Attentions medlemstidning nr 3, tema problematisk skolfrånvaro by attention

Riksförbundet Attentions medlemstidning 3/2022nr NP-CENTER NORRKÖPING ● FORSKNING OM PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO ● SKOLRAPPORT OM SKOLSTART TEMA ProblematiskskolfrånvaroBerightback-teametarbetarmedskolhundarFlyttade100milföratträddalivetpåElsaTURE, 16 ÅR: ”Jag har fått livets första betyg, på min nya skola anpassar de sjukt bra” ”Jag vet inte heller vad jag ska hemmasittandeBarnpsykiaterngöra”medbarn:

Equazen® – det smarta valet för hela familjen Equazen, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till skolan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa. Så glada för Equazen® –Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt. –Vi är så glada för Equazen och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gåAttdit.lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror. När höstterminen började var för ändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet. Noah är en glad och härlig kille på 13 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker. –Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läx läsning, men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna. Läsningen flöt på Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, För hjärnans funktion Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott. Underlättar läsförmågan Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

Equazen för över 20 år sedan och har sedan dess varit många familjers favorit runt om i världen. Internationellt är Equazen även namnet på produkterna. Nu justerar vi detta även i Sverige. eye q blir nu Equazen - innehållet förblir däremot samma välbalanserade kombination av fettsyror na EPA, DHA och GLA. Eftersom vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6 och inte kan tillverka dem själv så måste de tillföras via kosten. Equazen innehåller en välstuderad och specifik kombination av fettsyror, är därför trygg att använda och ett enkelt och smidigt sätt att tillgodose det dagliga intaget. Equazen finns som kapslar, tuggisar och flytande. Equazen säljs på apotek och i hälsobutiker.

Nu är det kul att läsa!

eye q blir Equazen – Nytt namn samma innehåll! eye q utvecklades av engelska forskare i bolaget

I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. Rekommenderas av experter Experter över hela världen rekommenderar Equazen till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-con trolled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry. Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

Tema 2022 Nr 1 Hållbart arbetsliv Nr 2 Vård & stöd Nr 3 Problematisk skolfrånvaro Nr 4 Hälsa & rörelse Riksförbundet Attention har cirka 16 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet. Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden. Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår

31 Hallå

för ”Vägen

Riksförbundet Attention är en intresse organisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

DET HÄR NUMRET FOKUSERAR VI PÅ SKOLAN, hur den fungerar, eller inte fungerar för våra barn. Vår senaste medlemsunder sökning ger många slående bevis på det senare. De 2 500 som besvarade enkäten visar hur många som oroar sig när skolstarten närmar sig i augusti. Av erfarenhet vet man att då börjar kraven, tjatet och konflikterna i NPF-familjerna. Klumpen i magen som det skapar finns hos både barn och vuxna.

Längre fram i tidningen berättar vi mer om den senaste skolenkäten och vårt projekt ”Vägen tillbaka ”. Läs mer på www.attention.se

Ture har fått livets första betyg 8 NP-center jobbar med små steg 10 Max gick från utmattad till nyfiken ”Mitt problem var skolmiljön” Flyttade 100 mil för att rädda Elsa 16 NPF-coachen hjälper elever tillbaka Be right back-teamet jobbar med skolhundar

I ÅR HAR VI FOKUSERAT lite extra på långvarig frånvaro, det som många tidigare kallade hemmasittare. Vi har ställt frågor om vad det gör med barnet, med föräldrarna och relationerna inom familjen. Svaret är nog för många av er läsare föga överraskande, men måste ändå upprepas. Barnet tappar självförtroende, kam ratkontakter och lusten att lära. Föräldrarna oroar sig, får egna psykiska besvär och får svårt att jobba. Det egna sociala livet blir också lidande och många par går isär. Situationen kan onekli gen kännas hopplös.

ANN-KRISTIN SANDBERG, ORDFÖRANDE ATTENTION

30 Skolrapport

Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Nina Norén Ledarfoto Caroline Andersson Korrektur Caroline Jonsson Tryck Mixi Print Annonsbokning anders@businessfactory.sepeter@businessfactory.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden kansliet@attention.se Riksförbundet Attentions kansli kansliet@attention.se073-9416863

26 Barnpsykiatern

32 ATTENTIONKOLL 34 nrLOKALFÖRENINGAR3/2022 I

• Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se/bli-medlem

MEN DET FINNS OCKSÅ HJÄLP att få nu när fler fått upp ögonen för problemet. För numera kan ingen skolledning, pedagog, politiker eller myndighetsperson vara ovetande om att frånvaron har vuxit och krupit ner i åldrarna på ett sätt som oroar hela samhället

I DEN HÄR TIDNINGEN låter vi både eleverna själva, deras föräldrar, människor som jobbar eller forskar komma till tals. Tillsammans visar det på samhällets oförmåga att hantera elever med NPF. Men vi letar också lösningar och har därför träffat några av dem som ger stöd och får.

HELA SEPTEMBER HAR VI KAMPANJAT om att svensk skola måste kunna möta alla barn. Med hjälp av våra lokala föreningar har vi ordnat möten, debatter och evenemang som alla syftar till att rätta till de systemfel som slår ut tusentals elever.

skolfrånvarande barn 28 ATTENTION

Bland dem som fått hjälp finns Anette och hennes son Max i Norrköping. Man riktigt hör lättna den när de berättar om NP-centers prestigelösa och lyhörda stöd där insatser planerats tillsam mans med familjen. Ett annat sätt att stötta elever med långvarig frånvaro tillämpas av Be Right Back i Varbergs kommun. BRB-teamet är en del av kommunens övergripande elevhälsa och går in tidigt för att hjälpa eleverna tillbaka till skolan.

Forskning om problematisk skolfrånvaro pågår Sjubarns pappan Per kämpar mot kommunen DO om anmälningar gällande elever med NPF med PÅVERKAR inför skolstart där projektledaren tillbaka”!

Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

INNEHÅLL & LEDARE

Riksförbundet Attentions medlemstidning

INNEHÅLL3LEDARE5TEMAPROBLEMATISKSKOLFRÅNVARO:

ATTENTION!

Svensk skola borde kunna bättre

Livets första betyg ● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 4

I programmet Uppdrag Granskning – Bokstavsbarnen, som visades i Sveriges Television, skildrades Tures vardag där han beskriver mötet med den osynliga väggen när han närmar sig klass rummet. Han ägnade stor del av dagarna på skoltoaletten för att hantera ångesten som växte i skolmiljön. Allt oftare ringde han mamma Sara och berättade om pani ken, om känslan av att vilja stanna på sko lan – men inte kunna. Efter alla förlorade skolår fick han till slut fira en avslutning i sin nya resursskola: – Jag har fått livets första betyg, på min nya skola anpassar de sjukt bra. Jag får ett tionde skolår där jag pluggar upp mina grundämnen inför gymnasiet, men skol plikten upphör. Lärarna känner mig väl på denna korta tid. De känner direkt om jag är grinig, arg, ledsen, glad eller deprime rad. De ser hur jag mår och vet hur de ska anpassa dagen. Jag går dit varje dag och blev jätteglad för att jag lyckats få betyg. Det är ett stort framsteg för mig.

”Aldrig mått så bra som nu” ”Att gå i nian och ha streck i allting, det är inte så kul. Man känner sig ganska miss lyckad som person om man ska vara helt ärlig”, säger Ture i Uppdrag Granskning. Han fick ångest av skolmiljön, och hem ma fick han ångest för att han inte var i skolan.

– Nu har jag gått en termin på en anpassad skola för folk med funktions nedsättningar. Vi har regler, men eleverna får styra mycket. Om jag exempelvis inte orkar gå på en lektion får jag gå till en annan i rummet intill. Då lär jag mig an nat för en stund, sen går jag till en annan grupp och lär mig ännu mer. Han kände viss oro inför skolstarten och tänkte: Nu går inte jag på en normal skola. Jag är inte som alla andra och kom mer inte att ta studenten med mina vänner.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Alexander Lindström 5

– Jag var rädd att bli utstött igen, som jag varit sedan ettan. Jag har varit den bossiga grabben som alla sa till. När jag bytte till en skola där alla var annorlunda, var jag orolig för att förlora kontakten med vänner. Senaste halvåret har varit upp och ner, men idag mår jag riktigt bra. Jag umgås med mina barndomsvänner och har aldrig mått så bra som nu. ”Jag var grabben utan framgång” Efter sin medverkan i serierna Adhd –extra allt och Bokstavsbarnen blir Ture igenkänd.–Detsmällde lite efter serierna, men jag har mått bra av att få berätta. Det fanns en tid när jag var lite bossig och fick för mig att jag skulle bli EPA-raggare. Då hjälpte mamma mig och jag slutade att hänga med folk som inte var bra. Sen levde jag livet helt utan ångest under långa perioder. När Ture återgick till barndomsvänner na som alltid ställt upp för honom, blev måendet bättre: – Jag var grabben som inte haft fram gång i livet eller skolan, han med ångest som velat ta livet av sig. Nu sitter jag här med den bästa familjen och de bästa vän nerna man kan ha, alla folk kan inte ta att I tv-programmet Uppdrag Granskning skildrades tre familjers kamp med skolsystemet, barnens mående och diagnoserna. Ture var en av de medverkande, ett av barnen som inte kunde vistas i skolmiljön. Han har adhd, dyslexi och ångest och har inte haft en fungerande skolgång – förrän nu.

UppdragBokstavsbarnenGranskningskansespå: www.svtplay.se

– Då brast det totalt, jag ville inte leva.

Bo Hejlskov Elvén, psykolog och författare: Ture är ingen Volvo. Han är nog en Ferrari. Det kallar vi adhd. Dem som är explosiva och svårstyrda.

Följ Tures mamma lillaspeedosmamma.wordpress.com,på:facebook.com/lillaspeedosmamma

”De som ändå inte kommer lyckas”

Men jag har kämpat mig igenom dag för dag. Fortfarande har jag en stor fläck inom mig, och har jättesvårt att släppa vissa pe rioder. Särskilt tiden jag umgicks med fel folk, att jag utsatte mina vänner och familj för så mycket. Det har jag mest ångest för, det var en hemsk tid. Att prata har hjälpt mig med all ångest, och mitt klädintresse.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 6

Särskilt minns han sexan som ett skolår då han mådde riktigt dåligt.

det går bra för mig. Jag kunde få höra att jag var en sopa på stan. Självförtroendet blev noll. När jag möter dem nu är de tys ta, som om de skäms. De trodde nog inte att jag skulle komma så här långt. Besviken på skolsystemet – inte på lärarna Ture är 16 år. Halva livet har han fått avslag från kommunen på ansökan till resursskola och för extra stöd. Åtta års avslag inkluderar även avslag på ansökan till skolbyte till annan kommunal skola. Det skulle kosta för mycket att tillgodose hans behov, trots att han saknade betyg i alla ämnen. Mamma Sara kontaktar kon tinuerligt kommunen med frågan: ”Vem är skyldig till hans mående, när skolan är orsaken till hans ångest och utanförskap?” Med hjälp av socialtjänsten som anlitar juridisk hjälp – efter ännu en orosanmä lan, får han till slut plats på resursskolan Magelungen. – Jag är inte arg på någon, säger Ture. Alla lärare har försökt sitt bästa, men det har inte funkat för mig. Däremot är jag besviken på hela skolsystemet, att de inte kan göra på något annat sätt. Skolan visste vad jag behövde i mellan- och högstadiet, men de gjorde ingenting. Mina föräldrar och jag har alltid vetat och berättat för skolan vad jag behöver, men de lyssnade inte. Ture hyllar särskilt en lärare från grundskolan:–Martinär helt underbar, han har betytt mycket för mig. Den bästa läraren i mitt liv som förstod mig och som har hjälpt mig genom åttan och nian. Utan Martin hade jag inte varit på platsen jag befinner mig på idag. En dålig dag sa han alltid: ”Om du mår så här idag, kan vi inte göra så mycket åt saken. Vi tar nya tag imorgon.” Det hjälpte mig. Han ringde och frågade vart jag var, om jag inte kom till skolan.

