Attentions medlemstidning nr 1 2022

Riksförbundet Attentions medlemstidning nr 1/2022

Christine Meltzer: ”Allt föll på plats när jag fick diagnosen”

Medlemmar berättar om att ha NPF på jobbet

Anette är studie- och yrkesvägledare med extra bra koll på NPF

Stöd för ett fungerande arbetsliv

TEMA

Hållbart arbetsliv NPF-TEATER I SKÅNE

●

TVÅ NYA PROJEKT

●

ATTENTIONS LJUSPRIS 2022

#MisaUng

Vi öppnar dörrar för unga!

Hej, Vi jobbar på Misa Ung och heter Clea, Thomas, Maria och Rawa.

På Misa Ung hjälper vi varje dag ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Alla har vi olika bakgrund och som ung har du också olika behov av stöd. Därför arbetar vi med en individuell och personligt anpassad vägledning, vilket ofta leder till positiva resultat.

I vårt team har vi arbetskonsulenter, studie- och yrkesvägledare och socionomer.

Vår idé är att kraftsamla direkt från början när din motivation är som störst. Det gör att vi snabbt kan använda vårt nätverk av företag och inom skola för att hitta en plats som passar dig.

Om du är mellan 15 - 29 år och vill veta mer om hur vi på Misa Ung kan hjälpa dig vidare i vuxenlivet så hör av dig till oss.

Vi ses och hörs!

Kontakta oss via: tele 08 - 515 161 80 maila ung@misa.se insta @ungmisa.se

www.ungmisa.se Träffas oss på NPF-forum 5-6 maj

EXTRA!

Under mars månad kan vi ordna en arbetsinsats extra snabbt för dig som är mellan 20-25 år.

I samarbete med Jobbtorg ung i Stockholm.

INNEHÅLL & LEDARE

Riksförbundet Attentions medlemstidning

ATTENTION! Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Johanna Aggestam Ledarfoto

INNEHÅLL 3 LEDARE

5 TEMA HÅLLBART ARBETSLIV: Stöd 8 Novare Peritos coachar personer med NPF in i arbetslivet 11 Medlemsberättelser: Med NPF på jobbet 16 Studie- och yrkesvägledaren Anette har koll på NPF

nr 1/2022 18 PORTRÄTT: Christine Meltzer fick nyligen en adhd-diagnos 22 ATTENTION PÅVERKAR 24 NPF-teaterkurs får deltagarna att växa 27 ATTENTIONKOLL: Attention startar två nya projekt!

28 ATTENTIONKOLL 30 LOKALFÖRENINGAR

Caroline Andersson Korrektur Karin Friberg Tryck Mixi Print Annonsbokning anders@businessfactory.se peter@businessfactory.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden kansliet@attention.se Riksförbundet Attentions kansli kansliet@attention.se 073-941 68 63 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området.

Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2022 Nr 1 Hållbart arbetsliv Nr 2 Vård Nr 3 Problematisk skolfrånvaro Nr 4 Hälsa och rörelse Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se/bli-medlem

Höga trösklar till arbete

T

idningen du håller i din hand har temat hållbart arbetsliv och är fullspäckad av intressanta artiklar om arbetslivet. Personliga berättelser om hur det är att ha NPF på jobbet varvas med faktatexter om vilket stöd man kan få. Vi har också intervjuat en studie- och yrkesvägledare som har specialiserat sig på unga med NPF. Attention lyfter frågorna då vår nyligen genomförda enkät visar att personer med NPF löper betydligt större risk att hamna i arbetslöshet och sjukskrivning än andra. Av de drygt 1 000 personer som svarade upplever 27% att diagnosen är en tillgång på jobbet. De lyfter fram sin förmåga att kunna hyperfokusera, ”tänka utanför boxen” eller hålla ett högt tempo. Med det blir lätt för mycket. Av svaren framgår att många brottas med återkommande perioder av utmattning och sjukskrivning.

Men hela 69% upplever sin NPF-diagnos som en nackdel på jobbet. Många nämner att det är svårt med relationerna och att missförstånd lätt uppstår. En stökig arbetsmiljö gör det också svårt att prestera sitt bästa. Alarmerande är också så många som 51% inte vågar berätta om sin funktionsnedsättning på sin arbetsplats.

För att komma till rätta med detta har vi tagit fram följande förslag på förbättringar: • Ökad öppenhet – man ska kunna berätta som sin funktionsnedsättning utan risk för negativ särbehandling.

• Stopp för all diskriminering där alla med en viss diagnos utestängs från vissa yrken.

• Rekrytering med plats för mångfald och fokus på individens resurser.

• Snabba och individuellt anpassade insatser från Arbetsförmedlingen.

• Stöd och utbildning till arbetsgivare om hur de kan stötta sin nya medarbetare.

Ser du samma behov? Då är det rätt tid att engagera dig nu. Det är bara ett drygt halvår kvar till nästa val. Med andra ord hög tid att försöka påverka våra politiker i de frågor som Attention driver. Våra familjer har det ofta stentufft. Många föräldrar blir själva sjuka av all den kamp som de tvingas föra för att få till en fungerande vardag för sina barn och för sig själva. Är du inte redan medlem, gå med nu och hjälp oss sätta kraft bakom orden.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention De frågor som vi driver inom skola, vård, omsorg och arbetsliv finns i Attentions intressepolitiska som du hittar på vår webbplats www.attention.se.

3

Nka arbetar för dig som anhörig och personal på nationell nivå Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) finns till för att lyfta anhörigfrågor stort i samhället. Vi skapar arenor för erfarenhetsutbyte och samlar forskning kring anhörigfrågor.

Psykisk ohälsa – så ska Nka utveckla stöd för anhöriga www.anhoriga.se

Vi gör världen lite bättre, en människa i taget Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik.

Läs mer om oss på nytida.se

iStockphoto

För dig med NPF-diagnos, anhörig och personal som arbetar med de här frågorna finns det kunskapsstöd, information och forskning på vår webbplats.

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

Foto: Adobe Stock

Stöd för ett fungerande arbetsliv Personer med NPF kan få stöd för att öka chansen att få, behålla och orka med ett arbete. Det finns alltifrån digitala hjälpmedel till anpassade anställningar. Attention är medvetna om att det i praktiken inte alltid är lätt att få det stöd man behöver och har rätt till. Vår ambition med det här tidningsnumret är att medvetandegöra våra medlemmar om vilket stöd som finns att tillgå. Vet man vad som finns, så är det lättare att både be om hjälp och ställa krav på sin arbetsgivare.

5

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

under arbetsträningen. Du ska bara ta reda på vad som fungerar för dig, förklarar Rigmor.

Hjälpmedel

”Har man en diagnos behöver man vara ärlig med det och säga som det är, vara tydlig med vilka begränsningar man har och vilket stöd man behöver. Det hjälper oss att göra rätt arbetsmarknadspolitisk bedömning och därmed ge bästa möjliga stöd.”

Attentions styrelseledamot Rigmor Gunnarsson som arbetar på Arbetsförmedlingen med personer med NPF berättar om de stödinsatser som finns.

Text: Linnéa Rosenberg

● Foto: Privat

A

rbetssökande som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan kan få stöd från Arbetsförmedlingen. Vilket stöd som är aktuellt beror på vilka behov man har och vilken typ av arbete man söker.

– Vi gör en bedömning av personens förutsättningar för att se hur vi bäst kan hjälpa. Om man har en diagnos eller en lång sjukskrivning bakom sig behövs intyg på det, säger Attentions styrelseledamot Rigmor Gunnarsson som arbetar på Arbetsförmedlingen med personer med NPF. Anpassat arbete & lönebidrag

Om man har nedsatt arbetsförmåga kan 6

man få ett arbete som är anpassat efter ens förutsättningar. Personer med NPF kan till exempel vara hjälpta av fler raster, tätare handledning, kortare arbetsdagar eller checklistor.

– Fördelen med anpassat arbete är att man kan ta fler pauser eller hålla ett lugnare tempo utan att oroa sig för vad chefen eller kollegorna ska tycka, eftersom det är överenskommet från början.

Arbetsgivaren kan då få lönebidrag för det som arbetstagaren inte klarar: – Ifall en lagerarbetare ska packa tio lådor per timme men bara kan packa sju, kompenseras arbetsgivaren för tre. Det är en jättebra insats som hjälper personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete, menar Rigmor.

Arbetsträning & praktik

Ofta föregås en anpassad anställning av en tids praktik eller arbetsträning för att kartlägga vilken typ av arbete man passar för och vilka anpassningar som behövs.

– Många vill så klart ha jobb nu direkt, men min erfarenhet är att arbetsträningen ökar chansen. Det kan kännas som en omväg men är effektivt om det leder till ett arbete. Du har heller inget krav på dig

Personer med NPF kan också få hjälpmedel som underlättar arbetet. Till exempel brusreducerande hörlurar eller hjälpmedel i mobilen som checklistor och göra-listor.

Till synes enkla hjälpmedel brukar kunna göra stor skillnad.

– Rätt hjälpmedel gör att man sparar energi. Det kan leda till att man orkar arbeta fler timmar och använda mer av sin kapacitet. Många upplever till exempel att de får mer energi över när mobilapparna har koll på det som de behövde hålla i huvudet innan.

Under en arbetsträning kan arbetsterapeuter kopplas in för att se vilka hjälpmedel man behöver, så att det är klart inför en anställning med lönebidrag.

Personligt stöd

Det finns också olika former av personligt stöd. Det mest omtalade är kanske SIUS – särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Enkelt uttryckt innebär det att man får en person som hjälper en att söka jobb, träna på arbetsuppgifter eller komma in i ett nytt arbete.

– Tanken är man ska få stöd i jobbsökandet och i början av det nya arbetet för att kunna behålla anställningen. SIUSkonsulenten håller tät kontakt med arbetsgivare och arbetstagare för att förebygga och åtgärda eventuella problem direkt.

En annan form av personligt stöd är personligt biträde. Det innebär att man får stöttning av en kollega med återkommande arbetsuppgifter som man inte klarar på egen hand, och att arbetsgivaren får ett ekonomiskt bidrag för det.

