Attention nr 4 2019

Riksförbundet Attentions medlemstidning Riksförbundet Attentions medlemstidning Nr 4 2019 CHRISTIN EDMARK:

”Att ha ADHD är som att vara en fågel som inte får flyga”

LOTTA BORG SKOGLUND:

Är det verkligen jämställdhet att jämföra alla med samma manliga måttstock?

Det märks inte men det känns

TEMA Kvinnor med NPF NPF-FORUM 2020

– när kvinnor kamouflerar sina symtom

BOKTIPS: JOAKIMS ÖVERLEVNADSGUIDE FÖR ADHD

PROJEKTET TROTS ALLT!

Omega 3 och 6 för läsförmågan När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.

Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var förändring tydlig.

Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 11 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv.

Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.

–Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en ny svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

NewNordic_eyeqNoah_Attention_nr1-4-2019.indd 1

2019-02-01 15:57

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 4 2019 3 LEDARE

Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Linnéa Rosenberg Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Nicole Kling Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Jennifer Blomkvist, Lovisa Schiller Tryck EO Grafiska Annonsbokning

5 TEMA: Kvinnor med NPF

14 Titti fastnade i missbruk – nu hjälper hon andra

6 Är det verkligen jämställhet att jämföra alla med samma manliga måttstock?

16 PORTRÄTT: Christin Edmark

8 Det märks inte men det känns – när kvinnor kamouflerar sina symtom

22 En förening med plats för alla

10 En skådespelerska på livets teater

18 SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION 20 NPF-forum 2020 24 Joakims överlevnadsguide till ADHD 26 ATTENTIONKOLL 30 LOKALFÖRENINGAR

12 Vill vara okej som jag är

annonsbokning@attention.se Adressändring

Viktigt att upptäcka kvinnorna med NPF

kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2019 Nr 1 Fritid Nr 2 Tillgängliga lärmiljöer Nr 3 Förälder med egen diagnos Nr 4 Kvinnor & NPF Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

M

ånga har säkert hört att flickor med autism och ADHD upptäcks senare är pojkar. I det här numret får ni möta några kvinnor som berättar om vad det har kostat dem att dölja sina svårigheter och tvingas vänta på hjälp. I den allmänna debatten lyfter man gärna fram de styrkor som kan komma med våra diagnoser. Då brukar sådant som mod, nytänkande, hyperfokus och förmågan att se det andra inte ser nämnas. Det är bra, men också lite farligt då det lätt leder till ett ifrågasättande av om de här tjejerna verkligen behöver extra stöd och hjälp.

Inget kan vara mer fel. Det finns många studier som visar att NPF får stora konsekvenser för hälsan, möjligheten att få och behålla ett arbete, relationerna till andra och försörjningsförmågan. För flickor och kvinnor är förväntningarna på hur man ska vara extra krävande och många måste anstränga sig hårt för att bli accepterade. Att inte klara det som andra verkar ha så lätt för leder till ständig stress och en sjunkande självkänsla. En bit in i vuxenlivet, när man förväntas klara både arbete och familj, brister det för många. Sjukskrivning för utbrändhet är ett faktum och vägen tillbaka blir tyvärr ofta lång.

Psykologen Tatja Hirvikoskis forskning visar att risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland personer med autism än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk har kvinnor som förutom autism även har ADHD, där var femte kvinna någon gång under sitt liv gjort ett självmordsförsök. Det innebär tio gånger högre risk jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen.

Inom Attention vet vi att det finns en oerhört stor potential hos personer med ADHD, autism eller andra närliggande tillstånd, under förutsättning att de lever under gynnsamma omständigheter och får adekvat stöd. Många tvingas dock kämpa för att få hjälp och förståelse. Så behöver det inte vara. Våra anhöriga behöver få det stöd de efterfrågar, vårdköerna måste kortas, skolan måste göras om så att den fungerar även för NPF-elever, och arbetsmarknadens behöver öppnas för fler. Det är först då möjligheten att få bli sitt bästa jag uppstår.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Läs mer om vårt arbete på www.attention.se 3

Steg för steg Nytidas modell för att skapa varaktiga beteendeförändringar hos barn och unga.

Läs mer på nytida.se/steg-for-steg

Behöver du stöd ut i arbetslivet?

Misa stöttar dig till en arbetsplats som passar dig.

Du kan komma till oss via kommunen eller Arbetsförmedlingen.

Vill du veta mer? Ring 08 - 580 813 40 eller maila info@misa.se

WWW. MISA.SE 4

Start 20 november i SVT och på UR Play

TEMA KVINNOR MED NPF

Kvinnor med NPF I det här numret låter vi kvinnorna med NPF ta plats. Som kvinna med NPF möter man ofta fördomar eftersom både allmänhetens bild och diagnoskriterierna för NPF är utformade efter pojkar och män. De kvinnor vi skriver om är på många sätt helt olika varandra. Det de har gemensamt är att de har fått sin diagnos sent i livet och betalat ett högt pris för det.

5

TEMA KVINNOR MED NPF

”Är det verkligen jämställdhet alla med samma manliga mått Lotta Borg Skoglund, överläkare och forskare inom psykiatri, har skrivit en bok om kvinnor och ADHD. Den behövs. För att utreda, behandla och vårda rätt behöver vi ta hänsyn till biologin och hur våra kroppar faktiskt fungerar olika, menar hon. Och i dagsläget finns i stort sett bara den manliga fysionomin att utgå ifrån.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Eva Lindblad

N

är Lotta och jag ses hemma hos Lotta i en norrförort till Stockholm så är hon uppretad. Rejält.

Artisten Niclas Wahlgren har uttalat sig minst sagt klumpigt om ADHD i ett radioprogram på morgonen där han förkastar idéen om medicin åt personer med ADHD utan menar att motion löser problematiken som personer med ADHD tampas med. Ungefär så. Lotta Borg skummar.

Turligt nog är hon en auktoritet på området och får möjlighet att gå i svaromål i en av kvällstidningarna.

– Jag kunde inte hålla igen, säger hon och spärrar upp ögonen. Det var för dumt det han sa och jag är så trött på alla som ”vet” något om ADHD utan att egentligen inte ha en susning.

Lotta läser upp sitt svaromål när vi slagit oss ner i två länsfåtöljer i vardagsrummet.

Hon påpekar bland annat klokt att det är hälsosamma livsvanor – som Wahlgren menar är lösning på allt – som är så svåra att få till när man har ADHD. Det är alltid tryggt med någon som är såväl stridbar som insatt. Det blir inte mycket utrymme kvar att käbbla på.

Dags att revolutionera NPF-världen

Lotta Borg Skoglund halkade in på NPF-spåret genom sitt arbete som forskare och läkare inom beroendevården. 2010 började hon arbete på Maria Pol ungdom och var en del av den nya generationen vårdgivare som såg bakomliggande faktorer till missbruk annat än svåra hemförhållanden och destruktiva familjer.

– Istället såg jag ofta hårt kämpande 6

föräldrar som ville göra allt för sina riskbenägna barn men som inte alltid förmådde på grund av att ungdomens NPF-relaterade problematik var så svår.

Man kan säga att kunskapen om NPF på många sätt revolutionerat missbruksvården. Och nu vill Lotta bidra till en annan slags revolution i NPF-världen. Kvinnornas. Efter att suttit i många samtal med flickor, tjejer och kvinnor så kände Lotta ett behov av att lyfta deras berättelser. Hon frågade om lov att få skriva ner händelser som väl speglade hur livet med ADHD kan te sig och de finns nu med i hennes bok ”Kvinnor och ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna”. I den så kopplar hon olika patientberättelser till kliniska, medicinska beskrivningar av kroppsliga fenomen som förklarar många konsekvenser av ADHD hos kvinnor.

– Innan jag skrev boken så trodde jag att jag skulle gå igenom all forskning och nöta tusentals artiklar så som man gör i ett avhandlingsarbete. Men här gick det på en eftermiddag i stort sett. Det finns i stort sett ingen högkvalitativ forskning alls, förutom Svenny Kopps, varken svensk eller internationell. I stort sett så är 99% av all forskning och alla studier om ADHD gjord och gjorda på män.

Biologiska skillnader

Lotta beskriver hur hon har ansträngt sig för att beskriva att det faktiskt finns biologiska skillnader när det kommer till män och kvinnor och ADHD. – Är det verkligen jämställdhet att jämföra alla med samma manliga måttstock?

För det är det vi gör. Vi har samma slags läkemedelsbehandling, samma läkemedelsdoser fastän kvinnors hormonella miljö växlar mycket över en månad och över en hel livstid.

Lotta berättar att hon exempelvis träffat flickor som är i fullt utbruten pubertet med alla ADHD-symtom och inte sällan ett självskadebeteende, men där omgivningen inte sett eller märkt någonting innan den hormonella explosionen som puberteten är.

– Flickor har ofta mer av det så kallase internaliserade uttrycket och det gör att de inte fångas upp i samma utsträckning.

På gruppnivå ser vi att flickorna har stora svårigheter med uppmärksamhetsproblematiken medan pojkar har tydligare hyperaktivitet. Flickorna får ofta mer problem med bristande impulskontroll i puberteten men också en stor del ångest som håller tillbaka impulskontrollerna.

Många kvinnor med liknande erfarenheter

Vi ögnar Lottas manus i datorn. I november ska den ges ut på Natur och kultur och Lotta har tillbringat de senaste fem dygnen ute på lantstället med att skriva, skriva, skriva. Vi stannar på ett avsnitt med olika citat som Lotta mött många gånger i yrket när hon träffat kvinnor som är hos henne för en utredning. ”Jag försöker att inte att avbryta och tala i munnen men jag kan bara inte låta bli”. ”Jag ägnar väldigt mycket tid varje dag åt att leta efter mina saker”. ”Det blir aldrig lugnt och tyst på insidan”. Citaten forsar över

att jämföra tstock?”

sidorna och alla vittnar om något som skaver, ställer till det och bråkar med vardagen.

