Innovationsnumret med Veckans Affärer

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Tema

innovation NOVEMBER 2014

24

SI DO R OM FÖ RE TA GE N I FR AM KA NT

Idéerna som tar Sverige in i framtiden Möt aktörerna med innovation som ledord: Wallenberg Wood Science Center, LKAB, DeLaval, Sandvik, Atlas Copco, Jernkontoret – och många fler.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

BEHÖVER DU EN SPECIALIPST?

Du har de vassa idéerna.

Vi vet hur du kan omvandla dem till affärsmöjligheter.

Som ledande specialister inom immaterialrätt, hjälper vi dig tackla alla utmaningar.

Stora som små. www.awapatent.com

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– SANDVIK –

Industriell innovation nyckel till en bättre framtid Kärnan i Sandvik är innovation och har så varit genom företagets 152 år långa historia. – Vi har revolutionerat såväl industrin som vardagen för många människor, säger forsknings- och utvecklingsdirektören Olle Wijk.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO SANDVIK

SANDVIK HAR en världsledan-

de position inom bland annat verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning, maskiner och verktyg för gruvoch anläggningsindustrin.

Forsknings- och utvecklings­ direktör Olle Wijk sitter i Sandviks koncernledning och är även professor i processmetallurgi.

– Det är det roligaste jobbet i industrisverige, menar Olle och berättar varför: – Vi jobbar med den senaste tekniken, har en passion för att skapa innovativa lösningar och modet att ta oss an nya perspek­ tiv. Vi satsar tre miljarder på forskning och utveckling varje år, vilket gör Sandvik till ett väldigt spännande företag att arbeta i. Våra produkter finns överallt. Till exempel har en jumbojet tekniska lösningar som innehåller våra hydraulikrör. Sandvik är en möjliggörare.

MERPARTEN AV forskningen sker i de fem affärsområdena men för att hitta morgondagens lösningar satsar Sandvik på koncernnivå även på långsiktiga, strategiska projekt.

Olle Wijk pratar entusiastiskt om forskning kring miljö och energi, men även 3D-printing.

– Jag har ett ihåligt stålägg på mitt skrivbord, skapat i en 3D-skrivare. Det hade varit

”Vi har en passion för att skapa innovativa lösningar.”

helt omöjligt att göra med konventionell teknik. Sådana här tekniska genombrott får vi när vi låter 2 700 medarbetare tänka fritt och skapar en anda där alla vågar föreslå nya idéer. En nyckel till framgången är att vi säger ”varför inte” istället för ”varför” när medarbetarna presenterar banbrytande idéer, säger han.

FÖR ATT STIMULERA innovationsarbetet delar Sandvik varje år ut eftertraktade utmärkelser.

Ett exempel är Haglund-medaljen, som delas ut på företagets årsstämma. Priset uppmärksammar och belönar insatser av nyskapande karaktär som bidragit till företagets affär.

– Det är väldigt prestigefyllt och ger både vinnare och nominerade ett starkt driv att jobba vidare, berättar Olle och understryker än en gång vikten av ett gynnsamt innovationsklimat.

– När jag var ung kunde man cykla till telegrafen i Sandviken och betala med tioöringar för att ringa till Stockholm. I det stora hela är det är inte alls så länge sedan, men världen har förändrats otroligt mycket sedan dess. Vår uppgift är att förstå förändringarna och utifrån det leda den tekniska utvecklingen. Det är en stimulerande uppgift. l

– Redan från början möjliggjorde våra innovationer massproduktion av stål så att man på ett effektivt sätt kunde bygga till exempel skyskrapor, konstaterar Olle Wijk som är forsknings- och utvecklingsdirektör på Sandvik.

PROFIL

OLLE WIJK Titel: Forsknings- och utvecklingsdirektör. Ålder: 63 år. Utbildning: Bergsingenjör, teknisk doktor och professor i processmetallurgi, KTH. Intressen: Segling och motionsidrott. Förebild: Pelle Pettersson (formgivare och seglare).

I KORTHET

UNIK KOMPETENS INOM MATERIALTEKNIK Gör: Sandvik är en högteknologisk global industrikoncern med fler än 47 000 anställda världen över. Basen är unik kompetens i materialteknik, industriella processer och nära samarbete med kunder. Detta har genererat en världsledande position inom bland annat verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning, maskiner och verktyg för gruv- och anläggningsindustrin.

Läs mer på: www.sandvik.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– LKAB –

underjordiskt team Prisras på järnmalm kombinerat med högre kostnader tvingar LKAB till innovation. De forskande specialisterna Anders Nordqvist och Matthias Wimmer bryter såväl malm som barriärer i en stad i rörelse.

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO GÖRAN LANDSTRÖM

MATTHIAS WIMMER lämnade Österrike för Kiruna och har förutom sin tjänst som forskningsingenjör hunnit med att doktorera vid Luleå tekniska universitet.

– Efter många års erfarenhet från universitetsvärlden känner jag den väl. Här på LKAB tycker jag att jag får det bästa av två världar. Det är en kombination av praktiskt arbete och de teoretiska och långsiktiga delarna från akademin, säger Matthias.

För Anders Nordqvist är LKAB ingen ny bekantskap.

1988 började han arbeta för ett dotterbolag till företaget med framför allt utvecklingsfrågor.

Med över 25 års erfarenhet från det gruvtekniska området har han byggt upp värdefull kunskap.

– Jag har huvudsakligen erfarenhet från laddning och sprängning, men har på senare tid kommit in mer och mer på skivrasbrytning.

skivrasbrytning innebär enkelt förklarat en metod som LKAB använder sig av när de bryter järnmalm underjord. Matthias och Anders arbetar just nu i ett projekt som i förlängningen ska leda till att LKAB:s skivrasbrytning ger ökade intäkter och lägre kostnader.

– Kort och gott ska vi få ut mer malm och mindre gråberg, förklarar Anders och Matthias fyller i: – Det handlar om att göra mätningar, studera och följa upp många delar i vår brytningsprocess för att se mönster och hitta förbättringsområden. Vi mäter borrhålsavvikelser med

JUST NÄMNDA

PROFIL

MATTHIAS WIMMER Titel: Senior Research Engineer.

Utbildning: Bergsingenjör, Montanuniversität Leoben, Österrike; Tekn.Dr., Luleå tekniska universitet. Favorituppfinning: System för att mäta rörelser och sönderbrytning inuti en sprängsalva.

ett gyrobaserat instrument och sprängfunktion med bland annat höghastighetsfilmning. Stereokameror hjälper oss att bygga 3D-modeller för att beräkna volymer och studera fragmenteringen. Markörer baserade på RFID (Radio Frequency Identification) teknik installeras i våra sprängsalvor för att kunna följa rasflödet under utlastningen av salvorna. Dessutom arbetar vi också med numerisk modellering av flöden. Rasflödet påverkar dels malmutbytet men också gråbergsinblandningen och har därför stor påverkan på effektiviteten i brytningen.

– För att sammanfatta det hela försöker vi mäta mycket mer och med mer avancerad tek-

ANDERS NORDQVIST Titel: Specialist FoU Bergteknik.

Utbildning: Bergsingenjör, Tekn.

Lic, Luleå tekniska universitet.

Favorituppfinning: Utrustning för inmätning av startpunkten och startriktningen för borrhål.

nik än vi har gjort tidigare. Det är ett omfattande och innovativt arbete som i slutändan ska resultera i ökad kunskap om hur vi ska kunna bli ännu effektivare i vår brytningsprocess, både på kort och på lång sikt.

KIRUNA ÄR EN stad i rörelse,

bokstavligt talat.

– Malmen stupar ungefär 6070 grader ner under staden, vilket innebär att delar av stadskärnan helt enkelt måste flyttas om brytningen ska kunna fortsätta, säger Matthias.

Detta innebär att industriområdet successivt måste flyttas utåt mot stadskärnan och det påverkar så klart stora delar av samhället. Det finns en buf-

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

fertzon, Gruvstadsparken, mellan industriområde och bebyggelse, där människor kan vistas.

LKAB mäter, följer upp och gör även prognoser för deformationer på markytan.

Järnmalmspriset har förändrats dramatiskt på senare tid.

– Det som händer på marknaden just nu är inte att efterfrågan minskat, utan att utbudet har ökat. Marknaden växer fortfarande men inte tillräckligt för att motsvara ökningen i utbudet, vilket i sin tur har pressat ner priserna, säger Anders.

– En åtgärd är att växa i volym för att på så sätt sänka de fasta kostnaderna. Bland annat har LKAB öppnat ett dagbrott i Svappavaara för att uppnå ökad volym. Ytterligare två dagbrott i Svappavaaraområdet planeras att öppnas under de närmast kommande åren, berättar Matthias.

Utöver detta har ett besparingsprogram startats.

LKAB FORTSÄTTER att satsa

kraftfullt på innovation. Underjordsbrytning innebär ökade brytningskostnader jämfört med merparten av konkurrenterna som bryter i dagbrott. Ökat brytningsdjup medför också ökade kostnader. Därför är process- och produktutveckling är viktiga kärnområden för att möta framtiden.

– Vi har något som vi kallar ”Performance in Ironmaking”, vilket innebär att vi vill erbjuda högkvalitativa järnmalmsprodukter som ger kunden mer­värde och som svarar upp mot deras förväntningar, säger Matthias.

– Satsningen på innovation

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ett lyft för gruvan är omfattande. Det läggs betydande resurser på laboratorier och forskning, och vi har en pilotmasugn i Luleå. Utöver det har vi täta samarbeten med forskarvärlden och framför allt Luleå tekniska universitet, konstaterar Anders.

– LKAB har donerat 150 miljoner kronor till HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre), en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet.

HLRC bedriver grundläggande forskning som stödjer LKAB:s strategiska forsknings- och utvecklingsverksamhet.

”Det läggs betydande resurser på laboratorier och forskning.”

SAMARBETET MED Luleå tekniska universitet är också navet i LKAB:s innovationsarbete för att inspirera och rekrytera framtidens nytänkare.

– LKAB tar in examensarbetare, håller i kurser och har kontakt med universitetsstudenterna i ett tidigt skede genom att både besöka dem och bjuda in dem till oss för att ge dem en bättre inblick i vårt arbete. Vi får ofta besök av både studenter och forskare, säger Anders.

– Vi håller också föreläsningar på universitetet, i vårt fall om brytnings- och sprängteknik.

Vi har ett antal doktorander och genom att lära känna möjliga framtida medarbetare kan vi säkerställa LKAB:s innovativa arbete för många år framåt, avslutar Matthias. l I KORTHET

BRYTER JÄRNMALM Gör: LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden.