– Vilket stöd det handlar om beror på personens behov. Det kan vara att kollegan går igenom varje morgon vad man ska göra idag, eller hjälper en att komma igång igen varje timme.

En annan möjlighet är en anställning hos Samhall. Där kan man utveckla sin arbetsförmåga under handledning, med målet att på sikt få jobb hos en annan arbetsgivare.

Svårt i praktiken

På pappret finns det alltså många olika möjligheter till stöd. Samtidigt visar verkligheten och Attentions enkät om stöd

i arbetslivet att det är få som faktiskt får stöd.

– Att du kvalificerar dig för ett visst stöd betyder långt ifrån alltid att det går att genomföra i praktiken. Även om du skulle kunna få lönebidrag utifrån dina förutsättningar krävs det en arbetsgivare som vill anställa dig – det är oftast där det brister, förklarar Rigmor.

Hon upplever att arbetsmarknaden blir allt tuffare för dem som har svårt att få jobb samtidigt som handläggare på Arbetsförmedlingen har ont om tid och begränsas av politiska beslut som styr hur hårda de ska vara i sin bedömning.

– Det är tuffare på arbetsmarknaden och på Arbetsförmedlingen idag. Mer eget arbete där alla sökande förväntas

göra det mesta själva. Det missgynnar personer med kognitiv nedsättning som har svårt med vissa delar.

Så ökar du dina chanser

Rigmors Gunnarssons råd till dig som vill öka chansen att få stöd från Arbetsförmedlingen är att vara ärlig och öppen med vem du är och vad du behöver.

– För att få stöd av oss måste man berätta att man behöver stöd. Har man en diagnos behöver man vara ärlig med det och säga som det är, vara tydlig med vilka begränsningar man har och vilket stöd man behöver. Det hjälper oss att göra rätt arbetsmarknadspolitisk bedömning och därmed ge bästa möjliga stöd, fastslår Rigmor. ●

» Besök Arbetsförmedlingens webbsida riktad till bl.a arbetssökande med NPF: arbetsformedlingen.se/funktionsnedsattning

STÖDINSATSER:

1

ARBETSTRÄNING ELLER PRAKTIK Arbetsträning innebär att du under en period gör en form av praktik på en arbetsplats

3

HJÄLPMEDEL Du kan få hjälpmedel som underlättar för dig i arbetet.

För att få det ska du ha nedsatt arbetsförmåga

5

SIUS En stödperson – SIUS-konsulent – kan hjälpa dig när du söker jobb eller när du är ny på en arbetsplats. SIUS-konsulenten kopplas in när du söker jobb och

för att kartlägga vilket stöd du behöver,

och ha behov av hjälpmedel för att kunna

kan bland annat hjälpa till med att ta kontakt

vilka arbetsuppgifter som passar dig och

utföra ditt jobb. Du kan få hjälp genom

med olika arbetsgivare. Du kan också få stöd

hur mycket du orkar arbeta – d v s din

Arbetsförmedlingen första året som

av SIUS-konsulent när du börjar på ett nytt

arbetsförmåga.

anställd, därefter är det arbetsgivarens

jobb eller är ny på en praktikplats. För kan

ansvar. Du som är egenföretagare kan

kunna få SIUS-stöd behöver det vara klargjort

också få bidraget.

vilka arbetsuppgifter du kan arbeta med och i vilken omfattning.

2

ANPASSAT ARBETE & LÖNEBIDRAG Du som har nedsatt arbetsförmåga kan få anpassad arbetsplats, arbetsuppgifter eller

4

PERSONLIGT BITRÄDE Stöd och hjälp av en person på din arbetsplats, som din arbetsgivare får ekonomisk ersättning för. Det personliga biträdet

6

SAMHALL Samhall är ett svenskt statsägt aktiebolag med uppdrag att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning. Som anställd på Samhall får du möjlighet

arbetstider. Din arbetsgivare kompenseras

fungerar som ett stöd för dig i samband

att utveckla din arbetsförmåga och din

så ekonomiskt för detta genom

med återkommande arbetsuppgifter som

yrkeskompetens samtidigt som du får stöd

lönebidrag. Lönebidrag kan fås på både

du inte klarar av på egen hand. Kravet för

och handledning. Målet med anställningen är

heltid och deltid och både hos offentliga

att få det är att du behöver stöd för att

du så småningom ska kunna få ett arbete hos

och privata arbetsgivare.

klara av ditt arbete.

en annan arbetsgivare.

7

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

Konsultföretaget Novare Peritos

coachar personer med NPF in i arbetslivet Många personer med NPF väljer fel yrken och därav är det många som blir sjukskrivna och arbetslösa i onödan, eller fastnar i myndighetsnät som är svåra att komma ur. Rebecca Nobel och Armin Haddad på konsultföretaget Novare Peritos vill få arbetsgivare att tänka annorlunda och arbetar för att få in personer med NPF på rätt bana i arbetslivet. ● 8

Text och foto : Johanna Aggestam

N

ovare Peritos, där Rebecca Nobel och Armin Haddad bland annat arbetar som coacher, är ett konsultföretag som fungerar som en brygga mellan företag med kompetensbehov och för en målgrupp som ofta har svårt att komma med i traditionella rekryteringar.

Det är till och med ett måste att ha en diagnos för att bli anställd hos Novare Peritos.

– Men vi lämnar dem inte där, utan är med och coachar och stöttar på arbetsplatsen, speciellt i början. Vi är med och skapar rutiner, men finns också med som ett socialt stöd för att få det att flyta på, berättar Rebecca.

För det är ofta de första veckorna som problem kan uppstå. Känner man sig osäker i början så slutar en del att dyka upp, och därför har kanske inte anställningar fungerat tidigare. Men erfarenhet visar att när man väl har kommit in i arbetet brukar det rulla på bra.

Målet är att få ut unga vuxna i arbete

Novare Peritos riktar in sig mot unga vuxna mellan 18 och 30 år och jobbar mot alla branscher. Oftast är man anställd i ett år och efter det året kan kunden antingen fortsätta ett år till, avsluta samarbetet eller ta över anställningen och anställa konsulten direkt.

Kontaktvägarna är en enkel googling bort och många hör av sig direkt till Novare Peritos. Men konsultbolaget jobbar också nära aktörer som Arbetsförmedlingen och Samhall och när en tjänst ligger ute försöker de nå ut i alla sina nätverk för att hitta en bra kandidat.

Att hitta kunder är däremot ett aktivt säljarbete, och Rebecca säger att det inte alltid är lätt att hitta dem.

– Många bolag har ett behov, men tar kanske den enklaste vägen. Man tror ofta att det tar mycket mer tid att ha en person med en funktionsnedsättning som anställd, men så behöver det inte vara.

Varför behövs satsningen?

Den främsta orsaken till att Novare Peritos tagit ett kliv utanför traditionell rekrytering är att de såg en målgrupp som fallit mellan stolarna.

– Det är personer som i många fall är

överkvalificerade för dagligverksamhet och andra liknande verksamheter, men inte riktigt klarar av att ta sig in på arbetsmarknaden själva. Vi insåg att man måste göra en riktad satsning mot just den målgruppen, säger Rebecca.

Hur går det konkret till?

När Armin coachar en person med NPF påpekar han hur viktigt det är att vara tydlig.

– Socialt stöd, tydliga instruktioner, mycket hands on-hjälp – sådant som företag inte har resurser att erbjuda.

Rebecca fyller i: – I början blockar vi coacher våra egna kalendrar och är med på plats, så att vi också lär oss arbetet. Vi gör listor, kanske med bilder om behovet finns, vi jobbar mycket med struktur och vad man ska prioritera.

Om matchningen är lyckad, vilket oftast är fallet, har såväl kunden, företaget som samhället en rejäl vinst att ta hem.

– Vi förmedlar ju riktiga jobb med en riktig lön, och företaget får sitt behov täckt. Det tillför också mycket på arbetsplatsen och sänder positiva signaler till bolaget i stort om att man jobbar med inkludering och mångfald – på riktigt, säger Rebecca.

NPF glöms ofta bort i mångfaldsidealet

egenskaper. Till en början väljer de att inte kalla första mötet för en intervju, utan för kartläggning.

– Många i vår målgrupp fokuserar mycket på vad som är svårt, därför måste man få upp självförtroendet. Att sedan på plats lyfta och stötta hela tiden är viktigt, med både positiv och konstruktiv feedback. Men viktigast av allt är att hitta en plats där kandidaten verkligen kan utvecklas. Många går igenom tillräckligt många motgångar i sin vardag, jobbet ska inte vara en plats där de inte har en chans att utvecklas.

Ser ljust på framtiden

Både Rebecca och Armin ser en mer öppen arbetsmarknad framgent, att bolag tenderar att tänka annorlunda.

– Man har en dialog kring mångfald som inkluderar NPF-perspektivet, men det behövs fler som jobbar med riktade satsningar, säger Rebecca.

Armin understryker också att mångfaldsarbetet måste genomsyra hela företagskulturen: – Från högsta ledning till ner på golvet. ●

Tips!

Rebecca och Armins bästa tips:

Att NPF ofta glöms bort tror både Rebecca och Armin snarare handlar om okunnighet mer än något annat.

– Man är nog ofta lite rädd och har inte kunskapen, man vet helt enkelt inte vad man ska förvänta sig. Men våra kandidater är minst lika bra som alla andra, säger Armin och får medhåll från Rebecca: – Man vågar inte göra fel. Men vi löser det tillsammans, det är ju därför vi finns med. Vi coachar även platscheferna i hur de ska kommunicera och många upplever att de blir bättre ledare generellt för att de tvingas vara tydliga!

•

Ta dig tid att söka jobb och komma in på intervjuer. Se det som en träning, se det inte som en förlust om du inte får jobbet. Bara en intervju är ju ett steg fram!

•

Har man ett CV är det jättebra, men inget måste om man söker just till oss.