– Många som kommer till mig är så slutkörda av att kämpa för att få ihop livet. Och de säger i stort sett samma saker om vad som är svårt.

Sedan följer citaten om vad andra säger om dem. Typiska sägningar till någon vars svårigheter man inte förstår, utan snarare ser som tecken på bristande karaktär. ”Äh, alla tycker ju att det är tråkigt att städa”, ”Varför är det så mycket drama i dina relationer”.

– När jag läser upp de här citaten för mina patienter så lyser de verkligen upp och bekräftar ivrigt att ”Ja, så är det!”.

I boken tar Lotta upp kopplingen till förlossning, graviditet, PMS men också åldrande.

Allt det som rör kvinnokroppen och hur de påverkar uttrycken för ADHD. – Jag har försökt att exemplifiera det någon berättar med det som händer i hjärnan. Exempelvis i kapitlet ”J och aggressionerna” så kommer vi in på hur hormoner kan ställa till det i relationer.

Eftersom det inte finns någon forskning på ämnet så får Lotta helt enkelt beskriva det hon ser. Det finns inget bättre att hänvisa till helt enkelt.

När vi skiljs åt efter vårt samtal så bränner det i datorn av Lottas manus som hon skickat via mail. Känslan av iver att läsa speglar bristen på att veta. Och när jag senare på eftermiddagen hastar genom Ica och möter kvällstidningens löp där Lotta Borg Skoglunds tillrättavisar Niclas Wahlgren så kan jag inte låta bli att småle. NPF-världen behöver alla goda förkämpar vi kan få och Lotta är definitivt en av dem.

Lotta är en av talarna på Attentions NPF-forum i april 2020!

Läs mer om det på sidan 20–21.

■

7

TEMA KVINNOR MED NPF

– när kvinnor kamouflerar sina symtom Kvinnor med högfungerande autism kan vara skickliga på att dölja sina besvär.

Genom inövade beteenden ser de till att passa in den sociala normen.

Fenomenet kallas att kamouflera och kan leda till försenad eller utebliven diagnos.

Text: Linnéa Rosenberg X Illustration: Pernilla Förnes

8

TEMA KVINNOR MED NPF

I

ntränande av ansiktsuttryck framför spegeln, mentala manus inför vardagliga samtal och ansträngande ögonkontakt. Strategierna för att maskera de svårigheter som följer med autismspektrumtillstånd (ASD) är många och förekommer både bland kvinnor och män.

De flesta studier tyder dock på att kvinnor gör det mer eller möjligtvis mer framgångsrikt.

Ett dränerande skådespel

Att kamouflera innebär i princip att de sociala beteenden som för en neurotypiker kommer automatiskt, istället görs medvetet och planerat. Forskaren Francesca Happé har beskrivit det som att resa till en främmande kultur som är helt olik ens egna och försöka göra rätt och följa normen, om igen varje dag. Man resonerar och problemlöser sig genom tillvaron, vilket är oerhört energikrävande och ofta leder till psykisk ohälsa.

– Flera studier har visat att kamouflerande har ett samband med mer ångest, stress och nedstämdhet hos personer med ASD, berättar Karl Lundin som är legitimerad psykolog och doktorand på KI/KIND och forskar om könsskillnader bland personer med ASD. Det finns även studier som tyder på en koppling mellan kamouflerande och självmordsbenägenhet. Men eftersom kamouflerande – trots att det länge påtalats av personer som har autism – fram till nyligen varit nästan obeforskat, måste alla samband mellan kamouflerande och psykisk ohälsa än så länge betraktas som indikationer snarare än definitiva fakta.

En annan konsekvens av kamouflerandet kan vara att man upplever sig som falsk.

Att man inte är sig själv ens med sina vänner utan hela tiden spelar en roll, vilket kan få en att tveka på om man är omtyckt för den man är eller den man låtsas vara.

Det börjar med flickorna

Ofta börjar kamouflerandet i tidig ålder.

Skolflickor som rör sig i närheten av andra flickor, så att det i alla fall ser ut som att de är delaktiga i leken. Tonårstjejer som känner sig annorlunda, men lägger all sin kraft på att imitera sina jämnåriga för att passa in.

– Det har gjorts studier på skolbarns beteende på rastgården. Bland barnen med ASD var pojkarna lättare att identifiera eftersom de oftare var ensamma.

Flickorna rörde sig däremot nära de andra tjejerna, och kunde på håll se ut som att de interagerade med jämnåriga även om de inte gjorde det, förklarar Karl Lundin.

Och det är inte bara på skolgården som tjejerna går under radarn. Ofta missas de även av både barn- och vuxenpsykiatrin, med uteblivna eller felaktiga diagnoser som följd.

Kunskapen måste öka

Frågan är vad man kan göra för att se till att flickor och kvinnor upptäcks och får hjälp i samma uträckning som pojkar och män? Enligt Karl Lundin kan det vara klokt att som rutin att fråga personer som utreds av psykiatrin om de använder sig av copingstrategier – till exempel kamouflerande, för att på sätt fånga upp de symtom som patienten lärt sig att dölja.

– Då skulle man kanske undvika att avfärda personer som upprätthåller ögonkontakt och uppvisar mindre sociala svårigheter, i och med att de förklarar hur mycket arbete som ligger bakom deras beteende, säger Karl Lundin och tillägger att det finns ett frågeformulär om kamouflerande på engelska som har översatts till svenska och ska prövas ut i Sverige som del i hans doktorandprojekt på KIND. Karl Lundin menar också att det är viktigt att öka medvetenheten om hur ASD kan visa sig – och dölja sig – hos tjejer.

Främst bland yrkesversksamma inom psykiatrin, men även hos allmänheten.

– Professionella behöver mer kunskap om ASD hos flickor, eftersom den typiska bilden inte täcker in de som kamouflerar väl. Detsamma gäller föräldrar. Om tonårsdottern är utmattad eller har ångest är tanken på autism väldigt långt borta för de flesta.

Kamouflering Kamouflering är sociala coping-strategier som personer med högfungerande autism använder för att maskera svårigheter och symtom. Till exempel intränade ansiktsuttryck, inövade manus för olika typer av samtal, eller konstant medvetenhet om det egna kroppsspråket. Den som kamouflerar upplever ofta många besvärliga symtom, som omgivningen inte kan se. Både kvinnor och män kamouflerar, men kvinnor verkar göra det mer eller åtminstone mer framgångsrikt.

Karl Lundin

ÄR DU INTRESSERAD AV KARLS FORSKNINGSPROJEKT ELLER AV KOMMANDE STUDIER? Då kan du kontakta honom via: karl.Lundin@ki.se

■

9

TEMA KVINNOR MED NPF

En skådespelerska på livets teater Sandra har kamouflerat sina ASD-symtom från första klass till mitt i livet. Genom att observera och härma omgivningen, har hon lärt sig att passa in bland alla andra. Men det dagliga skådespelandet har tagit ut sin rätt i form av depressioner, utbrändhet och trasiga relationer.

Text: Linnéa Rosenberg X Foto: Privat

S

andra har känt sig annorlunda ända sedan hon var liten. Hon minns hur hon satt bakom alla kuddar i lekrummet hos sin dagmamma och lyssnade när de andra barnen lekte. Och hur det kändes som att hon aldrig riktigt var delaktig när hennes syster tog med henne ut för att leka med grannbarnen.

– Första dagen i skolan utmärkte jag mig dels för att jag behövde skriva med tusch istället för blyerts på grund av synnedsättning, och dels för att jag inte lekte medan de andra på rasten. Jag grät på vägen hem för att jag kände mig så annorlunda, berättar hon.

Sedan dess har hon ansträngt sig för att anpassa sitt beteende efter omgivningen för att avvika så lite som möjligt.

Hon iakttog hur andra betedde sig och gjorde likadant, läste in sig på saker som folk brukade prata om och skapade slags en mental livsregelbok med minnen av vilka beteenden som passar sig och inte.

– Jag använde andras beteenden som mallar och njöt av den positiva feedbacken jag fick när jag också lyckades göra ”rätt”. När en okänd vuxen vände sig om leende och tackade för att jag hållit upp dörren så blev det genast en livsregel att hålla upp dörren för alla.

Och när min gymnasielärare berömde mitt fasta handslag blev det en livregel 10

att alltid hälsa med ett fast handslag – inte för hårt, inte för löst, inte för snabbt och inte för länge.

En person på ytan – en annan inuti

Så har det fortsatt och genom åren har hon byggt upp en på ytan god social förmåga, som är helt baserad på teoretiska grunder. Hon beskriver det som att alla hennes sociala handlingar är medvetna val utifrån vad hon analyserar sig fram till att andra förväntar sig.

– När jag möter en människa så skannar jag av den personen – kroppsspråk, tonläge, ögonkontakt, klädstil, frisyr. Och jag tittar efter avvikelser – till exempel om personen vickar på foten under samtalet, vilket brukar tyda på att personen på något sätt är osäker i vår interaktion. Utifrån det så avgör jag vilka avsikter personen verkar ha – vill den mig illa, vill den väl, vill den bli bekräftad, eller ta del av min kompetens – och hur jag bör bemöta den, förklarar hon.

Oavsett vad hon ska göra ska och hur trasig hon än känner sig, så vet Sandra att hon alltid kan framstå som samlad, vänlig och tillsynes välmående.

Varje kväll har hon planerat allt inför nästa dag i detalj, till och med exakt vad hon ska ha på sig och vad de plaggen signalerar.