Koncernen omsätter cirka 30 miljarder kronor per år och rymmer även industri­mineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedels- och fastighetsbolag. LKAB har drygt 4 000 anställda i 14 länder.

Läs mer på: www.lkab.se

Anders Nordqvist och Matthias Wimmer är två av LKAB:s forskande specialister.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– FÖRSVARETS MATERIELVERK –

”inget säger att Försvarets stövlar måste vara gröna”

Att förse försvaret med allt ifrån stövlar till stridsplan, det är uppdraget för Försvarets materielverk, FMV. – Vi ser över behoven och plockar bland annat fram de lösningar som inte finns, säger Chadi Kakour Tamimi, analytiker på FMV. TEXT SOFIE LUNDMARK FOTO KRISTOFER HEDLUND

FRÅN 1600-TALETS riddarrustning till dagens högteknologi. I över 400 år har FMV:s uppdrag funnits inom staten, att försörja det svenska försvaret med materiel. 1968 samlades alla försvarsgrenarnas materielförvaltningar och blev FMV, som i dag arbetar på uppdrag av Försvarsdepartementet med Försvarsmakten som största kund.

Chadi Kakour Tamimi arbetar som analytiker och affärsrådgivare på FMV. Arbetet omfattar bland annat företags- och marknadsanalys, affärsupplägg samt affärsavtal. Ofta handlar det om tekniskt komplexa och långsiktiga lösningar.

– För att komma till stånd med nya innovationer använder vi oss av bland annat av funktionsupphandlingar, vilket innebär att det i upphandlings­ underlaget ställs krav på funktion och prestanda istället för krav på tekniskt utförande på system och produkter. När vi identifierat ett behov, till exempel att försvaret behöver stövlar, lämnar vi funktionskrav i stil med att stöveln behöver tåla en viss mängd vatten och vara exempelvis minst 60 centimeter höga för att kunna gå i djupare vattendrag. Därefter ger vi företagen frihet att komma fram med egna lösningar för att leverera den önskade funktionen.

”Utrymmet för innovation fungerar som incitament för industrin.”

Målet med funktionsupphandlingarna är att få en mer effektiv marknad med främjande av konkurrens och ge alla aktörer möjligheten att komma fram med nya lösningar.

– Genom en innovativ metodik behöver vi inte sitta där och peka med specifika krav.

Det finns inget som säger att Försvarsmaktens stövlar måste vara gröna och tillverkade i ett visst material. Utrymmet för innovation fungerar som incitament för industrin, säger Chadi.

ATT STÖDJA DEN operativa upphandlingsverk samheten med olika metoder och verktyg för att uppnå bästa möjliga resultat är en av utmaningarna för Chadi i hans dagliga arbete.

– Vi behöver ständigt upphandla skäliga lösningar. FMV upphandlar enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, och eftersträvar en så hög konkurrensutsättning som möjligt. Även om vi är väl förtrogna med funktionsupphandlingen så fortgår arbetet med innovationsupphandling som innebär att innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. Det är det som gör jobbet så spännande, att vi alltid kan utvecklas och bli bättre. l

PROFIL

CHADI KAKOUR TAMIMI Titel: Analytiker och affärsrådgivare på FMV. Ålder: 35. Utbildning/ bakgrund: Har studerat och arbetat som nationalekonom i London och Skottland. Favorituppfinning: Soda Stream! Alla de här plastflaskorna tar så mycket plats hemma och genom att göra mitt eget mineralvatten slipper jag panta.

I KORTHET

FÖRSER FÖRSVARET MED MATERIAL OCH TJÄNSTER Gör: FMV, Försvarets materielverk, är en självständig civil myndighet under Regeringskansliet. FMV levererar försvarslogistik, vilket innebär att man utformar och förser försvaret med försvarsmateriel och tjänster. FMV bedriver verksamhet på ett 40-tal platser i landet och är en projektintensiv myndighet med cirka 800 materielprojekt igång, varav cirka 250 förnyas varje år. FMV:s totala omsättning är cirka 20 miljarder kronor.

Läs mer på: www.fmv.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

1,7 miljoner för din idé?

4 november öppnar PTS innovationstävling.

Ansök senast 16 december. www.pts.se/ide I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– DELAVAL –

”Innovation för oss är att hjälpa bönder i vardagen” I en värld där mjölkprodukter är en självklar del av vardagen för miljarder människor, utvecklar DeLaval produkter, system och tjänster som förbättrar prestandan på mjölkgårdar jorden runt.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO KRISTOFER HEDLUND

DET GLOBALA utvecklingstea-

met på DeLaval arbetar med att ta fram tekniska lösningar för alla led i mjölkproduktionen.

Från produkter för juverhygien och avancerade spengummin för att mjölka korna, till automatiska utfodringssystem och driftledningssystem som identifierar varje enskild ko och håller koll på dess hälsa och mjölkproduktion.

– Innovation för oss är att hjälpa bönder i vardagen och verkligen förstå och möta deras behov. Målet är att bönderna ska kunna producera mer mjölk med mindre resurser, samtidigt som verksamheten är så lönsam och miljövänlig som möjligt. I det ingår att ha friska och välmående kor som kan producera mjölk av bra kvalitet, säger Ola Markusson, utvecklingschef på DeLaval.

NÄR OLA BÖRJADE på DeLaval

2003 arbetade han med utvecklingen av företagets system för automatisk mjölkning, VMS (voluntary milking system). I dag är han chef för DeLavals globala utvecklingsteam som består av totalt 170 personer i Sverige, Polen, USA, Kina och Nya Zeeland. Spridningen över tidszonerna gör att utvecklingsarbetet pågår dygnet runt, fem dygn i veckan. En stor tillgång

är företagets egen gård, Hamra gård i Tumba, som med sina 250 mjölkkor är utmärkt att testa och utveckla idéer och lösningar på.

– Vi jobbar väldigt brett och tittar hela tiden på hur vi kan utveckla systemen och produkterna inom våra olika segment, men vi tittar även på nya områden. Konkurrensen är ganska tuff och som marknadsledare är det upp till oss att driva inno­ vationer och industri framåt.

Det gäller att hela tiden ligga i framkant.

FÖRUTOM ATT DeLaval har en stor, global organisation bygger deras framgång just på innovationskraften, menar Ola: – DeLaval tänker långsiktigt och satsar mycket på utveckling och innovation. Det ger oss möjlighet att göra ett noggrant och omfattande arbete för att ta fram bra lösningar. För mig kommer innovationskraft från mycket hårt arbete och inte snille­ blixtar. Det handlar om att gå ut i ladugården och verkligen se böndernas behov, istället för att gå in för snabbt på den tekniska lösningen. Det är då man verkligen gör innovation och inte skapar lösningar som är snarlika de som redan finns på marknaden. l

”Det gäller att hela tiden ligga i framkant”

PROFIL

OLA MARKUSSON Titel: Utvecklingschef. Utbildning: Teknologie doktor i reglerteknik, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Favorituppfinning: Separatorn är förstås given, med tanke på vad jag jobbar med och vilken betydelse den har haft. Men jag måste även säga transistorn, som har gett oss den elektronikutveckling vi har haft.

I KORTHET

PRODUKTER FÖR ALLA STEG I MJÖLKPRODUKTIONEN Gör: DeLaval är en ledande leverantör av lösningar som förbättrar prestandan på gårdar med professionella livsmedelsproducenter. DeLaval erbjuder produkter, system och tjänster för alla steg i mjölkproduktionen. DeLaval stödjer sina kunder i deras strävan att minska sin miljöpåverkan och samtidigt förbättra livsmedelsproduktionen, lönsamheten och välbefinnandet för människor och djur. DeLaval grundades i Sverige för mer än 130 år sedan, när den visionära Gustaf de Laval patenterade separatorn. I dag har DeLaval 4 500 anställda och verkar på mer än 100 marknader. Läs mer på: www.delaval.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– WALLENBERG WOOD SCIENCE CENTER –

deras jobb är att skapa nya material Siktet är högt inställt; Wallenberg Wood Science Center, WWSC, ska bli världsledande inom skogsrelaterad materialforskning.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO JOAKIM BERGLUND

gemensamt forskningscentrum och samarbete mellan KTH och Chalmers som startade 2009. Syftet är att utveckla nya material från den svenska skogen som komplement till den traditionella användningen, där skogen blir till virke och papper. Centrumet har som vision att bli världsledande genom spjutspetsforskning.

– Det gäller att publicera goda resultat för att attrahera de mest framstående forskarna. Vi har bara funnits i fem år men är redan en bra bit på väg, konstaterar Lars Wågberg, professor i fiberteknologi.

En av Lars doktorander, Nicholas Tchang Cervin, lägger i dagarna fram sin doktors-

WWSC ÄR ETT

avhandling. Hans arbete har bland annat resulterat i ett nytt avancerat skummaterial.

– Jag har hela tiden sett möjligheten att kommersialisera forskningen i framtiden. Nästa steg är att testa detta lite mer storskaligt, säger han.

– Det har kommit fram väldigt många projekt under våra fem första år, men det behövs att någon tar vid och gör någonting av det, fyller Lars i.

ETT SÅDANT initiativ är Cellu­ tech, ett nyetablerat företag med uppdrag att kommersialisera de innovationer som utvecklats av forskare vid WWSC. – I Sverige måste vi bli bättre på att säkerställa förädlings-

värdet av skogen. Vi måste förädla, ta träpinnen och göra någonting av den, och vi måste även arbeta långsiktigt för att ha kvar värdeskapandet i Sverige. Kan vi inte skapa nya material kommer vi att få det svårt, konstaterar Lars.

Hans kollega Hans Theliander, professor vid Chalmers och vice föreståndare WWSC, betonar det positiva i att KTH och Chalmers går samman i ett stort gemensamt projekt.

– Det fina är att vi har lite olika kompetenser som skapar en bredd som är unik. Det ger större möjligheter till att nå världstoppen. Vi är ett litet land och vi måste samarbeta för att kunna hävda oss, menar han. l

Nicholas Tchang Cervin och Lars Wågberg med sitt nya patenterade material.

PROFILER

Namn: Hans Theliander.

Titel: Professor, Chalmers.

Namn: Lars Wågberg.

Titel: professor, KTH. Namn: Nicholas Tchang Cervin, Titel: doktorand, KTH.

