Attention nr 1, 2024. Tema förändring.

Riksförbundet Attentions medlemstidning nr 1/2024

&

NPF-diagnos vid 65 års ålder

Adhd klimakteriet

NEURODIVERSITET:

Nytt begrepp inom forskningen

Leonardos stora LIVSSTILSFÖRÄNDRING

TEMA

Förändring ANHÖRIGENKÄT

●

ÅRETS LJUSPRIS

●

ÖVERGÅNGAR I SKOLAN

ATTENTIONS TIDNING BLIR DIGITAL ●

FÖRÄLDER MED ADHD

Lär dig mer om ADHD På adhdivardagen.se hittar du information om diagnos och behandling, hjälpmedel som underlättar och om hur det är att leva med ADHD. Du kan bland annat läsa om hur flickor och kvinnor påverkas, ADHD i

På adhdivardagen.se hittar du hjälpmedel som städscheman, inköpslistor och veckoplaneringar för både barn och vuxna.

Allt för att göra vardagen lite enklare!

Skanna koden för att komma till adhdivardagen.se Takeda Pharma AB, www.takeda.se, Tel: 08-731 28 00

C-ANPROM/SE/ADH/0086

Strukturer och rutiner är extra viktigt för den som har ADHD.

January 2024

relationer, om hur det är att vara förälder, samsjuklighet och mycket mer.

INNEHÅLL & LEDARE

Förändring är möjlig men tar tid VI MÖTER OFTA frustrera-

de medlemmar. Det gäller allt från att man känner sig missförstådd och diskriminerad till att man får vänta i evighetslånga vårdköer och saknar stöd från samhället.

Det kan kännas dystert men det får inte skymma sikten för att en hel del har hänt sedan Attention bildades för mer än tjugo år sedan.

Kunskapen var då betydligt lägre än i dag. Debatten var också väldigt polariserad och åsikterna om våra funktionsnedsättningar många, spretiga och ifrågasättande.

ATTENTION DREV TIDIGT att det behövdes nationella riktlinjer.

De regionala skillnaderna var alldeles för stora, något som tyvärr än i dag gör det till något av ett lotteri om man får rätt hjälp eller inte. Vi uppvaktade Socialstyrelsen, vilket så småningom ledde fram till kunskapsstöd, informationsmaterial och till slut det vi ville, nationella riktlinjer. De omfattar än så länge vård och stöd till personer med adhd och autism, men visst arbete pågår också när det gäller övriga de NPFdiagnoserna. Vi har också aktivt deltagit i arbetet med att ta fram Vård- och insatsprogrammet VIP adhd, som nu är på väg att kompletteras med ett VIP autism. En nationell arbetsgrupp har också bildats när det gäller språkstörning.

PÅ SKOLANS OMRÅDE har vårt arbete handlat mycket om att dri-

va på för att få in mer kunskap i lärar- och skolledarutbildningarna. Vi har också arbetat för att belysa hur dagens skola leder till hög skolfrånvaro och att alldeles för många elever slås ut redan på grundskolenivå. Tillsammans med andra funktionsrättsorganisationer har vi arbetat för att uppföljningen hur det går för elever med funktionsnedsättning ska förbättras.

Vår slutsats av de här processerna är att förändring är möjlig, men att det tar tid och att vi ständigt behöver driva på för att vi ska få ett samhälle där våra medlemsgrupper accepteras fullt ut och där ingen blir utsatt för diskriminering på grund av sitt funktionssätt. Effektivast blir det när vi gör det tillsammans med framsynta personer inom professionen.

För dig som vill ta

INNEHÅLL nr 1/2024 3 LEDARE

4 TEMA: FÖRÄNDRING

Adhd & klimakteriet

8 Leonardos stora livsstilsförändring 12 Forskare Anna Borg om övergångarna i skolan

16 Att ha adhd och bli förälder 18 Neurodiversitet – NPF-begrepp på nyordslistan 2023 20 Ann-Sofie fick sin NPF-diagnos vid 65 års ålder 23 Attentions tidning blir digital 24 ATTENTION OCH OMVÄRLDEN

Uppdaterade nationella riktlinjer.

Hur går det för elever med funktionsnedsättning?

26 Attentions anhörigenkät 28 ATTENTIONKOLL

Årets ljuspris Attentions nya kanslichef Det är en spännande tid nu att följa dialogen i nätsammanhang där individer med autism och adhd delar och utvecklar idéer om sig själva tillsammans med andra. I och med att ett neurodiversitetsperspektiv blir alltmer vanligt inom autismforskningen betonas betydelsen av inifrånperspektiv på autism.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist, docent i sociologi och lektor i socialt arbete

Läs mer på sidan 18 ▶▶

ÄR EN MEDLEMSTIDNING OCH GES UT AV RIKSFÖRBUNDET ATTENTION Riksförbundet Attention sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), påverkar beslutsfattare och erbjuder gemenskap.

Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med två nummer per år.

del av vad som händer när det gäller dessa frågor tipsar vi om NPF-forum –

ANN-KRISTIN SANDBERG, FÖRBUNDSORDFÖRANDE ATTENTION

Sveriges främsta mötesplats kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bli medlem i Attention: www.attention.se/bli-medlem Kontakta Riksförbundet Attentions kansli för adress- och prenumerationsärenden: kansliet@attention.se 08-128 98 620

Utgivare: Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Sandberg Redaktör: Nina Norén AD/Layout: Pernilla Förnes Omslagsfoto: Johanna Aggestam Ledarfoto: Susanne Kronholm Korrektur: Karin Friberg Tryck: Mixi Print Kontakta redaktionen: nina.noren@attention.se Annonsbokning: kansliet@attention.se 08-128 98 620

● TEMA FÖRÄNDRING

”Hela livet sket sig, det kändes precis som när jag var i puberteten” JESSICA OM ADHD & KLIMAKTERIET:

När Jessica Stigsdotter Axberg, 53, sökte sig till psykiatrin för några år sedan var det för att hon plötsligt ”slutade fungera”.

Hon trodde att hon fått en hjärntumör, men hade i själva verket hamnat i klimakteriet. Att hon inte direkt förstod vad som skedde är enligt psykiatrikern Lotta Borg Skoglund inte så märkligt då området är relativt obeforskat.

Text: Johanna Aggestam ● Illustration: Pernilla Förnes ● Foto: Eva Lindberg, Johan Lindberg

4

A

dhd fanns i familjen och Jessica kände igen sig i sina barn, men hon upplevde att hennes egna svårigheter hade kommit så plötsligt.

När Jessicas äldsta dotter fick en adhddiagnos långt tidigare startades företaget MrsHyper, där Jessica föreläser och utbildar om adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser. Det var ett sätt att boosta både barnen och andra med information och bättre förståelse för adhd.

Fick en egen adhd-diagnos

Efter att Jessicas yngsta dotter också fått en adhd-diagnos tog hon själv initiativ till utredning, då hon kände att allt fler boxar tickade i. Utredningen uppfyllde alla kriterier för adhd, men var inte ”tillräcklig”

för en diagnos. Hon hade för många strategier och inte tillräckliga svårigheter.

Det var över tio år sedan.

– Sedan gick åren, och så för ett och ett halvt år sedan blev jag knäpp, säger hon.

Jessicas kvinnliga vänner hade redan genomgått förklimakteriet och klimakteriet, men Jessica hade själv inte kommit dit.

– Jag var sen in i puberteten också och även nu var jag ur fas och hade inte uppfattat när de andra pratade om sina problem.

Men nu hände något. Förutom klassiska symtom som vallningar och humörsvängningar, kunde Jessica plötsligt inte göra saker hon alltid hade kunnat göra.

– Jag har alltid haft förmågan att 5

● TEMA FÖRÄNDRING

östro

gen

FORTS ▶▶▶▶

hyperfokusera, och eftersom jag är egenföretagare har det varit fantastiskt. Nu kunde jag inte det.

Fick svårt att få ihop livet

Intäkterna sjönk, jobben blev inte klara, Jessica glömde fakturera och betala fakturor. Ingenting fungerade, på någon nivå, berättar hon.

– Jag tänkte att jag måste ha fått en hjärntumör. Men så började jag minnas hur jag hade det i puberteten, och att det kändes precis som då.

Allt eftersom att symtomen blev värre återupptogs Jessicas utredning, och den nya psykologen kunde nu inte förstå varför hon inte fått en diagnos i första vändan, tio år tidigare. Och även om Jessica på ett sätt alltid hade vetat, blev hon sorgsen när hon fick adhd-diagnosen.

– Här har jag kämpat och tänkt att jag är dum i huvudet och undrat varför jag inte får ihop det som alla andra fixar så lätt.

Det bara rusade i mitt huvud.

Adhd och klimakteriet är obeforskat

När Jessica nyligen skrev ett gästinlägg om sina erfarenheter av adhd och klimakteriet på Lotta Borg Skoglunds blogg fick det en enorm spridning. Lotta är docent och överläkare i psykiatri och har skrivit flera böcker om adhd, och hon blev både glad och förvånad.

– Kommentarerna på inlägg brukar komma 6

från storstadsregioner i Sverige. Nu kommenterade kvinnor i USA och Kuwait. Det visar på hur viktigt det här området är. Även om ämnet engagerar är hormonernas påverkan på adhd-symtom underbeforskat, påpekar hon.

– Som person med adhd, som läkare och som gynekolog vet man massor om det här. Men de studier som finns kring det här gäller vad som händer i klimakteriet och på kvinnor med adhd i olika åldrar. På vetenskaplig nivå vet man i princip ingenting om kombinationen.

Lotta och hennes forskargrupp tittar nu närmare på adhd och hormoner.

– Vi måste ha information om kvinnors hormonella status och adhd, för hormoner spelar definitivt roll, säger hon.

Svårt att veta vad som är vad

Symtomen vid adhd kan vara förvillande lika dem i förklimakteriet och klimakteriet och sammanblandas därför lätt. Därför är det också svårt att diagnostisera.

