När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.
Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.
När höstterminen började var för ändring tydlig. Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.
Noah är en glad och härlig kille på 13 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.
–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läx läsning, men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.
Läsningen flöt på
Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott,
Equazen, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.
Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till skolan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.
Så glada för Equazen® –Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.
–Vi är så glada för Equazen och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.
Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.
Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.
I en svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3.
Experter över hela världen rekommenderar Equazen till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.
*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-con trolled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry. Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se
– Nytt namn samma innehåll!
eye q utvecklades av engelska forskare i bolaget Equazen för över 20 år sedan och har sedan dess varit många familjers favorit runt om i världen. Internationellt är Equazen även namnet på produkterna. Nu justerar vi detta även i Sverige. eye q blir nu Equazen - innehållet förblir däremot samma välbalanserade kombination av fettsyror na EPA, DHA och GLA.
Eftersom vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6 och inte kan tillverka dem själv så måste de tillföras via kosten. Equazen innehåller en välstuderad och specifik kombination av fettsyror, är därför trygg att använda och ett enkelt och smidigt sätt att tillgodose det dagliga intaget.
Equazen finns som kapslar, tuggisar och flytande. Equazen säljs på apotek och i hälsobutiker.
GOD HÄLSA ÄR ETT AV DE GLOBALA MÅL som för några år sedan antogs av FN:s medlemsländer. Att få vara frisk och må bra är en förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till hållbar utveckling, heter det i texten som kallas Agenda 2030.
I DET HÄR NUMRET berättar vi om olika sätt att uppnå hälsa. Det handlar både om goda levnadsvanor, en berikande fritid och att få göra något meningsfullt tillsammans med andra. Vi får möta flera personer som hittat sitt eget sätt att må bra på. Det har alltid varit viktigt för oss i Attention att lyfta fram goda exempel, liksom människors egna strategier som gör att livet fungerar. Vi kallar det lösningsfokus.
MEN ATTENTIONS ROLL är också att påvisa samhällets brister och ge röst åt individer och grupper som sällan hörs. Vi lyfter fram våra medlemmars erfarenheter och visar på olösta samhällsproblem. Många gånger utgår vi från våra egna medlemsundersökningar. I dem frågar vi våra medlemmar hur de upplever sådant som skola, jobb, anhörigskap eller vård. Under hösten har vi genomfört två sådana undersökningar som berör arbetslivet.
DEN ENA GÄLLER UNGDOMAR SOM HAMNAT MELLAN STOLARNA och som varken studerar eller arbetar. Unga med funktionsnedsättning är överrepresenterad i den gruppen och många har en neuropsy kiatrisk diagnos. Att man hamnat där beror ofta på tidigare skolmisslyckanden, psykisk ohälsa och dåligt självförtroende. De unga berättar för oss om den frustration de känner över att de får vänta så länge på att få hjälp och att det stöd man erbjuds är så uppsplittrat.
VI HAR OCKSÅ FÖLJT UPP FÖRRA ÅRETS ENKÄT som riktar sig till dem som har eller har haft ett arbete. Resultatet visar att en majoritet upplever sin NPF-diagnos som en nackdel på jobbet. De vanli gaste utmaningarna på jobbet är stress, en rörig och ostrukturerad arbetsmiljö samt ett otydligt ledarskap.
MED DESSA UNDERSÖKNINGAR som grund vänder vi oss till alla dem som kan bidra till förändring. Det gäller allt från vår nya regering, till arbetsgivare och fackliga organisationer. Tillsammans kan vi skapa ett bättre och mer inkluderande arbetsliv.
TEMA RÖRELSE & HÄLSA: En god sömnhälsa – hur får man det?
Ishockeymålvakten Linus Söderström har Asperger 12 Clara trivs med hästar 14 ”Delta Ung”– samtal om livet i gymmet 18 Gävle södra: En scoutkår med koll på NPF 21 Hälsofrämjande aktiviteter ute i lokalföreningarna 22 Badmintonspelandet blev Joels revansch 24 PORTRÄTT:
Anders Bagge om sin adhd och konsten att slutföra 26 AKTUELLT:
NPF-anpassat gymnasieprogram i Jämtland 28 ATTENTION PÅVERKAR 30 ATTENTIONKOLL
Årets Föreningskonferens – en energiboost! 31 Ny enkätrapport från projektet Vägen vidare 34 LOKALFÖRENINGARNA
Skolan var jobbig, men viljan att spela hockey var starkare.
Riksförbundet Attention sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), påverkar beslutsfattare och erbjuder gemenskap. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.
Bli medlem i Attention: www.attention.se/bli-medlem
Kontakta Riksförbundet Attentions kansli för adress- och prenumerationsärenden: kansliet@attention.se 073-941 68 63
Utgivare: Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Sandberg Redaktör: Nina Norén
Layout: Pernilla Förnes
Omslagsfoto: Alexander Lindström
Ledarfoto: Caroline Andersson Korrektur: Karin Friberg
Tryck: Mixi Print Kontakta redaktionen: redaktionen@attention.se
Annonsbokning: anders@businessfactory.se peter@businessfactory.se
Anton 33, har insomningssvårigheter och har hela sitt vuxna liv sovit med hjälp av melatonin, ett sömnhormon som hjälper dygnsrytmen.
– Ofta är jag helt enkelt inte trött, men ibland är jag inte heller fokuserad på att jag ska sova, berättar Anton.
När Anton var liten var hans sömn orolig, han blev trött i skolan och det var svårt att fokusera. Anton har en asperger-diagnos och via vårdcentralen fick Anton bland annat testa massage i syfte att underlätta insomning, men det hjälpte inte. Genom BUP fick Anton så småningom en armbandsklocka som kunde mäta rörelse och ljus – och då andra strategier för bättre sömn hade upp fyllts och visat sig inte fungera tillräckligt bra, fick Anton börja med melatonin.
– Jag kan ha svårt att sova ändå i peri oder, men melatonin har verkligen hjälpt mig.
När Anton fyllde 18 blev han hänvisad till en privatklinik och fick inte längre melatonin utskrivet. Sedan dess har han importerat från Frankrike.
– Jag tycker att det är onödigt krångligt. Melatonin finns ju receptfritt för jetlag, men det är jättedyrt.
Antons sömnvanor har varierat, bero ende på allmäntillstånd och dagsform. I
perioder av intensivt jobb har det varit lättare att somna på grund av att tröttheten har kommit naturligt.
– Samtidigt kan det också vara lättare att somna på sommaren, eftersom man är ute mycket och inte behöver vara stressad för att man ska gå upp en viss tid.
Rutiner som främjar sömnen Anton har etablerat vissa strategier för att underlätta sin insomning. Han prome nerar exempelvis i dagsljus minst en halvtimme varje dag. Han startar heller inga nya aktiviteter efter klockan nio på kvällen. Tidigare hade Anton satt gränsen till klockan elva, vilket gjorde att han inte hann varva ner tillräckligt innan han skulle gå och lägga sig.
– Nu försöker jag också undvika alla skärmar, så jag spelar piano eller läser en bok istället. Eller diskar.
Anton försöker också äta middag, gå och lägga sig och gå upp ungefär samma tid varje dag, över hela veckan. Och även
om det skulle bli sent någon kväll, förstör det inte på samma sätt längre. Han blir mest bara lite tröttare dagen efter, men kommer ikapp.
Idag ser antal sömntimmar bra ut, konstaterar Anton och tittar på sin mobil. De röda och gröna staplarna visualiserar hans sömnmönster och ger åtminstone en fingervisning om antal timmar, även om han ibland sover så oroligt att mobilen tror att han är vaken och att stillaliggande ibland feltolkas som sömn.
Vissa dagar är det svårt att somna ändå, trots rutiner och melatonintillskott. Då går Anton upp, läser en bok eller sätter på P1 på låg volym.
– Helst ska man bara höra hälften av alla ord på radion, så att man inte hänger med.
Det funkar oftast, men inte alltid.
– Då brukar jag tänka att jaja, jag kommer vara vaken hela natten, men jag ligger väl kvar här. Då somnar jag ofta, för att jag har accepterat situationen.●
Text: Johanna Aggestam ● Illustration: Pernilla FörnesMajoriteten av alla personer som har NPF har problem med sin sömnhälsa. Insomningssvårigheter på kvällen, avbruten sömn på natten eller för tidigt uppvaknande är några av de svårigheter många tacklas med i sin vardag. John Axelsson, docent vid KI, professor vid Stressforskningsinstitutet och Li Åslund, leg psykolog och sömnexpert delar i den här artikeln med sig av sina specialkunskaper om NPF och sömn.
– På många sätt är vi konservativa i Sverige. På måndagar är det till exempel jättekorkat för tonåringar att börja klockan 8. Man skulle underlätta för många ung domar med valfria skolstartstider, som att börja runt 9:30 på måndagar och därefter lite tidigare under resten av veckan, säger John Axelsson.
Sömn får inte bli något negativt
Att sova är en stark grund till välbefinnan de och sömn ger de resurser man behöver för att hantera livets svårigheter. Att känna krav på att skapa bra sömnvanor kan ibland addera på stressen och utmaningar na i vardagen för många med NPF.
Alla påverkas av sömnbrist, men många individer med NPF är mer sårbara för sömnbristens konsekvenser, visar en studie från i fjol. En av forskarna bakom studien är John Axelsson, docent vid KI, professor vid Stressforskningsinstitutet och författare till boken ”Sömnsmart”.
– Hjärnan påverkas på en mängd olika sätt av sömnbrist. Att då ha svagheter i hur hjärnan processar information, vilket NPF innebär, gör att man påverkas mer. På så vis kan man säga att sömnbrist till viss del driver symtom och problem, det kanske till och med är så att man
uppfyller diagnoskriterier den dagen man har haft störd sömn, nästa dag har man inga problem alls, säger John Axelsson.
