Attentions medlemstidning nr 4 2020 – Tema Att leva nära

Riksförbundet Attentions medlemstidning Nr 4 2020

Lisa Miskovsky om livet med dottern som har autism TVÅ FÖRÄLDRAR SOM BÅDA HAR ADD:

”Vi behöver varandra”

KVINNOR MED NPF

●

Anhörig – dina rättigheter

TEMA

Att leva nära

OM LÄRARUTBILNINGENS NYA EXAMENSKRAV

●

NY RAPPORT FRÅN FAMILJELYFTET

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 4 2020 Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Andreas Nilsson Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Karin Friberg Tryck EO Grafiska

3 LEDARE 5 TEMA: Att leva nära 6 Den lyhörda storasystern 8 När båda föräldrarna har ADD 10 Samtalsstöd röjer missförstånd & konflikter

18 PORTRÄTT – Sångerskan Lisa Miskovsky 22 Kvinnor med NPF 24 Intervju om nya examenskraven 26 ATTENTION PÅVERKAR 27 Familjelyftet släpper ny rapport

12 När barnet inte går till skolan

28 ATTENTIONKOLL

14 Pappa till tre barn med NPF

30 LOKALFÖRENINGAR

16 Anhörig – dina rättigheter

Annonsbokning annonsbokning@attention.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2020 Nr 1 Relationer Nr 2 Små barn Nr 3 Trots Nr 4 Leva nära Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

A

Tillsammans gör vi skillnad

ttentions arbete har alltid präglats av ett familjeperspektiv. Anhöriga i alla dess former har varit en självklar del av vårt förbund sedan starten. De spelade en central roll i förbundets tillkomst och fortsätter att vara väldigt viktiga i det arbete vi nu bedriver.

Genom åren har vi lyssnat på tusentals föräldrars frustration över de brister som samhället har när det gäller att hjälpa och stödja deras barn. Vi är också smärtsamt medvetna om den press som ligger på dem och övriga familjemedlemmar. Vi har under åren genomfört flera medlemsundersökningar och vet hur tufft många har det. Till alla er har vi i vår skrift Superanhörig skrivit, ”Du har fått ett övermänskligt uppdrag – kom ihåg att du har rätt till stöd och förståelse. Utan dig hade livet för din anhöriga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning troligen sett helt annorlunda ut.”

Hur man påverkas och hur man har gjort för att klara utmaningar som uppstår skiljer sig givetvis åt om man är förälder, syskon, partner eller barn till någon med diagnos. I det här numret av tidningen möter du några som låter oss ta del av sina olika erfarenheter.

Om du väljer att engagera dig i Attention kommer du att upptäcka att du inte är ensam, många kämpar precis som du för att vardagen ska fungera. Att få andra att lyssna och förstå kan vara så oerhört befriande. Många säger att det är bland det bästa med vårt förbund. Här kan alla känna sig normala och accepterade på sitt eget vis.

Att leva med en funktionsnedsättning i familjen blir inte precis lättare av att vi lever i en stressig tid där vi förväntas hinna med både skola, jobb, en aktiv fritid, hemsysslor och att vårda våra relationer. Många orkar inte med kraven. Ekvationen krav-resurser ofta blir omöjlig.

Att gå ner i arbetstid är ett vanligt alternativ. Ibland räcker inte det heller och då återstår en kortare eller längre sjukskrivning.

De stödsystem som finns är tyvärr inte riktigt det medlemmarna önskar sig. I en ny rapport från vårt projekt Familjelyftet konstateras att våra föräldrar efterfrågar långsiktiga och hållbara insatser som involverar hela familjen. De insatser som erbjuds är dock ofta tyvärr precis motsatsen.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

För att hjälpa våra medlemmar att hitta fram till stödet har vi sammanställt en anhörigguide, se sidan 16 i detta nummer. Läs mer om vårt arbete på www.attention.se

3

FYRABOKSTÄVER.SE Livet är fullt av bestyr, krav och måsten.

Därför är strukturer och rutiner extra viktigt för den som har fyra bokstäver att förhålla sig till. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

På fyrabokstäver.se har vi samlat olika verktyg och spaltat ner handfasta tips på hur du kan göra vardagens bestyr lite enklare.

Takeda Pharma AB | Vasagatan 7, 111 20 Stockholm | 08-731 28 00 | infosweden@takeda.com

4

C-APROM/SE/ADH/0001

TEMA LEVA NÄRA

Är du anhörig?

Att samhällets stöd och insatser riktade till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är bristfälliga och ibland obefintliga är ingen nyhet. Ett direkt resultat av detta är att vi anhöriga får kliva in och kompensera för samhällets brister. I stället för att få vara en vanlig mamma, en pappa, ett syskon, ett barn, en partner eller en släkting, så blir våra relationer något helt annat. Vi tvingas kliva in och bland annat bli boendestödjare, ha ständig jour, ekonomisk rådgivare, kurator, vårdare, mentor och lärare.

Vi ställer upp för våra närstående för att vi känner en stark omsorg och kärlek. Varje tuff period vi går igenom tillsammans svetsar oss samman. Det gör oss också tröttare och alltmer utmattade. Vi får gå ner i arbetstid för att hinna med. Vi sover lite färre timmar för att räcka till. Trots att vi gör allt vi kan och lite till, så kommer ofta en känsla av oro och otillräcklighet. Det är slitsamt och i många fall ohållbart.

Alla ni anhöriga där ute är väl värda all uppskattning och bekräftelse ni kan få! Därför ägnar vi majoriteten av det här numret till att ta upp olika vinklar av anhörigskapet.

Kanske känner du igen dig i sångerskan Lisa Miskovskys upplevelser? Får du några konkreta relationstips av parterapeuten Åsa? Känner du igen dig i storasyster Annas berättelse om lillebror? Eller är det papporna Oskar och Anders berättelser som ligger dig närmst?

5

TEMA LEVA NÄRA

Den lyhörda storasystern Annas lillebror har trotssyndrom och flera andra NPFdiagnoser. Hon blev den ansvarfulla, anpassningsbara och lyhörda storasystern. Större delen av yrkeslivet har hon arbetat med personer med funktionsvariationer. Förståelse för andras olikheter bär hon med sig från barndomen.

Text: Caroline Jonsson X Foto: Privat X Illustration: Pernilla Förnes

A

nna Ömans fyra år yngre bror har överlappande diagnoser – som autism, ADD, OCD och trotssyndrom. Syskonen är vuxna nu, men uppväxten har påverkat mycket i hennes liv. Idag arbetar Anna som pedagogisk samordnare och möter många personer med NPF och andra diagnoser. Hon har även utbildat och handlett personal och verksamma inom funktionsstödsområdet.

– Att ha en bror med NPF har gjort mig lyhörd inför människors olika förutsättningar. Rollen som storasyster har format mig till den jag är. Visst har uppväxten varit tuff och utmanande, men jag önskar aldrig att livet hade varit annorlunda. Min bror har lärt mig allt om medmänsklighet.

Ifrågasatte och undrade

Idag bor brodern i egen lägenhet på ett serviceboende i hemstaden. Han har fortfarande många utmaningar, främst gällande affektreglering, men har utveck6

lat strategier som hjälper honom.

Som barn kunde Anna inte förstå varför konsekvenser uteblev när hennes bror agerade ut, som när han exempelvis slog sönder en fönsterruta.

– Jag upplevde att mina föräldrars agerande kändes orättvist och inkonsekvent. Att det saknades gränser och jag ifrågasatte det. Idag kan jag se att mina föräldrar kravanpassade utifrån hans behov och förmågor. De gjorde så gott de kunde.

Ständiga anpassningar

Det stod tidigt klart att hennes bror var annorlunda. I stället för lekar med interaktion och fantasi, samlade han på bilar som han radade upp. Ofta behövde han äta måltider för sig själv.

– Han hade många annorlunda och tvångsmässiga beteenden. En sommar slutade han nästan att prata – istället härmade han en tupp. En annan period hade han pekfingret inrullat i handen utan

att sträcka på det under flera veckor. En sommar trummade han ständigt på sin mage.

Anna blev ett ansvarstagande barn. Hon lade sig i tid, gjorde läxor och hade en fungerande skolgång. I backspegeln reflekterar hon alltmer över hur hela familjen drabbades av slitningar. Föräldrarna separerade ett år för att senare gifta om sig.

– Mina föräldrar var kanske inte alltid helt ense om hur de skulle bemöta min bror i alla lägen. Hot och våld förekom även då han inte mådde bra, vilket såklart påverkade familjens mående. När jag tänker på min barndom hade jag nog ett större behov av att möta andra syskon som levde som jag, än professionellt samtalsstöd. Kanske hade mina föräldrar däremot behövt mer föräldrastöd. Som barn kände jag oro även för deras mående.

Samhörighet saknades

Få hade inblick och förståelse för hur broderns diagnoser präglade familjen.

Hans tonår var tuffa och stundvis stökiga.