En ny process kan ge superstarka trådar eller en ersättning till bomull

O

m man tittar med lupp på änden dök själva idén upp på ett möte mellan står inför, det vill säga att odlingen av annons av ett vedträ kan man se de fibrer bomull inte kan öka mer för bomullens kemister och strömningsmekaniker inom Information som är trädets byggsten. En fiber WWSC, vilket resulterade i ett gemensamt krav på bevattning. Som en beståndsdel m man tittar med lupp på änden och med att det är biodegraderbart, vilket strömningsmekaniker inom WWSC, vilket är ett par millimeter lång och är i sin tur forskningsprojekt där processen och de i kompositmaterial skiljer sig materialet Vid Wallenberg Wood Science Center Information av ett vedträ kan man se de fibrer gör att materialet i princip kan läggas på resulterade i ett gemensamt forskningsuppbyggd av tiotals miljoner s.k. fibriller. från t ex glasfiber i och med att det är trådar som framställdes vidareutvecklades pågår intensiv forskning kring som är trädets byggsten. En fiber Dagens komposten. projekt där Hans processen och de trådar som produktionsinriktade Professor Theliander på vedkomponenter. Karboniserad Äntligen blåser förändringens När fibern skapas ordnas fibrillerna i ett med hjälp avframställdes synkrotronljuskällan biodegraderbart, Vid Wallenberg Wood Science är ett par millimeter lång och är i sin tur vilket gör att materialet i vidareutvecklades med hjälp användandet av svensk skogsråvara skogsindustri erbjuder ett begränChalmers ansvarar för forskningen cellulosa kan användas i intensiv elektriskt vindar internationell Center (WWSC) pågårmaterial. uppbyggd miljoner k fibriller. nya tekniken har utvecklats i ett synkrotronljuskällan PETRAIII spiralformat välordnat mönster som genom är av tiotals princips kan läggas på Den komposten.

PETRAIII påavDESY. Detta var steg var på för att ta fram framtidens sat materialutbud ”på hyllan”. inom skogsindustriell processtekledande högvärdesprodukter. träforskning.

Detordnas är inte längrei ett forskning kring användandet Inom När fibern fibrillerna samarbete mellan olika forskargrupper DESY. Detta varsynkrotronljuset steg var nödvändigt för att optimerat för att trädet ska kunna klaraskapas nödvändigt för att lyckas, avflera WWSC ochatt depå – En kollega att tiotals nik: - Vår främsta uppgift forskWWSC finns exempel av svensk skogsråvara för spiralformat välordnat mönster som är lyckas, synkrotronljuset gör det är möjligt att Uppbyggnaden inom WWSC ochpåpekade Deutsches Elektropapper, kartong fiberskivor alla påfrestningar utan att falla.

Fibrillen är och görskog det möjligt att processer studera till processer ochför nya forskningsprojekt Den nya tekniken har utvecklats i ett miljoner kubikmeter ning nanoteknisk forskning medinom tillsom bedrivs ta fram framtidens material. optimerat för att trädet ska kunna klara studerakopplad ochprocesser material i nanoskala nen-Synchrotron (DESY)svensk i Hamburg som dominerar vetenskaplig ett exempel på ett naturligt nanomaterial samarbete mellan grupper material ocht ex används t exsom av används produkter baserade komponenter från ved, kan lämpningar degenom traditionella Uppbyggnaden av WWSC och alla påfrestningar falla.material Fibrillen är olika och används för utvecklingen de ochforskar är etttill exempel på att tekniska ochpå i nanoskala utveckling, utanutan heltattnya centrumet har utanför finansieras en och kallas därför ofta för nanofibrill ochI på dei flesta avancerade inom WWSC och Deutsches Elektronende forskningsprojekt som bedrivs ett exempel ett naturligt nanomaterial flesta av avancerade eller förkombiatt förstå marknaderna: vetenskapliga genombrott oftastför skerutvecklingen när en och samma materialstruktur användas nyamaterial material.Vi filter, högtalarmemfrån träd. spetsen går Wallenberg satsning avcentrumet Knut och Alice Wallenbergs inom har finansieras och kallas därför oftaSynchrotron för nanofibrill och vad händer på molekylnivån i celler. en grupp av forskare från olika vetenskaprunt om i världen pågår forskning för att i Hamburg och material försom att förståoch vad som händer fortsätter Lars Berg-ellernerar kemibioteknik för nya bran, elektriskt ledande material, Wood Science Center (WWSC),(DESY)(fibernätverk), stiftelse ochen har en budget 400 genom satsning av på Knut och runt om i världen pågår forskning för att Möjligheten göra fler studier liga discipliner i s k tvärdisciModern materialforskning processvägar, och nyalikande komponenmagnetiskt papper, optiskt transanvända dessa nanofibriller som byggsten är Chalmers ett exempel på att lund. tekniska och samarbetar på molekylnivån i celler.attMöjligheten där främst KTH och Alicekronor Wallenbergs och med använda dessa nanofibriller som byggsten kommer ökaav kraftigt när synkrotronljuskälplinär forskning.

I detav härsökandet fallet dök själva enstiftelse tioårsperiod domineras istället efterfler ter i form t ex kemikalier, ved- miljoner parenta filmerför mm.

Forskningen för framtida avancerade material, t ex vetenskapliga genombrott oftast sker att göra likande studier kommer öka tillsammans har en budget på 400 har en budget på 400 miljoner för framtida avancerade material, t ex lan MAX IV i Lund invigs 2016. idén upp på ett möte mellan kemister och 2009.

Målet med dessa tio år är att nya strukturer polymerer och nanofibriller. inom WWSC är multidisciplinär, nanopapper, textilfibrer, biokompositer kraftigt när synkrotronljuskällan MAX IVHans start en grupp av forskare från olika som kan förbättra MSEK undertextilfibrer, 10 år.närbiokompositer kronor för en tioårsperiod med nanopapper, produktegenskaperna är mannen bakom Lig- skapa med nya arbetssätt.

Nanoteknik en miljö för forskning i världsklass start 2009.

Målet med dessa för bil- industrin, förpackningsfilmer från förpackningsfilmer vetenskapliga från discipliner samarbetar i s.k. dramatiskt. i Lund invigsTheliander 2016. för bil- industrin, Vi diskuterar ex med WWSC:s noboost, en industriell teknik för som och bioteknik är forskarna nya och tio år ärdeatt skapa en inslag miljönationellt för trä, lättaoch bioplastskumtvärdisciplinär för isolering ochforskning. lockar bästa trä, lätta bioplastskum för isolering I det här tfallet Wallenbergstiftelsen finansiematerialkemister från Stockholms att fälla ut lignin i samband med man utvecklar internationella i världsklass oljesanering, och forskning internationellt.

WWSCsom består av oljesanering, miljövänliga plaster, färg ochmiljövänliga plaster, färg rar universitet att använda nanoteknik tillverkningen av pappersmassa. allianser.Viktiga är lockar de bästa samarbeten forskarna natioochsatsningen, lack mm. och har skapat lack mm. huvudsakligen av forskare från KTH nellt ochtill internationellt.WWSC ett forsknings-centrum med 60 för lätta och starka byggskivor som På Chalmers arbetar man kopplade starka japanska och och Chalmers men utökas av gradvis och består huvudsakligen forskare Inom Wallenberg Wood Science forskare som samverkar för att bli är brandtåliga. också med karbonisering av amerikanska universitet.

KTH Chalmers utCenter (WWSC) teknik Inom Wallenberg Wood Science inkluderar ävenoch forskare från men Stockholms världsledande.

– har Detenärnyhög tidut–från Nanoteknik kan revolutionera ökas gradvis och inkluderar även vecklats som kan spinna superstarka trådar Center har en ny teknik utvecklats att flytta fokus från materialprosvensk skogsindustri, avslutar Lars universitet, Luleå tekniska universitet forskare från Stockholms Unifrån nanofibriller, vatten och vanligt salt. som kan spinna superstarka trådar duktion till nya material, säger Berglund.WWSC stödjer och Umeå universitet samt frånutveckolika versitet, Luleå Teknisk Universitet Tekniken använder avancerad strömningsLars Berglund på KTH, lingen med basforskning kopplad från nanofibriller, vatten och professor vanligt och Umeå Universitet samt från mekanik och kemi för att kontrollera hur forskningsinstitut. föreståndare för WWSC. tillolika nya forskningsinstitut. träbaserade nanomaterial. salt. Tekniken använder avancerad fibrillerna är ordnade i tråden,Svensk på samma ny teknologi för De nya processer som vi utvecklar sätt ett träd.Tekniken är patentsökt strömningsmekanik och kemiindustri försom att ibehöver att med produkter är ofta småskaliga och mer miljöochkonkurrera tråden som framställs har ett flertal kontrollera hur fibrillerna är ordnade möjliga framtida användningsområden, snabbväxande Eukalyptusvänliga än dagens metoder. i tråden, på samma sätt som ifrån ett träd. t ex kan den erbjuda en ersättning till odlingar. WWSC-forskningens Tekniken är patentsökt och tråden bomull eller förstärkningsfiber i komresultat ska en stödja utvecklingen av som framställs har ett flertal möjliga positmaterial.Att ersätta skulle nya material som t exbomull nanopapper, kunna problemet med ”Peak framtida användningsområden, t ex hantera kan biokompositer textilfibrer, förvill bilcotton” som världen står inför, det den erbjuda en ersättning tillindustrin, bomull eller förpackningsfilmer En illustration av från nya tekniken att spinna trådar från En knytbar tråd som är tre gånger så stark som stål spunnen säga att odlingen av bomull inte kanden öka nanofibriller.

Fibriller i vatten pumpas fram i en kanal ut med den nya tekniken och enbart 6 mikrometer tjock, d v s en förstärkningsfiber i komposit material. trä, bioplastskum isolering En illustration av den nya teknikenenatt spinna trådar från nanofibriller. Fibriller i vatten pumpas 10 μm merlätta för bomullens krav påför bevattning. där två sidoströmmar möts och accelererar fibrillerna så att de tiondel av ett hårstrå. Resultaten publicerades nyligen i Att ersätta bomull skulle kunna hantera och oljesanering, fram i enriktning. kanal ut där tvånanocellulosa sidoströmmar möts och accelererar så isolering. att de lägger sig ordnat Som en beståndsdel imiljövänliga kompositmaterial aerogeler från för användning för fibrillerna t ex termisk Notera att lägger sig ordnat i den blivandeUltralätta trådens (Samarbete tidskriften Nature Communications; färg och lack mm. i den blivande trådens riktning.

(Samarbete WWSC-DESY, bildrättigheter DESY,Tyskland) problemet med ”Peak cotton”plaster, som världen skiljer sig materialet från t ex glasfiber i WWSC-DESY, bildrättigheter DESY, Tyskland) http://dx.doi.org/10.1038/ncomms5018. materialet kan innehålla 99% luft.