– Mitt yttre har blivit som en mantel

mellan mig och värden. Den skyddar mig mot omvärldens eventuella frågor om mina svårigheter, och mot rädslan för att bli avslöjad som en person vars insida är raka motsatsen till utsidan.

Att vara en så skicklig social skådespelare har till slut tagit ut sin rätt i form av otaliga depressioner och två massiva utmattningssyndrom, varav det senaste pågår nu.

Svårt att definiera känslor

Sandras kamouflerande har även gått ut över hennes relationer. Hon har haft en mångårig och riktigt nära vänskapsrelation, som aldrig blivit densamma igen efter en konflikt för några år sen. Och i sina kärleksförhållanden har Sandra återigen känt att hon spelat en roll och varit den hon tror att hennes partner vill att hon ska vara, samtidigt som hon har haft svårt att sätta sig in i den andra partens perspektiv ibland.

Det där med känslor är överlag något som Sandra tycker är knepigt. Delvis eftersom hon sedan barndomen ansträngt sig för att distansera sig från sina känslor för att slippa bli missförstådd, sårad och trampad på.

– De känslor som kommer med ett fysiskt ”kvitto” är lättare, förklarar hon.

Ledsenhet är lika med tårar, lust är lika med orgasm och sorg är lika med

Jag använde andras beteenden som mallar och njöt av den positiva feedbacken jag fick när jag också lyckades göra "rätt".

andningssvårigheter och revbenssmärta.

Men de abstrakta och subjektiva känslorna är svårare. Vems upplevelse är den sanna liksom, förklarar hon och medger att hon googlat vad kärlek är.

Försöker hitta sig själv

Kamouflerandet har också fått henne att känna sig falsk. Eftersom hon aldrig varit helt sig själv har hon heller aldrig känt ett tillhörandeskap. Hon konstaterar krasst att det är svårt att känna gemenskap med något man själv imiterat, men tillägger: – Det enda som känns helt äkta är min kärlek och mitt engagemang för mina döttrar. Min roll som förälder är min första riktiga identitet, och mina barn är fantastiska läroböcker som ger mig driv och styrka att leva.

För några år sedan, när hon var 43, fick Sandra sin ASD-diagnos. Den har fått henne att reflektera över alla år med kamouflerande och hur de har påverkat henne. Hon funderar mycket på vem hon egentligen är nu och går in för att försöka hitta och vara sig själv lite mer.

– Jag brukar jämföra mig med en kameleont. Det sägs ju att de ändrar färg för att smälta in i sin omgivning som jag gjorde förut, men egentligen så brukar de göra tvärtom – utmärka sig med starka färger när de känner sig hotade. Och nu är det dags att jag vågar visa lite färg.

■

11

TEMA KVINNOR MED NPF

Vill vara okej som jag är Maria Thysell ska bli författare och hon vill skriva om kvinnor som går över styr och som får nog. Som inte tar skit och som tillåts vara som de är. Efter ett yrkesliv som verksamhetschef och administratör, präglat av att behöva ta kontroll över det okontrollerbara – sina tics och sina tvång – har Maria själv fått nog av att låtsas vara normal. Vad det nu är.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Oskar Thysell

M

aria Thysell har sonika bytt inriktning i livet och börjat på Författarskolan i Stockholm.

Missionen är att skapa karaktärer som får vara som de är, trots att de är annorlunda och trots att de är kvinnor. Behovet av att skapa hjältinnor som bryter normer kan hon med lätthet härleda till sitt eget liv.

– Jag var 40 när jag fick diagnoserna ADHD och Tourette. Innan dess trodde jag att jag höll på att bli galen. Hela mitt liv har gått ut på att tygla mig själv. Det får vara slut på det nu, säger hon med eftertryck.

Idag är Maria 55 och när vi ses hemma hos henne för en pratstund över kaffe och generöst utbud av nyttigt fika så drar samtalet snart iväg i vindlande banor. Att leva sitt liv som avvikande, som kvinna med Tourette, är ett famlande i ett mörker som Maria målande beskriver under vårt samtal.

Tryckte ner ticsen

Just rädslan att bli ”galen” har varit stor.

Kanske särskilt eftersom Marias mamma är bipolär och hennes syster schizofren.

Marias egna tics, som hon inte hade

förklaring till, ledde till såväl egen oro om annalkande vansinne som mobbning under uppväxten i Skurup. Ett litet samhälle med stark social kontroll där alla skulle vara som alla andra.

– Jag var den som hade den knäppa morsan plus att jag gick omkring och ryckte i korridorerna i skolan. Och då härmades naturligtvis folk. Alla tyckte att jag var konstig.

Maria förstod tidigt hur viktigt det var att trycka ner sina tics: Ansiktsryckningarna och de kompensatoriska rörelserna för att inte känna sig sned. Harklingarna och snörvlandet som när det är som värst river upp hals och näsa, och som länge gjorde att hon inte ville vistas ute av rädsla för att störa andra.

Snävare normer för kvinnor

Maria tror att det finns en stor skillnad på pojkar och flickor när det kommer till behovet att smälta in.

– Vi tjejer fattar ofta det sociala spelet fort. Vi vet vad som krävs för att passa in.

För mig som kvinna med Tourette har allt egentligen bara gått ut på att försöka vara normal, se normal ut, ticsa på toan, sitta på händerna. Lära sig spänna mage och fötter istället för att rycka i de synliga delarna av kroppen. Inte säga olämpliga saker.

12

För mig som kvinna med Tourette har allt egentligen bara gått ut på att försöka vara normal, se normal ut, ticsa på toan, sitta på händerna. Lära mig spänna mage och fötter istället för att rycka i de synliga delarna av kroppen. Inte säga olämpliga saker.

Och hon beskriver också en känsla av ensamhet i detta att vara kvinna med tics och tvång.

– Jag tar del av i stort sett allt som kommer ut om Tourette, filmer och böcker, men jag ser nästan aldrig kvinnorna. Likadant på de möten och evenemang jag gått på. De kommer inte även om de statistisk sett borde finnas.

Och i jämförelse med manliga tourettare – som exempelvis Pelle Sandstraak och Eric Donell – upplever hon, utan att förringa de svårigheter de har, att de verkar ha en annan självklarhet kring sin diagnos.

– Jag upplever inte att de ifrågasätter sig själva som jag gör. Touretten är en accepterad del av dem själva som de kan skämta om. Som kvinna är ticsen så oförenliga med hur man ska vara – behagfull, vacker, ljuv.

Krock med könsrollerna

Att leva i en kärleksrelation med Tourette tänker hon krockar med de traditionella könsrollerna.

– Om en man ticsar så har kvinnor ofta en förmåga att se vem han är under sina tics. Men om jag har massa konstigheter för mig så är det svårare att överse med.

Det är nog lättare för en man med Tourette att möta en överseende, omvårdande

kvinna, än för mig att träffa en man med samma inställning.

Men sedan viftar hon avvärjande med händerna och vill kanske ta tillbaka sitt påstående. Vill inte låta fördomsfull men vi enas om att låta det stå kvar. Det kan ju ändå vara så att hon har en poäng. Själv har hon varit gift två gånger. I första äktenskapet, som hon levde i innan diagnos, försökte hon dölja sina symtom.

– Vi hade det egentligen ganska bra men det går inte i längden att dölja en så stor del av sig själv för den man lever nära.

I det andra äktenskapet var Maria öppen med sina tics men upplevde att det kunde vändas emot henne om det blev konflikter.

– Då fick jag höra att jag minsann hade ”ADHD, Tourette och var allmänt galen”.

Han var nog inget vidare empatisk, säger hon dröjande och rör eftertänksamt i sin kaffekopp.

Maria tystnar ett ögonblick och tänker efter. Det är tydligt att hon formulerar något som sammanfattar hennes budskap och till sist säger hon med ett självklart lugn: – Det enda som jag egentligen alltid velat höra är: Ja, du är kvinna, du har tvång, du har tics, du har ADHD – MEN – du är okej ändå. Att jag kan känna mig sned och med tics men ändå göra en uppläsning på bokmässan med en av mina framtida böcker och känna att det här är helt okej.

Jag är helt okej.

■

13

TEMA KVINNOR MED NPF

Titti fastnade i missbruk Titti tar emot i Vita Villan i Sollentuna där Musketörerna har sina lokaler och Titti sin arbetsplats. Hit kommer människor som lever i utanförskap, hemlöshet och missbruk. Ett liv hon själv levt i många år. Hon fick hjälp och nu hjälper hon andra att komma på fötter.

Text: Lillemor Holmgren X Foto: Lillemor Holmgren och Pernilla Förnes

OBS! Nya foton kommer

14

– nu hjälper hon andra N

är hon för några år sedan muckade efter sin fjärde fängelsevistelse, ändrade livet riktning.

– Jag klev ut utan att känna att det första jag måste göra är att skaffa knark. Istället åkte jag direkt till bostaden på tjejhemmet som hade ordnats.

Det hade hänt en del på kvinnofängelset Färingsöanstalten, där hon avtjänade ett straff för bland annat knarkinnehav och häleri.

– Först upptäcktes en cancertumör i ena bröstet och jag blev akut opererad, säger hon och berättar med ett skratt att hon bevakades som värsta maffialedaren på sjukhuset.

I samband med efterföljande cancerbehandling fick hon frågan om hon ville screenas för ADHD. Via ITOK, som samordnar insatser via socialtjänst, kriminalvård och beroendecentrum i Stockholm, gjordes en utredning som resulterade i ADHD-diagnos och ADHD-medicin.

Hon var då 55 år. Bakom sig hade hon en lång historia av knark och hemlöshet men också många år av familjeliv med barn, radhus och bra jobb.