John Axelsson understryker mängden dagsljus som betydelsefullt för sömnhälsa, extra mycket om man är kvällspigg. Därför förespråkar han att skolor är mer flexibla med sina tider, och att de börjar dagen med fysisk aktivitet utomhus. I USA har psykia triförbundet rekommenderat att alla skolor ska starta tidigast 8:30, i Kalifornien är det ta till och med lag sedan 2019. I Tyskland och Danmark har man också varit snabba med att anamma forskning om sömnfaser. Det finns exempel i Sverige, men de är få.
Li Åslund är leg psykolog och sömnexpert på Sleep Cycle, ett teknikbolag som fokuserar på hälsa. Hon har också doktorerat inom behandling av sömnpro blem och psykisk ohälsa på Karolinska Institutet. Hon menar att det viktiga är att fokus på sömn inte blir något negativt.
– Det handlar inte om att uppnå den perfekta sömnen, utan om att göra små förändringar i beteenden kring sömnen och behålla dessa över tid. Att gå ”all in” och göra stora förändringar är svårt och risken är då att man ger upp och tänker att sömnen inte går att förändra.
Sleepfulness – vad är det?
Li Åslund tror att mycket handlar om att vara medveten om sin sömn och sina sömnrutiner.
Text: Johanna Aggestam ● Foto: Pasi, Rockstar inc
Därför har hon myntat begreppet sleep fulness, en blinkning till mindfulness som är en metod som kan användas för att hantera stress och oro.
– Sleepfulness handlar mycket om att se sömnen som en följeslagare som man har med sig och som man ger varken för stort eller för litet utrymme. Många bitar i livet ska hinnas med, som vänner, familj, träning och jobb – och att bara sitta framför teven är också viktigt!
Li Åslund menar att det viktiga är att ta medvetna beslut kring sin sömn och att försöka leva sitt liv på ett sätt som åtminstone inte går emot det man vet är bra för sömnen.
– Man måste inte leva perfekt, vi kanske inte alltid kan leva regelbundet eller kan prioritera sömnen. Men vi kan alltid försöka få till någon liten pusselbit under dagen – som dagsljus eller plane ring för att varva ner i tid eller tidigare läggning.
NPF kan påverka sömn- och vakenhetsbalansen
En hypotes kring kopplingen mellan NPF och sömnsvårigheter är att indivi der med NPF-diagnos, och då särskilt autism, har en dysreglering av sömnoch vakenhetsbalansen, vilket visar sig genom sänkt sömntryck.
– Dessa individer blir inte trötta på samma sätt på kvällen, vilket kan göra att sömnproblem utvecklas, förklarar Li Åslund.
En annan aspekt är att vissa individer med NPF-problematik tycks ha en an norlunda sömntajming, det vill säga att man inte är trött och kan sova på samma tider som andra.
– Det gör i sin tur att dygnsrytmen inte passar ihop med de aktiviteter i samhället där de flesta förväntas delta på fasta tider, som att gå i skolan eller arbeta.
NPF-diagnoser går dessutom ofta hand i hand med ångestdiagnoser, vilket i sig kan skapa sömnproblem. Att veta var man ska börja nysta kan vara en utmaning.
– Men oavsett anledning till sömnpro blem är det bra att börja försöka få till en bättre sömn, för det kommer oftast sänka en allmän ångestnivå. Tar man tag i sömnen först finns det mer energi för att hantera ångest på ett konstruktivt sätt, säger Li Åslund. ●
För att vår biologiska klocka ska fungera så bra som möjligt, så att vi är pigga under dagen och trötta på kvällen, är det viktigt att vi försöker hålla tider för läggning och uppstigning så regelbundna som möjligt.
Fokus för beteendeförändring: Uppstigningstid
Det är lättare att bestämma när du ska vakna än det är att bestämma när du ska somna. Det första steget mot mer regelbundna sovtider handlar därför om att gå upp liknande tid varje dag, även på helgen. Men eftersom det kan vara svårt att behålla motivationen kring långsiktiga beteenden så handlar det här om små ändringar, som att begränsa sovmorgonen på helgen till någon extra timme eller två, men inte mer. Sedan kan man minska ytterligare, och kanske begränsa sovmorgon till en av helgdagarna. Målet är att uppstigningstiden under vardagarna och helgerna ska vara samma, men värt att komma ihåg är att få lyckas med det till hundra procent.
Att ha en fast kvällsrutin är ett generellt råd för alla eftersom det hjälper kroppen att förstå att det är dags att varva ner och somna.
Fokus för beteendeförändring: Lugnande aktivitet
För många är det svårt att reglera nivån av aktivitet och avslappning på egen hand. Att introducera en lugn aktivitet innan sänggåendet, som ett varmt bad eller en andningsövning, kan vara ett första steg till att skapa en lugnande kvällsrutin. Men avslappning är något som kan kräva övning och man kan behöva ge det tid innan man kan utvärdera om det fungerar eller inte.
Ljus är den yttre faktor som påverkar dygnsrytmen mest, och särskilt morgonljuset är viktigt för att kunna behålla en regelbunden rytm. Det är därför viktigt att få dagsljus varje dag, särskilt under vinterhalvåret.
Fokus för beteendeförändring: Promenera till jobbet eller skolan
Börja dagen med en kort promenad i stället för att ta bilen eller bussen hela vägen till jobb och skola. Har man lång väg kan det handla om att promenera en stund, innan man hoppar på bussen. Man kan också ställa bilen någon kilometer från jobbet, och gå sista biten. Här handlar det inte främst om fysisk aktivitet, utan om att exponeras för ljuset under den tid på dygnet som ljuset är viktigast för kroppen.
Många har utmaningar när det kommer till planering och de upplever lätt stress och prestationsångest kopplat till jobb och studier, men att ha tankarna fulla av kommande uppgifter och idéer gör det sällan lättare att sova.
Fokus för beteendeförändring: Planera morgondagen
Att få till en långsiktigt hållbar planering över vardagens alla aktiviteter är inte lätt, men att ha som rutin att på kvällen skriva ner morgondagens måsten kan vara ett bra sätt att få överblick och minska stress inför sänggåendet. Att planera kan till exempel vara första steget i en kvällsrutin, innan man går över till de mer avslappnande aktiviteterna.●
På adhdivardagen.se hittar du information om diagnos och behandling samt hur det är att leva med ADHD. Du kan även ladda ner hjälpmedel som underlättar dina dagliga rutiner.
Allt för att göra vardagen lite enklare!
För dig med ADHD kan jobbet vara fullt av utmaningar. På hemsidan hittar du bland annat patientberättelser om ADHD i arbetslivet och vad specialisterna säger.
Anna, 46 år
”Att sitta och fippla med små saker i ett datorsystem är verkligen inte ett jobb för någon med ADHD, i alla fall inte för mig. Men trampar man i klaveret tillräckligt många gånger blir man till slut superskärpt.”
Besök adhdivardagen.se redan idag!
Linus Söderström är ishockeymål vakten som vunnit SM-guld, två junior-VM och spelat i National Hockey League (NHL) – högsta ligan i det nordamerikanska ishockeysystemet: – Jag fick en stor möjlighet när jag till sammans med Jönköping och HV71 vann SM-guld 2017. Sen följde några tuffa år med skador, de sista två åren har jag spelat i Finland. Jag har plockat med mig erfarenheter både som hockeymålvakt och människa. Givetvis är det bra att ha en bild för hur man önskar sig framtiden.
Framrutan måste vara större än backspe geln, men jag blickar inte så långt fram längre. Jag lever i nuet, det är bättre.
Nu spelar han för Skellefteå AIK. Han har flyttat mycket, ställts inför många föränd ringar och lärt känna nya kulturer. Ibland pratar man om sociala svårigheter kopplat till autism, säger han:
– Eftersom jag spelat hockey hela livet har jag utsatt mig för omklädningsrum tillsammans med andra. Att flytta till
andra länder och bli ny i ett lag, är en omställning för alla. Laget och socialt samspel är en del av hockeyn för mig. Alla möten med nya lagkamrater i om klädningsrummen har hjälpt mig, jag har fått mycket social träning på köpet.
Linus fick diagnoserna adhd och Aspergers syndrom som sjuåring. Han hyllar sina tränare som stöttat honom genom karriären och betonar föräldrarnas betydelse i hans liv:
– Jag vet i efterhand att mina föräldrar agerat skyddsänglar. De har fört dialog
Av tränare beskrivs ishockeymålvakten Linus Söderström som mentalt stark, samlad, lugn och liknas vid en ”diamant”. Han berättar om betydelsen av vuxna som vill en väl, att hitta sin passion och om specialskolan som räddade skinnet på honom.
– Det fantastiska med oss människor som har autism är vår kreativitet.
med mina tränare för att skapa en så bra miljö som möjligt för mig. Mina föräldrar har alltid förstått mig och tagit mycket ansvar. De har hjälpt mig otroligt mycket och jag inser vilken skillnad det gör att få ha så bra tränare och föräldrar. Alla vuxna omkring mig har velat att det ska gå bra, men främst att jag ska må bra som människa – inte bara som hockeyspelare.
Han växte upp på Djurö i Stockholms skärgård där hans mamma arbetade för
Djurgården hockey. Linus och hans brors barndom bestod av matcher och inspelade hockeyvideor. Tidigt intresserade han sig för målvakternas utrustning och unika po sition. De var en del av laget men spelade sitt eget spel i målgården.
– Som barn fascinerades jag av trycken på benskydden. Det fanns en kreativ sida inom mig som fastnade för olika mönster, vissa hade eldflammor. Jag målade av mönster på papper, klippte ut och klistra de fast dem på mina små benskydd. När jag fick riktiga grejer kändes det coolt, nu
har jag tagit på mig målvaktsutrustningen i 21 år.
I lågstadiet gick han i ordinarie skola i en stor klass, med överskottsenergi och bristande fokus:
– Jag minns hur jag satt i klassrummet med alla elever och kände mig stressad. Sen gick jag ut och spelade, bort från alla. Det var som meditation. När det inte fanns is, spelade jag bandy i stället.
Jag levde mitt bästa liv på bandyplanen, längtade ständigt ut.