(Samarbete Biomime-WWSC, bildrättigheter RSC, England)

En ny process kan ge superstarka trådar eller en ersättning till bomull Nanoteknik för en ny skogsindustri – Wallenberg Wood Science Center

O

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– HÖGSKOLAN VÄST –

de tar innovationer från idé till verklighet

Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan är ett bra exempel på hur högskola och näringsliv kan skapa ett gott innovationsklimat. – Företag vill gärna driva forskning och utveckling tillsammans med oss, säger grundaren Per Nylén.

TEXT CHRISTINA AXELSSON FOTO STIG HEDSTRÖM

– HÖGSKOLOR OCH universitet behöver bli bättre ”Västsverige på att nyttiggöra forskningsresultat. För en är ett av naven forskare är det inte självi den svenska klart att ta sina innovaverkstads­ tioner vidare till patent industrin.” och kommersialisering.

Det är en av anledningarna till att vi har byggt upp Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan, berättar Per Nylén.

På 5 500 kvadratmeter ryms Sveriges bäst utrustade produktionstekniska laboratorium.Här arbetar 64 forskare från flera länder tätt tillsammans med verkstads- och industriföretag från hela Sverige.

För närvarande pågår ett 30-tal – En av anledningarna till att jag valde att forska inom produktionsteknik innovationsprojekt. var att jag ville motverka 90-talets trend att flytta industriproduktionen – Västsverige är ett av naven utomlands. Det gjorde mig förbannad! säger Per Nylén. i den svenska verkstadsindustrin. Därför är det naturligt PROFILER för oss att satsa på innovationer inom produktionsteknik i nära PER NYLÉN samarbete med industriföretaTitel: Professor i produktionsteknik och grundare av PTC Innovation AB. gen, förklarar Per Nylén. Ålder: 53 år. Intressen: Göra saker som bara är kul och inte nödvändigtvis Han har varit en av de drivannyttiga. Som att köra min röda Suzuki, RF 900 och att testa nya kreativa de krafterna i hela processen uttryck. Jag målar tavlor och skriver en roman. från att bygga upp Högskolan Västs forskningsverksamhet på 1990-talet, till att Produktionstekniskt Centrum grundades varit tongivande när det gäller satsar på spetsforskning inom 2007. Grundare var Högsko- forskningens inriktning. termisk sprutning, skärande lan Väst, Innovatum AB, Saab – Deras produktion av kom- bearbetning och svetsning – Automobile och Volvo Aero ponenter och delsystem för och vi utvecklar även flexibel Corporation (numera GKN Ae- motorer till flygplan och rym- automation av de processerna. rospace). GKN Aerospace har draketer har bidragit till att vi Många fler industriföretag

finns med i de cirka 30 innovationsprojekt som pågår. Sandvik, Volvo, Scania, Esab, SSAB och Höganäs är några. Tre av forskningsprojekten har valts ut för att kommersialiseras. Ett sätt att bli ännu bättre på att nyttiggöra forskningsresultat och bland annat skapa nya företag.

– Vi har valt ut projekt som vi bedömer har en god kommersiell potential på marknaden inom en överskådlig tid. För att kunna driva detta fullt ut bildade vi bolaget PTC Innovation AB 2012.

Ett av de utvalda projekten handlar om höghastighetsflamsprutning, något som kan ersätta hårdförkromning av metall.

Enkelt förklarat är det ett billigare och mer miljövänligt sätt att ”sprutmåla” metall på metall för att ge egenskaper som rostbeständighet och reptålighet.

Tekniken kan till exempel användas i produktion av hydraulcylindrar.

En av Pers drivkrafter handlar om att påverka svenska företag att behålla produktionen i Sverige.

– Har vi teknik- och produkt­ utveckling i Sverige bör också produktionen finnas här. De två hör tätt samman. Glädjande nog börjar allt fler industriföretag inse det. l

I KORTHET

FORSKNING I SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET Gör: Högskolan Väst arbetar brett med innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. En stor del av forskningen görs i samverkan med näringslivet för att innovationer och tekniköverföring ska komma till nytta i samhället. Högskolan Väst samarbetar även med Innovationskontor Väst. Produktionsteknik är ett av högskolans tre prioriterade forskningsområden. Ett 50-tal forskare ingår i forskargruppen Produktionsteknik Väst. Deras forskning finansieras bland annat av KK-stiftelsen, Vinnova och EU. Läs mer på: www.ptc-innovation.se och www.hv.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– ATLAS COPCO –

mycket klurande leder till innovativa lösningar På Atlas Copco Construction Tools i Kalmar skapas just nu världsledande produkter som är sprungna ur en företagskultur som främjar innovation och ständiga förbättringar.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO SARA SÖDERGÅRD

– INNOVATION ÄR en av grundvärderingarna för Atlas Copco.

Vi lever på att vi har bra produkter, i många fall de bästa, konstaterar Erik Sigfridsson som är Vice President Design & Development hos Atlas Copco. Han får medhåll av kollegan Per Forsberg, produktutvecklingschef för pneumatiska och bensindrivna handhållna maskiner.

– Vi står för kvalitet och ställer högra krav på innovation.

För att lyckas krävs att vi ständigt ligger i framkant. Många innovationer har kommit för att vi själva har spänt bågen högt, säger han.

ATLAS COPCO, som är världsledande inom kompressorteknik, industriteknik, byggteknik och gruv- och bergbrytningsteknik, satsar stora pengar på utveckling av nya produkter.

De senaste åren har verksamheten i Kalmar lagt stort fokus på att utveckla produkter med lägre vibrations- och ljudnivå samt bättre ergonomi och energieffektivitet än befintliga produkter på marknaden.

– Vi har duktiga ingenjörer och ett bra klimat för att utveckla nya produkter här. Som ingenjör och tekniker är det väldigt inspirerande att får vara med och utveckla världsledande

tr yck luf t sspet t med arbetsnam”Vi lever på net CPC och ska att vi har bra inte bara minsprodukter, ka vibrationen utan även i många fall minska energide bästa.” f örbr uk ningen med 50 procent och öka brytförmågan med 25 procent.

– Vi har nu en prototyp som når målen och som har fått väldigt god respons. Den kommer att lanseras under 2015 och skapar en ny standard som kan göra att de gamla maskinerna inte längre blir intressanta, säger Erik.

– Det som är unikt är effektiviteten, brytförmågan och vibrationen. Det är en helhetslösning som inte ska bli dyrare än konkurrenternas lösningar, flikar Per in.

PROFILER

TVÅ PROFILER PÅ ATLAS COPCO Namn: Erik Sigfridsson. Titel: Vice President Design & Development.

Utbildning: Civilingenjör maskinteknik.

Namn: Per Forsberg. Titel: Produktutvecklingschef.

Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknik.

lösningar, säger Erik Sigfridsson.

Den produkt som Pers team just nu jobbar med kommer att

bli världsledande. Kraven och förhoppningarna är högt uppskruvade. Den nya produkten är ett handhållet och effektivt

BAKOM DE innovativa lösning-

arna ligger mycket klurande, berättar Erik och Per. Man måste tänka helt annorlunda och gärna backa tillbaka till fundamenten. Det krävs även stor passion för arbetet.

– Jobbet ligger i bakhuvudet och maler hela tiden och den starkaste drivkraften är att få fram nya lösningar och se att de fungerar. Det är tillfredsställande, konstaterar Per. l

I KORTHET

VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR AV HÅLLBARA PRODUKTIVITETSLÖSNINGAR Gör: Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitetslösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på produktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi. Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 180 länder. Läs mer på: www.atlascopco.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA –

”Innovation handlar om att ta fram en unik lösning” Trots att Blekinge Tekniska Högskola är relativt liten, utgör forskning en tredjedel av verksamheten. Forskningen är näringslivsnära och ledorden är innovativt och hållbart.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO RASMUS LINDH

BLEKINGE Tekniska Högskola, BTH, har tre tydliga perspektiv som är genomgående i all verksamhet som skolan bedriver – innovation, hållbarhet och ”in real life”, det vill säga samarbete och utbyte med både näringsliv och samhälle.

I dag utgör forskning en tredjedel av BTH:s verksamhet och planen är att utöka andelen ytterligare. Tillsammans med företagen arbetar BTH:s forskare för att nå innovation och nya produkter.

– Vi jobbar extremt tillämpat. Det är väldigt motiverande att få använda sin kunskap och sina idéer till att påverka de produkter som kommer ut från företagen, så att de är miljövänliga samtidigt som de skapar värde och är kostnadseffektiva att producera, säger Tobias Larsson, professor i maskinteknik som tar fram metoder och verktyg åt tillverkande företag.

Tony Gorschek, professor i programvaruteknik som sysslar med innovation och utveckling av mjukvaruintensiva produkter och tjänster, håller med: – Precis, om det vi gör inte har någon relevans för företagen så är det inte mycket värt.

Företagen själva är ganska duktiga på att trycka ut produkter, men vi kan hjälpa dem att maximera värdet, både i produk-

terna och internt, så att de kan utveckla och ta fram produkter på ett optimalt sätt. Innovation handlar om att ta fram en unik lösning som skapar ett värde, säger Tony.

BTH samarbetar med många stora företag, som Ericsson, IBM, GKN Aerospace Engine Systems och Tetra Pak. Marknaden för BTH:s tjänster ser bra ut och problemet är knappast att hitta jobb att utföra.

– Nej, vårt största problem är att vi måste tacka nej till uppdrag. Vi är ju bara ett visst antal personer och närmsta framtiden är utmanande för våra partnerföretag, eftersom det fattas tusentals ingenjörer på arbetsmarknaden, säger Tobias. ska komma fram fler riktigt duktiga tekniker och ingenjörer i Sverige tror BTH-professorerna att man dels måste skapa ett större intresse för teknik och naturvetenskapliga ämnen i grundskolan, dels göra mer för att motivera studenter att läsa teknik och utöka antalet utbildningsplatser.

– Sedan borde systemet för forskningsanslag ändras. Det behövs större anslag till tillämpad forskning. I dag är systemet anpassat för grundforskning, säger Tony. l

Blekinge Tekniska Högskolas forskare hjälper företag att nå innovation med lösningar som maximerar värdet, både i produkterna och internt.

FÖR ATT DET

PROFIL

TOBIAS LARSSON Titel: Professor i maskinteknik.

Utbildning: Doktorsexamen i maskin­ teknik, Luleå tekniska universitet.

TONY GORSCHEK Titel: Professor i programvaru­ teknik. Utbildning: Doktorsexamen i programvaruteknik och kandidat­examen i företagseko­ nomi, Blekinge Tekniska Högskola.