•

Det är okej om det blir fel när man är ny på ett uppdrag, det betyder inte att man blir av med sitt jobb. Man får sparka in väggar för att komma utanför sin bekvämlighetszon.

•

Försök fokusera på det du är bra på.

•

Det är okej att känna att det är jobbigt ute på uppdrag, det är jobbigt för alla i början.

Viktigt med ett positivt tankesätt

•

Våga ställa frågor om du är osäker, det är något vi alla gör alldeles för lite och något som uppskattas av arbetsgivare och arbetsledare.

Att tillvarata styrkorna som en person med NPF har är en nyckel för att lyckas.

Och det handlar mycket om att hjälpa kandidaten att fokusera på sina positiva

9

adhdivardagen.se

Har du sett den nya hemsidan för dig som har ADHD eller är anhörig?

På adhdivardagen.se hittar du information om diagnos och behandling samt hur det är att leva med ADHD. Du kan även ladda ner hjälpmedel som underlättar dina dagliga rutiner.

”Att sitta och fippla med små saker i ett datorsystem är verkligen inte ett jobb för någon med ADHD, i alla fall inte för mig.

Men trampar man i klaveret tillräckligt många gånger blir man till slut superskärpt.”

Besök adhdivardagen.se redan idag!

Takeda Pharma AB, www.takeda.se, Tel: 08-731 28 00

Januari 2022

Anna, 46 år

C-ANPROM/SE/ADH/0033

För dig med ADHD kan jobbet vara fullt av utmaningar.

På hemsidan hittar du bland annat patientberättelser om ADHD i arbetslivet och vad specialisterna säger.

circusreklam.se

Allt för att göra vardagen lite enklare!

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

Attentions medlemmar berättar

Med NPF som följeslagare i arbetslivet När Attention sökte efter personer med egen diagnos som ville berätta om sitt arbetsliv fick vi många svar. Vi fick höra berättelser om karriärer som flutit på i likt bergoch-dalbanor. Vi fick höra om motivation som ebbat ut när arbetet varit för lätt eller för svårt. Många berättade om utmattning, uppsägningar och missförstånd. I den här artikeln får ni träffa Christer, John, Marita och Ida och höra om hur just deras arbetsliv sett ut.

Text: Nina Norén

pilotutbildningen 1984 kopplar Christer direkt till sin adhd-diagnos. Det var ett impulsivt beslut som ledde fram till en intressant och händelserik karriär.

– Just det här är styrkan med min diagnos. När jag känner stark lust, glädje och energi så ger jag aldrig upp. Jag tänkte ”Flyga flygplan – fan vad kul, det vill jag göra!” och så blev det ju, säger han.

Han utbildade sig först till privatflygare och utökade sedan utbildningen till att även innefatta kommersiella flygningar. Han har flugit i olika flygbolag i Sverige och på Ryanair i många år och upplevde aldrig att hans prestation som pilot påverkades negativt på grund av hans adhd.

”Flyga flygplan – fan vad kul, det vill jag göra!”

C

hristers skolgång var ett enda stort misslyckande.

– Jag hamnade i så kallad obs-klass, hade värdelösa betyg och gick inte dit. Både skolan och mina föräldrar förstod att det var kört, så pappa fixade jobb på en bilverkstad. Där trivdes jag jättebra, säger Christer.

Att lära sig saker med händerna, snarare än i teorin har alltid funkat bäst för Christer. Han utbildade sig till pilot.

Att han ens kom på tanken att påbörja

Hett temperament

Han har hett temperament och när han var yngre fanns det en stark vilja att saker skulle blir gjorda på hans sätt.

– Svårigheterna har varierat med tid.

Mellan 20–30 år var jag väldigt otålig, och ville ha saker på mitt sätt. Gjorde folk inte som jag sa kunde jag höja rösten, gå därifrån. Med tiden har det blivit bättre. Jag tänker mig för och jobbar på det. Det går

●

Foto: Petter Alke

bättre nu än för 30 år sedan, säger han.

Han funderar en liten stund och tillägger: – Eller nja, jag har nyligen haft återkommande konflikt med chefen. Men till slut så sa jag faktiskt att jag hade adhd, säger han.

Rastlösheten har alltid funnits där

För en tid sedan fick han besked om att han inte längre får flyga på grund av en cancerdiagnos. Först rasade världen lite grann, men ganska fort kom han på andra tankar.

– Efter ett tag så kände jag mig nästan lite lättad. Det är ju mycket sitta still som pilot och det är en stor utmaning när man har adhd. Jag blir uttråkad. Man övervakar instrumenten och sitter still 3–4 timmar åt gången, säger han.

Nu har han hittat en annan arbetsuppgift på marken som han trivs med. Han säger att han gillar att ha kollegor ”i periferin” och att stora folksamlingar och mycket intryck fullkomligt dränerar honom.

– Att sitta i ett öppet kontorslandskap skulle inte funka för mig eftersom jag är intryckskänslig. Jag suger upp allt i min omgivning. Det har förstärkts med tiden, säger han. ● 11

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

”Jag söker ett jobb som inte bränner ut mig”

Text: Linnea Rosenberg

M

arita är 63 år och drabbades av utbrändhet i 50-årsåldern. Då jobbade hon som barnskötare på en förskola och fick inte bättre hjälp från läkaren än smärtstillande och uppmaningen att hon bara måste orka.

– Eftersom jag är plikttrogen så kämpade jag på. Men till slut höll det inte längre så jag sa till chefen att jag inte ville förlänga mitt vikariat och blev arbetslös i stället.

Stor hjälp av SIUS

Det visade sig vara svårt att hitta ett helt nytt jobb som utbränd kvinna över 50. Marita beviljades lönebidrag och tackade ja när en handläggare på Arbetsförmedlingen frågade om hon ville ha hjälp av en SIUS-konsulent – en stödperson som hjälper till med att söka jobb och att etablera sig på en ny arbetsplats.

– Det var svårt att hitta en arbetsplats och förklara om lönebidrag på egen hand.

Men där var SIUS-konsulenten till stor hjälp eftersom han redan hade kontakt med företag som var intresserade av att ta emot personer med lönebidrag.

SIUS-konsulenten presenterade några möjliga arbetsplatser som Marita fick 12

●

Foto: Petter Alke

kontakt med. Sedan följde och stöttade han henne genom hela processen, som ledde fram till ett jobb som arbetstränande receptionist på en sjukgymnastikmottagning.

– Han följde med på intervjuerna och skötte allt pappersarbete. Och när jag började jobba kom han regelbundet på besök och såg till att allt fungerade som det var tänkt. Han kunde också ringa och kolla läget efter arbetsdagens slut. Det var en väldigt värdefull insats som gav mig en möjlighet som jag aldrig fått annars.

Marita fick anställning på halvtid, men efter några månader blev hon utbränd igen.

Hon förstod inte riktigt varför då, men nu när hon ska utredas för adhd har hon kommit till insikt.

– Jobbet var alldeles för spretigt med för många olika uppgifter samtidigt, många plötsliga utryckningar och konstanta arbetsavbrott i form av besökare och telefonsamtal. Nu vet jag att jag inte klarar så många bollar i luften. Det är ju precis vad jag och många med adhd har svårt med.

Värdefullt att vara del av en gemenskap

Genom åren har Marita också fått möjlighet att arbetsträna inom flera olika yrkesområden. Ett år på en syateljé där hon

stortrivdes, en period på en skola där hon blev slutkörd av ljudnivån och nu i höstas på kontor hos ett företag som samarbetar med Arbetsförmedlingen.

Syftet med arbetsträning brukar vara att mäta arbetsförmågan för att på sikt hitta ett anpassat arbete. Maritas upplevelse är att arbetsträningen även har en viktig social funktion genom att minska den isolering som kan uppstå om man är hemma länge: – Om man trivs på arbetsplatsen är det positivt för hälsan att få tillhöra ett sammanhang med kollegor och gemenskap.

Genom arbetsträning har jag fått flera nya vänner som befinner sig i en liknande situation, i stället för att sitta hemma och vara ensam om mina problem. Det är jag glad och tacksam för, säger Marita och pratar passionerat vidare om hur fantastiskt det var på syateljén som väckte hennes gamla sömnadsintresse till liv och öppnade dörren till en ny värld av sömnadsforum på nätet.

Nytt försök i höst

Arbetsträningen som hon gjorde i höstas syftade till att mäta Maritas ork och behov inför en ny SIUS-insats i vår.

– Det som kom fram var att jag behöver hjälp med att avgränsa mitt arbete så att jag inte gör för mycket, att jag behöver få stöd med regleringen av paustid och arbetstid, och att min arbetsförmåga ligger någonstans mellan 25 och 50 procent. De konstaterade också att jag har hög motivation.

Marita vågar inte ha för stora förväntningar på vad den nya SIUS-insatsen ska leda till: – För det första så vet jag att jag måste driva på för att något ska hända. Inget kommer hända förrän jag kontaktar dem.

Det finns bra personer som jobbar på Arbetsförmedlingen men de verkar ha alldeles för mycket att göra. Sen tror jag att min ålder är en nackdel, jag har ju inte så många år kvar att jobba.

Hon har ändå inte gett upp hoppet om att hitta ett arbete där hon kan tillbringa de sista två–tre åren av sitt yrkesliv, men vill

”Vissa grejer på mina jobb har gått käpprätt åt pipsvägen” Text: Nina Norén

inte göra det till priset av sin hälsa.

– Jag har ju positiv erfarenhet av SIUS och tror att de kan hitta lämpliga arbetsplatser. Min förhoppning är att få arbetsträna en period först och att det sen leder fram till en anställning. Det som oroar mig är om jag kommer orka och hur jag kommer må. Jag behöver balans – ett lagom stimulerande arbete med lagom många arbetstimmar så att jag inte blir utmattad eller försakar min fritid.

Sedan tillägger hon fundersamt: – Nu vet jag hur jag fungerar och det är en viktig pusselbit för att hitta rätt.