– Jag växte upp i Solna med mamma, pappa och fyra systrar. Pappa var egen företagare och mamma hemmafru.

Ekonomiskt hade vi det bra men det var kärlekslöst och jag fick klara mig på egen hand.

Amfetaminet tar över

Hon förstod inte vitsen med skolan. Hon var tyst och snäll med dålig självkänsla och noll självförtroende.

– På högstadiet drogs jag till de lite tuffare och jag började hänga med några som rökte hasch.

På gymnasiet började hon ta andra droger och prövade amfetamin för första gången.

– Jag mådde så bra!

Nu var hon fast! Det enda som betydde något var jakten på amfetamin. Och

problemen runt om växte i takt med att missbruket ökade. Hon blev utkastad hemifrån, bodde i källare, hemma hos folk hon träffade eller hos sin syster. Hon gick till och med ”på gatan” några gånger för att få ihop pengar.

– Det klarade jag inte av utan försökte hitta andra sätt att få ihop pengar, säger hon och menar att hon var ”så pundig” under den här tiden att minnena är suddiga.

Att hon dömdes till två års fängelse och fick, som det heter, kontraktsvård på Kallhälls gård kommer hon dock ihåg.

– Jag rymde hela tiden för att komma åt knark. När jag försökte tända av hamnade jag på psyket.

Det minns hon med skräck. Metoderna som användes inom psykiatrin på den tiden var förödande och höll på bryta ner henne.

Mamma och missbrukare

23 år gammal blev hon med barn. Hon upptäckte det när hon var i fjärde månaden och slutade knarka. Efter något år stack pappan till barnet.

Titti träffade så småningom en ny man, de fick en son, köpte radhus och levde familjeliv.

– Jag utbildade mig till barnskötare fick så småningom jobb som fritidspedagog, satt i ledningsgruppen på skolan, tränade fem, sex dagar i veckan samtidigt som jag skötte hem och två barn.

Det höll inte. Mannen försvann och tog yngste sonen med sig. Efter en tid träffade Titti en ny man, som tyvärr visade sig dricka en hel del. Så då var det igång igen.

Efter en misshandlad började Titti dricka och det dröjde inte länge förrän hon var tillbaka i amfetaminets grepp.

Sonen ställer ultimatum

Den äldste sonen, som då var 17 år, ställde ett ultimatum. ”Du får välja mellan mig och knarket!”

– Jag valde knarket, säger hon med sorgsen blick.

Nu följde år av missbruk och hemlöshet. Hon fick en ny gemenskap med husvagnsfolket, som de kallas, och försörjde sig på kopparstölder. Under den tiden dömdes hon till flera fängelsestraff för häleri, bilstölder, olovlig körning med mera.

– Jag trivdes ganska bra i fängelse, det kändes tryggt och jag gillade rutinerna.

Jag fick också höra att jag hade bra inverkan på min omgivning.

Det kan man förstå när man träffar Titti. Hon är en varm, glad och öppen person och är ovanligt oförstörd av sitt tuffa liv. Hon är 61 år men ser betydligt yngre ut. Och trots händelser som misshandel, våldtäkt och pistolhot, menar hon att livet som missbrukare hade sina ljusa sidor.

– Jag har haft så mycket roligt med många vänner runt omkring och känt.

Flera av dem är kvar och flera har blivit drogfria efter ADHD-utredning, diagnos och medicin. Ett par av dem jobbar också på Musketörerna.

Tillvaron ljusnar

Livet just nu ser ganska bra ut.

Skuldsaneringen är snart slut, nytt jobb väntar, hon har egen lägenhet och en kolonilott. Och det bästa av allt: – Båda mina söner är tillbaka i mitt liv. Vi har jättebra kontakt och de är världens finaste söner. Jag är så stolt över dem!

Ett problem återstår dock och det gäller ADHD-medicinen. Hon har prövat flera olika sorter men får biverkningar.

Just nu är hon utan medicin och det är inte så bra.

– Det är svårt att hitta läkare med kunskap om både ADHD och missbruk, säger hon och är förstås bekymrad över detta både för egen del och för andra i samma situation.

■

15

Diagnoskriterierna för ADHD är till stor del baserade på forskning om pojkars beteenden vid uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblematik, vilket leder till att flickor generellt sett diagnosticeras senare. Därigenom riskerar de att utveckla samsjuklighet i form av ätstörningar och depressioner, vilket också Christin Edmark har erfarenhet av.

I dag arbetar Christin Edmark halvtid som överläkare på Giftinformationscentralen. Resterande tid arbetar hon med sin plattform Komsåflygervi, varigenom hon föreläser, sjunger och bloggar om sina erfarenheter av att leva med ADHD.

▲ Jannis verk: ”Run this road till the end”. Texten är hämtad från låten ”Until the End” av symfonimetalbandet Xandria.”

16

PORTRÄTT

”Att ha ADHD är som att vara en fågel som inte får flyga” Christin Edmark beskriver sig själv som högpresterande men lågfungerande. När hon som 42-årig överläkare med dubbel specialistkompetens fick sin diagnos för tre år sedan föll många bitar på plats och idag arbetar hon aktivt för att ge ADHD fler nyanser.

Text och foto: Nicole Kling

C

hristin Edmark hade hela sitt liv upplevt sig som annorlunda.

Den pockande rastlösheten och frustrationen hon känt i skolan lärde hon sig tidigt att vända inåt – istället för att knäcka linjaler satt Christin och räknade alla bokstäver som kom ur lärarens mun och delade in dem i grupper om 14.

– När jag växte upp var det tydligt att det fanns en mycket snävare ram inom vilken man kunde uttrycka sitt mående som tjej, både gentemot jämnåriga och vuxna. Killar var coola om de vågade utmana auktoriteter, medan tjejer fick mycket beröm för att de var duktiga och tysta i klassrummet. Jag tror att många flickor och kvinnor med ADHD delar min upplevelse av att inte kunna spegla sig i schablonbilden av en person med diagnosen.

Diagnosen gav viktiga svar

Christin Edmark hade levt ett högintensivt liv fullt av imponerande prestationer när hon plötsligt blev allvarligt fysiskt sjuk och till följd av det inte kunde arbeta på fem år. Detta ställde tillvaron på sin spets och när Christin insåg att hon fortfarande inte kom sig för att öppna posten, städa och betala räkningar – trots att hon inte längre kunde ursäkta sig med att hon ju räddade liv på jobbet – sökte hon hjälp inom psykiatrin. Nästan omedelbart blev Christin erbjuden en utredning för ADHD, och trots viss frustration över att inte fått reda på diagnosen tidigare beskriver hon beskedet om ADHD som något positivt.

– Jag tyckte att det var fint att jag kunde upptäcka så mycket nytt om mig själv så

pass sent i livet. Det gav en ökad medkänsla med mig själv, både i nuet och bakåt i tiden, säger hon.

I dag arbetar Christin Edmark halvtid som överläkare på Giftinformationscentralen och där kommer hon i kontakt med många unga tjejer och killar som av impuls överdoserar tabletter när de mår dåligt.

– Jag känner en sådan värmde för dem, för det hade kunnat vara jag. Jag kan förstå att man i den åldern har svårt att se bortom nuet. Upplevelsen av livet hos många med ADHD präglas av att man tror att det alltid kommer att vara just så som det är för dagen – antingen toppen eller botten.

Detta tror jag bidrar till självdestruktivitet hos unga människor som ännu inte har fått sin diagnos.

Kvinnor döms hårdare

Christin Edmark beskriver tillvaron med ADHD som ”ett oerhört elastiskt band mellan hybris och dödsångest”, och poängterar att båda tillstånden är övergående. Diagnosen har hjälpt henne att inse att återhämtning är en förutsättning för balans i livet och genom den egna plattformen Komsåflygervi föreläser hon om sina erfarenheter.

– Jag tycker om att prata om den skam och obegriplighet som uppstår i glappet mellan att vara högpresterande och lågfungerande. Det som omgivningen ser av topprestationer inom olika domäner ger en skev bild. Mellan topprestationerna kan jag befinna mig i djupa dalar och må väldigt dåligt.

Dagens prestationsorienterade samhälle utgör ett hinder för att uppmärksamma

psykisk ohälsa, menar Christin Edmark.

Hon understryker att detta i synnerhet gäller den ena halvan av befolkning, där en könsojämlik bedömningsskala för hur vi tillåts fungera straffar kvinnor hårdare.

– En svårighet vid ADHD kan vara att ställa om sitt fokus, och att vara otillgänglig för omgivningen är fortfarande mindre socialt accepterat för en kvinna än för en man.

Detta i kombination med föreställningar om att det är kvinnan som bär huvudansvaret för nära relationer ger kvinnor med ADHD en dubbel funktionsnedsättning, konstaterar Christin Edmark.

Det finns plats för alla

Christin Edmark lever efter devisen att vi människor inte konkurrerar om utrymme.

Hon menar att ju mer likriktade vi tror att vi måste vara, desto mer kommer vi alla att behöva slåss om samma rum. Enligt samma princip frustreras hon av skolans inställning att alla förväntas kunna nå målen på samma sätt, och att individuella anpassningar fortfarande kan upplevas som orättvisa.

– Jag döpte min plattform till Komsåflygervi eftersom att ha ADHD i en sådan miljö är som att vara en fågel som förväntas springa en sträcka hellre än att flyga den.

Det är lätt att förstå hur trött fågeln måste bli av detta, och så snart den reflexmässigt flaxar till med sina vingar anses den störa sina klasskompisar. Om fågeln bara fick lov att flyga istället vore det bättre för alla, säger hon och tillägger: – Vi vill begränsa varandra för att vi blir rädda för det som är annorlunda, men ju mer vi kan orka med att låta människor att vara som de är, desto mer plats kommer alla att få.