Nu klär jag mig som jag vill och känner mig mer självsäker. Jag vill inte se ut som alla andra, men ändå passa in. Efter alla skolår med ständiga avslag konstaterar han att skolsystemet är ”helt värdelöst”: – Det är fruktansvärt dåligt att de tagit bort smågrupper i skolan. De flyttar på barn som har det bra i en skola. De får byta skola om de vill, men de som inte har det bra och behöver en anpassad skola –de flyttas inte. De som ändå inte kommer lyckas, tänker skolan. Det måste föränd ras. Jag är så nöjd att jag står här idag med livets första betyg. Det är ett sjukt stort steg. ● SAGT OM TURE: Resurslärarnas avslutningsord: Ture är ett modelejon med bra värderingar. En elev som är alert, energisk, engagerad, artig, eftertänksam, snäll, envis och modig. En djurvän och en förebild för andra.

Då måste man ha specialverktyg. Skolan måste ha de specialverktygen för det är inte bara Volvo därute. En bilverkstad kan säga: ”Vi tar bara emot det bilmärket.” Men då är man inte samhällets verkstad, utan Volvoägarnas verkstad.

Tures mamma Sara: Jag är så stolt över Tures resa. Från att ha varit hemmasittare och mått jättedåligt under många år, har han utvecklats oerhört. Äntligen fick han plats på Magelungen, som har varit det största och bästa. Ture och jag har en bra relation och kan prata om allt. Han sätter ord på känslor och formulerar sig så väl. Ture får andra att förstå hur det känns att leva med en NPF-diagnos. Hans medverkan i serierna har hjälpt honom att bearbeta mycket, han har fått möjlighet att hjälpa andra att få sätta ord på hur det är att ha en NPF-diagnos. Jag är så stolt så jag spricker.

Tures egen serie Adhd – extra allt samt

Besök adhdivardagen.se redan idag!

hemsidan för dig som har ADHD eller är

På adhdivardagen.se hittar du information om diagnos och behandling samt hur det är att leva med ADHD. Du kan även ladda ner hjälpmedel som underlättar dina dagliga rutiner. Allt för att göra vardagen lite enklare! du sett den nya

Anna,anhörig?46år

”Att sitta och fippla med små saker i ett datorsystem är verkligen inte ett jobb för någon med ADHD, i alla fall inte för mig. Men trampar man i klaveret tillräckligt många gånger blir man till slut superskärpt.” För dig med ADHD kan jobbet vara fullt av utmaningar. På hemsidan hittar du bland annat patientberättelser om ADHD i arbetslivet och vad specialisterna säger.

adhdivardagen.se

Takeda

C-ANPROM/SE/ADH/00332022Januaricircusreklam.se Pharma AB, www.takeda.se, Tel: 08-731 28 00

Har

– På så sätt avlastas de ofta utmattade föräldrarna och kan lägga tid på familjelivet istället, säger Maria Wass som är spe cialpedagog på NP-center medan specialpedagogkollegan Lizette Wästerlund och socialpedagogen Annika Kärrstedt nickar medhållande.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 8

Samtidigt hjälper vi till att hitta strate gier för att kompensera de förmågor som saknas, förklarar Lizette.

Små steg tillbaka till skolan

Först bygger de upp relationen På NP-center arbetar specialpedagoger, socialpedagoger och psykologer. Varje ungdom som får stöd av NP-center matchas med två eller tre personer från NP-center som kan tänkas passa ihop med NP-center arbetar med långsiktiga och individanpassade insatser till ungdomar med NPF och deras familjer. Genom att anpassa miljön, minska kraven och möta ungdomarna utifrån deras egna intressen hjälper de skolfrånvarande ungdomarna att hitta sin egen väg tillbaka till skolan.

Pausa skolstressen

Ofta är skolan den största stressoren och så kallad problematisk skolfrånvaro är mer regel än undantag bland de ungdo mar som kommer till NP-center. Många är slutkörda av alla överkrav och brist på anpassningar och en del är till och med utbrända.–Ibland har föräldrarna, ofta mot sin egen magkänsla, pressat sina barn till sko lan alldeles för länge. Då behöver vi gå in och minimera skolgången i stället. Ibland kan det till och med vara bäst att inte gå i skolan alls under en tid, säger Lizette och medger att hon aldrig hade uttalat sig så innan hon fått den förståelse för målgrup pen som hon har nu. – Det är vanligt att vi får övertyga även föräldrarna om detta för att de ska kunna släppa den stress som skolan skapat. Förklara att det finns flera sätt att ta sig igenom skolan och att det faktiskt inte är så bråttom, så att familjen ska kunna slappna av och varva ner, tillägger Maria. En viktig del i arbetet med att få ung domen att må bra och på lång sikt kunna återgå till skolan är att lyssna på ungdo mens egna lösningförslag och testa dem. Ibland är den rätta lösningen långt utanför boxen. – Jag jobbade med en kille som satt uppe och gejmade med folk från USA på nätterna. För honom var lösningen att sova på eftermiddagarna, gå upp vid 22 för att gejma hela natten och sedan gå till skolan på morgonen, berättar Annika.

T ill NP-center i Norrköping kommer barn och ungdomar mellan 13 och 23 år med NPF eller liknande problematik som ställer till det i skolan, hemma och på fritiden. Flera av dem är helt eller delvis frånvarande från skolan. NP-center erbjuder stöd, rådgivning och gruppverksamhet både till ungdomarna och föräldrarna och hjälper till att anpassa hem- och skolmiljön för att underlätta för ungdomen. De ser de till att alla inblanda de vuxna får förståelse för barnets behov och arbetar i samma riktning och kan också agera samordnare för alla möten och kontakter med vård, skola och andra instanser.

NP-centers insats är att bygga trygga relationer till ungdo men och familjen. – Många av de ungdomar vi möter har tappat förtroende för vuxenvärlden och är överansträngda av alla krav. För att skapa en trygg relation behöver vi möta ungdomen utifrån hens egna intressen och i den miljö där hen är trygg. Det kan konkret handla om att åka traktor med specialpedagogen eller spela basket med psykologen, berättar Annika. Samtidigt som lära-känna-processen på går kartlägger NP-center ungdomens och familjens situation. Både vilka svårigheter som finns och vad de kan bero på, och vilka förmågor som finns att bygga på. Sedan bestämmer NP-center, ungdomen och familjen tillsammans vad de behöver jobba med och hur. – Utöver de stabila förmågor som ungdomen alltid visar, finns det förmågor som bara kommer fram när ungdomen känner sig trygg. De försöker vi locka fram genom att minska antalet stressorer.

Text: Linnea Rosenberg ● Foto: Privat ● Illustration: Pernilla Förnes ungdomenkompetens,utifrånintressenochpersonlighet.Attmatcharättärviktigteftersomdetförstastegeti

förtroendeharungdomardevimötertappatförvuxenvärldenochäröver-ansträngdaavallakrav.

Långsiktiga insatser Insatserna från NP-center pågår mellan ett och tre år. Därför har de möjlighet att hjälpa ungdomen att hitta sin väg tillbaka i små steg utan stress. Utgångspunkten är att vänta in ungdomens egen lust och ork, utan att skynda på. – Om de får chans att slappna av och känna sig trygga så väcks också intresset och nyfikenheten. Och när ungdomen tar ett nytt steg och det fungerar är det viktigt att inte gå vidare direkt till nästa steg utan låta ungdomen bli trygg i det nya först, förklarar Maria.–Ett exempel är en kille som behövde skoltaxi för att komma till skolan. Först åkte en av oss med i taxin, sedan följde vi honom till taxin, därefter var vi med via Facetime, sedan på telefon, i nästa steg genom påminnelse-sms och till slut kunde

Många av

han åka helt själv. Under den här stegvisa processens insåg vi också vad som tidigare hade hindrat honom från att komma i väg, exempelvis att han behövde en lista på halldörren för att veta vad han skulle ta med sig, berättar Lizette. Maria, Annika och Lizette betonar att så dana små anpassningar som listor på dörren kan göra en avgörande skillnad för ungdo mar med NPF. De framhåller också vikten av att alla vuxna måste inse att anpassningar inte är någon form av curling som hindrar barnen från att klara sig i framtiden eller i nästa skolstadium. – Om vi som vuxna arbetstagare behöver en ergonomisk kontorsstol eller terminal glasögon är det ingen som ifrågasätter det eller ber oss anstränga oss mer i stället. Eller hur? ●

En av de ungdomar som fått hjälp av NP-center är 15-åriga Max som har AST. Förra året totalkraschade han av skolans överkrav. I sommar har han varit på utflykter, övernattningsläger och kommit på vad han vill bli när han blir stor.

utmattad till nyfiken

V ad hände? Är det detta som är ett normalt liv? Så beskriver Max mamma Anette den stora föränd ring som det senaste året har inneburit för Max och resten av familjen.

Text: Linnea Rosenberg ● Illustration: Pernilla Förnes

tvinga honom in i något som inte passar honom. När han möts av den respekten har han kunnat utmana sig själv och vid gat sina cirklar. Den fina kontakten med NP-center har också ökat hans förtroende för andra vuxna, vilket märks vid bland annat vårdbesök, berättar Anette.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 10

Under det gångna skolåret har Max haft kontakt med NP-center en till två gånger i veckan i form av möten med specialpeda gogen eller praktik. Samtidigt har Anette och hennes man fått delta i föräldragrup per. Under sommaren har Max haft någon aktivitet i veckan, antingen egna möten med specialpedagog eller gruppträffar med olika aktiviteter.

Under det kommande skolåret ska man fortsätta att invänta och följa Max signa ler. Han ska stöttas i att bli självständig, med målsättningen att han så småningom själv ska vilja gå till skolan och lära sig. Anette menar att de redan kommit en bra bit på vägen: – Vi var nyligen på gymnasiemässa på Max initiativ och där fick han upp intresse för ett yrke som han siktar på att utbilda sig till i framtiden. Han har också börjat säga när i stället för om när han pratar om att börja skolan.

Max gick från

●

Stöttar även de vuxna NP-center har också agerat bollplank och avlastat föräldrarna. – De kom med inställningen att här har vi två utmattade föräldrar så nu hjälper vi dem! De har fungerat som en brygga mellan hem och skola, och med vårt god kännande tog de över koordinerandet av alla möten och insatser.

Fyll på med inspiration och kunskap! Fokusfredag med Humana är våra kostnadsfria digitala föreläsningar. Här sätter vi fokus på högaktuella ämnen och bjuder in intressanta föreläsare. Välkommen! Se våra tidigare föreläsningar och anmäl dig till våra kommande föreläsningar på vår hemsida: humana.se/fokus Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rätt till extra stöd i dina studier på Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar? Läs mer på iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se så kontaktar vi dig med mer information. *Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) Särskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se 11

”Mitt problem var skolmiljön, rasterna, luncherna, bristen på avskärmning”

Anna var knappt i skolan under högstadiet. Dagarna hon närvarade minns hon ångestattackerna och kampen för att skärma av med hjälp av lugg och luvtröja, hörlurar och en önskan om att få läsa inne på rasten. I efterhand önskar Anna att skolan lyssnat mer på henne och gjort mer individuella anpassningar så hon klarat av skolmiljön bättre.

A nna bad om en utredning efter att ha sett en dokumentär om autism. 13 år gammal fick hon diagnoserna adhd och autism.

så att vi ser ögonen på dig”, sa lärarna då. Jag hade behövt vara inne på rasterna och läsa, slippa kravet om utevistelse. Vi måste väl ändå fråga oss: Vad mår eleven bra av? Varför fick jag inte läsa min bok? Lärarna tänker att alla ska inkluderas på rasten, men det var inte vad jag behövde.

Frånvaron växte samtidigt som skolan försökte få Anna tillbaka: – Skolkuratorn sa att jag skulle komma en stund på lunchen och umgås på rasten. Det var ju helt fel. Jag har aldrig haft pro blem med lektionerna. Mitt problem var skolmiljön, rasterna, luncherna, bristen på avskärmning, bussvägen till skolan och allt socialt.

Alla gav upp – måendet blev bättre Anna berättar om övergrepp från andra elever och om mobbningen som pågick från skolstart till femman. I en liten skola, i en liten ort. Här hade generationer växt upp efter varandra, förutom hennes familj som var inflyttade.

Hon placerades i en grupp med elever där alla även hade intellektuella funktionsnedsättningar.–Visattienkällarlokal med konstigt

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 12

– Man fick inte ha hörlurar, jag kunde aldrig skärma av. Till slut lät jag håret växa ut med lång lugg. ”Ta bort luggen

Text: Caroline Jonsson ● Illustration: Pernilla Förnes

– I sexan bytte jag till en skola med noll planering, höga närvarokrav och eleverna skulle hjälpa varandra. Efter ett år blev jag hemmasittare. I nian skrevs jag över till en specialenhet för autister.