Hade jag fått en adhd-diagnos som ung och kunnat välja yrkesbana med den självkännedomen hade jag kanske till och med hittat rätt från början. ●

J

●

Foto: Petter Alke

ohn fick sin adhd-diagnos när han var 34 år. Sedan dess har det hänt en hel del saker som gör det enklare för John att klara av arbetet idag, nästan 10 år senare. Förutom att han blivit hjälpt av medicinering, har hans fördjupade självinsikt förenklat hans arbetsliv en hel del.

kan jag bygga ihop det till en helhet i mitt eget tempo, säger han.

Det tar också lite längre tid för John att lära sig nya arbetsuppgifter.

– En kollega utan adhd kanske behöver 2–3 pass för att lära sig att komma in, jag behöver minst den dubbla tiden, säger han.

Är öppen med sin diagnos

Nu vet han vilken typ av jobb som passar

När han börjar på ett nytt jobb är han oftast öppen med sin diagnos och berättar vad han behöver för att fungera.

– Jag säger direkt att jag har adhd. Jag kommer ställa många frågor. Många säger ”vad bra att du säger det”. De har större förståelse när jag kommer och frågar samma sak fyra gånger. Då vet de bakgrunden till varför jag gör det. Och jag slipper skämmas, berättar han.

Han berättar också tidigt vad han behöver för att fungera, vilket också brukar uppskattas.

– Jag är nog ganska tydlig med att jag behöver struktur, enkla riktlinjer, klar kommunikation, raka rör helt enkelt, det är det som funkar. Börjar man linda in saker så flyger min adhd-hjärna i väg, berättar John.

Det har genom åren blivit tydligt för John vilka jobb som passar honom. Är det för komplext och för många parallella moment blir det för svårt och han slutar på grund av det. Blir det för enkelt börjar han snabbt känna sig uttråkad och slutar på grund av det.

– Jag är en social person och gillar att träffa människor! Så det är de sociala jobben som funkar bäst för mig. Det spelar egentligen ingen roll om det är som nu inom vården, eller på krogen eller i budbilen. Att sitta på kontor är tråkigt och inget för mig, säger han.

Aldrig fått stöd på arbetet

När John får frågan om han fått något stöd på arbetsmarknaden blir han uppriktigt förvånad – Va!? Finns det något stöd att få som vuxen? Jag vet ju att min son som har diAtt vara ny på agnos får stöd i skolan, men jag har aldrig jobbet är en blivit erbjuden nåt sånt på jobbet. Jag fick utmaning min medicin och så var det typ ”nästa!”, Att lära sig säger han. alla nya När han samlat sig efter överraskningsaker på ett en om att det finns möjlighet att få stöd i nytt jobb arbetslivet, kommer han fram till att det är oerhört bästa stödet skulle nog främst vara att kunstressigt för skapen om adhd ökade på arbetsplatserna.

John.

– Jamen, om folk visste mer om adhd – Då är skulle det ju bli enklare. Det borde finnas det så många utbildning om adhd på arbetsplatserna. Det andra nya inhade också varit bra om en person blev tryck. Allt måste utsedd att vara den som kan ge en pekning vara supertydligt i rätt riktning. Också förklara när något för mig. Det blir kanske inte blev så bra. Någon att luta sig enklare om jag får allt mot i stället för att ensam bege sig ut på hal förklarat i sektioner, sedan is, säger han eftertänksamt. ● 13

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

”Jag står bara inte ut med det oärliga sociala spelet”

Ida har ett brokigt arbetsliv bakom sig. Återigen har hon sagt upp sig, återigen står hon utan ersättning. Nu går hon en arbetsmarknadsutbildning inom städ som skapar tvivel, samtidigt som hennes yrkesdröm är glasklar. Ida vill inspirera och hjälpa människor, hon står bara inte ut med det oärliga sociala spelet. ”Jag vill skapa en mötesplats för själslig läkning”, säger hon.

Text: Caroline Jonsson

I

●

Foto: Privat

da Eriksson är 36 år och avslutade nyligen en fast anställning som undersköterska på ett demensboende. Hon stannade i två år: – Jag trivdes bra med de äldre, att få hjälpa dem upp på morgonen och ansvara för deras omvårdnad, mat och mediciner.

Rutinerna var tydliga för arbetsdagen, men oförutsedda händelser inträffade ständigt. Någon ramlar, får en skada och en fallrapport behöver skrivas samtidigt som några äldre sitter vid bordet och väntar på lunch.

Trots att jobbet var stressigt, tyckte Ida om att arbeta med just äldre som har demens. Hon uppskattade deras tydlighet när något var bra eller dåligt: – Jag förstod dem, kunde tolka deras 14

arbetsrutiner och bestämmelser inte delades av alla. Många avvek från rutinerna, vilket Ida uppmärksammade: – Då skar det sig. Kanske har det med min autism och adhd att göra, att jag har svårt att låta kollegor göra som de vill och låta det vara osagt. Jag vill synliggöra problemet, att vissa arbetsuppgifter kräver att vi följer rutinerna. Exempelvis en såromläggning, där en sjuksköterska gett oss tydliga instruktioner. När någon gör sitt eget påhitt, då vill jag lösa problemet, vilket skapar konflikter. ”Min öppenhet vändes emot mig”

signaler och möta deras behov, men jag hade problem med de normalfungerande människorna på jobbet. Många lyssnade inte in de äldre. Kollegorna kunde ignorera deras signaler, ansiktsuttryck och kroppsspråk, vilket gjorde mig illa berörd.

Vill synliggöra problem

Efter en tid började Ida känna sig alltmer trött och stressad inombords: – Jag är en problemlösare, finner ständigt svar på utmaningar. Men under en längre period orkar man inte ha fullt fokus och ständigt vara lösningsorienterad. Det var jobbigt i personalgruppen, jag ansågs vara problemet som ifrågasatte när kollegor inte följde rutinerna.

Ida beskriver hur hennes lojalitet med

Ida försökte samtala med chefen om att det blir svårarbetat när inte alla följer rutinerna. Hon fick medhåll från chefen, att hon i sak hade rätt, men chefen agerade inte. När Ida bad om att få byta avdelning, fick hon höra från chefen att problemet troligen skulle uppstå på en ny avdelning.

– Det ansågs vara jag ”och mina diagnoser” som var problemet. Att det bara var jag som behövde tydliga rutiner. Jag höll inte med. Mina diagnoser och min öppenhet vändes emot mig. Jag sade upp mig. Nu känner jag att vi med NPF har ett annat sätt att känna in andra människors energier och känslor, vilket är en styrka.

Tyvärr krockar denna styrka i mötet med normalfungerande kollegor.

Ida tillägger att den sociala interaktionen på arbetsplatsen generellt inte fungerade för henne:

– Jag är en öppen person, och har svårt för oärliga människor som sätter osynliga sociala regler. Man ska kallprata under rasten, många säger en sak men menar något annat. Man får inte prata om sjukdom i familjen eller berätta om personliga problem. Jag pratar om det som är svårt, alla har det svårt ibland. Efter en tid märkte jag att ingen annan delade med sig, det var bara jag.

– Jag vill hjälpa, bidra och inspirera människor, men jag får inte utlopp för mina drömmar eftersom ekonomin inte går ihop. Jag har så mycket att ge till samhället och livet, älskar att prata med folk och förstå hur människor fungerar. Jag står bara inte ut med det oärliga sociala spelet. Ska jag städa undangömd på ett ställe där ingen ser mig? Jag kommer att dö inombords av tristess.

Tvivel

Förväntas fungera som andra

När hon sade upp sig från demensboendet kände Ida att hon inte orkade utsätta sig igen för det sociala samspelet med människor: – Då syftar jag inte på äldre människor som har demens, jag menar normalfungerande människor och arbetskamrater som går bakom ryggen och säger kryptiska saker. Städbranschen! Det blir perfekt, tänkte jag.

Nu medverkar Ida på en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen.

Hon ska bli lokalvårdare. Det som en gång kändes som det perfekta yrket, skapar nu dubbla känslor inom henne:

Under åren har Ida avslutat många anställningar. Aldrig har hon blivit ombedd att lämna. Hon har varit fast anställd, vikarie, praktikant, timanställd och hon har haft korta tredagarsjobb. Konsekvensen av hennes uppsägningar inom exempelvis matvaruhandel, förskola och vård, är att hon levt utan ersättning långa perioder.

– Jag har valt att lämna, för att jag mått så psykiskt dåligt. Generellt har jag lätt för att få jobb, men svårt för att stå ut. När jag bodde ensam överlevde jag med hjälp av social- och bostadsbidrag mellan anställningarna. Nu är jag sambo och har ett barn och nekas därför bidrag.

Många gånger har jag känt att vi borde bli särbos, så att jag kan få hjälp och söka bidrag för mina bekymmer. Jag vill inte att han ska betala för mig, det gör även att det gnisslar rejält i relationen under dessa perioder.

En plats för läkning

Ida drömmer om att driva en gård, ett center för läkning. Hon är övertygad om att hon skulle lyckas, bara hon fann en ekonomisk lösning. Till gården vill hon välkomna människor som upplevt stress, har en skada eller en psykisk nedsättning.

Hon har lyckats förr med sina projekt – som när hon gick en högskoleutbildning utan behörighet till högskolan, eller när hon under två år drev en verksamhet med nio hästar och levde lyckligt men snålt.

– Jag vill skapa en mötesplats för själslig läkning. En plats där man bara får vara, precis som man är. På gården ska människor få läka tillsammans med djur.

Jag vill vara en vägledare och samordnare som bjuder in föreläsare, yogainstruktörer och yrkespersoner inom hälsa och rehabilitering. ●

15

●

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

Studie- och yrkesvägledaren

Anette möter många elever med NPF Studie- och yrkesvägledaren Anette Dahlqvist menar att god självkännedom är nyckeln för att hitta rätt yrke. Att lära känna sina egenskaper leder till insikt om var du trivs bäst. Det är tufft att vara tonåring och förväntas ha en massa självkännedom, men det finns stort utrymme för felval, säger hon. ”Det är aldrig kört! Nya val uppstår genom hela livet.”