■

17

Debatt och media ● ● Satsa på skolan och skolans personal

Annica Nilsson är Attentions intressepolitiska ombudsman. Här berättar hon om vad som är på gång inom intressepolitiken.

En intensiv debatthöst H östen drog igång med stormsteg med ett intensivt debattklimat. Attention gav sig in i debatten om Barn och elevombudsmannen (BEO) eftersom vi vet att en anmälan till BEO kan vara sista utvägen för föräldrar som har barn med NPF, när skolledare och huvudmän inte tar sitt uppdrag på allvar. Läs mer om det i artikeln här bredvid!

Även när det stod klart att regeringen avsåg att den nationella anhörigstrategin endast ska gälla anhöriga som vårdar äldre, behövde vi göra vår röst hörd (se artikel bredvid). Det är orimligt att utestänga anhöriga som har barn med funktionsnedsättning i arbetet för ett bättre anhörigstöd.

Arbetet med Nationellt vård- och insatsprogram för ADHD samt Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella riktlinjer för NPF har påbörjats. Vi deltar i båda dessa processer!

18

● ● NPF-familjerna går konstant på knäna

Attentions debattartikel ”NPF-föräldrarna går ständigt på knäna” publicerades i Dagens Samhälle 30 september. I den uppmanades politiker och beslutsfattare att fatta de beslut som behövs för att elever med NPF ska få förutsättningar för att trivas i och klara skolan. Vi uppmanade dem att NPF-utbilda personal inom i skola, vård och socialtjänst, samt att samordna stödet till eleverna och samla all information om stöd på ett ställe. ● ● Anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga

”En nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga” skrev Riksförbundet Attention, Funktionsrätt Sverige, Anhörigas riksförbund med flera i en gemensam debattartikel publicerad i Altinget.se 21 oktober efter att det stod klart att en sådan strategi endast ska gälla anhöriga som vårdar äldre. ● ● Attention intervjuas i branschtidningar

• Artikeln ”Föräldrar med NPF är en bortglömd grupp” publicerades i Omtanke – Tidningen för vård och omsorg den 5 september.

• Artikeln ”Bra för ADHD är bra för alla” publicerades i Sveriges ingenjörers medlemstidning Ingenjören den 25 september.

• Artikeln ”De anställer experter som ratas” publicerad i Unionens medlemstidning Kollega den 4 oktober.

Foto: Pixabay från pexels.com

Nu under senhösten kavlar vi upp ärmarna för elever med problematisk skolfrånvaro! Därför skickar vi i slutet av november ut en enkät med frågor. Vi vill veta mer om hur ni upplever att skolor och kommuner arbetar för att stödja barn med problematisk skolfrånvaro med att komma tillbaka. Håll därför utkik i era mejlkorgar se till att rätt mejladress finns kopplad till ert medlemskap!

Ta itu med de verkliga problemen istället för att svartmåla den myndighet som ska ta tillvara elevers rättigheter. Ge skolans personal verktyg så att de inte behöver hamna i situationer som de inte vet hur de ska hantera. Det skrev Attention i debattartikeln ”Utan BEO förvärras situationen” publicerad i Altinget.se 27 september med anledning av kritiken mot BEO.

SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION!

Möten med politiker och myndigheter ● ● Attention träffade ledamöter i socialutskottet

● ● Träff med Statskontoret som utreder SiS

Attention har träffat Acko Ankarberg som är ordförande i socialutskottet och Pia Steensland som är ledamot i socialutskottet och utbildningsutskottet. Vi lyfte Socialstyrelsens rapport ”Konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD”, svårigheterna i skolan för elever med NPF, de långa köerna till BUP och behovet av krafttag för unga som varken arbetar eller studerar.

Attention har tillsammans med Autism- och Aspergerförbundet träffat Statskontoret som nu granskar Statens Institutionsstyrelse (SiS). Vi framförde behovet av en handlingsplan för SiS som säkerställer att placerade barn med NPF får det bemötande, stöd och den behandling de behöver. Vi betonade behovet av ett aktivt förebyggande arbete tillsammans med skolan i samtliga kommuner.

● ● Remissvar om unga lagöverträdare

Attention har lämnat synpunkter på Socialstyrelsens förslag till allmänna råd och handbok om unga som begår brott samt kunskapsstöd om risk- och skyddsfaktorer.

Attention har framhållit vikten av att socialtjänsten tidigt uppmärksammar eventuell NPF och att kunskap om det överförs till polis och rättsväsende så att utredning, insatser och rättsprocess får förutsättningar att bli adekvata samt att individens rättigheter säkerställs. ● ● Synpunker på Skolverkets förslag om kunskapskrav

Attention har gett synpunkter på Skolverkets förslag om nya kunskapskrav. Skolverkets föreslagna ändringar i kunskapskraven för grundskolan är ett steg i rätt riktning, men det ställs fortfarande krav på förmågor som elever med NPF kan ha svårt med. Skolverket måste säkra att kunskapskraven inte utestänger elever från att klara skolan.

Det framhöll Attention i sitt remissvar.

● ● Skrivelse om Personliga ombud (PO)

I somras skrev Riksförbundet Attention tillsammans med Riskförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Schizofreniförbundet och Yrkesföreningen för personligt ombud (YPOS) till Socialdepartementet med anledning av att det statliga stödet till PO-verksamheten behöver öka. I höstbudgeten höjdes sedan statsbidraget med 30 miljoner för nästa år. ● ● Attention föreläste för Miljöpartiet i Skåne

Attention deltog i september i ett panelsamtal om NPF och BUP på Miljöpartiet i Skånes utbildningsdag i Eslöv. Attention lyfte särskilt skolans roll, behovet av att skola, vård och socialtjänst etablerar samverkan samt vikten av att utredning och behandling hänger ihop.

● ● Föreläsning för generaldirektörer

Attention har under september föreläst om NPF och hur psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan förebyggas för MFD:s strategiska råd för funktionshinderspolitiken som består av tjugotvå myndighetschefer. ● ● Attention på Socialchefsdagarna

Attentions projekt Familjelyftet fanns på plats på Socialchefsdagarna och träffade där Margareta Winberg samt Fredrik Hjulström som arbetar med översynen av socialtjänstlagen.

Läs mer på attention.se

19

AKTUELLT

NPF-forum 2020 – en mötesplats Attentions konferens NPF-forum är en mötesplats för alla oss som vill öka kunskapen om NPF – medlemmar, forskare, beslutsfattare och de som möter personer med NPF i sitt arbete. Den 23–24 april 2020 går konferensen av stapeln för tolfte gången på hotell Clarion Sign vid Skanstull i centrala Stockholm. Välkomna!

TEMA 2020

NPF från vaggan till graven NPF är en funktionsnedsättning som finns med oss genom hela livet och som kan påverka oss på olika sätt i olika åldrar.

Det kan handla om att inte få delta i gruppen på förskolan, att inte få den förståelse och det stöd som man behöver för att nå kunskapsmålen i skolan, eller för att överhuvudtaget kunna ta sig dit.

Det kan också handla om att kämpa hela livet för att inte misslyckas med relationer, att få sin föräldraförmåga ifrågasatt eller att behöva kämpa sig till anpassningar på utbildningar och arbetsplatser. Eller om att inse att man har levt ett helt liv med en odiagnostiserad funktionsnedsättning först när ens barnbarn får en diagnos.

Det är denna livslånga och komplexa bild av NPF som står i fokus för NPF Forum 2020. Vi vill göra det osynliga funktionshindret synligt under hela livet – från vaggan till graven.

Publikhavet 2016

Några av kunskapsspridarna:

Socialarbetarens dubbla uppdrag – att stödja och utöva makt

Bo Hejlskov Elvén, psykolog, föreläsare och författare.

Bo Hejlskov Elvén föreläser om lågaffektivt bemötande. På NPF-forum kommer han också att lyfta dilemmat som många socionomer inom socialtjänsten möter: Det dubbla uppdraget – att stödja och att utöva makt.

20

Forskning pågår

Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för KIND. Tatja Hirvikoski, FoU-chef vid Habilitering & Hjälpmedel och ledare för forskningsgruppen KIND Hirvikoski.

Attentions Anki Sandberg för ett panelsamtal med Sven Bölte och Tatja Hirvikoski om den senaste forskningen på NPF-området.

Från duktig flicka till utbränd kvinna – ADHD hos flickor och kvinnor

Läs mer om Lottas

kamp för tjejer Lotta Borg Skoglunds, och kvinnor på sid 6–7! läkare och en av grundarna till SMART psykiatri.

ADHD kan ta sig mycket olika uttryck utifrån biologiska skillnader mellan könen och tyvärr är kunskapen fortfarande skrämmande låg när det gäller flickors och kvinnors unika utmaningar. Flickor och unga kvinnor får inte heller lika effektiv behandling eftersom de flesta läkemedelsstudier på preparat och doser är gjorda på pojkar och män.

s för kunskapsutbyte

1. Svenny Kopp 2008 2. Pelle Sandstrak och Eric Donell 2008 3. Barns rösts- projektets monter 2018 4. Levande böcker 2016

3.

1.

2.

4.

En källa till kunskap och glädje sedan 2004 Att sprida kunskap har varit ett av Attentions kärnuppdrag från allra första början. Vi har också alltid samarbetat med progressiva krafter inom professionen.

För femton år sedan ordnade vi förbundets första nationella konferens. Vi satsade stort redan från början med två fullmatade dagar där invigningstalaren av en av världens ledande ADHD-forskare professor Russell A. Barkley från USA talade på temat ”Taking Charge of ADHD - What parents

need to know in Raising a child with ADHD”.