– Grejen med mig är att jag är lite väl bra på att maskera. Jag har alltid känt mig annorlunda, någon som i vårt samhälle anses vara fel. När jag fick diagnos kunde jag ändå känna att jag är annorlunda, och det finns flera som är som jag. Det kändes som en lättnad, men det hjälpte inte i skolan. Orsakerna till frånvaron Anna har det bra idag. Med högsta betyg från IM – introduktionsprogrammet kom hon in på gymnasiet långt bort från hem staden, där hon bor nu i egen lägenhet. I högstadiet var hon knappt i skolan. Idag kan hon berätta om orsakerna, men då hade hon inte alltid svar på vuxnas frågor: – Distansundervisning eller hemupp gifter fanns inte på kartan. Det hade nog hjälpt annars. Det var ofta schema ändringar och oförutsedda händelser. I en skola skulle jag fråga eleverna om skolarbetet jag missat, det funkade inte. Jag hade behövt rena miljöer utan intryck, tydliga rutiner och förberedelse om de bryts. När klassen skulle på biobesök eller andra spontana infall hade jag behövt stanna hemma, i stället för att placeras i en lägre årskurs för en dag. Bara för att du får anpassningar, betyder det inte att du har råd socialt att ta emot dem, säger hon: – Anpassningar som görs för NPFelever är inte skadliga för andra elever. Vad spelar det för roll att elever sitter med luvtröja? I åttan fick jag ha luva på mig för att kunna skärma av. Problemet är bara att det är en säker väg till utfrysning och mobbning. Alla elever vill sitta med luva. När jag fick börja senare en period, blev det likadant. Du möts av elever som fråg ar ut dig. Jag hade heller ingen social plats efter all frånvaro. Det handlade mycket om jag fick lov att vara med eller inte. Aldrig problem med lektionerna Skolmiljön och resan dit har gett henne ångestattacker så länge hon kan minnas. Illamåendet på bussen, raster med krav på utevistelse. Matsalen med alla intryck, ljud och teckningar på väggarna.

”Det blir bättre på gymnasiet, och introduktionsprogrammet är bättre än grundskolan. Där slipper du frågor från elever om varför du börjar senare, varför du har luva på dig eller varför du inte sitter i matsalen.” 13

Hög frånvaro – höga betyg 16 år gammal flyttade hon hemifrån till en gymnasieskola långt bort från hemstaden: – Nu går jag ett ordinarie gymnasie program med kreativ inriktning och bor i egen lägenhet. Flytten inföll samtidigt som pandemin och distansundervisning infördes, allt blev lättare. Att ta mig till skolan har alltid varit en orsak till frånva ro. I år närvarade jag i skolan halva tiden, A i nästan alla ämnen. Alla uppgifter läggs ut online, då får jag koll på vad jag missat och kan lätt läsa i kapp. Drömmen är att bli civilingenjör eller psykolog. Jag vill ha valuta för pengarna om jag tar studielån.Självkänslan har påverkats av åren hemma, exempelvis när hon inte gjort en uppgift inför en skoldag: – Jag vet att det bästa vore att gå dit, prata med läraren och fråga hur vi kan lösa situationen. Men hjärnan kan intala mig att läraren blir arg och besviken, trots att det inte är sant. När man misslyckats tio år i skolan, sitter det kvar. I perioder kan jag fortfarande känna: Jag har inte presterat bra nog. Jag har inte lyckats. Varför ska jag försöka? Föräldraråd: ”Släpp det!” Idag träffar hon en kurator som hon har god kontakt med: – Jag pressade henne på detaljer om tystnadsplikten. Erfarenhet av social tjänsten har satt spår, i samband med orosanmälningar på grund av frånvaron. De sa att de hade tystnadsplikt, men berättade saker jag sagt i förtroende till mina föräldrar. Jag menar inte att barn ska hålla tyst om sådant som är fel, men att alla barn ska veta vilken smäll de får ta. Deras svek gjorde att jag länge höll tyst inför vuxna. Deras utredningar förändrade heller ingenting. I högstadiet knäckte hon många sociala koder, men hennes sociala liv blev alltmer isolerat: – Hemifrån ansågs det att jag inte skulle träffa vänner på kvällen om jag varit hem ma från skolan. Aktiviteter och fritidsin tressen som ägde rum tillsammans med andra försvann till slut. Vad spelar det för roll? Om du har ett barn som mår dåligt och inte kan gå i skolan – gör allt du kan för att barnet ska må bra. Låt barnet träffa vänner på fritiden, trots att de inte kan vara i skolan. Släpp det! ● Anna heter egentligen något annat

”Hur vill du plugga?”, var deras första fråga. Hon ville läsa ett ämne i taget, studierna anpassades och hon fick tydligt undervisningsmaterial med tydliga mål: – Jag började med matten, enda ämnet jag inte kunde plugga hemifrån och där jag saknade kunskaper. Betyget blev A. Därefter läste jag in ett A varje vecka i olika ämnen under två månader. Jag hade inte kunnat bevisa kunskaperna tidiga re. Åren som skolfrånvarande fylldes av Youtube där jag lärde mig engelska, naturdokumentärer, böcker om samhälle och historia. Jag vet att det inte är lika lätt för andra, men för mig är det enkelt att studera om jag förstår vart det leder.

ljud och ljus, visuellt buller överallt och utan tydlig planering – samtidigt som alla frågar varför det inte funkar. Där satt jag och undrade: Vad gör jag här? När mina föräldrar släppte kravet att jag skulle dit började jag må bra igen. De hade verk ligen kämpat, men när jag blev placerad i den gruppen gav vi alla upp. Jag fick en termin av återhämtning, och ett jobb som godkändes som praktik i stället för skolgång. Det var ändå bra med den där specialenheten.

Kunskaperna kunde inte bevisas Anna saknade betyg från grundskolan och började på introduktionsprogrammet.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 14 Flyttade 100 milför att

Panikångestattacker började avlösa varan dra och allt oftare började hon fly genom att springa hem. Vid 11-års ålder fick Elsa diagnosen Asperger. Det fanns lärare som tog hänsyn till hennes eskalerande dåliga mående och särskilda behov, medan andra viftade bort det.

2018 mådde Elsa, då 13 år, riktigt, riktigt dåligt. Hon hade konstanta självmordstankar och panikångestattacker. Skolan i Krokom kunde inte ge henne det stöd hon behövde och det fanns ingen resursskola i närområdet. Mamma Lina förstod allvaret och fattade motvilligt beslutet att rycka upp livet i Krokom, lämna sonen kvar hos pappan och flytta 100 mil söderut till Kalmar där Elsa fick plats på en resursskola. Det visade sig vara ett lyckokast och Elsa är idag på en helt annan plats i livet.

–Vissa kriterier behöver uppfyllas för att jag ska funka. Jag är exempelvis väl digt känslig för ljud och ljus. Jag är också väldigt uppmärksam på hur jag blir be mött. Lärare som sa ”skärp dig” och ”du kunde ju det här igår” förlorade min tillit. De bara tryckte ner mig, berättar Elsa.

Text & foto: Nina Norén ● D en täta mörka småländska skogen passerar förbi bilrutan. Asfalt blir grus och mobiltäckningen blir allt sämre. Och så plötsligt ser vi vägskylten ”Luvehult” som signalerar att vi kommit rätt. Den relativt nyinflytta de familjen Johansson-Lundh bjuder in oss på tre sorters kakor och kaffe i fina gammeldags kaffekoppar. Allt känns så trivsamt och lättsamt, men ganska fort tar vårt samtal en annan riktning. Mamma Lina berättar att flytten hit från Krokom i norra Sverige har varit svår, uppslitande och livsavgörande på en och samma gång. Dottern Elsa 17 år fyller i och säger: – Om vi inte flyttat hit till Kalmar tror jag faktiskt inte att jag levt idag. Första delen av barndomen Låt oss börja den här berättelsen från början. Elsa växte upp med mamma, pappa och lillebror i Krokom. Lågstadiet på den mindre byskolan var inte helt okomplicerad, men det gick an. Elsa var utåtriktad, hade många kompisar och tyckte att det var helt okej att gå till sko lan. Självmordstankarna fanns redan då, men de tilltog i styrka på mellanstadiet.

Egentligen var Elsa rätt så peppad på att lämna byskolan och börja högstadiet på en större skola. Men av olika anledningar blev det inte alls som hon tänkt sig. – Det brast i överlämningen mellan skolorna. De gjorde egentligen alla rätt inledningsvis, men så blev det ett rektors byte. Det innebar att informationen om Elsa inte kom ut till lärarna, vilket fick förödande konsekvenser, berättar Lina. Det blev så illa att panikångestattacker na mer eller mindre blev konstanta, vilket gjorde det omöjligt för Elsa att vara på skolan. rädda livet på Elsa

Kraschade helt på högstadiet

– Jag har ju en sån pliktkänsla och tvingade mig själv till skolan. När jag väl var där så fick jag ofta vända på en gång eftersom jag direkt fick panikångestattack.

En tid av stor skolfrånvaro följde och Elsa tillbringade majoriteten av dygnets alla timmar isolerad i en koja under säng en. Självmordstankarna intensifierades och resulterade i att Elsa gjorde suicidför sök under den här perioden Radikal förändring måste ske Lina som är sjuksköterska började jobba i skift för att på så vis kunna övervaka Elsa. Övrig tid höll bonuspappan Daniel vakt. Parallellt med detta försökte Lina vara en närvarande mamma till lillebror, samt ha en intensiv kontakt med skolan. Motvilligt började en tanke formuleras i Linas huvud – kanske går det inte att lösa Elsas situation i Krokom? – Nä, jag insåg nog att min ammunition var slut. Det finns ju inga resursskolor i den regionen, så jag började fundera på om vi kanske måste flytta. Jag berättade om mina tankar för Daniel och då visade det sig att han också haft samma tankar i hemlighet och googlat massor och skrivit ihop en lista på resursskolor som matchar Elsas behov, berättar Lina. Sagt och gjort, så skickade de ut sju ansökningar spridda över hela Sverige. Linas förväntan på att Elsa skulle bli anta gen var väldigt låg. Hon var medveten om att många av skolorna hade årslånga köer. Men så hände det osannolika! Dagen efter de skickat in ansökan, så hörde en rektor från Centrumskolan i Kalmar av sig och erbjöd en plats direkt efter sommarlo vet bara 2,5 månad senare.

– Trean kommer bli jättekul. Vi ska läsa kulturhistoria och åka till Italien på slutet av kursen. Kolla på arkitektur och äta god mat! Efter gymnasiet ska jag gå på Folkhögskola, berättar Elsa entusiastiskt. ● 15 Elsa har alltid älskat att gunga. Mamma Lina har tatuerat en flicka på sin arm som gungar. Den symboliserar flytten. De vågade hoppa.

Återhämtning och kraftsamling Första tiden på Centrumskolan ägna des åt att i lugn och ro vänja Elsa vid skolmiljön igen. De ägnade mycket tid åt relationsbygget med lärarna, samt så jobbade de hårt med Elsas kravkänslighet. Lärandet kom först andra året när hon kän de sig trygg i skolan. Hon lyckades under sina två år där läsa i kapp ett stort antal ämnen. När hon gick ut nian var hon fast besluten vad nästa steg skulle bli: – Det var Estetiska programmet eller inget som gällde. Jag älskar att sjunga och måla, säger Elsa. Att komma in på Estetiska programmet var inte alldeles självklart eftersom Elsa fortfarande saknade vissa betyg. De fick tipset om Waldorfgymnasiet i Kalmar och påbörjade en dialog med dem. Rektorn var väldigt flexibel och de kom fram till en bra lösning. Det är en liten skola på 20 elever och de har haft möjlighet att individanpassa Elsas skolgång. Nu går hon lite kortare dagar, fyra dagar i veckan. Förutom skolans flexibilitet så uppskattar Lina deras ödmjukhet: – Även den här skolan gör missar, men när saker blir fel så tar de på sig det och ber Elsa om ursäkt. De är ödmjuka inför sin okunskap och vill lära sig mer via en dialog med Elsa. Hon är numera glad när hon går till skolan och det betyder allt!, säger Lina. Elsa ser på framtiden med tillförsikt.

Snabba ryck De behövde ge besked till skolan inom några dagar. Lina började kolla på kartan vart Kalmar låg, vägde för- och nackdelar och bestämde sig slutligen i samråd med Elsas pappa för att acceptera erbjudandet. Nu påbörjades ett intensivt arbete med att göra flytten möjlig. När boendet var på plats och allt var klart nere i Kalmar, bara några veckor innan flytten skulle ske, berättade hon och pappan för Elsa. – Vi var redan förberedda på att hon skulle rymma när hon fick beskedet. Vi var oroliga att hon skulle skada sig själv.