Text: Caroline Jonsson

A

●

Foto: Privat, Illustration: Pernilla Förnes

nette Dahlqvist arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola i Tumba, Stockholm.

Under utbildningen skrev hon och Hanna Lewin, studie- och yrkesvägledare på Arbetslivsresurs Alingsås, uppsatsen ”Studie- och yrkesvägledning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier”: – För elever med NPF kan övergångsprocessen efter gymnasiet upplevas komplicerad och påfrestande. Utan vägledning riskerar många unga med NPF att hamna i långvarig arbetslöshet. Därför är det viktigt att alla dessa elever har tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Brytpunkten som uppstår mellan 16

gymnasiestudier och vidare studier innebär en övergång till vuxenlivet där dessa elever annars riskerar att misslyckas utifrån de krav som ställs av samhället. Övergångsstrategier saknas

Förmågan att hantera en brytpunkt är olika för alla, men individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd, betonar Anette: – Idag saknas många gånger övergångsstrategier för unga med en NPF, som även löper en större risk att inte genomgå högre utbildning. Avsaknaden av likvärdiga styrdokument för studie- och yrkesvägledningen resulterar i stora skillnader mellan kommuner och skolor. Kunskap om NPF saknas även i Studie- och yrkesvägledarprogrammet, vilket behöver förändras.

Självkännedom – en förutsättning

Tillsammans med eleverna gör Anette en inventering av livet på fritiden och i skolan. Syftet med vägledningssamtalen är att hjälpa eleven att nå bättre självkännedom: – Fokus i samtalen är tydlighet, där jag ofta tar hjälp av bilder och videor. Ibland ritar jag under vårt samtal för att illustrera elevens målbild. Jag ber eleven att ställa sig frågor som: Vad mår jag bra av? Vad gör mig stressad? Vad motiverar mig?

Trivs jag i gruppsammanhang?

Svaren leder vidare till insikt om vilka yrken som passar ens egenskaper.

Därefter kan Anette ge förslag på utbildningar, valmöjligheter och informera om vad som krävs samt vilka egenskaper som kan behövas i ett visst yrke.

– Genom åren har jag observerat att väldigt många elever med NPF drömmer om att få arbeta med hästar, djur, spelutveckling och programmering. Många söker

Tips!

Att tänka på inför utbildningsoch yrkesval

sig även till folkhögskolor med fokus på vård och omsorg och allmän behörighet – för de som fortfarande kommer att sakna gymnasiebetyg. Många samtal kan även handla om att hjälpa till att sålla i alla drömmar och styra fokus. En bubblig elev kan behöva hjälp att begränsa sina idéer och hitta en riktning.

Vad händer sen?

För unga med NPF, som ofta har svårt för att komma i gång och slutföra processer, som exempelvis studie- eller yrkesval – kan brytpunkterna bli väldigt svåra utan stöd, säger hon. Under studietiden intervjuade hon därför studie- och yrkesvägledare som beskriver hur man kan underlätta övergången mellan gymnasiestudier och vidare studier.

– Många av dessa elever tycker att det känns obehagligt med förändringar och övergångar. När de avslutar en gymnasieutbildning, behövs en plan för vad som händer sen. Ofta behövs någon som vägleder dem inför nästa steg. I mitt arbete följer jag därför med eleverna till olika folkhögskolor eller komvux, så att de fysiskt får se platsen och dämpa känslan av att det är läskigt att gå dit. Ofta krävs tätare och flera samtal med dessa elever, övergångsprocessen behöver mer tid. ”Jätteutrymme för felval”

Anette konstaterar att de är svårt för en tonåring på gymnasiet att ha så pass god

självkännedom, att man kan förutse vilket yrke som passar ens egenskaper.

Hon uppmuntrar ändå elever att tidigt i livet försöka identifiera sina styrkor och utmaningar, för att hitta rätt i framtida arbetsliv: – Det är tufft att vara tonåring och förväntas ha en massa självkännedom.

Som ung kan det kännas som en börda, att fatta beslut inför utbildnings- och yrkesval. Det är inte lätt för vuxna heller, att lära känna sig själv. Jag fann rätt yrke efter 25 år som lärare. Självklart finns ett jätteutrymme för felval. Jag har också gått fel gymnasieutbildning, men det är aldrig kört! Nya val uppstår genom hela livet, då får man välja en annan väg.

Unga vill arbeta hemifrån

Anette önskar att skolan kunde bidra bättre med kunskap om självkännedom.

Skolan skulle även behöva förbättra anpassningar för alla elever som har sociala utmaningar: – Skolan saknar tyvärr oftast verktyg för att möta elever som har svårt för det sociala samspelet. Vi är bra på det pedagogiska, men det brister i kunskap gällande unga med psykisk ohälsa. Jag önskar att det fanns fler yrkesgrupper som kunde hjälpa eleverna med den psykiska hälsan och nå ökad självkännedom.

Att driva igenom någon form av distansundervisning för elever som har svårt att ta sig till skolan, har visat sig

•

Öka din självkännedom. Fråga dig själv: Vad mår jag bra av?

Vad gör mig stressad? Vad fungerar för mig? Trivs jag i gruppsammanhang? Svaren leder till bättre val i arbetslivet.

•

Skaffa dig information om dina valmöjligheter. Sök stöd hos en studie- och yrkesvägledare, som hjälper dig att kartlägga dina val. För vuxna arbetar vägledare inom t.ex. Arbetsförmedlingen och komvux.

•

Inför svåra beslut: gör en lista med för- och nackdelar. Inför ett val mellan två utbildningar, undersök först om dina egenskaper och yrkes- och utbildningskrav matchar yrket.

vara svårt, beskriver hon. På Anettes skola jobbar de vidare med idén.

– Undersökningar visar även nu att elever i grundskolan söker sig till gymnasieutbildningar som leder till yrken som går att bedriva hemifrån – en pandemieffekt. En färsk undersökning som SACO genomfört visar att administratör toppar listan för drömyrket. Det ger oss yrkesinriktade skolor en utmaning, som får allt lägre sökantal.

Långsiktiga förberedelser krävs

Vuxna som har en bakgrund med ett brokigt arbetsliv skulle också behöva studie- och yrkesvägledning, där de tillsammans kan kartlägga var det går snett, menar Anette. I bästa fall kan vägledaren synliggöra, inspirera och ge tips på vilka yrken som kan fungera bättre.

– Tyvärr krävs det fortfarande en hel del tur för att hitta en studie- och yrkesvägledare som har NPF-kunskap, både som studerande och arbetssökande. Kunskap saknas fortfarande i högskoleutbildningen.

Under arbetet med deras uppsats framkom det att mycket av stödet som elever får under gymnasietiden ofta helt, eller delvis, försvinner i övergången till vidare studier.

– Långsiktiga förberedelser inför övergångar är en förutsättning för att förbättra chanserna till en lyckad övergång till vidare studier för dessa elever. ● 17

● PORTRÄTT

Christine Meltzer:

”Allt föll på plats när jag fick diagnosen.”

Mycket är nytt för Christine Meltzer. Efter adhd-diagnosen hon fick för 1,5 år sedan ser hon tillbaka på sitt liv med helt nya glasögon. ● Text & Foto: Johanna Aggestam

P

rogramledare, komiker och skådespelare, 47-åriga Christine Meltzer har hunnit med mycket. Och det är som hon säger på grund av, eller tack vare, att hon aldrig kan ta det lugnt.

– Jag har hållit på i 20 år utan att stanna upp, jag har kört i 220. Allt föll på plats när jag fick diagnosen.

Hennes adhd har ställt till det

Hennes liv har inte bara handlat om att maxa tillvaron. Innan vi ses har Christine Meltzer suttit i bilen i tio minuter, eftersom hon medvetet åkt hemifrån tidigt, rädd att vara sen.

– Jag kompenserar, vill inte göra fel.

Jag får ibland stå upp för att jag faktiskt har adhd, eftersom folk inte tycker att jag stämmer in på alla förutfattade meningar om hur en ”adhd-person” är.

Diagnosen gör att hon förstår allt, hela sitt liv. Hon beskriver det både som en sorg och som trösterikt. När Christine Meltzer gick i skolan, på 80-talet, hade hon behövt verktyg. Skolarbetet var en kamp eftersom hon inte kunde fokusera.

Hon hade tics och fick affektanfall, kunde bli så arg att hon svimmade.

18

Humor blev hennes väg ut

Men Christine Meltzer växte upp i en trygg hemmiljö och hittade sin plats på klassens timme – där kunde hon briljera.

– Jag kanaliserade snabbt mina svårigheter i att vara rolig. Då gjorde det inte så mycket att skolan gick åt helvete. Men hade jag inte fått tryggheten hemifrån hade jag kunnat dra åt ett helt annat håll.

Diagnosen gav henne förståelse

Christine Meltzers formella diagnos var ett resultat av att hennes son hade fått konstaterad dyslexi och man pratade om eventuell adhd-utredning som följd. När hon läste på om adhd var det som att en spegel hölls upp framför henne – och det blev i stället Christine som genomgick utredningen och först fick diagnosen.

Och hon tycker att det är viktigt att prata öppet om adhd:n, även om det är nytt för just henne att göra det.

– Ganska många i min egen ålder gör en utredning och får en diagnos. Allt som ger förståelse är bra.

Börjat inse fördelen med att chilla

Christine Meltzer tänker konstant, är

alltid på väg, så fort hon har en dag ledig så reser hon. Hon har aldrig gått och lagt sig trött, förr var hon jämt sist kvar i alla sammanhang.

– Jag har trott att alla har det så här.

Folk runt omkring har bett mig att chilla, men jag har tyckt att de har fel. Så här lever man väl?

Det kan vara jobbigt och tröttsamt, både för henne själv och för dem runt omkring, med all aktivitet och med intryckskänsligheten. Om någon hemma tappar en penna hoppar hon högt, eller om någon tar i henne när hon inte är beredd. Reaktionerna är så starka.

Efter adhd-diagnosen har hon kommit in i att bara vara hemma. Nu har hon ett kvitto på att hon inte måste hålla igång hela tiden, att hon kan säga nej.