”Räddade skinnet på mig”
I fyran började Linus på en specialskola för elever med neuropsykiatriska funk tionsnedsättningar:
– Det var en tuff omställning i början, men den skolan och lärarna där räddade skinnet på mig. Vi var färre elever med fler lärare. Jag växte som människa, tog viktiga saker mer seriöst. Deras pedago gik gjorde det lätt att förstå uppgifterna. Under rasterna fick jag spela innebandy. Det fantastiska med oss människor som har autism är vår kreativitet. Jag tänker på mina gamla klasskompisar i special skolan, många var kreativa och vissa var väldigt duktiga på att rita.
Hans öppenhet och framgång i hockey har resulterat i att han får många brev från föräldrar till barn som betraktar Linus som en förebild.
– Jag försöker att bygga en bro i kon takten med barn och föräldrar, genom att dela hur det varit för mig och ta del av hur ett annat barn har det. Jag försöker bidra med någon form av hjälp, med åren känner jag mig mer bekväm i den rollen. Hockeyn tar mycket tid, men jag uppskat tar när folk skriver. Flera brev kommer från föräldrar med söner som har autism och spelar hockey, i dessa berättelser kan jag tillföra något. Jag har befunnit mig i samma miljöer som deras barn.
Han betonar vikten av att ha bra människor i sin omgivning och återkom mer ständigt till föräldrarna, tränarna och lärarna i hans liv. Som fjortonåring är det
svårt att hitta någon form av disciplin eller veta vad som är bäst för en själv, säger han:
– Du behöver människor som vill dig väl. Ansvaret faller på den som känner indi viden bäst, oftast föräldrar – som i samråd med skolan behöver skapa en så bra miljö som möjligt. Första terminen på hockeygymnasiet befann jag mig i en tung period, i övergången från specialskolan. Omställningen blev för mycket, jag checkade ut totalt från skolan och hockeyn under en höst.
Han hade svårt att hitta sin plats och få saker gjorde i den stora klassen:
– Jag mådde inte bra, stödet från mina föräldrar gjorde att jag till slut fann min väg och insåg vad som var viktigt. Jag satt hemma någon månad och kände efter vad jag ville. Oavsett ångest och skit runtom kring, kom jag till insikt om att jag ville fortsätta med hockeyn. Mina föräldrar pressade mig inte, det hjälpte. De ville att jag skulle vara lycklig och må bra. Skolan var jobbig, men viljan att spela hockey var starkare. Självklart pushade de mig, men de bad mig aldrig att knipa igen och sluta klaga.
När han möts av motgångar försöker Linus att påminna sig om sitt Varför. Han går till botten med varför han gör det han gör, och uppmuntrar alla att hitta sin passion:
– Många människor på den här planeten
möter motgångar, det finns ingen anled ning att känna sig ensam i det tunga. Du tar dig igenom det jobbiga och blir en bättre människa. Motgångar suger, men de kan förvandlas till spännande utma ningar. Ta dig an dem och hitta ditt Varför, det du brinner för. Många av oss med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är kreativa. Om saker går tungt, gräv i dig själv och finn din passion – oavsett om det gäller att köra en 3D-printer, rita eller hitta sin sport.
Av tränare beskrivs han som mentalt stark, samlad, lugn och liknas vid en ”diamant”. Linus är tacksam för alla som velat honom väl, när han mött motgångar i skolan och sporten:
– Även fast det var tufft som yngre fanns grymma tränare och lärare som såg mina behov. Rektorn, idrottsläraren och mina juniortränare har varit extremt stöttande. Jag är tacksam för allt de gjort. Som yngre tänker man inte mycket på det, men nu när jag är 26 kan jag se hur allt gick ihop. ●
Skolan var jobbig, men viljan att spela hockey var starkare.
Rudbecksgymnasiet erbjuder en helhet med både boende och fritid. Genom att knyta samman din utbildning ges du möjlighet att förbereda dig för ett självständigt vuxenliv och att bo på egen hand.
Här finns flera utbildningar för dig med AS/HFA. Du kan välja mellan Estet inriktning bild och form, Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmet. Gemensamt för utbildningarna är att du läser i en liten grupp och att många lektioner är i ett hemklassrum. Du bor i en lägenhet tillsammans med en eller två kamrater. Här får du pröva på att utföra dagliga sysslor och ta ansvar för eget boende.
Utbildningen på Rudbecksgymnasiet förbereder dig inför livet i vuxenvärlden och det blir lättare för dig att välja rätt väg efter studietiden.
Behöver du stöd, finns alltid en handledare i närheten och på fritiden får du pröva på olika fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis hittar du något som passar dig, och som du kan fortsätta med även i vuxenlivet!
Vill du veta mer eller komma på besök, kontakta Monica Brindeland, tel 070-234 30 23!
– Jag känner mig väldigt fokuserad när jag rider. Det är lätt att koppla bort allt i stallet och bara få umgås med hästar, de dömer inte, säger Clara 16 år. Familjens beslut att köpa favorithästen Hugo har bidragit till meningsfulla dagar, bättre mående och motivation.
mamma Maria: Nu kommer Clara hemifrån, får luft, ljus och något meningsfullt att göra. Att vistas i stallet ger social träning. Hon tar mycket ansvar, orkar kämpa sig igenom skolan. När Clara mår bra, mår jag bra.
Clara Johansson går till stallet före och efter skolan för att rida, mocka och fixa mat. Ibland besöker hon hästen Hugo under skoldagens håltimmar.
– Jag har alltid tyckt om hästar. Det är fysiskt tufft att rida, du tränar många muskler i hela kroppen. Ridning ger väldigt bra reflexer. Eftersom hästar är flyktdjur behöver jag hela tiden vara uppmärksam om något skulle hända. Under sommaren när det är varmt är det som bäst att äga häst, att få rida i skogen och galoppera på åkrar är väldigt härligt.
Ett växande hästintresse
Att rida var det enda hon ville, när skolan inte fungerade, säger hennes mamma Maria Johansson:
– Som så många andra barn önskade sig Clara en egen häst. Till en början sade vi nej. Hur ska vi orka? Att äga en häst kostar pengar och innebär förfärligt mycket arbete. Hästen ska skos. Mat, stallplats och sjukvård kostar. Sen behövs spån i boxen, täcken och annat. Samtidigt kände vi att ridningen var så bra för henne, vi märkte att just Hugo gjorde henne gott, säger Maria.
När Claras hästintresse växte, besökte de till en början en gård med islandshästar.
– Det är fyra år sedan, i samband med att hon fick sin au tismdiagnos. Vi red islandshästar tillsammans enstaka gånger, vilket var lyckat. Sen ville Clara rida en större häst och började ta lektioner på ridskolan året därefter, vilket hon tyckte väldigt mycket om.
Förra hösten frågade Maria ridskolan om Claras favorithäst Hugo möjligen gick att köpa. Stallpersonalen kom fram till att just Hugo skulle trivas bättre med bara en ryttare.
– Vi fick köpa hennes favorithäst, sedan dess är Clara i stallet omkring tre timmar varje dag. Jag kör henne till stallet, sen går hon till skolan, därefter hämtar jag i stallet. När jag är ledig är vi ofta tillsammans där, men hon sköter Hugo själv. Först ansva rade ridskolan för foder, skoning och stallplats. I utbyte fick de låna honom under ridlektioner. Då red Clara på helgerna mest, men hon tröttnade. Hon behövde Hugo för sig själv, kunna vara flexibel och rida varje dag, säger Maria.
Hugo befinner sig i ett stort stall med mycket folk, ett stenkast från skolan:
– Det har funnits stunder när det känts jobbigt att vara i stallet, men sedan jag fick Hugo är det lugnare. Jag fokuserar bara på honom nu, säger Clara. Det är lätt att koppla bort allt i stallet och bara få umgås med hästar. Djur dömer inte. Hugo är speciell och busig, en väldigt personlig häst. Jag känner mig väldigt fokuse rad när jag rider.
Clara är 16 år, hon visste att en egen häst skulle ta mycket tid –”men kanske inte så här mycket tid”:
– Det kändes roligt och overkligt när jag förstod att jag skulle få egen häst. Tiden i stallet är värt allt, jag mår mycket bättre tillsammans med Hugo. Det känns bra att ha någonting att göra på dagarna i stället för att bara sitta hemma.
Hon går på introduktionsprogrammet (IM), med drömmen att få ägna sig åt hästar i framtiden.
– Skolan är mycket bättre jämfört med för några år sen. Det funkar okej nu. Jag känner mig motiverad att försöka ta mig igenom skolåret och bli antagen på ett gymnasium med hästin riktning. I framtiden hoppas jag kunna jobba med hästar och försörja mig på det.
Text: Caroline Jonsson ● Foto: Privat ClarasUnder två korta perioder fick Clara möjlighet att vara i stallet under skoltid, annars spenderades åren i mellan- och högstadiet mest i hemmet:
– Till slut gav jag liksom upp. Mina föräldrar kämpade för att jag skulle få vara i stallet. Det gjorde stor skillnad att få vara där med en lärare, jag fick tiden att förbereda mig inför att skaffa egen häst.
Maria beskriver kampen för att finna lösningar som anpassades efter Claras hästintresse. Under högstadiet fanns en vilja hos skol personalen, men på mellanstadiet rådde totalt kaos, berättar hon: – Länge försökte jag få skolan att samarbeta med HippoCamp, en ideell förening som ger elever med svår skolsituation åter hämtning, hälsa och social kontakt via hästar och ridning. Insatsen är en del av elevernas åtgärdsprogram, men vi lyckades aldrig få insatsen beviljad. Det var för dyrt, fick vi höra. I stället var det två lärare som i perioder tog sig tiden att skapa relation med Clara i stallet en timme i veckan. Möjligheten inleddes från början genom en lärare som hade eget stall med två gamla hästar.
”Hugo
Vi är ingen hästfamilj, säger Maria. Dottern har själv skapat sitt intresse.
