Spetskompetens find1 dagens industri

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

SPETSKOMPETENS FIND1 JANUARI 2016

24 MÖT

ARBETSGIVARE

u d Så får drömjobbet Vässa ditt personliga varumärke och bli handplockad

LÄS MER OM FALU KOMMUN, SCANIA IT, SWEDISH MATCH, DOMARNÄMNDEN, GRANT THORNTON, SEB OCH ANDRA SPÄNNANDE ARBETSGIVARE.

Stressa mindre, spring på kundmötet!

”Göra människor hälsosammare och gladare”. Så låter hälsokedjan SATS inspirerande vision. Därför var det ingen slump att de snabbt var lika förtjusta som vi över idén att låta taket på Torsplan 2 i Stockholm rymma både ett utegym och en 120 meter lång löparbana. Så kunder och medarbetare kan hålla möten i medeldistanstempo, få ett enklare livspussel och visionen blir långt mer levande än på en aldrig så fin PowerPoint. Välkommen in på ncc.se om du vill veta mer om kontor som bygger varumärken, medarbetare och bättre affärer.

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

LEDARE FIND1 ÄR EN ANNONS FRÅN HELA DENNA BILAGA

SPETSKOMPETENS FIND1 JANUARI 2016

24 MÖT

ARBETSGIVARE

du Så får drömjobbet Vässa ditt personliga varumärke och

bli handplockad

SCANIA IT, SWEDISH MATCH, LÄS MER OM FALU KOMMUN, THORNTON, SEB MED FLERA DOMARNÄMNDEN , GRANT

Vass kompetens – vassa resultat Rätt medarbetare är avgörande för företagens framgång – och vice versa.

En ”perfect match” med din drömarbetsgivare gör att du får använda dina främsta styrkor, fortsätta utvecklas och kan låta din spetskompetens frodas.

REDAKTION Projektledare: David Borg, david.borg@find1.se, 08-525 014 22 Produktionsledare: Ingrid Bellman, ingrid@find1.se Produktion: Oh My, ohmy.nu Omslags­illustration och layout: Amanda Berglund Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö, Bold Printing, Borås och Daily Print, Umeå Spetskompetens medföljer som bilaga i Dagens industri, januari 2016 Find1. Östermalmsgatan 87E, 114 59 Stockholm Org. nummer: 5568644396 E-post: info@find1.se.

Växel: +46 (0)8 525 014 20

GLOBALISERINGEN, digitalise­

ringen och den ökade konkur­ rensen har förändrat arbets­ marknaden. I en tid när företag och organisationer upplevs som alltmer likriktade gäller det att sticka ut, och spetskompetens blir en råvara som allt fler arbets­ givare sätter sin tillit till. Männ­ iskorna betraktas som hjärnor snarare än armar och ska utföra de uppgifter som robotarna inte klarar av. D ­ ärmed blir företa­ gens framgång helt beroende av att rätt med­arbetare finns med ombord.

SÅ, HUR ATTRAHERAR man

dagens talanger? Många under­ sökningar pekar på samma trend; i dag vill vi ha ett arbete som är

en del av oss, som vi är stolta över och som erbjuder något mer än bara en bra lön. Vi vill utvecklas både som personer och inom vårt kunskapsområde, känna glädje och få utlopp för vår kreativitet – vi vill helt enkelt ha en arbets­ plats där vi tillåts bli vårt allra bästa jag.

DEN HÄR TIDNINGEN belyser vad

som kan betraktas som spetskom­ petens i en rad olika branscher, och vad flera spännande arbets­ givare har att erbjuda talangfulla experter. Genom intressanta intervjuer med inspirerande personer får du en bild av hur det är att jobba hos dessa framtids­ företag. Kanske är just du deras blivande kollega?

Spets­ kompe­ tens blir en råvara som allt fler arbets­ givare sätter sin tillit till.

FÖR ATT LANDA drömjobbet

räcker det dock inte att enbart förlita sig till sin spetskompetens.

Precis som företagen måste sticka ut som en följd av de förändrade förutsättningarna på arbetsmark­ naden, måste även du göra det.

Den kunskap du har har garan­ terat många andra också. Därför gäller det att hitta dina signatur­ styrkor – egenskaperna som gör att du kan skapa värde för företa­ get eller teamet – och lyfta fram dem på rätt sätt. Hur du gör tipsar personal branding-experten Pia Lanneberg om på nästa uppslag.

Lycka till i jakten på ditt drömjobb! l

Här finns finanssveriges mest eftertraktade jobb!

Amendo är ett av Sveriges ledande företag när det handlar om bemanning och rekrytering av specialister inom ekonomi, bank & finans samt försäkring. Våra kunder är väletablerade storabolag med lokaler i centrala Stockholm, Göteborg och Sundsvall.

➜ För mer information gå in på amendo.se Följ oss även på Linkedin, Facebook, Twitter och Instagram.

REDAKTIONEN

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

I dag är det personliga varumärket din vassaste konkurrens­fördel. Det menar personal branding-­ experten Pia Lanneberg, som lär dig hur du hittar dina signaturstyrkor och lyfter fram dem på rätt sätt – för att nå nya höjder i karriären.

T E X T : J O S E F I N S V E N B E R G I L L U S T R AT I O N : A M A N D A B E R G L U N D

Sälj dig själv – och få drömjobbet som sprider positiv energi i kollegornas jobbvardag? Är du en hejare på plane­ ring? Eller har du ett intresse som du kan prata om i timmar?

Dina signaturstyrkor är de saker som du är riktigt bra på och som skiljer dig från andra med liknande utbildning och kompetens. De är nycklarna till din drömkarriär och själva fundamentet i ditt personliga varumärke.

Pia Lanneberg har hjälpt hundratals personer med per­ sonal branding – att medvetet bygga sitt eget varumärke – för att bli välkända och uppskat­

4 Spetskompetens | Januari 2016

tade profiler inom sitt område eller bransch. Hon visar även arbetsgivare hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att låta medarbetarnas personliga varumärken lysa.

Varför är det personliga varumärket så viktigt?

– Globaliseringen, digitalisering­ en och ökad konkurrens har gjort att det är mer relevant än någonsin. Vi har väl aldrig varit så många som konkurrerar om samma jobb, samma uppdrag och samma kunder. Det är svårt att sticka ut baserat på vad du kan ef­ tersom många kan precis samma sak som du. Nu handlar det i stäl­ let om hur du utför arbetet, hur

du är att arbeta tillsammans med och på vilket sätt du kan skapa värde till företaget eller teamet.

– Du behöver alltså fundera ut vad som gör dig speciell och hur du kan använda det för att skapa värde för andra. Det är vad personal branding handlar om; att vara tydlig, synlig, relevant och attraktiv för de som ska fatta beslut om dig. Rätt använt är ditt personliga varumärke din vassas­ te konkurrensfördel.

Vilka trender syns inom personal branding?

– Företagens förändrade inställ­ ning till personal branding märks tydligt. För tio år sedan var det många chefer som sa: ”Varför

Foto: Johan Olsson

Ä

R DU EN person

Pia Lanneberg

TITEL: Kommunikationsstrateg och

personal branding-expert. BAKGRUND: Jobbade som PR-konsult i över 20 år, innan hon flyttade fokus från företagoch produktvarumärken till personliga varumärken. Författare till boken ”Ett starkt personligt varumärke”.

PERSONLIGT VARU­MÄRKE: ”Ger ­näring och energi till individer, företag och organisationer.”

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

12

Vilka är dina signaturstyrkor? Genom att fokusera på det mest relevanta kan du skapa ett personligt varumärke som leder dig in på din önskade karriärväg.

tips för att lyfta fram ditt varumärke PÅ LINKEDIN l

Vem är du, vad kan du och hur kan du bidra?

Skriv en vass sammanfattning, gärna genom historieberättande, så kallad storytelling. l Bestäm dina nyckelord och försök få med dem i både sammanfattningen och tidigare erfarenheter. l Gå med i relevanta ­grupper, delta i diskus­ sioner och dela med dig av din kunskap. l Sträva efter att ha många kontakter och se till att få rekommendationer.