– Det handlar om minnesfunktioner, kognitiva funktioner, exekutiva funktioner, sömn, trötthet, energinivåer, känsloreglering. Alla är en del av adhd och alla är symtom som kvinnor i klimakteriet beskriver, säger Lotta.

Sambandet mellan östrogen och dopamin, den centrala signal­substansen som är involverad i svårigheterna med adhd, är relativt obeforskat och det man vet kommer framförallt från djurstudier. Dessutom görs forskning på hormoners påverkan nästan bara på yngre personer utan adhd och den adhd-forskning som finns är mestadels gjord på pojkar före puberteten.

– Går det verkligen att överföra kunskapen om de här små pojkarna till medelålders kvinnor? Det är inte alls säkert, och då står vi plötsligt på noll, säger Lotta.

Dopamin och östrogen samverkar

Man vet alltså inte riktigt hur de hormonella förändringarna i klimakteriet påverkar kvinnor som har adhd, men studier pekar mot att man har bättre funktion av sitt dopamin i perioder av högre östrogennivåer, och tvärtom vid lågt östrogen, som i klimakteriet.

När östrogenet sjunker permanent påverkar det även andra signalsubstanser i hjärnan, inklusive dopamin, som redan är påverkat vid adhd, vilket gör att befintliga adhd-symtom kan bli värre och nya kan dyka upp.

– Men det finns inga enkla samband.

Kvinnor som har haft stora problem med hormonsvägningar har det ofta ganska tufft i perimenopausen. När östrogenet sedan försvinner i menopausen blir det katastrof för vissa men för andra är det en jättestor lättnad. När det handlar om kvinnor måste man hålla den unika adhd-profilen, den unika hormonella profilen och livet runt omkring i huvudet samtidigt, säger Lotta.

Arbetat fram egna strategier

VI MÅSTE HA INFORMATION OM KVINNORS HORMONELLA STATUS OCH ADHD, FÖR HORMONER SPELAR DEFINITIVT ROLL.

Jessica har många strategier för att hantera sina adhd-symtom.

– Jag har alltid haft olika strategier, men nu måste jag vara hårdare med dem. Jag har till exempel alltid skrivit checklistor, men nu skriver jag upp allt, för att jag måste det.

Trots strategier och att det ouppmärksamma har lugnat sig i och med medicinering

kan hon inte längre hyperfokusera, och det är en sorg.

– Jag tror att det är precis som när en elitidrottare inte längre kan hålla på med sin idrott och inte längre kan få den där kicken av dopamin och noradrenalin.

Jessica ersätter det delvis med styrketräning.

– Jag har försökt börja träna i stort sett hela mitt liv, jag har varit alla träningscenters största sponsor. Men så började jag träna med personlig tränare en gång i veckan, och nu fortsätter jag betala de pengarna för att jag inte ska sluta, säger hon.

Långt ifrån ensam

När hon är ute och föreläser om adhd får hon ta del av många jämnåriga kvinnors erfarenheter av symtom kopplade till både adhd och klimakteriet.

– En del har fått diagnosen utbrändhet, när det i själva verket var klimakteriet – eller klimakteriet och adhd. Av de kvinnor jag träffar som råkar illa ut är det fortfarande alldeles för många som inte får rätt förståelse för att adhd kan se annorlunda ut hos kvinnor.

Att kvinnor ofta döljer sina utmaningar tycker Jessica också att man behöver prata mer om, även om kunskapsläget har blivit mycket bättre.

– När man kommer till en psykolog eller när någon frågar om vilka utmaningar man har förskönar man ofta redan i första samtalet, fast det kanske är ett helvete. Att se igenom maskeringen och ställa rätt frågor, skulle jag säga är den absolut viktigaste kunskapen hos professionen.

7

● TEMA FÖRÄNDRING

8

Leonardo

GICK FRÅN ATT VARA PASSIV TILL ATT BLI AKTIV:

”Min nya livsstil gav mig självrespekt, självtillit, självförtroende och självinsikt” Leonardo Möller Flores var hemma nästan hela högstadiet och saknade grundskolebetyg.

Nu, bara några år senare, ska han tävla i klättring, mediterar dagligen och har siktet inställt på att bli hälsocoach. Vad var det egentligen som hände?

Text & foto : Johanna Aggestam ●

D

et är slaskigt men vackert vid Lillsveds folkhögskola längst ut på Värmdö i Stockholms skärgård. Det är en lantlig idyll med långa bryggor, gamla stenhus och stora vidder.

Idag är marken täckt med glansis och smältvatten men Leonardo Möller Flores travar på i backen ner mot viken. Han vinkar till en skolkompis som kommer springande mot oss iklädd shorts, målinriktat kliver kompisen ner i det iskalla vattnet och lika lugnt går han upp mot skolbygganden igen.

– Han är hardcore, jag vinterbadar bara ibland. Men det är otroligt för både kroppen och sinnet, säger han.

Livet förändrades på folkhögskolan

Leonardo flyttade till Lillsved 2020, med målet att ta igen sin gymnasiekompetens

på folkhögskolan. Det har han snart gjort och i maj tar han ”studenten” och flyttar hem till Malmö igen. Flera erfarenheter rikare och med nya möjligheter att kunna göra det han vill.

I högstadiet såg läget annorlunda ut. I nian var Leonardos skoltillvaro så tuff att han slutligen var hemma fyra av veckans fem dagar. Leonardo, som har adhd, hade varit mobbad ända sedan första klass och relationen med lärarna var oftast dålig.

Leonardo ägnade istället dagarna hemma åt att sitta vid datorn.

– Jag vände på dygnet, åt knappt någonting, hade ingen livsgnista och ingen ork.

Men jag trodde att jag mådde bra, att jag kunde fly in i datorspelandet.

De snabba belöningar som spelandet gav övertrumfade alla andra tänkbara dopaminkickar. Vid nians utgång hade

Leonardo inga slutbetyg att söka in till gymnasiet med.

Började träna

Vid 17 års ålder, när jämnåriga kompisar hade kommit en bit in på gymnasiet, började Leonardo få peppande sms, kompisarna ville att han skulle komma ut, och framför allt att han skulle följa med och träna. De hörde av sig igen och igen, men Leonardo ville inte. Efter att ha blivit serverad ett kost- och träningsupplägg började han ändå fundera, vad hade han att förlora på att testa?

– Till slut gjorde jag det bara, och efter det första gympasset gjorde jag ett aktivt val att fortsätta.

FORTS ▶▶▶▶

9

● TEMA FÖRÄNDRING

FORTS ▶▶▶▶

Med hjälp av kompisarna upprättade Leonardo ett träningsschema och en matrutin. Han fotade sig varje dag för att kunna se förändringen och göda motivationen. På en månad gick han upp fem kilo i muskler och benstomme.

– Där klickade något, jag fattade att jag kunde göra saker för att komma dit jag ville och att jag kunde göra det med rätt små steg.

Leonardo bytte till och med namn på grund av det träningen gjorde med honom, från Jakob. Det var ett symboliskt val, menar han.

– Jag hade förändrats så mycket, både fysiskt och existentiellt.

10

Identitetsförändringen gav mig kraft och min nya livsstil gav mig självrespekt, självtillit, självförtroende och självinsikt.

Allt det där ville Leonardo manifestera med namnbytet.

– Plus att jag aldrig hade gillat Jakob, säger han med ett skratt.

kommit igång med träningen började han på ett gymnasium för att komplettera sina grundskolebetyg, en skola där upplägg, studieplan och schema helt utgår ifrån elevens behov. På grund av träningen gick också skolan bättre än tidigare.

Belöningen kom efteråt

Så fann Leonardo Lillsveds folkhögskola, och det som drog var främst deras ettåriga hälsocoachutbildning. Men man behövde gymnasiekompetens, varpå Leonardo bestämde sig för att passa på att läsa in sin gymnasiekompetens i två år med siktet inställt på att läsa till hälsocoach som ett avslutande tredje år.

I slutet av hans andra läsår på Lillsved, några dagar innan avslutningen, kom smällen. Leonardo fick beskedet att han inte skulle kunna söka hälsocoachutbildningen, då han fortfarande saknade de

Men det fanns såklart också dagar då han inte orkade träna och struntade i det. Ibland gjorde han det ändå trots att lusten tröt, eller så tog han en promenad.

Poängen var att han tvingade sig själv att göra något, för att han hade lärt sig att vinningen kom efteråt.

– Att märka att man har disciplin skapar också motivation, man blir motiverad av sina egna handlingar. Det är ett jättebra kretslopp egentligen.

I samma veva som Leonardo hade

Klarade av att möta motgångar

Att märka att man har disciplin skapar också motivation, man blir motiverad av sina egna handlingar. Det är ett jättebra kretslopp egentligen.

betyg som behövdes.

– Jag hade väldigt svårt att acceptera att det inte skulle bli som jag hade tänkt mig.

Men efter en tid kände jag att jag inte ville bli kontrollerad av händelserna utan att jag skulle försöka kontrollera hur jag reagerade på dem. Att jag måste vara lite stoisk.

Nu i efterhand tror Leonardo att han har lärt sig mer om sig själv än vad han hade gjort om han hade gått utbildningen, som planerat.

– Jag klarade av att vända något dåligt till något bättre. Det tar jag med mig.

Klättring och meditation

I mars ska Leonardo tävla i Sverigekuppen i klättring, i bouldering närmare bestämt, efter att ha klättrat i ett år. Inför tävlingen försöker han röra på sig så mycket han kan, vilket innebär löpning,

styrketräning, vardagsmotion och klätterträning i mängder.

– Jag känner ett sånt ljus i själen när jag klättrar. Jag älskar det, klättring är intressant på så många sätt; det är problemlösning, koordination, fysik och meditation.

Vid sidan av träningen är meditation även en stor del av Leonardos liv. När han var nybörjare, för drygt tre år sedan, var lotusställningen obekväm och han fick ont i anklarna. Och inte minst koncentrationen utmanades.

– Jag kunde inte fokusera på min andning, jag var så van vid all stimulans från omgivningen. Men ju mer jag mediterade, desto lättare blev det.