– Beslutet att köpa Hugo växte fram. För dem som tvekar finns ibland möjlighet att hyra en häst. Nu kommer Clara hemifrån, får luft, ljus och något meningsfullt att göra. Att vistas i stallet ger social träning. Hon tar mycket ansvar, orkar kämpa sig igenom skolan och har fått en annan färg i ansiktet. När Clara mår bra, mår jag bra. Det är så skönt att det fungerar så länge det fungerar. Jag undrar inte längre hur allt ska gå, hur det ska bli. Hugo har gjort oss gott.●
”Alla har en plats, bara man hittar rätt väg som ibland kräver anpassningar. Unga behöver ett klimat där det är okej att svikta, sakna svar och vara aningslös.”
I gymmet motiveras unga att finna vägen till skola, arbete eller praktik.
– I träningspasset över skivstången föds samtal om livet, skolan, drivkrafter, drömmar och om svårigheter i livet, säger arbets- och studiecoach Fredrik Lindblå, som leder verksamheten Delta Ung.
LindblåArbets- och studiecoach Fredrik Lindblå har med sin kunskap och sitt intresse för träning, initierat Delta Ung – en permanent verksamhet inom socialpsykia trin för unga mellan 16–18 år som varken studerar eller arbetar. För tre år sedan presenterade han idén om att använda idrott och fysisk aktivitet som ett redskap att bryta isolering och utgöra grunden för socialt arbete med unga som saknar syssel sättning. Med medel från Socialstyrelsen påbörjades arbetet som pågick i ett år: – Under det året lyckades jag visa bra resultat som jag presenterade för politiker och chefer, vilket resulterade i en kommunal satsning. Att visa samhällsekonomiska vinster för insatsen som bedrivs har varit enkelt. Kostnaden för en ung människas utanförskap är betydligt högre än denna insats. Att sakna gymnasieutbildning är en stor riskfaktor för olika former av utsatthet i framtiden. Närmare åttio procent av unga jag möter går vidare till arbete, praktik eller studier.
Träning bryter isolering Delta Ung erbjuder arbets- och studiecoachning där unga får hjälp att skapa ett program för målsättningar kring träning och sysselsättning – i syfte att återgå till skola eller finna vägen till
arbete eller praktik. Insatsen är gratis för unga, kräver inga beslut och medverkan sker anonymt. – I gruppen Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) kan det finnas en överrepresentation av NPF, men generellt finns inga övriga faktorer som förenar dem. Många av dessa unga är ointres serade av att ingå i grupp med andra utan sysselsättning. I den här åldern är det känsligt för många att synligt vara del av en sådan här insats.
Många unga upplever mötesrum, där de förväntas berätta vad man ska göra med sitt liv, som alienerande och fjärmande, fortsät ter han. Trots det är det ofta stillasittande aktiviteter i mötesrum med vuxna som erbjuds unga med stödbehov: – I träningspasset över skivstången föds samtal om livet, skolan, drivkrafter, drömmar och om svårigheter i livet. Träning bryter isolering och skapar utrymme för självreflektion. Forskning visar att rörelse och träning bidrar till förbättrad psykisk hälsa, vilket är min erfarenhet i mötet med unga.
Föräldrakontakten Förutsättningen för den frivilliga insatsen är att ungdomen önskar förändra sin situation. Föräldrarnas vilja till förändring för sitt barn räcker inte, om motivationen inte har väckts hos barnet. I de situa tionerna har Fredrik inledningsvis kontakt enbart med föräldrarna: – Föräldrakontakten är uppskattad. Förutom att hjälpa unga vida re till studier eller arbete, har jag även lotsat dem vidare i vården. Föräldrar har ofta försökt att motivera sitt barn att ta emot hjälp utan att lyckas, men min roll och mina samtal är av annan art. Ofta lyckas jag få den unge att ta emot hjälp eller så samordnar jag andra kontakter som förbättrar situationen. Det handlar inte om något särskilt jag gör, utan om att samtalet kommer från en annan vinkel där ungdomen är i dialog med sig själv och får hjälp att medvetan degöra sin situation.
Fortfarande arbetar många kommuner i gamla hjulspår för hur socialt arbete utförs, konstaterar han:
Text: Caroline Jonsson ● Foto: Adobe stock, FredrikArbets- och studiecoach
Fredrik Lindblå i gymmet där han arbetar.
För unga mellan 18 och 35 år folkbokförda på Lidingö erbjuds bland annat:
• Hjälp att utforma plan/program för träning enligt egna målsättningar
• Lotsning till träning/aktiviteter i andra former/föreningar
• Stöd och vägledning för föräldrar
• Stöd i att utforma individanpassad plan för återgång till skola
• Stöd i kontakter med andra inblandade parter/myndigheter
» Läs mer om verksamheten DELTA UNG: www.lidingo.se
– Mina personliga tankar utgår från att hjälpa individer ut i samhället. Inte att definiera en ung person som någon som är i behov av stöd. Kravlösa och fria former för stöd funkar för många för du blir inte stämplad. Att komma till mig som påmin ner om en personlig tränare, är lättare än att besöka en socialar betare för en intervjuliknande situation i en kommunbyggnad. Det är viktigt att tänka på formen som man bjuder in ungdomen till.
Fredrik samarbetar med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) – som kartlägger unga som saknar aktivitet och deras eventuella stödbehov.
– En naturlig ingång för mig har varit via KAA eller andra kommunala funktioner, men allt fler kontaktar mig direkt. När en kompis mår dåligt har unga tipsat varandra, vårt namn har etablerats och studsar mellan föräldrar och unga.
Delta Ung är certifierade av Akademiskt primärvårdscentrum och kan ta emot personer med Fysisk aktivitet på recept, men det
är inget krav för medverkan. I dagsläget är det enbart Fredrik som är anställd, men i takt med att kännedomen om verksam heten ökar växer behovet av en kollega: – Jag bedriver individuell träning med de flesta, men inte med alla. Vissa är enbart intresserade av samtal och coachning till skola eller arbete.
Hundra procent – olika för alla Unga som befinner sig långt bort från skolidrotten är ofta de med störst behov av fysisk aktivitet, konstaterar han. Fredrik betonar att han inte är expert i skolfrågor, men utifrån hans möten med unga är det tydligt att det behövs mer aktivitet i skolan och ökat fokus på flexibla och individuella lösningar. Att alternativ måste erbjudas för att inte skrämma bort elever från skolidrotten:
– Det finns så mycket kunskap om hur koncentrationen ökar av pulshöjande aktivitet några gånger under skoldagen. Alla individer har sitt eget hundra procent. Att springa ett lopp kan vara hundra procent för en elev, medan en långpromenad kan vara maxprestation för en annan. Individuella anpassningar är ett område som behöver förbättras och förändras. Jag tror att skolans bristande resurser och läroplanens styrning begränsar möjligheterna. Många uteblir, i stället för att få möjlighet att ge sitt hundra procent i den form de behöver.
Ett integrativt arbetssätt står i fokus för verksamheten: Att kom ma ut i samhället – inte in på en institution. I gymmet uppstår en flexibel och frigörande kommunikation, berättar han: – Ett exempel är en ungdom som saknade självförtroende, var deprimerad, ångestfylld och hade låg självkänsla. Som så ofta, träffade jag individen en gång. Sedan uteblev hen och nya försök påbörjas. Det kräver tålamod och startsträckan kan vara lång. Inom styrketräning kan resultat däremot komma snabbt, många känner sig starkare och mer förmögna efter kort tid. Unga får snabbt ett konkret kvitto på att de klarar av saker, vilket motiverar många.
Träning skapar ett förhöjt förtroende till sig själv och sin egen förmåga. Det kan handla om att närma sig skolan, eller utsätta sig för sociala situationer, säger Fredrik:
– Andra prövningar i livet kan plötsligt hanteras genom övning, eftersom träningen lyckats. Från att inte kunna närma sig skolan på grund av ångest, studerar den här ungdomen på en folkhögskola och har extrajobb. Träningen var avgörande för utvecklingen. I gymmet fokuserar vi även på andningen och hur det känns i kroppen, redskap som ökar självmedvetenhet och som kan förebygga ångest.
Unga får så många råd från vuxna om hur de bör tänka i sitt liv, menar han. Därför känner många en befrielse i att få prata om sina drivkrafter, intressen och om hur de betraktar sin situation.
– Alla har en plats, bara man hittar rätt väg som ibland kräver anpassningar. Unga behöver ett klimat där det är okej att svikta, sakna svar och vara aningslös. Det måste få vara okej att prova sig fram och ändra spår. Många unga är faktiskt motiverade till träning, de känner till fördelarna. Vissa går det att motivera genom argumentet att de måste hålla i längden om de ska bli e-sportare. ●
Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rätt till extra stöd i dina studier på Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar?
Läs mer på iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se så kontaktar vi dig med mer information.
*Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) Särskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se
Vi har massor med roliga läger och korttidsvistelser både på vardagar och helger. Vi gör saker både i stan och på landet : studsar på JumpYard, bowlar, går på hundpromenad och mycket annat. Anmäl dig nu!
Landets scoutkårer växer för åttonde året på raken, och Gävle Södra scoutkår är inget undantag. Sedan 2017 har kåren, som är den största av fyra i Gävle, växt med 265 procent. Tillväxten kom i samband med att scoutkåren började jobba mer med inkludering, vilket har gjort att många barn med särskilda behov trivs och stannar kvar –tillväxten består nämligen främst i att det är få som slutar.
Text & foto: Johanna Aggestam ●Klas Backlund är en av de ledare som har drivit förändrings arbetet. Hans 15-åriga dotter Signe, som också är scout i kåren, har adhd och Klas kunde ta med både sin privata erfarenhet och sina lärdomar från föräldrakurser in i verksamheten. Många av scouterna i Gävle Södra scoutkår har någon typ av NPF-problematik.
– Många föräldrar till barn med diag noser har varit engagerade de senaste åren och har därför kunnat ge sin infalls vinkel på behov och anpassningar. Men vi jobbar med individuella anpassningar i verksamheten hela tiden och för alla, det behöver man inte ha en diagnos för, säger Klas.
Kåren är ute nästan hela tiden och jobbar mycket med händerna, de lär medan de gör och ägnar mycket tid åt samarbete.