I JOBBANSÖKAN Inled cv:t med ”Min profil” där du kort­fattat berättar om dina styrkor och vad som driver dig. l Lyft fram dina erfaren­ heter och meriter relaterade till tjänsten du söker, du behöver inte räkna upp allt du någonsin ­ har gjort. l Berätta vilka resultat du uppnått på dina tidigare arbetsplatser, inte bara vilka arbetsuppgifter du hade. Detta gäller även på Linkedin. l Använd storytelling i ditt personliga brev och upprepa inte bara det som redan står i cv:t. l

PÅ ARBETSPLATSEN l

ska vi hjälpa eller låta våra med­ arbetare profilera sig? Då kommer ju någon annan vilja sno dem från oss”. Men i dag förstår allt f ler fö­ retag att medarbetarnas personal branding är en viktig affärsfråga.

Medarbetare som tillåts bygga sina personliga varumärken blir engagerade och effektiva ambas­ sadörer som sprider en positiv bild av företagsvarumärket.

Finns det några bra tips för att komma fram till vilka som är ens främsta styrkor?

– Dina signaturstyrkor är ofta det­ samma som vad du tycker är roligt att göra – de där sakerna som fyller dig med så mycket energi och gör dig så uppslukad att du tappar tid

I dag förstår allt fler före­ tag att med­ arbetarnas personal branding är en viktig ­affärsfråga.

l

och rum. De aktiviteterna som ut­ märker dig är också ofta de saker som du blir uppmärksammad och får beröm för.

behövde arbeta, vad skulle du göra då?

Hur lyfter man fram sitt

l

­person­liga varumärke när man

Här är några exempel på frågor som hjälper dig att vaska fram ditt personliga varumärke: • Om du skulle vinna en utmär­ kelse, vad skulle det vara för?

• Vilka ord använder andra för att beskriva dig, och vilka skulle du själv använda?

• Vad är speciellt med ditt sätt att utföra ditt jobb och uppnå resultat?

• När blir du en ”gå-till-person”?

• Vilken del av ditt jobb gillar du bäst?

• Om du vann på lotto och inte

exempelvis söker jobb?

– När du har kommit fram till vilka som är dina signaturstyr­ kor måste du säkerställa att de efterfrågas och är relevanta för jobbet du vill ha. Det räcker med tre–fyra stycken som du trycker på i ditt cv, personliga brev och vid jobbintervjun. I dag, när tre av fyra jobb kommer via sociala me­ dier och kontakter, är en vass Lin­ kedin-profil en viktig plattform för ditt personliga varumärke.

Och den kan vara helt avgörande om du vill ro hem drömjobbet! l

l

Var tydlig mot chefen och kollegorna om vad du tycker är intressant, roligt och kan bidra med som gynnar företaget och/ eller teamet.

Bygg relationer både internt och externt – det är avgörande för ett starkt personligt varumärke.

Var aktiv! Kom med idéer och förslag på lösningar, och gå med i eller starta en arbetsgrupp som jobbar med frågor du tycker är intressanta.

Dela med dig av din erfarenhet och kunskap.

När du hjälper andra blir du en ”gå-till-person” och stärker därigenom ditt varumärke.

Spetskompetens | Januari 2016 5

Annons 150610 Teknik Almedalen_Layout 1 kopia 4 2015-06-15 21:21 Sida 1

Uppdrag: samhällsnytta Arbete i skyddsdräkt på säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten, en av Arbetsgivarverkets cirka 250 medlemmar.

Foto: Magnus Pehrsson

Vill du själv utvecklas samtidigt som du är med och utvecklar Sverige?

I statliga verksamheter arbetar drygt 11 000 civil- och högskoleingenjörer tillsammans med bland annat jurister, samhällsvetare, ekonomer och systemvetare. Med vår app ”Jobba statligt” och på vår webbplats www.arbetsgivarverket.se/jobbastatligt håller du enkelt koll på de lediga statliga jobben.

www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 Stockholm Tel 08-700 13 00, Fax 010 150 55 51 e-post: arbetsgivarverket@arbetsgivarverket.se

Arbetsgivarverket

LINKÖPINGS KOMMUN

Stadsutveckling på ny nivå Linköpings kommun andas framåtanda.

Stadskärnan förtätas och expanderar, en bomässa planeras till 2017, och med hjälp av ny teknik involveras medborgarna i kommunens planer för framtidens Linköping.

Marinda Taberman TITEL: Bygginspektör.

UTBILDNING: Högskoleingenjör, byggnadsteknik, Linköpings universitet, examen 2009.

BAKGRUND: Har tidigare arbetat som konsult inom byggnadskonstruktion.

TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: CRELLE JOHANSSON

DU SOM DRIVS av att arbeta med stadsutveckling har hittat rätt ar­ betsgivare i Linköpings kommun.

De närmaste åren planeras flera nya byggnadsprojekt och ökade kommunikationsmöjligheter i samband med järnvägsprojektet Ostlänken.

EN AV DEM som arbetar mitt i händelsernas centrum är bygg­ inspektören Marinda Taberman.

Hon menar att en av de bästa sakerna med att arbeta på Lin­ köpings kommun är möjligheten att få vara med och påverka stadens utformning.

– I min roll handlägger jag bygglov och ser till så att alla tekniska krav uppfylls vid bygg­ nationer. Vi har kontinuerlig kontakt med medborgare, andra förvaltningar och entreprenörer

6 Spetskompetens | Januari 2016

vilket ger en stark känsla av att staden utvecklas tack vare ett nära samarbete mellan olika aktörer, säger hon.

MED HJÄLP AV innovativ teknik

har Linköpings kommun tagit stadsutvecklingen till en ny nivå.

Mark- och exploateringsingen­ jören Anders Rödin berättar hur kommunens GIS-avdelning använder sig av Saab Dynamics flygbildsunderlag för att skapa en 3D-modell av staden, där det är möjligt att lägga in 3D-modeller av de stadsbyggnadsprojekt kom­ munen vill visa upp.

– I VÅRT visualiseringsbord, som ser ut som en stor iPhone kopplad till en dator, kan man snabbt plocka fram en 3D-bild över staden.­Det går att se kullar, träd,

FAKTA LINKÖPING är en snabbt växande

kommun med 152 000 invånare som ligger i hjärtat av södra Sverige med goda kommunikationer. Vi är Sveriges femte största kommun och en del av regionen East Sweden.

Linköping präglas av högtek­ nologi i världsklass inom områden som flyg, IT och miljö. Här finns en stark innovationskraft med Mjärdevi Science Park, en av Europas främsta teknikparker och ett högt rankat universitet som står för nytänkande och spetskompetens.

LÄS MER PÅ: linköping.se

vattendrag och hus genom att vän­ da och vrida på staden för att titta närmare på vissa områden. Tack vare visualiseringsbordet kan medborgarna komma med värde­ fulla synpunkter på hur ­staden kan utvecklas, innan kommunen slår beslutsklubban i bordet, säger Anders och fortsätter: – Det här är ett klockrent instru­ ment för att förstå hur vår stad kan se ut i framtiden. Just nu står bordet uppställt i receptionen på kommunhuset. Nästa steg blir att ta det till olika strategiska utställ­ ningsplatser i staden. l

Anders Rödin TITEL: Mark- och

exploateringsingenjör.

UTBILDNING: Mät- och

kartingenjör samt lantmäteri.

BAKGRUND: Har arbetat tio år med fastighetsbildning på Lantmäteriet i Lin­ köping.

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

FALU KOMMUN

”Ett privilegium att få jobba med viktiga framtidsfrågor” I november började Cecilia Berg som hållbarhetsstrateg i Falu kommun och lämnade därmed både privat sektor och storstadsliv.

– Jag har inte ångrat mig en sekund. Att jobba med hållbarhetsfrågor är ett privilegium och livet i Falun är mindre stressigt och mycket roligare.