Samtidigt höll han ofta ihop inför andra.

Rollen som storasyster har format mig till den jag är. Visst har uppväxten varit tuff och utmanande, men jag önskar aldrig att livet hade varit annorlunda.

Min bror har lärt mig allt om medmänsklighet.

– Det var oftast när det bara var vi i familjen hemma, som han agerade ut.

Ibland räckte det med att någon tittade på honom. Jag minns att det tog min dåvarande pojkvän något år innan han fick uppleva ett ”sammanbrott”. Han var nästan chockad, trots att jag försökt förklara hur det kunde vara hemma.

När Anna var i tonåren fick familjen avlastning av en stödfamilj, därefter av korttidsvistelse som utökades allteftersom.

Annas bror har bott i gruppbostad på landet och nu i egen servicelägenhet. Hon bor 45 mil ifrån honom. Det var länge sedan de bodde i samma stad.

– Jag bodde mycket hos min pojkvän under gymnasiet. Efter studenten åkte jag till Norge, sen började jag på högskolan i en annan stad. Jag behövde ett miljöombyte, få distans till allt hemma som var jobbigt och tänka på mig själv.

En ljus framtid

Trots en barndom full av anpassningar efter hans humör och mående, ser Anna ljust på framtiden för sin bror och deras

relation. Hennes ord förmedlas varsamt med värme och kärlek.

– På sätt och vis är det en sorg att jag bor långt ifrån min bror och mina föräldrar. Jag hade gärna varit en större del i hans vardag. Vi har delat så mycket, ändå är det mycket jag inte vet om honom idag. Han har sitt liv och jag har mitt.

Lillebror går idag på föreningsaktiviteter, åker kollektivtrafik och handlar själv.

– Han har ett gott liv. Som anhörig har jag ibland varit ifrågasättande gentemot personalen som arbetar med min bror.

Men det handlar om att jag vill värna

hans bästa och försäkra mig om att han har det bra. Anpassningar, lågaffektivt bemötande och förutsägbarhet är nycklarna för ett fungerande liv för min bror än idag – och för många andra med liknande diagnoser.

De är båda i trettioårsåldern, men rollen som den lyhörda och ansvarstagande systern är alltid närvarande.

– Vad händer när våra föräldrar blir äldre, eller inte finns mer? Det är bara jag och min bror, vi har bara varandra.

Vilken roll kommer jag att ha i hans liv i framtiden?

■

7

TEMA LEVA NÄRA

Två föräldrar som båda har ADD:

”Vi behöver v Oskar och hans fru har en son som är ett år. Nu väntar de småsyskon.

Kommunikationen är styrkan i deras relation. De har båda ADD, de förstår varandra och hjälps åt som ett föräldrateam.

Text: Caroline Jonsson X Foto: Torkel Edenborg

O

skar Löfman har tillsammans med sin fru en ettårig son som snart ska bli storebror.

– Vi förstod tidigt att vi behöver hjälpas åt som ett föräldrateam. Våra utmaningar blev tydliga när sonen föddes. Spädbarnsperioden är en lång tålamodsprövning. Jag avslutade min tillfälliga sommaranställning, vi beslutade att vara hemma alla tillsammans. Vi behöver varandra, särskilt nu när min fru är gravid.

Diagnos för två – samma år

Det var hans läkare på vårdcentralen som föreslog att han skulle göra en NPF-utredning. Först tyckte Oskar att situationen kändes bisarr, men idag känner han tacksamhet för att han fick hjälp.

– Hela mitt liv förändrades när jag fick min diagnos. Jag träffade min blivande fru kort därefter. Vi förstod vad den andre menade bortom ord. Samtidigt kunde vi prata i en evighet, vi delade många upplevelser och erfarenheter. Hon skrattade åt mina torra skämt och vi föll för varandra direkt!

Oskar började ana att även hon hade ADD, diagnosen han själv fick för tre år sedan:

8

– Jag märkte att hon, precis som jag, ofta avbröt sig själv. Hon hoppade i samtalsämnen och kämpade för att hålla fokus. Efter en tid genomförde hon en utredning som resulterade i samma diagnos, samma år som jag fick min.

Isoleringen bröts

Efter diagnosen läste Oskar allt om ADD. Under en lång period var han fokuserad på att förstå sig själv. Han antecknade utmaningar i sitt liv: svårigheter att lyssna och fokusera, ständigt dagdrömmeri och kampen med social fobi – och fokuserade på lösningar.

– Jag kände mig frånvarande och deprimerad. Ena dagen ville jag bli fysiker, andra dagen orkade jag inte leva. Med hjälp av medicinering byggde jag upp min självkänsla. Jag lyckades ta mig ur min sociala fobi och bröt min isolering.

Oskar var öppen med diagnosen och kunde förklara svårigheterna nu när han förstod orsaken.

– Nu vågar jag stå för mina åsikter och även säga ifrån. Kommunikationen är främsta styrkan i relationen till min fru.

Vi reder ofta ut små missförstånd direkt.

Vid kaos försöker vi se humorn i situationen, skapa distans till problemet och

fokusera på det positiva tillsammans. ”Svårt att stoppa varandra”

Hans partner tar paus i medicineringen under graviditeten. Utmaningarna framträder allt tydligare. Samtidigt har han förståelse och avvaktar en stund när han ibland upplever att hon inte lyssnar. Bristande tidsuppfattning kämpar båda med.

De använder kalendern flitigt, har klockor överallt och har lärt sig den hårda vägen att allt tar tid: – I början var det värsta projektet att lämna på förskolan. Jag hade svårt att bedöma hur lång tid det tog att fixa påklädning, placera sonen i cykelsitsen och ta sig dit. Nu går det bättre, jag kommer oftast för tidigt. Jag har även valt att ha en öppen dialog om våra diagnoser med förskolan.

Impulsivitet och bristande igångsättningsförmåga tillhör deras gemensamma utmaningar: – Vi har svårt att stoppa varandra, som när vi vill inreda sonens rum och nätshoppar barnmöbler. Samtidigt kan vi städa hela köket och skjuta upp det vi egentligen skulle göra, som att laga mat. Men vi var motiverade när bröllopet skulle planeras efter sonens födsel. Det tog bara tre månader!

■

varandra” OSKARS 3 TIPS

för en bättre relation: 1. Ta en diskussionspaus i samband med känslostorm!

Därefter går det lättare att slutföra samtalet.

2. Satsa på enkel och praktisk inredning – det förenklar vardagen. Jobba för ett jämlikt föräldraskap: fördela ansvarsområden som matlagning, tvätt och läggningsrutiner.

3. Skriv någon form av dagboksanteckning, det hjälper för att skapa struktur och nå självinsikt.

9

TEMA LEVA NÄRA

Varför förstår du inte?

– Samtalsstöd röjer missförstånd och konflikter

Ibland haltar kommunikationen i relationen. Terapeuten och socionomen Åsa Rehnman möter par och enskilda som söker stöd för att sortera i tankar och känslor – bland annat par där den ena har en autismdiagnos. ”Ökad kunskap om diagnosen kan röja många missförstånd och konflikter.”

Text: Caroline Jonsson X Foto: Åsa Melin Mandre

S

ocionom och terapeut Åsa Rehnman arbetar på kris- och samtalsmottagningen inom Region Stockholms habilitering. Hon möter bland annat människor som söker samtalsstöd, enskilt eller i par, när de inte förstår varandra – i förhållanden där den ena partnern har en autismdiagnos.

– Ökad kunskap om diagnosen kan röja många missförstånd och konflikter. Tillsammans identifierar vi inom vilka områden paret inte kan mötas, vad som känns svårt. Vi sorterar vad som är oförmågor och förmågor kopplade till autism, vad är egenskaper och hur vill vi fortsätta?

Justera förväntningarna

Åsa betonar att det inte går att generalisera gemensamma problem och strategier för par hon möter, men vissa partners upplever att de aldrig får gensvaret de eftersträvar. Tankar kan uppstå hos den andre som: Varför förstår du inte? Du borde begripa.

– Som i alla relationer är det viktigt att värdesätta egenskaperna hos varandra som man en gång föll för. De bästa för10

utsättningarna för en sund relation är att sortera i frågor som: Vad kan jag förändra?

Vad behöver jag acceptera att jag inte kan förändra? I svaren kan en pusselbit finnas.

Det handlar om att justera förväntningarna, förebygga besvikelser och hitta sätt att förstå varandra.

Stöd för att gå vidare

Många som kommer till henne har även barn med autism. Efter att barnet diagnostiserats blir följden ofta att en förälder känner igen sig och genomför en egen utredning, som ibland resulterar i samma diagnos. För den andra partnern kan det förklara mycket, men ofta kommer diagnosen sent. Då kan partnern behöva utrymme att beakta känslorna som samlats genom åren och hitta förhållningssätt.