Leonardo tycker att meditation och fysisk aktivitet går hand i hand.

– Meditation för mig är träning. För båda gäller att man är närvarande i sin kropp och i nuet.

Meditationen består ofta av andningsövningar eller att Leonardo visualiserar någonting. Och den har flera syften. Han kan meditera för att han vill bli pigg eller för att han vill bli trött, bli lugn eller få energi, eller bara känna sig fri.

– Jag vet att alla behöver meditera. Du kommer att vara med dig själv hela livet, du måste lära känna dig själv, din kropp och ditt sinne.

I höst, tillbaka i Malmö, vill han studera till personlig tränare på distans, på Lillsveda folkhögskola. Vid sidan av det vill han läsa motivations- och emotionspsykologi på universitetet och bygga upp sin nya Youtube-kanal som fokuserar på personlig utveckling.

Och träna kommer han göra jämt.

– Det är en del av mitt liv nu, det är som att borsta tänderna. ● 11

● TEMA FÖRÄNDRING

Skoldagens övergångar kräver struktur

– en karta som hjälper eleven Hur kan skolpersonal underlätta övergångar och förebygga problem för alla elever? Specialpedagog Anna Borg betonar vikten av samsyn, struktur och att alla i skolan behöver skapa en gemensam karta som hjälper barnen att hantera skoldagen.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Adobe stock

S

pecialpedagog Anna Borg har erfarenhet som ämneslärare, rektor och skolutvecklingskonsult med uppdrag i många kommuner. Hon handleder skolpersonal, ledningsgrupper och elevhälsoteam i enskilt problematiska situationer till skolorganisatoriska utmaningar och förmedlar kunskap om NPF. – Alla som arbetar i skolan nära eleven, behöver hjälpas åt att skapa en gemensam karta – en struktur som hjälper barnen att hantera det som vi vuxna har organiserat.

Det kan handla om en planeringsmall, stödstruktur för raster och övergången mellan fritids och skoldag. Se över barnens alla aktiviteter och övergångar och hjälpa barnen att hantera skoldagens olika moment.

Elever förväntas hantera övergångar

Borg gör skillnad på övergångar och förändringar. Övergångar är något man kan förutse och därmed planera för – förändringar innebär ofta en oförutsedd yttre 12

händelse utan större möjlighet till planering.

Under en skoldag sker många övergångar som till exempel att en lektion avslutas och rasten tar vid, moment växlar under lektionen, övergången till skolmatsalen och fritids.

Det kan även handla om övergångar efter lov, platsbyte i klassrummet, nytt schema och ny personal som innebär en påfrestning för eleven. Oftast förutsätts eleverna hantera övergångar själva.

– Alla elever ska kunna hantera övergångar mellan lektioner, aktiviteter och miljöer utan att det kostar all energi. All skolpersonal ska ge stöd utifrån behov, det betyder att alla i skolan måste förstå att elevers behov av stöd i samband med övergångar finns och att det är en fråga som behöver prioriteras. Om inte detta arbete prioriteras i elevens fragmentiserade skoldag, då skapas problem för alla barn – i synnerhet för elever med NPF. Sammanhang och trygghet

Vissa ämnen och övergångar kommer att lida mer av bristande struktur, men alla

drabbas, betonar hon. Samsyn i frågan om hur vi stärker övergångar förebygger problem för alla elever. Idrottsämnet kommer troligen att drabbas mer om struktur och samsyn saknas. Övergångar blir extra påfrestande när förberedelser och efterarbete kräver mer än en teoretisk ämneslektion: – Eleven ska anlända till idrotten, byta om tillsammans med andra, veta var kläderna ska hängas, ta sig till idrottshallen, genomföra lektionen, duscha och klä sig.

Eller ska man inte duscha? Vad gäller?

Det vet eleven ofta inte.

Det behövs samsyn vad som gäller för att skapa sammanhang och trygghet, alla pedagoger behöver synliggöra och vara medvetna om alla övergångar i den lektion de ansvarar för, fortsätter hon. Måste man byta om inför idrotten? Anna möter elever som inte kan besvara frågan: – Vissa byter om, andra gör det inte.

Barn kan inte veta vad som gäller, om inte vuxna kommunicerar. Om alla måste byta om, krävs en struktur. Många elever

Anna Borg, specialpedagog och skolutvecklare.

skulle vara hjälpta av en förutbestämd plats för ombyte och att en vuxen finns och säkerställer att strukturen upprätthålls.

Det kan också vara viktigt att vuxna har en samsyn gällande övergången inför nästa lektion som förmedlas till barnen. ”Börja där ni slutade”

Övergångar innebär även glappet som uppstår mellan till exempel måndagens lektion i svenska och nästa svensklektion som kanske äger rum på torsdagen: – Mellan dessa svensklektioner har eleverna haft massa olika ämnen, växlat skolmaterial, bytt salar och uppgifter – därför måste läraren skapa en karta och struktur som hjälper eleven att navigera. Ibland får elever höra: ”Börja arbetet där ni avslutade sist”. Det är en ohanterlig instruktion för många. Ett enkelt rutsystem med rubriker för deluppgifter där eleven kan kryssa i om arbetet är påbörjat eller slutfört – är ett sätt att hjälpa eleven i övergången mellan lektionerna. Instruktionen ”Skriv

en berättelse” behöver för många elever delas in i deluppgifter med början, mitten och slut.

En gemensam lektionsstruktur med följsamhet krävs för hela skolorganisationen. Ofta finns en struktur, förtydligar Borg – men den följs inte alltid av de som samarbetar kring eleverna.

– I mötet med elever återkommer även kraven på kognitiv flexibilitet i sociala sammanhang – att man ofta förväntas jobba med någon i gruppen som läraren bestämt och interagera med olika elever under rasten. Att inte veta vad som gäller i sociala sammanhang skapar stress hos många, vissa kanske inte ens kommer till skolan när de inte har en aning om vad som förväntas av dem. Vad gäller? Igen, alla i skolan behöver hjälpas åt att skapa kartan för eleven inför en skoldag.

Utflykter och temaveckor

Hon beskriver hur hon i mötet med många skolor tillsammans ser över alla rutiner

som i vissa fall har lett till färre antal schemabrytande aktiviteter, men där rutiner och förutsägbarhet kopplat till dessa aktiviteter planeras med tillhörande ”plan B” för att inkludera alla.

– Om inte alla kan medverka i skridskoutflykten för att det krävs en större flexibilitet som inte alla elever har, då finns plan B – men även en plan C och D. Alla elever måste inkluderas. Alla aktiviteter behöver planeras, struktureras och organiseras. Plan B kan innebära att elever genomför en aktivitet i lokalområdet eller stannar i skolmiljön med en förutbestämd uppgift.

Schemabrytande aktiviteter som utflykter, högtider och temaveckor är kända och därmed möjliga att planera för att inkludera alla. Exempelvis utflyktsschema och bildstöd skapar förutsägbarhet inför många okända övergångar: – Min inställning är att schemabrytande FORTS ▶▶▶▶

13

● TEMA FÖRÄNDRING

Om inte detta arbete prioriteras i elevens fragmentiserade skoldag, då skapas problem för alla barn – i synnerhet för elever med NPF.

FORTS ▶▶▶▶

aktiviteter inte behöver vara ett brott mot rutinen, om det fanns en struktur från början. Frågan är om rutinerna bryts, problemet är att rutiner saknas. Många hanterar dessa schemabrytande aktiviteter som något som plötsligt uppstår.

Vad är undervisning?

Ibland diskuteras begreppet undervisning som om övergångar och struktur inte skulle vara en del av undervisningen. Struktur kan verkligen stötta inlärning, om inte all skolpersonal samarbetar och kommunicerar strukturen – då finns det ingen struktur. Ansvaret för att skapa kartan över sin skoldag läggs därmed på eleven, beskriver Anna: – Barn kan omöjligt förväntas hantera det ansvaret, de blir osäkra och otrygga. De försöker klura ut sin karta över lektionen och dagen med fritids och skola, men efter en tid kanske de blir alltmer frånvarande från en specifik lärares lektioner och i vissa fall helt frånvarande. Varje profession måste ta ansvar för det som uppdraget kräver. Det angår huvudman, 14

rektor och hela skolorganisationen att förstå hur en skoldag organiseras och vara medvetna om risken med att inte prioritera struktur och övergångar.

Bok om konsten att hantera övergångar

Anna Borg är tillsammans med professor Sven Bölte och specialpedagog Linda Hallberg, författare till boken God lärmiljö för alla – konsten att hantera övergångar i skolan. Boken handlar om hur övergångar påverkar elever under deras skoldag och vägleder skolpersonal i hur man systematiskt planerar och hjälper elever att enklare och mindre stressande hantera övergångarna.

– En kartläggning i mitt arbete tydliggjorde att lärarlaget för en sjundeklass ansåg att eleverna självständigt ska hantera exempelvis möten med olika lärare, förbereda prov och redovisning, passa tider, hitta i skolans lokaler och ta med rätt material inför lektionen. När eleverna själva förmedlar vad de självständigt hanterar, framkommer det att många har svårt för det mesta som lärarlaget anser att en

elev ska klara. Om varje pedagog enskilt bygger sina rutiner och strukturer blir det kaos för många elever. Lärmiljön och undervisningen måste stärkas systematiskt, ansvaret kan inte läggas på enskilda lärare. ●

TIPS!

Film och material från Stockholms stad där bl.a. Anna Borg bidrar med konkreta råd för en inkluderande lärmiljö: ANPASSA UNDERVISNINGEN FÖR ELEVER I BEHOV AV STÖD | PEDAGOG STOCKHOLM

https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/

ADHD? Närstående, anhörig eller bara intresserad?

På adhdivardagen.se hittar du information om diagnos och behandling, hjälpmedel som underlättar samt berättelser om hur det är att leva med ADHD. Här finns också ett särskilt avsnitt om flickor och kvinnor – om hur

circusreklam.se

unga flickor till äldre kvinnor påverkas och vad det innebär i vardagen.