T E X T : T I N A L I N D S T R Ö M C A R L S S O N F O T O : PAT R I K L I N D S T R Ö M

CECILIAS TJÄNST ÄR nyinrättad, men Falun har arbetat för en hållbar utveckling i många år.

– Falu kommuns program för hållbar utveckling är vägle­ dande för många beslut inom kommunen, så i min roll är det viktigt att bygga relationer, be­ rättar Cecilia som har ett starkt engagemang för miljö- och klimatfrågor.

– Jobbet passar mig perfekt.

Hållbarhetsfrågor är kanske vår tids viktigaste frågor och möjligheten att påverka och göra skillnad lockade mig att söka tjänsten. Falu kommun har väldigt mycket på gång inom området och det känns riktigt inspirerande att arbeta till­sammans med andra för en hållbar framtid.

FÖR CECILIA OCH hennes familj

har vardagen blivit enklare efter f lytten från Stockholm till Falun. De bor i ett hus med naturen inpå knuten och av­ stånden är korta. Nu behöver de inte stressa för att ta sig från A till B och att lämna och hämta på förskolan är smidigt.

– Överhuvudtaget har vi fått ett mer harmoniskt liv. Förut­ om att jag slipper lägga tid på pendlingen styr jag mer över min arbetsdag. Som anställd i Falu kommun har jag årsarbets­ tid, det ger stor f lexibilitet och frihet. Jag kan jobba mer när det är mycket att göra och jobba kortare dagar när det är lugnare.

Numera behöver jag inte öppna datorn på kvällarna och det känns som en befrielse, konsta­ terar hon.

CECILIA TYCKER ÄVEN att över­

gången från privat till offentlig sektor varit smidig.

– På många sätt är det ingen större skillnad och tempot är ungefär detsamma. Däremot har jag fått en annan syn på offentlig verksamhet nu när jag fått mer insyn. Kommunen är en spännande arbetsplats där det jobbar väldigt många olika ­y rkeskategorier, många f ler än jag trodde. Det känns fint att vara en del av en viktig samhällsorganisation som gör en massa nytta för kommun­ invånarna. l OM FALU KOMMUN

Var med och gör skillnad varje dag VM-STADEN FALUN ligger mitt i Dalarna och har cirka 60 000 invånare. I Falu kommun är vi ­ 4 300 anställda inom över 220 olika yrken. Här finns exempelvis ingenjörer, kommunikatörer, lärare, strateger och projektledare.

Vi är till nytta för kommun­ invånarna varje dag och gör skillnad i samhället – i dag och imorgon.

Vill du också ha ett jobb som märks? Och balans i livet? Just nu söker vi lärare, enhetschefer, sjuksköterskor, socionomer med flera.

Välkommen med din ansökan.

LÄS MER PÅ: www.falun.se

Numera behöver jag inte öppna datorn på kvällarna och det känns som en befrielse.

Cecilia Berg

TITEL: Hållbarhetsstrateg. BAKGRUND: Har bland annat en bakgrund som strategisk projektledare på Max Hamburgare, senior marknadsanalytiker på Svenska Spel och Head of Research på Canal plus samt SBS Radio. Har en lärarutbildning i botten och har därefter läst PR och kommunikation. VAD GÖR DU HELST I FALUN EN LEDIG DAG? ”Jag tar del av den vackra naturen som finns omkring oss. Vi bor i närheten av sjön Vällan så jag tar gärna en tur på långfärdsskridskor med familjen.”

Spetskompetens | Januari 2016 7

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

VALLENTUNA KOMMUN

Jobbvardagen i ett växande Vallentuna

Vallentuna är en relativt liten kommun med stora möjligheter, både som region och arbetsplats. Projektledaren Ewa Boo berättar om ett meningsfullt jobb som kännetecknas av utveckling, utbyten och utmaningar.

T E X T : J O S E F I N SV E N B E R G F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D

VÄG- OCH VATTENINGENJÖREN

Ewa Boo började arbeta som trafikplanerare i Vallentuna kommun för fyra år sedan. Sedan dess har hon haft en spikrak karriärsträcka, kantad av spännande utbildningar och nya yrkesmässiga erfarenheter. I sep­ tember i år tog hon sig an en ny utmaning och blev projektledare.

– Nu leder jag utbyggnaden av några av Vallentunas infrastruk­ turprojekt. Jag följer alla skeden för ett projekt, från idé till slutlig och funktionell produkt, men mitt huvudansvar är själva utfö­ randestadiet, berättar Ewa. JUST NU JOBBAR hon bland

annat med den stora ombygg­ naden av Vallentuna centrum till en grönare, trivsammare och mer levande plats. När arbetet är klart sommaren 2017 ska även nya bostäder och arbetsplatser

FAKTA VALLENTUNA KOMMUN är natur­

skönt beläget i nordöstra Storstockholm och har drygt 32 000 invånare. Inflyttningstakten är hög och kommunen utvecklas snabbt.

Inom kommunen finns cirka 1 500 medarbetare. Här erbjuds ett meningsfullt och utvecklande jobb i en attraktiv miljö nära Stockholm.

LÄS MER PÅ: vallentuna.se

olika erfarenheter, som gör att jag hela tiden utvecklas och kommer framåt. Vallentunas behov växer i och med att kommunen expan­ derar, vilket i sig innebär nya och spännande utmaningar för oss medarbetare. När vi planerar och arbetar till­sammans kan de flesta utmaningar omformas till möjligheter.

HON BERÄTTAR ATT teamwork

tillkomma. Parallellt arbetar Ewa även med anläggningen av Ormstaåns våtmarkspark, som är en kombination av stadspark, våtmarker för vattenrening och naturvårdsåtgärd.

– Båda projekten är viktiga för Vallentuna kommun med avse­ ende på kommunens utveckling, exploatering och miljöbevarande, säger Ewa och fortsätter: – Det är ett ansvarsfullt och stimulerande arbete som ger

och kunskapsutbyte är en central del i jobbet på samhällsbyggnads­ förvaltningen: – Täta samarbeten mellan av­ delningarna gör att jag känner mig engagerad och delaktig i helheten. Förvaltningen är en mycket trevlig arbetsplats med glada och kompetenta medarbeta­ re,­och ett extra plus för trivsam­ heten är naturligtvis att vi är omringade av grönskande natur här i Vallentuna. l

Ewa Boo TITEL: Projektledare Väg på Valletuna kommun.

BAKGRUND: Civilingenjör i väg- och vattenbyggnad, Lunds Tekniska högskola, examen 2005. Har därefter arbetat som bland annat anbudsingenjör hos olika entreprenadfirmor i Skåne.

HELSINGBORGS STAD

Bred kompetens håller Helsingborg i toppskick På Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning varvas bygglov och underhållsplaner med detaljplanering och lantmäteri. Ingenjörer, arkitekter, planerare, strateger, ekonomer och administratörer ­samarbetar för att framtidssäkra Helsingborg.

T E X T: E R I K B AC K LU N D F OTO : A N D R É D E LO I ST E D

ANNA ÖRTEGREN ÄR enhetschef på avdelningen drift och under­ håll. Tillsammans med kollegorna arbetar hon för att hålla bland an­ nat 160 lekplatser, 570 kilometer vägar och 22 badplatser i skick.

För att lyckas har hon en bred kompetens till sitt förfogande.

– Det finns en väldig bredd på hela stadsbyggnadsförvaltning­ en, ända ifrån den strategiska planeringen ner till vår avdelning som sköter drift och underhåll har vi oerhört engagerad personal som arbetar lösningsorienterat för att hitta långsiktiga, hållbara lösningar.

INOM DRIFT- OCH underhållsav­

delningen arbetar gatuingenjörer, trädgårdsingenjörer, civilingenjö­

8 Spetskompetens | Januari 2016

rer, elingenjörer, administratörer och många fler.

– Det som förenar oss är ett väldigt engagemang och en vilja att förbättra Helsingborg.

Vi jobbar tillsammans inom hela förvaltningen och hjälps åt över avdelningarna för att hitta bra lösningar och kompletterar var­ andra väl i en kreativ miljö. Det är väldigt stimulerande.

PÅ DRIFT OCH underhåll är upp­

draget lika enkelt som enormt: att hålla kommunens alla byggstenar i toppskick. Stränder och badplat­ ser, parker, vägar, cykelbanor, utegym och kulturbyggnader, för att nämna några.

– Vi kommer hela tiden att ha ett ökat behov av ingenjörer. Det

ställs högre och högre krav och Helsingborg växer. Det är en ut­ maning, det verkar som att färre väljer ingenjörsutbildningar. Det är synd, det finns en stor varia­ tion både vad gäller utbildningar och arbetsområden.

Anna har jobbat inom kommu­ nen i tio år. Bland annat har hon varit slottsträd­gårdsmästare på Sofiero. För två år sedan blev hon enhetschef på drift och underhåll.

– Jag har aldrig känt att jag har behövt byta jobb. Jag har ständigt utmanats och utvecklats och nu dessutom fått möjligheten att vara chef. Skillnaden mot att job­ ba i näringslivet är framför allt att vi kan, och måste, arbeta med en högre grad av långsiktighet och hållbarhet. Det gillar jag! l

Anna Örtegren TITEL: Enhetschef, drift och underhåll.

BAKGRUND: Landskapsingenjör, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, examen 2001.

DÄRFÖR TRIVS JAG BÄST I HELSINGBORG: Det är kul att jobba i en stad som vill så mycket och har så mycket på gång. Man känner en framtidsanda i Helsingborg!

FAKTA HELSINGBORG är en av Nordens äldsta städer, med rötter tillbaka

till vikingatiden, omkring år 800–1000. Helsingborgs kommun hade i januari i år 135 344 invånare. Vill du veta mer om hur stadsbyggnadsförvaltningen jobbar gå in på: helsingborg.se/ stadsbyggnadsforvaltningen.

Tjänar du som studerar på att vara med i a-kassan?

V

et du om att du kan få ersättning från a-kassan när du söker jobb efter din examen? Om du arbetar extra kan det därför vara en bra idé att gå med i a-kassan redan under studietiden.

4 bra saker med a-kassan Det är en försäkring

Självklart ska du försäkra din inkomst på samma sätt som som du försäkrar din bil, ditt hem och din hund.

Krav för att få ersättning För att kunna få arbetslöshetsersättning måste du ha arbetat. Du ska ha arbetat minst 80 timmar per månad i sammanlagt sex månader eller mer före arbetslösheten.

– Även kortare ”Du kan vara med i anställningar som Akademikernas a- sommarjobb och extrajobb på helger kassa under hela får räknas med, ditt arbetsliv.” berättar Alexandra Ahlin på Akademikernas a-kassa.

– För att ersättningen ska baseras på din lön måste du dessutom ha varit medlem i minst tolv månader i direkt anslutning till arbetslösheten. Om du har varit med kortare tid kan du få ett lägre belopp som bara baseras på din arbetstid, fortsätter hon. Du kan vara med i Akademikernas akassa hela ditt arbetsliv.

Arbete före studierna räknas Alla månader som du har arbetat 80 timmar eller mer räknas med. Har du arbetat mindre än 80 timmar eller inget alls får studierna hoppas över om de avslutats efter att du fyllt 25 år eller om du arbetat heltid i minst 5 månader före studierna.

Har du studerat på deltid får studierna inte hoppas över.

– Dina studier måste vara avslutade eller definitivt avbrutna för att du ska ha rätt till ersättning, berättar Alexandra. Därför kan

du inte få ersättning under sommarlov eller andra studieup”Dina studier måste pehåll, berättar vara avslutade eller hon. Gå med i aavbrutna för att du kassan så fort du börjar jobba. ska få ersättning” Du som har 180 högskolepoäng eller studerar just nu kan gå med i Akademikernas a-kassa. Du kan också byta till dem och tillgodräkna dig medlemstiden från din nuvarande a-kassa.

Inte akademiker? Vi hjälper dig att välja rätt a-kassa!

– Om du inte har studerat, studerar just nu eller tänker studera tycker vi ändå att det är viktigt att du går med i a-kassan, säger Alexandra.

Du behöver inte byta

Du behöver inte byta a-kassa om du byter jobb eller startar företag. Du kan vara med i Akademikernas a-kassa under hela ditt arbetsliv.

Det är prisvärt

Vår månadsavgift på 100 kronor är bland de lägsta i branschen.

Detta beror på att vi har många medlemmar och få arbetslösa.

Det är solidariskt

Du blir säkert aldrig arbetslös, men med din medlemsavgift bidrar du till att de som blir det får ersättning.

På Akademikernas sajt www.väljaakassa.se svarar du på frågor vilken utbildning du har och inom vilken bransch du jobbar. Då får du förslag på vilka av de 28 a-kassor som finns i Sverige som passar just dig.

– Vem som helst kan bli arbetslös och vi vill att så många som möjligt ska omfattas av det skyddsnät som finns i det svenska samhället, avslutar Alexandra.

@akademikernas på Twitter

facebook.com/akademikernas

aea.se/blimedlem

Vilken a-kassa ska du gå med i?

Jämför på www.väljaakassa.se!

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

DRAKFASTIGHETER

”Våra fastigheter täcker alla behov” Som en stor aktör i branschen och fastighetsansvarig i kommunen kan Drakfastigheter erbjuda många intressanta uppdrag.

Totalt ansvarar de för cirka 100 fotbollsplaner med fastigheter av alla möjliga typer.

FAKTA DRAKFASTIGHETER är Sundsvalls

kommuns fastighetsförvaltare. I ansvaret ingår lokalförsörjning åt alla nämnder, förvaltning av kommunens byggnader och att genomföra ny-, om- och tillbyggnader. Andra delar är projektledning och kontroll av byggprojekt, planering och upphandling av fastighetsunderhåll, samt hyres­ administration.

LÄS MER PÅ: sundsvall.se

F O T O : S VA N T H E H A R S T R Ö M

TÄNK DIG ATT du den ena dagen arbetar med att ta hand om ett av Sundsvalls välkända stenstads­ hus där bland annat flera skoloch kulturverksamheter finns.

Nästa dag är det planering av ett ombyggnadsprojekt i någon av kommunens cirka 100 förskolor som tar din tid. Det kanske blir en sväng till någon av kommunens idrotts- eller fritidsanläggningar också för att se till så att elever, Sundsvallsbor eller något av Sundsvalls idrottslag ska kunna vara igång som vanligt. Det kan vara i en nybyggd eller äldre sport­ hall, det fräscha äventyrsbadet Himlabadet eller GIF Sundsvalls hemmaplan Norrporten Arena!

FRAM TILL 2020 bygger Drak­

fastigheter också om och förbätt­

rar byggnader och installationer så att energiförbrukningen i fastigheterna kan sänkas med 20 procent. En sänkning som motsvarar lika mycket som 1 000 vanliga villors förbrukning.

Men det stannar inte där, att energieffektivisera och öka mil­ jöhänsynen i fastigheterna är en kontinuerlig utveckling.

På Drakfastigheter finns många olika yrken och medarbetarna har också varierande teknisk bakgrund. Driftteknikerna jobbar nära fastigheterna och ofta i samarbete med entreprenörer för att sköta fastigheternas underhåll och utveckling. En viktig del rör fastigheternas tekniska system som energi- och miljösystem.

– Det finns många intressanta områden, jag har ofta förmånen

Förvaltaren Anna-Karin Ohlsson och driftteknikern Malin Lundholm kan blicka ut över kommunens fastigheter i alla väderstreck.

att jobba med fastigheternas ute­ miljö. När vi häromåret helrenove­ rade en äldre stenskola i Sundsvall var jag med och planerade skolans utemiljö. Ett utvecklande projekt och roligt att se det konkreta resultatet för både skolan och närboende, säger Malin Lundholm som är drifttekniker.

Projektledaren leder och samordnar stora eller små bygg­ projekt. Det kan vara angelägna mindre lokalanpassningar för att

skola eller omsorg ska fungera så bra som möjligt. Det kan även vara en stor nybyggnad av en förskola eller ett äldreboende.

Projekt som kan pågå över flera år och som innebär många samarbe­ ten med både verksamheten och företag i branschen.

Som fastighetsförvaltare har man det övergripande ansvaret för fastighetens lokalanvändning och ekonomi. Förvaltaren är också den som verksamheterna

vänder sig när det gäller föränd­ ringar av lokalerna. I vardagen träffar förvaltaren både ansva­ riga chefer och medarbetare inom exempelvis skola, omsorg, fritids- och kulturverksamheter.

– Jobbet kombinerar på ett bra sätt lösningsfokus, teknikutveck­ ling och ekonomiskt ansvar, säger Anna-Karin Ohlsson som är för­ valtare. Att jobba med förbättring­ ar för samhällsviktiga funktioner och att göra skillnad för dem är inspirerande. På så sätt bidrar vi på Drakfastigheter på många sätt till att göra ”Det goda livet möj­ ligt” som är Sundsvalls kommuns gemensamma vision. l

GÄVLE KOMMUN

Gävle växer mot 100 000 invånare Under nästa år når Gävle 100 000 invånare. Alva Egebrand är exploateringsingenjör på kommunen och framhåller vikten av gränsöverskridande samarbeten för att bygga ett Gävle som är rustat för framtiden.

T E X T: E R I K B AC K LU N D F OTO : A L B I N B O G R E N

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I GÄVLE arbetar för en

långsiktigt hållbar användning av kommunens mark och vatten, samt planering av infrastruktur och byggande. Alva Egebrand är exploateringsingenjör och projekt­ledare på avdelningen Mark och Exploatering.

– Det är väldigt spännande, det händer oerhört mycket. Gävle växer och då gäller det att vi häng­ er med. Vi bygger framtiden för Gävle och måste hela tiden tänka långsiktigt och förutse vad som kommer att efterfrågas, säger hon.

JUST NU ÄR Alva bland annat

projektledare för byggandet av Gävle Strand som är en helt ny stadsdel med ungefär 1 200 bostäder. Det dagliga arbetet är varierande och flexibelt. Möten på byggarbetsplatser varvas med kontorsarbete och kontakt med privata aktörer från näringslivet,

10 Spetskompetens | Januari 2016

FAKTA GÄVLE ligger i Gästrikland och

nämns för första gången som stad år 1413. Gävle är residensstad i Gävleborgs län med högskola, länsstyrelse och länssjukhus. I juni 2015 uppgick folkmängden i kommunen till 98 541. Under 2016 räknar man med att nå över 100 000 invånare.

LÄS MER PÅ: gavle.se

kommunala bolag och invånare.

– Det är utvecklande att komma i kontakt med så många olika människor och företag. Det kan finnas många olika viljor och det gäller att höra alla aspekter och åsikter. Varje projekt innebär nya utmaningar och problem att komma runt. Det ställer krav på att vi är nytänkande och kreativa.

Det är viktigt att vi vågar prova nya lösningar och samarbeten, samtidigt som vi tar lärdom av gamla. Det är svårt, men också det som gör arbetet så roligt.

INOM FÖRVALTNINGEN FINNS

en bred kompetens. Allt mellan planingenjörer, arkitekter och bygglovshandläggare samarbetar för att utveckla Gävle kommun.

– Det finns väldigt mycket erfarenhet och expertkunskap på förvaltningens olika avdelningar, säger Alva. När vi startar ett pro­ jekt involverar vi alla avdelningar för att få de resurser vi behöver.

Det är lätt att få hjälp med det jag själv inte kan. Här känner jag att jag får chansen att påverka min karriär och framtid genom att ta ansvar och visa att jag vill utvecklas. l

Alva Egebrand TITEL: Exploateringsingenjör i

Gävle kommun.

BAKGRUND: Geomatikpro-

grammet med inriktning samhällsplanering, Högskolan i Gävle, examen 2012.

Alva Egebrand projektleder byggandet av Gävle Strand.

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

SCANIA IT

Scania går från att vara en traditionell lastbilstillverkare till en tjänsteleverantör av kompletta transportlösningar. Charlott Frisk Larsson och Fredrik R ­ osenkvist arbetar inom olika delar av Scanias IT-verksamhet, tillsammans med sina kollegor är de båda en viktig accelerator för Scanias affärsutveckling.

– Vi utmärker oss genom att skapa mervärde genom tilläggstjänsterna, ­ säger Charlott.

T E X T : E R I K B AC K LU N D F OTO : K R I S TO F E R H E D LU N D

Lastbilen huvud­ingrediensen i något större på Scania IT IT-UTVECKLINGEN HAR spelat

en central roll i Scanias fram­ gångskoncept. Med höga mål om tvåsiffriga vinstmarginaler krävs det att företaget ligger i framkant av utvecklingen. Även om mycket har hänt med själva lastbilen ge­ nom åren är det framför allt med tjänsterna kopplade till fordonet som Scania nu bryter ny mark.

– Vi har länge haft en bra produkt i lastbilen, säger Charlott.

Men det är en tuff konkurrens om man nöjer sig med det. Det är i tilläggstjänsterna mervärdet finns, och det är där vi kan ut­ märka oss.

Det handlar till exempel om sys­ tem som mäter och analyserar data från körningar, mjukvara för att specificera exakt hur en indi­viduell lastbil ska vara utformad för den enskilda kundens specifika behov och flödesoptimering för kunder som använder Scanias fordon.

– Det är ett väldigt roligt jobb, säger Charlott. Vi jobbar flödes­ orienterat, nära både kunden och produkten.

Fredrik fyller i: – Vi står inför en spännande resa med hela digitaliseringen och hur det påverkar ett företag som Scania. Vi har tillverkat lastbilar länge, men vad händer sen? Vad kan vi sälja runtomkring? Här är smart IT en förutsättning för att utveckla nya affärsmodeller.

EN UTMANING FÖR företag i dag

menar Fredrik är att hantera och dra nytta av den information som finns tillgänglig: – Vår vision är att ha en miljon fordon på vägarna år 2020. Det ger oss också en miljon rullande informationskällor. Men det är kunskapen om hur vi hanterar informationen som är det viktiga, annars är den i sig ingenting värd.

I ett projekt, där Fredrik arbeta­ de mot gruvindustrin, användes information från fordonen för att

Charlott Frisk Larsson TITEL: Manager at

Project Office.

Fredrik Rosenkvist

TITEL: Senior Manager

Cross Process & Core Collaboration.

FAKTA

Globala IT-strategier SCANIA IT ÄR Scaniakoncernens IT-organisation och ansvarar med sina ungefär 1 500 medarbetare för att ta fram och implementera Scanias IT-strategier och utveckla nya system för att accelerera affärsutvecklingen. Verksamheten är förlagd i Sverige, Frankrike, Holland, Brasilien, Argentina och Indien.

Yrkesrollerna är många och varierade, till exempel arkitekter, utvecklare, testare, projektledare och tekniska specialister.

I dag finns över 140 000 uppkopplade lastbilar ute hos kunder.

LÄS MER PÅ:

karriar.scania.com

Digitaliseringen är en spännande resa för Scania, berättar Charlott Frisk Larsson och Fredrik Rosenkvist.

Genom att också jobba med våra kunders kunder får vi en större förståelse för vad som efterfrågas. effektivisera flöden i en gruvas logistik och maximera fordonens effektivitet.

– Vi jobbar med helhetslösning­ ar, säger Fredrik. Genom att också jobba med våra kunders kunder får vi en större förståelse för vad som efterfrågas.

– Vi går fram tillsammans med kunden, fyller Charlott i. Vi tar ­iterativt fram lösningar tillsam­ mans med kunden för att undvika en big bang med en ”färdig” produkt på slutet. Genom att visa kunden nya features vartefter vi bygger får vi löpande återkopp­ ling på hur IT-lösningen används och hur vi bäst löser behoven.

– För oss är det självklart att job­ ba agilt, fortsätter Charlott. Scania jobbar genomgående m ­ ed flöden, det sitter i väggarna. I fabriken här intill är flödesoptimering vid produktionslinan en av grundste­ narna, samma sak när vi utvecklar IT. I produktion talar vi om att jobba lean och inom IT säger vi agilt arbetsätt.