– Att elda och laga mat ute gillar de
flesta, så det gör vi mycket. Men knopar har många inte tålamod med, så där ligger vi lågt, säger Klas.
Det viskas och fnissas och det stänker från gummistövlar på pirriga föt ter. Upptäckarna Skogsfåglarna och Skogsdjuren i Gävle Södra scoutkår ska på äventyrskväll ute i den oktobermörka skogen. Temat är att ta guldet från den girige sheriffen av Nottingham och ge till det fattiga folket, det tycker alla är ett rättvist koncept för kvällens rollspel.
Ledaren Klas förklarar reglerna och berättar att den scoutpatrull som samlar ihop mest till de fattiga blir utnämnda till folkets hjältar. Samarbete lönar sig. Väl i skogen far scouter och scoutledare över stock och sten. Det förhandlas, mutas och skrattas. Sheriffen vid lägerelden, scout ledaren Roger, har en utmanande uppgift
att inte låta sig luras av Robin Hoods klyftiga rövare. Sheriffens brynja glänser i lägerelden och ibland rycker barnen i hans mantel, fintar honom att titta bort när de plockar guldet från marken.
– Vakter! De smiter med mitt guld! ropar Roger förgäves.
Där ute i den mörka skogen, mitt under pågående äventyr träffar vi en scout som heter Petter. Han är 11 år och det här är hans fjärde år som scout. Han har adhd och har hittat sin plats i Gävle Södra scoutkår.
– Jag älskar scouterna! Hajker är roligast, då man får sova utomhus i tält. Då är man trött och avslappnad när man kommer hem.
Petter vill själv bli scoutledare.
– Ojojoj, jag skulle älska att få fler barn att vara med i scouterna. Och
Upptäckaren Lisen förhandlar med sheriffen av Nottingham, scoutledaren Roger.eftersom jag har adhd kan det kanske finnas andra som har liknande diagnoser som vill bli scouter.
Det enda han inte gillar med scouting är knopar. Han pekar på sitt knopmärke på skjortan.
– Jag tränade en hel vecka för att få det här – och nu kommer jag inte ens ihåg hur jag gjorde!
Så här anpassar kåren sin verksamhet Klas och hans ledarkollegor har själva funderat på vilka framgångsfaktorer som har gjort att Gävle Södra scoutkår har växt så kraftigt. Glädje, integration, inflytande och att man tar plats lokalt är några av nycklarna, tror han.
– Vi jobbar också i ett utsatt område och att vi är på plats utomhus på kväl larna, året runt, gör att det blir ett lugn, säger Klas.
▶▶▶
Klas tror att nyckeln till att många känner sig inkluderade och vill stanna med Gävle Södra scoutkår är just bredden och att de arbetar tydligt med struktur, men också att strukturen är anpassningsbar.
– Vi har mycket på scoutmenyn. Man ska känna att man har en bred patrull och att alla har en plats och tillhör. Det stärker självkänslan enormt och gör att man kommer på mötena, igen och igen. Det är bra för alla barn, men särskilt för dem med diagnos.
Linda är mamma till Simon, 12 år, som har Fragilt X-syndrom, adhd och autism. Simon har varit med i kåren sedan andra klass.
– Simon tycker att scouterna är underbart, han älskar att vara ute och klättra – och att paddla! Och här får han vara med på sitt vis i ett sammanhang. Han säger ofta tvärnej till saker vi ska göra, men när vi ber honom ta på sig scoutskjortan säger han bara javisst, nu åker vi!
Det har varit helt fantastiskt att se den utvecklingen.
Signe är en av de äldsta aktiva i kåren som fortfarande är scout. Hon har adhd och scouterna hjälper henne att balansera när tillvaron är stressig.
– Efter en scoutdag är jag trött och törstig, men glad och nöjd. Jag brukar somna bra de nätterna då jag har scoutat.
Det bästa med scouterna är det tajta kompisgänget och att man får chansen att utvecklas och lära sig mer.
– Det finns något för alla i scouterna, elda, eller pyssla eller knopa – eller programmera.
Scoutledaren Klas informerar alla scoutpatruller om kvällens spelregler. SIGNE BACKLUND, 15, SCOUT:Jag älskar scouterna! Hajker är roligast, då man får sova utomhus i tält. Då är man trött och avslappnad när man kommer hem.
Kåren har dessutom delat in sina ålders grupper efter skolans årskurser, till skillnad från många scoutkårer som har blandade åldrar. Det ger en viktig och välbehövlig kontinuitet för många.
– Vi lägger också mycket tid och energi på de enskilda patrullerna, att få ihop de barn som vi tror har förutsättningar att förstå varandra.
Mindre grupper, fler ledare per barn och korta samlingar har varit andra sätt att få fler att trivas och stanna kvar i gruppen. Fokus på lek och tävling har sorterats bort och knoparna har de legat lågt med. Stegring är också något som scouterna generellt jobbar med, vilket innebär att scouterna ska få lagom utmaningar hela tiden. Därför ser ledarna till att alltid ha
Malva och Vilhard vid lägerelden på Gävle Södra scoutkårs äventyrskväll.
nytt innehåll på mötena.
– Det är viktigt med variation och utmaningar för alla, och för våra barn med diagnoser är det extra mycket så att har du samma möte två gånger kommer de inte tillbaka. Men här får alla istället använ da sina specialistkunskaper. Hittar man motivationsnyckeln så kan de här barnen överträffa alla förväntningar.
Klockan åtta är äventyrskvällen i Sherwoodskogen slut, guldet är inväx lat till rejäla sedelhögar och en patrull är utsedd till folkets hjältar. Några blev diskvalificerade efter att ha hämtat pengar direkt från banken. Alla är blöta, trötta och nöjda.●
Petter och Nore i fängelse hålan mellan granarna i den mörka skogen.
Att komma igång och röra på sig kan vara riktigt svårt. Anledningarna till att man inte tar sig till de olika aktiviteterna kan var många. Kanske vet man inte hur det går till? Hur platsen ser ut? Eller vilka man ska träffa? Detta har många lokalföreningar ute i landet uppmärksammat och de har därför själva bjudit in till diverse olika NPF-anpassade aktiviteter fyllda med både förståelse, gemenskap och glädje.
Attention Huddinge, Botkyrka & Salem och Stockholm län anordnar NPF-vänliga promenader
Under pandemin kom friskvårdskon sulten Lisel Humla Sjöstedt på idén att anordna NPF-vänliga promenader. Först testades idén i lokalföreningen Attention Huddinge, Botkyrka & Salem där Lisel är engagerad i styrel sen. Därifrån har det växt vidare till hela Stockholms län.Genom länsför eningen anordnas nu NPF-vänliga pro menader via de olika lokalföreningar na: ”Promenera mera med Attention”. Konceptet fortsätter att utvecklas. En manual håller på att skapas för att göra det enklare för fler lokalförening ar att promenera mera tillsammans. Det är små, enkla detaljer som gör en promenad i grupp mer NPF-vänlig. Hur kan alla gå i sitt eget tempo, men ändå tillsammans kan till exempel vara knepigt att hitta en lösning på. Då är det bra med kunskap i friskvård som Lisel har. Den röda kepsen på den som
är ansvarig för promenaden är en detalj. Lätt att se, både vid samling och under promenaden.
Attention Skellefteå samarbetar med kampsportsklubbar
Tillsammans med föreningarna ”Soo Shim Taekwondo” och ”Hapkidoföreningen” har lokalföreningen i Skellefteå startat en uppskattad tränings grupp för ungdomar mellan 13 och 20 år.
Träningsgrupppen kallar de ”After school” och är en kampsportsinspirerad träning och stor vikt ligger på gemenskap och tydlig struktur. Alla deltar utifrån sina egna förutsätt ningar. ●
Psst…under vår temavecka med fokus på hälsa & rörelse vill vi gärna lyfta fram fler aktiviteter som pågår ute i våra föreningar.
» Maila gärna tips till: nina.noren@attention.se
Joel Hansson är svensk mästare i badminton. Han har flera NPF-diagnoser och ser träning som den bästa medicinen. När han spelar blir han lugn och fokuserad, men utanför planen kämpar han med vardagsstruktur, tics och nedstämdhet.
Första gången Joel Hansson provade att spela badminton var på skol gymnastiken i trean. Han lyckades inte träffa bollen men tyckte ändå det var kul, så Joel och hans mamma började spela en gång i veckan i Åbyhallen i Göteborg och där börjar Joels revanschhistoria.
– Mamma tog dit mig som en slags belöning för att jag tog mig igenom skolan där jag var mobbad och stämplad som dampbarn. En dag blev det fel i bokning en, så vi fick stå vid sidan och kolla när klubben spelade. Det var då jag bestämde mig för att börja träna.
En tuff uppväxt Joel upplevdes som avvikande redan på förskolan och diagnostiserades tidigt med Tourette, adhd och OCD. I skolan kunde han inte sitta still, pratade för mycket och låg oftast under stolen i stället för att sitta på den. Hans pappa var psykiskt sjuk, påverkad av felmedicinering och lämnade familjen när Joel var åtta.
Lilla Joels vardag begränsades av tvångsritualer. Som att alltid behöva göra saker ett visst antal gånger eller att fastna vid ytterdörren för att den rätta låskänslan inte uppstod. Han hade en konstant oro över att peka finger av misstag som ledde till att skolpersonalen instruerade klass kamraterna att säga att det var lugnt när han tvångsmässigt bad om förlåtelse för ingenting.
– Men det värsta tvånget var att inte kunna gå på toaletten och bajsa, säger Joel.
Det gjorde mig förstoppad och jag gick och höll mig tills jag bajsade på mig.
Träningen blev en frizon
I badmintonhallen fick Joel möjlighet att komma ifrån motgångarna och bli del av en gemenskap. Utöver träningarna gick han ofta dit och spelade själv mot väg gen. Där träffade han också åtta år äldre klubbkompisen Viktor som tog Joel under sina vingar.