Vi ordnade också ett panelsamtal med politiker och experter för att driva på när det gäller samhällets insatser riktade till våra grupper.

Sedan dess har de flesta av våra konferenser, som sedan länge kallas NPF-forum, innehållit sådana paneler. Många av dem som nu är aktiva i rikspolitiken varit med på sådana samtal, exempelvis Widar Andersson, Christer Nylander, Peter Hultqvist, Roger Haddad

Att växa upp och leva med NPF

Åldras och må bra

Tove Lundin, Hjärnkollambassadör.

Tove Lundin berättar om hur det var att växa upp med en osynlig funktionsnedsättning och att sedan få diagnosen som vuxen. Om hur det kan vara att vara tjej med ADHD och känna att man måste hålla allt inom sig. Och om fördelarna med hennes ADHD.

Ida Malm, projektledare NSPH. Verkligheten idag är att många äldre kämpar med psykisk ohälsa utan att få rätt diagnos, stöd och behandling. De går helt enkelt oupptäckta av samhällets stödfunktioner. Målet med Åldras och må bra är att minska fördomar och bidra till ökad öppenhet kring psykisk ohälsa bland äldre samt att stärka målgruppens möjligheter till inflytande i samhället.

och Johan Pehrsson, för att nämna några.

Konferenserna kompletterades så småningom med en utställningsdel som tillförde ytterligare värde till denna vår egen mötesplats. Vi valde också att dela ut ett ljuspris till någon eller några som gjort betydande insatser för Attentions medlemsgrupper. Att ha fått vara med på hela denna resa har varit en stor källa till glädje.

Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention

Se kraften – arbetsplatser öppna för mångfald

Diskrimineringsombudsmannen Olle Brynja, Åsa Edman Källströmer, VD TNG Group AB, Olof Ambjörn, ombudsman Vision.

Ett panelsamtal om våra arbetsplatser. Välkomnar vi alla till våra arbetsplatser idag år 2020?

LÄS MER OM NPF-FORUM PÅ ATTENTION.SE 21

FRITID

En förening med plats för alla Det började egentligen med en specifik situation. Daniel Scholder hade varit med i Värmdö IF länge och tränat alla sina tre söner när han som pojkansvarig i styrelsen fick ett uppdrag av ordförande. En spelare hade agerat våldsamt efter en match. Det kunde slutat med en avstängning, men genom utbildning och ett medvetet värdegrundsarbete öppnades i stället möjligheten för fler att spela innebandy med glädje och gemenskap.

Text och foto: Cecilia Backentorn

D

et är klart att han ska ha ett straff!

Hur länge ska killen stängas av? var den första ryggmärgsreaktionen från oss (även om det var outtalat) när vi stod inför frågan hur vi skulle göra med den anmälda spelaren. För det är så man är van att hantera en sån situation, berättar Daniel.

I det här fallet var föräldern påläst och agerade väldigt konstruktivt. I samtal med föräldern hittade man därför snabbt en annan lösning. Spelaren fick dels prova att träna med en annan grupp, men det bestämdes också att han inte skulle vara med de sista 15 minuterna på träningen eller match eftersom det ofta var då något hände.

– Man hade sett ett mönster. Flera föräldrar hade sett detta länge och var jätteirriterade och tänkte ”Varför gör inte ledarna något åt det här? Det händer alltid något på match”. Men ingen kom med förslag utan alla satt och var jättefrustrerade, berättar Daniel.

När det klarnade att spelaren kanske hade en NPF-diagnos insåg Daniel att han inte kunde något om det, och att han troligen inte var den enda, det här var ny och okänd mark. Han googlade runt och

22

hittade projektet Idrott för alla och organisationen Attention och insåg att det fanns kunskap och hjälp att få. Det var så Daniel fick kontakt med Lena Lindahl. Ökad kunskap om NPF gav perspektiv

– Jag började med att komma till ett styrelsemöte och berätta om Attentions projekt och den ledarutbildning som vi planerade då. Sen bestämde vi att testa en pilotutbildning på er i Värmdö IF, minns Lena.

Det ledde till flera utbildningstillfällen och genom feedback från de som deltagit i pilotutbildningen (bland andra Värmdö IF) utvecklades den NPF-utbildning för tränare som idag är en del i SISU Idrottsutbildarnas grundkurs. Värmdö IF hade samtidigt påbörjat ett värdegrundsarbete i föreningen där man utgick ifrån olika policydokument som beskrev Vad man skulle göra, men det saknades ett ”Hur”.

– Vi insåg att NPF-utbildningen täcker väldigt mycket av det vi vill. Den tar upp frågor om vad vi vill som förening och vem vi finns till för. När man kör NPF-utbildningen behöver man också förstå värdegrunden och genom utbildningen får

vi verktygen, så nu gör vi en helhet med båda delarna, berättar Daniel och visar stolt upp en enkel bild som sammanfattar Värmdö Ifs värdegrund. Den skiljer sig markant från de långa policydokument de hade tidigare.

Så du tycker alltså att vår NPF-utbildning har svarat mot de utvecklingsbehov ni såg i er förening och att det har hjälpt er i rätt riktning? undrar Lena.

– Ja, på flera nivåer. Värmdö IF har fokus på hälsan, den sociala miljön, utveckling och utmaning ur tre perspektiv: spelare, ledare och lag. När det gäller den sociala miljön är utbildningen ett klockrent verktyg! Eftersom man går igenom hur man ska prata, hur man kan få en träning att funka och hur man själv ska känna att man har en mer professionell roll. Men det finns också saker att hämta när det gäller mental hälsa, utveckling och personliga utmaningar för såväl spelare som ledare och hela laget. Jag tror att materialet är en trigger för att börja tänka på andra sätt, säger Daniel.

Kan man ställa krav på frivilliga ledare?

En annan viktig fråga är ”Det ideella

DANIELS TIPS TILL ANDRA FÖRENINGAR SOM VILL KOMMA IGÅNG MED ETT MEDVETET FÖRÄNDRINGSARBETE: • Börja med utbildningen, den är så rakt på verkligheten för ledarna. Varenda ledare oavsett situation kommer känna igen sig, det är den reaktionen jag har fått.

• Börja inte med ett stort breddinförande, det landar sällan som det ska, utan bryt ner jobbet i så små grupper som möjligt. Reflektionsövningar och diskussioner gör sig bättre i små grupper.

• Låt det vara nära verkligheten, tänk på det lag du har hand om när du jobbar med materialet.

• Tänk igenom spridningen.

Utbilda några ambassadörer ordentligt som kan ta det vidare i sina grupper och berätta också för föräldrarna och inkludera dem i det ni gör.

23

köpa innebandybild?

Den här artikeln är skriven inom Attentions projekt Idrott för alla som bedrevs mellan 2016 och 2019.

Du kan läsa liknande artiklar och mer information om meningsfull fritid för barn med NPF på fritid.attention.se.

dilemmat”. Vad säger Daniel om hur mycket man kan kräva av en ledare som är där på frivillig basis? Kan man förvänta sig att frivilliga ledare ska kunna anpassa träningen för olika individer?

– Ja, jag tycker man kan förvänta sig en del av ledare. Man har ju ställt upp och det är ett ansvar man tar på sig, då tycker jag att man får hjälpas åt att klara av det. Man är där för att man drivs av något, det kan vara så enkelt som att det är kul att röra på sig. Då tänker jag att det ska vara så kul som möjligt och det är INTE kul om man ställs inför en typ av situationer som man inte kan hantera.

– Motargumentet skulle vara “Hur mycket ska man behöva utbildas?” men jag tror inte det handlar om det, utan om hur mycket hjälp vi kan erbjuda ledarna för att göra träningen ännu lättare och roligare. Det här förenklar för de frivilliga.

Utbildningen och upplägget är så enkelt med filmer och några reflektionsfrågor, det är inte några krångliga saker man ska lära sig, menar Daniel.

– Om du skulle sammanfatta, vad ser du är vinsterna för en förening med ett mer medvetet ledarskap och inkluderande förhållningssätt?

– Jag har sett tydliga ledarförändringar, t ex att man har ändrat hur man uttrycker 24

sig när man blir irriterad. Vi ledare har också börjat prata med varandra på ett annat sätt: ”Jag tar de här två idag så kör du de här övningarna med gruppen”, det gjorde vi inte innan. Det handlar också om självinsikt, att ta ansvar för om man t ex haft en dålig dag så det inte påverkar barnen – de kommer ju bara dit och är glada och vill spela. Och så har vi föräldrar i vår grupp som coachar oss och tipsar att ”Gör såhär, så kommer han att reagera såhär”. Vi har också barn som har pausat, och de har vi välkomnat när de dyker upp igen.

– Om man säger att man är en bred förening då får man visa det också, man kan inte bara säga det. Vi vill ha spelare, så många som möjligt så länge som möjligt.

Vi vill ha ledare som känner att det är kul att gå till träningen – för tappar vi ledare då har vi ingen verksamhet längre. Vi vill ha föräldrar som tycker att Värmdö IF är den bästa sociala platsen för sina barn, och vi vill att samhället runtom ska känna att det här är en verksamhet som ger någonting. Vill man spela hos oss, så ska man också kunna göra det, nu har vi verktyg och ett val att använda dem. Jag tror att man måste ligga på och driva, för det är jättelätt att fastna i slentrian, säger Daniel med eftertryck.

■

LÄS MER OM MENINGSFULL FRITID FÖR BARN MED NPF!