– Men om jag har det lugnt vet jag inte vart energin ska ta vägen. Och jag är ju ny i det här! Jag håller på att lära känna diagnosen och hur jag ska förhålla mig till den. Det är spännande på många sätt.

Både för- och nackdelar

Karriärvalet har, menar Christine Meltzer, till hundra procent påverkats av

19

● PORTRÄTT

– Jag har trott att alla har det så här.

Folk runt omkring har bett mig att chilla, men jag har tyckt att de har fel.

Så här lever man väl?

direkt. Skitjobbigt. Men vilken superhjärna ändå som koordinerar och överblickar allt på en sekund!

Hittar numera fokus

diagnosen. Att hon egentligen inte hade något annat val.

– Jag är glad att jag kom in på gymnasiet, men det var en kamp. Jag såg hur bra det gick för alla, men jag kunde inte fokusera. Men uppträda och vara rolig, det var ingen som kunde säga att jag inte kunde det. Där hade jag fokus! Det var ren tur att jag fick fortsätta med det.

Hon beskriver hur diagnosens uttryck på det sättet har varit den superkraft som vissa benämner det som, men att det också har varit ”jävligt jobbigt” på vägen att inte kunna dra i handbromsen. När hon var svårt cancersjuk jobbade hon under cellgiftsbehandlingen, bara körde på.

Konflikter ställer till det

Christine berättar också att hon lätt 20

hamnar i konflikter.

– Jag är för rak, det har jag lärt mig nu när jag är så här jävla gammal.

Hon skrattar så att håret guppar.

– Jag hoppar över alla steg. Det har gjort mig ledsen i efterhand när jag förstår att jag har sårat utan att ha uppsåt.

Tydlighet är a och o

I somras yppade Christine Meltzer för första gången i yrkessammanhang att hon har adhd, att hon behöver tydlighet och struktur. För ser hon att planeringen inte stämmer måste hon larma direkt. Hon skrattar åt sin tvångsmässiga alarmism.

– Får jag körschemat för en inspelning ser jag direkt alla mina kollegors körschema också, ser jag då att planen inte stämmer till hundra procent lyfter jag luren

Christine Meltzer har prövat medicinering, men trivdes inte med det. Nu provar hon en variant som tas vid behov och som håller i fyra timmar.

– Jag spelade piano när jag var liten, men sedan har jag inte spelat på över 30 år. När jag första gången tog den korttidsverkande medicinen satt jag två timmar och bara spelade. När jag tittade upp på min man började jag storgråta över att jag bara kunde sitta där.

Alla parallella tankespår frestar på – stort som smått. Hon ritar på kafébordet.

– Om det här bordet är min hjärna är alla lampor tända hela tiden. Jag kan inte släcka döden-lampan, vad jag ska göra imorgon-lampan, mamma-lampan... Allt pågår samtidigt. De flesta kan nog släcka många lampor, men jag kan inte det.

Christine Meltzer drömmer om allt hon ska göra hela tiden. Men när hon väl är där, i trädgården hemma bland alla oplockade äpplen, måste hon göra något annat, eller känner att hon inte orkar eller kan.

– Men sedan, i höstas, plockade jag äpplen i flera timmar, så coolt. Så jo, det har verkligen påverkat min vardag, det här. ●

Välkommen till oss Söker du daglig verksamhet, gruppbostad eller servicebostad?

SOLOM finns i Sollentuna och har ett brett utbud för dig med funktionsnedsättning.

Verkar det intressant? Läs mer och se våra filmer på www.solom.se – eller hör av dig till oss via mail info@solom.se eller telefon 076 516 35 51 (DV) alt. 076 516 30 36 (boende).

Inspiration och utveckling

Välkommen till våra digitala föreläsningar Fyll på med inspiration och kunskap via våra kostnadsfria digitala föreläsningar. Vi sätter fokus på högaktuella ämnen och bjuder in intressanta föreläsare.

För mer information och anmälan: www.humana.se/kalendarium

Kommande föreläsningar: • 25 mar - Färdighetsträning i Dialektisk Beteende Terapi (DBT) • 01 apr - LAB - Lågaffektivt bemötande • 29 apr - Introduktion till ERASOR och varför bedömningar är viktiga att göra

21

ATTENTION PÅVERKAR

Regeringen vill tydliggöra villkoren för resursskolor

Skollagen tillåter A diskriminering S

vensk skola har många brister.

Utslagningen har ökat, vilket gör att tiotusentals elever blir utan en fungerande skolgång. Vi har också en skollag som tillåter diskriminering av vissa elever genom att skolan hänvisar till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Skollagen fastslår att alla har rätt till en likvärdig utbildning och rätt till stöd.

Skolan ska även vara kompensatorisk och uppväga skillnader, oavsett om det rör barn som kommer från socioekonomiskt utsatta områden eller barn som har en

Foto: Pexels

22

funktionsnedsättning. Så är det inte idag! Vi vill att alla elever får det stöd och de anpassningar de behöver i skolan.

Vi kräver liksom Funktionsrätt Sverige att skrivningen i skollagen som ger skolor möjlighet att neka en elev stöd med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter tas bort. Högre krav måste ställas på huvudmännen att säkerställa alla elevers rätt till en inkluderande och fungerande skolmiljö. ●

-

ttention har svarat på en så kallad lagrådsresurs som ska tydliggöra villkoren för resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd. Vi ser förslagen som ett steg i rätt riktning men mycket återstår för att ge alla elever rätt till en bra skolgång. Vill du läsa mer om vad vi sagt så finns alla våra remissvar på hemsidan. ●

Utredning ser över samhällets vård av barn och unga

R

egeringen har tillsatt en utredning som ska se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna hemmet i familjehem, jourhem, stödboenden eller hem för vård eller boende (HVB), inklusive SiS särskilda ungdomshem. Syftet med utredningen är att säkerställa att barn och unga som placeras utanför det egna hemmet alltid ska garanteras trygghet, säkerhet och en i övrigt god vård.

Den särskilda utredaren ska bland annat lämna förslag för att stärka hela vårdkedjan när ett barn eller en ung person placeras utanför det egna hemmet, inklusive hur stödet kan förbättras även efter att själva placeringen upphört.

Attention har haft en dialog med de som utreder och berättat om våra erfarenheter från projektet Ung Dialog. Vi framhöll vikten av ungas delaktighet, men också behovet av NPF-kunskap då så många av de placerade barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. ●

Undervisning, fritid och boende

Vi har massor med roliga läger och korttidsvistelser både på vardagar och helger. Vi gör saker både DAGS ATT BOKA i stan och LÄGER! på landet: studsar på JumpYard, bowlar, går på hundpromenad och mycket annat.

Anmäl dig nu!

för dig med lindrig intellektuell funktionsnedsättning/lindrig utvecklingsstörning.

Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rätt till extra stöd i dina studier på Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar?

Läs mer på iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se så kontaktar vi dig med mer information. *Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) Särskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se

23

● AKULTUR

NPF-teaterkurs får deltagarna att växa ”Känns som att samhället och dess former, sätter en massa normer, får mig att spela olika roller.” Citatet är från en av monologerna ur höstens föreställning av och med eleverna på Teater på plats, en ettårig kurs som främst vänder sig till personer med AST/Asperger och adhd. Kursen vänder sig också till dem som känner att de vill jobba med sig själva och med teater, som är den gemensamma nämnaren. ●

Text och foto : Johanna Aggestam

M

ed en magnifik utsikt över sundet och Danmark tronar Sundsgårdens folkhögskola, mellan Helsingborg och Landskrona. På skolan finns en mängd kurser, däribland Teater på plats. Syftet med kursinnehållet är att använda teaterformen som metod för att ge eleverna möjlighet att utveckla självkännedom och självkänsla.

Eva Larsson är huvudpedagog för kursen, som funnits sedan 2007 och som brukar ha ungefär tio elever i varierande åldrar. Eva har varit med och utvecklat linjen genom åren.

– Kursen kom till genom den dåvarande aspergerlinjen, där några elever spelade teater på fritiden. Skolan hade redan en teaterpedagoglinje och en som heter Teater på turné. De på aspergerlinjen ville också ha en teaterkurs, men deltagarna hade svårigheter som gjorde att det hade kunnat bli svårt att åka på turné. Då sa 24

vi att vi borde ha en teaterkurs som är på plats, säger Eva Larsson.

Lär sig många olika moment

När vi ses första gången har Eva och eleverna Ayloh och Erini just avslutat en repetition. Ayloh, 19 år, och Erini, 20 år, har slängt av sig clownkostymerna, för ett stort kursmoment är teaterproduktion och klassen repeterar just nu en av de två föreställningarna för läsåret, ”En sån jävla cirkus”. Det är en utmaning, och det är också meningen.

– Ju mer man tränar, desto mer bekväm blir man, säger Ayloh.

Erini, som har spelat en del teater tidigare, instämmer: – Nu till exempel ska jag låtsas att jag gråter och det är svårt. Man ska känna sig bekväm i gruppen, men mest med sig själv.

I teaterkursen ingår också en mängd

moment kopplade till teaterproduktion och scenvana, såväl kreativa ämnen som fysisk träning. Men också improvisation, att lära sig att inte tänka så mycket.

– Vi har ett moment som heter kroppen som uttrycksmedel där vi får lära oss hur vi ska använda kroppen på scenen och inte bara vara stilla, berättar Erini.

Ayloh fyller ivrigt i: – Rösten också, hur vi ska prata, hur högt, så att vi inte blir hesa. Lite som sångträning.

Eva och Erini börjar garva när Ayloh brister ut i en körövning.

Jobbar även med sig själva

Ett centralt ämne som ingår i kursen är grupp- och självkunskap. Eva Larsson, som håller i kursen, berättar: – Vi pratar om oss själva, hur vi mår, hur vi fungerar i en grupp, vilka grupper som är självvalda och vilka vi bara

hamnar i, hur man sätter gränser. Vi berättar hur vi har haft det och hur det har påverkat oss.