På Scania är det också viktigt att våga lyfta avvikelser för att effektivt komma framåt.

– Det gör vi genom att kontinu­ erligt ta pulsen på våra aktiviteter, berättar Charlott. Vi har allt från dagliga pulsar till veckopulsen då vi på 30 effektiva minuter pulsar

igenom de 100 IT-projekt som ­rullar på Scania IT. SCANIA IT ÄR en global organisa­

tion med ungefär 1 500 medarbe­ tare världen över. Möjligheterna till personlig och professionell utveckling menar både Charlott och Fredrik är stora.

– Det finns många karriärvägar inom koncernen, säger Charlott.

Det väver ihop kompetenserna på olika avdelningar på ett bra sätt.

Själv började jag som utvecklare, tog sedan en koordineringsroll, blev därefter projektledare och är idag chef över en grupp projekt­ ledare. l

Spetskompetens | Januari 2016 11

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

SWEDISH MATCH

Organisatoriska och tekniska förändringar har fått Swedish Match att hamna i absolut framkant gällande både IT och innovation, från lokalt teknikorienterat till globalt affärsorienterat. En förändringsresa som gett varje medarbetare chansen att utvecklas och följa ­ med på vägen.

T E X T : LYC K E R A M E L F O T O : S I G R I D M A L M G R E N

”Vi har gjort en extreme makeover” A

tt skapa en bra konkurrenskraft, ett fantastiskt erbjudande till konsumenterna och de bästa produkterna som tillhandla hålls på det bästa sättet. Så lyder framgångssagan bakom Swedish Match, som från början levde i skyddad tillvaro, i en monopol­situation. Men en stor förflyttning från cigaretter till snus har resulterat ett fallet mono­pol och tillkomna leveran­ törer. Något som i sin tur skapat en konkurrenssituation för Swedish Match. Med 100 års his­ toria i bagaget har Swedish Match tagit sig an en stor förändrings­ resa. En förändringsresa som resulterat i att före­taget hamnat i absolut framkant gällande IT och innovation. En förändring som

12 Spetskompetens | Januari 2016

har kommit att påverka alla delar inom den globala verksamheten.

JOHAN WIRF, ANSVARIG för

IT-­organisationen i koncernen, menar att Swedish Match har gått från att vara en lokalt fragmente­ rad teknikorienterad organisation till en globalt affärsorienterad, under en period på bara fem år.

– Det har varit en ”extreme makeover”, uppriktigt sagt. Vi har förändrat nästan allt, men behål­ lit vår personal som har utveck­ lats under tiden. Vi har ändrat våra värderingar, vårt arbetssätt, vår roll och bytt ut alla tekniska plattformar – allt från applika­ tioner, integrationer och drift. Vi har åkt en bra bit fram, och det har inte alltid varit en rak linje, men vi har gjort det väldigt bra.

AFFÄRSUTVECKLING, NY TEKNIK,

utveckling och underhåll av plattformar, ägarskap, roller och drift är några av de punkterna som Swedish Match arbetat aktivt med i förändringsresan. Resulta­ tet har blivit sänkta driftkostna­ der, tjugofaldigat investeringar i informationsteknologi, höjd drift­ säkerheten, ett allra första patent och en nominering som finalist på Technologi Business Management Awards i USA. EN OMFATTANDE FÖRÄNDRING

kan i många fall kräva ompla­ cering av personal, men det var något som Swedish Match ville undvika – för dem var varje med­ arbetare värd en chans att hänga med och utvecklas på vägen.

– Vi ville inte behöva låta folk

Vi tror på en värld utan cigaretter.

gå. Därför la vi istället ut en strategi med den teknik vi skulle använda, skrev ner det i roll­ beskrivningar och gav medarbe­ tarna en chans att följa med och utvecklas i förändringsresan, säger Johan Wirf.

ANETTE HANSEN, HR-CHEF på Swedish Match, menar att en så omfattande förändring som att gå från att arbeta lokalt till glo­ balt, lätt kan bli extra utmanan­ de för alla involverade.

– För oss blev alla individer viktiga för att nå målen och där­ för har vi jobbat aktivt med en om­fattande performance­process.

Med hjälp av en noggrant ut­ formad och individuell utveck­ lingsplan har våra medarbetare och chefer fått utvecklas inom

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Anette Hansen TITEL: HR Manager.

BAKGRUND: Adminis-

trativ chef på Sigma DD, personalchef på Jernhusen, Wise Group och Nordic HR Manager Ingram Micro.

VILKET ÄR DITT SMULTRONSTÄLLE I SVERIGE?

Skidbackarna i Björnrike. Och såklart våra fantastiska snusbutiker.

Johan Wirf TITEL: Vice President

och Chief Informa­tion Officer.

BAKGRUND: Trainee på Scania, affärs­ områdeschef på Tieto, vd Seeval, Sverigechef IT Strategy & Transformation på Accenture.

VILKEN ÄR DIN FAVORIT­I NNOVATION?

Benjamin Franklin, elektricitet.

FAKTA

Swedish Match och innovation

Anette Hansen och Johan Wirf på Swedish Match.

kompetens, affärsutveckling och personlig utveckling, i linje med våra företagsvärderingar.

Vi arbetat mycket med feedback, coachning och utbildning, säger Anette och fortsätter: – Vi gör det för att ge våra medarbetare chansen att lyckas.

Vi vågade hålla fast vid en tydlig struktur, och är väldigt stolta över att ha lyckats.

Resultatet av performance­pro­ cessen har fått Swedish Match att hamna på topp i medarbetar­ undersökningar där man bland annat sett till medarbetarnas trivsel och motivation. Trots att det varit en genomgripande ­förändring för Swedish Match, ­ så är resan inte slut än.

– Man ska inte slå sig för bröstet och säga att vi är nöjda

och klara. Våra konkurrenter står aldrig still, och det gör inte vi heller. Men vi är precis så stolta som vi ser ut att vara. Det finns en anledning till att folk med glädje söker sig till oss, och det handlar inte om att vi arbetar med de coolaste produkterna, det handlar om att man får utvecklas och vara med i nya utmanande projekt som ligger i framkant, säger Anette och Johan tillägger: – Det här var en genom­ gripande förändring för oss, men om man tittar ytterligare fem år framåt kommer det hända ännu mer i om­världen som rör hur man driver affär, på vilka marknader och med vilka produkter. Tekno­ login förändras och förnyas, och vi ser framför oss en fortsatt spän­ nande period. l

FAKTA

En arbetsplats som strävar efter mångfald, innovation och personlig utveckling SWEDISH MATCH vision är en värld utan cigaretter. Vår

verksamhet är global med närvaro i nio länder och våra viktigaste marknader är Skandinavien och USA. Vi utvecklar, tillverkar och säljer kvalitets­produkter under marknadsledande varumärken inom snus och moist snuff, övriga tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) samt tänd­produkter (tändstickor med mera). Vi strävar efter att vara en arbetsplats som präglas av mångfald, marknadsinno­vation och personlig karriärutveckling. Med marknads­ledande produkter och laganda är vårt mål att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats där alla medarbetare ska kunna växa av egen kraft.

Koncernens globala nettoomsättning var 13 964 MSEK under tolvmånadersperioden som slutade den 30 juni 2015. Swedish Match aktie är noterad på Nasdaq Stockholm (SWMA).

LÄS MER PÅ: swedishmatch.com

VI VIKER EN del av vår slant till att finansiera olika typer av tekniska initiativ. Vi ger även bidrag till de som har en idé och vill skapa något specifikt.

STUDENTER KAN

komma hit, se hur vi skapar förutsättningar för inno­vation och även prova på att skapa själva.

VI HAR ETT nära samarbete med Handelshögskolan eftersom att mycket av den forskning som sker där kan komma oss till godo, och nyttjar s­ enare vidare den forskningen i vår teknik.

HOS OSS FÅR man arbeta med något som handlar om stolthet och tradition, men också vara med i ett innovativt företag och arbeta med det coolas­te och senaste­inom produkt, produkt­utveckling ­ och teknik.

Spetskompetens | Januari 2016 13

Certifierade fibertekniker och förläggningscertifikat höjer fiberinstallationsbranschens kvalitetsnivå Bredbandsutbyggnaden pågår för fullt utifrån målsättningen att 85 procent av befolkningen under de kommande åren ska ha tillgång till fiberbaserat bredband. Fibernätsentreprenader är därför en expansiv marknad. Sedan 2006 kan fiberkunder välja en certifierad fibertekniker, med en gedigen kompetens som testats av ett oberoende tredjepartsorgan. I höst introduceras möjligheten att förläggningscertifiera sin verksamhet, vilket gör det lättare att välja rätt fiberentreprenör.

I

–Genom att välja en leverantör med certifierade fibertekniker kvalitetssäkrar kunden sin beställning. De kan vara säkra på

rella kvalitetsnivå. Även nätägare har nytta av den verifierbara kompetensnivån för att kunna säkerställa kvaliteten i samband med upp-

nar tillräcklig kompetens.

–Det kan röra sig om att stadsnätsägare eller byalag inte får den nätkapacitet de beställt,

att leveranserna och personerna som exempelvis utför ett installationsuppdrag

handlingar. Certifieringen är frivillig, men allt fler beställare väljer numera att enbart anli-

att installationsföretaget inte markerar var de gräver ner kablarna, vilket kan orsaka sönder-

har rätt kompetens, säger Peter Rohlin, vd på certifieringsföretaget, Incert, ett av Swedacs

ta företag med certifierade installatörer i samband med stora upphandlingar. Syftet med

grävda kablar när exempelvis vattenledningar behöver bytas. Certifikatet ställer krav på

ackrediterade certifieringsorgan.

Incerts tredjepartscertifiering innebär att

certifieringen är att höja kvaliteten i Sveriges fiberoptiska infrastruktur genom att säkerstäl-

att företagen kvalitetssäkrar sina rutiner och kan sätta stopp för osund prispress från oseri-

de gör en oberoende bedömning och försäkran att specificerade krav avseende produkt,

la funktionen och minimera underhållskraven.

ösa aktörer, säger Peter Rohlin.

–Certifikatet ökar kundens trygghet, den

person, process eller ledningssystem har uppfyllts. Incert har därmed en oberoende ställ-

Förläggningscertifikat för fiberinstallationsföretag lanseras i höst I höst introducerar Incert, i samarbete med PTS och Svenska Stadsnätsföreningen, ett för-

som väljer en aktör med förläggningscertifikat kan vara säker på att entreprenören verk-

niker i Sverige.

läggningscertifikat för fiberinstallationsföretag. Dess övergripande syfte är att höja bran-

skrav. En kommun som exempelvis upphandlar förläggning med hjälp av trenching kan

Allt fler beställare kräver certifierade fiberinstallatörer Certifieringen av fibertekniker har bidragit till att höja fiberinstallationsbranschens gene-

schens generella kvalitetsnivå. Fiberinstallationer är omfattande och långsiktiga investeringar, vilket gör att det blir dyrt för kunder

vara säker på att ett certifierat företag behärskar just den tekniken, säger Jimmy Persson, produktchef på Svenska Stadsnätsföreningen.

ning gentemot den verksamhet som certifieras. Idag finns drygt 300 certifierade fibertek-

Läs mer på: www.incert.se

som har oturen att välja en leverantör som sak-

ligen kan sin sak och har tillräcklig kompetens för att leverera tjänsten utifrån givna kvalitet-

Peter Rohlin Incert certifierar individer och företag, i huvudsak i bygg- och anläggningsbranschen, bilbranschen och på installationsområdet. Vi är specialister på att certifiera samt att, i samverkan med kunder och leverantörer, skapa nya certifieringar som kan tillämpas i olika branscher. www.incert.se

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

AXIS COMMUNICATIONS

Lundbaserade Axis Communications innoverar för en säker och smart värld.

Med mer än 2 000 anställda i 49 olika länder har Axis tagit marknaden med storm sedan de lanserade sin första nätverkskamera 1996. Nyligen kunde Axis bland annat presentera ett helt nytt sätt att komprimera övervakningsvideos.

TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: SANDRA HENNINGSSON

Säkerhet på en ny nivå TACK VARE SMARTA lösningar för säker kameraövervakning kan Axis fira drygt 30 år i teknikens framkant. Xing Danielsson Fan kom raka spåret från Ericsson Research efter att hon fått upp ögonen för Axis framfart.

– Jag drivs av att arbeta med innovationer och ny teknik. Jag lockades hit eftersom Axis är ett dynamiskt företag där man lämnar stort utrymme för nya idéer. Jag började söka efter lediga positioner 2013 på Axis, och hittade en roll på Core technology department. Under våren 2015 tog jag steget till att bli Technical Lead, när vi lanserade en av våra nya innovationer på marknaden, säger Xing.

I DAG LEDER Xing teamet som står bakom videoteknik. Under den senaste tiden har hon rest till bland annat Kina och Taiwan i syfte att trendspana marknaden och nya innovationer. Nyligen har hon också besökt olika säljingen­ jörer i bland annat Kanada, för att utbilda dem i Axis senaste teknik och överföra kunskap.

– För mig är det viktigt att få arbeta med avancerad teknik i en dynamisk miljö. Att få vara innovativ är viktigt, men det mest spännande med Axis är att alla medarbetare får möjlighet att prova sina idéer i verkligheten.

Det är möjligt tack vare en öppen och dynamisk kultur med stort utrymme för innovation. Jag slutar aldrig att imponeras över att Axis har så många skickliga ingenjörer. Det är inspirerande att arbeta med duktiga och motive­ rande medarbetarbetare både i mitt team och inom hela Axis.

I SAMMA TEAM arbetar bland

annat ingenjören Viktor Edpalm.

När han sökte sig till Axis i mars 2014 var det på grund av att han hört mycket gott om före­ taget. Med en bakgrund inom rymdforskning passade Viktors matematiska kompetenser som handen i handsken på Axis.

– Jag hade hört gott om Axis, det gör många som bor i Lund. Jag fick många tips om att Axis var ett

Xing Danielsson Fan TITEL: Tech Lead.

BAKGRUND: Tog en master-examen inom datateknik i Kina.

Jag läste att Sverige var ett land med väl fungerande processer för att implementera innovation. Jag sökte mig då till Chalmers i Göteborg, där jag tog min doktors­examen i datateknik. Därefter arbetade jag sex år inom Ericsson innan jag hamnade på Axis för två år sedan.

DET HÄR VISSTE DU INTE OM AXIS: Alla

medarbetare i vårt Zipstream-team är teälskare! Istället för fika har vi teprovning, där vi pratar om nya idéer, teer och livet generellt.

Viktor Edpalm TITEL: Engineer.

BAKGRUND: Jag pluggade Civilingenjör med inriktning på rymdteknik vid Luleå tekniska universitet. Därefter började jag arbeta som forskningsingenjör på institutet för rymd­f ysik i Lund, specifikt med solstormsförutsägelser.

GÖR HELST PÅ FRI­ TIDEN: Jag gillar

fotboll, resor och att vandra i naturen.

Xing Danielsson Fan och Viktor Edpalm på Axis Communications i Lund.

snabbfotat och flexibelt företag med fokus på innovation, så jag sökte en annonserad tjänst och fick komma på intervju. Där och då tog processen en oväntad vänd­ ning, säger Viktor och fortsätter: – Axis tyckte att jag passade perfekt som medarbetare i före­ taget. Däremot enades vi om att tjänsten jag sökt inte var optimal för mig, så jag fick istället träffa en annan chef på utvecklings­ avdelningen. Då skapade Axis en skräddarsydd tjänst för mig i videoteamet. Det gav mig redan då en positiv bild av Axis som ett flexibelt företag där man verk­ ligen tar tillvara medarbetarnas kompetenser.

nas videoströmning i realtid.