– Många med autism har svårt att organisera, planera, samordna, hålla kontakt med skola och ringa myndigheter. Det kan bli en belastning för den andra partnern som får hålla ihop det hela, och som med tiden kan känna sig ensam i ansvaret.

Om partnern utan diagnos kommer själv, och inte mår bra, kan hen behöva

spegla sina tankar med någon som kan autism. Känslor är inte farliga, men de kan göra ont, säger Åsa: – Vissa behöver stöd i att sortera vad de själva vill, som i alla relationer. Vi människor försöker ofta problemlösa. När det inte funkar uppstår ofta irritation och frustration. Att få prata om att det inte blev som man tänkt sig hjälper i processen att gå vidare för att båda ska må bra.

Slitsamt småprat

Efter tjugo års erfarenhet av att möta människor med autism, återkommer Åsa till betydelsen av kunskap om diagnosen – förutsättningen för att förstå varandra.

Att tillsammans överbrygga hinder och anpassa sig, om man vill stanna kvar i en relation – utan att passera sina egna gränser. Det finns inga snabba lösningar i några relationer. De flesta människor vill ha kontakt, men viss kommunikation kan upplevas meningslös, fortsätter hon: – Det här smörjande snacket vi har sinsemellan. ”Hur var det på jobbet?” Till svar får vi kanske kort: ”Bra!” Genom småpratet vill vi skapa kontakt, men alla är

!

Podd-tips

Lyssna på: ”Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning” där Åsa Rehnman medverkar.

inte lika intresserade av den typen av kommunikation. Det kan även skapa så kallad ”framplockningsproblem” för vissa. Vad ska jag säga? Det går inte att få en person att tycka att något är intressant, som småpratet.

Det är som det är. Vi har olika behov.

Ett nytt landskap

Att hjälpa par att kommunicera är oerhört meningsfullt, beskriver Åsa: – Det handlar om att skapa sig ett annat landskap, ett tydligare och rakare språk.

Många par hon möter upplever trygghet i varandra, betonar hon, där de med tiden lärt sig att dela upp ansvaret. Partnern med autism behöver ofta veta vad som förväntas, när det ska ske och hur.

– Att spontant varje kväll uppfatta vad som ska göras blir svårt att hantera för personer med autism. De kan även ha större behov av att få förklarat för sig vad som kändes fel hos den andra för att förstå. I stunder när missförstånd uppstår behöver vi pedagogiskt förklara för varandra: ”När du säger si, känner jag så.” Berättelsen behövs för att förebygga känslan av att den andra inte bryr sig.

■

Vardagstips: • Kommunikation: ”Socialt samspel har att göra med uppfattning av kroppsspråk, miner och att känna av hur den andre reagerar. Att känna in socialt kan vara svårare.” Sträva efter en rak och tydlig dialog. Avsätt en avgränsad planeringstid en dag i veckan. Undvik spontana infall gällande allt som ska göras vilket kan skapa stress.

• I hemmet: Om behoven är olika skapa egna utrymmen där alla får vara på sitt eget vis – och en gemensam zon där alla möts.

• Ansvarsområden: Dela upp tydligt avgränsade områden där båda vet vad som förväntas.

Socionomen och terapeuten Åsa

Söka stöd?

• Habiliteringens resurscenter: För rådgivning och litteratur för ökad kunskap.

• Vuxenhabiliteringen: Här kan även partnern få stöd.

• Kommunens anhörigkonsulenter: För dig som ger stöd till någon som har en funktionsnedsättning.

Informerar om stödkontakter, erbjuder anhöriggrupper och vägleder.

11

TEMA LEVA NÄRA

Jag visste att hon borde gå till skolan och samtidigt så såg jag ju hur dåligt hon mådde.

12

Hemmasittare av en anledning Ida Hedin vet det mesta om åtgärdsprogram som inte lett någonstans och en skolgång som kantats av verkningslösa arrangemang. Och hon vet också vad det kan resultera i. Dottern var hemmasittande större delen av högstadiet och i backspegeln kan Ida i stort sett bara se hjälpinsatser som uteblev.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

I

dag går Idas dotter, 16 år och med ADD och autism, på Uppsala estetiska gymnasium och Ida är förundrad över hur allt som var så svårt att få till i grundskolan plötsligt är möjligt. Gymnasiet fångar direkt upp när något svajar medan grundskolan lät det mesta bero och nöjde sig med att dottern gjorde sina skoluppgifter hemma på distans.

– Det var nästan som att de var lättade över hon var hemma i stället för att hon kom till skolan med sina behov av anpassningar.

Möten i stället för hjälp

Dotterns problematik har främst berott på den sociala miljön i skolan och på samspelet med jämnåriga. Hon har lätt hamnat i konflikter och i utanförskap och behövt möjligheter till avskildhet för att inte hamna i stress. Något som skolan inte har kunnat erbjuda – bland annat med hänvisning till att deras ”lokaler inte är utformade så”.

– Jag har aldrig upplevt att det funnits en riktig vilja att hjälpa, varken från HAB,

BUP eller skolan. Och jag vet att min dotter känt likadant. Det var faktiskt ett budskap hon ville skicka med nu när hon visste att jag skulle göra den här intervjun: ”Jag har inte fått någon hjälp”, säger Ida. De har mest checkat av våra möten utan några åtgärder.

Väntan på att något ska hända

Dotterns svårigheter började på allvar i femman. Hon blev deprimerad och i sexan blev hon sittande i sitt rum med neddragen rullgardin framför datorn och med minimal kontakt med resten av familjen.

– Jag visste att hon borde gå till skolan och samtidigt så såg jag ju hur dåligt hon mådde. Jag kände inte att jag kunde pusha henne, säger Ida och det syns på henne att den där tiden fortfarande är svår att tänka på.

Hela högstadiet fortsatte med idoga försök från Ida att få alla att samarbeta kring dottern och hon hade en känsla av att allt gick så långsamt.

– Det känns som att vi har väntat hela tiden på att något ska hända. Vänta på att

få kontakt med psykolog eller kurator, ny medicin och hennes barndom och ungdom har bara gått.

Dolda insatser

Dottern har trots allt fixat att gå ut grundskolan med fullständiga betyg – i stort sett på egen hand och Ida känner viss tillförsikt inför gymnasiet.

– Bara det att vi fått en gymnasiesamordnare som har hållit i kontakten mellan skolan, min dotter och mig. En möjlighet som jag inte visste fanns innan den presenterades för mig. Men här fanns plötsligt en person som kunde föra fram information till skolan och de tog faktiskt emot den.

Vi pratar lite om fenomenet om insatser som ligger liksom gömda och som slumpmässigt plötsligt erbjuds. Vilka barn med NPF skulle inte må bra av en gymnasiesamordnare? En skolsamordnare? Varför har vissa turen att få och andra inte?

– Jag har ofta en känsla av att missa olika stödinsatser. För det är inte särskilt tydligt var de finns och hur man kan ta del av dem.

■

13

TEMA LEVA NÄRA

Tio år av ändlösa möten Anders har tre barn med NPF-diagnoser. Efter år av kontakter inom socialtjänst, BUP, skola och rättsväsende – efter en trasslig separation, vill han bidra till förändring. Utbildning för skolpersonal har varit den största tidstjuven: ”Vem besöker en mekaniker och förklarar hur man svetsar?”

Text: Caroline Jonsson X Foto: Adobestock

T

io år har passerat sedan Anders och hans dåvarande fru separerade. Tillsammans har de tre barn, alla med NPF-diagnoser, likaså mamman till barnen. Året efter skilsmässan var kaos: – Vårt bodelningsschema för barnen styrdes av hennes jobb. Blev hon inkallad på ett arbetspass samma dag förväntades jag ta barnen utan framförhållning.

Barnen var då 2, 5 och 7 år. Situationen blev ohållbar, barnen mådde dåligt och jag sökte stöd hos familjerätten. Där fick jag hjälp att fokusera på vad jag kunde kontrollera, och vad som inte gick att påverka. ”Göra så rätt jag kunde”

Föräldrarna fick hjälp med ett fungerande boendeschema för barnen. De styrde upp 14

överlämningar i detalj på klockslaget och skapade planer för högtider, men mamman till barnen mådde allt sämre och barnen kunde i perioder inte bo där.

– Jag ansökte om ensam vårdnad men fick avslag. Under den tiden fick jag ta en dag i taget med hjälp av närmsta vännerna och mina föräldrar. Min advokat var fantastisk och axlade rollen som coach.

Samtidigt kämpade barnen med sin skolgång. Hos socialtjänsten fick han hjälp att hantera sin egen frustration och relationen till barnens mamma: – Vad skulle jag göra? Skulle jag svika mina barn? Att jobba på mitt förhållningssätt var enda vägen fram. Jag kunde inte fortsätta hetsa upp mig, behövde rannsaka mig själv och göra så rätt jag kunde.