Eleverna pratar också mycket om diagnoser, hur det är att ha en diagnos, när man fick den, om det har betydelse.

De gräver i sig själva som individer och i grupp.

Premiären är äntligen här!

När vi träffas för andra gången är det premiär. Det bubblar av iver och nervositet, att få uppträda inför andra och berätta sina personliga historier på scen. ”En sån jävla cirkus” handlar om ett gäng cirkusartister som får en ny stjärna till cirkusen, en lindansare. Det ställer till det, folk blir avundsjuka. Dessutom har cirkusdirektören och en polis andra planer för henne än att hon ska vara stjärna. Insprängt i denna ramhistoria presenteras monologerna, elevernas egna berättelser, upplästa av var och en. Temat är frihet och det känns i atmosfären. Aylohs monolog handlar bland annat om friheten att få älska vem man vill.

– Det är viktigt att känna att det här vill jag säga inför en publik, står du och gör din egen monolog är du mer utlämnad.

Det är skillnad på att gå in i en karaktär, som clown till exempel, säger Eva Larsson.

Ayloh flikar in: – Men jag är en clown i verkligheten också!

Kursdeltagarna växer

Kursen betyder mycket för både Ayloh och Erini. Att man kan göra något man älskar, kanske kan det leda till något.

Och ur Eva Larssons perspektiv ser hon ett växande hos alla som går kursen, hos varje individ.

– Det tycker jag är det viktiga, skådespeleriet och föreställningen blir ett sätt att lära känna sig själv på. Det finns ju så många fördomar mot NPF-diagnoser, som att det inte går att samarbeta i grupp. Men teatern gör att vi automatiskt gör det, på scenen måste du interagera.

Ayloh sätter fingret på det: – Det är lättare att vara i grupp när man tycker att det är roligt. Är det tråkigt, då kanske man drar sig bort.

Eva Larsson understryker dock, och får leende medhåll från både Ayloh och Erini, att det inte alltid är roligt. Gruppen jobbar mycket med konflikter, att förstå, att lösa, vad är min del i en konflikt, vad hade jag eller någon annan kunnat göra annorlunda.

Fortsättning följer

Ayloh och Erini kommer fortsätta med teater efter kursens slut.

– Jag har spelat teater hela livet utan att veta om att jag gjorde det, säger Ayloh och fortsätter: – Jag spelade Nils Holgersson själv, men också gåsen. Jobbigt när man ska byta kläder.

Kanske vill Ayloh återkomma till Sundsgården. Erini tar dagen som den kommer. Hon ska jobba lite först, sedan fortsätta med teater. Och hennes monolog är talande för vad Sundsgården betyder för många av deltagarna: ”Här står jag idag på Sundsgårdens scen och har mer frihet än nånsin. Fortfarande inte 100, men vem har det!” ● 25

Nu är det kul att läsa!

När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.

Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen.

Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var förändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille på 13 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning, men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

Läsningen flöt på Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott,

Equazen, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till skolan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Så glada för Equazen® –Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.

–Vi är så glada för Equazen och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Equazen® – det smarta valet för hela familjen För hjärnans funktion

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

Underlättar läsförmågan

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3.

Rekommenderas av experter

Experter över hela världen rekommenderar Equazen till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror. *Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se 26

eye q blir Equazen – Nytt namn samma innehåll! eye q utvecklades av engelska forskare i bolaget Equazen för över 20 år sedan och har sedan dess varit många familjers favorit runt om i världen.

Internationellt är Equazen även namnet på produkterna. Nu justerar vi detta även i Sverige. eye q blir nu Equazen - innehållet förblir däremot samma välbalanserade kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA. Eftersom vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6 och inte kan tillverka dem själv så måste de tillföras via kosten. Equazen innehåller en välstuderad och specifik kombination av fettsyror, är därför trygg att använda och ett enkelt och smidigt sätt att tillgodose det dagliga intaget.

Equazen finns som kapslar, tuggisar och flytande.

Equazen säljs på apotek och i hälsobutiker.

ATTENTIONKOLL!

Attention startar två nya Arvsfonds-projekt

HALLÅ DÄR KLARA CEDERQVIST, PROJEKTLEDARE FÖR PROJEKTET ”VÄGEN VIDARE” Vad kommer projektet handla om?

nätverka med aktörer som har kunskap om

Det är ett treårigt projekt som drivs av oss

eller kommer i kontakt med målgruppen.

på Riksförbundet Attention och finansieras

En annan viktig del är också att intervjua

av Allmänna arvsfonden. Projektet startade 1

och starta olika fokusgrupper med själva

januari 2022.

målgruppen, anhöriga och unga som har

PROJEKTET

sig vidare.

”Vägen tillbaka från problematisk skolfrånvaro”

varken arbetar eller studerar. Målgruppen

Hur ska ni göra för att göra målgruppen

Äntligen är det dags för Attention, tack vare

är unga, 16–25 år, med NPF och som varken

delaktiga?

Arvsfonden, att under tre år få fördjupa

arbetar eller studerar.

Vi kommer att skapa en expertgrupp med de

oss i problematisk skolfrånvaro! Det är ett

unga själva samt hålla olika fokusgrupper.

projekt där vi tillsammans med ungdomar

Målet är att tillsammans med de unga

Men vi vill också prata med anhöriga till

och föräldrar ska ta fram metoder

hitta metoder och strategier för att komma

unga som befunnit sig utanför arbete och

och verktyg för att hitta motivation att

vidare, att man ska göras delaktig i sin

studier men som har tagit sig vidare. Och

komma tillbaka till undervisningen samt

egen utveckling och förändring, för att

även unga som varit i UVAS men som tagit

att tillsammans med skolpersonal hitta

öka möjligheten att kunna komma ur det

sig vidare.

strategier och arbetssätt för att återvända

egna erfarenheter av ämnet men som tagit Vi vill med projektet lyfta ungas erfarenheter av att befinna sig i gruppen UVAS – unga som

utanförskap man lever i.

till skolan. Vi vill genom projektet också Om man är intresserad av att bidra till

bidra till att förändra attityderna kring

Vad är fokus nu inledningsvis?

projektet, hur gör man då?

”hemmasittare” och föräldraförmåga. En

Nu handlar det mycket om att samla

Då får man jättegärna kontakta mig på

längre intervju med projektledaren Susanne

information, skapa olika kontakter och

klara.cederqvist@attention.se

Berneklint kommer i nästa tidning.

27

Foto: Pexels, Adobe Stock

Attention anordnar fyra temaveckor under 2022 I samband med att tidningen kommer ut under 2022, kommer Attention anordna temaveckor. Temat för veckorna blir detsamma som i tidningen, så först ut vecka 10 är ”Hållbart arbetsliv”. Vecka 23 är det dags för tema ”Vård”, vecka 39 ”Problematisk skolfrånvaro” och vecka 49 ”Hälsa och rörelse”. Under dessa veckor kommer vi sprida intressanta personliga berättelser, faktatexter och filmer.

» Hjälp oss gärna att dela innehållet så att temaveckorna får bra spridning!

Webbinarium om flickor med NPF påg SiS Den 1 april kl. 9–10 bjuder Attentions projekt Ung Dialog in till webbinarium om flickor med NPF på SiS. Projektledare Fanny Eklund kommer att presentera en ny rapport på temat och diskutera flickornas situation och hur den kan bli bättre, tillsammans med experterna psykolog Bo Heljskov Elvén, psykolog Maria Bühler och fil.dr i socialt arbete Maria Andersson Vogel.

Uppdrag Gransknings program ”Bokstavsbarnen” fick stor respons Den 2 februari sände SVT programmet ”Bokstavsbarnen”. Programmet fick stort genomslag bland både allmänheten och våra medlemmar. Programmet skildrade vardagslivet hos tre familjer med NPF på ett sätt som många av våra familjer kände igen sig i. Attention har bidragit till programmet med underlag från vår enkätundersökning.

» Missade du programmet, så finns det på SVT-play

Webbinariet kommer att sändas via Attentionplay, vår Youtube-kanal. Ingen anmälan behövs. Länk kommer att publiceras på attention.se och sociala

Årets ljuspris 2022 tilldelas Ing-Marie Wieselgren och Gunilla Granholm Attention tilldelar sitt pris “Årets Ljus” till Ing-Marie Wieselgren och Gunilla Granholm för för VIP adhd. Syftet med priset är att lyfta fram personer som gjort beundransvärda och betydande insatser inom NPF-området och för våra målgrupper.

Attentions styrelse utser pristagare och motiveringen för årets vinnare är: ”Priset är ett sätt för oss i Attention att visa vår uppskattning av era insatser som pådrivande krafter bakom det nationella Vård- och insatsprogrammet (VIP) för adhd. Syftet med programmet är att öka användningen av evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ.

Med stort engagemang och örat mot marken har ni lyssnat in och sammanfattat all den kunskap som numera finns när det gäller adhd. Ni arbetar också oförtrutet med att sprida programmet och därigenom bidra till att fler får rätt vård och stöd.”

Projektet Vägen vidare söker deltagare till fokusgrupper Fokusgrupp 1: Unga med NPF i ålder 16–25 som varken arbetar eller studerar (onsdag 19 mars kl 19–20, digital via Teams) Fokusgrupp 2: Anhöriga vars barn befunnit sig i UVAS men som tagit sig vidare (tisdag 22 mars kl 19–20 digitalt via Teams) Fokusgrupp 3: Unga vuxna som befunnit sig i gruppen UVAS men som tagit sig vidare, (tisdag 29 mars kl 19–20, digitalt via Teams)

» Vill du veta mer eller delta?

Hör av dig till Klara Cederqvist klara.cederqvist@attention.se

28

ATTENTIONKOLL! Margot & Monster-Moa

– ny serietidning om trots Nu kommer projektet Trots allts nya serietidning Margot & Monster-Moa! Serien handlar om Margot som är fem år och har en bror, Tom, som mest är arg. Hemma är det bråkigt men på förskolan är det lugnt och skönt. Tills flickan Moa börjar… Moa är nästan lika arg som Tom och skriker rakt ut om någon försöker bestämma över henne. Varför kan inte alla vuxna bara säga åt henne, tänker Margot. Ska det verkligen vara så här bråkigt både hemma och på förskolan?

KALENDARIUM 2022:

MARS

11

Onlinekurs: Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö

APRIL

6–8

Fokus på autism

Monster-Moa och Margot är producerad i Trots allt!-projektet och riktar sig till barn och unga från fyra år.

9

ADHD Europa årsmöte

» Du kan också läsa den digitalt på

5–6

NPF-forum

7–8

Nordiskt möte

11

Digital cafékväll om vård

25

Grundkurs om NPF, Stockholm

MAJ

Riksförbundet Attentions hemsida: www.attention.se

Glöm inte att förnya ditt medlemskap!

I januari mejlade vi ut vår avisering av medlemsavgift med erbjudande om att förlänga medlemskapet ytterligare ett år. För er som missat utskicket har en påminnelse via sms gått iväg.

Har du inte fått vare sig mejl eller sms, hör av dig till medlem@attention.se Tänk på att du även kan ansluta dig till autogiro så att du nästa år inte behöver komma ihåg att betala din medlemsavgift utan den dras direkt från ditt bankkonto, så smidigt!

Ditt medlemskap gör stor skillnad för Attentions fortsatta kamp för att personer med NPF ska få ett fungerande liv.

Nya filmer på Attention Play

Projekten producerar kontinuerligt nya filmer som vi lägger på vår youtube-kanal Attention Play.

Under 2022 har vi hittills släppt en film med forskaren Lisa Thorell, som pratar om äldre med NPF. Vi har också publicerat en intervju med Janice, som är äldre och har NPF. Inför vår temavecka om arbete kommer även en ny film där John, Christer, Janice och Marita berättar om sina arbetsliv.

Funktionsrättsbyrån Funktionsrätt Sverige har fått medel från Arvsfonden för projektet Funktionsrättsbyrån, där man under tre år ska bygga upp en rådgivningsbyrå. Rådgivningen är till för vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga och öppnade den 10 januari 2022.

Vad händer

HOS DIG?

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören

vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även om spännande personer och annat intressant som händer på er ort.

» Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Byrån svarar på telefonsamtal helgfria måndagar kl. 13–16 och onsdagar kl. 9–12, numret är 010-898 50 90. Man kan också mejla till kontakt@ funktionsrattsbyran.se

» Läs mer om projektet på www.funktionsrattsbyran.se 29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 info@dalarna.attention.se www.attention-dalarna.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com www.attention-lulea-boden.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se

Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com

GÄVLEBORGS LÄN Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se Attention Bollnäs Ingrid Svedberg 073-839 25 33 attention.bollnas@gmail.com www.attention-bollnas.se

SKÅNE LÄN Attention Lund info@lund.attention.se www.lund.attention.se Attention Malmö 076-033 14 97 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se

Attention Järfälla/Upplands-Bro info@jarfalla.attention.se www.jarfalla.attention.se Facebook: Attention Järfälla/Upplands-Bro

Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg info@attention-habo.se www.attention-habo.se

Attention Nacka/Värmdö 070–281 62 40 info@attention.nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se

Attention Nynäshamn För information kontakta medlem@attention.se Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se www.attention-roslagen.se Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@sollentunavasby.attention.se www.sollentunavasby.attention.se

Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 Attention Söderhamn inger.b.nilsson@telia.com Attention Södertälje/Nykvarn Amanda Belin www.attention-helsingborg-angelholm.se Laila Starring 076-200 74 64 070-317 82 15 soderhamn@forening.attention.se Attention Sydöstra Skåne laila@starring.net James Brocka HALLANDS LÄN 076-133 57 42 Attention Täby med omnejd Attention Kungsbacka attentionsoskane@yahoo.se info@attention-taby.se Mary-Anne Jakobsson www.attention-taby.se info@attentionkungsbacka.se Attention Trelleborg 079-333 10 20 Irene Sjöström Attention Solna/Sundbyberg ordforande@attentionkungsbacka.se irensjostrom@gmail.com Petra Matha www.facebook.com/attentionkungsbacka/ 0765-77 04 04 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 Attention Halmstad-Hylte-Laholm STOCKHOLMS LÄN kontaktperson@attention-solnaMartina Wikås Attention Stockholms län (länsförening) sundbyberg.se info@attentionhstd.se Brännkyrkagatan 91 www.attention-solna-sundbyberg.se www.attentionhalmstad.se 118 23 Stockholm 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) Attention Globen med omnejd Attention Falkenberg-Varberg kansli@attention-stockholmslan.se info@attention-globen.se info@attention-falkenberg-varberg.se www.stockholmslan.attention.se www.attention-globen.se www.attention-falkenberg-varberg.se Länsföreningen är en sammanslutning av lokalföreningarna i Stockholms län och har SÖDERMANLANDS LÄN JÄMTLANDS LÄN inga enskilda medlemmar. Som medlem Attention Eskilstuna-Strängnäs Attention Jämtland-Härjedalen tillhör du din lokalförening.

072-004 93 15 Marina Eriksson kontakt@attention-eskilstuna.se 070-37 57 370, dagtid (Marina, ordf.)

Attention Stockholm (lokalförening) www.attention-eskilstuna.se info@jamtlandharjedalen.attention.se Folkungagatan 122 www.jamtlandharjedalen.attention.se 116 30 Stockholm Strängnäs 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) 072-005 42 53 info@attention-stockholm.se strangnas@attention-eskilstuna.se JÖNKÖPINGS LÄN www.attention-stockholm.se www.attention-eskilstuna.se För information kontakta kansliet@attention.se Attention Haninge-Tyresö Attention Nyköping kontakt@haningetyreso.attention.se Peter Lundberg KALMAR LÄN www.haningetyreso.attention.se styrelsenattentionnykoping@gmail.com Attention Kalmar Diana Angelin Attention Huddinge-Botkyrka-Salem UPPSALA LÄN info@kalmar.attention.se Anders Pemer Attention Enköping www.kalmar.attention.se kontakt@attention-hubosa.se Per Lisberger www.attention-hubosa.se ordforande@attention-enkoping.se KRONOBERGS LÄN www.attention-enkoping.se Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 info@kronoberg.attention.se www.kronoberg.attention.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 kontakt@attentionvarmland.se www.karlstadvarmland.attention.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se www.attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) info@attention-umea.se www.attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Ånge Lena Persson 070-664 91 45 info@attention-ange.se www.attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 info@ornskoldsvik.attention.se www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com Attention Västerås Inger M Johansson 0708-51 46 67 info@vasteras.attention.se www.attention-vasteras.se www.facebook.com/AttentionVasteras VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg Egil Aasgaard 031-13 19 00 kontakt@attentiongbg.se www.attentiongbg.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon: 073-941 68 63

Attention HÖK (Hisingen-Öckerö-Kungälv) Gunilla Lundgren attentionhok@gmail.com Attention Mölndal Anna Malcus 070-382 66 60 info@molndal.attention.se www.molndal.attention.se Attention Lerum Åsa Hagström 0735-89 36 06 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 info@skaraborg.attention.se www.skaraborg. attention.se Attention Uddevalla Anita Larsson 073-05 56 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Ulricehamn Monica Kjølner 070-444 43 45 kontakt@attention-ulricehamn.se www.facebook.com/attentionulricehamn/ ÖREBRO LÄN Attention Örebro Karin Trulsen 0762-56 90 83 foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se Attention Lindesberg med grannkommuner Adina Langseth info@lindesberg.attention.se www.lindesberg.attention.se ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Linköping Susanna von Sehlen info@linkoping.attention.se Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

OmsorgsCompagniet öppnar nya LSS enheter från 18 år!

Målgrupp 1 §1 LSS OC LSS Bromma serviceboende med 11 platser

Har du Asperger/Autism och vill arbeta som IT-konsult?

Adress: Klädesvägen 3, 168 76 Bromma Tel: 076-1908654 LÄS MER PÅ: www.oc.se/oc-lss-bromma/

Unicus söker fler talanger!

OC LSS Salem serviceboende med 14 platser

Ansök på: unicus.com/sv/jobba-hos-oss/

Tar även emot brukare med tidigare missbruksproblematik.

Adress: Söderby Gårdsväg 52, 144 52 Salem Tel: 072-174 01 38 LÄS MER PÅ: www.oc.se/oc-lss-salem/

Är ditt barn en Hjärndetektiv?

Vad handlar studien om?

VI SÖKER DELTAGARE TILL EN STUDIE OM BARNS UTVECKLING

 Vi studerar barns utveckling i förskoleåldern, med fokus både på hjärnan och beteende.

Vem kan vara med?  Barn mellan 3 och 4½ år med autismspektrumtillstånd eller utvecklingsförsening/intellektuell funktionsnedsättning  Barn mellan 4 och 5½ år med ADHD

Jag heter PIP och är en hjärndetektiv!

Se mer på www.pipstudien.se

Vad innebär det att vara med?  Vårdnadshavare besvarar frågeformulär hemma.  Besök vid KIND (Karolinska Institutet, Stockholm) som innehåller många olika uppgifter och undersökningsmoment (iPad-uppgifter, lekobservation, salivprov, mm.) - här får barnet vara en Hjärndetektiv under en dag.

För mer information, kontakta Terje Falck-Ytter på telefon 0704 58 1475 eller via mail terje.falck-ytter@ki.se

Är ni med?

AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm

5–6 maj 2022

Som medlem i Attention får du rabatterat pris

Varmt välkomna till Attentions konferens NPF-forum!

Attentions konferens NPF-forum är mötesplatsen för kunskapsutbyte om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Under två kunskapsrika konferensdagar har du möjlighet att ta del av de mest aktuella föreläsarna inom området. Temat på konferensen är “Från vaggan till graven” och fokuserar på hur NPF finns med oss genom hela livet och kan påverka oss på olika sätt i olika åldrar.

PLATS: Stockholm DATUM: 5–6 maj 2022 ANMÄL DIG PÅ: www.attention.se/npf-forum