Vi spårade hennes telefon och stod med bilen där vi trodde hon skulle fly. Hon hatade oss så mycket just då, säger Lina.

Det var mamma som till slut sa att det fick vara nog och att jag inte längre kunde utsätta mig för det där, säger Elsa.

Elsa säger att hon till slut bara gav upp och minns ingenting av själva flytten.

Tre olika steg de arbetat efter Joakim utbildades i England, och med vissa modifikationer ligger modellen till grund för de olika stegen de utgår ifrån i sitt arbete. Första steget handlar om att kartlägga elevens situation.

2005 fick skolresursen Joakim Karlsson möjlighet att åka och utbilda sig som coach i England. Utbildningen baserades på en modell och ett tillvägagångssätt kopplat till elever med problematisk skolgång. Väl hemma i Kungsbacka igen tog Joakim tag i sitt nya uppdrag som coach med full kraft och har alltsedan dess hjälpt hundratals elever att komma tillbaka till en fungerande skolgång.

Det kommer in betydligt fler ansökningar än de hinner arbeta med, så de måste prioritera bland de mest akuta ansökningarna. Ungefär 10–20 ansökningar per år hinner de med. Från början var det flest utåtagerande killar bland ansökningarna, vilket ser helt annorlunda ut idag. Idag är det fler tjejer än killar och uteslu tande elever med problematisk skolfrånvaro. Majoriteten har en NPF-diagnos i botten och de flesta går på högstadiet.

Text & foto: Nina Norén ● M ycket vatten har runnit under broarna sedan coaching-verksamhetens start. Antalet skolor som coacherna ska samverka med har blivit betydligt fler, samtidigt som antalet kollegor successivt har minskat. Oavsett, så kämpar Joakim ihärdigt på för det är något särskilt med de här barnen som han vurmar extra mycket för: – Jag anser att de inte får det stödet som de behöver. Ofta är det väldigt enkla saker som de behöver och inte får. Resursstarka föräldrar är ofta avgörande. Det är en ojämlik orättvisa som jag inte gillar, säger han. Vilka är barnen som de jobbar med? Coacherna samverkar med flera skolor i kommunen och får en bart bli inkopplade om skolan uttömt alla sina resurser.

– Skolan måste ha satt in resursstöd, upprättat ett åtgärdspro gram och kopplat på elevhälsan, innan de eventuellt kan få hjälp av oss. Om allt det är på plats och de ändå inte får ordning på situationen kring eleven så kan rektorerna ansöka om insatser från oss via vår verksamhetschef, förklarar Joakim.

– Vi kikar grundligt på allt som finns dokumenterat kring den här eleven. Föräldrarna har öppnat upp sekretessen, så vi får också ta del av all dokumentation exempelvis från Soc, Bup och skola. Vi gör intervjuer med eleven, vårdnadshavare, skolpersonal och andra viktiga personer i nätverket. Vi är också ute och observerar fem skoldagar för att få så bra överblick som möjligt, berättar han. När kartläggnings-pusslet är lagt, så drar sig coacherna tillbaka och sammanställer en bakgrundsrapport. I rapporten kan man läsa allas nulägesbild, vilket är viktigt för att få en gemensam samsyn kring elevens situation. Tredje och sista steget handlar om att coacherna ger rekommendationer till skolan kring hur de bör lösa situationen.

”Vi lyckas medalla elever vi jobbar med”

– Det kan vara allt från att förändra spelreglerna i klassrum met, till att kika på befintligt åtgärdsprogram som inte alla tagit del av. Ibland ser vi ingen lösning, utan måste själva gå in och jobba med eleven, berättar han. Även om coacherna ibland själva måste gå in och konkret arbeta med eleven, så är alltid ambitionen att inte själva långsik tigt bygga in sig som lösningen i skolan. Lösningen måste på sikt finnas på plats i skolan annars blir det inte hållbart.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 16

Förebyggande arbete Det är med lite sorg i rösten som Joakim berättar att de enbart kopplas in när det är akut och ”brinner”. De har ingen möjlighet att vara med och jobba förbyggande. Det finns ofta tidiga tecken som skolorna behöver bli bättre på att uppmärksamma och syste matisera.–Detkan ju vara att eleven alltid kommer sent på måndag morgon, eller har ströfrånvaro som tilltar i styrka. De kanske börjar undvika idrottsundervisningen, säger Joakim.

• Slarva inte med uppföljningar. Utvärdera kontinuerligt och ha en dialog med eleven och vårdnadshavarna. Vad är det som funkar, vad funkar inte? • Gör eleven delaktig. En framgångsfaktor är att göra elevens röst hörd. Sitt aldrig på möten och prata över elevens huvud.

• Relationer i skolan är a och o. Identifiera relationer som varit värdefulla för eleven och bygg på det. Oavsett om det är en lärare, vaktmästaren eller fritidspersonal.

En annan del i att arbeta förebyggande menar Joakim är att skolorna borde koppla in vårdnadshavare betydligt tidigare.

OC LSS Bromma, beläget vid Brommaplan är med i Stockholms LOV. Har du rätt till VillServiceboende?LSSduvetamerkontakta: Placeringsrådgivning 073 180 05 84 Biträdande verksamhetschef Anneli Kettner 076 190 86 54, anneli.kettner@oc.se LÄS MER PÅ: www.oc.se/oc-lss-bromma/ OmsorgsCompagniet med dotterbolag har mer än 1000 medarbetare över hela landet. Verksamheter bedrivs inom både Personlig Assistans och Individ & Familj samt LSS genom olika typer av boenden och familjehemsverksamhet. 17 H a r d u A s p e r g e r / A u t i s m o c h v i l l a r b e t a s o m I T k o n s u l t ? Ansök på: unicus.com/sv/jobba-hos-oss/Unicussökerflertalanger!

• Få igång samverkan mellan skola, BUP och SOC. Ni kan inte lösa allt i skolan, utan behöver mer samverkande resur ser. • Säkerställ så att all personal får ta del av extra anpass ningar och särskilt stöd. Ofta stannar den typen av doku ment hos mentorn, vilket blir verkningslöst. Se också på dem som levande dokument.

●

– Jag tycker att många skolor är rätt så dåliga på att lyssna och ta vårdnadshavare på allvar. Om de framför oro, så är det ofta bra att agera på det i ett tidigt skede. Jag hör ofta att vård nadshavare känner sig ifrågasatta och anklagade, vilket aldrig blir bra i slutänden, säger han. Ibland är coacherna med i skolmöten med vårdnadshavare som en neutral punkt. De bygger ofta en relation med vård nadshavare först, eftersom det kan vara svårt att bygga en relation med en elev som kanske har varit hemma i flera år. Vårdnadshavarna kan ofta vara bryggan mellan coacherna och eleven. Coacherna gör stor skillnad Joakim tycker att han har världens mest givande jobb. Att hjälpa barn och unga att utvecklas och komma vidare i livet ger honom energi att år efter år fortsätta sitt enträgna arbete. Även om han är en lite blygsam person, så sträcker han lite extra på sig under slutet av intervjun och berättar att coachernas arbete verkligen gör skillnad. – Jag kan stolt säga att vi har lyckats med alla elever vi har tagit oss an. Alla elever vi har jobbat har kommit vidare in på introduktionsprogrammet på gymnasiet, en del har blivit behö riga och andra inte. Men jag tycker definitionen av att ”lyckas” ser olika ut. Alla elever har tagit steg framåt i utvecklingen och vi har satt i gång en process och det går framåt, säger Joakim.

JOAKIMS TIPS TILL SKOLAN:

– Hundarna är som en osynlighetsman tel. När du går med en hund är det hunden som får all uppmärksamhet, inte du. Barnen känner sig trygga och hundarna kan hjälpa dem tillbaka in i klassrummet och skolan. Ser ofta resultat fort Just socialpedagogiska insatser med hun dar växer, och forskningen är på framfart. Förutom den taktila aspekten kan elever som tycker att det är jobbigt att prata med vuxna ha lättare att kommunicera med hundarna. De kan prata genom hundar na, berättar Karin Jensen, som har gått Vårdhundskolan med sina båda pudlar.

Ett väl sammansatt team som lär känna eleven I närvarotrappans översta steg, då från varon är så gott som total, kan rektorn ansöka om BRB som extra insats. Alla i BRB-teamet har lång erfarenhet av skolvärlden. Förutom Karin Jensen har estetlärare Ann-Helén Matiasson och specialpedagog Charlotte Johansson varit med sedan projektstarten 2016, då som ett samarbete mellan Varberg kommun och socialförvaltningen. Verksamheten är permanent sedan 2018 och har inför hösten 20 elever som kommer att stöttas på olika sätt.

– Vi tittar på vilka rutiner som behövs för att må bra, som estetiska uttryck, måla, sy, teckna eller träna. Vi kan också laga mat eller spela kort, berättar Karin Jensen. Det är hedrande att få vara en trygghet för så många. Många elever går aldrig ut, så vi är jätteglada att de ändå kommer hit. – För barnen behöver vi också ha en En elev med stor oro kan plötsligt börja prata och leka. Släpande steg kan förvandlas känguruskutttill

Be right back-teamet

. ● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 18

Många skolor brottas med hur de bäst kan stötta elever med eskalerande och långvarig frånvaro. I Varbergs kommun är verksamheten Be Right Back, en del av kommunens övergripande elevhälsa, helt dedikerad till att hjälpa dessa elever tillbaka till skolan.

– Det behövs rätt person på rätt plats – och det är därför BRB kom till. Det är oftast det som gör att man kan kämpa för sin sak, berättar hon från verksamhetens lokaler i en kul turskola i Varberg. Där inleds ofta processen att lära känna de elever som BRB ska stötta. BRB kommer in i elevens vardag med en handlingsplan som utkristalliserats i samarbete med skola, elev och vårdnads havare. Ibland handlar insatserna om att ses en gång i veckan, ibland om att ses varje morgon för att hjälpa eleven till skolan, ibland följer teamet eleven i flera terminer. Aktiviteterna de gör har alla ett fokus på såväl psykisk som fysisk hälsa.

HJÄLPER ELEVER TILLBAKA MED SKOLHUNDAR

– Det behövs någon som för deras talan och där kan vi komma in, säger Karin Jensen som är textillärare, värdegrundspedagog och del av BRB-teamet.

Släpande steg kan förvandlas till kän guruskutt, berättar Karin Jensen med ett leende.

Text: Johanna Aggestam ● Foto: Karin Linde, Karin Jensen T illsammans med sina utbildade skolhundar Kesia och Ester hjäl per Karin elever i ett tidigt skede av ökande frånvaro. Alla skolor i Varberg kommun kan ansöka om stöd från BRB, baserat på en närvarotrappa som används i kommunen. BRB:s syfte är att bryta negativa mönster, långtidsfrånvaro och isolering och närvarotrappan hjälper till att identifiera rätt stöd vid rätt tidpunkt. Karin Jensen och hennes skolhundar kommer ofta in redan i steg tre av fem, då frånvaron är upp till 20 procent. Hundarna kan ge den trygghet som elever med stark oro inför skolan saknar.

– Man visar också eleven att du är inte här för att du är ett problem, utan för att du hjälper mig med hunden.

– Jag kan också mäta var jag är i min relation till eleven genom hundarna. Är det Kesia de vill vara med, då vet jag att jag kan börja ställa krav.En elev med stor oro kan plötsligt börja prata och leka.

lättsam hållning, det gör inget om man mår dålig, men vi försöker locka till att ha roligt. Det är en ledstjärna, tillägger AnnHelén Matiasson. Viktigt att ha realistiska förväntningar Nyckeln till att långsiktigt lyckas bryta ett mönster av isolering är framför allt rela tionsskapande och delaktighet med eleven, det är BRB:s devis.

Vi hade skolavslutning här med en tjej nu i juni, med fika och blommor. Det var viktigt för henne.●

• Inhämtning av information och kartläggning samt utformning av handlingsplan

FAKTA | BE RIGHT BACK´S FYRA FASER

• Aktiviteter och utmaningar för ökad självkännedom och självkänsla

– Samarbete och förtroende är en förutsättning, att eleven känner att vi är en trygghet och att vi är intresserade. Får man det att funka så når man alltid någon framgång, säger Ann-Helén Matiasson.