Efterlyser stöd i hemmet

Idag lever Anders i en ny relation tillsammans med bonusbarn och egna barn. Han har inte sökt professionellt stöd i stor omfattning, men tagit del av psykologen Bo Hejlskovs föreläsningar och böcker samt hos ADHD-center som gör goda insatser: – Det jag saknar är praktiskt och familjeinriktat stöd i hemmet. Dessutom brister stödet i skolan på de flesta håll, de vet ofta inte hur de ska agera. Rektorer behöver en grundutbildning, lärarstudenter behöver utbildas om NPF och föräldrar måste få slippa höra att barnen ska ”försöka lite till”.

Han berättar uppgivet om alla möten som syftar till att han näst inpå ska utbilda skolpersonalen – ibland tillsammans med vuxna som inte ens ”köper diagnosen”.

– Dessa ändlösa utbildningsmöten

Pappan i artikeln har valt att vara anonym.

Råd från Anders: Kräv utredning hos BUP direkt vid misstanke! – sparar dyrbar tid.

Efter en separation: Samtala alltid tillsammans med en tredje part, om ni inte kommer överens. Sök samtalsstöd

är den största tidstjuven. Vem besöker en mekaniker och förklarar hur man svetsar? Samverkan mellan BUP och skola fungerar bitvis, men BUP kommer alltmer sällan på möten med skolan nuförtiden. ”Du har inget val”

Idag har Anders något som liknar en fungerande vardag, men vägen dit har varit lång: – Utmattningen slog till med full kraft för fyra år sedan. Jag låg en vecka i sängen och fick säga upp mig från jobbet. Därefter följde tre år med sjukskrivning i olika omgångar. I perioder bodde barnen hos mig på heltid, ibland på halvtid när den andra föräldern inte mådde bra. Att vara i ständigt beredskapsläge för barnen och deras mamma fungerade inte till slut:

– Samtal på natten för upphämtning av barn, ständiga problemlösningar och konstant oro utan återhämtning. Jag kunde sällan resa någonstans. Ingen kan leva så, men du har inget val.

Barnens skolgång har varierat. Ett barn var hemma ett läsår, ett annat barn avslutade aldrig grundskolan och det tredje barnet bytte skola som han idag vill lyckas i. Efter ett decennium av kontakter inom rättsväsende, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och skola vill Anders i framtiden bidra till förändring: – På sikt vill jag föreläsa om mina erfarenheter och sprida kunskap. Hela skol- och vårdsystemet behöver förändras. Familjer ska inte behöva uppleva det jag och mina barn upplevt.

■

som funkar för dig! Kan vara vänner, familj, professionellt stöd eller en lokal präst – någon som du kan dela din livssituation med.

Skolan: Kräv att någon, exempelvis specialpedagogen ansvarar för samordning och medverkan i åtgärdsplan. Den pedagogiska rekommendationen som ges av vårdinstansen behöver inkluderas direkt i åtgärdsprogrammet. BUP och skola behöver samverka. Täta uppföljningar är en förutsättning för att skolan ska fungera på sikt.

15

TEMA LEVA NÄRA

Anhörig – dina Att vara anhörig och ställa upp är ofta något som är givande och värdefullt men det kan samtidigt vara mycket krävande. Olika insatser ska koordineras och den närstående kan behöva mycket stöd i sin vardag för att allt ska fungera. Anhörigskapet kan också påverka din ekonomiska situation. Som anhörig har du rätt att ansöka om en del insatser som kan underlätta din vardag samt förebygga att du själv hamnar i egen ohälsa.

Text: Jenny Kindgren, Matilda Berglund Calais X Grafik: Pernilla Förnes

▶ Hälsa och avlastning Via vårdcentralen kan du söka vård om du på något sätt inte mår bra och behöver hjälp med din hälsa. De har som uppgift att se till hela människans situation kring hälsan.

Funktioner som finns via vårdcentralen: • Stresshantering • Ångest och orosproblematik • KBT (kognitiv beteendeterapi) • Samtal med kurator/psykolog • Medicinsk vård • Friskvård på recept • Fysioterapeut • Dietist • Arbetsterapeut Varje kommun ska enligt Socialtjänstlagen erbjuda direkt stöd till anhöriga men du kan också söka stöd som gäller din närstående men som indirekt ger avlastning för dig.

Stöd och åtgärder via din hemkommun: • Anhörigstöd är direkt riktat till dig som är anhörig och finns inskrivet i Socialtjänstlagens kap. 5 10 § Det är upp till kommunen hur de väljer att lägga upp stödet. De kan till exempel erbjuda stöd i form av samtal, samtalsgrupper, hemtjänst och avlösning i hemmet.

• Föräldra- och familjerådgivning. Det kan antingen vara en öppen rådgivning som du kontaktar direkt eller via ett biståndsbeslut som du ansöker om via Socialtjänsten. En del kommuner har inriktade NPF-team som arbetar tillsammans med hela familjen. Många kommuner erbjuder också olika föräldrautbildningar.

§ 16

• Via Socialtjänstlagen (SoL) kan du via din närstående ansöka om flera olika insatser som kan underlätta i din vardag. Exempel på insatser ni kan ha rätt till är: kontaktperson, avlösning i hemmet, korttidsboende, boendestöd och ledsagning. När man söker om stöd vi SoL behöver man inte ha en dokumenterad funktionsnedsättning.

Man ska se till individens behov. Du ansöker genom att ta kontakt med Socialtjänsten.

• Via Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) kan du som har en närstående som har en funktionsnedsättning som omfattas av denna lag ansöka om flera olika insatser. Exempel på vem som innefattas av denna lag är intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Observera att övriga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte upptas av LSS. Insatser du kan söka är bland annat familjestöd, rådgivning, personlig assistans, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidstillsyn och daglig verksamhet med flera.

Du ansöker genom att kontakta Socialtjänsten i din kommun.

rättigheter ▶ Ekonomi och bidrag Socialförsäkringssystemet erbjuder flera olika bidrag som kan vara aktuella för anhörig till ett barn med funktionsnedsättning. Ersättningarna kan du läsa om på Försäkringskassans hemsida, det är också där du ansöker om de olika ersättningarna.

• Omvårdnadsbidraget är en möjlighet till ekonomisk ersättning för omvårdnad såsom till exempel praktisk hjälp i vardagen, upprätthålla rutiner och strukturer samt även aktivera och motivera barnet/barnen. Det kan också gälla tillsyn, alltså närvaro av en vuxen som barnet behöver för att till exempel inte rymma, hitta på farliga saker eller råka ut för/orsaka olyckor eller liknande. Omvårdnadsbidrag kan beviljas till och med juni det år barnet fyller 19.

• Du har rätt att gå ner i arbetstid med upp till 25 procent om du beviljats omvårdnadsbidrag. Värt att notera är att minskad arbetstid påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten och pensionen (SGI).

• Merkostnadsersättning är en ersättning som kan beviljas om du har extra kostnader på grund av att ditt barn har en funktionsnedsättning.

Extra kostnader måste vara minst 11 825 kronor år. Det är alltså kostnader som ligger utöver de som anses det normala för barn i samma ålder.

• Kontaktdagar är upp till 10 dagar per år där du som anhörig kan ansöka om ersättning för att få ökad kunskap om hur du kan stötta ditt barn. Observera att det enbart gäller barn som omfattas av LSS.

• Du kan få tillfällig föräldrapenning, så kallad VAB, upp till barnet är 12 år. Efter att barnet fyllt 12 år kan du ansöka om förlängd ersättning för VAB till och med 16 år om ditt barn behöver mer hjälp än vanligt.

Observera att du inte kan ta ut VAB av samma anledning som du fått beviljat i omvårdnadsbidraget.

• Om ditt barn omfattas av LSS har du som vårdnadshavare möjlighet att ansöka om VAB även när barnet är över 16 år, men högst till 21 år.

• Om du är vårdnadshavare till ett barn under 18 år som är allvarligt sjuk (läs mer vad som räknas som allvarligt sjuk på FK, t ex suicidal) har du också rätt att ansöka om VAB.

17

FORSKNING PORTRÄTT

Elvira tar in allt.

Hon hör inte sorlet, hon hör varje enskild röst. Hon ser inte skogen, hon ser varje träd. Varje barkbit.

Det blir så oerhört mycket på en gång.

En enorm stress och press inuti.

18

Sångerskan Lisa Miskovskys dotter har autism Lisa Miskovsky dras till människor i gränslandet. Hon vill klura ut människor, hitta vägar att komma nära och får ofta rollen som ”kommunikationsfilter”. I radioprogrammet Sommar berättade hon om äldsta dottern som har autism – en berättelse som många kände igen sig i.

Text: Caroline Jonsson X Foto: Andreas Nilsson

L

isa Miskovskys äldsta dotter har lärt sig 178 olika fågelljud. Hon skriver berättelser i ett magiskt flöde och får ont av att bli avbruten i sin skapande bubbla – en känsla hon delar med sin lillasyster och mor. I sitt sommarprat i radioprogrammet Sommar i P1 2019 berättade artisten och låtskrivaren om dotterns autism: ”Elvira tar in allt. Hon hör inte sorlet, hon hör varje enskild röst.