BOKTIPS

En bok full av tips som funkar då och då men inte alltid Joakim Hedström har skrivit en överlevnadsguide för oss med ”oändligt spring i benen och som kan påbörja allt utan att någonsin avsluta något.” En guide för oss om behöver rutiner mest av alla men som avskyr att bli uppstyrda. Som lätt blir navet i sociala sammankomster men som får social baksmälla dagen efter. För oss som torrkokar kastruller och som pratar utan att tänka. För oss med ADHD.

J

oakim Hedströms överlevnadsguide har befriande lite av den snusförnuftighet som kan genomsyra självhjälpsböcker riktade mot vår spretiga målgrupp. Visst tipsar även han om kalenderns betydelse för ett bristfälligt minne och vikten av (rosa) hörselkåpor för att skärma av när stressen ilar i kroppen. Men Joakims inifrånperspektiv gör läsningen och råden vänliga och oändligt förstående. ”Några tips kommer du att älska. Andra lär du hata eller inte förstå poängen med. Och vissa fungerar då och då men inte alltid”, poängterar han luttrat. Genom boken löper – förutom tipsen – humoristiska och dråpliga resonemang kring situationer som uppstår när ADHD:n fäller krokben. ”Skrev boken till mig själv”

Joakim Hedström var 30 år när han fick diagnosen ADHD efter irrfäder inom psykiatrin. Han hade studsat runt mellan åtskilliga arbetsplatser och med ett evigt hattande mellan olika boenden och relationer i bagaget. Ingenting fungerade.

– Sedan jag var 22 hade jag pratat med massvis av läkare, testat mängder med mediciner och till slut föreslogs jag att bli sjukpensionerad. Mest för att de inte visste vad de skulle göra av mig och kan-

ske för att de ville slippa träffa mig mer, skrattar Joakim över telefonlinjen från Norrköping där han nu bor och arbetar heltid med sitt eget företag. Ett företag som bland annat går ut på att strukturera upp andra företags organisation.

– Jag om någon vet ju hur viktig struktur är, konstaterar han.

Diagnosen innebar en vändning i livet men också en sorg över åren som gått. Över hur dum i huvudet han känt sig för att till synes enkla saker inte fungerat. Trots att han faktiskt är smart.

– Jag har kompenserat, gömt och hittat strategier i hela mitt liv. Det bidrog säkert till att jag fick min diagnos så sent. Jag har dragit mig undan när det har blivit för mycket och kollapsat hemma. Det är det ju ingen som ser och så är det än idag. Andra ser någon som är framgångsrik. De ser inte priset som betalas.

Joakim skrev boken främst till sig själv. Därav namnet: Joakims överlevnadsguide till ADHD. – Jag har massor av tips som jag vet hjälper mig. Problemet är att jag glömmer dem. Jag skrev helt enkelt boken som en kom ihåg – bok till mig själv.

Med en förhoppning om att den också kan vara till nytta för någon annan.

Joakim Hedström

■

25

ATTENTIONKOLL!

Pappor i fokus I september gick Attentions projekt Familjelyftet ut med en videoefterlysning på pappor till barn med NPF. Ett 30-tal pappor har hört av sig och under våren ska deras berättelser spridas.

V

i ville vända oss till pappor specifikt för när vi söker föräldrar generellt så är det nästan uteslutande mammor som hör av sig, förklarar projektledare Elisabeth Gunnars.

Responsen på efterlysningen lät inte vänta på sig och Elisabeth har fått många långa mejl, varav några kommer att följas upp med telefonsamtal.

– Det märks att papporna har ett behov av att bli sedda. Flera av dem upplever att skolan, myndigheter och andra vänder sig till mammorna i första hand och inte till dem. Att de inte tas på lika stort allvar som mammorna, berättar Elisabeth.

Papporna berättar också om hur de ofta känner sig ensamma och att det är svårt att prata med vänner om familjelivet eftersom vännerna inte förstår hur det är att ha barn med NPF. Samtidigt präglas berättelserna av mycket värme och kärlek till barnen.

– Det är fina berättelser. Välformulerade beskrivningar av vardagen med barnen, som präglas av kärlek och stolthet, säger Elisabeth.

Familjelyftet kommer att använda och sprida pappornas berättelser på olika sätt. Kanske genom inläsning av berättelserna på film.

– Vi vill också starta någon form av träffpunkt eller forum för papporna, berättar Elisabeth. Vad det blir får växa fram. Kanske samtalscirklar, kanske ett chattforum.

Elisabeth vill passa på att skicka en hälsning till dem som hört av sig: – Stort tack till att fina pappor som hör av sig. Det är modigt och roligt!

Kämpa inte ensam I slutet av september genomförde Attention en kampanjvecka på temat #Kämpa inte ensam.

Kampanjen som pågick över hela landet präglades av varm gemenskap och visade att fler kan göra mer.

U

nder kampanjen delade lokalföreningar och förbundsstyrelsen ut flyers, förbundsfoldrar och tidningar. En del spred kampanjens budskap genom att delta i lopp på sin lokala ort och Attentions projekt familjelyftet passade på att sprida ordet på ett välbesökt frukostseminarium om orosanmälningar. Uppslutningen från norr till söder har varit fantastisk.

– Det är jätteroligt med så stort gensvar från lokalföreningarna, vilken varm gemenskap och vilken känsla av att vi är starka tillsammans. Upplevelsen av kampanjen och vår gemensamma kraft kommer att ge oss extra ork i det fortsatta arbetet inom Attention och i våra egna liv med de utmaningar vi möter där, summerar kampanjens projektledare Elisabeth Gunnars.

Nationella kampanjer kommer från och med nu att vara ett återkommande inslag inom Attention varje år.

Tipsa oss!

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även spännande personer och annat intressant som händer på er ort.

▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

26

2020 kommer tidningen att ha följande temanummer: Riksförb Riksförb undet Attention undet Attentio s medlems ns medlem tidning stidning

Nr

Arkitekten Anna NPF-utbildar byggbranschen

KOMPISFÖRM

EDLINGEN ungdom ars isolering

WOW

skola TEMEn A stärker som

IPS A

Arkite kten byggb

– indi Anna NPF-u vida ransch stöd tbilda npa en för r ssat

förä – vilken med ldra aktivite r t ute i ADHD Attent ion-Sve rige!

TEMA Förening Till TEM gäng sarbe Aa Förälig te lär ld Eleverna Clara och Måns berättar

TEMA

En skola som stärker

UR:s Superungar

ENKÄ

miljöer rar med eg en diag Föreningsarbete nos PORTRÄTT

med Annelie

TEMA

ute i WOW – vilken aktivitet Attention-Sverige!

PORTR ÄTT MED JIANG Jojs och STÄMMA peer-supporti MILLIN

Strömberg ATTENTION

S FÖRBUNDS

IDROTT FÖR ALLAS FRAMTIDSKONFERENS

Förä TUNDERSÖ KNIN hårt ldrar käm G: stöd och sam par brist häll er ets

Elevern Måns a Clara och berätta r

KOMPISFÖRMEDLINGEN

– Bryter ungdomars isolering

Tillgängliga lärmiljöer

9

– Bryter

3 201

Vi söker familjer från Stockholm och Uppsala som har barn mellan 4 och 12 med år trots/utagerande beteende. Hör av dig till: klara.cederqvist@attention.se

Nr 2 2019

VILL DU DELTA I TROTS ALLT?

Nr 5 2018

FAKTA OM TROTS ALLT: Målgrupp: Familjer med trotsproblematik Pågår: September 2019– September 2022 Drivs av: Riksförbundet Attention i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Finansieras av: Allmänna Arvsfonden Projektledare: Klara Cederqvist

ng

BESÖKSVERKSAMHET

BOKSTAV ”Jag åker tillbaka till ALEXAN SPEDAG OGEN PAPP DER anstalterna för det ger ”Målet SKYTTE: ”M A HENRIK: så mycket” läm orgna att ha är är ning rna me en de kam n stöav ba d skola för alla” pe rsta rn n”

”Målet är att ha en skola för alla”

GTON ng IDROTT FÖR ALLAS

Attention_nr2_201

9.indd

1

ENKÄT OM KÄNSLOR

FRAMTIDSK KAMP ONFERENS ANJ: KÄMP

A INTE

2019-05-22 12:22

UR:s Superungar

I

et Atte Attentio ntions nsmed melem dlestid mstning idni

till det ger så mycke t”

erna för

BOKSTAVSPEDAGOGEN ALEXANDER SKYTTE:

Attention_nr2_2019.indd 1

september startade Riksförbundet Attentions treåriga arvsfondsprojekt Trots allt! som riktar sig till familjer med trotsproblematik.

Trots allt vänder sig till både barn och föräldrar, men nu i början kommer fokus att vara på föräldrarna. Projektet utgår från deltagarnas egna erfarenheter, vilket innebär att de som medverkar i projektet kommer att vara med och påverka innehållet.

–Vi kommer att utgå från föräldrarnas upplevelser och utforma projektet efter det, berättar projektledare Klara Cederqvist som tidigare har arbetat med personer som har NPF inom socialpsykiatrin på Lidingö.

Det första steget i projektet kommer att vara att samla in målgruppens erfarenheter genom en enkätundersökning och fokusgrupper. Sedan kommer projektet att bedriva studiecirklar i Uppsala, som ska ligga till grund för ett metodmaterial för studiecirklar som lokalföreningar runt om i landet kan använda för att starta egna cirklar.

Projektet ska också arbeta folkbildande för att motverka fördomar och öka kunskap och förståelse om trots och ADHD. –Ofta kan omgivningen vara oförstående och ifrågasätta föräldraskapet hos föräldrar till barn med trotsproblematik och ADHD, vilket kan bli ytterligare en börda utöver att man redan har det kämpigt i familjen, säger Klara Cederqvist.

Senare ska Trots allt också arrangera någon form av familjeaktiviteter. Vad det blir beror på deltagarnas egna önskemål och behov.

Riks Riks förb förb stidnin und mstidng und et ing

”Jag åker BESÖKSVERKSAMHET Attentions medlemstidning medlemstidning tillbaka anstalt

Riksförbundet Attentions Riksförbundet

ATTENTIONS FÖRBUNDSSTÄMMA

Projektet Trots allt är igång!

Riksför Riksför bundet bunde t Attenti Attentons ionsmedlem medle Nr 5 2018

medlemstidning

Riksförbundet Attentions Attentions medlemstidning Riksförbundet

Nr 2 2019

Nr 1 Relationer Nr 2 Små barn Nr 3 Trots Nr 4 Äldre

PORTRÄTT med Annelie

Strömberg

Jojs och peer-supporting

ENSAM

ENKÄT

OM KÄNSLOR

IDROT 2019-05-22 12:22 T

& KULTU

R FÖR

ALLA

BARN

Har du förslag på ämnen till Familjelyftets podcast?

Nu drar projektet Familjelyftet igång år två och ska starta en podd. Har du förslag på ämnen som poddarna ska ta upp? Se gärna filmen på Attentions webbplats där projektledare Elisabeth Gunnars berättar mer.

▶▶ Hör av dig till pod@attention.se

Nya lokalföreningar Under året har Attention anslutit två nya lokalföreningar; Attention Kiruna och Attention Söderhamn.

Vi välkomna dessa och bidrar gärna till att ännu fler tillkommer. Genom en lokal förening ökar vår förmåga att påverka det vård och stöd som är kommunbaserat såsom skolan, socialtjänsten och andra stödinsatser.

Det innebär också kortare resvägar till lokala möten och träffar.

27

ATTENTIONKOLL! "Stöd i vardagen" testade ridterapi i Norrtälje

A

ttention Stockholms projekt Stöd i vardagen höll den 22:a september en skapardag tillsammans med Arvsfondsprojektet Stall 43 i Norrtälje. Stall 43 bedriver verksamhet kring ridterapi och skapande, som deltagarna vid skapardagen fick ta del av.

I ateljén målade gruppen utifrån temat känslor, med hästen Tottes känslor som exempel. I stallet fick deltagarna prova på både att rida och köra häst med vagn.

Där fanns även Totte som blev ordentligt ompysslad under dagen. Trots några regnskurar blev det en fin dag – och några modiga deltagare vågade sig på inte bara ett, utan flera, dopp i poolen.

för de som vill komma och måla, rita eller på andra sätt skapa. Träffarna är öppna för alla Attentions medlemmar och är kostnadsfria. Mer information finns på Attention Stockholms hemsida. Projektet syftar till att bidra till en bättre fungerande vardag för personer med NPF, och kommer att producera ett tryckt material med tips av och till personer med NPF som kommer formges ihop med konst från personer med NPF. Ett sätt för personer med NPF att bidra till andra med NPF helt enkelt. Vill du bidra med konst till projektet går det bra att skicka det till oss.

Passa även på att skicka tips på det som gjort störst skillnad i din vardag!

Attention Stockholm håller genom projektet Stöd i vardagen träffar i vardagskonst varannan torsdag på Södermalm

▶▶ Kontakta elina@attention-stockholm.se för mer information.

KALENDARIUM:

DECEMBER 5

Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö, Attention Utbildning, Umeå

FEBRUARI 11

Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö, Attention Utbildning, Stockholm

21

Attention nr 1 2020 kommer ut

22–23 Förbundsstyrelsemöte, Stockholm

GRATTIS! Utlottningen av boken Hej, det är jobbigt av Caroline Jonsson är nu avgjord. Grattis Elisabeth Wiberg, Anette Zinger och Pernilla Andersson! Ni har vunnit ett varsitt exemplar.

28

lager@aktiverastockholm.se

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

SE1811920583

jullovskollo sommarkollo hundläger multiläger sportlovskollo tjejläger ANMÄL ridlägerDIG NU!

En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

Internetbaserad KBT-behandling för sömnproblem för ungdomar med AST Har du sömnproblem, är mellan 13-17 år gammal och har en diagnos inom autismspektrumtillstånd?

Det är väldigt vanligt! Nu har du möjlighet att få behandling via internet. Behandlingen är en del av ett projekt som leds av forskare från Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Vill du veta mer om studien?

Maila till: nora.choque-olsson@ki.se Dela gärna denna information till fler!

Centrum för psykiatriforskning Kompetenscentrum för psykoterapi

Tack för era gåvor via Facebook!

Att starta en insamling till Attention via Facebook är ett nytt sätt att bidra till vårt arbete. På vår Facebooksida kan man starta en insamling genom att trycka på knappen ”Skänk en gåva”.

Like

Comment

Share

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN Attention Ronneby-Blekinge Jan Hinderyd 0454-181 95 info@attention-ronneby-blekinge.se www.attention-ronneby-blekinge.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle 076-3361533 styrelsen@attention-gavle-se www.attention-gavle.se Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com Attention Bollnäs Jennie Stark 073-839 25 33 attention.bollnäs@gmail.com www.attention-bollnas.se Attention Söderhamn Epost: amanda.belin@live.se Mobil: 0762007464 HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Rebecca Verdin 0703-160269 rebeccaverdin@attentionhstd.se attentionhalmstad.se Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson 073-055 87 12 ordforande@ attention-norrahalland.se www.attention-norrahalland.se Attention Kungsbacka Mary-Anne Jakobsson 0725-39 66 65 attentionkungsbacka@gmail.com

KALMAR LÄN Attention Kalmar attentionkalmar@hotmail.com www.attention-kalmar.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Ann-Christin Bengtsson anki@b25@gmail.com 0709-823038 www.attention-kronoberg.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com 070-357 28 18 Attention Kiruna Lena Unneberg 070-6125957 attentionkiruna@gmail.com SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson 073-622 73 47 info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö 076-562 72 57 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Kristianstad-Hässleholm Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se www.attention-kristianstadhassleholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se www.attentionsydostra.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) Christine Jadenbrink 0708-78 75 76 christine.jadenbrink@attention-trelleborg.se www.attention-trelleborg.se STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Carita Eriksson Föreningstelefon 070-661 07 07 info@attention-jamtlandharjedalen.se Attention Globen med omnejd www.attention-jamtlandharjedalen.se Greta Sandberg info@attention-globen.se JÖNKÖPINGS LÄN www.attention-globen.se Attention Jönköping Malin Viberg Attention Nynäshamn 076-009 00 65 Tina Kjerulff attention.jonkoping@gmail.com kontakt@attention-nynashamn.se Hemsidan under uppbyggnad attention-nynashamn.se

Attention HuddingeBotkyrka-Salem Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se www.attention-hubosa.se Attention Nacka-Värmdö kontaktperson@attention-nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se

Teresa Fröling 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman maria.ch-f@bredband.net 070-299 28 32 VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se

Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring Epost: laila@starring.net Mobil: 070-3178215

Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se

Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com

Attention Solna-Sundbyberg Johan Gentzell 073-947 85 78 Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se

Attention Järfälla/Upplands-Bro Ordf Catharina Bergold info@attention-jarfalla-upplandsbro.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs Eskilstuna 072-004 93 15 eskilstuna@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Strängnäs 072-005 42 53 strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-eskilstuna.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) För information kontakta Riksförbundeta kontaktperson jennifer.blomkvist@attention.se Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com UPPSALA LÄN Attention Enköping Linda Jarl info@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se Attention Håbo

Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson Lars-a.69@hotmail.com 070-650 32 12 Attention Västerås Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se Attention Dals-Ed

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se Attention Göteborg Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se Attention Lerum Linda Poidnakk 073-316 15 80 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Öckerö Ulrika Engman 0708-62 44 30 kontakt@attentionockero.se www.attentionockero.se ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se Attention Örebro foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se Attention Linköping Susanna von Sehlen susanna@attentionlinkoping.se info@attention-linkoping.se

Shire är nu en del av Takeda Vårt namn ändras men vårt engagemang och fokus på att göra skillnad för patienter är oförändrat.

Shire Sweden AB, Vasagatan 7, 111 20 Stockholm

C-ANPROM/SE//0550 D.O.P 03/2019

Takeda har sedan det grundades år 1781 utvecklats till ett globalt ledande forsknings- och innovationsdrivet läkemedelsföretag med huvudkontor i Japan. Tillsammans med hälso- och sjukvården arbetar vi för att förbättra livskvaliteten för patienter.

Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov

Posttidning B Porto betalt

23–24 APRIL

arrangerat av RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN NPF berör hela livet. Ta del av två inspirerande och kunskapsrika dagar med fokus på hur olika områden i livet på olika sätt påverkas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Mer information samt anmälningslänk hittar du på attention.se Lågaffektivt bemötande och socialarbetarens dubbla uppdrag, Bo Hejlskov Elvén psykolog, föreläsare och författare

Från duktig flicka till utbränd kvinna, Lotta Borg Skoglund överläkare och specialist i psykiatri och allmänmedicin

Forskning pågår, Sven Bölte, professor och chef för Kind och Tatja Hirvikoski docent vid Kind

Att växa upp och leva med NPF, Tove Lundin, ambassadör för Hjärnkoll

Åldras och må bra, Ida Malm, projektledare Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Attentions arvsfondsprojekt ”Trots allt”, Eric Donell, vice ordförande i Attention

Attentions arvsfondsprojekt ”Familjelyftet”, Elisabeth Gunnars, projektledare för Familjelyftet

Se kraften – arbetsplatser öppna för mångfald, paneldebatt med Diskrimineringsombudsmannen, Åsa Edman Källströmer, TNG och Olof Ambjörn, Vision