Strukturer och rutiner är extra viktigt för den som har ADHD.

Augusti 2023

På adhdivardagen.se hittar du hjälpmedel som städscheman, inköpslistor och veckoplaneringar för både barn och vuxna.

C-ANPROM/SE/ADH/0043

Allt för att göra vardagen lite enklare!

Skanna koden för att komma till adhdivardagen.se Takeda Pharma AB, www.takeda.se, Tel: 08-731 28 00

15

● TEMA FÖRÄNDRING

UTMATTAD OCH RASTLÖS

– föräldraskap med adhd

Sofia blev tidigt mamma och har njutit av livet med barn. Utmaningarna har varit allt som följer med föräldraskapet. Vardagssysslorna, ljud och stök och känslan av att ibland orka hur mycket som helst – tills orken plötsligt är helt borta.

Text: Cecilia Brusewitz

S

● Foto: ur filmen Vardagskaos

ofia Plogen Ström bor i ett hus utanför Uppsala med make, tre bonusbarn, två biobarn, två hundar och tio katter – varav fem är bedårande kattungar som stunden till ära tryckt ner sig tillsammans i en trälåda i köket. Överallt i hemmet finns spår av kreativ verksamhet i form av stickningar, målarburkar och verktyg. Hemmet sjuder av liv helt enkelt. Ibland lite för mycket, säger Sofia och skrattar och håller menande händerna för öronen. Vi träffas för att prata om adhd och föräldraskap och när vi slår oss ner vid köksbordet så funderar Sofia över hennes smala linje mellan överstimulans och understimulans.

– Jag dras ju till att det ska händer saker hela tiden men blir också så fort utmattad av det. Det är en sådan otroligt svår 16

balansgång att hantera, säger Sofia och stryker eftertänksamt en av de kärvänliga katterna över ryggen.

Att bli förälder

Förändringen att gå från att vara själv till att bli förälder har just varit en kamp mellan att å ena sidan njuta av de rutiner som livet med barn innebär och samtidigt försmäkta av dess trista, monotona delar.

– Jag blev mamma när jag var 22 och då hade jag bott hemifrån sedan jag var 16.

Jag kände mig helt redo att bli förälder men var nog ganska orolig för vad andra skulle tycka. Att det var för impulsivt och att allt inte var tillräckligt stabilt.

Vad ska andra tycka?

Vad andra ska tycka har varit en källa till

oro genom livet. Sofias pappa var präst och mamman var lärarinna på en liten ort och det var viktigt att Sofia och hennes syskon betedde sig på ett sätt som inte stack ut. För Sofia var det svårt eftersom hon var en tjej som märktes och hördes.

– Jag har alltid haft en känsla av att vara annorlunda och min mamma ville alltid rätta till mig och att jag skulle prata mindre, inte så högt. Idag kan jag se att hon också är högsensorisk och säkert försökte skydda sig själv genom att kontrollera min yvighet.

Sofia blev medveten om sin adhd i vuxen ålder och håller på att navigera i de nya förklaringsmodeller som diagnosen innebär. Som nybliven förälder för tjugo år sedan var det inte lika lätt att förstå varför hon fick kämpa med känslor av

utmattning och rastlöshet.

– När jag fick mina två första barn så bodde jag på en gård i Dalarna med svärföräldrarna som närmaste grannar. Det var tryggt och det var fantastiskt att ha skogen alldeles utanför dörren. Skogen har alltid varit en helande plats för mig och för barnen fanns det alltid något att göra. Det var bara att öppna dörren. Men samtidigt så kände jag mig instängd och rastlös. Jag fick inte ihop det.

Separation

När barnen var sju och nio år separerade Sofia och hennes man. Sofia fick ett prästkall och valde att flytta till Uppsala för att utbilda sig. Sofia och hennes exmake kom överens om att barnen fick bo kvar på gården och komma till Sofia varannan helg.

– Det var mycket vånda i det beslutet och det var hemskt att vara ifrån barnen så mycket. Samtidigt så fick jag chans att vila och hämta kraft. Att vara en bra mamma när vi sågs. Orka laga mat och vara med dem på ett lustfyllt sätt.

Vill du ta del av fler föräldraberättelser?

Vardagskaos

Gå till vår nya webbsida: >> foraldrarmedadhd.attention.se

Sofia återkommer till orken. Hur mycket kraft det tar att få ihop sin vardag kring barnen med en hjärna som antingen svämmar över av intryck och måsten eller som suktar efter stimulans och äventyr.

Det är något hon också valt att berätta om i filmen Vardagskaos som är en del av Attentions nya hemsida Föräldrar med adhd. Där beskriver hon svårigheterna med att hjälpa sina barn med vardagens alla göromål när hon själv kämpar med att hålla sig på banan.

– Mina två första barn är vuxna barn nu men jag har fått en eftersläntrare på sju år.

Han påminner mycket om mig och dagdrömmer sig lätt bort. Då måste jag fånga in oss båda två för att göra alla dagliga moment.

Och precis som sin mamma blir Sofia trött av ljud och stök.

– Men jag är noga med att inte kritisera mitt barn för det utan snarare förklara hur jag fungerar. Om jag inte fixar att han låter så är det jag som får ta ansvar för det. Berätta hur jag behöver ha det eller helt enkelt avlägsna mig. Det känns som att jag har fått en chans att göra saker i föräldraskapet lite bättre nu med kunskapen om mina sårbarheter. ●

WEBBSIDAN bygger på

berättelser i podd- och filmformat och berör alltifrån vardagliga stressmoment som matlagning och städning till mer komplexa frågor som känsloreglering och hur man kan vara konsekvent i sitt föräldraskap.

FÖRÄLDRAR MED ADHD

är framtagen i samarbete med Habilitering & Hälsa, Region Stockholm och är finansierat av Allmänna arvsfonden.

Sidan är evidensbaserad och i stora delar utformad i samarbete med KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet).

17

● TEMA FÖRÄNDRING

Neurodiversitet NPF-BEGREPP PÅ 2023 ÅRS NYORDSLISTA

– neurologisk mångfald

I Sverige fanns begreppet neurodiversitet med på nyordslistan 2023, men ordet myntades redan i slutet av 1990-talet internationellt sett. Neurodiversitet handlar om neurologisk mångfald, säger Hanna Bertilsdotter Rosqvist som forskar på området. ”Ett neurodiversitetsperspektiv blir alltmer vanligt inom autismforskningen och det innebär att ett inifrånperspektiv på autism betonas.”

kontakt med neurodivergenta elever, klienter och patienter.

– Ett neuroaffirmativt, även kallat neurobejakande, perspektiv bygger på neurodiversitetsperspektivet. Det utgår från att vi neurodivergenta är normala på vårt vis. Exempelvis jag är en normal autist. Det är inte något grundläggande fel på mitt sätt att fungera. Det innebär en stor skillnad i jämförelse med att betrakta sig som en ”neurotypiker som det är något fel på”. Jag har en helt normal autistisk kropp som jag måste lära mig att leva med och inte mot. Vi måste sluta leva mot våra kroppar och upphöra att sträva efter att låtsas vara neurotypiker, eftersom det inte fungerar.

Främja individers olika funktionssätt

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Karolina Olofsson

N

eurodiversitet fanns med på nyordlistan 2023 – en årlig lista på tidstypiska nya svenska ord och uttryck som ges ut av Språkrådet i Sverige. Hanna Bertilsdotter Rosqvist är docent i sociologi och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola.

Hennes forskning rör främst frågor kring identitet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där hon bland annat fokuserar på autism och adhd utifrån ett neurodiversitetsperspektiv.

– Vi har olika hjärnor som fungerar olika gällande hur vi bearbetar information, kommunicerar och interagerar till exempel.

Neurodiversitet handlar om neurologisk mångfald. I Sverige är mångfaldsbegreppet etablerat när det gäller exempelvis genus och etnicitet, men gällande neurologisk mångfald har vi inte kommit långt. Allt utgår från ett neurotypiskt perspektiv. Neurotypiker har tolkningsföreträde och därmed blir neurodivergenta – till exempel personer med autism eller adhd – avvikande med särskilda behov.

Etablerat begrepp internationellt

Neurodiversitet utgår från att olika hjärnors sätt att fungera är en tillgång och inte en brist. Vi befinner oss i ett samhälle där neurotypiska sätt att fungera privilegieras och neurotypiska perspektiv får företräde, säger Bertilsdotter Rosqvist.

Neurodiversitet som ett övergripande paraplyperspektiv för neurologisk mångfald föddes i USA under nittiotalet. Begreppet formulerades inom neurodiversitetsrörelsen, men etablerades av sociologen Judy Singer och journalisten Harvey Blunt.

18

– Neurodiversitetsrörelsen har till stor del utgått från autisters upplevelser, men även andra grupper av neurodivergenta inkluderas.

Våra erfarenheter och upplevelser överlappar varandra, men inte alltid. Ibland liknar jag neurodivergens vid en stor trädgård som rymmer olika jordslag. I olika delar av trädgården växer olika saker, men allt är del av samma trädgård. Det innebär att även om olika neurodivergenta kan ha olika ”jordmixar” har vi ofta lätt att känna igen oss i varandra.

Snart bokaktuell

Bertilsdotter Rosqvist är del av en svensk forskargrupp som samlar neurodivergenta forskare. Hon är tillsammans med forskarkollegan Lill Hultman redaktör för en kommande bok med arbetstiteln: ”Neuroaffirmativa perspektiv på autism och adhd i skola, vård och omsorg”.

– Lill är adhd:are och jag är autist.