– Han såg potential i mig och öppnade dörren till badmintonvärlden. Han privat tränade mig i timmar, visade YouTubeklipp på de bästa i världen och är fortfaran de en av de viktigaste personerna i mitt liv.
Idag är Joel själv en av de framgångsrika spelare som badmintonspelande barn ser upp till. Han har vunnit 10 SM-guld och ett EM-brons. Badmintonplanen utgör fortfarande en form av frizon från stress. Han tränar två gånger om dagen sex dagar i veckan och ser den intensiva träningen som sin bästa medicin.
– När jag spelar är jag helt fokuserad på det jag gillar mest och det får mig att må bra men allt resande som tävlingarna innebär är påfrestande för mig som har behov av struktur, berättar Joel som under intervjun befinner sig i Prag för att tävla innan det bär vidare till Irland och Norge.
Vardagslivet desto mer utmanande Joel hör inte till dem som ser sina diag noser som superkrafter. Snarare har de medfört att han får kämpa ännu hårdare för
att lyckas. Medan framgångarna avlöst varandra på planen kämpar han med att få vardagslivet att fungera.
– Jag har som många andra med adhd svårt att planera och organisera. Lägenheten ser ut som ett bombnedslag, mina pengar tar slut för snabbt och jag vet ofta inte var jag ska börja för att få ordning på allt.
Hans OCD leder fortfarande till underliga beteenden som han inte vill att andra ska se, och han besväras av tics som kommer när han är trött eller stressad.
– Jag gör en höftrörelse som får andra att tro att jag har ont. Jag brukar också blinka och rulla med ögonen. Ibland händer det när jag är nervös under matcher. Då blir jag yr och ser tre bollar i stället för en.
Joels spel blir sämre när han inte har den struktur han behöver i tillvaron, som i perioder med många resor. Tränarna är förstående och vägleder Joel även utanför planen.
– Vi jobbar mycket på hur jag ska sköta min vardag. Jag kan ringa när jag behöver stöd och då hjälper de mig att göra en skriftlig planering för vad jag ska göra när. För att få saker gjorda be höver jag en tydlig plan med ett tydligt mål och en tidpunkt för när det ska vara klart. Det gäller även träningen. Det funkar inte att lägga till en extra övning i slutet av träningen. Det jag inte är förbe redd på skiter jag i eller slarvar med.
Badmintonen betyder ibland för mycket Inom badmintonkretsen har Joel fått flera vänner och han träffade även sin flickvän i hallen. Men samtidigt som badminton världen blivit Joels trygghet och revansch medför det också en form av sårbarhet att hans identitet är så hårt knuten till sporten.
– Spelar jag dåligt känner jag mig dålig rakt igenom. Då spökar barndomen och jag känner mig som den mobbade pojken som lämnades av pappa igen.
Sårbarheten gjorde sig påmind för några år sedan när Joel gick på badmintongym nasiet. Pandemin ledde till distansunder visning och Joel som hade svårt att sköta skolarbetet hemifrån drabbades av en rejäl svacka.
– Jag blev riktigt nedstämd och började självskada. Drack för mycket, spelade på casino och gick ut och klubbade nästan dagligen.
Drickandet och spelandet tog han sig ur, men han har idag en snus- och energidryckskonsumtion som han inte har råd med. Nedstämdheten kommer och går och är det som påverkar Joel mest nuförtiden.
Det händer att han får självmordstankar, men han vet hur han ska hantera dem. – Jag har lärt mig att styra upp genom att acceptera tanken. Jag brukar beskriva det som att jag betraktar självmordstankar na som en fågel som sätter sig på huvudet men inte får bygga bo där.
Har ett oerhört viktigt skyddsnät Psykiatrin har inte gjort mycket för Joel sedan han fyllde 18 och lämnade BUP, med undantag för en idrottspsykolog inom badmintonlandslaget som hjälper honom med struktur när han är stressad. De som hjälper honom ur svackorna är i stället vän ner, tränare och framförallt hans mamma.
– Mamma har alltid funnits där för mig. Vi pratar fem-sex gånger om dagen, hon stöttar mig i allt och går på knäna för min skull. Jag är stolt över den jag är nu och det har jag henne att tacka för, säger och Joel och tillägger att han nyligen fått kontakt med sin pappa igen och är glad över det.
Joel har också insett hur viktigt det är att våga prata om känslor. Han höll mycket inom sig när han mådde som värst och började öppna upp först efter upprepade
frågor från oroade personer i hans närhet. I efterhand ångrar han att han inte berät tade långt innan de frågade.
– Det kan var svårt att prata om käns lor, men det är viktigt att vi gör det för att förhindra onödigt lidande och självmord. Därför vill jag råda alla som mår dåligt att prata med någon och alla som oroar sig för någon att våga fråga och lyssna.
I framtiden vill Joel använda sig av sina erfarenheter för att sprida kunskap om NPF och hjälpa andra, både med badminton och med livet. Han har startat en verksamhet som organiserar ungdoms läger och har planer på att föreläsa och podda.
– Jag tror att det finns många barn och unga där ute som behöver höra att det går att ta sig igenom allt det svåra. Alla gillar ju en comebackstory, eller hur?
Joel vill också bli badmintoncoach när spelarkarriären är över. Men först tänker han vinna några fler medaljer. Närmast väntar lag-EM i Skottland i mitten av december. ●
”Spelar jag dåligt känner jag mig dålig rakt igenom. Då spökar barndomen och jag känner mig som den mobbade pojken som lämnades av pappa igen”
– Som ung orkade jag ha adhd hela dygnet. Som äldre är det mer slitsamt, säger Anders Bagge som fick diagnosen när han var 47 år. Han berättar om utmaningarna att slutföra, reglera energin, att leva som man lär och om sitt kommande projekt: Stay Busy – en personlig föreställning om adhd.
Allt går fort i mitt huvud. Adhd för mig innebär att jag vissa dagar kan prata i timmar, uttrycka mig och berätta hur jag känner. Andra dagar orkar jag inte med mig själv och blir tyst. Människor kan uppleva det märkligt. Nu när alla känner till min adhd, undrar ingen längre varför jag speedar i gång. Samtidigt har jag förklarat för mig själv att jag behöver bli lugnare, spara energi och fördela den under dagen. Jag försöker att inte hetsa upp mig, annars bränns all energi direkt.
Att få diagnos som 47-åring gjorde att skammen försvann:
– Visst kan adhd spöka gällande mitt självförtroende som blivit törnat. Men mest har jag tänkt att jag bara varit rädd, att jag inte tror att jag är någonting. Sen kom jag till en punkt när jag inte längre orkade gå omkring och känna så. Tiden var inne för att visa vad jag går för. Jag har växt kopiöst sedan jag medverkade i Melodifestivalen, trots att allt har hänt bara i år.
I årets melodifestival konfronterade han sin scenskräck inför miljoner tittare,
därefter följde en sommarturné där han för första gången stod på scen som soloartist:
– Att genomföra min första turné med tillhörande scenskräck, är det bästa jag gjort. Mot slutet av turnén var scenskräck en botad. I början gjorde det bara ont. Varför gör jag det här, undrade jag. När sommaren tog slut ville jag bara fortsätta. Har vi inte flera gig? Det är en enormt förlösande känsla.
Konsten att slutföra Bagge är bland annat textförfattare, kompositör, producent, artist, jurymedlem i programmet Idol och programledare i radio. Nyligen flyttade han tillsammans med frun Johanna och hundarna till ett slott. Kalendern är oftast fullbokad, han slits ständigt med utmaningen att slutföra saker:
– Nu finns luckor i schemat, men i somras var jag inte ledig en dag. Det har varit snurrigt under lång tid. I perioder minns jag knappt vilka jag träffat eller vad jag gjort. Nu har jag påbörjat fyra stora projekt, bland annat en slottsträdgård. Det känns som att jag grävt fyra hål. När jag har ledigt borde jag slutföra saker eller
göra sådant som får mig att må bra. I stäl let börjar jag gräva överallt, styr upp nya projekt. Jag behöver prioritera bättre, så jag inte faller ihop i trädgården en dag.
Listor för att strukturera dagen hjälper honom i konsten att slutföra:
– Det blir en belöning, att bocka av det jag slutfört. Min fru är bra på att hjälpa mig med listorna.
Leva som man lär
Han ger ofta andra rådet att ta hand om sig. Det är svårare att leva som man lär, konstaterar han:
– Sakta men säkert försöker jag hitta rutinerna. Har jag en bra morgon kan jag tänka klart och fördela energin. Åtta timmars sömn är viktigt, missar jag en timme blir dagen förstörd. Jag har blivit bättre på att låta kroppen vakna i god ro. Förr rivstartade jag och satte alarmet tio minuter före jag skulle gå. Jag startar inte längre tankeflödet direkt på morgonen, och väntar med att läsa mail. Har jag femton meddelanden är alla lika viktiga, eller lika jobbiga. Då har jag bränt mig före frukost.
Att reglera energin är en pågående process. Han skulle fortfarande behöva
Text: Caroline Jonsson ● Foto: Pressbild, Erik Ardeliuspåminnelser om mat, sömn och en prome nad. Genom livet har han befunnit sig på fel platser vid rätt tillfällen, säger han: – Min adhd har fått utlopp i musiken, som ung var det mycket träning. Jag har jobbat dygnet runt, det var rock’n’roll och resor i hela världen. Jag kunde dricka morgonkaffet i studion, för att plötsligt upptäcka att det blivit kväll. Då hade jag skapat musik i nio timmar, och bara fått i mig kaffet. En period lugnade jag min adhd med schack, jag spelade halva dagen utan paus. Första mötet med casinot insåg jag snabbt att det var stopp för mig, den dörren skulle jag inte öppna.
Kommande projekt – Stay Busy Stay Busy – en personlig föreställning om adhd, är en kombinerad show och föreställning med premiär nästa år.