I KORTHET

EN AV LANDETS MEST PROFILERADE HÖGSKOLOR Gör: Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av landets mest profilerade högskolor, där tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt står i fokus.BTH har visionen att bedriva utbildning och forskning där teknik och IT även integreras med andra ämnen såsom ekonomi, design hälsa och vård samt humaniora för att bidra till att lösa samhällets utmaningar. Skolan grundades 1989 och har i dag cirka 5 000 registrerade studenter och drygt 500 anställda. Läs mer på: www.bth.se/web/forskning.nsf/sidor/forskningsomraden I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– THULE GROUP –

”passionen lyfter våra produkter till nästa nivå”

Thule är den aktiva människans bästa vän – och jobbar ständigt för att bli ännu bättre. – Vi utmanar oss själva hela tiden för att hitta nya smartare lösningar, säger Kalle Magnusson på Thule Groups affärsenhet Sports&Cargo.

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO ANDRÈ DE LOISTED

SEDAN MER ÄN 70 år tillbaka utvecklar och tillverkar företaget Thule Group utrustning som underlättar för aktiva människor att ta med sig allt de bryr sig mest om och helst vill ta med när de lever sitt aktiva liv.

Thule är i dag världsledande när det kommer till bland annat cykelhållare, lösningar för takräcken och takboxar. Under hela sin historia har företaget strävat efter att bli bättre, oavsett om det handlat om en helt ny produkt eller någon liten detalj i redan befintlig utrustning.

I DAG LEDER Kalle Magnusson utvecklingsarbetet.

– Det är ett fantastiskt härligt team som jag jobbar med.

På Thule Group är det väldigt högt tempo och det blir aldrig långtråkigt, det kommer hela tiden nya produktkategorier och spännande projekt att jobba med. Vi har gått från att vara ett mer traditionellt biltillbehörsföretag till att handla om sport och fritid. Två nya produktområden som vi har gett oss in på är multifunktionella barnvagnar och tekniskt avancerade vandringsryggsäckar. Integrati­ onen mellan de nya kategorierna och de redan etablerade är intressant då vi kan använda beprövade kunskaper om till exempel plast och metaller och

”Det är en enorm tillfreds­ ställelse att se produkterna växa fram.”

PROFIL

KALLE MAGNUSSON Titel: R&D Manager Carriers&Racks. Utbildning: Maskiningenjör, Högskolan i Halmstad. Inspireras av på jobbet: Kollegorna, produkterna, drivkraften och tempot i bolaget. Det är kul att jobba med konsument­ produkter och att vi hela tiden utmanar oss och tittar på nya områden.

den nyvunna kunskapen om textilier för att komma fram till nya lösningar, konstaterar Kalle Magnusson.

MÅNGA AV DE som jobbar på Thule Group cyklar eller åker skidor och använder företagets produkter på fritiden. Att vara nära, att lyssna på användarna och att själv vara en del av konsumenterna är en viktig del

i Thules framgångsrecept, exempelvis kan alla medarbetare komma med idéer på nya produkter eller andra förslag.

– Vi har en idédatabas där alla på företaget kan komma med förslag och där vi årligen premiera de bästa idéerna. Passionen hos våra anställda, deras genuina intresse för våra produkter och ett aktivt liv gör att vi hela tiden kommer med nya

smarta lösningar och lyfter våra produkter till nästa nivå, säger Kalle Magnusson.

på en produkt som är sprungen ur idédatabasen är Thule SkiClick, en skid­ hållare som gör det snabbt och enkelt att transportera skidorna på bilen, men som även underlättar förvaring av skidorna när du kommer hem.

– Det är en enorm tillfredsställelse att se produkterna växa fram och sedan se dem ute på marknaden, samt att kunna använda dem själv. Vi är väldigt aktiva på events som Vätternrundan, Vasaloppet och Cykelvasan för att träffa slutanvändarna och få deras syn på våra produkter, berättar Kalle Magnusson och poängterar vikten av ett ständigt pågående innovationsarbete.

– Innovationskraft genomsyrar klimatet på avdelningen som jag jobbar på. Vi har en öppen, positiv och innovativ miljö. Vi sätter högt värde på arbetsmiljön och arbetar aktivt med att säkerställa att vi bland annat har attraktiva lokaler eftersom jag är övertygad om en trivsam miljö har positiv inverkan på innovationsarbetet. l ETT EXEMPEL

I KORTHET

HJÄLPER DIG KOMMA NÄRMARE VÄRLDEN Gör: Thule Group grundades 1942 i Hillerstrop, Småland och har ända sedan starten haft som mål att hjälpa dig att komma närmare världen och din passion i livet. De är ett globalt företag vars medarbetare är förenade i passionen att underlätta för aktiva familjer och friluftsentusiaster att leva aktiva liv.

Thule hjälper dig att ta med dig allt det du tycker är viktigt på ett enkelt och säkert sätt, och med stil. De tror starkt på att leva ett aktivt liv – oavsett om du befinner dig i stadsmiljö eller i avlägsen vildmark. Det bidrar till hälsa och glädje och sprider respekt och omtanke. Läs mer på: www.thulegroup.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Framgång är ingen slump Din väg från idé till framgång styrs till stor del av hur du väljer att förvalta dina idéer. Oavsett om det handlar om en ny uppfinning eller om dolda tillgångar som redan finns i ditt företag, kan du hos PRV få hjälp av experter inom immaterialrätt för att komma vidare. På prv.se kan du läsa mer om hur till exempel patent, design- och varumärkesskydd kan förbättra dina affärsmöjligheter.

UTMANING #100

KAN EN UNDERVATTENSDRAKE LÖSA 50 PROCENT AV VÄRLDENS ENERGIBEHOV? Hur ska vi kunna lösa världens energiförsörjning utan att vi förstör miljön på vårt jordklot?

Det var den inte helt enkla utmaningen som ledde fram till en helt ny teknik framtagen av Minesto. Ett företag som Midrocs investmentbolag Midroc New Technology investerar i.

Tekniken som kallas Deep Green fungerar som en flygande drake under havsytan.

Draken med dess turbin på magen sveper fram och alstrar el från havsströmmar som rör sig så långsamt som en meter per sekund. Det kommer inget annat system i närheten av.

Elutvinning under havet har en enorm potential. Till skillnad från andra förnyelsebara energislag är tidvatten och strömmar lätta att förutse. Och drakens turbin rör sig tio gånger

snabbare än det strömmande vattnet, vilket betyder att tusen gånger mer kraft kan utvinnas än om turbinen stod still. Därför kan Deep Green bli ett konkurrenskraftigt alternativ även jämfört med traditionella bränslen som olja och kol.

Det största problemet är osäkerheten när man stoppar ner något i havet. Miljön där nere är tuff och det gäller att få kraftverket tillräckligt robust. Men det svåraste stadiet är redan förbi och vi är nu på vippen att bevisa att det här har potential att leverera upp till 50 procent av världens energibehov.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– Post- och telestyrelsen –

Från idé till livskvalitet i PTS innovationstävlingar Göran Marby, generaldirektör på Post- och telestyrelsen (PTS), berättar om innovation, samhällsengagemang och det viktiga uppdraget att skapa digital delaktighet, oavsett funktionsförmåga.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO PRESSBILD

EN GÅNG PER år arrangeras

PTS Innovationsdag. 2015 är det dags den 26 maj och arbetet med programmet pågår för fullt. I år gick den av stapeln den 27 maj på Norra Latin i Stockholm. Över 100 deltagare samlades för att lyssna till inspirerande talare och applådera vinnarna. Bland talarna märktes Sören Olsson och Pär Larshans, hållbarhetschef på Max. PTS arrangerar både innovationsdagen och innovationstävlingarna utifrån sitt fokus på att vara en nytänkande myndighet som är drivande i utvecklingen av tekniska produkter och tjänster för att öka människors livskvalitet.

I de två senaste tävlingarna har 23 bidrag utsetts till vinnare och fått diplom av PTS gen­ eral­direktör Göran Marby, som drivs av ett starkt samhälls­ engagemang.

– Samhällsengagemanget är­­ något som präglar alla våra medarbetare. Vi vill göra skillnad, och det tror jag att vi gör. Trots att det handlar om mycket pengar och många hårda värden, så vill jag påstå att det är massor av hjärta i det vi gör.

Hur skulle du beskriva PTS verksamhet?

– Vi är en sektorsmyndighet med två huvudfunktioner. Dels

– Vi som myndighet måste hela tiden lära oss vad konsumenterna använder och vill ha GÖRAN MARBY tillgång till. För några år sedan kom några kollegor med en idé Titel: Generaldirektör. om hur vi kunde jobba med de Utbildning: Civilekonom, här frågorna på ett nytt sätt, Handelshögskolan i Göteborg, och vi startade då den här innexamen 1988. ovationstävlingen. Då vi går ut Är ni en rock’n’roll-myndighet? till människor och frågar vilka Jag vet inte om skulle uttrycka problem det finns, vilka lösdet just så, men det är ningar de har på problemen mycket ös. och sedan finansierar vi dem. Nu är verksamheten ”Vi har ett permanentad tack vare regeringen och vi har viktigt uppdrag i att göra tekniken­ bland annat inrättat ett innovationskontor, till­gänglig för säger Göran Marby och alla.”

Varför är digifortsätter: PROFIL

ska vi säkerställa konkurrenskraften på telekommarknaden och har en viktig roll i att sätta priser mellan aktörer och se till att de sköter sig. Men vi har också ett oerhört viktigt främjande uppdrag i att se till att göra tekniken tillgänglig för alla. Bland annat delar vi ut medel för att dra fiber på landsbygden och är drivande i utvecklingen av tjänster och produkter för personer med funktionsnedsättning.

– Vi har ett viktigt uppdrag i det stora teknikskiftet. Användarna har bytt plattformar för telefoni och bredband – och vårt jobb är att säkerställa att det svenska samhället ska klara den övergången.

tal delaktighet så viktigt?

– Annars skapas ett utanförskap. Mycket av den fysiska världen, såsom postkontor, att rösta, deklarera och mycket mer, flyttar in i den digitala världen.

FÖR ATT LYCKAS med sitt upp-

drag att skapa digital delaktighet för alla, oavsett funktionsförmåga, krävs det att ligga i teknisk framkant, men också att vara nytänkande. Innovationsdagen med dess prisutdelningar i olika tävlingar är ett exempel på hur PTS vill uppmana till utveckling.

– VI KALLAR DET en tävling, men de som egentligen vinner är de människor som får tillgång till tjänster och produkter som gör deras livskvalitet bättre. Vi har genomfört åtta tävlingar och har en pågående just nu. Totalt har vi hittills finansierat 76 projekt för sammanlagt 100 miljoner kronor.