• Återslussning till skola samt utfasning av BRB 19

• Relationsbyggande

• När en elevs frånvaro är alarmerande kan ansvarig rektor ansöka om stöd till barn- och elevhälsan i kommunen.

Karin Jensen nickar medhållande, och understryker hur viktigt det är att ha realis tiska förväntningar.

FAKTA | FRÅN ANSÖKAN TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Att kunna komma hit och antingen klara ett ämne som kan vara svårt att ta igen, som slöjd, eller att göra skolarbete någon stund i veckan, det är betydelsefullt.

– Ingen av dessa elever kommer nog gå 100-procentigt i skolan, men väldigt många som vi följer går tillbaka ett par da gar i veckan. Det handlar inte bara om att klara skolan, det är ett livslångt perspektiv.

• En tankesmedja startas med vårdnadshavare och skola, där man främst fokuserar på elevens styrkor och intressen – med ett långsiktigt hälsoperspektiv.

• Möte med vårdnadshavare där BRB deltar tillsammans med skola och informerar kring den eventuella insatsen.

• Ansökningsmöte med BRB och skola där skolan utförligt beskriver elevärendet, efter en fördjupad kartläggning av elevens frånvaro.

Det finns studier som visar att de barn som har hög frånvaro i förskolan löper större risk för att den frånvaronutvecklas i högstadiet.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 20

– Vi behöver ett elevperspektiv på hur utvecklingen av skol frånvaro upplevs. Det har funnits en tendens inom svensk utbild ningsvetenskaplig forskning att titta mer på styrdokument och läroplan än på hur den enskilda eleven har det i klassrummet.

Problematisk skolfrånvaro i grundskolan har uppmärksammats mycket under de senaste åren, men det svenska forskningsfäl tet är relativt nytt och forskningsbaserad kunskap begränsad. Nyligen fick Skolverket i uppdrag att utreda om det går att ha en nationell statistik över skolfrånvaro, eftersom samlad statistik saknas idag. Ny studie i startgroparna I höst drar en ny studie igång där Sara Linderdahl och hennes kollegor ska intervjua elever mellan 15 och 19 år och som har haft en hög frånvaro i grundskolan. De ska få kartlägga hur det har varit i skolan, hemma och med vänner.

För att förstå problembilden måste man se det som en process över tid, ett utanförskap som byggs på långt innan eleven faller ur skolan, förklarar hon.

– Det finns studier som visar att de barn som har hög frånvaro i förskolan löper större risk för att den frånvaron utvecklas i hög stadiet. Därför är det så viktigt att fånga upp signalerna tidigt, eftersom tecknen på en sämre relation till skolan kan finnas där Problematisk skolfrånvaro är inget nytt. Redan i en forskningsartikel från 1932 beskrivs elever som är borta i perioder från några månader och upp till ett år, på grund av oro för att gå till skolan. Barnet är i stället hemma och föräldrarna står handfallna.

Men Sara Linderdahl ser en svängning, att lärare och elever till exempel är mer involverade i forskningen nu. Internationell forskning visar vilka som löper en ökad risk för problematisk skolfrånvaro, till exempel är elever med NPF överrepresenterade.

FORSKNING PÅGÅR OM

Text & foto: Johanna Aggestam ●

D et är samma barn som finns idag. Och redan då, 1932, konstaterade man att skolan behöver göras om för att möta allas behov. Man kan ju fundera på hur långt man har kommit, säger Sara Linderdahl som är doktorand i pedago gik på Uppsala universitet.

Problematisk

– Men det säger ju egentligen ingenting om den enskilda elevens situation, det är ofta en komplex problembild. Men det jag tycker sticker ut är att de här eleverna inte upplever att de “passar in” i skolan, säger Sara Linderdahl.

skolfrånvaro

– Tyvärr kommer ofta resurserna in sent. Men det man med säkerhet kan säga är att de som jobbar kreativt med att skapa en gemenskap i skolan kan hindra mycket på en nivå där det är ganska lätt att åtgärda, säger Sara Linderdahl och fortsätter:

– Det gäller att bygga upp relationen till skolan. En faktor kan vara att det finns en person i skolan som får i uppdrag att hålla kontakten, stämma av hur eleven mår, bibehålla och bygga upp relationen för att långsamt vända det här utanförskapet. Det tar tid, konstaterar Sara Linderdahl, för om en elev under många år har distanserat sig från skolan finns en naturlig skepsis hos eleven.

Långtgående

– Jag hörde om en lågstadielärare som skickade ett brev så fort en elev varit borta i mer än en vecka, på brevet fanns alla klasskompisarnas underskrifter under texten “vi saknar dig, kommer du tillbaka snart?”. Sådana enkla saker kan göra stor skillnad. Vad krävs för att påbörja en återgång?

– På en grundnivå måste man skapa en skola som är välkom nande för alla. Och om vi nu har en ambition att skolan ska vara för alla är det ett misslyckande att skolan inte kan ta hand om våra elever. ●

Det pågår insatser på olika nivåer. Det finns resursskolor som arbetar utifrån individuella förutsättningar och samordnar myndighetskontakter, vissa kommuner har elevkoordinatorer, och det finns en mängd lokala initiativ. Tjänstehundar i skolan är också ett växande fält.

väldigt tidigt. De här eleverna kämpar på länge. konsekvenser av skolfrånvaro Mängden skolfrånvaro får konsekvenser, på både kort och lång sikt. – Förutom att elever inte kommer vidare till högre utbildning, löper de högre risk för arbetslöshet och beroendeproblema tik. Det kan till och med leda till sämre relationer, säger Sara Linderdahl.

Huvudman avslår rektors ansökan Per jobbar 80 procent som pedagog i en skola med samma huvudman vars ar betssätt han strider emot. Dagen han inte arbetar, ägnas åt administrativt arbete för barnens skolsituation. Den problematiska frånvaron har blivit utredd flertalet gånger och alltid landat i att det är skolsituationen som orsakar barnet svårigheter att vistas och arbeta i skolmiljön.

SJUBARNSPAPPAN PER Kämpar mot kommunen

Per har dokumenterat kommunens brister sedan 2015. Nu hoppas han att DO – Diskrimineringsombudsmannen

Per beskriver bristande åtgärdsplaner som inte möter barnens särskilda behov.

Efter en anmälan till Skolinspektionen får skolan ett föreläggande med skrivelsen: Sammantaget påvisar utredningen i ak tuellt ärende att det funnits en bristfällig systematik i arbetet med att fånga upp och analysera elevens behov.

Under tiden mår barnen allt sämre och Skolinspektionen har väntetid på ny an mälan om brister, eftersom skolan ska få tid på sig att införa åtgärder och insatser.

Tre terminer har rektorn sökt stöd för att möta barnens olika behov, men fått avslag. Det gäller två av barnen som vi också tror behöver särskild undervisnings grupp. Beslut om avslag tas av en lokal rektorsgrupp, utan representanter från elevhälsan eller utbildad personal, med motiveringen att det finns flera åtgärder för hemskolan att införa. Nu har Per fått veta att huvudmannen: ”har behov av nya utredningar av den pro blematiska frånvaron”, trots allt underlag där skolans rektor intygar att de inte kan möta barnens behov: – Hur många gånger ska en huvudman tillåtas utreda problematisk frånvaro som redan är utredd? Vi har en rektor som intygar att skolan brister och inte kan till godose elevens behov. Vi har erfarenhet av utredningar som tar märkliga former, lärare som ifrågasätter barnens diagnoser, möten med skolpersonal och mitt barn som resulterat i att han sluter sig och vägrar återgå. Anpassad studiegång har satts in före placering i SU-grupp, trots att anpassad studiegång är sista steget enligt skollagen, eftersom ämnen plockas bort. Det är en markant insats som påverkar barnets framtid.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 22

– Den senaste rektorn har skriftligt konstaterat att barnen inte får sin grund läggande rätt till skolgång tillgodosedd.

– Det blir aldrig bättre. Allt pågår. Det brister i åtgärdsprogram som saknar konkreta åtgärder, utvärderingsbara mål och kontinuerliga utvärderingar.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Adobe Stock P er är pappa till sju barn i åldrarna 10–25 år. Alla barnen har autism och flera har adhd, därutöver har några även Tourettes, språkstörningar, epi lepsi, ångesttillstånd, lindrig depression, skolios, astma och allergier. Alla barnen har mått dåligt i skolmiljön. Fem av dem har haft hög skolfrånvaro. Förutom stän diga möten med skola och vård, har för äldrarna kontakt med Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd och nu senast – Diskrimineringsombudsmannen. Han har lärt sig navigera genom den svenska skollagen, kommunallagen och FN:s barnkonvention. Kommunen är huvudman för de kommunala skolorna. Sedan 2015 har han dokumenterat huvud mannens bristande arbetssätt: – Med sju barn ser vi tydligt kommu nens systematiska arbetssätt. De förhalar, lägger över ansvar och skolchefer gör sig oanträffbara. Nu har vi fyra barn med problematisk frånvaro. Femte barnet har kämpat, men fick plats i kommunens SU-grupp, särskild undervisningsgrupp. Därmed förändrades tillvaron dramatiskt till det bättre. Innan denna åtgärd pågick hans rörelsetics varje kväll. Han somna de i total utmattning flera timmar efter läggdags. Idag är hans ryckningar nästan borta. Skolchefer duckar Barnen som går i gymnasiet betalar priset för bristande stöd i grundskolan, säger han: – Till slut blir de helt nedbrutna, saknar självförtroende. Ett barn är sjukskrivet, en har reducerad skolgång. Ett barn i grundskolan kommer till hallen hemma, vid ytterdörren växer paniken. Det landar på oss föräldrar att få dem må bättre. Tack och lov älskar de lekar och aktiviteter som intresserar dem, de ger oss ständigt ljusglimtar. Jag och min fru har tagit oss igenom saker vi inte ens trodde var möj liga att vi någonsin skulle behöva ställas inför. Han efterlyser ansvarstagande från huvudman – särskilt i en kommun där rektorer och specialpedagoger byts ut i snabb takt: – Allt stannar upp i den höga perso nalomsättningen. Otaliga gånger får vi höra: ”Nu kommer en ny rektor som måste få tid att påbörja arbetet”. Ständigt på bekostnad av barnen. I samband med skolbyte med samma huvudman förhalas insatser av samma anledning, rektorn är ny och behöver tid. Vi har krävt möten med skolchef och grundskolechef, de vägrar träffa oss.

driver ärendet: – Våra barn slussas genom skolsystemet för att kommunen ska slippa genomföra kraftfulla åtgärder som kostar pengar. När barnen som inte kan vistas i skolmiljön lämnar grundskolan är problemet löst. Med sju barn ser vi tydliga systemfel.

”Bristfällig systematik i arbetet”

Så vi väntar. En utredning om särskilt stöd ska vårdnadshavarerösterinkluderafrånelev, och skolpersonal: – Vi har erfarenhet av utredningar där enbart tillfrågatsskolpersonalomvadde tror att vi och vårt barn anser om diverse frågor. De tog inte ens kontakt med oss. I utredningar som vi anser varit bra är problemet att pedagogerna inte genomför före slagna anpassningar. Vi har även barn som haft egen resurs, där lärare ber om ännu mer stöd för att barnet ska nå målen. Trots det tas stödet bort av rektor. Barnets frånvaro ökar, mår allt sämre vilket leder till en orosanmälan. I skolans anmälan står inget om barnets diagnoser, behov eller om stöd som togs bort. Socialtjänsten konstaterar snabbt att problem finns i skolan, inte i hemmet. Kort därefter avslutar rektorn sin tjänst.

Den oändliga väntetiden Ett av barnen går till skolan ett fåtal tim mar, till skolmiljön som gör honom sjuk. Efter en liten stund blir han hemsänd. Han är ljudkänslig och får huvudvärk av fläktljud och annat som stör. Rektorn intygar att lokaler saknas som tillgodoser hans behov. Inte heller kan studierna an passas ytterligare. Huvudman avslår varje gång rektorns ansökan om SU-grupp med anpassade lokaler.

Senupp.rivssläpper myndigheten ärendet. Ingen ansvarar för uppföljning. Per beskriver att Skolinspektionen däremot följer upp: – Dock märker vi att när små åtgärder sätts in avslutas ärendet. Allt ska testas. Ny anmälan genomförs efter väntetiden passerat, för att konstatera att åtgärden inte haft önskad effekt. Våra barn slussas genom skolsystemet för att kommunen ska slippa genomföra kraftfulla åtgärder som kostar pengar. När barnen som inte kan vistas i skolmiljön lämnar grund skolan är problemet löst för huvudman. Med sju barn ser vi tydliga systemfel. Huvudmannen skjuter upp, låter saker ta tid, genomför små insatser för att tjäna tid och puttar problem och därmed lösningar framför sig. ”Det kan inte få pågå!”

”Med sju barn ser vi tydliga systemfel. Huvudmannen genomför små insatser för att tjäna tid och puttar problem och därmed lösningar framför sig.”

Per beskriver SIP-möten, där alla aktörer som stöttar barnen möts: – Trots all informationsförmedling mel lan skola och vård, påstår huvudman att de ingenting vet. De behöver mer infor mation och mer tid. Enligt vår uppfattning vill kommunen friskriva sig all form av ansvar. Skolan är skyldig att säkerställa att barn kan vistats i skolmiljön och utveck las. Om kommunikationen fungerade och insatser genomfördes skulle vi ha en helt annan situation. Per tillägger att kostsamma platser står tomma i kommunens SU-grupper. Som pedagog vet han att det inte beror på bris tande behov: – Skolinspektionen driver inte ärende gentemot huvudman. Att lägga över ansva ret till varje nyanställd rektor innebär att de friskriver sig ansvar. När rektor dessut om söker stöd för kostsamma åtgärder som SU-grupp avslår de ansökan. Kommunen och huvudmannens systematiska arbets sätt måste förändras. Annars kommer vi ingenstans med dessa barn. De fråntas grundläggande rättigheter till skolgång och rätten till särskilt stöd utifrån individuella behov. Det kan inte få pågå! ●

Det är inte Per på bilden och han heter egentligen något annat. 23

– I två andra fall där vi anmält bris tande åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd avslutas ett ärende på grund av skolbyte, men med samma hu vudman. De ska få tid på sig. Problemet kvarstår att gamla skolan aldrig förbättrar sitt arbete med bristande åtgärdsprogram. Även om barnet byter skola ska de utreda behoven. När vi fått rätt i ärenden får skolan information och åtgärdsprogram

– Enligt DO har kommunen diskriminerat eleven. Vi har dock av hänsyn till de berörda valt att inte lägga ut stämningsansökan på sin webbplats. Domen är att vänta omkring årsskiftet och det är då som frågan om diskriminering får sitt svar. ●

Utgångspunkten för vad som kan krävas är de krav på tillgänglighet som finns i de lagar och regler som gäller för verksamheten, säger DO:s utredare Gustav Staaf.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har flera pågående utredningar och en pågående domstolsprocess om bristande tillgänglighet i skolan, bland annat gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Läs mer: DO är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskrimine ring. DO:s processer och vägledande tillsynsbeslut går att följa på webb platsen: www.do.se, under rubriken Tvister, domar och tillsynsbeslut

T ill Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan du anmäla diskriminering inom exempelvis utbildningsområdet. DO är en myndighet som utreder ärenden och för talan om diskrimineringsersättning. Diskriminering är förbjudet på en rad områden, bland annat ifråga om utbildning. Det finns olika former av diskriminering. En av dem är bristande tillgänglighet.

”Enligt DO har kommunen diskriminerat eleven”, säger DO:s utredare Gustav Staaf om det pågående målet.

– Bristande tillgänglighet betyder att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför tillgänglighetsåtgärder som skäligen kan krävas för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättningen.

Ingen elev får diskrimineras Utbildningsanordnaren ansvarar för att ingen elev blir diskrimi nerad. Med utbildningsanordnare menas den kommun, det före tag, den förening eller motsvarande som bedriver verksamheten. En domstolsprövning kan leda till att utbildningsanordnaren blir skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som blivit diskriminerad. – Utbildningsanordnaren, exempelvis kommunen, har ansvaret för utbildningsverksamheten och de anställdas agerande. När DO eller någon annan för talan i domstol är utbildningsanordnaren motpart. Det är inte bara DO som för talan om diskriminering, det kan även göras av exempelvis intresseorganisationer eller antidiskrimineringsbyråer. Vår ambition är att utreda så många anmälningar om diskriminering som möjligt, för att den som har diskriminerats ska få upprättelse. Vi kan dock inte utreda alla utan måste göra ett urval även bland de som vi bedömer omfattas av lagen.

Text: Caroline Jonsson ● Foto: Hans Alm

Pågående mål DO får många anmälningar från vårdnadshavare till barn med NPF. I dem beskrivs ofta upplevelser av svåra situationer i skolan. Just nu för DO talan i ett pågående mål, där anmälaren uppgett att en kommun inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att en elev med funktionsnedsättning skulle kunna ha en trygg och strukturerad skolmiljö, och därmed inte kunnat ta del av undervisningen som andra elever.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 24

DO får många anmälningar gällande barn med NPF

N är Mea kommer in i hotellets foajé är hon helt slut. Hon och hennes pappa var tvungna att parkera bilen en bit bort och gå utmed Göteborgs gator till vår mötesplats. Den sociala fobin pumpar i Meas kropp och hon skakar. Hon återhämtar sig en aning när nästa hinder på vägen gör sig synlig. Hissen! Det är otänkbart att Mea åker hiss sju våningar upp. I stället påbörjar vi en för oss alla ansträngande bestigning av trapporna. Hur ska den här intervjun ens gå?, hinner jag tänka när vi flåsar oss uppåt. Väl uppe pustar Mea ut, läser av rummet vi ska vara i, placerar sig nära pappa och samlar all resterande kraft till att besvara våra frågor. Hur har skolan funkat för dig? – Jag tyckte lågstadiet var bra. Jag hade kompisar och så. Men jag bytte klass i fy ran och då blev det dåligt. Jag gillade inte klasskompisarna. Jag grät på morgonen och ville inte gå dit. Jag gick ju dit fram till sexan, men det var svårt. När blev det ohållbart i skolan?

Att Mea 15 år ens ställde upp på en intervju förvånade många. Mamma, pappa, oss på Attention, och inte minst henne själv. Hon har varit mer eller mindre helt isolerad hemma i lägenheten i Varberg i över ett och ett halvt år. Hon har inte åkt bil, än mindre lämnat stan. Men så fick hon se Attentions efterlysning efter barn med NPF som inte längre går till skolan. Hon var fast besluten direkt – hon ville berätta! Drivkraften att vilja dela sin berättelse var just där och då större än alla hinder som skulle komma på vägen in till centrala Göteborg. ● Text & foto: Nina Noren ochautismhadeattsenarejagadhd.

Kände du att lä rarna och klasskom pisarna förstod dig? – Vissa lärare försökte förstå. Det fanns en person som jag litade på. Jag var ofta med kuratorn eller satt i lärarrummet. Jag har aldrig haft en kompis som verkligen förstår mina problem. Vi missförstår lätt varandra och det blir jobbigt. När slutade du helt att gå till skolan?

Hur känner du nu inför nian?

Vad skulle du behöva för att kunna stanna kvar i skolan?

– Jag försöker få till en så bra rutin som möjligt på morgonen. Då mår man bättre under dagen. Jag har behövt ta det lugnt och gjort saker jag mår bra av. Pysslat eller målat. Jag har också gjort skolarbete när jag orkat. Jag får lite uppgifter hem skickade och har läst svenska, engelska, slöjd och bild.

Vad tror du det är i skolmil jön som inte funkar för dig?

– Det är för mycket ljud, intryck och ”gre jande” överallt. Jag tycker egentligen om att vara i skolan om det bara inte var en massa barn överallt. Jag gillar inte folk.

– På slutet av mellanstadiet började jag bryta ihop och bara springa ut ur klass rummet. Ingen förstod riktigt vad som hände med mig. Inte jag heller. Sedan förstod mamma att det kanske kunde vara panikångestattacker och att jag kanske hade en diagnos. Jag fick veta några år

Hur har dina dagar sett ut när du varit hemma?

sexan kom jag aldrig tillbaka till skolan” 25

– Efter sommarlovet i sexan kom jag aldrig tillbaka. Jag gick inte ens på skolavslutningen. På sommarlovet sade jag upp kontakten med alla kompisar. Jag blev helt isolerad. I sjuan och åttan har jag gått dit bara då och då. Åker dit en stund och bara sitter och läser i ”flexrummet”.

Mea 15 år: ”Efter

– Nu känns det som jag vill komma dit mer i nian och lära mig vara i skolan. Jag vill gå gymnasiet och vill verkligen få in skolrutinen och känna att det är okej att vara där. Jag kommer vara i flexrummet där en lärare alltid finns. Jag tycker om honom som jobbar där, han verkar schysst och förstår mig mer och mer. En dryg halvtimme har gått och det syns direkt på Mea när energinivån är dränerad. Vi avrundar intervjun och säger hej då. I hennes ögon ser jag en lättnad, men också en stolthet. Hon utmanade sig själv och lyckades trots alla hinder på vägen. ● sommarlovet i

– Mamma eller pappa som är min trygg het, men det går ju inte. Så jag behöver känna att jag har en säker utväg från allt om jag får panikångest. Jag vill ofta bara fly hem, men det kan jag inte eftersom det är för långt.

Barnpsykiatern

Eva och hennes man är förbi sina egna behov för länge sedan och de har till och med övervägt separation för att Stella ska kunna bo växelvis med sina syskon.

tella var en av många duktiga flickor med autism som ingen lade märke till förrän alldeles för sent. I våras gick hon ut nian utan betyg efter att ha suttit hemma hela högstadiet. Stellas mam ma Eva som är barnpsykiater på Bup var snabb att upptäcka att Stella har adhd, men det dröjde innan hon såg autismen.

Problematisk skolfrånvaro kan drabba vilken familj som helst oavsett föräldrastil och kunskapsnivå. Det vet Eva som är barnpsykiater och mamma till Stella som inte gått i skolan på tre år.

– Stella har ett enormt behov av mig. Jag kan knappt lämna huset och vill Stella något måste jag släppa allt annat för att undvika våldsamma utbrott. Det går ut över våra andra tre barn som ständigt får stå tillbaka. Till och med 10-åringen som också har autism och adhd får stå tillbaka. Äldsta drar sig undan och min yngsta som är fem sa häromdagen att det hon önskar sig mest av allt är en dag med mamma.

Problematisk skolfrånvaro från tidig ålder Redan i slutet av lågstadiet började Stella stanna hemma ibland. Till exempel en gång när det var skolfoto och hon vägrade gå dit för att en lock i håret blev fel. Under mellanstadiet ökade frånvaron och det blev väldigt personberoende vilka lektioner Stella klarade att gå på. – Klassläraren var rak och tydlig och uttryckte sig utan sociala krusiduller så henne gillade hon. Läraren i hemkunskap pratade en annan dialekt så därför gick hon inte på den. Och om en anpassning blev lite annorlunda än utlovat någon gång totalvägrade hon det ämnet därefter. Det var när hon blev så här oflexibel som jag slutligen bad om en autismutredning, berättar Eva. Stella har alltid strävat efter att vara som alla andra. När hon skulle börja sjuan sa hon nej till anpassningar för att hon ville vara normal. Hon gick en vecka i skolan och sedan orkade hon inte mer. – Hon blev som en utbränd. Orkeslös och sov mycket utan fysisk förklaring.

Text: Linnea Rosenberg ● Foto: Adobe Stock med hemmasittande barn:

Måste komma tillbaka till jobbet I höst ska Stella börja på ett individuellt gymnasieprogram i en autismgrupp. Eva är pressad att bryta Stellas beroende av henne eftersom sjukersättningen kommer sänkas och det kommer bli svårt att bo kvar i huset om hon saknar tillräcklig in komst. Därför har hon sett till att kuratorn på habiliteringen gjort en orosanmälan till socialtjänsten, som hon hoppas ska leda

– Vi gett upp våra egna behov. Det enda viktiga är att Stella och de andra barnen mår bra. Men jag försöker att uppskatta det jag har också. Om jag får dricka en kopp kaffe ostört på bron på morgonen, vilket händer någon gång i månaden, så är jag nöjd!

– Under mellanstadiet började Stella uttrycka att hon inte trivdes i skolan. Hon misstolkade sociala signaler och upplevde att ingen förstod henne och att alla var dumma. Men varken lärarna eller ens jag såg hennes behov, berättar Eva.

Hela familjen påverkas av Stellas mående Alla år som Stella kämpat mot sina svårigheter har satt djupa spår i både henne själv och resten av familjen. Upplevelsen av att inte passa in har lett till social fobi, panikångest, självskador och suicidplaner som slutat med inläggning tre gånger. Eva är sjukskriven för utmattning sedan ett år tillbaka och lägger nästan all sin tid och energi på att stötta Stella.

”Jag vet inte heller vad jag ska göra”

Hon fick läsa lite hemifrån men kräktes av ångest när hon skulle gå och hämta böcker i skolan så det fick jag göra, för klarar Eva.

● TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO 26

– Här sitter jag med specialistkom petens i neuropsykiatri i ett hus som ser ut som en soptipp med ett barn som hindrar mig från att gå ut, och folk utan insikt som tycker att jag borde sätta gränser. Om det blir så här när mitt barn drabbas, hur svårt är det då inte för alla andra? ●

Vi föräldrar har gett upp våra egna behov. Det enda viktiga är att Stella och de andra barnen mår bra. 27

Handar om okunskap snarare än ovilja

Eva förstår alla föräldrar till hemmasit tande barn som är upprörda över att deras barn inte får rätt stöd från Bup, skolan eller socialtjänsten. Samtidigt kan hon konstatera att det ofta beror på okunskap snarare än ovilja. – Det finns stora kunskapsluckor inom skola, vård och omsorg. Varken Bup eller någon annan instans sitter på en färdig lösning som fungerar för de flesta. Jag som barnpsykiater vet inte hur jag ska lösa det här och häromdagen läste jag om en rektor med hemmasittande barn som kände likadant. Hon tillägger att det också finns många famlande hjälteföräldrar som kämpar mot en ofta oförstående om givning, och inte bör klandra sig själva eller sitt föräldraskap för de svårigheter deras familjer drabbats av.

till LSS-insatser i form av avlastning och hjälp med att få Stella att gå i skolan. Att Eva är barnpsykiater har givetvis varit en tillgång för Stella och resten av familjen. Hon insåg snabbt att några av barnen behövde anpassningar och fixade whiteboard, bildstöd och andra former av förtydligande av tillvaron i god tid. Och hon såg behovet av adhd-utredning och drev igenom det. Samtidigt har hennes yrkesroll varit en nackdel: – Jag inser nu att vi bad om hjälp alldeles för sent för att jag har så mycket egen kunskap. Jag inser också att vi borde sett till att Stella fick alla anpassningar i skolan direkt i stället för att sätta in dem stegvis. Men ingen visste bättre då, inte ens jag visste bättre!

Långa vårdköer Långa väntetider till vård är inget nytt utan har funnits i Sverige sedan lång tid. Politiska initiativ har tagits för att råda bot på detta, men utan någon tydlig förbättring. Tvärtom, kö erna är inom många områden längre än någonsin. Regeringen tillsatte därför för två år sedan en utredning vars uppdrag var att korta väntetiderna i vården.

Utredningen har nu lagt fram flera viktiga förslag som Attention i sitt remissvar ställer sig positiva till. Utredningen har med rätta reagerat på att nuvarande tidsgränser i vårdga rantin förefaller ha uppfattats som målsättningar för vården att ta sikte på, inte som yttersta gränser inom vilka medicinska prioriteringar ska ske. En striktare syn på vårdgarantins tids ramar, liksom att undersökningar/utredningar ska omfattas av vårdgarantin, är viktiga för att korta de utredningsköer som vi länge kritiserat. ●

Utspelet följdes inte heller av någon konkret plan hur detta skulle kunna genomföras och vilka insatser det skulle leda fram till. Attention påpekade omedelbart det olämpliga i att presentera förenklade förslag som riskerar att bygga på fördomar och öka stigmat. Det är ett faktum att tillgången till vård är sämre för vissa barn, vilket tyder på att det finns en underdiagnostisering, men anledningen till detta måste undersökas noggrant innan problemet går att åtgärda.

ATTENTION PÅVERKAR

slagtränsomDiagnoserpolitiska

Några få veckor innan valet lanserade Stockholmsmoderaterna ett uppmärksammat och hårt kritiserat förslag om att screena barn i utsatta områden för adhd. Det vi och många andra reage rade på var den starka kopplingen till att minska brottsligheten.

Våra medlemmar blir upprörda när orealistiska och dåligt för ankrade förslag läggs som politiska slagträn för att vinna väljare. Vi kräver mer respekt för kunskap och dialog av våra folkvalda. Tillsammans med representanter från Attentions kunskapsråd och andra sakkunniga skrev vi en debattartikel om behovet av en seriös samhällsdebatt om adhd. Artikeln mynnar ut i slutsatsen att det behövs en nationell plan för vård och stöd för personer med adhd, oavsett ålder och bakgrund. Kunskapen inom områ det har ökat väsentligt på senare år. Det finns forskningsresultat och kunskap om hur adhd ska hanteras men den måste imple menteras, vård och stöd måste samordnas och effektiviseras för att nå ut i alla delar av samhället. Planen ska tas fram i nära samverkan med intresseorganisationer och forskare. Den ska sikta på enkla processer, tydlig ansvars fördelning och hög tillgänglighet. Den ska vara evidensbaserad och omfatta hela livet från BVC till äldrevård. ● » Hela artikeln finns på vår webb www.attention.se

Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har under ett par års tid arbetat med att ta fram nationella riktlinjer för NPF, gällande adhd och autism. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att den vård och det stöd som ges är god, jämlik, kunskapsbaserad, säker och effektiv. Riktlinjerna används också för uppföljning och uppdateras vid behov. Vi väntar med spänning på dem, då sådana ramar och riktlinjer har saknats. En remissversion av riktlinjerna kommer att vara tillgänglig från månadsskiftet oktober/ november. ●

Vi gör världen lite bättre, en imänniskataget Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Läs mer om oss på nytida.se Vi har massor med roliga läger korttidsvistelseroch både på vardagar och helger. Vi gör saker både i stan och på landet : studsar JumpYard,på bowlar, går på hundpromenad och mycket annat. Anmäl dig nu!PASSA PÅ! VI PLATSERHARKVAR. Gå gärna in Attention-play!på Visste du om att Attention har en Youtube-kanal full proppad med filmer som har fokus på (NPF)?funktionsnedsättningarneuropsykiatriska 29

Attentions skolrapport 2022:

Vad beror oron på? Oron beror på tidigare erfarenheter av organisatoriska och pedagogiska brister, personalomsättning och bristande kom munikation mellan hemmet och skolan, där man upplever att skolan inte tar bar nets behov på allvar. Det kommer också av att kunskapen om NPF och därmed barnets behov upplevs som låg bland personal och skolledning. Det leder till konflikter, brist på förståelse och ibland även misstro.

När skolan inte förmår att ta sitt ansvar hamnar ansvaret i vårdnadshavarnas knä. De lämnas att själva stötta och hjälpa sitt barn till någon form av undervis ning. Även här talar siffrorna sitt tydliga språk; nästan sju av tio som svarat på enkäten har fått en försämras psykisk hälsa på grund av barnets skolsituation och mer än fyra av tio har drabbats av utmattningssyndrom. Anmärkningsvärt är att mer än var tredje har fått gå ner i arbetstid (38 procent) eller till och med slutat arbeta helt (8 procent). ● » Läs & ladda skolrapporten:ner skolkampanjwww.attention.se/

Alarmerande stor oro inför skolstart

Psykisk ohälsa och låg självkänsla Sju av tio är oroliga för att barnets själv känsla ska försämras av skolsituationen och nästan sex av tio uppger att barnet mår dåligt av skolmiljön. Över fem av tio oroar sig för att barnets psykiska hälsa ska försämras på grund av situationen i skolan. Över hälften svarar att de är oroliga för att barnet inte ska vilja gå till skolan på grund av skolsituationen. Föräldrarna drar ett tungt lass Föräldrarna beskriver en enorm kamp för att försöka få skolan att förstå, agera och se till barnets individuella stödbehov.

I början på september lanserade Attention årets skolrapport. Rapporten bygger på vårdnadshavares enkätsvar angående deras och barnens känslor inför skolstart. Det är en dyster verklighet många familjer gick tillmötes när höstterminen inleddes. Över hälften (56 procent) av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) känner mycket eller ganska mycket oro inför skolstart. Bland deras vårdnadshavare är oron ännu större, 70 procent.

Text: Nina Norén ● 30

– Jag är i grunden gymnasielärare men jag har de senas te åren framför allt arbetat med det i skolan som ligger mig närmast hjärtat – elevhälsofrågor. I grundskola och gymnasi um har jag arbetat i elevhälsoteam, både i rollen som specialpe dagog och som biträdande rektor.

Hallå Susanne!där projektledare för ”Vägen tillbaka”

När startade projektet?

Om man är intresserad av att bidra till projektet – hur gör man då?

Vad gjorde att du sökte jobbet?

Vilka riktar sig projektet till?

– Vi har under våren haft fokusgrupper med barn och unga för att lyssna in deras erfarenheter och tankar framåt. Vi har också ge nomfört en kortare enkät till barn. Vi vill ha med barnens perspek tiv i det material vi producerar och i den information vi sprider.

– Målgrupp i projektet är barn och unga i åldern 10–16 år med NPF och som befinner sig i en situation med problematisk skol frånvaro. Föräldrar till dessa barn samt de som arbetar i skolan, är sekundära målgrupper i projektet.

– Då får man gärna mejla mig: susanne.berneklint@attention.se ●

Vad har ni gjort hittills?

Vad händer under hösten?

– Projektet startade 1 januari i år. Det är ett treårigt projekt som drivs av Attention och finansieras av Allmänna arvsfonden.

Vi vill i projektet lyfta barnens, och de anhörigas, röster och egna erfarenheter kring hur de upplever sin situation och sät ta fingret på vad som är viktigt för att nå förändring. Barn och föräldrar ska ges möjligheter till mötesplatser och aktiviteter för gemenskap, igenkänning, erfarenhetsutbyte och utbildning.

Vi kommer också anordna föräldraträffar utifrån teman, där det primära är att utbyta erfarenheter och tipsa varandra.

Vi kommer förstås att besöka fler av våra lokalföreningar för att berätta vad som hittills framkommit, diskutera och fånga upp tankar framåt vad gäller aktiviteter för målgruppen. Insändare, panelsamtal (med olika professioner som berörs av frågan) samt deltagande på mässor och konferenser är också aktiviteter för hösten.

– Förutom aktiviteter riktat till barn har vi haft fokusgrup per med ett 70-tal föräldrar samt intervjuat barn, föräldrar och verksamheter vilket kan ses i sociala medier och i vår tidning nu i september. Det har varit ett enormt intresse av att delta i, och bidra till, projektet vilket jag också vill passa på att tacka alla för!

31 ATTENTIONKOLL!

Den erfarenhet och kunskap som framkommer i och med projektet vill vi, i ett senare skede, förmedla till de som arbetar i skolan men även till andra som har till uppgift att hjälpa och stötta dessa barn och unga samt deras föräldrar.

Hur ska ni få barn och unga delaktiga i ert arbete?

– Utifrån enkät, fokusgrupper och intervjuer kommer vi un der hösten att genomföra fördjupade samtal med föräldragrup per där vi utgår från teman som vi har fångat upp och ringat in under höstens fokusgrupper. Vi planerar för skrivträffar med barn och unga med syfte att de ska få träffa andra i liknande situation, men också för att bidra med sina erfarenheter och komma med input till ytterligare aktiviteter i projektet.