Tillsammans med Fredrik Sandberg, som bland annat skriver manus, hoppas de kunna väcka mod, få andra med adhd att må lite bättre och sysselsätta sig med rätt saker. I arbetet och i föreställningen in kluderas även experter på området, säger Sandberg:
– Kan vi hjälpa en enda unge att må bättre med sin adhd och acceptera den, har vi lyckats. Vi vill på ett underhållande sätt tala om allvarliga saker och rasera tabun. Adhd-hjärnan hatar att ha tråkigt. Vi vill prata om skolan – med skolan. Vår långsiktiga plan är att skapa en plattform för att prata om adhd. Varje dag får nya unga och vuxna diagnosen, de behöver ett sammanhang och kanske lite stöd.
Sommarturnén var en bra uppvärmning inför Stay Busy, säger Bagge:
– Som ung orkade jag ha adhd hela
När jag har ledigt borde jag slutföra saker eller göra sådant som får mig att må bra. I stället börjar jag gräva överallt, styr upp nya projekt. Jag behöver prioritera bättre, så jag inte faller ihop i trädgården en dag.
dygnet. Som äldre är det mer slitsamt. Jag orkar inte ha adhd sju dagar i veckan längre, men jag måste. Vissa dagar känns det som allting faller, att jag försvinner.
Samtidigt mår jag bättre nu, jag har en del att berätta och vill hjälpa unga i pu bliken. Hade lilla Bagge haft tillgång till stora Bagge, hade livet kanske blivit enk lare. Under premiären kommer det kännas skönt att fråga: Har någon här adhd? Jag vill mötas och hantera min adhd tillsam mans med publiken. ●
I höst har Jämtlands gymnasium startat upp ett nytt gymnasieprogram för elever med med NPF och andra diagnoser som inte mår bra av att gå i den vanliga skolan. Programmet heter SA Flex och är ett anpassat samhällsvetenskapligt program med färre elever, lugnare studiemiljö och fler individuella anpassningar som ska göra det möjligt för eleverna att gå i skolan.
Vad tycker du om att man startar upp det här anpassade gymnasieprogrammet?
– Jag tycker det är superbra att de anpassar för elever med NPF.
Vad kommer det att innebära för ungdomar med NPF och deras skolgång?
– Stor skillnad! För en del barn kan det vara avgörande för att överhuvudtaget kunna gå i skolan.
Vad ser du för för- och nackdelar med ett specifikt anpassat program i jämförelse med t ex individuella anpassningar på vanliga program?
– En fördel är att det blir lugnare och för hoppningsvis finns det även större och rätt sorts förståelse för elever med NPF. En nackdel är att det kan förstärka stigmatiseringen av personer med NPF. Dessutom borde de anpassningar som görs genomföras i hela skolans värld.
Berätta mer om varför du tycker det att är bättre att anpassa hela skolans värld!
– Det är inga konstigheter egentligen. Det som är bra för oss som har NPF är bra för alla! Nu är det bara ett fåtal som får möjlighet att ta del av skolans värld utifrån sina individuella behov. Dessutom är det ett teoretiskt program som eleverna ”tvingas” in på, fast elever med NPF ofta brukar välja ett praktiskt program.
Har du fler tips till dem som fattar beslut om anpassningar i skolan?
– Vi önskar att skolor och andra som behöver anpassa för personer med NPF tar kontakt med oss Attentionföreningar för rådgivning. Det är vi som sitter på den verkliga kunskapen! ●
8 Sidor skriver nyheter på lätt svenska! 8sidor.se
8 Sidor skriver nyheter på lättläst svenska. Språkhjälp och uppläsning finns på sajten 8sidor.se. Tidningen kommer en gång i veckan till dig som prenumererar. Sajten uppdateras varje vardag och går att läsa gratis av alla.
Jag vill ge bort 10 nummer av 8 Sidor för endast 149:- (värde 194:-)
Beställ genom att skicka in kupongen eller mejla vår kundtjänst på 8sidor@flowyinfo.se eller ring kundtjänst 08-799 63 12. Ring in för att beställa fler exemplar av varje tidning för att läsa i grupp. Prenumerationen startar efter jul, tidigast i januari 2023.
Erbjudandet gäller t o m 31/8-23. Genom min beställning godkänner jag att 8 Sidor behandlar mina personuppgifter i enlighet med Personuppgiftspolicyn. Erbjudandekod: 2496
Från den 1 januari kan vissa personer med autismdiagnos få personlig assistans. Är du en av dem? Kontakta oss för gratis rådgivning av våra jurister.
assistansradgivning@humana.se 020 - 70 80 87
Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Läs mer om oss på nytida.se
I oktober var Attention inbjudna till ett möte med utredningen Mer kunskap om elever med funktionsned sättning i skolväsendet. Utredningen ska bland annat föreslå vilka typer av uppgifter som ska samlas in för att kunna följa upp barn och elever med funktionsned sättning i skolväsendet och hur insamlandet ska gå till. På mötet pratade Attention om att statistiken måste vara träffsäker och inkludera just de elever som på grund av funktionsnedsättning får svårigheter i skolan. Vi pratade också om att utveckla de verktyg som idag finns för att få igång användandet snabbt. Det finns mycket att göra men det är glädjande att de tar denna viktiga fråga på så stort allvar och med stort lösningsfokus. ●
» Hela artikeln finns på vår webb: www.attention.se
Attention sitter med i flera olika myndighets råd, bland annat i Skolverkets råd. På senaste mötet berättade de om planer på fördjupade studier inom Funktionshindersrådet, där skolsitua tionen för elever med NPF utifrån ett systemperspek tiv lyftes som ett område. Man vill titta på huvud mäns och skolors arbete med elever med NPF som är i behov av stöd, hur man arbetar för att stötta dem, i vilken utsträckning man ger stöd och hur väl stödet fungerar. Attention fortsätter samarbetet med Skolverkets råd och bistår med kunskap och erfarenhet. ●
Islutet av oktober utkom Socialstyrelsen med nationella riktlin jer för adhd och autism. Attention, som i många år uppvaktat myndigheten angående behovet av sådana, känner det som en stor seger att dessa nu finns.
Vård och stöd till personer med adhd och autism har under lång tid varit eftersatt och köerna till utredning är långa. De regionala skillnaderna är stora, den som bor på fel ställe kan få vänta åratal på att få hjälp. Äldres behov har heller inte tagits på allvar.
– Att Socialstyrelsen nu kommer med Nationella riktlinjer som vänder sig till såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten är efterlängtat”, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.
De nya riktlinjerna understryker att utredningarna ska leda framåt och kopplas ihop i en fungerande sammanhållen vård- och stödkedja där de inblandade aktörerna ska samverka. Hjälp ska ges tidigt, redan innan en diagnos har ställts, så fort ett behov uppstår. Den som behöver det ska erbjudas en vård- och stödsamordnare.
I riktlinjerna framhåller man också betydelsen av att inte bara erbjuda medicinsk behandling av adhd utan även psykologiska och psykosociala insatser. De ges idag i alltför liten utsträckning, trots att det är efterfrågat av många. Riktlinjerna tydliggör också att den som har en beroendeproblematik inte får utestängas från vård samt
att inga rutinmässiga drogtester för att få adhd-läkemedel ska förekomma.
Socialstyrelsen kan inte rikta sig till skolan, men poängterar sam verkan med alla som har kontakt med barn och unga. ●
» Mer information finns på Socialstyrelsens webb: https://www.socialstyrelsen.se
Det är jätteviktigt att inte vänta på en diagnos utan att om man ser ett behov så ska man sätta in stöd och åtgärder direkt.
Socialstyrelsens utredare Louise von Bahr
Representanter från 40 av Attentions lokalföreningar samlades 22–23 oktober i Stockholm för 2022 års föreningskonferens. Inspiration, kunskapsutbyte, idéinsamling och härlig underhållning stod på programmet. Det deltog drygt 100 representanter från våra föreningar, förbundsstyrelsen och personal från rikskansliet. Innehållet för konferensen var bland annat lokal intressepolitisk påverkan, inspiration för nya medlemsaktiviteter, presentation av våra pågående arvsfondsprojekt och erfarenhet.
SUSANNA OSKARSSON LEDAMOT/ KASSÖR
Är det något speciellt som du tar med dig?
– Vår styrelse är ganska ny så det jag tar med mig är dels några idéer på olika aktivite ter som vi kan sätta i gång med och också hur vi ska lägga upp vår planering.
LARS ANDERSSON, Är det något speciellt som du tar med dig?
– Jättetrevlig konferens, mycket fina lyft för Attention och då framför allt för våra lokala föreningar. Vi har fått mycket bra material från de olika seminarierna, det har varit jättetoppen.
Vad har varit mest givande?
– Alla kontakter man får. Att kunna nätverka och få tips och idéer på vad andra gör. Vi har fått kontakter som vi kommer att använda sedan efter detta.
Text & foto: Lovisa Shiller ●Under första projektåret har Vägen vidare fokuserat på att samla information om målgruppen – unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) – via enkätfrågor, djupintervjuer och fokusgrupper. När resultaten sammanfattas i projektets nya rapport syns det tydligt att Vägen vidare för UVAS-gruppen ofta är både snårig och svår.
Den samlade bilden vi får är att de unga verkligen vill arbeta eller studera och vara en del av samhället, men utifrån sina förutsättningar. Vi ser att många av de tillfrågade uppger följande hinder som orsak till att de fastnat där de befinner sig:
1. PSYKISK OHÄLSA. Många av dem har dåliga erfarenheter av skolan och när man sedan ska vidare ut i vuxenlivet är man antingen för utbränd eller traumatiserad för att komma vidare. De som mår väldigt dåligt behöver i första hand få hjälp med sitt mående, vilket inte alltid sker.