Vissa anser att vi har genomfört en av de bästa och effektivaste riskkapitalprocesserna någonsin. Och det var inte ens meningen från början. Det finns få saker i mitt liv som generaldirektör som jag tycker är viktigare än det här. l

I KORTHET

FÖRBÄTTRAR LIVSKVALITET MED HJÄLP AV INNOVATION Gör: Post- och telestyrelsen, PTS, är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, IT och radio. PTS vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Antal medarbetare: Cirka 280 i Sverige. Medarbetarnas bakgrund: Många är ingenjörer, jurister och ekonomer. Här finns även samhällsvetare, kommunikatörer och flera olika typer av handläggare. Läs mer: Information om hur PTS förbättrar livskvalitet med hjälp av innovation: www.pts.se/livskvalitet I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– PATRAFEE –

”vi blir en one stop shop för ip-lösningar”

En av Nordeuropas starkaste spelare inom IP Management och mjukvarulösningar spänner musklerna. Genom att kliva in under CPA Globals paraply kan Patrafee erbjuda sina kunder en större bredd.

TEXT LINA HOVLING FOTO KRISTOFER HEDLUND

PATRAFEE HAR funnits sedan

1978 och har under årens lopp vuxit till en spelare att räkna med på den nordiska marknaden. CPA Global såg sin chans att vinna mark och köpet forma­ liserades i januari tidigare i år.

Att bevaka och administrera immaterialrättigheter i form av exempelvis patent, domäner och varumärken är inte någon okomplicerad uppgift. I dagens digitala, världsomspännande in­formationsflod kan idéer färdas med ljusets hastighet. Patrafee har hittills stått med ena benet i att erbjuda mjukvarulösningar och det andra i de administrativa processerna. Genom att bli en del av CPA Global kan företaget nu spänna musklerna ytterligare för att vinna mark på både bredden och djupet.

– VÅRA NYA ägare har 2 000 anställda, själva var vi 30 innan köpet. Hos CPA Global finns bland annat 300 högutbildade patentresearchers. Intellectual Property omfattar så oerhört många områden, ja alla faktiskt.

Att bli en ”one stop shop” kräver därför många medarbetare och många olika kompetenser. Det har vi nu och det ger oss en stor fördel gentemot konkurrenterna, säger Patrafees VD Mats Polkander som nu även axlat rollen som General Manager

Nordic Region för CPA Globals räkning. Även på produktsidan kan man nu erbjuda fler mjukvarumöjligheter i och med fem nya system från CPA, för att bättre kunna möta kundernas behov och förutsättningar.

– Vi har till dags dato mestadels bevakat portföljer, sett till att de ligger tryggt i vårt system och haft koll på när de ska betalas till myndigheten i respektive land. Det är jätteroligt att vi nu kan erbjuda samtliga administrativa tjänster, förklarar Patrafees vice VD och marknadschef Tobias Bohm.

HAN BETONAR ÄVEN vikten av att ha starka partners i den komplicerade processen: – Vi tar fram fakta och administrativa verktyg, medan det är våra partners i form av varumärkes- och patentbyråer som står för expertisen och rådgivningen gentemot kund kring det faktiska idéförverkligandet.

– Vi tror väldigt mycket på närheten till kunderna, vi är CPA Globals nordiska utpost.

Det känns fantastiskt kul att kunna erbjuda våra kunder och samarbetspartners den normala kontaktpunkt de är vana vid, men samtidigt kunna dra nytta av våra globala resurser världen över, avslutar Mats Polkander. l

”Vi tror väldigt mycket på närheten till kunderna.”

Mats Polkander och Tobias Bohm, VD respektive marknads­chef på Patrafee, ser ljust på framtiden.

PROFIL

MATS POLKANDER Titel: VD, General Manager Nordic Region, CPA Global.

Favorituppfinning: Penicillinet, storyn bakom och effekten.

TOBIAS BOHM Titel: Vice VD och marknadschef.

Utbildning: Civilekonom, SU, examen 1999. Favorituppfinning: Basketbollsporten.

I KORTHET

CPA GLOBAL I SIFFROR Antal kontor: 21, i elva länder och fyra världsdelar. Antal medarbetare: Fler än 1 800 över hela världen. Över 500 av dem är jurister, ingenjörer och IP-experter som erbjuder IP- och juridisk hjälp inom olika industrigrenar, och över 300 är patentresearchers. Antal förnyade patent och varumärken: Fler än 1,5 miljoner årligen. Antal användare/kunder: CPA Global förser över 20 000 IP-specialister med sin teknik och sitt kunnande varje dag.

Antal behandlade IP-dokument: CPA Global registerar mer än en miljon IP-dokument årligen. Läs mer på: www.cpaglobal.com I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– JERNKONTORET –

”stålindustrin gör produkter som förändrar världen” Den svenska stålindustrin har alla chanser att förändra världen. Nu hoppas Jernkontoret att fler studenter ska intressera sig för materialet som är grunden för det mesta, inte minst framtidens vind- och solkraftverk.

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO SHUTTERSTOCK

PÅ 1700-TALET var Sverige den

största leverantören av järn i världen. Tack vare tillgången till träkol kunde vi framställa stora mängder järn här uppe i Norden. Sedan dess har Sverige, sett till produktion, blivit förbisprungna av flera nationer och i dag är Kina störst.

Däremot ligger vi fortfarande i framkant när det gäller teknik.

– Sverige fattade redan för flera hundra år sedan att vi var tvungna att hänga med i konkurrensen på något sätt. Eftersom vi redan då var tekniskt framstående har vi satsat och fokuserat på detta hela tiden. De stora framgångarna på 1700-talet innebar att svensk stålindustri var väldigt global och sålde stål till bland annat USA redan i början av 1800-talet. Det gjorde att vi tidigt fick impulser utifrån och har kunnat fiska efter nya inno­ vationer, säger Gert Nilson, avdelningschef forskning och utbildning, på Jernkontoret.

JERNKONTORET arbetar för att ge stålindustrin de bästa möjliga förutsättningarna i Sverige. Till exempel jobbar de med forskning och utbildning för att bland annat se till att det finns utbildningar för den typen av personal stålföretagen behöver.

– I dag finns det ett behov av

inom stålindustrin som levererar produkter som faktiskt förändrar världen. Väldigt många av innovationer­na i världen är beroende av förbättrade material. Till exempel är sol- och vindkraftverk beroende av att framstegen i material hänger med. Vill du verkligen bidra till att förändra världen är det smart att jobba med framtidens material, säger Gert Nilson.

Stål är grunden för det mesta, inte minst för framtidens vindkraftverk.

PROFIL

GERT NILSON Titel: Teknisk direktör. Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola samt doktorerat inom krock­ säkerhet. Drömprojekt: Att få unga människor att känna att stålindustrin är intressant ligger väldigt nära hjärtat.

både spetskompetens och av bred kompetens inom stålindustrin. Jag upplever att det är färre och färre studenter som har som mål att skaffa sig en spetskompetens. I dag söker många bredd eftersom man vill ha många möjligheter på arbetsmarknaden, men jag vill berätta att det också finns en

stor marknad för dem med specialistkompetens, säger Gert Nilson.

PERSONAL med kunskaper in­ om metallurgi och metall­ografi är två exempel på spetskompetenser som i dag är hett eftertraktade på arbetsmarknaden.

– Det är spännande att jobba

ETT EXEMPEL på en in­ no­ vation där svenska stålföretag haft en avgörande betydelse för utvecklingen är den moderna, bränslesnåla dieselmotorn. Där är det förbättrade material som har gjort det möjligt, eftersom bränsleeko­nomin hänger på att insprutningssystemet tål väldigt höga tryck.

– Jag vill att människor som verkligen vill göra skillnad ser på stålindustrin som en bra plats att vara på. Jag skulle vilja att fler studenter väljer att läsa ämnen mot stålindustrin och specialisera sig inom det här området. Ibland tycker jag att utbildningssystemet väldigt gärna vill ha duktiga gymnasieelever som lyckats i alla ämnen, men riskerar att missa dem som kan bli bra specialister. Om vi vill ha folk som gillar smalt måste vi hitta sätt att ta in elever med smalare intressen. l

I KORTHET

TILLVARATAR STÅLINDUSTRINS INTRESSEN Gör: Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Jernkontoret vill känne­tecknas av hög trovärdighet bland medlemsföretag, politiker, myndigheter, organisationer, forsknings- och utbildningsväsen, men även hos den breda allmän­heten. De strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner.

Dessutom är Jernkontoret en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt. Läs mer på: www.jernkontoret.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

”Vill du bidra till att förändra världen är det smart att jobba med stål.”

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– MSB –

forskning för ett säkrare sverige

MSB arbetar för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld.

– Kunskapsutveckling genom forskning har en central roll för denna vision, säger forskningschef Per Sundström.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO PRESS

MSB HAR IDENTIFIERAT fem strategiskt viktiga forskningsområden för de kommande åren: individens och allmänhetens säkerhet; skydd mot brand, olyckor och farliga ämnen; stärkt krisberedskap och civilt försvar; kontinuitet och resiliens i samhället, samt informationssäkerhet.

– Områdena visar vilka frågeställningar vi är intresserade av, samlar kunskap om och sprider resultat från, säger Per Sundström. Resultat, nytta och effekt är några av nyckelorden för MSB:s forskningsfinansiering.

– Visionen för vår myndighet är mycket bra, vi arbetar

för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Forskningen har en tydlig roll i den visionen.

För att klara de framtida utmaningarna behöver vi veta mer om många olika områden. Men det räcker inte med ny kunskap hos forskarna, menar Per Sundström. Det måste också leda till insikter och verktyg som kan användas av alla aktörer inom området.

EN VIKTIG STRÄVAN för MSB

är att samverka med andra finansiärer, både för att öka effekten och få mer nytta för pengarna men även för att hitta fler kanaler att sprida resultat igenom. Andra vägar till de

rätta målgrupperna finns inom MSB:s egna kanaler. MSB bedriver både utbildnings- övnings- och utvecklingsverksamhet där forskningsresultaten kan komma till användning.

MSB ARBETAR löpande med att

identifiera nya kunskapsluckor.

I MSB:s forskningsplan för 2015 beskrivs de forskningssatsningar som myndigheten planerar för de kommande åren. För 2015 märks bland annat en om skydd av samhällsviktig verksamhet, en om stärkt förmåga och skydd för räddningstjänstens personal och en som handlar om antagonism och social oro. l

I KORTHET

MSB Gör: Myndigheten för sam-

hällsskydd och beredskap, MSB, har till uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter och organisationer.