Hon ser inte skogen, hon ser varje träd.

Varje barkbit. Det blir så oerhört mycket på en gång. En enorm stress och press inuti.”

Döttrarna, som är 10 och 13 år, följer ofta med på spelningar. De trivs bakom kulisserna i artistvärlden med mjuka kanter, där det är okej att inte vara som andra, berättar hon.

– Här samlas de som är lite eljest, annorlunda, och som alltid har fullt tryck i kranen. Vissa glömmer tider och uttrycker sig ibland kantigt. Det är något väldigt fint. Jag blir aldrig stressad i dessa möten, när andra skruvar sig. Barnen älskar den sociala miljön här!

”Kommunikationsfilter”

Intresset för att klura ut människor har alltid funnits hos Lisa: – Jag blir som ett filter i kommunikationen när jag märker att människor blir missförstådda. Jag dras till människor i gränslandet, till dem som upplevs vara

”för mycket”. Ofta blir jag den som översätter för andra vad de försöker förmedla.

I relationer till barn – egna och andras – vill hon komma nära, finna lösningar och kreativa kommunikationsvägar.

– Larmklockor, bildstöd och andra hjälpmedel behövs, men allt funkar inte för alla barn. För mig är sport, lek, natur och musik mitt verktyg för känslohantering, min kommunikationsplan. Här kan jag hitta lösningar och ge svar på äldsta dotterns fråga: ”Varför kan jag inte förstå vad alla menar?” ”I vågorna kanaliseras energin”

Som fjortonårig simlärare blev Lisa den som tog sig an barnen som inte vågade doppa tån. De som tittade på vattnet med rädd och stel blick.

– Där satt jag på trappan till den kalla utomhuspoolen i Norrland. Jag sjöng och berättade sagor för dem. Relationer skapades där. Efter en tid vågade de klamra sig fast på min rygg och leka tigerjakt i vattnet. Att se dessa vattenrädda barn ta Baddaren, jag minns lyckan!

Musiken betraktar hon som sin bästa vän. Hon har även representerat Sverige i snowboardlandslaget och ägnar sig åt surfing, hockey, discgolf, skidåkning, fiske och fågelskådning.

– Jag pushar aldrig döttrarna till att dela mina intressen, men numera surfar vi alla

tillsammans. Här skapas en gemensamhet där barn och vuxna delar samma intresse.

I samtal som utgår från lekar och berättelser, gärna utomhus, kan jag ge och få svar.

I vågorna kanaliserar vi energin.

En skyddande sköld

I senaste videon Run for cover från albumet Bottenviken medverkar döttrarna. De ville vara med. Låttexten skrevs under täcket efter att barnen somnat intill.

Den handlar om hennes uppväxt, om instinkten att vilja skydda sina barn från smärta, trots att livets periodvisa mörker är ofrånkomlig.

– Under min karriär har jag själv blivit sågad i elaka recensioner. Humor och låtar som beskriver känslan har hjälpt mig att bygga en sköld. Ofta tänker jag på recensenten, att den här låten vill jag spela för den som sågade mig. Men visst kan det vara svårt för en känslig själ att hitta sin sköld.

Hon citerar Jonas Gardell som en gång fick rådet av skådespelaren Ernst-Hugo Järegård: ”Världen är full av idioter. Du kan inte ta hänsyn till dem.” Hon försöker att vila i denna insikt, lära sig hantera taskiga kommentarer och förmedla verktyg till barn som lever i någon form av utsatthet.

– Vi måste lära oss att bygga en skyddande sköld för oss själva. Ett förlösande 19

skratt kan skydda oss, utan att för den skull förlöjliga någons känslor. Att vara förbannad tar energi. Jag försöker att betrakta världen med värme. Jag har temperament men lång stubin. Med åren har man lärt sig vad lågaffektivt bemötande innebär. ”Icke-verbalisera tjatet”

Tjat får barn att känna sig usla och skapar stress, konstaterar hon. Lisa strävar efter att icke-verbalisera tjatet. Hon berättar om föräldrar som ofta upplever svårigheter att få svar, vad barnet tycker är jobbigt eller varför ens barn inte vill gå till skolan.

– Jag har ofta använt gosedjur som får spela roller och symbolisera känslor.

Med andra barn når jag fram i dataspel utifrån karaktärerna. Vi pratar om livet, klasskompisar och relationer med hjälp av spelfigurerna. Förvandla barnets intressen till din egen spelplan! Där skapas samtal.

I dataspelets valv kan hon säga till sin medspelare att hon blir stressad. Sen frågar hon barnet intill, om han kan känna så ibland. Hon varvar ständigt berättelser om egna och andras barn. Lisa verkar leva efter mottot att barnen är allas vårt ansvar. På skolavslutningar vinkar många små händer till henne. På valborg kommer tonåringarna fram.

– Jag fångar ofta upp dem som har svårt att känna sig hemma. Att vara en närvarande förälder vid aktiviteter gör att banden till andra barn stärks. Man blir som en extramamma.

Ingen förälder orkar vara jurist, samordnare och kunnig inom hela systemet.

Energi och ork

Lisa är medveten om att det krävs ork för att finna kreativa lösningar på kommunikationsproblem, packa utflyktsväskan eller förbereda aktiviteter. Hennes intressen ger energi och styrka, men hon betonar att det inte kan krävas av alla att orka – när orken saknas.

– Kommunen bör ha någon som följer upp, förmedlar kontakter, besöker elev och lärare och agerar länk mellan skola, hem och kommun. Någon som informerar om rättigheter, ser stödbehov både i hem och skola och som säger: ”Kan vi försöka göra såhär?” Ingen förälder orkar vara jurist, samordnare och kunnig inom hela systemet. Varför finns inte den personen?

Efter Lisas sommarprat har hennes mailkorg fyllts av brev från hundratals familjer som i desperation ber om råd och stöd. Hennes berättelse i radion skapade 20

igenkänning. Om tiden fanns skulle hon vilja vara den samordnande stödpersonen som hon själv har saknat.

– Jag finns för er i tanken, i hjärtat. Jag tänker på alla barn, alla föräldrar, och hjälper så mycket jag orkar. ”Vad har du gjort?”

I intervjuer får hon ofta frågan: ”Vad har du gjort de senaste sju åren, sedan sista plattan släpptes?” Lisa levererar ofta ett standardsvar, men bakom det förenklade svaret finns år och dagar som fyllts av innehåll som förenar många familjer med barn som har särskilda behov: – Som för många andra föräldrar behöver vi hitta lösningar för att få vardagen att fungera. Musiken har fått vänta en stund.

Kontakter till kommun och skola, uppföljningar, ansökan om bidragsstöd, möten och medverkan på barnen aktiviteter tar tid. Dessutom skriver, producerar och ansvarar jag för inspelningen av all musik själv.

Hon tackar ofta nej till uppdrag, låter projekt få växa långsamt och fokuserar på en sak i taget.

– Jag förväntar mig inte förståelse. Tidigare var jag mer känslig och blev ledsen, när jag möttes av omgivningens oförståelse. Det är så lätt för andra att peka när de inte förstår svårigheter inuti. Barn förstår bättre. Idag är jag sjukt nöjd med mina beslut där jag har prioriterat familjens behov. Dessutom är det fantastiskt att vara förälder till dessa barn!

■

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

SE1910747959

Vi har massor med roliga läger och korttidsvistelser där vi gör saker både PASSA PÅ!

VI HAR i stan och PLATSER på landet: KVAR. bowlar, spelar laserdome, lanar, rider på våra egna islandshästar och mycket annat.

Alla kan hamna i problem och känna sig utanför.

En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

Följ @Attentionriks på Instagram

På Misa Ung arbetar vi tillsammans med dig för att bryta en destruktiv livsstil. Du får ett individuellt stöd som via utbildning och praktik ska leda till arbete.

Vår arbetsmetod bygger på en egen kontaktperson och ett team av resurser som följer dig mot ditt mål.

Ta kontakt med oss så på Misa Ung så hjälper vi dig med att hitta vägen till det stöd du behöver.

Du når oss via 08 - 515 161 80

www.misaung.se

ung@misa.se

m.me/ungmisa

#MisaUng 21

Kvinnor med NPF Under hösten har Attention fördjupat sig i frågeställningar om kvinnor och NPF. I en enkätundersökning som riksförbundet gick ut med i augusti framgick det att många kvinnor med NPF fått vänta länge för att få en utredning och att de först ofta fått andra psykiatriska diagnoser som snarare varit symptom på obehandlad NPF. Anna Porsvald och Salka Sandén är två kvinnor som idag ser det som sitt kall att via sina föreläsningsföretag sprida kunskap om vikten av att få rätt diagnos och rätt behandling.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

S

alka Sandén och jag möts enligt samtidens restriktioner via Zoom.

Salka myser över hur den annars så förhatliga pandemin också lett till att fysiska möten inte längre är ett måste.

– Jag har aldrig känt mig så normal som sedan coronan kom, säger hon och ler galghumoristiskt in i kameran. Nu umgås jag på ett sätt som känns helt naturligt för mig.

Känslan av annorlundaskap

Vårt samtal kommer att handla mycket om normalitet och att höra till i en neurotypisk värld när man själv är annorlunda.

Salka fick sin ADHD- och autism-diagnos som fyrtioåring, nu är hon 47, och hon har haft tid att tänka över sitt liv före och efter diagnos.

– Innan min diagnos, särskilt som barn, så hade jag en upplevelse av att vara som en bortbyting eller en varelse när de andra var människor. Och jag förstod tidigt att mitt annorlundaskap inte var något jag kunde prata om.

Salka menar att det är många saker kopplade till sin NPF som hon hållit för sig själv.

– Inte för att jag direkt skäms utan för att jag tidigt förstod att andra människor 22

”Innan min diagnos, så hade jag en upplevelse av att vara som en bortbyting eller en varelse.”

inte kan relatera till det som jag berättar. Men när jag fick min diagnos så förstod jag att det är så här jag SKA fungera.

Hon vet idag att hon måste utgå ifrån sitt eget funktionssätt för att livet ska bli bra för henne. Och hon föreläser via sitt företag om hur det är att leva med NPF och menar att det är ett viktigt komplement till expertisen. Den egna berättelsen har en förmåga att skapa empati och grundad förståelse för sådant som teorin kan missa.

åka ut på sin fiskeutflykt, avsätta tid till OS eller fotbollssäsongen och kvinnan sköter marktjänsten.

Salka menar att det i vår kultur inte finns något som stödjer de sidorna hos kvinnor. Här premieras i stället förmågan att splittra sin uppmärksamhet och sköta många olika delar av hemmet och skolkontakten samtidigt och avbryta sig för att vara med barnet när det pockar på uppmärksamhet.

– Med det sagt så tycker jag att män ska få syssla med det som intresserar dem men jag tycker att detsamma borde gälla kvinnor, avslutar Salka.

Kvinna med NPF

Anna gick feldiagnostiserad

Salka upplever att kraven på kvinnor med NPF är större än på männen. Främst för att kraven på hur kvinnor ska vara generellt går stick i stäv med de nedsatta funktionerna vid NPF. – Jag tror att det ofta är lättare för män att hitta en NPF-identitet. Det finns ju den här manligt kodade bilden om den tankspridda kreatören, som kanske inte kan hålla ordning hemma men som utför stordåd. Män hittar också lättare sammanhang för sina specialintressen. Kan

Jag ringer upp Anna som väntar framför Zoom hemma i Västerås. Anna är 46, sjuksköterska och bor med man och son i Västerås. Hon brinner för att sprida ordet om hur det är att vara kvinna med NPF, så pass mycket att hon är på väg att starta ett företag där det huvudsakliga uppdraget är att åka runt och föreläsa om just det.

För Anna vet vad som händer när man får gå alltför länge med obehandlad NPF och hon vet hur svårt vården kan ha att se NPF hos kvinnor.

Innan jag fick mina NPF-diagnoser så hade jag upprepade gånger drabbats av utmattningsdepressioner som också krävde inläggningar

Anna Porsvald intervjuas av Cecilia Brusewitz via Zoom.

– Innan jag fick mina NPF-diagnoser så hade jag upprepade gånger drabbats av utmattningsdepressioner som också krävde inläggningar. Jag testade en uppsjö av olika antidepressiva mediciner och genomgick ETC-behandlingar utan resultat.

– Till slut kände jag att det var bättre att jag helt enkelt inte fanns.

NPF i stället för depression

Vid den sista inläggningen var det en AT-läkare på avdelningen som satt med under ronden som kläckte tanken: kan

det inte handla om NPF? Det var 2009 och Anna var 35 år. Utredningen visade med all önskvärd tydlighet att Anna hade ADHD. Fem år senare fick hon även en aspergerdiagnos. Idag ser Anna att den obehandlade NPF:en helt och hållet bidrog till hennes tidigare depressioner och självmordstankar.

– Hela mitt liv och hela min skolgång så har jag ställt extremt högra krav på mig själv. Jag hade toppbetyg. Jag ansträngde mig maximalt för att passa in socialt. Jag bestraffade mig när jag inte lyckades.

Så vad skulle hon vilja skicka för budskap till kvinnor som liksom hon tampats med en skev självbild?

– Jag vill att de frågar sig själva: kan det vara någon annan eller annat än mig det är fel på? Vi brukar uppmana människor som det krånglar för att de ska se sin egen del, men i de här fallen tycker jag att det är rimligt att vända på det. Kan det vara så att man snarare är överdrivet självkritisk? Att du helt enkelt kämpar i ett system som inte är skapat för dig och du behöver hitta ditt sätt. Du är inte fel. Du har bara NPF.

■

23

AKTUELLT

Nya examenskrav ska säkra alla barns rätt till bra utbildning Från och med höstterminen 2021 ska alla lärarutbildningar innehålla kunskap om NPF, något som ska ge nyexaminerade lärare verktyg att möta elever med olika förutsättningar i skolan.

– Jag är övertygad om att kraven på den här kompetensen kommer att göra alla typer av lärare bättre rustade att ta sig an sitt yrke, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Text: Nicole Kling X Foto: Regeringskansliet

M

Matilda Ernkrans (S) är minister för högre utbildning och forskning sedan 21 januari 2019.

24

atilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, har hittills bara mött positiva reaktioner på de nya examensmålen som innebär att alla lärarstudenter från och med nästa år kommer att utbildas i att möta och anpassa pedagogiken utifrån barn och ungdomar som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– De nya målen innebär att alla lärarstudenter kommer att behöva ha en förståelse för vad olika NPF-diagnoser innebär och visa att de kan identifiera dessa och tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser. Det handlar helt enkelt om att man kommer att vara bättre på att anpassa lärmiljön och undervisningen också för dessa barn och ungdomar, säger Matilda Ernkrans och fortsätter: – Redan under förra mandatperioden införde vi kunskapskrav kring NPF när det gäller specialpedagogexamen, och vi sa redan då att dessa måste införas också för övriga lärarutbildningar.

Innan Matilda Ernkrans blev statsråd var hon ordförande i utbildningsutskottet och i den rollen mötte hon många lärare, elever och föräldrar som vittnade om behovet av ökad kompetens kring NPF. Hon såg även goda exempel på lyckade

anpassningar av undervisningen och understryker att pedagogiska arbetssätt som passar elever med NPF-diagnoser gagnar hela klassen.

– Alla barn har rätt att få med sig de kunskaper man behöver i skolan och att få det stöd man är i behov av. I och med de nya målen kommer man inte att kunna examineras till lärare om man inte har den här kompetensen med sig. Jag är övertygad om att kraven på de här kunskaperna kommer att göra alla typer av lärare bättre rustade att ta sig an sitt yrke.

Det är upp till varje lärosäte att se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven. Eftersom dessa krav redan finns på speciallärarutbildningen, menar Matilda Ernkrans att det finns en bra grund att stå på när det gäller att implementera relevanta verktyg också för förskollärar- och lärarstudenter.

För redan yrkesverksamma lärare är det i huvudsak arbetsgivarnas ansvar att se till att deras personal får kontinuerlig fortbildning när det gäller kunskap om NPF. Hur ser du på Attentions enträgna arbete att få in kunskap om NPF i lärarutbildningarna?

– Naturligtvis fattar vi beslut utifrån att det finns ett behov av att förbättra och

Föräldern Ann-Louise Engvall:

”Inte en dag för tidigt” Ann-Louise Engvall är mamma till en i dag 17-årig son med Asperger och ADHD. Hon välkomnar de nya examensmålen på lärarutbildningarna och hoppas att kunskapslyftet innebär mer arbetsro i klasserna, högre tolerans för att alla fungerar olika och att barn med NPF får bättre självkänsla.

Fakta om nya examensmålet Det innebär att studenten ska visa förmåga att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser – inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter.

De nya examensmålen träder i kraft den 1 januari 2021 och börjar tillämpas i utbildningar som startar höstterminen 2021.

förstärka lärarutbildningarna och detta är en vital del i att reformera lärarutbildningen. Det är alltid viktigt att de som har kunskap om ett ämne för fram den, och att vi lyssnar på dem. Det engagemang som finns i den här frågan är väldigt viktigt! Jag har i min roll som ordförande i utbildningsutskottet hemma i Örebro träffat företrädare för Attention, och det har varit bra samtal som bidragit till den förbättring vi nu hoppas på ska ske.

■

Text: Nicole Kling

Vad tycker du om att NPF-kunskap nu ska ingå i lärarutbildningarna?