Det finns också ofta en oklarhet och vilken typ av arbete eller studier som passar för den enskilde och vilken typ
av stöd man kan få, vilket kan resultera i att man tappar sin motivation. Även tidigare dåliga erfarenheter från arbete och främst studier hindrar vägen framåt. Det behövs anpassningar på skola, arbetsplats och en ökad kunskap om NPF
3. SAKNAR STÖD. Ett hinder är också avsaknaden av ett samlat stöd, vilket förhöjer risken att falla mellan stolarna. Det är ett krångligt system med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner som gör det svårnavigerat och svårförståeligt. Något som är anmärkningsvärt är att väldigt få tycker att det är tydligt vilka möjligheter man har när man väl varit i kontakt med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, och då är det ändå många som inte ens varit det. ●
Se vad som händer i projektet och läs och ladda ner rapporten på: www.attention.se/vagen-vidare
Inom projektet Äldrelyftet finns en återkommande önskan från äldre om skrivargrupper. Många har önskat ett forum där de kan få skriva sin livsberättelse. Äldrelyftet har därför valt att under 2023 starta upp en kurs för personer i lokalföreningarna som i sin tur vill leda kurser i läkande skrivande.
Prestation och skrivregler lämnas åt sidan. Du skriver för dig själv, ingen annan. Efter kursen ger du skrivandet till andra, i rollen som vägledare. Du genomgår samma skrivövningar som du själv kommer att vägleda. Läkande skrivande är ett verktyg för känslohantering och självomsorg, som för många ger känslan av återupprättelse och försoning.
» Läs mer och anmäl dig till kursen via: www.attention.se/aldrelyftet
Under 2022 har Attentions projekt Ung Dialog tagit fram två webbutbildningar. Den ena utbildningen, som är riktad till HVB-hem, är nyligen lanserad. I slutet av året kommer även den andra webbutbildningen med medföljande studiecirkel för familjehem att lanseras.
» Läs mer här: www.attention.se/utbildning/ digitala-kurser
Vad erbjuder Fritidsbanken?
– Fritidsbanken är en verksamhet som samlar in sport- och friluftsutrustning som sedan lånas ut gratis till människor i alla åldrar, ungefär som ett bibliotek. Det finns fritidsbanker på drygt 120 orter och det är helt kostnadsfritt att låna. Just nu genomför Fritidsbanken en satsning med stöd från Allmänna arvsfonden för att öka möjlighe terna för personer med funktionsnedsättning att låna utrustning.
Hur gör jag för att låna utrustning?
– Gå in på www.fritidsbanken.se och hitta den Fritidsbank som finns närmast där du bor. Den som vill låna saker på Fritidsbanken uppger sitt namn och mobilnummer, svårare än så är det inte. Du får ett sms som bekräf telse med en länk där du kan se vad som är lånat och när det senast ska returneras.
Vilken typ av stöd kan jag få?
– Nästan all personal på Fritidsbanken har genomgått en utbildning i bemötande och tillgänglighet. Detta för att de ska kunna ge ett riktigt bra och välkomnande bemötande. På alla Fritidsbanker finns bildstöd som beskriver hur man spelar innebandy och frisbeegolf. Bildstödet kan man få med sig då man lånar utrustningen. Inom kort kommer också ett bildstöd om att ta sig ut i naturen. Det kan man få med sig om man vill låna Triangiakök, tält, liggunderlag eller någon annan friluftsutrustning.
» www.fritidsbanken.se
och unga
Nästa förbundsstämma, som är Riksförbundet Attentions högsta beslutande organ, hålls den 13 maj 2023. Kallelse och mer information kommer i början av nästa år.
Motioner ska vara inskickade till kansliet före den 31/12 2022.
Valberedningen tar emot nomineringar till och med den 1/2 2023
Patienter med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan vara i större behov av tandvård än andra. Då finns ett särskilt tandvårdsstöd, ett F-kort, att ansöka om, men det är tyvärr inte så känt. Att få tandvårdsstöd med F-kort innebär att man betalar samma patientavgifter som inom hälso- och sjukvården samt får högkostnadsskydd och frikort när du sammanlagt betalat 1 200 kronor. Du får själv välja vilken tandläkare eller tandhygienist du går till.
Du ansöker om F-kort genom att din läkare skriver ett intyg med en bedömning av din sjukdom eller funktionsnedsättning. Blanketten laddas ner via Socialstyrelsens webbsida. Därefter skickas den till den enhet som ansvarar för tandvården i regionen. Mer information vad som gäller i din region finns på 1177. Företaget Aquadental har också tagit fram lättbegriplig en patientinformation.
I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även om spännande personer och annat intressant som händer på er ort.
» Skicka förslag till redaktionen@attention.se
DALARNA LÄN
Attention Dalarna 070-365 67 54 info@dalarna.attention.se www.attention-dalarna.se
GOTLANDS LÄN
Attention Gotland Jenny Ström 070-252 10 38 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se
Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se
Attention Bollnäs
Ingrid Svedberg 073-839 25 33 attention.bollnas@gmail.com www.attention-bollnas.se
Attention Söderhamn
Mona Bårman soderhamn@forening.attention.se
HALLANDS LÄN
Attention Kungsbacka 079-333 10 20 info@kungsbacka.attention.se www.kungsbacka.attention.se
Attention Halmstad-Hylte-Laholm
Martina Wikås info@attentionhstd.se www.attentionhalmstad.se
Attention Falkenberg-Varberg info@attention-falkenberg-varberg.se www.attention-falkenberg-varberg.se
Attention Jämtland-Härjedalen Marina Eriksson 070-37 57 370, dagtid (Marina, ordf.) info@jamtlandharjedalen.attention.se www.jamtlandharjedalen.attention.se
JÖNKÖPINGS LÄN
Attention Jönköping 0760-210428 info@jonkoping.attention.se www.jonkoping.attention.se
KALMAR LÄN
Attention Kalmar info@kalmar.attention.se www.kalmar.attention.se
Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 info@kronoberg.attention.se www.kronoberg.attention.se
NORRBOTTEN LÄN
Attention Luleå-Boden Norrbotten Ewa Niemi : 070-2093198 sannajohanna21@gmail.com www.attention-lulea-boden.se
Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com
SKÅNE LÄN
Attention Lund info@lund.attention.se www.lund.attention.se
Attention Malmö 076-033 14 97 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se
Attention Helsingborg-Ängelholm
Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se
Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se
Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Irene Sjöström 0765-77 04 04 irensjostrom@gmail.com www.trelleborg.attention.se
STOCKHOLMS LÄN
Attention Stockholms län (länsförening) Brännkyrkagatan 91 118 23 Stockholm 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30)
kansli@attention-stockholmslan.se www.stockholmslan.attention.se
Länsföreningen är en sammanslutning av lokalföreningarna i Stockholms län och har inga enskilda medlemmar. Som medlem tillhör du din lokalförening.
Attention Stockholm (lokalförening) Folkungagatan 122 116 30 Stockholm 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se
Attention Haninge-Tyresö
kontakt@haningetyreso.attention.se www.haningetyreso.attention.se
Attention Huddinge-Botkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se
Attention Järfälla/Upplands-Bro info@jarfalla.attention.se www.jarfalla.attention.se Facebook: Attention Järfälla/ Upplands-Bro
Attention Nacka/Värmdö 070–281 62 40 kontakt@nackavarmdo.attention.se www.nackavarmdo.attention.se
Attention Nynäshamn kontakt@attention-nynäshamn.se
Attention Roslagen info@attention-roslagen.se www.attention-roslagen.se
Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@sollentunavasby.attention.se www.sollentunavasby.attention.se
Attention Södertälje/Nykvarn
Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net
Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se
Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se www.attention-solna-sundbyberg.se
Attention Globen med omnejd info@globen.attention.se www.globen.attention.se
SÖDERMANLANDS LÄN
Attention Eskilstuna-Strängnäs 072-004 93 15 kontakt@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se
Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se
Attention Nyköping
Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail. com
UPPSALA LÄN
Attention Enköping ordforande@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se
Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg info@attention-habo.se www.attention-habo.se
Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se
VÄRMLANDS LÄN
Attention Karlstad-Värmland kontakt@attentionvarmland.se www.karlstadvarmland.attention.se
VÄSTERBOTTENS LÄN
Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se www.attention-skelleftea.se
Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) info@attention-umea.se www.attention-umea.se
Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Attention Sundsvall-Timrå Tina Höglund tinablomhoglund@gmail.com www.sundsvall-timra.attention.se
Attention Ånge
Lena Persson 070-664 91 45 info@attention-ange.se www.attention.ange.se
Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 info@ornskoldsvik.attention.se www.attention-ovik.se
VÄSTMANLANDS LÄN
Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com
Attention Västerås Inger M Johansson 0708-51 46 67 info@vasteras.attention.se www.attention-vasteras.se www.facebook.com/AttentionVasteras
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Attention Borås info@attention-borås.se www.boras.attention.se
Attention Göteborg Egil Aasgaard 031-13 19 00 kontakt@attentiongbg.se www.attentiongbg.se
Attention HÖK (Hisingen-Öckerö-Kungälv) info@hok.attention.se www.hok.attention.se
Attention Mölndal
Charlotte Boqvist info@molndal.attention.se www.molndal.attention.se
Attention Lerum
Linda Poidnakk 0733-161 580
info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se
Attention Skaraborg
Christina Brinkemo
070-272 76 49
info@skaraborg.attention.se www.skaraborg. attention.se
Attention Uddevalla
info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se
ÖREBRO LÄN
Attention Örebro Karin Trulsen 0762-56 90 83
foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se
Attention Lindesberg med grannkommuner
Adina Langseth
info@lindesberg.attention.se www.lindesberg.attention.se
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Attention Linköping
072-538 40 16
info@linkoping.attention.se
Attention Östergötland
Sofia Larsson
070-566 93 97
attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se
Söker du daglig verksamhet, gruppbostad eller servicebostad? SOLOM finns i Sollentuna och har ett brett utbud för dig med funktionsnedsättning. Verkar det intressant? Läs mer och se våra filmer på www.solom.se – eller hör av dig till oss via mail info@solom.se eller telefon 076 516 35 51 (DV) alt. 076 516 30 36 (boende).
Inget barn ska behöva känna sig som ett problem. Vi arbetar för att barn med adhd, autism, tourette och språkstörning, ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver.
Ge en gåva som gör skillnad och som hjälper oss att kunna påverka mer. Skänk en slant till Riksförbundet Attention. På vår webb har du möjlighet att skriva ut ett gåvokort.
Scanna QR-koden FÖR SKÄNKA EN GÅVA
AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm