Find1 innovation VA 2015

Page 1

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Destination:

innovation DECEMBER 2015

20

si do r om fö re ta ge n so m in sp ir er ar

Idéerna som tar Sverige in i framtiden Lunds Universitet, Hanza, Awapatent, Optoskand, PTS, The European Spallation Source AB (ESS) – och många fler.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Våra luckor fyller kunskapshål!

PRV:s JULKALENDER I PRV:s kalender göms gåva grann och god: kreatörer delar med sig av supersmarta ord. För varumärke, design och inte minst patent, har gjort var och en av dem till marknadens regent. För immaterialrätt är aldrig fel Ta av kloka råden del. Öppna luckan, välkommen in – på prv.se väntar klappen din.

ABIGO MEDICAL

ABIGO – ett svenskt globalt växande läkemedelsföretag Resistenta bakterier är ett stort hot mot den globala folkhälsan och behovet av alternativ till traditionell ­antibiotikabehandling är stort. Sorbact® är en produktlinje som baseras på den ­patenterade ­Sorbact®-metoden, vilken binder bakterier utan att riskera resistens­ utveckling. Sorbact®-metoden är en unik teknik som ägs av ABIGO Medical, med huvudkontor i Göteborg och tillverkning i Askersund. ABIGO MEDICAL ÄR det enda f­ öretaget i Sverige som tillverkar avancerade sårläknings­produkter. Företaget firade 25-årsjubileum 2014 och har i dag 115 anställda. ABIGO har expanderat med hjälp av en organisk tillväxt­strategi och helt egenfinansierad FoU-verksam­het. ABIGO ägs sedan starten av ­bröderna Jan G Smith och Leif Smith, som också utgör före­ tagets styrelse. Företagets produkt Sorbact® minskar infektions­ risken i ”rena” sår och rensar upp i infekterade sår, vilket resulterar i förbättrad sårläkning. Sorbact®

säljs i drygt 70 länder runtom i världen och ABIGO drivs av visionen att minska den globala antibiotikautskrivningen. EN STUDIE UTFÖRD vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet publi­ cerades i december 2014 i Journal of Wound Care. Studien beskriver hur Sorbact® kan avlägsna MRSA i infekterade sår och dessutom bidra till att hindra spridningen av resistenta bakterier på ett effektivt, säkert och miljövänligt sätt.

DEN GLOBALA EFTERFRÅGAN på ­Sorbact® är stor, inte minst i en tid då en hög antibiotika­ användning bidrar till att resistenta ­bakterier utvecklas. Det leder bland annat till en ­kraftig utbyggnad av ABIGO:s ­Askersundsfabrik. – Den internationella ­potentialen för våra produkter är hög och vi befinner oss mitt i en spännande tillväxtfas. Vi ­karakteriseras av hög ­kompetens, långsiktigt ägande och en stark entreprenörsanda, säger Jan G Smith.

ABIGO ägs sedan starten av bröderna Jan G Smith och Leif Smith.

OM ABIGO ABIGO MEDICAL ÄR ett komplett svenskt läkemedelsföretag som äger, utvecklar, tillverkar och mark­ nadsför läkemedel och medicin­ tekniska produkter. Läkemedels­ avdelningen omfattar ett brett sortiment av både receptbelagda och receptfria läkemedel, medan den medicin­tekniska enheten består av en avancerad produktlinje inom sårvård och ÖNH (öron-näsahals)- produkter. ABIGOs forskning har tyngdpunkten på bakterie ­ bekämpning.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

AWAPATENT

Samarbete mellan företag är nyckeln till framgång Digitaliseringen och globaliseringen har ändrat förutsättningarna för hur man arbetar med immaterialrätt. – I dag är det lättare än tidigare att tillgodogöra sig information om olika innovationer som dessutom måste skyddas på en allt mer global marknad, berättar Mattias Pierrou, patentkonsult och partner på Awapatent AB. T E X T : A N D R E A M O G R E N F O T O : AWA PAT E N T

DET FINNS FLERA olika sorters immaterialrätt: patent, varumärken, designskydd och upphovsrätt. Kortfattat kan man säga att patent finns för att uppmuntra människor och företag till att dels investera i teknikutveckling, dels för att de ska våga berätta om sina innovationer. – Varumärken däremot handlar mycket om att ge en konsument trygghet och förutsägbarhet, de som investerar i ett varumärke gör det för att konsumenterna ska veta vad de får, berättar Mattias Pierrou och ger ett exempel: – De flesta som handlar barnmat väljer ett märke baserat på den tillit de har till varumärket, snarare än att läsa alla innehållsförteckningar varje gång. – Designskydd finns till för att främja konkurrensen och smörja marknaden. Produkter ser olika ut och verkar vara olika, det ökar konkurrensen. Upphovsrätten finns till för att skydda konstnärliga verk och uppmuntrar till kreativ verksamhet. Klassiska exempel på sådana är text, musik och formgivning men detta har över tid förändrats. Nuförtiden inkluderas filmer, datorprogram med mera. DEN STÄNDIGT PÅGÅENDE globaliseringen och digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för hur man arbetar med immaterialrätt, menar Mattias. Internet har gjort det oerhört mycket lättare att hitta tekniska rapporter och patentbeskrivningar digitalt. Tidigare fanns det mesta i något fysiskt arkiv, men i dag finns allt online vilket gör information tillgänglig på ett helt annat sätt. – Internet har även ändrat

Mattias Pierrou TITEL: Patentkonsult

och partner på Awa­ patents Stockholms­ kontor. BAKGRUND: Civilingen­ jör i teknisk fysik, KTH. Forskare på KTH i två år. European Patent Attorney sedan 2003. OM DU INTE BLIVIT PATENTKONSULT OCH PARTNER, VAD HADE DU BLIVIT DÅ? Kanske

vetenskapsjournalist.

OM AWAPATENT

AWAPATENT AB är ett svenskt konsultföretag inom immaterialrätt. Före­ taget har funnits sedan 1897 och är med 300 anställda och 16 kontor i Europa och Asien ett av de ledande i sin bransch. Kun­ derna är allt från startups till världskända varumärken och patentportföljer.

vilken typ av uppfinning som ser dagens ljus. Allt går också fortare och du kan inspireras på ett annat sätt än vad du tidigare kunde kring IT, konstaterar Mattias. SLUTLIGEN VILL MATTIAS lyfta fram vikten av samarbete i dagens IT-styrda samhälle. – Det är viktigt med samarbete mellan olika aktörer. Även om man konkurrerar inom många plan, kan man samarbeta inom andra områden.

SAMTIDIGT ÄR DET otroligt viktigt att ha koll på vilket företag som äger vad gällande im­materialrätt, resultat och den kunskap som varje part för med sig in i sam­arbetet. – Du behöver konstatera vem som äger vad. Om immaterialrätterna är på plats, underlättar det mycket i samarbetet. Samarbeten mellan företag är nyckeln till framgång i dagens digitaliserade och globaliserade värld.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

THULE GROUP

”Innovation finns med hela vägen i vår process” Redan 1942 när familjen Thulin grundade Thule Group stod innovation i fokus. Frilufts­älskaren Erik Thulin konstruerade företagets första produkt, fiskeredskapet gäddsaxen. Sedan dess har mycket hänt, men både vurmen för friluftsliv och innovation präglar fortfarande verksamheten. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: PETER WESTRUP

– VI HAR GÅTT från att vara biltillbehörsbolag till ett fritidsföretag som underlättar för våra kunder att leva en aktiv livsstil, konstaterar Kristian Fältengård som har varit på företaget i drygt åtta år och idag är platschef på anläggningen i Hillerstorp i Småland. KRISTIANS KOLLEGOR Beatrice Råvik Janzon och Anca Carp arbetar som produktchef respektive teknisk gruppchef. Beatrice sitter i Malmö medan Anca sitter i Hillerstorp. Alla tre är fokuserade på utveckling och produktion av företagets världskända takräcken. – Jag kom in som praktikant för 13 år sedan och blev kär i både produkterna och i kollegorna. Man kommer hit på morgonen med ett leende på läpparna, konstaterar Anca. ALLA TRE PRATAR om en ”Thule­ anda” för att beskriva företaget. Andan består av att vara ett spännande och innovativt bolag där det hela tiden är nya projekt på gång. – Dessutom lever vi vårt varumärke, vi är aktiva personer som jobbar här vilket präglar företaget, menar Beatrice. PÅ 50-TALET KOM Thule att jobba med produkter relaterade till bilen och då började takräcken och takboxar växa fram, flera av dessa har gjort Thule känt över hela världen. – Takräcken kan tyckas vara en enkel produkt, men det är stor komplexitet bakom. De ska anpassas till den uppsjö av olika bilmärken och modeller som finns på marknaden och samtidigt leva upp våra högt ställda krav på säkerhet, användarvänlighet och kvalitet, berättar Beatrice.

Kristian ­Fältengård TITEL: Platschef. FAVORITINNOVATION:

Apples telefoner där man har utvecklat en produkt där användar­ na sätter begränsning­ arna i funktionalitet, genom olika appar.

Beatrice ­Råvik Janzon TITEL: Produktchef. FAVORITINNOVATION:

Jag håller med Hans Rosling om att tvätt­ maskinen har förhöjt levnadsstandarden och bidragit till jämställd­ heten.

Anca Carp TITEL: Teknisk

­gruppchef. FAVORITINNOVATION:

Thule Wingbar Edge rekommenderar jag varmt.

OM THULE GROUP

THULE GROUPS produk­ ter­säljs på 139 marknader. Företaget har drygt 2 000 anställda på nio produktions­ anläggningar och fler än 35 försäljningsställen världen över. Nettoomsättningen uppgick 2014 till 4,7 miljarder kronor. Thule Groups huvud­ kontor ligger i Malmö.

– Innovation finns med hela vägen i vår process. Vi strävar efter att hitta smarta, enkla och säkra lösningar. Utmaningen är att hitta lösningar som fungerar på bilar på marknaden och som dessutom kommer ut snabbt när nya bilmodeller lanseras, fyller Kristian i. THULE ARBETAR MED en automatiserad metod för att få fram komponenterna till nya produkter. Företaget har en omfattande databas och drygt tusen olika varianter av de plåtbitar som fäster takräckena på bilens tak. Systemet läser av ytan på bilens tak och föreslår komponenter som borde passa. – Vi behöver därmed inte ­uppfinna hjulet varje gång, ­konstaterar Anca.

PRODUKTERNAS LIV simuleras i Thules testlabb, som troligen är ett av världens mest avancerade och omfattande testcentra för den här typen av produkter. – Vi är med och påverkar standarden i branschen och vårt innovationsarbete är på flera olika nivåer, inte bara produktutveckling utan även processer och tester, konstaterar Kristian och visualiserar Thules innovationsprocess: – Någon kläcker en idé, sedan är det en design- och utvecklingsprocess och efter det följer verktygsframtagning och produktion. Vi arbetar från ax till limpa här och innovation finns med i alla steg. Det är det som gör oss marknadsledande och störst i världen.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

AAK

Choklad för tropiskt klimat Chokladens hemländer blir allt varmare, något som påverkar kvalitén av det mörkbruna guldet. – Vi tittade på marknaden och såg att det saknades en lösning. Så föddes idén till TropicaoTM, säger René Schou, Global Marketing Director CCF på AAK. T E X T: S O P H I A M AG ASA N I K F OTO : SA N D R A H E N N I N G SS O N

HAR DU NÅGONSIN funderat på hur choklad ska vara tempererad för att den ska smaka gott? Det har företaget AAK gjort, och nu utvecklat en lösning för att chokladen inte ska bli trist och grå. När chokladens kristaller blir för varma, börjar chokladen att ”fettblomma”, den blir grå och får en artificiell och torr smak. När fettet sedan kyls ner igen, har kristallerna glömt sin originalform och –smak, och chokladen kan bli smakmässigt och utseendemässigt osäljbar. De tidigare lösningar som har funnits på marknaden har tydligt påverkat chokladens smak och upplevelse, och det fanns ett starkt behov från chokladproducenterna för en ny lösning. Tropicao, som AAK har utvecklat, fungerar som ett typ av ”minne” så att chokladen behåller samma smak, textur och överliggande kvalité. – När vi började med processen att ta fram en lösning, utvecklade vi tre komponenter: Tropicao Seed, Tropicao Seeder och Tropicao CBI. Alla komponenterna är unika i sitt slag, och tillsammans utgör de en unik lösning som är kompatibel med alla produktlinjer och som tillsammans gör så att chokladen behåller den kvalitén som chokladproducenten lovar sina kunder, säger René Schou. DE STORA chokladtill­verkarna letar hela tiden efter nya och växande marknader att komma in på. Många av de nya marknaderna finns i varma klimat och AAK såg att det fanns en stor efterfrågan på en lösning för att få varumärkena att nå ut med den produktkvalitén som de ville. – Det var spännande att få vara med och utveckla lösningen. Först var vi tvungna att kart­lägga problemen. Vad finns det för behov? Vad finns det för lösningar sedan tidigare? Vi visste att det krävdes en lösning, och i dag arbetar vi hela tiden nära kunden för att maximera

René Schou TITEL: Global Marketing

Director CCF. BAKGRUND: René har

länge varit intresserad av matteknologin, och har jobbat inom bran­ schen i många år. FAVORITINNOVATION:

Tropicao. BÄSTA MED MITT JOBB:

”Att jag får jobba glo­ balt, resa världen runt och möta olika kulturer. Jag gillar att få sätta min egen ­prägel på livsmedelsindustrin. Vi konsumerar allt mer mat än vad vi borde här i västvärlden, sam­ tidigt som andra delar av världen inte har nog. Det är spännande att få vara med och utveckla teknologi som hjälper de länder som inte har så mycket”.

OM A AK

AAK ÄR EN av världens ledande tillverkare av högförädlade vegetabiliska specialoljor och fettlösningar. Produkterna används som ersättning för mjölkfett och kakaosmör, transfria lösningar för fyllningar i choklad- och konfektyrpro­ dukter samt inom kosmetik­ industrin. Produktionsan­ läggningarna finns i bland annat Belgien, Colombia, Mexiko, Uruguay, USA och Sverige. AAK har sitt huvud­ kontor i Malmö i Sverige, och är ett svenskregistrerat aktiebolag, och omsatte 2014 knappt 20 MIA SEK.

”Chokladproducenterna välkomnade lösningen och responsen på Tropicao har varit överväldigande positiv.” kvalitén. Allt det här har resulterat i att vi har utvecklat flera patent, säger René Schou. CHOKLADPRODUCENTERNA välkomnade lösningen och responsen på Tropicao har varit överväldigande positiv, menar René Schou. AAK är i dag ledande tillverkare av vegetabiliska specialfetter, och erbjuder en stor variation av lösningar för att utveckla både konfektyr- och sminkindustrin.

– Nästa steg för oss här på AAK är att fortsätta arbeta nära kunderna, och få ut våra produkter på alla marknader. Vi jobbar alltid med nya idéer, inte bara för choklad, utan också för exempelvis Infant Nutrition och Personal Care. Det är otroligt, vad man kan göra med vegetabiliska oljor. Nu är vi på väg med nästa stora i­ nnovation, som kommer att komma ut på marknaden nästa år, säger René Schou.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

LUNDS UNIVERSITET

På Institutionen för biomedicinsk teknik vid Lunds Universitet ­arbetar f­ orskare från LTH tillsammans med biomedicinforskare­ och läkare för att skapa innovationer till nytta för framtidens ­sjukvård. Ett mikrochip för s­ ortering av tumörceller genom ett vanligt blodprov är en av innovationerna under utveckling. T E X T: J O H A N N A L I N D B E R G F OTO : A N D R É D E LO I ST E D

Framtidens ­vård­inno­va­tioner upp­står när ­världar möts FRÅN SITT KONTOR på Biomedic­in­skt centrum, BMC, blickar Thomas Laurell ut genom fönstret mot Lunds Tekniska Högskolas byggnad några hundra meter bort. Med bakgrund som forskare på LTH f lyttade han för fem år sedan delar av sin verksamhet hit och leder nu en forskargrupp inom den nystartade Institutionen för biomedicinsk teknik belägen både på LTH och BMC. På andra sidan av BMC ligger Lunds Universitetssjukhus där forskare från institutionen är verksamma som läkare och i framtiden kan få användning av de innovationer som skapas vid institutionen. – Institutionen för biomedic­ in­sk teknik är ett resultat av långvarigt arbete att i högre grad synliggöra den medicintekniska forskningen i Lund även om det fortfarande finns en stor medicinteknisk verksamhet som inte är

knuten till den nya institutionen, säger Thomas Laurell. Området som institutionen greppar över är brett och omfattar medicinskt ultraljud och signalbehandling, biomekanik och sjukdomsbiomarkörer. Thomas Laurell är en av f lera forskare inom institutionen som bland annat samarbetar med Bo Baldetorp, prefekt för Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. – Bo Baldetorp är prefekt för Lunds Universitets största institution med 31 ämnesinriktningar, 500 forskarstuderande, 380 anställda och 60 professorer, säger Thomas Laurell. Jag är en professor som leder en mindre forskargrupp och vi har helt olika roller i att driva tvärvetenskaplig forskning. Och det är i de olika arbetssätten och infallsvinklarna de nyskapande idéerna föds. – Det är viktigt att ingenjörerna kommer in i medicinarnas värld

och ser problemställningarna från en helt annan inriktning, det öppnar upp en ny värld för biologer och medicinare, säger Bo Baldetorp. Det är det som lyckad forskning i framtiden bygger på. Halva Laurells forskargrupp arbetar på LTH där hårdvaru- och teknikutvecklingen sker. – När vi kommit en bit på vägen så tar vi projekten till BMC och kör skarpt, säger Thomas Laurell. När det börjar funka, brukar Bo Baldetorps kollegor bli intresserade och frågorna som leder till nytänkande föds. En ny mikrochipteknik för analys och sortering av celler är en av de innovationer som skapats. Tekniken handlar om att separera partiklar i en vätska genom kontrollerade ultraljuds­vibrationer och i framtiden hoppas man kunna använda chipet för att e­ xempelvis sortera tumör­celler från friska celler genom ett­­vanligt blodprov.

”Det är ­viktigt att ­teknikerna kommer in i medicinarnas värld och ser problemställningarna från en helt annan inriktning.”


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Thomas Laurell TITEL: Professor vid

institutionen för biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola. BAKGRUND: Civilin­ genjör i elektroteknik. Leder nu forskargrupp vid Institutionen för biomedicinsk teknik. FAVORITINNOVATION:

”Medicinskt ultraljud, en uppfinning från Lund. Uppstod när Inge Edler och Hell­ muth Hertz undersök­ te möjligheten att se in i kroppen med hjälp av en ultraljudsbase­ rad materialtestare lå­ nad från Kockumsvar­ vet i Malmö. Idag en uppfinning som både i volym och kommer­ siellt omsätter mer än röntgen globalt.”

– Traditionella cytometrar är i stora bänkmodeller, medan de här är portabla och dessutom inte alls energikrävande, säger Bo Baldetorp. Möjligheterna är goda att de även kan användas i utvecklingsländer och på platser där man av praktiska skäl inte kunnat göra den här typen av undersökningar tidigare. KOMMERSIALISERINGEN AV mikrochiptekniken drivs genom företaget AcouSort, som forskargruppen startade 2010 tillsammans med Lund Universitets Innovationssystem. Bildandet av AcouSort betingades dels av att Laurells forskargrupp fick industriella förfrågningar om den chipbaserade cellseparationstekniken och önskemål om studier för specifika til�lämpningar och av att Laurell med tre engagerade forskare lyckades säkra ett större 5-årigt forskningsanslag finansierat av Vinnova.

– Vi bestämde oss för att bilda AcouSort AB, i vilket vi apporterade in kommande uppfinningar och bättre kan tillgodose intresset från industrin, säger Thomas Laurell. AcouSort har sedan grund­ andet tagit sig fram på intäkterna från intresserade företag inom biotechsektorn och de studier de vill genomföra. Om innovationer skapas får företagen en licens till tekniken inom sitt område men AcouSort äger patentet. FLER INNOVATIONER VÄNTAS från Institutionen för biomedicinsk teknik framöver. – Den plats vi står på idag inom både molekylärbiologi och biomedicinsk teknik kan jämföras med när vi stod på tröskeln till elektronikboomen på 1960-talet, säger Thomas Laurell. Vi kommer att se en enormt ökad förmåga inom det här området framöver.

OM INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICINSK TEKNIK

INSTITUTIONEN för bio­ medicinsk teknik bild­ ades 2014 och består av avdelningarna biomedicinsk teknik, industriell elektro­ teknik och automation samt teknisk geologi. AVDELNINGEN för bio­ medicinsk teknik utgörs av en sammanslagning av fors­ kargrupperna från Elektrisk mätteknik, Medicinsk signal­ behandling och Biomekanik vid LTH. Avdelningen har verksamhet i E-huset och på Biomedicinskt centrum (BMC) vid Lunds universitet.

Bo Baldetorp TITEL: Prefekt för In­ stitutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds Universitet. BAKGRUND: Civil­ ingenjör och profes­ sor med bakgrund inom experimentell onkologi. FAVORITINNOVATION:

”Nils Alwalls konst­ gjorda njure utvecklad på 1940-talet som då bestod av glas­kärl med rostfria metall­nät. Folk kunde min­ sann förr också, det ­imponerar på mig.”


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

EUROPEAN SPALLATION SOURCE

Chewbacca ska hjälpa ESS göra stora genombrott Inte bara i Star Wars. Linköping har sin egen Chewbacca – en ytbeläggningsutrustning som ska producera material till en av världens mest avancerade forskningsanläggningar, European Spallation Source i Lund. T E X T : J O N A S A N D E R S S O N F O T O : C R E L L E I L L U S T R AT I O N : E S S

PÅ ESS PRODUKTIONSENHET i Linköping ska totalt 6 000 kvadratmeter aluminiumplattor beläggas med tunna skikt av materialet borkarbid. Plattorna ska användas i neutrondetektorer i European Spallation Source (ESS) i Lund. ESS kommer att bli världens främsta anläggning för materialforskning med ­neutroner när den öppnar för forskare 2023. HÄR SKA DET göras stora genombrott inom områden som medicin-, miljö- och klimat­ vetenskap. På ESS ska forskare studera olika typer av material på molekyl- och atomnivå med hjälp av neutroner. För att kunna göra det behövs de specialbeställda aluminiumplattorna. – Neutroner går rakt igenom de f lesta material. Men aluminiumplattorna med borkarbid på klarar av att fånga in och upptäcka neutronerna, säger Linda Robinson, som är ansvarig för produktionen på ESS i Linköping. REDAN FÖR FEM år sedan inledde ESS-forskare ett samarbete med tunnfilmsgruppen på Linköpings universitet och forskaren Carina Höglund för att utveckla ytskikt i borkarbid. Förut användes oftast helium-3 i alla neutrondetektorer, men den dyra gasen, som är en biprodukt vid kärnvapenframställning, finns inte i de mängder som ESS kommer att behöva. – Det här är en väldigt betydelsefull innovation för detektorer, som innebär ett alternativ till helium-3. Det kommer kunna användas i f ler anläggningar än ESS, säger Linda Robinson. Ytbeläggningsutrustningen,

Linda Robinson TITEL: Coatings

Production Engineer, Detector Group, ESS Linköping. BAKGRUND: Magister­ examen i fysik vid Linköpings universitet. INTRESSEN: Läsa, resa, rida och utöva yoga.

OM EUROPEAN ­ SPALLATION SOURCE

EUROPEAN SPALLATION SOURCE (ESS) i Lund är en flervetenskaplig forsknings­ anläggning som baseras på världens mest kraftfulla neutronkälla. ESS blir upp till 100 gånger kraftfullare än dagens anläggningar. ESS kommer att ha 22 specialbyggda forsknings­ instrument, där experiment kan utföras som till stor del inte är möjliga i dag. ESS är ett europeiskt partnerskap som drivs och finansieras gemensamt av medlemslän­ derna. Konstruktionsbud­ geten är på 1,84 miljarder euro. De första neutronerna ska produceras 2019.

som används för att producera borkarbidskikten, invigdes förra hösten och fick då namnet Chewbacca. – Utrustningen som användes vid testerna hette Samson, efter björnen från Sesame street. Vår nya utrustning fick heta Chew­ bacca, som Star Wars-figuren. ÄVEN EXPERTER FRÅN Institut Laue Langevin (ILL) i Frankrike har varit delaktiga i utvecklingsprocessen med att ta fram den nya generationens detektorer. För ett och ett halvt år sedan genomfördes dessutom ett jättelikt test vid forskningsanläggningen.
 – Vi tillverkade 27 000 alu-

miniumplattor på 45 dagar. De placerades i en redan befintlig detektor på ILL. Det var viktigt att visa att detektorer baserade på borkarbid fungerar för att ESS skulle satsa på detta alternativ. I dag är mer än femton procent färdigbyggt av ESS-anläggningen vars yta motsvarar ungefär sju fotbollsplaner. ESS är organiserat som ett europeiskt konsortium
för forskningsinfrastruktur med medlemsländer i hela Europa. Cirka 450 personer beräknas jobba på anläggningen när den tas i full drift. ESS kommer årligen att besökas av 2 000–3 000 forskare som ska utföra sina experiment.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

SCANDINOVA SYSTEMS

Innovation skapar pulser med exakt precision Ledande teknologi baserad på perfekta högspänningspulser bygger framgången för innovativa Scandinova Systems. Med dessa s­ karpa­, styrbara pulser har de lyckats vinna ny mark inom bland annat ­cancerbehandling, forskning och livsmedelsbearbetning. T E X T: S O F I E LU N D M A R K F OTO : A L E X G I ACO M I N I

MARKNADEN FÖR högspänningspulser tycks vara bottenlös. Ny teknik möjliggör framsteg inom flera områden och på senare tid har man tagit betydande kliv framåt inom forskningen. – Forskning är vårt största område och vi arbetar med ledande forskningsinstitut. Våra produkter genererar högspänningspulser som bland annat används för att skapa synkrotronljus. Detta skapar ett stort mikroskop för att studera material på atomnivå, berättar Scandinova Systems grundare Mikael Lindholm. TIDIGARE I ÅR offentliggjorde Scandinova Systems samarbetet med Elekta, ledande inom teknologi

OM SCANDINOVA SYSTEMS UPPSALABASERADE SCANDINOVA SYSTEMS är ett 15 år ungt företag med 50 anställda. De designar, utvecklar, producerar och levererar pulsgeneratorer för olika typer av applikationer. Vanligaste använd­ ningsområdena är inom medicin­ ska system, industri och forsk­ ningstillämpningar. De har kunder i 35 olika länder runt om i världen.

för cancerbehandling. Scandinova levererar pulsmodulatorer anpassade till Elektas produkter, vilket tar cancerbehandlingen till nya nivåer. – Vår pulsed power-teknologi

skapar en partikelstråle med hög noggrannhet vilket mer framgångsrika behandlingar av cancer. Denna teknik kan ge högre dos på kortare tid jämfört med äldre teknik, vilket kortar behandlings­tiden för varje patient. Modulatorn kräver också mindre utrymme än andra alternativ. Tekniken har också möjliggjort för Scandinova att slå sig in i branschen för livsmedelsbearbetning. Med hjälp av högspänningspulser förenklas framställningen av olika livsmedelsprodukter. – Med perfekta pulser behandlas potatis för pommes frites och chips på bråkdelen av en sekund och till en förbrukning av endast 50 kilowatt.

Mikael Lindholm TITEL: Grundare och sälj/

marknadschef. GÖR HELST PÅ FRITIDEN: ­Seglar, åker skidor och till­

bringar tid med familjen. ANVÄNDNING AV högspänningspulser inom livsmedelsindustrin möjliggör stora besparingar i både kostnad, tid och energianvändning. – Vi är det enda miljöcertifierade bolaget i vår bransch och vi sam­ arbetar med ledande företag i olika branscher. Det inspirerar oss till att vara innovativa.

ÅKROKEN

Ekerö – Åkrokens sluss till Stockholm och världen Från Västernorrland och ut i världen – via Ekerö. Åkroken Business Incubator samarbetar med Olle Nordberg, känd från Draknästet i TV. – Vi ger länets fräckaste företag chansen att ta nästa kliv, säger ­Christian Söderberg, affärsområdeschef på Åkroken TEXT: JONAS ANDERSSON

F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D/ P R E S S

OLLE NORDBERG, känd från Draknästet i TV, anses av många som en av de viktigaste personerna inom dagens näringsliv. Snart ska hans nästa projekt Destination Ekerö stå klart. – Det ska bli ett ställe att nätverka på och en plats där företag kan dela erfarenheter, säger Olle. ÅKROKEN BUSINESS Incubator med säte i Västernorrland är en av dem som ska etablera sig där. De hjälper tillväxtföretag som jobbar med innovation. Hela 82 procent av de företag som de coachar lyckas etablera sig på sina respektive marknader. – Våra företag ska bli de nya tillväxtföretagen i Västernorrland. När de växt klart hos oss går de ut på större marknader för att bli globala

vinnare. Det första steget för många är att testa landets hetaste marknad, Stockholm. Därför är det viktigt att finnas på plats där, säger Christian Söderberg.

plats på någon av de större inkubatorerna. Vi vill ha fler företag till vår region, men i och med samarbetet kan också hjälpa dem på plats i Stockholm, säger Christian.

HAN KÄNNER VARMT för Olle Nordberg. – Han har ett hjärta för att hjälpa startups. Med honom uppstår chansen att möta viktiga investerare och få kontakter som företagen annars har svårt att få, berättar Christian.

OLLE NORDBERG är mycket nöjd med Åkroken. – De kommer att dra startups till oss som vi i huset är intresserade av. De har utvecklat metoder för hur man arbetar med startups och då blir även vår verksamhet bättre, säger han och fortsätter: – I Västernorrland finns det till exempel mycket skogsindustri, det är en helt annan region med andra produkter. Det är en chans för företag i Stockholm att få testa en annan marknad. Det kan bli riktigt bra och leda till många nya affärer.

MEN TANKEN ÄR inte bara att slussa in bolag på marknaden i Stockholm, utan även att få företag därifrån att göra en liknande resa till Västernorrland. – Stockholm är en jättehet start­ up-region och det är svårt att få

Christian Söderberg

Olle Nordberg

Christian Söderberg TITEL: Affärs­områdeschef. BAKGRUND: ­Entreprenör i cirka 25 år. INTRESSE: Segling.

Olle Nordberg TITEL: Vd för Huaso ­Holdings AB. INTRESSEN: Musik, alpin skidåkning, mat, vin och båtliv.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

LIFEGENE

Få bättre koll på din hälsa med LifeGene Få bättre koll på din hälsa och bidra till forskning i framkant. LifeGene är ett unikt projekt med syfte att ge framtidens generation bästa möjliga förutsättningar för ett friskt liv. – Det är dessutom helt gratis att gå med, säger Kicki Kjaergaard, operativ chef på LifeGene. T E X T : LYC K E R A M E L F O T O : K R I S T O F E R H E D L U N D

NÄR NÅGRA PROFESSORER slog sina kloka huvuden ihop och konstaterade att det vore fantastiskt med en databank för forskning, grundades LifeGene. Ett projekt som handlar om att få bättre kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. – Om du vill gå med så registrerar du dig på hemsidan och har sedan två aktiviteter att genomföra – svara på en enkät om livsstil och hälsa och boka en tid för ett hälsotest. Det enda som krävs är att du har ett svenskt personnummer och är mellan 18 och 50 år, säger Kicki Kjaergaard. Enkäten följs upp en gång om året och var tionde år kommer du tillbaka för ett nytt hälsotest. Då testas bland annat längd, midjemått, höftmått, vanlig vikt samt fördelning av fett- och muskelmassa, blodtryck och puls. Blodproven fördelas i små rör som fryses in och några skickas vidare för analys på labbet. – Nu har vi 1,2 miljoner små rör i frysarna, säger Kicki Kjaergaard, och fortsätter: – Det är en win-win-situation. Deltagarna får hälsokontroller och vi får samla in data som kommer forskningen till nytta. Självklart krävs det att de som gör uttag för forskning har etiskt godkännande och en koppling till akademiker i Sverige. Vi är väldigt noga med säkerheten. Uttagen som görs innehåller inga namn och personnummer utan endast ett löpnummer, så på så vis är du anonym i projektet. LIFEGENE KOMMER ATT ge kunskap om våra folksjukdomar och hälsoproblem. Styrkan ligger i att det finns en bredd och att det täcker

Kicki Kjaergaard TITEL: Operativ chef. BAKGRUND: Biomedi­

cins analytiker, Karo­ linska Institutet. VEM ÄR DITT BOLL­ PLANK I LIVET OCH VARFÖR? Min sambo Per. Han är så klok och fantastisk.

OM LIFEGENE

LIFEGENE är ett unikt pro­ jekt som skapar förutsätt­ ningar för att ge kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Inom medicinsk vetenskap finns fortfarande outforska­ de områden och vi tror att LifeGene kommer att ge helt nya möjligheter för att få mer kunskap om våra vanli­ gaste folksjukdomar och häl­ soproblem som exempelvis astma, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar. LifeGene har för närvarande Testcenter i Stockholm. LÄS MER PÅ: www.lifegene.se

många områden, menar Kicki. – Du kan bjuda in dina barn och övriga i ditt hushåll. Det är av väldigt stort intresse bland forskare att kunna se till hela hushåll. Man kan till exempel titta närmare på varför vissa insjuknar i en familj men inte andra. Enligt Kicki har de flesta gått med för att få bättre koll på sin egen hälsa men även för att stödja forskningen. – För oss är ett deltagande extremt värdefullt, även om du endast går med och svarar på enkäten. Responsen har varit fantastisk – deltagarna är jättenöjda och förvånade över att inte alla går med, eftersom att det är helt gratis. Fler

forskargrupper uppmärksammar oss nu och vill göra uttag. Det är ett spännande projekt att jobba med eftersom att alla vinner på det. LIFEGENE ÄR ETT nationellt projekt med säte på Karolinska Institutet i Stockholm och sker i dag i samarbete med Stockholms läns landsting. Målet är att nå 250 000 deltagare i hela Sverige men för att det ska ske krävs att fler landsting och intressenter får upp ögonen för LifeGene. – Vi har så otroligt mycket fantastisk data som finns att göra uttag från men för att nå målen behöver vi ytterligare samarbeten.


1,7 miljoner till 1,7 miljoner till varje vinnare varje vinnare

Till PTS innovationstävling söker vi nu digitala lösningar som bidrar till en mer aktiv och givande för alla, oavsett funktionsförmåga. Tillfritid PTS innovationstävling söker vi nu digitala Tävlingsbidragen kanmer handla nya lösningar som bidrar till en aktivom och givande fritidsaktiviteter men också om att skapa fritid för alla, oavsett funktionsförmåga. lösningar för att planera, genomföra Tävlingsbidragen kan handla om nya eller tycka till om fritidsaktivitet. fritidsaktiviteter menenockså om att skapa Varjeför vinnare kan få upp till lösningar att planera, genomföra 1,7till miljoner eller tycka om en kronor. fritidsaktivitet. Varje vinnare kan få upp till 1,7 miljoner kronor. VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN SENAST 16 DECEMBER MED 2015 VÄLKOMMEN DIN ANSÖKAN SENAST Läs mer på2015 16 DECEMBER

pts.se/innovation Läs mer på pts.se/innovation

Post- och telestyrelsen arrangerar två gånger per år PTS innovationstävling. (pts.se/innovation ) Syftet är att stärka utvecklingen av fler och bättre kommunikationslösningar för personer med och utan funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen arrangerar två gånger per år PTS innovationstävling. (pts.se/innovation ) Syftet är att stärka utvecklingen av fler och bättre kommunikationslösningar för personer med


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

CELGENE

Celgene är ett av världens ledande biofarmaceutiska företag som utvecklar behandlingar mot blodcancersjukdomar, solida cancer­ tumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. Hittills i år har EU-kommissionen godkänt Celgenes nya läkemedel mot psoriasis och psoriasisartrit samt två nya indikationer för bolagets läkemedel mot myelom och läkemedel mot Myelodysplastiskt syndrom (MDS). Celgene förväntas även introducera en ny behandlingsmöjlighet för mantelcellslymfom innan årets slut.

Carl-Gustav Fabiansson TITEL: Nordisk

Affärsområdeschef I&I på Celgene.

F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D / S I G R I D M A L M G R E N

UTBILDNING:

­Civilekonom.

Forskning och samarbeten ger bättre vård för patienterna IDAG VÄXER CELGENES nordiska verksamhet snabbt. Under det senaste året har antalet medarbetare fördubblats från 40 till 80. – Denna satsning beror till stor del på innovativ forskning inom inf lammation och immunologi (I&I) och lanseringar av nya läkemedel inom detta område, säger Celgenes affärsområdeschef Carl-Gustav Fabiansson som ansvarat för uppbyggnaden av den nya delen. Expansionen i Norden gäller även investeringar i klinisk forskning och registersamarbeten. Celgene återinvesterar mer än 30 procent av omsättningen i forskning och utveckling av nya innovativa läkemedel vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet i branschen. Celgene har ett 40-tal studier som pågår i Norden. Tack vare de

omfattande och högkvalitativa register som finns att tillgå här finns mycket goda förutsättningar för nya kliniska prövningar. PETRA AMOUDRUZ ÄR Associate Director, Medical Affairs I&I på Celgene och har byggt upp ett Nordiskt medicinskt arbetslag inom inf lammation och immunologi. – Våra svenska register för psoriasis och psoriasisartritpatienter är en skatt för forskningen och patienterna i framtiden om det används på rätt sätt. Celgene samarbetar med forskarna för att inkludera f ler kvalitativa mått, alltså mått där patienternas egna utvärderingar av läkemedel skall finnas med i större grad. – Patienterna ska få en optimal vård och vi vill därför vara med och utveckla de svenska kvali-

tetsregisterna. WHO uppgraderande nyligen psoriasis att ingå i gruppen allvarliga ickesmittsamma kroniska sjukdomar, och uppmanar nu medlemsländerna att se till att drabbade får tillgång till bättre vård och behandling. Sverige har ett ansvar att agera på det och Celgene vill bidra till att denna process går fortare och att rätt patient erbjuds rätt typ av läkemedel, säger Carl-Gustav Fabiansson.

Petra Amoudruz TITEL: Associate

­ irector, Medical D ­Affairs I&I på ­Celgene. UTBILDNING: Doktor (PhD) i Immunologi.

OM CELGENE

CELGENE är ett multi­ nationellt biotechföre­ tag och experter på att utveckla livsförändrande behandlingar för patien­ ter med livshotande och funktionsnedsättande sjukdomar såsom myelom, MDS, ­pankreascancer, psoriasisartrit och psoriasis. Celgene strävar efter att leverera verkligt innovativa och livsförändrande läke­ medel till patienterna. LÄS MER PÅ: www.celgene.se

”Patienterna ska få en ­optimal vård och vi vill därför vara med och utveckla de svenska kvalitetsregisterna.”


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

NS-OTZ150100 10/2015


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

WIFOG

Operatören som låter dig bestämma räkningen De har inte ens funnits i två år, men Wifogs unika mobilkoncept har redan gjort succé på marknaden. Nu har företaget klivit in på börsen, med planer på att expandera ytterligare. T E X T : J O N A S A N D E R S S O N F O T O : C H R I S T I A N G U S TAV S S O N

MOBILOPERATREN Wifogs användare kan ta del av re­klam, handla via nätet eller på stan och delta i använd­ar­undersökningar i deras app, och på så sätt bli av med hela eller delar av sin telefonräkning. Ju större engagemang, desto lägre kostnad för telefonin. Idén har redan tilltalat 85 000 kunder och är unik i branschen. – Det finns en stor efterfrågan på att få kontroll över mobilräkningen och dessutom få relevanta erbjudanden. Hos oss får abonnenterna dessutom alltid behålla den pott man inte använt upp. Man binder sig inte heller till någon månatlig avgift, den påverkar du själv, säger företagets vd Peter Håkansson. WIFOG RIKTAR SIG mot alla r­ ationella konsumenter – individer

såväl som familjer eller små- och medelstora företag. – Vi vill integrera så många vardagliga aktiviteter vi kan i vår tjänst. Det kan till exempel vara så att man beställer taxi eller blommor via nätet. Eller en hamburgare. Allt det har ett konsument­värde som vi vill ska märkas på räkningen. Wifog har expanderat kraftigt och har undan för undan byggt ut reklamkanalen. Sedan årskiftet har de satsat på att utveckla en ny plattform med nya funktioner som ger abonnenterna ännu fler och bättre möjligheter. Särskilda lösningar för familjer och små företag kommer att lanseras under hösten. Kunderna ska i så hög utsträckning som det går få erbjudanden som matchar deras intressen. – Konkurrensen kommer att hårdna för oss. Vi måste vara dukti-

ga på att generera aktiva användare som vi kan segmentera och styra mot annonsörer och retailföretag. Både den betalande och den mottagande sidan ska få nytta av oss. WIFOG ÄR EN efterfrågad partner från flera håll. Många operatör­er jobbar hårt på att få nöjdare kunder. Wifog erbjuder en modell med en bra och nära relation med abonnenterna. Nu förs diskussioner om samarbete med utländska operatörer. – Expansion kommer att ske i nära samarbete med en eller flera befintliga operatörer där vi antingen kan etablera oss som ett fristående varumärke som i Sverige, eller som en tjänst som kan kopplas på befintliga abonnemang, eller båda i en kombi­nation, säger Peter Håkansson.

Peter Håkansson TITEL: Vd på Wifog. BAK­ GRUND: Utbildad inom juri­ dik och ekonomi på Lunds universitet. Har mångårig erfarenhet av strategisk affärsutveckling och marknadsföring från media, telekom- och IT-industrin. GÖR PÅ FRITIDEN: Gillar sport och sociala aktiviteter där familjen också kan vara med. Har fru och tre barn.

SVENSK ENERGI

Svensk Energi arbetar för framtiden Energibranschen står inför stora förändringar som ställer höga krav på flexibilitet för att kunna erbjuda el med hög kvalitet och tillgäng­ lighet. Utvecklingen kräver stora investeringar – och rätt kompetens. T E X T: E R I K B AC K LU N D

FOTO: PRESS

BRISTEN PÅ ingenjörer i Sverige är ett faktum. Anna Wärmé på Svensk Energi inser allvaret i situationen. Som branschrekryteringsansvarig brottas hon med svårlösta ekvationer: – Energibranschen har ett stort rekryteringsbehov och kommer att fortsätta behöva anställa. Tittar vi på behovet av högskoleingenjörer och yrkeshögskoletekniker under de kommande tre åren och jämför det med hur många nyutexaminerade studenter som förväntas komma ut till vår bransch så väntas ett gap på cirka 1 800 personer. ANNA MENAR ATT den viktigaste uppgiften för Svensk Energi är att sprida information och kunskap för att bidra till ett ökat intresse.

Men även att öka kunskapen om medlemsföretagens behov av kompetens och relevanta utbildningar. – Att verka för en attraktiv bransch innebär för oss till stor del att berätta om vad branschen och vi står för, vad vi gör och hur vi gör det. SVENSK ENERGI samverkar med universitet och högskolor för att informera om vilka roller och yrkesvägar det finns inom energibranschen, men riktar sig även mot grundskolan. Till exempel med tävlingen Future City och genom Elsajten – ett digitalt läromedel om el och energi, i samarbete med Mälarenergi. Läromedel tas även fram för gymnasieskolan. Ett annat uppmärksammat initiativ är ett

samarbete mellan 15 av Svensk Energis medlemsföretag och Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mittuniversitetet i form av en högskoleingenjörsutbildning i elkraftteknik. – Det är ett unikt samarbete där en bransch möjliggör en högskoleutbildning, säger Anna och fortsätter: – Efterfrågan och behovet av en liknande utbildning har varit stort. UTBILDNINGEN HÅLLS på distans under tre år med laborationer och några andra schemalagda undervisningsdelar. – Vi når en mycket bredare rekryteringsbas genom att erbjuda utbildningen på distans och det är inte minst allt fler kvinnor som

Anna Wärmé TITEL: Branschrekryte­

ringsansvarig. BAKGRUND: Civilekonom.

söker vilket är väldigt efterfrågat av företagen. I UPPFÖLJNINGAR SOM gjorts av universiteten har det visat sig att åtta studenter av tio från den första årskullen fick anställning tidigt. – Det är en oerhört bra siffra och ett tydligt bevis på att näringsliv och utbildningsväsen tillsammans kan skapa en kvalitativ utbildning som leder till snabb anställning.



HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

POWEL

Powel möjliggör Grön Innovation Energibranschen förändras snabbt. Förnybar energiproduktion växer och nya innovativa teknologier öppnar upp nya möjligheter. Powel ligger i teknologins framkant och leverar lösningar för en grönare värld. T E X T : LYC K E R A M E L F O T O : K R I S T O F E R H E D L U N D

MED UNIK IT-KOMPETENS och branschkunskaper är Powel en ledande leverantör av affärskritiska lösningar till energisektorn. Sedan Powel grundades år 1996 har målet varit att hjälpa marknadens aktörer att arbeta smartare på ett sätt som gynnar klimat och miljö och stötta en hållbar utveckling. – Vi skapar morgondagens lösningar i dag, säger Kary Warnerman, vd på Powel Sverige. Powel grundades i Norge och har i dag mer än 1000 kunder i Norden, Europa och Sydamerika. Några exempel är Fortum, Vattenfall och E.ON i Sverige, Dong Energy i Danmark samt Statkraft och Hafslund i Norge. ENERGIBRANSCHEN HAR länge varit stabil, men nu ökar takten och så här stora förändringar har inte skett på över 50 år. Anledningarna är många, och de förnybara energikällornas framfart spelar en stor roll. – År 2030 ska det exempelvis finnas 45 tusen vindkraftverk och tre miljoner solenergisystem i Tyskland. Det går snabbt framåt, men förnybar energiproduktion är inte lika pålitlig som den traditionella. Därför krävs det system och smarta applikationer för att hantera och styra energisystemen så att en säker leverans till låg kostnad blir möjligt. Det är där Powel kommer in i bilden, säger Kary och fortsätter: – Projekt vi arbetar med nu handlar till exempel om att optimera traditionell energiproduktion så att den kan balansera den förnybara produktionen. Kan man använda sig av förnybar produktion på ett optimalt sätt så kan behovet av till exempel fossila bränslen minska. Det är

Kary ­Warnerman TITEL: Vd på Powel

Sverige och ansvarig globalt för Smart Metering. BAKGRUND: Lång bakgrund inom Telecom och IT, på företag som Tieto och Ericsson.

EXEMPEL PÅ LÖSNINGAR SOM POWEL ARBETAR MED:

Kostnadseffektiv drönar­ baserad inspektion av led­ ningsnät med applikations­ töd i molnet. Automation av analys och arbetsorder i mobil enhet. Planering och optime­ ring av virtuella kraftverk. Företag, jordbrukare och villaägare med vindkraft­ verk och solpaneler knyts samman till ett gemensamt virtuellt kraftverk som säljer och levererar el. Insamling och analys av information från smarta mätare för att på en kart­ baserad applikation i realtid kunna hantera fel och ge information till kunder. Fältarbetsstöd där all geografisk och teknisk information som behövs för åtgärder finns tillgänglig mobilt liksom att det möjlig­ gör dokumentation mobilt. Till exempel foton med position och kommentarer till åtgärden.

en spännande utveckling som går fortare än vad många tror. Redan i dag kan Tyskland producera 70 procent av all el förnybart under en dag när solen lyser och det blåser. Det var helt otänkbart för några år sedan. FÖRUTOM REVOLUTIONEN kring förnybar produktion, så menar Kary att det finns många andra anledningar till energibranschens snabba förändring. Nu kan man till exempel lagra vind- och solenergi med hjälp av batterier från Tesla och använda sig av smarta applikationer i molnet för

att styra sin energi-produktion och konsumtion. Antalet givare ”Internet Of Things” som levererar information till applikationer som tar beslut om vad som ska göras ökar snabbt. Och vi som användare vill att allt ska vara enkelt och automatiskt. Powels lösningar möter dessa krav och stöttar energibolagens förändringsresa. – Att hjälpa energibolag arbeta smartare står i centrum för allt vi gör. Vi utvecklar programvara för morgondagens behov i dag. Med våra lösningar är det lättare att få ut det mesta av resurserna och samtidigt bidra till en grönare värld.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

KAMSTRUP

Intelligent data blir till effektiva beslutsunderlag Kamstrup är marknadsledande leverantör av intelligenta lösningar för energi- och ­vattenmätning. Företaget hjälper inte bara kunderna att mäta sin förbrukning av el, ­vatten och energi, utan också att optimera driften av distributionsnätet. – Våra lösningar är en viktig bricka i en hel nations infrastruktur, konstaterar Henrik Mørck Mogensen, ansvarig för utvecklingen av SMART GRID-lösningar på Kamstrup. T E X T: S O P H I A M AG ASA N I K F OTO : P R E SS

KAMSTRUP FÖRSER kommuner, energibolag och fastighetsbolag runt om i världen med smarta mätarlösningar för elektricitet, värme, kyla och vatten. Företaget arbetar hela tiden tillsammans med kunderna för att få en produkt som är såväl användarvänlig, robust som säker. Henrik Mørck Mogensen menar att kundkontakten är ett av de viktigaste stegen i produktutvecklingen. – Några gånger har våra ingenjörer följt med kunderna under en slags praktik, för att se hur de jobbar med våra produkter. Andra gånger har vi använt oss av paneler eller en tredje part som har fått testa säkerheten i systemen. Det är nyckeln till allt som vi håller på med och gör så att vi kan skapa system som kunden och vi är nöjda med, säger Henrik Mørck Mogensen. NÄSTA STEG FÖR Kamstrups data­ insamling är hållbarhetsperspektivet. Våra vanor kring el-, värme-, och vattenanvändning påverkar i slutändan klimatet. Redan idag är vatten en bristvara i många länder. Data som Kamstrups produkter samlar in och analyserar skapar möjligheter att i fram­tiden kunna effektivisera användningen så att det miljömässiga avtrycket minskar. – Vi tittar just nu på det fullständiga användningsområdet för den data som vi samlar in. Vad vi har sett är att många företag har gått från att leverera och skicka en räkning, till att vilja guida användaren till hur miljöavtrycket kan göras mindre, konstaterar Henrik Mørck Mogensen.

Henrik Mørk Mogensen TITEL: Senior Vice

­President, Technology.

OM KAMSTRUP

DET DANSKA FÖRETAGET Kamstrup förser kommuner, energibolag och fastig­ hetsbolag runt om i världen med mätarlösningar för elektricitet, värme, kyla och vatten. Kamstrup är en av de ledande leveran­ törerna av IT-lösningar i energibranschen. Företaget arbetar hela tiden med att optimera allt från produk­ tutveckling till felsökning av smarta mätare, så kallade SMART GRID:s. LÄS MER PÅ: www.kamstrup.com

ATT HANTERA, OCH framförallt skydda datan, från vår värme-, vatten- och elanvändning är ett mycket viktigare jobb än vad många av oss kanske tror. – Den ena aspekten är individens integritet. SMART GRID, till exempel, hanterar mycket av den data som kan visa på hur du lever ditt liv hemma. Då är det viktigt att den informationen inte hamnar i fel händer. Den andra aspekten är just ett större säkerhetstänk. Med införandet av smarta mätare följer ett ökat fokus på säkerhet då man med smarta mätare kan stänga flöden till användarna. Våra lösningar skyddar infrastrukturen i samhället, säger Henrik Mørck Mogensen. KAMSTRUP ERBJUDER FLERA olika lösningar för att hålla vår

värme-, vatten- och elanvändningsdata säker, men gemensamt för alla är att man har tänkt på säkerhet både i det fysiska och i mjukvaran. Systemen är väl be­ prövade i flera instanser och Henrik Mørck Mogensen framhåller vikten av att tänka på säkerheten i varje utvecklingssteg. – Vi måste tänka på alla säkerhetsaspekter i varje komponent – från att fysiskt göra det omöjligt att bryta sin in i själva mätaren, till att skydda sig från avancerade riktade hot mot datasäkerheten. Då har vi bland annat tagit in en tredje part, vilket kunderna ser positivt på, som får testa alla säkerhetsaspekter. På så sätt får vi ett system som håller, inte bara idag, utan också om femton år, säger Henrik Mørk Mogensen.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

OPTOSKAND

Precision på mikrometernivå År av erfarenhet har gjort högteknologiföretaget Optoskand till en världs­ledande ­leverantör av fiberkablage och optiska komponenter för industrilaser. – Vi är ingen masstillverkare men vi gör hundratals fibrer i veckan som kräver oerhört stor precision, säger Martin Uddén, vd för bolaget. T E X T : PAT R I K L J U N G M A N F O T O : J U L I A S J Ö B E R G

I SNART TRE decennier har högteknologiska Optoskand fördjupat sig i utvecklingen av fiberkablage och optiska komponenter för industriella högeffektslasrar. Företaget bildades 2002 från fiber­optikgruppen inom Perma­ nova och har sedan dess arbetat hårt för att tillgodose marknadens alltmer krävande behov. – Vi har många års erfarenhet av branschen och stor kunskap om högteknologiska fiberoptiska produkter, konstaterar Martin Uddén. Martin förklarar att användningsområdena för industriella högeffektslasrar är många och att marknaden stadigt växer med omkring tio procent per år. Gammal­teknik ersätts efter hand med laserteknik samtidigt som nya möjligheter skapas. – Alla våra produkter är en del av kedjan mellan lasergeneratorn och applikationen. Vår kabel är en väsentlig komponent i hela systemet, säger Martin Uddén. – Vi har åtminstone 15 aktiva patent inom området och söker för nya konstruktioner varje år, til�lägger Stuart Campbell, före­tagets optikexpert. OPTOSKAND OMSÄTTER ungefär 150 miljoner kronor och är i dag världsledande inom utvecklingen av fiberkablage och optiska komponenter för industrilasrar. Företaget jobbar nästan uteslutande mot utländska kunder och är sedan 2004 en del av tyskägda koncernen Rofin-Sinar. – 99,9 procent av vår produktion går på export. Vi säljer mycket i Europa men i Sverige finns det väldigt få kunder. De senaste åren har vi vuxit i framför allt Kina och Japan, men även i USA. Vi har många stora amerikanska och asiatiska kunder. All verksamhet är koncentrerad till moderna lokaler i Mölndal där Optoskand sysselsätter ett

Mårten Westin TITEL: Produktions­ teknisk chef. UTBILDNING: Civil­ ingenjör, teknisk fysik och material­ vetenskap, vid Upp­ sala universitet.

Veronica Hansson inspekterar en pumpfiber under överinseende av Stuart ­Campbell och Mårten Westin. OM OPTOSK AND

Ledande leverantör av fiberkablage och optiska komponenter Stuart Campbell TITEL: Utvecklings­

Optoskand ingår i Rofin-Sinar Technologies Inc. och är i dag en ledande leverantör av fiberkablage och optiska ­kom­ponenter till industriella hö­ geffektslasrar. Företaget omsätter drygt 160 miljoner kronor och syssel­ sätter ett 90-tal personer inom konstruktion, produktion och försäljning. All verksamhet är koncentrerad till ändamålsenliga lokaler i Mölndal, de stora kunderna finns i Tyskland, England, USA, Kina och Japan. LÄS MER PÅ: www.optoskand.se

ingenjör/Optik­expert. UTBILDNING: Teknisk

fysiker, inriktning mot optik, fotonik och optoelektronik, vid University of St Andrews. Doktorerat vid Heriott Watt Uni­ versity, Edinburgh.

Martin Uddén TITEL: Vd. BAKGRUND: Utbildad vid Chalmers och Handels i Göteborg.

80-tal personer inom konstruktion, produktion och försäljning. – Det går bra för oss, vi växer snabbare än marknaden. De senaste åren har vi fördubblat antalet anställda och nästan tredubblat vår omsättning. Det finns ingen annan leverantör av den här sortens produkter som har lika många kunder som vi har, förklarar Martin Uddén. Han får medhåll av Mårten Westin, produktionsteknisk chef. – I dag är vi 18 personer som jobbar med produktutveckling och utveckling av produktions­ utrustningar. Det är allt från folk som administrerar ritningar till tekniska doktorer och civilingen­ jörer inom optik, mekanik, elektronik och fysik.

EN PRODUKT SOM Stuart och Mårten­gärna pratar extra om är pumpfibern som till skillnad från matarfibern används inuti laser­­utr­ustningen. – Pumpfibern är designad för att kunna hantera ljus direkt från dioder. Den stora utmaningen är att sikta in all effekt i fiberkärnan som har en diameter ner till fem mikro­ meter, det vill säga mycket tunnare än ett hårstrå, utan att allt brinner upp, förklarar Mårten Westin. De tekniskt komplicerade pro­ dukterna innebär ofta problem­ lösningar. – Den största tillfredsställelsen är när en kund kommer tillbaka och säger att de är nöjda, att de är glada för att vi har löst deras problem, summerar Stuart Campbell.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

RECYCTEC

Recyctec sluter kretsloppet för glykol Årligen dumpas 50 miljoner liter glykol i naturen. Med en världsunik metod kan Recyctec i stället rena använd glykol för återanvändning – och därmed göra en ändlig resurs oändlig. T E X T : E R I K B AC K LU N D F OTO : P R E S S & S H U T T E R S TO C K

GLYKOL UTVINNS UR råolja och är därmed en ändlig resurs – när oljan tar slut tar glykolen också slut. Globalt används i dag 75 miljoner liter glykol per år, bland annat för avisning av flygplan, i tillverkning av textilier och som frostskyddsmedel i förbränningsmotorer. Två tredjedelar av den giftiga glykolen – 50 miljoner liter – går dessvärre rakt ut i naturen och de 25 miljoner liter som återvinningsföretag tar om hand körs direkt till förbränning. – Glykol är giftigt och ska absolut inte dumpas i avloppet eller naturen, säger Göran Ahlquist, Recyctecs vd. Bara i Sverige förbränns eller försvinner genom utsläpp i avloppen många miljoner liter använd glykol per år. Förbränningen av glykol syftar dessutom mer till destruktion av farligt avfall än återvinning då använd glykol har en hög vattenhalt och därmed ett lågt energivärde. MED RECYCTECS RENINGSMETOD

kan all glykol i stället renas och återanvändas utan påverkan på miljön. Göran Ahlquist förklarar: – Förenklat kan man säga att med vår metod körs den glykol som samlas upp av återvinningsföretag till oss i stället för till förbränning. Där kan vi med vår unika reningsprocess återställa glykolen till sin renaste form innan vi skickar den vidare till kemikalieföretag som tillsätter olika ämnen beroende på vad glykolen ska användas till. Sedan är den redo för användning på nytt. På det sättet sluter vi ett kretslopp i stället för att glykolen går förlorad. GLYKOL ANVÄNDS ÖVER hela världen varje dag. Recyctecs metod är svaret på ett globalt problem,

Göran Ahlquist TITEL: Vd. BAKGRUND:

Marinofficer. FAVORITINNNO­ VATION: Förutom Recyctec? Jag upp­ skattar hjärtstarta­ ren, den har räddat och kommer att rädda många liv. GÖR HELST PÅ FRI­ TIDEN: Jag är sport­ nörd och följer allra helst handboll.

OM RECYCTEC

RECYCTEC identifierade 2005 en renings­metod som miljö­vänligt helt renar an­ vänd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av ­reningsprocessen. ­Sedan dess har företaget utveck­ lats metodiskt och i ett be­ härskat tempo. Man har hela tiden varit noga med att lägga en stabil grund. I dag har Recyctec en världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt pla­ cerad i Jönköping. LÄS MER PÅ: www.recyctec.se

”Där kan vi med vår unika reningsprocess återställa glykolen till sin renaste form innan vi skickar den vidare.” och expansionsmöjligheterna är således stora. Främst vänder företaget blicken mot våra nordiska grannländer, men även Europa och Asien är intressanta. – Glykolens användningsområde är enormt, säger Göran Ahlquist. Det är den stora anledningen till att vi börjar vända oss mot den globala marknaden. Något som inte många vet är att glykol till exempel används i produktionen av polyester.

Recyctecs vision är att vara det ledande cleantech-företaget för partners och länder som vill möjliggöra återanvändning av glykol och därmed bidra positivt till den gemensamma ekonomin, miljön och en hållbar värld. Ett första steg har varit att bilda Recyctec Asia Ltd, i och med vilket företaget tagit sitt första steg mot en planerad licensiering av sina reningsmetoder i Sydostasien.


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HANZA

Innovativ effektivisering av kontraktstillverkning Många företag har idag kontraktstillverkare spridda över hela världen, en process som kan vara både dyr och tidskrävande. HANZA analyserar företags produktionskedjor och kan sedan både genomföra effektiviseringar och ta hand om själva komponentproduktionen. TEXT: JOHANNA LINDBERG FOTO: HANZA

HANZA HOLDING AB har vuxit snabbt sedan starten 2008. I dag har företaget 1 400 anställda i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Slovakien och Kina och en omsättning på 1 500 miljoner svenska kronor. Bland kunderna finns ABB, Atlas Copco, Ericsson och Saab Defense. – Vi är en tillverkare som även ger strategisk rådgivning. Eller en strategisk rådgivare som även sysslar med tillverkning, säger Erik Stenfors, grundare och vd för HANZA. Och vi tillverkar inte bara komponenter, vi sätter även samman dem och tar ansvar för helheten. Fram till för 20 år sedan hade de flesta stora företag egen tillverkning. Sen kom globaliseringen, och det som förr till­verkades på andra sidan gatan tillverkas idag på andra sidan jordklotet. – När företag betalar mer för frakt än för tillverkning har det gått snett i kalkylen, säger Erik Stenfors. Det kan gå att trimma kostnader på komponenter, men i själva verket kanske frakt­ kostnaden kan spara mer än hela produkten. MEN DET FINNS stora utmaningar i att ändra tillverkningskedjan. En produktions- eller fabriksflytt kan innebära produktionsstopp och tidskrävande arbete i form av att söka nya certifieringar och kvalificeringar. HANZA har erfarenhet av den här typen av arbete och har redan flyttat cirka 15 fabriker för sin egen eller kunders räkning. – Vi lägger ihop exempelvis svarvning, fräsning, kretskorttillverkning och plåttillverkning och bildar fabrikskluster, säger Erik Stenfors.

Erik Stenfors TITEL: Grundare

och vd. BAKGRUND: Civilingenjör teknisk fysik. Entreprenör och företags­ledare. Bland annat grundat elektroniktillverkaren NOTE och barnpro­ duktbolaget Won­ derful Times Group, båda noterade på Stockholmsbörsen. FAVORITINNOVATION:

Efter tre döttrar finns tre favoritupp­ finningar: Diskmaski­ nen, tvättmaskinen och engångsblöjan.

”De företag vi arbetar med har det svåraste arbetet man kan föreställa sig.”

OM HANZA

Industristrateg som kombi­ nerar strategisk rådgivning med tillverkning. 1 400 anställda, finns i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Slovakien och Kina och kunder som ABB, Atlas Copco, Ericsson och Saab Defense. LÄS MER PÅ: www.hanza.com

INOM HANZA ARBETAR rådgivare och tillverkare integrerat, och med sin konsulttjänst MIG går företaget in och analyserar kundens tillverkningskedja och hur den kan effektiviseras. Ger kunden sedan grönt ljus, genomförs effektiviseringarna. – De företag vi arbetar med har det svåraste arbetet man kan föreställa sig, de ska ta fram morgon-

dagens produkter idag, säger Erik Stenfors. De behöver lägga energin på framtiden och hinner många gånger inte se över historiken, det vill säga produktionskedjan. – Där kommer vi kommer in och analyserar, ger förslag på effektiviseringar och genomför dem. Så kan företaget fokusera på att utveckla och lansera nya produkter.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.