Tillsammans med övriga medverkande i boken skriver vi om våra dubbla perspektiv som exempelvis forskare, lärare, sjuksköterska och socionom med autism eller adhd. Vi som skriver är alla neurodivergenta och vi gör det utifrån ett neurodivergent professionellt perspektiv med särskilt fokus på skola, vård och omsorg. ”Vi måste sluta leva mot våra kroppar” I boken kommer redaktörerna bland annat att presentera några grundstenar för att främja neurodivergent självkännedom och att leva med – inte mot, sitt neurodivergenta funktionssätt. Begrepp som maskering, stimming och energihantering utvecklas. Temat: ”Ett neuroaffirmativt arbetssätt” riktar sig till professionella som i sitt arbete kommer i

Stödinsatser och behandlingsmetoder utgår ofta från att neurodivergensen är ett problem som ska rättas till i stället för att främja ett neurodivergent funktionssätt, konstaterar hon. Bertilsdotter Rosqvist efterlyser fokusskifte där neurodivergentas funktionssätt främjas på sina egna villkor: – För mig kan det betyda att jag inte har sociala svårigheter i sig – men i samspel med neurotypiker uppstår ofta sociala krockar, eftersom vi har olika sätt att vara sociala på.

Mitt sätt att vara social på är autistiskt. Vi ska inte göra oss av med sättet att fungera på – vi behöver främja det.

Hon beskriver att hon till exempel fungerar bra i en lugn miljö när hon befinner sig i ett intensivt, fokuserat samtal med en person om ett ämne som intresserar båda. ”När den första av oss blir trött bryter vi upp”, fortsätter hon: – På en konferens däremot fungerar jag dåligt. Jag är kanske trött efter att ha lyssnat på presentationer, under pausen förväntas vi forskare mingla i ett rum där ljudet av allas prat gör det svårt för mig att uppfatta vad som sägs. Vi borrar inte in oss i något särskilt ämne, vi nosar på varandra och säger hej lagom länge innan en drar vidare till nästa person i rummet. Problemet här är inte mina sociala svårigheter, problemet är en social situation som inte främjar mitt funktionssätt.

Ord föds ur rörelsens kraft

Hanna har varit del av olika Facebookgrupper för autister under lång tid; både grupper som riktar sig till autistiska autismforskare och grupper för autistiska kvinnor. Hon beskriver grupperna som en viktig källa för erfarenhetsutbyte och kunskap där konkreta stödåtgärder delas för att hantera livet. Hennes forskningsintressen berör även brukarmedverkan i

forskning och villkor för olika kunskaper inom marginaliserade grupper, med särskilt fokus på funktionalitet, genus, sexualitet och ålder.

– Precis som i queerrörelsen där begrepp långsamt förändras i takt med rörelsens kraft, förändras begrepp om adhd och autism. Det är en spännande tid nu att följa dialogen i nätsammanhang där individer med autism och adhd delar och utvecklar idéer om sig själva tillsammans med andra. I och med att ett neurodiversitetsperspektiv blir alltmer vanligt inom autismforskningen betonas betydelsen av inifrånperspektiv på autism.

Låst diagnosdebatt

I Sverige är vi låsta i en diagnosdebatt som pågått sedan nittiotalet, konstaterar hon. Bertilsdotter Rosqvist beskriver det som en problematisk sits där diagnosanhängare och diagnoskritiker dominerar debatten. I USA och England förs en annan diskussion: – I den diskussionen är det ofta oväsentligt att prata om diagnosens vara eller icke vara. I stället ligger fokus på frågan: Hur kan vi förstå neurodivergenta funktionssätt på ett nytt sätt? Vad behöver min kropp? Hur kan vi skapa nya ord som stämmer bättre med neurodivergentas upplevelser och sätt att fungera än diagnoskriteriernas begrepp? Kanske måste vi städa i diagnoskriterierna och fokusera på hur det känns i kroppen, hur vi ska leva med våra kroppar och vad vi behöver hjälp med. ●

Neurodiversitet handlar om neurologisk mångfald. I Sverige är mångfaldsbegreppet etablerat när det gäller exempelvis genus och etnicitet, men gällande neurologisk mångfald har vi inte kommit långt.

19

● TEMA FÖRÄNDRING

”Ett av mina starkaste adhd-drag är förändring, som drivkraft och som livsluft” Ann-Sofie Julin har traskat på i livet utan att förstå att hon har haft adhd som en ständig följeslagare. I stigande ålder blev utmaningarna som kommer med diagnosen omöjliga att förbise. Hon hamnade i utmattning och fick lämna arbetslivet några år i förtid. Aha-upplevelsen när hon läste Lotta Borg Skoglunds böcker var stark och plötsligt förstod hon. Adhdutredningen var ett faktum och vid 65 års ålder fick hon slutligen sin diagnos.

Text: Nina Norén/Ann-Sofie Julin ● Foto: Privat

Berätta lite kortfattat om dig själv!

–Jag heter Ann-Sofie Julin och är 65 år.

Jag är gift, har tre barn från tidigare äktenskap, två bonusbarn, ett gäng barnbarn.

Jag bor på landet i Dalsland, med min man och tre hundar.

Berätta lite om ditt yrkesliv!

–Jag har haft ett antal olika slags jobb genom åren, men mest jobbat inom högskolan med studievägledning, handläggning, ledningsstöd och ledningsuppdrag.

När fick du din adhd-diagnos?

–Jag fick min adhd-diagnos i november 2023, en vecka efter min 65-årsdag.

Vad ledde fram till din adhd-diagnos?

–Hösten 2023 råkade jag, av en slump, läsa en recension av Lotta Borg Skoglunds bok ”Åren går, ADHD består”.

På så sätt hittade jag också boken ”ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna” av 20

samma författare. När jag läste böckerna kände jag genast att jag kunde bocka av större delen av de symtom och svårigheter som beskrevs. Det kändes som att få manualen till vad det var ”för fel på mig”. Jag hade möjlighet att själv betala för en utredning, och fick diagnosen adhd, kombinerad typ, medelsvår.

Du valde en annan yrkesbana efter 60 – berätta mer om den förändringen!

–I bagaget, som jag nu måste se över ur ett nytt perspektiv, hade jag bland annat en sjukskrivning för utmattning, som i förlängningen ledde till att jag lämnade arbetslivet ett par år i förtid. I samband med min sjukskrivning började jag längta efter något annat, något nytt, som också skulle kunna ge mig möjlighet att vara kvar i arbetslivet även en tid efter pensioneringen. Eftersom hundar, inklusive träning och tävling, är ett stort intresse, utbildade jag mig till hundinstruktör och

startade ett företag, hyrde lokal, la upp ett kursutbud, skaffade utrustning, gjorde en hemsida, gick ytterligare utbildningar, skaffade försäkring och företagskonto, hittade samarbetspartners… Allt gick väldigt fort. Det kostade också en hel del pengar. Vid det laget visste jag inte att jag har adhd. Nu, i efterhand, kan jag se hur alla adhd-triggers fick fritt spelrum när det tidigare arbetslivets ramar och rutiner inte längre fanns där. Jag var oerhört entusiastisk och bara körde på.

Det höll ett halvår, ungefär, sedan gick det bara ner. Efter den första terminens kurser kände jag ett allt större motstånd mot att planera kursutbud, marknadsföra mig och sköta den administration som ska till för att driva ett företag. Jag hade nog förbisett att jag inte är något vidare bra på budget och bokföring. Till detta kommer till exempel dålig planeringsförmåga och ett ekonomiskt lättsinne, som förstås slagit igenom på fler områden i livet än

Likt alla som får en adhd-diagnos sent i livet finns förstås mycket att reflektera över, och många saker som faller på plats .

i hundföretaget som jag trodde att jag skulle kunna driva.

Mitt företag fick bland annat möjlighet till ett åtagande som skulle planeras nästan ett år i förväg, och jag ställde mig frågan hur jag skulle kunna veta vad jag ville göra ett år framåt i tiden?! Vad jag inte visste vid den tidpunkten var hur illa långsiktig planering passar ihop med min adhd-hjärna.

Hur balanserar du egna företaget och din egen psykiska hälsa idag?

–Likt alla som får en adhd-diagnos sent i livet finns förstås mycket att reflektera över, och många saker som faller på plats

»» www.attention.se/tank-om

I boken ”Livsberättelser om adhd och autism” får vi träffa tretton personer som berättar om hur det är att att få NPF sent i livet. Köp boken via: »» www.gothiakompetens.se

Livsberättelser om adhd och autism

Vad har adhd-diagnosen förändrat när du blickar bakåt – respektive framåt i ditt liv?

Livsberättelser om adhd och autism

Läs mer om Attentions arbete med äldre och NPF:

CAROLINE JONSSON (red.)

–Företaget finns fortfarande kvar, men jag har inte haft någon verksamhet det senaste året. Det som skulle bli en förändring i mitt arbetsliv blev på sätt och vis en förändring av en förändring; den nya väg i livet som hundföretaget skulle innebära ledde till ytterligare en förändring när jag fick inse att jag inte klarade av det.

Hela misslyckandet, om man kan kalla det så, väckte vissa insikter hos mig, som i förlängningen ledde till att jag gjorde adhd-utredningen och fick min diagnos.

(fast för sent för att göra något åt). Nu, efter diagnosen, kan jag inte förstå hur jag inte sett likheterna mellan mig själv och andra familjemedlemmar i olika generationer med drag av adhd. Jag har haft turen att komma med i en bokklubb för npf-kvinnor, och insett att mitt eget liv med adhd inte på något sätt är unikt, utan liknar livslinjen hos många andra kvinnor med adhd.

Ett av mina starkaste adhd-drag är förändring, som drivkraft och som livsluft. Jag älskar förändring och kan har sprungit hela livet. se det»Jag mönstret genom hela mitt liv, på Äntligen får jag stanna.« gott och ont. En hel massa olika hobbies »Oron inom mig, känslan av att jag klättrar på väggarna skulle med jag gärnatillhörande vilja ha hjälp med och intressen hyperfo– att få uppleva hur lugn och ro känns.« kus och utrustning, liksom en rad olika skolor, anställningar och bostadsorter har passerat genom åren. Adhd-diagnosen ser I får vi följa tretton personer som berättar hur deten är få en sent i livet, eller som önskar få en jag som i neuropsykiatrisk raden avdiagnos förändringar i livet utredning. I livsberättelserna återkommer barndomens kamp i skolan, ett utmanande arbetsliv, sargad självkänsla, självmedicinering och svårigheter i som jag helt enkelt får lov att förhålla familjeliv och relationer. Många vittnar även om ett spännande och rikt liv, om försoningen med sig själv och om sorgen, hoppet och modet att förändra. mig till.

Hundföretagandet, skulle Livsberättelserna följs upp av Lotta Borg Skoglund,som docent och överläkare i psykiatri, Taina Lehtonen, legitimerad psykolog och specialist i neuropsykoloförändra mitt efter pensioneringen, gi), Susanne Rolfnerliv Suvanto, verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet och praktiker vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Magnus Werner, återhämtningsstödjare, som förmedlar kunskap och reflektioner. blev ett misslyckande som i sin tur, åtminstone delvis, har fått sin förklasig till dig med egen npf-diagnos, till ring i Boken enmedvänder adhd-diagnos.

När den första dig misstanke om egen diagnos, till närstående och till dig som möter äldre med npf i ditt yrkesliv. förvåningen över diagnosen har lagt sig Boken är skriven i samarbete med Riksförbundet Attention – intresseorganisationen för personer med ska jag försöka att medicinera och att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, anhöriga och yrkesverksamma. leva livet på ett bättre sätt, som passar mina förutsättningar och mitt eget sätt att funka. ●

Livsberättelser om adhd och autism CAROLINE JONSSON (red.)

21

Svårt att läsa....

"vi hittade ett stöd" När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit. Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var det en tydlig förändring. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah som nu är tonåring, älskar att bygga ihop avancerade Lego Technic-bilar, titta på YouTube och att rekonditionera bilar. Nu har han också börjat fundera på vilket yrke han ska välja i framtiden. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland.

–Jag minns när jag började skolan, då tyckte jag att det mesta var svårt och jag kunde bli både arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker, berättar Noah.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning.

Men det gick ändå trögt för Noah, berättar mamma Hanna.

Gav Equazen ett försök Inför sommarlovet när Noah gick i lågstadiet, läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott med en specifik sammansättning av fettsyror, Equazen (som då hette eye q), kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka

till skolan började läsningen flyta på i en jämnare takt.

–Att Noah äntligen fick det lättare med läsningen och började trivas med skolarbetet var fantastiskt, berättar Hanna.

–Vi har också vid flera tillfällen fått ytterligare bekräftat hur bra fettsyrorna i Equazen är. Noah har periodvis genom åren slutat med kapslarna, vilket varje gång resulterat i att han blivit tröttare och att läsningen påverkats negativt, säger Hanna.

Den där extra kicken När Noah började med Equazen var läsningen den stora utmaningen. Nu är han 15 år och har nya utmaningar. Han vill ta AM-körkort och har börjat fundera på vilket gymnasieprogram han ska välja.

–Jag kommer att behöva läsa en hel del när jag ska ta körkort och då känns det bra att ha Equazen som stöd. Kapslarna ger mig en extra kick och jag läser i ett jämnare tempo, berättar Noah.

–Vi är så glada för Equazen och Noah är så mån om att få sina kapslar varje dag och så länge han är nöjd kommer vi att fortsätta med kapslarna, avslutar Hanna glatt.

Equazen® – det smarta valet!

För hjärnans funktion Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott. Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3.

Ny design – samma kvalitet och innehåll! eye q utvecklades av engelska forskare i bolaget Equazen för över 20 år sedan och har sedan dess varit många familjers favorit runt om i världen.

Det internationella namnet på eye q är Equazen och så heter produkten numera också i Sverige.

I samband med namnbytet övergår man också till en ny mer miljövänlig förpackning - innehållet förblir däremot samma välbalanserade kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA. Eftersom vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6 och inte kan tillverka dem själv så måste de tillföras via kosten. Equazen innehåller en välstuderad och specifik kombination av fettsyror, är därför trygg att använda och ett enkelt och smidigt sätt att tillgodose det dagliga intaget.

Equazen finns som kapslar, tuggisar och flytande.

Equazen säljs på apotek och i hälsobutiker.

Ny Design Samma innehåll!

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se newnordic.se

● AKTUELLT

NY digital

TIDNING

Mer innehåll – mindre papper Nu tar medlemstidningen ett kliv in i framtiden. Från den 4 mars finns det en ny webbtidning där alla medlemmar kan läsa innehållet digitalt. Under 2024 kommer också papperstidningen ut med två nummer, ett i mars och ett i november.

TIDNINGEN ATTENTION KOMMER som

tidigare att ha fokus på de personliga berättelserna om hur det är att ha NPF eller att vara anhörig. I webbtidningen kommer det att finnas en mängd artiklar om allt från skola till arbetsliv, men också utrymme för intressepolitik, forskning och föreningsnytt.

– Den här förändringen ligger i tiden.

Det finns ju en stor poäng i att kunna läsa tidningen på skärmen som de flesta av oss alltid har med sig. Dessutom

finns det en hållbarhetsaspekt i att använda mindre papper. Eftersom vi samtidigt ökar mängden innehåll hoppas vi att medlemmarna ska bli nöjda, säger Elin West, kommunikations- och insamlingsansvarig.

DEN NYA WEBBTIDNINGEN kommer att uppdateras löpande så att medlemmarna kan få nyheter oftare.

När nytt material läggs till kommer läsarna att få tillgång till ett allt

större arkiv av artiklar som på olika sätt speglar livet med NPF och viktiga frågor relaterat till Attentions verksamhet.

WEBBTIDNINGEN KOMMER ATT vara helt öppen de första två månaderna.

Från den 1 maj kommer delar av artiklarna att finnas tillgängliga bara för medlemmar. Information om inloggning och lösenord skickas ut genom medlemsregistret till dess. ●

23

Uppdaterade nationella riktlinjer på väg DE NATIONELLA RIKTLINJERNA för vård och

stöd vid adhd och autism publicerades i oktober 2022. Syftet med riktlinjerna är att presentera bästa tillgängliga kunskaper för beslutsfattare med ansvar för vård och stöd till personer som har

Attention tar plats i Socialstyrelsens råd för barn och unga ”Attention Ung”, vår verksamhet för unga, har fått en plats i Socialstyrelsens nyinrättade råd för barn och unga.

Vi är glada för att få vara en del av rådet för att där föra fram rösterna från barn och unga med NPF. Ett första möte där deltagarna pratade om hur rådet ska fungera för att vara så bra som möjligt för alla har ägt rum. Vi ser en möjlighet att bidra till en ökad kunskap hos Socialstyrelsen och större delaktighet från unga med NPF. ●

adhd eller autism.

SEDAN PUBLICERINGEN I oktober 2022

har Socialstyrelsen tagit emot ca 450 synpunkter från regioner, kommuner, myndigheter, professionsföreningar, patientföreningar och allmänheten.

Samtliga synpunkter har hanterats och vissa har föranlett ändringar, så att det från i slutet av mars finns en uppdaterad version av riktlinjerna.

DEN UPPDATERADE VERSIONEN omfattar

ett femtiotal rekommendationer riktade till antingen hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller båda två.

Huvudbudskapen är följande: • Ge tidiga insatser – och utredningar som pekar framåt • Samordna de många kontakterna • Kombinera olika insatser • Prioritera utsatta grupper I DEN UPPDATERADE versionen av

riktlinjerna lyfts personer med komplexa svårigheter fram tydligare och även ickefarmakologiska insatser. Målgruppen för riktlinjerna är beslutsfattare inom många olika verksamheter i vård och omsorg, samt elevhälsan och Kriminalvården.

Socialstyrelsen arbetar även med ett implementeringsstöd för riktlinjerna, som kan användas för kompetensutveckling.

FLERA AKTIVITETER PLANERAS löpande

under året. Mer information kommer att finnas på Socialstyrelsens hemsida framöver.

EN UTVÄRDERING AV FÖLJSAMHETEN

till de nationella riktlinjerna kommer preliminärt under 2025. ●

24

Mer kunskap om hur det går för elever med funktionsnedsättning

H

ur elever med NPF har det i skolan har varit en prioriterad fråga för Attention sedan starten. Ett av våra viktigaste krav är att det ska finnas nationell statistik som belyser detta. En statlig utredning, ledd av Magnus Tideman, som skulle se på hur kunskapen om barn med funktionsnedsättning inom skolan kan öka har nu lämnat sitt förslag ”Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola” till Skolministern.

Utredningen konstaterar i sitt betänkande att vi har för dålig kunskap om hur det går för elever med funktionsnedsättning, vilket gör att man inte kan följa utvecklingen över tid eller följa upp om de insatser som ges fungerar.

Utredningen föreslår därför att den statistik som finns gällande skolresultat och stödåtgärder ska jämföras med de uppgifter som finns i patientregistret, där olika funktionsnedsättningar/diagnoser registreras. Dessutom föreslår utredningen att lägga till frågor om funktionsnedsättning i många av de enkätundersökningar som redan görs regelbundet av olika myndigheter.

Skolverket bör vidare få ett huvudansvar att sammanställa all den information som framgår av de undersökningar och statistikjämförelserna som tas fram.

Skolverket föreslås även inrätta ett

barn- och ungdomsråd med representanter för barn och unga med funktionsnedsättning. Utredningen lyfter också vikten av mer forskning kring området.

På Attention är vi glada att utredningen lyfter fram det som vi och andra funkorganisationer lyft länge – att bristen på kunskap leder till att elever med funktionsnedsättning inte får rätt stöd och anpassningar. Nu väntar vi på att förslaget kommer ut på remiss så att vi kan lämna synpunkter på hur vi tycker att regeringen ska gå vidare med dem. ●

Vad menas med en statlig utredning?

Innan regeringen lämnar förslag om förändringar i lagar och regler krävs att någon utreder och kommer med förslag på vilka beslut som bör fattas.

VAD ÄR ETT BETÄNKANDE?

Betänkande är den rapport som utredningen skriver och lämnar över till den minister i regeringen som är ansvarig för frågan som man har tittat närmare på. I det här fallet till skolministern och utbildningsdepartementet.

VAD ÄR EN REMISS?

När en utredning har lämnat sitt betänkande till ministern går ansvarigt departement igenom förslagen och skickar därefter i regel ut det på remiss vilket innebär att vi och andra berörda kan lämna synpunkter på förslagen.

ATTENTION OCH OMVÄRLDEN Bättre stöd till föräldrar med psykisk ohälsa när de kommer till Sverige

A

rvsfonden har beviljat Bräcke diakoni medel till ett projekt som syftar till att utveckla metoder och verktyg för stärkt föräldraskap. Projektet ska genomföras tillsammans med bland andra Attention. Målgruppen för projektet är föräldrar, nya i Sverige, med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Bakgrunden är det ökade risk för psykisk ohälsa som migranter löper samt den skam som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara förknippad med i många kulturer. Målet är att tillsammans med föräldrarna själva och samarbetsorganisationerna ta fram ett föräldraskapsstöd som innefattar webbutbildning och studiecirkelmaterial. Genom projektet vill man öka kunskap om psykisk ohälsa och NPF samt öka tilliten till myndigheter och kunskapen om föräldrastöd.

– Vi är glada över att få bidra till att se till att dessa föräldrar kan få rätt stöd genom att öka förståelsen för de utmaningar som dessa har, säger Klara Cederqvist, som företräder Attention i denna satsning. ●

Skolor behöver utveckla undervisningen för elever med NPF TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER I UNDERVISNINGEN är centrala för att elever

med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få möjlighet till kunskapsutveckling på samma villkor som andra elever. Skolinspektionens granskning visar att två av tre skolor behöver utveckla sitt arbete för att underlätta skolgången för denna elevgrupp.

GRANSKNINGEN GJORDES I ÅRSKURSERNA 7–9 och bedömningarna baseras på

dokumentstudier, lektionsobservationer och intervjuer med rektor, personal och elever. Totalt intervjuades 110 elever med neuropsykiatrisk diagnos.

125 lektioner där någon av de intervjuade eleverna gick observerades som underlag för intervjuerna.

Rapporten, som finns att ladda ner på Skolinspektionens webb, visar på utvecklingsområden och de framgångsfaktorer som identifierats i granskningen.

● AKTUELLT

ENKÄTRAPPORT MED FOKUS PÅ ANHÖRIGA:

”Kraschar jag så kraschar allt” I början av året skickade Attention ut en anhörigenkät till sina medlemmar. I de 4 600 svaren som inkom framträder det en dyster bild av de anhörigas situation. De betalar ett högt personligt pris när de kämpar för sin/sina närstående i form av sämre hälsa, ekonomi och arbetssituation.

Text: Matilda Berglund Calais Fanny Eklund ● Foto: Adobe Stock

I svaren framkommer det att anhöriga

stress, nedstämdhet, depression, ångest och

De flesta isolerar sig mer och mer inom

upplever att de har och tar ett stort ansvar

utmattning.

familjen på grund av att orken inte finns

för den närståendes situation: • 86 procent uppger att deras insats

eller att man inte får någon förståelse från En sak som sticker ut ibland svaren är att

omgivningen för att ens närstående är

är helt eller till stor del avgörande för

föräldrar med egen diagnos tenderar att

annorlunda.

att den närstående ska få rätt vård

må sämre både psykiskt och fysiskt än

och stöd.

föräldrarna utan diagnos.

• 79 procent är alltid eller ofta oroliga för sin närstående.

• 84 procent behöver alltid eller till stor del vara känslomässigt och/eller fysiskt tillgängliga för sin närstående.

Arbetsliv & ekonomi

vad som ska ske med den närstående

Vi vet att det viktigaste stödet för anhöriga är att den närstående får rätt hjälp och stöd.

Anhörigskapet uppges också ge följande

I vår enkätundersökning framgår det att

konsekvenser för arbete och ekonomi:

endast en liten del av de närstående helt och

• 79 procent av de som arbetar uppger att arbetssituationen har förändrats.

Många av de anhöriga bär en oro för

Samhällets stöd

• 67 procent uppger att den ekonomiska situationen har försämrats.

den dagen man som anhörig inte längre

hållet får den hjälp och stöd de behöver: • 57 procent av de anhöriga uppger att den närstående får stöd till en viss del.

• 23 procent av de anhöriga uppger att den närstående inte får något stöd alls.

finns eller inte längre orkar kämpa för sin

Anledningen till att en försämrad ekonomi

närstående.

och arbetssituation kan bero på att man är

När det kommer till stödet till anhöriga ser vi

sjukskriven, att ens partner är sjukskriven, att

följande:

De anhörigas psykiska och fysiska hälsa I enkätundersökningen frågade vi också efter hur anhörigskapet påverkar hälsa,

man inte kan arbeta heltid eller att ens barn är hemma från skolan.

• 60 procent av de anhöriga uppger att de behöver stöd för egen del och cirka hälften av dessa vet vart de ska vända

arbete, ekonomi, familjesituation. En

Social umgänge

stor del av de svarande uppger att

Familjesituationen påverkas också och många

anhörigskapet påverkar deras fysiska och

väljer bort socialt umgänge på grund av sin

diagnos upplever att de behöver vård

psykiska hälsa negativt. De vanligaste

situation:

och stöd för egen del.

fysiska besvären är sömnsvårigheter, stressutlöst värk och begränsad möjlighet

• 43 procent uppger ökade konflikter på grund av situationen.

till fysisk aktivitet. De vanligaste psykiska

• 58 procent uppger att de alltid eller

besvären kopplade till anhörigskapet är

ofta prioriterar bort socialt umgänge.

26

sig för att söka stöd.

• 72 procent av föräldrarna med egen

Av de som tagit emot stöd är hälften nöjda med stödet. Vanligast är samtal med kurator/psykolog samt utbildning om

LÄS RAPPORTEN I SIN HELHET PÅ: ATTENTION.SE

den närståendes funktionsnedsättning.

Särskilt kvinnor drar ett tungt lass. Hela

Få har fått ett riktat anhörigstöd, som

samhället behöver sätta fokus på denna

anhörigkonsulent eller föräldra-koordinator.

stora, men osynliga grupp och synliggöra

Stöd man efterfrågar är stöd för egen

de svårigheter ett anhörigskap innebär och

del, hjälp i vårdkontakter, ekonomisk

se till att den närstående får vård och stöd

kompensation och att vården för den

utan anhörigas ständiga kamp. Men inte

närstående fungerar.

minst – se till att anhöriga uppmärksammas,

Sammanfattningsvis

ges stöd och förståelse och att det finns riktade insatser som hjälper, på riktigt.

Det är uppenbart att anhörigskapet trots

Det kan handla om allt från att avlasta

många glädjeämnen, är tungt, ensamt och

anhöriga med koordinatorstöd, ge riktat

att många anhöriga betalar med ett högt

samtalsstöd som att erbjuda gemenskap i

personligt pris i form av psykisk och fysisk

ett sammanhang där man får vara den man

ohälsa och ekonomiska konsekvenser.

är. ●

27

ÅRETS LJUSPRISTAGARE:

Drivna och engagerade eldsjälar inom Attention

N

icole och Johan började engagera sig inom Attention redan 2008 och året efter tog de intiativ och startade upp samtalsgrupper inom Attention Stockholm. Något som mottogs väl och Attention Stockholm har sedan dess erbjudit öppna och slutna samtalsgrupper, en rad olika verksamheter och har idag ett 10-tal ledare engagerade.

Flertalet viktiga projekt

Nicole och Johan har under åren visat sig vara skickliga projektledare och har varit med och drivit flera viktiga Arvsfondsprojekt. 2012 arbetade de inom ”Fri-projektet” som hade fokus på att ge interner med adhd en bättre frigivning. De var bland annat med och tog fram utbildningsmaterialet friguiden.se och filmen Utbrott. Några år senare startade de projektet ”Stöd i vardagen” som syftade till ökad självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF. En central del i projektet var framtagandet av www.känslogrejen.se. Det är en webbsida som består av 24 animerade filmer om exekutiva funktioner, bemötande och att bättre förstå, hantera och kommunicera känslor. Sidan används brett av såväl privatpersoner som yrkesverksamma inom

såväl skolan och vården.

Johan och Nicole leder just nu projektet ”Stillhet för rastlösa” tillsammans med Elina Johansson. Projektet har fokus på medveten närvaro och självmedkänsla.

Utbildat och skrivit böcker

Både Nicole och Johan har gjort stor skillnad genom att sprida sin kunskap och fungerat som en brygga mellan brukarrörelsen, civilsamhället och vården. Via Attention utbildning har de föreläst, utbildat och handlett tusentals yrkesverksamma om bemötande och vad som är viktigt för att nå fram till personer med NPF. De har också författat flera uppskattade böcker. Böckerna innehåller såväl psykoedukation, praktiska metoder och förhållningssätt samt också personliga erfarenheter och skildringar av att ha vuxit upp med dyslexi, adhd och självskadebeteende.

– Attention vill med ljuspriset visa sin uppskattning för allt Johan och Nicole åstadkommit för våra målgrupper. Vi hoppas deras engagemang för Attentions frågor fortsätter i många, många år och att deras idéer på nya projekt, böcker och föreläsningar inte tar slut, säger Anki Sandberg, ordförande i Attention.●

Foto: Ron Lach, pexels.com

På NPF-forum 19–20 april kommer Attention-profilerna Johan Bysell och Nicole Wolpher tilldelas Attentions ljuspris. De har i över 15 år varit två eldsjälar inom Attention som via olika Arvsfonds-projekt bidragit till ny fördjupad kunskap inom olika NPF-relaterade områden. De har också i sitt starka engagemang i Attention Stockholm möjliggjort samtal och möten mellan människor som gjort stor skillnad för tusentals medlemmar.

Nu har vi återigen startat upp spelkvällar online på Attentions Discordkanal!

På torsdagar har vi återigen startat upp spelkvällar på Discord för dig som är ung och ung vuxen med NPF (såsom adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning).

Spelkvällarna leds av Elias som själv är ung och spelkvällarna är öppna för alla som vill delta.

TID: Varje torsdag fram till den 28/3, träffas vi och spelar tillsammans mellan kl.18.00–20.00 ÅLDRAR: 16–30 år

»» Länk till Discordkanalen finns på: www.attention.se/om-oss/vara-projekt/ vagen-vidare

Gruppen på Discord anordnas av Riksförbundet Attentions Arvsfondsprojekt ”Vägen vidare”, med fokus på unga med NPF som varken arbetar eller studerar.

Glöm inte att förnya ditt medlemskap för 2024

Foto: Angelica Ogland

Den 18 januari skickade vi ut vårt årliga erbjudande om att förnya ditt medlemskap med e-post i första hand. Utskicket hamnar gärna i skräpposten eller andra inkorgar än den ordinarie så kika runt. Du kan också logga in på din medlemssida och betala din medlemsavgift.

»» Info om inloggningar hittar du på: www.attention.se/bli-medlem/ medlemssida/

Har du valt autogiro görs dragningen av medlemsavgiften den 17 februari så se till att det finns täckning på kontot då.

»» Har du frågor kring din medlemsavgift kontaktar du: medlem@attention.se

28

ATTENTIONKOLL Ny webbsida riktad till unga med NPF Nyligen lanserade Riksförbundet Attention hemsidan Attention Ung. Sidan vänder sig till ungdomar och unga vuxna som vill lära sig mer om NPF-diagnoser, hitta strategier och få bättre koll på samhällets stöd och vilka rättigheter de har.

Arbetet med hemsidan påbörjades inom

Nu finns Attentions filmer för anhöriga

ramen för det arvsfondsfinansierade projektet Ung dialog och har fortsatt in i Attentions nya ungdomssatsning

översatta till somaliska, arabiska och engelska!

Attention Ung. Hemsidans layout, teman och innehåll har tagits fram i delaktighet med unga från exempelvis Ung dialogs expertgrupp, fokusgrupper och i workshops.

Hemsidan bygger på fyra olika teman: Fatta diagnoserna adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning, Få livet att funka med hjälp av strategier, Stöd och rättigheter i samhället och en självstärkande del om att få Vara den man är. Den har ett varierat innehåll av texter, filmer, tips och olika tester.

»» Här hittar du den nya webbisdan: attentionung.se

I filmen ”Till dig som stöttar en närstående med NPF” får du tips och råd från vår utbildningsansvariga Jenny Kindgren.

Hon berättar bland annat om energinivå, vikten av att förstärka självkänslan, ojämn funktionsförmåga och också hur viktigt det är att du som anhörig tar hand om dig själv.

I filmen ”Att vara anhörig till någon med NPF” pratar Jenny om både hur jobbigt och meningsfullt det kan kännas att vara anhörig till någon med NPF.

»» Ta del av filmerna på Attentions Youtube-kanal Attention Play.

/nbjudan till webbinarium om

Du hittar de olika språken genom att gå in i filmens inställningar (ser ut som ett kugghjul) och därefter undertexter/textning, sedan välj det språk du vill se filmen på.

ANHÖRIGSKAPETS UTMANINGAR

Att vara anhörig till någon med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan innebära såväl mycket glädje men också många utmaningar. Under webbinariet kommer vi att belysa den utsatta situation som många anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har. ¨ Vi kommer också att presentera resultatet från vår kommande rapport om anhörigskap. I samband med detta kommer vi att lyfta aspekter kopplat till psykisk och fysisk hälsa, arbete, ekonomi och möjlighet till ett eget socialt liv.

Datum: onsdagen 6/3 Tid: kl. 12.00–12.50 Plats: Attentions Youtube-kanal (det kommer även gå att se webbinariet i efterhand).

Webbinariet är kostnadsfritt och du behöver inte anmäla dig innan.

»» Länk till webbinariet finns på www.attention.se Medverkande: Ingrid Lindholm, Nka, Malin Höglund, Riksdagsledamot (M) och Alexander Ojanne, Social- och trygghetsborgarråd Stockholm stad (S) Fanny Eklund, Attention, Anki Sandberg, Attention, och Matilda Berglund Calais, Attention.

Förskolelyftet – nytt Arvsfondsprojekt!

Nu har Attentions nya projekt Förskolelyftet kommit igång! Projektet har som målsättning att förbättra stödet till familjer med barn i förskoleåldern. Målgruppen för satsningen är barn med NPF, deras vårdnadshavare, samt anställda inom förskolan.

»» Läs mer om projektet: www.attention.se/forskolelyftet

29

ATTENTIONKOLL HALLÅ DÄR

Gisela Chand – ny kanslichef på Attention!

– Jag har verkligen sett fram emot att få sätta igång och det är så roligt att vara på plats. Jag ser fram emot att få jobba tillsammans med alla på kansliet

Foto: Fredrik Wennerlund

Hur känns det att vara på plats hos Attention?

och att lära mig mer om NPF. Det är frågor som är så viktiga för så många

arbetsklimat kommer att bidra till att

människor.

Attentions personal trivs på jobbet och kan göra ett riktigt bra jobb och jag tror också att min bakgrund som

Utbildningsmaterial för arbetsplatser

– Jag kommer närmast från en tjänst

tjänsteman inom den nationella

Attentions Arvsfondsprojekt ’Vägen vidare” har

som kanslichef och chef för politik-

politiken är en tillgång för att Attention

tagit fram utbildningsmaterial för dig som i

och policyenheten på Centerpartiets

ska kunna påverka beslutsfattare och

ditt arbete möter unga med neuropsykiatriska

riksdagskansli och har tidigare jobbat

sprida kunskap om NPF i ännu högre

funktionsnedsättningar (NPF) som varken arbetar

som politiskt sakkunnig inom bland

grad än nu.

eller studerar. Materialet är framtaget i samarbete

Vad har du jobbat med tidigare?

annat rättsområdet på samma kansli.

Vilka erfarenheter och kunskaper från tidigare jobb tror du är användbara även hos oss?

Vad fokuserar du främst på så här i början på din tjänst?

med unga med NPF som står utan sysselsättning.

»» Ta del av materialet här:

– Mitt främsta fokus såhär i början

https://attention.se/om-oss/vara-projekt/

är att lära känna alla medarbetare

vagen-vidare/

– Jag tror dels att min ledarskaps-

ordentligt, förstå hur organisationen

erfarenhet och vilja att skapa ett fint

fungerar och att lära mig mer om NPF.

Studiecirkel för familjehem till barn och unga med NPF

Nytt studiecirkelmaterial

FÖR FAMILJEHEM TILL BARN MED NPF

Nu lanseras ett nytt studiecirkelmaterial för familjehem till barn med NPF. Materialet är framtaget och testat inom Ung dialog och finns nu kostnadsfritt på vår webb. Studiecirkeln är uppbyggd på fem träffar och materialet innehåller filmtips, övningar och reflektionsfrågor. Du som cirkelledare väljer själv om du vill utgå ifrån power point-presentation eller digital cirkel. Till cirkeln finns också ett arbetshäfte för deltagare samt ett stödmaterial för den som leder cirkeln.

»» »» »» https://attention.se/ studiecirkel-for-familjehem-till-barn-och-unga-med-npf/ https://attention.se/wp-content/uploads/2024/02/information-tillgruppledare-infor-studiecirkel-familjehem2.pptx

Attention har ett 50-tal aktiva lokalföreningar som erbjuder aktiviteter, gruppträffar och föreläsningar för medlemmar.

Information om var de finns och hur du når dem hittar du på: » » www.attention.se

Vad händer HOS DIG?

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även om spännande personer och annat intressant som händer på er ort.

» Skicka förslag till nina.noren@attention.se

Upptäck lättlästa böcker!

Vickys värdshus

Melodikryss och äppelpaj

Mitt i skogen ligger Vickys värdshus. Förr i tiden var det ett populärt ställe, men nu är det tyst och nästan tomt. Är det dags att ge upp och lägga ner?

Eller kan hungriga elever på den nya folkhögskolan intill få värdshuset att gå runt igen?

Birgit bor på äldre­ boendet Solvillan. En dag flyttar Ulla in.

Hon är elegant och väldigt olik Birgit.

Kommer Sture, som Birgit tycker så mycket om, gilla Ulla bättre? Melodikryss och äppelpaj är en berättelse om att finna vänskap trots olikheter och om kärlek på ålderns höst.

Dags att rösta

I väntan på Karim

Bengt Fredrikson

Jens sitter ensam inne på ett kafé. Han väntar på Karim. De brukar ses på söndagar.

Hela veckan längtar Jens efter att det ska bli söndag igen. Nu är Karim sen. Vad kan ha hänt? Varför kommer han inte? Tänk om han inte dyker upp?

Sara Paborn

EU-valet 2024

Gratis PDF-bok kan laddas ner på 8sidor.se

Den 9 juni 2024 är det EU­val och vi får möjlighet att rösta.

Valet är viktigt!

I boken Dags att rösta får du veta hur EU fungerar och hur det går till att rösta.

Boken är skriven och utgiven av den lättlästa tidningen 8 Sidor.

Läs mer på ll-forlaget.se. Köp böckerna i nätbokhandeln.

Eli Åhman Owetz

Lotta Ekman

Lätt att läsa. Lätt att förstå.

AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm

ATTENTIONS KONFERENS

NPF-FORUM

18 – 19 APRIL 2024

Som medlem i Attention får du rabatterat pris

Välkommen till NPF-forum!

NPF-forum är Sveriges främsta mötesplats kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Här möts personer med egen diagnos, anhöriga och yrkesverksamma.

Under två kunskapsrika konferensdagar har du möjlighet att ta del av de mest aktuella föreläsarna inom området. Temat för konferensen är “Ett fungerande liv med NPF”.

PLATS: Aula Medica, Stockholm DATUM: 18-19 april 2024 LÄS MER: www.attention.se/npf-forum-2024

Läs mer