Kunskapsutveckling har en central roll för MSB. Därför ger MSB stöd till forskning på högskolor och universitet.

Läs mer på: https://msb.se/

forskning

EIT ICT Labs supports innovation in Europe EIT ICT Labs Idea Challenge Internet of Things

From Ideas to Products

From Labs to Markets

Nov 13 14.00-18.00 Electrum Kista

From Students to Entrepreneurs EIT ICT Labs is a pan-European Innovation and Education ecosystem that drives ICT innovation for economic growth and to enhance the quality of life of European citizens. Contact us at stockholm@eitictlabs.eu

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– IF METALL –

”Industrin är loket som drar välfärden” Det behövs en ny industrialisering av Sverige. Det menar IF Metall, som har tagit fram ett tiostegsprogram med förslag till politikerna. Forskning och innovation står högst upp på listan.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO KRISTOFER HEDLUND

INVESTERINGARNA i industrin minskar och Sverige halkar allt längre ner på listan över de länder som satsar mest på forskning och utveckling. För att svensk industri ska fortsätta vara konkurrenskraftig måste man ta till omedelbara åtgärder, menar fackförbundet IF Metall, som har tagit fram ett tiopunktsprogram med förslag och krav på en mer aktiv industripolitik.

– Under de senaste 8-10 åren

har ansvariga politiker varit alltför passiva och bortsett från industrins betydelse för landets utveckling. Men industrin är loket som drar välfärden i Sverige, säger förbundsordförande Anders Ferbe.

Den första punkten i programmet handlar om forskning och innovation. För att öka Sveriges innovationskraft vill IF Metall utveckla samarbetet mellan universitet, industriforskningsinstitut och industriföretag.

– Forskning och innovation betyder överlevnad för svensk industri, menar Anders Ferbe.

Han lyfter även fram att det behövs en diskussion om långsiktig ägande, samt en lösning på energifrågan.

– Det måste till en bred politisk uppgörelse i energifrågan.

När företagen känner en oro kring vad som kommer att hända med elpriserna så investerar de hellre i ett land som uppvisar en stabilitet i energifrågan. l

PROFIL

ANDERS FERBE Titel: Förbundsordförande.

Utbildning: Grundskola och folkhögskola. Favoritinnovation: Hela IT-revolutionen och dess betydelse för industriernas maskinparker.

I KORTHET

Några punkter ur IF Metalls ”10 steg för en ny industrialisering av Sverige”: , Inrätta ett nationellt innovationsråd. , Skapa en bred nationell samling kring Sveriges och svensk industris energibehov. , Mjuka lån i det tidigaste skedet av innovations- eller företagsutveckling. , Ge AP-fonderna större möjligheter att investera i svensk industri. , Gynna ett mer långsiktigt företagsägande. Läs mer på: www.ifmetall.se

Världens utveckling måste gå mot ett mer hållbart och miljövänligt samhälle och detta görs genom forskning och innovativa företag inom den gröna sektorn.

SLU Holding initierar, utvecklar och investerar i innovationer baserat på den senaste forskningen. Idéerna pakteteras och förädlas och hjälps framåt med tidig såddfinansiering. Tillsammans med forskare skapar SLU Holding hållbar tillväxt och utveckling i samhället.

Exempel på bolag från SLUs forskning: Vegafish AB framställer jätteräkor på ett hållbart, effektivt och miljövänligt sätt och är ledande inom landbaserat vattenbruk.

Captigel AB utvecklar och tillhandahåller en patenterad teknik för inkapsling av molekyler och mikroorganismer. Teknikplattformen tillåter kontrollerad frisläppning av inkapslat material och används inom både djur- och människohälsa.

Duttal AB utvecklar en metod för viktminskning med hjälp av särskilda lipider som kan lösa framtidens överviktsproblem. Det här molekylära konceptet är helt unikt och ingen motsvarande produkt finns ännu.

Turid S. Carlsson, operativ chef, och Johannes Dyring, VD, leder SLU Holdings arbete.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– ENORO –

Därför vill vi bygga ännu ”Alla tjänar på smarta elnät” mer i Göteborg.

De smarta elnäten möjliggör en mer miljövänlig energihantering – samtidigt som datavolymerna ökar explosionsartat. Enoro omvandlar dessa utmaningar till möjligheter för branschens aktörer.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO KRISTOFER Helheten är allt HEDLUND Projekt i Göteborg Som bostadsutvecklare jobbar vi målmedvetet med Några exempel på vad vi har i pågående produktion att skapa hem där människor verkligen vill leva, är Almedals Terrasser vid charmiga Örgrytekolonin, SVERIGE LÅG länge i framkant att det inte har varit något rikbeslut om sin energianvändning trivas och bo. Just därför arbetar vi med helheten här bygger vi 145 bostadsrätt på en av de smartaste från idé till bostad.de En filosofi genomsyrar kan platserna i stan. Med ”smart” menar vi inte bara gällande smarta ellösningar, när tigt tryck på- energifrågorna och som leverantörerna erbjuda våra att projekt, är att alltidbättre, utgå ifrånanpassade platsens och erbjudanden att det är ett bra läge, där det är nära till det mesta. man som första land i världen senaste åren.alla Trots de smarmarknadens förutsättningar i utvecklingsarbetet.

Vi menar också att det är ett strålande läge för dig PROFIL I anrika installerade fjärravlästa elmäta- ta elmätarnaOavsett har varit pågäller platsvillor i och på sikt miljöer ta fram ”demand re-lite miljö- och transportsmart. om det i barnvänliga som vill leva re över hela landet redan 2009. fem år nu, så HOOHU À utnyttjar man dem sponse-tjänster”. Samtidigt kan vi nu kvarteret med att uppföra Hr HUERVWDGVKXV PLWW L HWW SXOVHUDQGH FHQWUXP Kviberg sluter med 57 hyresrätter. Andra pågående proMen de senaste åren har våra långt ifrån fullt ut, säger han. leverantörerna sänkaKaptenen sina kostär bland annat kvarteret Stiernhielm i Mölndal Det här är vad vi vill grannländer hållit en högre utSmarta elmätare genererar nader och bli merjekt effektiva.

Titel: Enoro Sverige. vid Safjällets södra fot, där Vd bygger vi 248 bostäder, Sverigehuset är i dag verksam i västra, södra och vecklingstakt och för att Sverige stora mängder data och Enoros Detta är bara några exempel på ochUtbildning: 113 i bostadsrätt 135 hyresrätter i mötet mellan Civil ­ekonom, mellersta Sverige. Sedan starten 1992 har vi utstad och natur. ska gå mot en smartare elpro- lösningar omvandlar till man kan smarta vecklat 1200dessa bostäder och visaker har i dag 1300 tillgöra på med Lin­köpings universitet.

På bilden: Daniel Ericsson står framför ett av Sverigehusets byggprojekt.

ULWERUGHW 9nU D̆ duktion och -konsumtion krävs användbar information för lUVLGp lU DWW OnQJVLNWLJW XWYHFNOD både elnät – jag skulle vilja se ännu Favorit­uppfinning: Mobiltelevill bygga vidare bostäder. Oavsett om det är hyresrätt, det att både politiker och företag konsumenterattraktiva och leverantörer. mer innovation och Viidéer som fonen. Den har haft en Vi på Sverigehuset gillar Göteborg och vi har bostadsrätt eller egna hem, är vår målsättning är När nu det nya Göteborg formas vill vi inget hellagerar. Det menar Kary Warner– Alla tjänar elnät. driver på utvecklingen Sverige. utveckling som vi att på varasmarta den bästa projektutvecklaren av dessa, re iän att vara en delfantastisk i det arbetet.

Därför söker en lång tradition av att bygga här. För oss man, vd för Enoro Sverige.

Med rätt information kan slutskulle vi alla tjäna på,för säger genom att utveckla vackra, Det funktionella, hållbara mark nya projekt.

Du ärhela mycket välkommen ändrat världen. är det en av Sveriges mest spännande platochväl prisvärda bostäder till Kary våra kunder.

Våra bo- l att höra av dig. Prata med Daniel Ericsson som är – Det är inte bra för Sverige användarna ta underbyggda Warnerman. ser, inte minst eftersom det finns en klar och städer utmärker sig bl.a. genom sina välkomnande projektutvecklare på Sverigehuset. Daniel når du entréer, vackra kök, rymliga badrum, rejäla och av- på tel 0733-99 97 23, eller mejladressen tydlig målsättning om vad man vill – skapa I KORTHET skilda balkonger eller uteplatser, den gemensamma daniel.ericsson@sverigehuset.se en hållbar stad där människor växer och gårdsmiljön samt att de har låg energiförbrukning Gör:mår Enoro en ledande leverantörsamt av avancerade IT-lösningar åt aktörer inomingår energibranschen.

Enoros lösningar omvandlar utmaningar som bra,ärförstärka Västsverige vara en och är klimatsmarta.

Sverigehuset sedan 2008 energibesparingar, och kraftigt för ökade idatavolymer till möjligheter genom attsnart stödja verksamheten med intelligent information. Enoro modig stad. Det avreglering skapar förutsättningar koncernen Ernström & C:o AB som är ett LÄSruntom MER PÅ WWW.SVERIGEHUSET.SE hundraårigt familjeföretag generationen. levererar lösningar tillbra. cirka 400 företag och hanterar data från mer än 15i fjärde miljoner elkonsumenter i Europa. Läs mer på: enoro.com någonting riktigt

KARY WARNERMAN

Ny teknik från Taurus ger effektivare och miljövänligare framställning av etanol

En snabbt växande marknad Taurus Energys kostnadseffektiva och miljövänliga framställning av etanol är idag på stark frammarsch som framtidens motorbränsle. Stigande oljepriser och en allt striktare internationell miljölagstiftning är några av de anledningar som bidragit till det stora intresset.

Världsmarknaden för etanol som motorbränsle uppskattas snart uppgå till mer än 300 miljarder svenska kronor per år.

Vill du vara med och växa med oss i en bran s ch på frammarsch besök:

www.taurusenergy.eu I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– SWECURE –

”Vår motsvarighet till Norges olja” Ungefär 40 procent av alla barn i västvärlden utvecklar allergier.

Efter 15 års forskning är Swecures forskarteam en lösning på spåren.

Biotechbolaget ska nu se till att innovationen kommersialiseras.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO KRISTOFER HEDLUND

FORSKARNA HAR identifierat sambandet mellan ett superan­ tigen och stimulering av immun­ försvaret, vilket på så vis stärker kroppens skydd.

Spädbarn som får detta superantigen, likt en vaccinering, torde därför inte utveckla allergier. För att kunna kommer­ sialisera innovationen, och an­ dra upptäckter från det svenska forskarteamet, har biotechbolaget Swecure startats.