Attention i samarbete med IshockeyförbundetSvenska Attention och Svenska Ishockeyförbundet har fördjupat sitt samarbete, som inleddes för flera år sedan. Under våren tog vi tillsammans fram ett nytt, uppdaterat och fylligt utbildningsmaterial med fokus på NPF. De genomför nu under hösten NPF-inriktade

utbildningsinsatser där Attention föreläser. Filmer UVAS-projektetfrån Attentions Arvsfonds-projekt ”Vägen vidare” har tagit fram två filmer. I filmerna intervjuas Jessica och Tinus som båda saknar arbete eller sysselsättning. » Se filmerna på Attentions Youtubekanal ”Attention Play”. Foto: Adobe Stock Foto: Adobe Stock SPF seniorerna bjuder in till webbinarium om äldre med NPF Den 28/9 kl 14:00–15:30 deltar Attentions projekt ”Äldrelyftet” i SPF seniorernas digitala föreläsning ”Om jag hade vetat – äntligen förstår jag varför livet blev kaos”. Projektets ambassadörer Kajsa Edman och Kenny Kvarnström kommer delta ihop med projektledaren Annika von Schmalensée. » Läs hela inbjudan och hitta länk till anmälan via: www.attention.se/aldrelyftet 32

Kostnadsfria skolföreläsningar Under skolkampanjen i september erbjuder vårt arvsfondsfinansierade projekt ”Vägen tillbaka” följande intressanta föreläsningar: Skoljuridik för vårdnadshavare, Kommunikation skola – vårdnadshavare, Skolforskning och en föräldrainriktad Underföreläsning.kampanjmånaden är föreläsningarna öppna för alla och ligger öppet månad en ut. Efter det måste du vara medlem hos Attention för att se dem. » Du hittar dem via din medlemssida på www.attention.se

Nu är vi åter fler än 16 000 medlemmar. Inbetalningar som görs från och med den 1 oktober gäller för hela nästa år, så bra läge att försöka nå nya personer som kan vara intresserade av att bli medlemmar i Attention. kongress

personer

om NPF. I november lanserar projektet en digital utbildning och studiecirkel med föreläsningar av bland annat Bo Hejlskov Eléven till familjehem som tar emot barn

inom Attentions Arvsfondsprojekt ”Ung Dialog”. I oktober lanserar projektet en omfattande digital utbildning riktad till

En hemsida för medföräldraradhd

Just nu arbetar Attention tillsammans med habiliteringens Adhd-center i Stockholmsregion och KIND, Karolinska institutet, för att ta fram en hemsida som riktar sig till föräldrar med adhd. Tanken är att stärka föräldrarna med hjälp av igenkänning och strategier för ett enklare föräldraskap. Hemsidan utgår ifrån föräldrastödsprogrammet IPSA (Improving Parenting Skills Adult adhd) och är planerad att lanseras under 2023.

unga med NPF. » Håll utkik på projektets www.attention.se/ung-dialogwebbsida: FANNY EKLUND (TH) OCH JACQUELINE HELLMAN TRESCHOW ARBETAR I PROJEKTET UNG DIALOG. 33

men

intressant som händer på er ort. » Skicka förslag till redaktionen@attention.se ATTENTIONKOLL! PÅ GÅNG I Ung Dialog-projektet Det är mycket på gång i

PixabayFoto: Foto: Susanne Kronholm Foto: Adobe Stock Vad händer HOS DIG? KALENDARIUM 2022, KONFERENSER OCH SEMINARIER DÄR ATTENTION DELTAR ELLER ÄR MED OCH ARRANGERAR: SEPTEMBER 28 Grundkurs NPF 29–30 Skolläkarföreningens 100-årsjubileum 30 Strukturerat NPF-arbete i skolan OKTOBER 10 World Mental Health Day 14 Forskarskolan i specialpedagogik om tidiga insatser 22–23 Föreningskonferens 27–28 Funktionshinder i tiden NOVEMBER 10 En skola för alla – oavsett funktionsförmåga 17–18 MR-dagarna 22 Ung Dialog föreläser på Socionomdagarna DECEMBER 28/11–2/12 Metalls

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, även om spännande och annat höst HVB-hem och

Läge för medlemsvärvning!

Attention Lindesberg med grannkommuner Adina Langseth www.lindesberg.attention.seinfo@lindesberg.attention.se ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Linköping Susanna von Sehlen info@linkoping.attention.se

Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com UPPSALA LÄN Attention Enköping www.attention-enkoping.seordforande@attention-enkoping.se

Attention Globen med omnejd www.attention-globen.seinfo@attention-globen.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs 072-004 93 15 www.attention-eskilstuna.sekontakt@attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 www.attention-eskilstuna.sestrangnas@attention-eskilstuna.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar www.kalmar.attention.seinfo@kalmar.attention.se

Attention Haninge-Tyresö www.haningetyreso.attention.sekontakt@haningetyreso.attention.se

STOCKHOLMS LÄN Attention Stockholms län (länsförening) Brännkyrkagatan 91 118 23 Stockholm 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) www.stockholmslan.attention.sekansli@attention-stockholmslan.se

www.attention-hubosa.se Attention Järfälla/Upplands-Bro Facebook:www.jarfalla.attention.seinfo@jarfalla.attention.seAttentionJärfälla/Upplands-Bro

Attention Roslagen www.attention-roslagen.seinfo@attention-roslagen.se

Attention Göteborg Egil Aasgaard 031-13 19 00 www.attentiongbg.sekontakt@attentiongbg.se

Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg www.attention-habo.seinfo@attention-habo.se

RIKSFÖRBUNDET

Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon: 073-941 68 63

Attention Södertälje/Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net

Attention Malmö 076-033 14 97 www.attention-malmo.sekontakt@attention-malmo.se

DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 www.attention-dalarna.seinfo@dalarna.attention.se

Attention Falkenberg-Varberg www.attention-falkenberg-varberg.seinfo@attention-falkenberg-varberg.se

Attention Söderhamn Mona Bårman soderhamn@forening.attention.se

Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 attentionsoskane@yahoo.se42

Attention Bollnäs Ingrid Svedberg 073-839 25 33 www.attention-bollnas.seattention.bollnas@gmail.com

KRONOBERGS LÄN Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 www.kronoberg.attention.seinfo@kronoberg.attention.se

Länsföreningen är en sammanslutning av lokalföreningarna i Stockholms län och har inga enskilda medlemmar. Som medlem tillhör du din lokalförening. Attention Stockholm (lokalförening) Folkungagatan 122 116 30 Stockholm 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) www.attention-stockholm.seinfo@attention-stockholm.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Emelie Lindell 073-9500849 Hemsida:info@attention-gotland.sewww.attention-gotland.se

NORRBOTTEN LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Ewa Telefon:Niemi070-2093198 Hemsida: www.attention-lulea-boden.seE-post: sannajohanna21@gmail.com

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås info@attention-borås.se

Attention HÖK (Hisingen-Öckerö-Kungälv) Gunilla Lundgren attentionhok@gmail.com

GÄVLEBORGS LÄN Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se

ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR

AttentionJönköpingslängJönköping E-post: info@jonkoping.attention.se

SKÅNE LÄN Attention Lund www.lund.attention.seinfo@lund.attention.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 www.attention-uppsala.seewa.wikander@telia.com VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 kontakt@attentionvarmland.se www.karlstadvarmland.attention.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå www.attention-skelleftea.seinfo@attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) www.attention-umea.seinfo@attention-umea.se Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Tina Höglund tinablomhoglund@gmail.com Attention Ånge Lena Persson 070-664 91 45 www.attention-ange.seinfo@attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 www.attention-ovik.seinfo@ornskoldsvik.attention.se

Attention Halmstad-Hylte-Laholm Martina Wikås www.attentionhalmstad.seinfo@attentionhstd.se

Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 www.attention-ostergotland.seattention-ostergotland@hotmail.com

Attention Uddevalla Anita Larsson www.attention-uddevalla.seinfo@attention-uddevalla.se ÖREBRO LÄN Attention Örebro Karin Trulsen 0762-56 90 83 www.attention-orebro-lokal.seforeningenattention.orebro@gmail.com

Attention Nacka/Värmdö 070–281 62 40 www.attention-nackavarmdo.seinfo@attention.nackavarmdo.se

Attention Huddinge-Botkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com Attention Västerås Inger M Johansson 0708-51 46 67 www.facebook.com/AttentionVasteraswww.attention-vasteras.seinfo@vasteras.attention.se

Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson www.sollentunavasby.attention.senpf@sollentunavasby.attention.se

Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 www.attention-helsingborg-angelholm.seinger.b.nilsson@telia.com

Attention Trelleborg Irene Sjöström irensjostrom@gmail.com 0765-77 04 04

Attention Nynäshamn kontakt@attention-nynäshamn.se

HALLANDS LÄN Attention Kungsbacka info@attentionkungsbacka.se 079-333 10 20 www.facebook.com/attentionkungsbacka/ordforande@attentionkungsbacka.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Marina Eriksson 070-37 57 370, dagtid (Marina, ordf.) info@jamtlandharjedalen.attention.se www.jamtlandharjedalen.attention.se

Attention Täby med omnejd www.attention-taby.seinfo@attention-taby.se Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 www.attention-solna-sundbyberg.sesundbyberg.sekontaktperson@attention-solna-

Attention Mölndal Charlotte Boqvist www.molndal.attention.seinfo@molndal.attention.se Attention Lerum Linda Poidnakk 0733-161 580 www.attention-lerum.seinfo@attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 www.skaraborg.info@skaraborg.attention.seattention.se

Har du också erfarenhet av att inte känna dig som alla andra? Delta i en enkätundersökning och bidra med dina erfarenheter. Enkäten handlar om bemötande och riktar sig till dig som tilldelades könet kvinna vid födseln, har ADHD/autism och är mellan 16-40 år.

Är ditt barn en Hjärndetektiv? För mer information, kontakta Terje Falck Ytter på telefon 0704 58 1475 eller via mail terje.falck ytter@ki.se Är niJagmed?heter PIP och är en www.pipstudien.seSehjärndetektiv!merpå VI SÖKER DELTAGARE TILL EN STUDIE OM BARNS UTVECKLING Vad handlar studien om?  Vi studerar barns utveckling i förskoleåldern, med fokus både på hjärnan och beteende. Vem kan vara med?  Barn mellan 3 och 4½ år med autismspektrumtillstånd eller utvecklingsförsening/intellektuell funktionsnedsättning  Barn mellan 4 och 5½ år med ADHD Vad innebär det att vara med?  Vårdnadshavare besvarar frågeformulär hemma.  Besök vid KIND (Karolinska Institutet, Stockholm) som innehåller många olika uppgifter och undersökningsmoment (iPad uppgifter, lekobservation, salivprov, mm.) här får barnet vara en Hjärndetektiv under en dag. Lyssna på oss!

Är du intresserad av att få veta mer om projektet? lyssnapaoss@demokratipiloterna.sewww.lyssnapaoss.se

Nu kan du som är medlem i Attention köpa Adhd på jobbet till det rabatterade priset 179 kr! Gå in på nok.se och ange ”attention” i kassan. Erbjudandet gäller till den 31/10 2022.

QR kod till SAGA projektets hemsida ADHD PÅ JOBBET

Vill du delta i projektet: Internetförmedlad KBT behandling mot sömnproblem för ungdomar (13 17 år) med Autismspektrumtillstånd (AST)?

Anmäl dig eller höra mer om projektet genom att mejla till: saga@iterapi.se

Med rätt kunskap och anpassning behöver adhd inte vara ett hinder i yrkeslivet – med rätt strategier kan man fungera bra och dessutom nå sin fulla potential.

Adhd på jobbet av Lotta Borg Skoglund och Martina Nelson ger ökad kunskap om hur adhd kan yttra sig i vuxen ålder i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet.

I boken Livsberättelser om adhd och autism berättar tretton personer hur det är att få en NPF-diagnos på äldre dar. Boken skildrar barndomens kamp i skolan, ett utmanande arbetsliv, sargad självkänsla, självmediciner ing, ångest, depression, utmattning samt svårigheter i familjeliv och relationer. Men många vittnar även om ett spännande och rikt liv, om försoningen med sig själv och om sorgen, hoppet och modet att förändra. Berättelserna följs upp av experterna Lotta Borg Skoglund, Susanne Rolfner Suvanto, Taina Lehtonen och Magnus Werner. Boken vänder sig till dig med egen NPF-diag nos, till dig med misstanke om egen diagnos, till närstående och till dig som möter äldre med NPF i ditt yrkesliv. hadejagvetat –

AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm

”Om

blevvarförförståräntligenjaglivetkaos”

Livsberättelser är skri ven i samarbete med Riksförbundet Attention och ingår i projektet Äldrelyftet. Redaktör är Caroline Jonsson.

Boken finns att köpa hos bokhandlare, på nätet och i butik samt på www.gothiakompetens.se

Attentions medlemstidning nr 3, tema problematisk skolfrånvaro

Articles inside

ATTENTIONKOLL

Hallå där projektledaren för ”Vägen tillbaka”

Skolrapport inför skolstart

Barnpsykiatern med skolfrånvarande barn

ATTENTION PÅVERKAR

DO om anmälningar gällande elever med NPF

Sjubarns pappan Per kämpar mot kommunen

Forskning om problematisk skolfrånvaro pågår

NPF-coachen hjälper elever tillbaka

Max gick från utmattad till nyfiken

Flyttade 100 mil för att rädda Elsa

”Mitt problem var skolmiljön”

NP-center jobbar med små steg

TEMA PROBLEMATISK SKOLFRÅNVARO

Be right back-teamet jobbar med skolhundar

LEDARE