hitta vägen till det stöd du behöver.

Du når oss via 08 - 515 161 80

m.me/ungmisa

ung@misa.se

www.misaung.se

Familjehjälpen – hjälper dig med vägledning om samhällets stöd och ersättningar till barn Kanske är det okunskap kring NPF i kombination med brist på samhällsresurser och samordning som gör att många barn och unga inte får den hjälp de har rätt till från samhället idag. Och just därför är Familjehjälpen så viktig. Familjehjälpen är en kostnadsfri service för dig som har Trygg-Hansas barnförsäkring och behöver vägledning om vart du kan vända dig i olika situationer och vilka rättigheter du och ditt barn har. Det kan till exempel handla om vilka ersättningar ni kan söka från Försäkringskassan, barnets rätt till stöd i skolan och er möjlighet att få avlastning via kommunen. För att få vår vägledning behövs ingen diagnos. Du är lika välkommen att höra av dig om du funderar över om ditt barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller väntar på en utredning.

Läs mer och kontakta Familjehjälpen på: trygghansa.se/familjehjalpen

#MisaUng

Alla har rätt att komma till sin rätt.

VÄLKOMMEN TILL OSS I SOMMAR

Vi har massor med roliga läger där vi gör saker både i stan och på landet: badar, bowlar, spelar laserdome, rider på våra egna islandshästar och mycket annat. Anmäl dig nu!

P g a rådande läge följer vi Folkhälsomyndighetes riktlinjer och val av aktiviteter kan variera.

Borlänge

Stockholm

Skövde

aktiverakorttidshem.se

Nu är det kul att läsa!

När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.

Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var förändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 12 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.

–Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Ny design!

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

Samma innehåll!

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se