– Fantastiskt, och inte en dag för tidigt! Jag hoppas att teorin förankras i verkligheten på något sätt – genom praktik, riktiga exempel från vardagen eller att föräldrar till barn med NPF-diagnoser får dela med sig av sina erfarenheter till lärarstudenterna.

Hur tror du att skolgången kommer förbättras i och med detta kunskapslyft?

– Alla barn mår ju bra av att det finns alternativa sätt att tillgodogöra sig utbildning på, oavsett om det sker i särskilda undervisningsgrupper eller i helklass. Jag tror att resultatet blir mer arbetsro i klasserna, högre tolerans för att alla fungerar olika och barn med bättre självkänsla eftersom de inte behöver identifiera sig med att ”vara annorlunda”. Jag hoppas att fler kommer att känna sig inkluderade, förstådda av vuxenvärlden och att de får lära på sina egna villkor.

Hur hoppas du att skolsituationen för barn med NPF-diagnoser ser ut om tio år?

– Jag hoppas att lärare som har dessa kunskaper med sig från sin utbildning känner en större trygghet i sitt yrke, att de blir bättre på att identifiera tecken på diagnos och att de vågar kräva rätt resurser till eleverna. Jag tror och hoppas att de nya examensmålen kan leda till en kvalitetshöjning på svensk skola över lag.

■

25

Foto: Regeringskansliet

ATTENTION PÅVERKAR!

Attention överlämnade rapport till Folkhälsomyndigheten

Attention hade möte med utbildningsministern Den 16 oktober 2020 hade Riksförbundet Attention ett digitalt möte med utbildningsministern Anna Ekström.

– Vi hade en bra dialog där ministern lyssnade på våra erfarenheter av skolsituationen för elever med NPF, uppger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Diskuterade problematisk skolfrånvaro

Attention lyfte den frustration som vår senaste medlemsundersökning visar. Vårdnadshavare upplever idag ofta att skolans insatser kommer för sent, är otillräckliga och inte stoppar den problematiska skolfrånvaron.

Detta blir en stor påfrestning på familjerna som ofta leder till att man måste gå ner i tid eller bli sjukskriven.

Behov av nationell statistik

Vi framförde också att vi vill se införande av nationell statistik kring både måluppfyllelse och skolfrånvaro för att kunna följa upp och utvärdera insatser och åtgärder. Vi framförde också önskemål om ökat uppdrag till SPSM att stötta skolor i deras arbete för en trygg och välfungerande skolgång för alla elever oavsett funktionsnedsättning.

Ministern medgav att NPF-eleverna är utsatta och att åtgärder behöver sättas in. Inga konkreta löften gavs men vi utlovades fortsatt dialog kring de frågor vi lyfte.

■

26

Attention släppte nyligen en rapport med fokus på flickor och kvinnor med NPF och psykisk ohälsa. Rapporten överlämnades nyligen personligen till Folkhälsomyndigheten under ett möte.

Mötet handlade främst om det som framkom i rapporten. Det faktum att enkätsvaren visar att det är många flickor och kvinnor med NPF som mår väldigt dåligt och många har även suicidtankar och/eller självskadebeteende. Attention lyfte speciellt upp vikten av tidiga insatser och att arbeta förebyggande.

Attentions projekt Familjelyftet släpper ny rapport!

– Nu med fokus på socialsekreterarnas upplevelser Familjelyftets nya rapport fokuserar på socialsekreterarna som möter föräldrar med NPF. Svaren i rapporten bygger på en enkät och djupintervjuer och ger oss en värdefull fingervisning om hur relationen mellan föräldrar och socialtjänst fungerar.

F

örst av allt: Det är tydligt att många socialsekreterare upplever att familjer med NPF är vanligt förekommande klienter hos dem. ”Av tio familjer jag möter, så kan nog i alla fall fem-sex familjer ha en NPF-problematik”, säger socialsekreteraren Oscar under en djupintervju.

en individ efterfrågas. Det framkommer också att majoriteten av socialsekreterare vill kunna anpassa sina möten med personer med NPF i högre utsträckning än de har möjlighet till idag. Det saknas nämligen verktyg, såsom sms-påminnelser, whiteboards, ”time timers”, i många av kommunerna.

Utbildning inom NPF saknas

En utmaning att få till en bra dialog

Trots den stora förekomsten av ”våra” föräldrar hos socialtjänsten, svarar 86 procent av socialsekreterarna att deras arbetsgivare inte erbjudit dem utbildning inom NPF. I de fall där utbildning erbjudits är den ofta av mer teoretisk karaktär, medan socialsekreterarna efterfrågar utbildning av praktisk karaktär. En analys man kan dra av det är att bemötandet blir personbundet, inte standardiserat som är önskvärt.

Kommunikationen mellan föräldrar och socialsekreterare är inte alltid enkel att få till. Vi har tidigare via föräldrarna hört att de ofta känner sig misstrodda och ifrågasatta. Socialsekreterarna å sin sida uppger att föräldrarnas bristande tillit gentemot socialtjänsten skapar barriärer i kommunikationen. Ett bra steg i att närma sig varandra kan vara att kalla till ett SIP-möte. De mötena upplever socialsekreterarna som bra förutsatt att alla dyker upp, tar sitt ansvar och ser till att uppföljningen fungerar som den ska. Men den viktigaste pusselbiten när det gäller SIP-möten är att familjerna görs delaktiga.

De vill ofta kunna erbjuda mer

47 procent av socialsekreterarna upplever att de inte har tillräckliga insatser att erbjuda familjer med NPF. De önskar att det fanns fler förebyggande och praktiska insatser i ”verktygslådan”. Även insatser som berör hela familjen och inte enbart

Familjelyftets fortsatta väg framåt

Nu har vi via enkätrapporterna hört båda sidor i saken – föräldrarnas och socialse-

kreterarnas. När projektet går in i det sista och tredje året kommer fokus vara att ta fram metoder, skriva en bok, utveckla en riktad NPF-utbildning till socialtjänsten och även föräldrautbildning. Allt för att ”riva ner murarna” parterna emellan och för att föräldrar med NPF ska få det stöd de behöver och har rätt till.

■

▶▶ LÄS RAPPORTERNA I SIN HELHET VIA: www.attention.se/familjelyftet

▶▶ Gå in på vår Youtube-kanal Attention Play och titta på våra nya filmer där tre socialsekreterare intervjuas!

RAPPORT: FAMILJELYFTETS

DEL 1

F ÄR JU SÅ ”AL LA ME D NP ÄN ST EN LTJ OL IKA. SOCIA RKTYG SOM HAR NÅGRA VE EN HAMMARDE...ÄR JU MIT T AN ...MEN IBL RUV.” BARN EN SK – EN FÖRÄLDRARÖS

T FRÅN ENKÄTE N

FAMILJELYFTETS RAPPORT: DEL 2

” KUNSKAP EN

OM NPF-DIAGNOSER VÄXER INOM SOCIALTJÄNS TEN, MEN VI HAR FORTFAR ANDE MYC KET KVAR ATT LÄRA .”

– EN RÖST FRÅN SOCIALSEK

RETERARE

Båda Familjelyftets rapporter har skickats ut via post till landets socialkontor.

27

Årets anhörigvecka med temat syskon

Under anhörigveckan i början av oktober slog Attention på stora trumman! Våra kanaler fylldes med innehåll som var relaterat till syskonskapet. Förutom personliga berättelser och andra artiklar, bjöds Attentions medlemmar in till teaterpjäsen Skuggsyskon med efterföljande samtalskväll.

HURRA för våra LOKALFÖRENINGAR! ATTENTION KRONOBERG FÅR STIPENDIUM

ATTENTION UDDEVALLA FÅR PRIS

Region Kronobergs folkhälsostipendium 2020 tilldelades vår stora glädje till Attention Kronoberg! Motivationen till priset lyder: ”För att de med nyskapande och inspirerande insatser och aktiviteter som på ett positivt sätt utvecklar folkhälsan i Kronobergs län”.

Årets folkhälsopris går till föreningen Attention Uddevalla! Uddevalla kommuns folkhälsopris syftar till att uppmuntra goda insatser inom folkhälsoområdet och stimulera till fortsatt arbete för att främja befolkningens hälsa och förebygga ohälsa.

Stort grattis till Attention Uddevalla!

En medryckande låt för dig med NPF

Oavsett om du passar som kassör, aktivitetsansvarig eller vill syssla med påverkansarbete så välkomnas alltid nya krafter i våra ideella verksamheter runtom i landet.

Kontakta din lokalförening för mer information! ▶ attention.se/lokalt/ vara-lokalforeningar/

Dags att höja stämningen denna mörka period! Sångerskorna Zara & Jessica har släppt låten ”Bättre” med ett viktigt budskap direkt riktat till er med NPF. De är själva mammor till barn med NPF och vet hur utmanande livet ibland kan vara.

Lyssna på den på Spotify!