Just nu förs samarbetsdiskussioner med några av världens största läkemedelsbolag.

– Vi grundade Swecure under 2012 för att kunna ta tillvara på denna forskning. Vi siktar på att komma till marknaden med

denna produkt inom åtta år, säger vd:n Lars Fahlén, som alltid har med sig Swecure i tankarna – när han diskar eller städar – och anteckningsblocket är alltid nära till hands.

LARS ÄR INTE ens fyllda 30

och fick uppdraget som vd för Swecure direkt efter examen från Lunds tekniska högskola.

– Huvudägarna till Swecure har byggt ett antal framgångsrika bolag genom att nyutexam­ inerade får ansvar för den kommersiella delen av verksam­heten. Nyutexaminerade har den ­ där skönt naiva inställningen att allting går.

Detta är ett jätteprojekt som tar

lång tid, kräver extremt mycket kapital och ett stort nätverk.

Swecure har gjort en emission och nästa planeras i början på 2015. I dag har bolaget fem olika projekt igång, och många av dem är i tidig patenteringsfas.

– Partnerskap med läkemedelsbolag är en av de viktiga bitarna framöver, berättar Lars och konstaterar att vi i Sverige generellt sett är dåliga på att kommersialisera forskning.

– Vi har extremt mycket forskning och patent i Sverige, det är vår motsvarighet till Norges olja. Men vi är dåliga på att göra något med det. Nyckeln är att fler kommersialiseringsteam knyts till forskningen. l

PROFIL

LARS FAHLÉN Titel: Vd. Ålder: 29 år.

Utbildning: Industriell eko­­nomi, Lunds tekniska högskola, reservofficersexamen i Marinen. Intressen: Längdskidor och segling.

Förebild: Robert Swanson, Genentech, som på kort tid lyckades bygga upp ett av världens största läkemedelsbolag.

Har du en idé om en ny produkt eller tjänst?

UIC får idéer och företag att växa!

Uppsala Innovation Centre är en av landets ledande företagsinkubatorer med dokumenterat goda resultat.

Befolkningsstudie för framtiden EPIDEMIOLOGY FOR HEALTH

Vi stödjer företagare, entreprenörer, innovatörer, forskare och tillväxtföretag i arbetet med att kommersialisera sina idéer och utveckla sitt affärsmannaskap.

www.med.lu.se/epidemiology_for_health_epihealth

www.uic.se I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Forskarskola ska lyfta skogsindustrin Akademi och näringsliv tjänar på att samverka med varandra. FORIC är en ny forskarskola i nära samarbete med näringslivet där doktorander ska öka företagens konkurrenskraft.

I dag börjar bioraffinering utvecklas till ett viktigt verktyg för att förädla skogens resurser och utveckla industrin i en hållbar riktning.

Men inte ens de riktigt stora företagen klarar själva av alla processer kring tekniken som används i ett bioraffinaderi. För att optimera kedjan från skog till färdiga produkter krävs därför samverkan mellan olika företag inom skogsindustrin. Det är en av uppgifterna för Mittuniversitetets nya forskarskola FORIC som startar i höst, vid forskningscenter FSCN, Fibre Science and Communication Network.

- Forskarskolan vill bidra till att öka kompetensen inom de företag som universitetet samverkar med genom att de vidareutbildar sin personal och på så sätt ökar sin konkurrenskraft, säger Per Engstrand, programdirektör på FORIC. 30 forskare och professorer från olika discipliner på Mittuniversitetet kommer att vara knutna till skolan. Upp till 50 procent av forskningen finansieras av KK-stiftelsen och resten av företagen, vilket är ett kvitto på industrins intresse. Viktiga partners är givetvis skogsindustriföretag som SCA Forest Products med både SCA Timber och R&D Centre och Stora Enso Kvarnsveden. Men en lika viktig roll har återvinningsföretag som Ragn-Sells, energiföretag som Sundsvall Energi och utrustningsleverantörer som Valmet. En central roll har SME-företag som forskar inom mätteknik, systemmodellering och nya produkter som PulpEye, Frontway och Sylvestris liksom Åkroken Science Park med BBA (BioBusiness arena). Forskarskolan kommer också att samarbeta med forskare vid Skogforsk, Innventia, SLU och KTH.

- Vi har väldigt god erfarenhet av att samarbeta med Mittuniversitetet och deras forskningsskolor sedan tidigare, och det är därför vi har valt att gå in också i detta projekt. Utifrån tidigare samarbeten med dem har vi sett att det här är ett väldigt bra sätt att arbeta på, säger Folke Österberg, SCA R&D Centre.

- I december påbörjar 15 doktorander sin forskning som är direkt knuten till företag inom skogsindustrin, men även inom näringar som logistik, återvinning och energi. Ett mål är att få företagen att samverka med varandra.

Ta till exempel ett företag som arbetar med slamåtervinning. I stället för att vänta tills allt slammet samlats på ett ställe kan man skapa stationer längs vägen och på så sätt underlätta arbetet. För att göra detta krävs gemensamma system för skogsindustriföretag och återvinningsföretag. Dessa system behöver synkroniseras av någon, och det är där som forskarskolan kommer in i bilden, säger Per Engstrand.

Forskarskolan FORIC planeras pågå under fyra år. 15 doktorander startar sin forskning under 2014 och ytterligare 15 under 2016.Verksamheten drivs till 2021.

Intresserade kan kontakta Olof Björkqvist eller Per Engstrand vid Mittuniversitetet.

Mittuniversitetet, SE-851 70 Sundsvall, Telefon 0771-975000 www.miun.se/fscn

Forskarprojekt

Partner

System för askåterföring Energieffektivt system för tillverkning av MFC Lättmalda fibrer Kostnadseffektiv tillverkning av NLC Biobaserad ytbehandling av trä Systemanalys för bioraffinaderier Optimering av fjärrvärmenät Onlinemätning micropartiklar Grön kemi garvämnen från bark Effektiv logistik för kombinat med sågverk och bioraffinaderier Koppling mellan fiber och slutproduktegenskaper Innovationsnätverk - BBA Packaging strength OnTop ytkvalitetsmätning Ligninutvinning från mekmassaprocesser

Ragn Sells Valmet SCA R&D Centre SCA R&D Centre SCA Timber Frontway Sundsvall Energi Pulp Eye Sylvestris Skogforsk Stora Enso Kvarnsveden Åkroken Science Park / BBA Innventia Holmen Iggesund Kiram

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

2 01 4

www.skane2030.se

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Senior 2015 21-22 april Världs Chalmers Konferensen Göteborg VÄRLDSFORUM FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSFRÅGOR PÅ TEMAT ÅLDRANDE KONFERENSENS FOKUS ÄR: ”INNOVATION, SAMHÄLLSBYGGNAD OCH SERVICE” WWW.SENIORVARLDEN.COM ARRANGÖR:

SAMARBETSPARTNERS:

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– CONSAT –

Vår framgång heter innovation

Consat är en spännande arbetsplats där kreativitet och innovation sitter i väggarna. Men att skapa nya tekniska lösningar kräver inte bara nytänkande utan även en bas av gediget teknikkunnande. Vi på Consat har många framgångsrika projekt bakom oss som visar att vi lyckats med det här, och vi har minst lika många framför oss, berättar Martin Wahlgren, vice VD på Consat AB. TEXT MATTIAS JOHNSSON FOTO DAVID BERG

CONSAT ÄR ETT av Sveriges bästa teknikföretag. Det svaret lär du få oavsett om du frågar kunder eller medarbetare. Och mycket av framgången beror på förmågan att kombinera nyskapande tekniska lösningar med högkvalitativa pålitliga leveranser. När kunderna är nöjda och medarbetarna inspirerade och kreativa är man ”i zonen” som teknikföretag, säger Martin Wahlgren.

– Att hålla på med innovation är att ge sig ut på en resa där du på förhand inte vet vad som kommer att hända. Visst är det spännande men också lätt att gå vilse, berättar Martin.

– DÄRFÖR MÅSTE det finnas en

stabil och långsiktig verksamhet att utgå ifrån. På Consat är vårt ingenjörskunnande och vår förmåga att kunna leverera projekt grunden. Det ger vår innovation något att stå på. Den här stabila grunden begränsar oss inte, den befriar oss, säger Martin.

– Många av våra kunder behöver innovativa lösningar, så innovation är i mångt och mycket vår vardag och många av de projekt vi levererat och är inblandade i innehåller mycket

PROFIL

KARRIÄR-

FÖRETAG

2014

JOBTIP KARRIÄRSFÖRETAG Jobtip utsåg nyligen Consat, för andra året i rad, till ett av Sveriges 100 mest intressanta karriärföretag då de har ett innovativt förhållningssätt såväl till sin kärnverksamhet som till rekryteringsprocess.

nytänk. Till exempel utvecklades Volvo Personvagnars första elbil tillsammans med Consat i ett gemensamt forskningsprojekt. Consat utvecklar och säljer även kompletta telematiklösningar för kollektivtrafik, en bransch med mycket plats för innovation.

– Ett intressant angränsande projekt, där vi är en av initiativtagarna, är ett pågående forskningsprojekt där vi utrustar spårvagnar och bussar i Göteborg med den senaste kollisionsvarningstekniken och kopplar detta till telematiksystemet, berättar Martin Wahlgren.

I KORTHET

ETT AV SVERIGES STÖRSTA INGENJÖRSBOLAG Gör: Idag är Consat med sina 200 medarbetare ett av Sveriges största privatägda ingenjörsbolag. De har också en internationell verksamhet med kontor i Canada och Brasilien. Utöver specialmaskiner och industriteknik har verksamheten växt till att innefatta utveckling av tjänster och produkter inom elektronik och systemutveckling, telematik och hållbara energisystem. Läs mer på: www.consat.se

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 14

– SYNERGIEFFEKTERNA av att koppla ihop kollisionsvarning och telematik ger stora möjligheter att inte bara varna förare och trafikledning vid trafikincidenter. Genom att systemet erbjuder verktyg för att i efterhand analysera var och när olyckor och incidenter ofta inträffar får staden och kollektivtrafikoperatörerna hjälp att minimera framtida olyckor.

– Men det är inte bara för att vi vill berätta hur bra på innovation vi är som du nu läser detta. Det går bra för Consat och jag vill passa på att berätta att vi behöver fler kreativa medarbetare. Är du ingenjör och känner att du vill vara med oss och skapa nya tekniska lösningar så hör av dig, kontaktuppgifterna hittar du på consat.se, säger Martin Wahlgren och ler. l