Attentions webbutik tar en paus

2021 är det dags för

förbundsstämma Nästa förbundsstämma, som är Riksförbundets högsta beslutande organ, hålls den 22–23 maj 2021. Kallelse och mer information kommer i början av nästa år. Motioner ska vara inskickade före den 31/12. Valberedningen tar emot nomineringar till och med den 1/2.

28

Vill du också göra skillnad?

I slutet av 2020 så flyttar rikskansliet till nytt kontor, likaså materialet i webbutiken. Parallellt med denna flytt så bygger vi också en ny webbsajt. I samband med dessa förändringar stängdes vår webbutik ner den 15/11. Vi informerar i början av 2021 när butiken åter är öppen. Är du medlem och vill komma åt något specifikt material digitalt? ▶ Maila kansliet@attention.se

ATTENTIONKOLL!

Foto: Eva Lindblad

Pandemin har medfört många utmaningar när det kommer till att anordna samtalsträffar och utbildningar.

Likt det lösningsfokuserade förbund vi är, så har vi snabbt anpassat oss till det och hösten har fyllts med digitala träffar i stället. Vår satsning på ADHD och tjejer & kvinnor bjöd in till uppskattad digital föreläsning av Lotta Borg Skoglund. Eric Donell och Trots Allt!-projektet bjöd in till föreläsningen ”Oj, vad hände?! – Om trotsproblematik, fakta och strategier” för att nämna några. Attention Utbildning har också gjort om några av kurserna till digitala versioner. Under början av 2021 kommer många av våra studiecirklar också kunna ske digitalt via verktyget Learnify. Mer information om det kommer inom kort.

Foto: Jessica Åkerblom

Attentions digitala omställning har gått snabbt

KALENDARIUM:

DECEMBER 3 31

Grundkurs om NPF, online.

Sista dag att skicka in motioner.

JANUARI FEBRUARI 1

18

Sista dag för nomineringar till valberedningen Utbildning tjejer & ADHD, online.

Eric Donell och Lotta Borg Skoglund har hållt i några av våra digitala utbildningar under hösten.

VAD HÄNDER HOS DIG? Förbundsordförande Ann-Christine Sandberg och vice förbundsordförande Eric Donell förbereder sig inför föreningskonferensen.

Årets föreningskonferens blev annorlunda, men bra!

Attentions föreningskonferenser brukar vara ett uppskattat tillfälle att mingla och utbyta värdefulla erfarenheter lokalföreningarna emellan. Pandemin satte dock stopp även för detta arrangemang. På lite skakiga ben testade vi i stället att köra konferensen digitalt. Vi blev nog alla lite imponerade över oss själva och över hur väl tekniken fungerade. Det blev en otroligt lyckad dag! Tusen tack till alla er deltagare som tillsammans såg till att den här konferensen fungerade och blev givande.

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet.

Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även spännande personer och annat intressant som händer på er ort. ▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN För information kontakta kansliet@attention.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 info@dalarna.attention.se www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle För information kontakta kansliet@attention.se Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se Attention Bollnäs Martina Edström 073-839 25 33 attention.bollnas@gmail.com www.attention-bollnas.se Attention Söderhamn Amanda Belin 0762007464 soderhamn@forening.attention.se HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina Wikås info@attentionhstd.se www.attentionhalmstad.se Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson lennarth.attention@gmail.com www.attention-norrahalland.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar attentionkalmar@hotmail.com attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 Attention.kronoberg@gmail.com www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com www.attention-lulea-boden.se Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com SKÅNE LÄN Attention Lund Ulla-Stina Steiner 072-241 11 95 info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö Tina Hill 073-655 05 20 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se

Attention Haninge-Tyresö kontakt@attention-haninge-tyreso.se www.attention-haninge-tyreso.se Attention Huddinge-Botkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se

UPPSALA LÄN Attention Enköping Per Lisberger ordforande@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg info@attention-habo.se www.attention-habo.se

Attention Järfälla/Upplands-Bro Catharina Bergold info@attention-jarfalla-upplandsbro.se Attention Uppsala www.attention-jarfalla-upplandsbro.se/ Ewa Wikander Attention Järfälla/Upplands-Bro 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com Attention Nacka/Värmdö www.attention-uppsala.se 070–281 62 40 info@attention.nackavarmdo.se VÄRMLANDS LÄN www.attention-nackavarmdo.se Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman Attention Nynäshamn 070-299 28 32 Nicklas Östling kontakt@attentionkarlstad.se ninjafoxen@gmail.com www.attentionvarmland.se www.attention-nynashamn.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Roslagen Attention Skellefteå För information kontakta info@attention-skelleftea.se kansliet@attention.se www.attention-skelleftea.se Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se Attention Södertälje/Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se

Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) info@attention-umea.se attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Ånge Lena Persson 070-664 91 45 info@attention-ange.se www.attention-ange.se

Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Susanne Persson Attention Örnsköldsvik Mary-Anne Jakobsson sossie.p@gmail.com Einar Härdin info@attentionkungsbacka.se www.attention-trelleborg.se 070-665 85 52 079-333 10 20 www.facebook.com/attentiontrelleborgnpf Attention Globen med omnejd info@ornskoldsvik.attention.se ordforande@attentionkungsbacka.se info@attention-globen.se www.attention-ovik.se www.facebook.com/ STOCKHOLMS LÄN www.attention-globen.se attentionkungsbacka/ Attention Stockholms län (länsförening) VÄSTMANLANDS LÄN Brännkyrkagatan 91 SÖDERMANLANDS LÄN Attention Sala JÄMTLANDS LÄN 118 23 Stockholm Attention Eskilstuna-Strängnäs Lars Andersson Attention Jämtland-Härjedalen 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) 072-004 93 15 070-650 32 12 Marina Eriksson kansli@attention-stockholmslan.se kontakt@attention-eskilstuna.se lars-a.69@hotmail.com 070-661 07 07 www.attention-stockholmslan.se www.attention-eskilstuna.se info@attention-jamtlandharjedalen.se Länsföreningen är en sammanslutning av Attention Västerås www.attention-jamtlandharjedalen.se lokalföreningarna i Stockholms län och har Strängnäs Inger M Johansson inga enskilda medlemmar. Som medlem 072-005 42 53 0708-51 46 67 JÖNKÖPINGS LÄN tillhör du din lokalförening. strangnas@attention-eskilstuna.se info@vasteras.attention.se För information kontakta www.attention-eskilstuna.se www.attention-vasteras.se kansliet@attention.se Attention Stockholm (lokalförening) www.facebook.com/AttentionVasteras Folkungagatan 122 Attention Nyköping 116 30 Stockholm Peter Lundberg 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) styrelsenattentionnykoping@gmail.com info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg Egil Aasgaard 070-393 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se Attention Hisingen-Kungälv Gunilla Lundgren attentionhisingenkungalv@gmail.com attention-hisingenkungalv.se Attention Mölndal Anna Malcus 070-382 66 60 info@molndal.attention.se Attention Lerum Åsa Hagström 0735-893606 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 073-05 56 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Öckerö Ulrika Engman 070-862 44 30 kontakt@attentionockero.se www.attentionockero.se Attention Ulricehamn Monica Kjølner 070-444 43 45 kontakt@attention-ulricehamn.se www.facebook.com/attentionulricehamn/ ÖREBRO LÄN Attention Örebro Karin Trulsen 0762-569083 foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Linköping Susanna von Sehlen attentionlkpg@gmail.com Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

ESTET INRIK TNING BILD OCH FORM • NATUR • SAMHÄLL

Skola, boende och fritid på gymnasiet i Tidaholm Rudbecksgymnasiet erbjuder en helhet med både boende och fritid. Genom att knyta samman din utbildning ges du möjlighet att förbereda dig för ett självständigt vuxenliv och att bo på egen hand.

Här finns flera utbildningar för dig med AS/HFA. Du kan välja mellan Estet inriktning bild och form, Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmet. Gemensamt för utbildningarna är att du läser i en liten grupp och att många lektioner är i ett hemklassrum. Du bor i en lägenhet tillsammans med en eller två kamrater. Här får du pröva på att utföra dagliga sysslor och ta ansvar för eget boende.

Behöver du stöd, finns alltid en handledare i närheten

och på fritiden får du pröva på olika fritidsaktiviteter.

Förhoppningsvis hittar du något som passar dig, och som du kan fortsätta med även i vuxenlivet! Alla elever erbjuds att göra en framtidsprofil. Med hjälp av den lär du dig mer om dina styrkor och intressen och det blir lättare att välja rätt väg efter gymnasiet. Vill du veta mer eller komma på besök, kontakta enhetschef Monica Brindeland, tel 070-234 30 23!

Utbildningen på Rudbecksgymnasiet förbereder dig inför livet i vuxenvärlden och det blir lättare för dig att välja rätt väg efter studietiden.

Nu är det kul att läsa!

När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.

Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var förändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 12 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.

–Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Ny design!

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

Samma innehåll!

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se