Viktiga kriminaltekniska detaljer som ansikten, tatueringar eller registreringsskyltar bevaras högupplösta, medan irrelevanta områden såsom vita väggar och gräsmattor filtreras bort för att utnyttja tillgänglig bandbredd och lagring. För våra slutkonsumenter innebär det att det är möjligt att ha dubbelt så många kameror på samma bandbredd, eller betala för hälften så mycket lagring, säger Xing.

– En stor fördel med Zipstream är att det är helt kompatibelt med H.264, så att våra kunder inte be­ höver göra några extra ansträng­ ningar för att få ta del av den nya tekniken, fortsätter Viktor.

BÅDE XING OCH Viktor vittnar

om att Axis framgång ligger i den öppna kulturen med rum för innovation.

Ett bra exempel är när video­ teamet fick en idé om hur de kunde komprimera alla över­ vakningsvideos. Tekniken, som kallas Axis’ Zipstream techno­ logy, är ett tillägg till befintlig kompressionsstandard H.264 som sänker bandbredden med 50 procent, ­eller mer, för typiska övervaknings­scener.

– Med Zipstream analyseras och optimeras nätverkskameror­

ETT AV VIKTORS första uppdrag blev att under förra sommaren utveckla en prototyp för Zipstre­ am, som skulle presenteras för Axis ledning redan i augusti.

Inom ett år kunde Zipstream börja installeras i Axis produkter.

– Att vi tagit nästa steg inom övervakning gör att våra kunder kan fortsätta känna sig trygga med att tekniken fungerar när den som bäst behövs. Systemet är extremt robust, och i alla våra pågående projekt efterfrågas Zipstream-­ tekniken, säger Viktor. l

Det mest spännande med Axis är att alla medarbetare får möjlighet att prova sina idéer i verkligheten.

FAKTA

Lösningar för en säkrare värld AXIS erbjuder säkerhetslösningar som möjliggör en smartare och säkrare värld. Som marknadsledare inom nätverksvideo driver Axis branschutvecklingen genom att kontinuerligt lansera innovativa nätverksprodukter, baserade på öppna plattformar, som adderar ökat kundvärde och distribueras i ett globalt partnernätverk.

Axis har långsiktiga relationer med partner och erbjuder kunskap och banbrytande nätverksprodukter på befintliga och nya marknader.

Axis har över 2 000 engagerade anställda i över 40 länder runt om i världen och arbetar med ett nätverk av fler än 75 000 partner i 179 länder. Axis är ett svenskt företag som grundades 1984 och är noterat på NASDAQ Stockholm (AXIS).

LÄS MER PÅ: axis.com

Spetskompetens | Januari 2016 15

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

JORDBRUKSVERKET

Engagerade medarbetare som gör skillnad Som regeringens expertmyndighet inom jordbruk, fiskeri och landsbygdsutveckling arbetar Jordbruksverket varje dag med medborgarnas bästa i fokus.

Carina Arnesson TITEL: Avdelningschef.

UTBILDNING: Elektroteknik,

Chalmers ­tekniska högskola, examen 1987. MBA, ­Henley­ management ­­college, ­Storbritannien.

GÖR HELST PÅ F ­ RI­TIDEN: Yoga och segling.

TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: JORDBRUKSVERKET

HÅLLBAR UTVECKLING, ETT gott djurskydd och ett konkurrens­ kraftigt näringsliv är några av de uppdrag som ryms inom ramen för Jordbruksverkets arbete.

På Jordbruksverkets avdelning för mjukvaruutveckling byggs framtidens IT-lösningar i form av smarta och säkra e-tjänster, interna handläggningssystem och mobila tjänster anpassade för arbete ute på fältet.

– Vi ligger långt fram när det gäller moderna tekniker inom området. För att hantera våra nya system arbetar vi med agila arbetssätt, många här är exempel­ vis certifierade i Scrum Masters, berättar Carina Arnesson, avdel­ ningschef.

EN AV JORDBRUKSVERKETS störs­

ta e-tjänster underlättar vardagen för alla Sveriges jordbrukare. När

jordbrukare söker EU-stöd kan de göra det via Jordbruks­verkets egenutvecklade applikation.

– 99,7 procent av alla stöd­ ansökningar får vi in via e-tjäns­ ten. Det är tredje året med så hög användning och vi är väldigt stolta över den genomslagskraft den ­fått. När informationen sedan kommer in till Jordbruksverket bearbetas informationen från de drygt ­­­60 000 ansökningarna i våra interna handläggningssys­ tem, berättar enhetschefen för sys­ temutveckling Markus Milerup.

Jordbruksverket är en av Jön­köpingsregionens största IT-arbets­givare, 170 anställda och konsulter. Här trivs du som vill arbetar som projektledare, IT-arkitekt eller systemutveck­ lare – för att bara nämna några av Jordbruksverkets spännande framtidstjänster.

Markus Milerup TITEL: Enhetschef för system-

utveckling och ansvarig för IT-­arkitektur.

UTBILDNING: Systemvetare, Växjö universitet, examen 1993.

GÖR HELST PÅ F ­ RI­TIDEN:

Sportar i alla dess former.

FAKTA JORDBRUKSVERKET är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området. Vi jobbar enligt visionen ”Enklare tillsammans” för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. På Jordbruksverket arbetar cirka 1 200 personer varav drygt hälften på huvudkontoret i Jönköping.

LÄS MER PÅ: jordbruksverket.se

– Vi är tillräckligt små för att det ska finnas en flexibilitet och snabbhet i organisationen. Sam­ tidigt är vi tillräckligt stora för att våga göra investeringar i ny teknik, säger Carina.

JORDBRUKSVERKET INGÅR I sam­

verkansprojektet ”E-samverkan”, ett samarbete mellan IT-inten­ siva­myndigheter samt Sveriges

­kommuner och landsting, SKL. – Programmet syftar till att effekti­visera informationsutbyte och återbruk av erfarenheter, lösningar och gemensamma tjänster som tas fram för att förenkla ­privatpersoner och före­ tagares vardag i hela landet. Det är ett steg i ledet mot att bli en av ­Sveriges mest moderna myndig­ heter, säger Markus. l

VILL DU UTVECKLA OCH UTVECKLAS? Foto: Angelica Klang

Prevas är ett IT-konsultföretag med passion för att utveckla smarta produkter och effektiva produktionslösningar. Vår starka sammanhållning och spetskompetens gör oss unika! www.prevas.se

Vi söker fler kreativa och glada ingenjörer.

Projekt: Industri 4.0 demonstrator.

• TEKNISK PRODUKTUTVECKLING • INBYGGDA SYSTEM • INDUSTRIELL IT • AUTOMATION

Projekt: Trådlös alkoholmätare för vården (mHealth).

Innovation for Growth

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ÖREBRO KOMMUN

Örebro växer så det knakar och 16 000 nya örebroare förväntas flytta in till 2023. Nu söker Örebro kommun drivna medarbetare som vill utveckla både sig själva och staden.

Hitta alla våra lediga tjänster på W W W.OREBR O.SE/ JOBB

Örebros snabba tillväxt skapar nya karriärmöjligheter ÖREBROS OTROLIGA EXPANSION

beror dels på ett gynnsamt läge, 70 procent av Sveriges befolkning bor inom 30 mils radie, men det är också ett resultat av ett lång­ siktigt arbete med att göra Örebro till en attraktiv plats för både företag och medborgare.

Men en växande stad innebär också nya utmaningar; staden för­ tätas, bostäder byggs och kultur­ utbudet ökar.

ENLIGT ÅSA BELLANDER, pro­

gramdirektör, Samhällsbyggnad ­ i Örebro kommun, måste man både hantera dagens tillväxt och skapa förutsättningar för morgondagens Örebro att kunna växa. Därför behöver kommunen också hitta nya kompetenser och just utmaningarna, menar hon, gör kommunen till en mer spän­ nande arbetsgivare.

– Med tillväxten kommer möj­ ligheterna, det ger goda karriär­ möjligheter och ett omväxlande arbetsliv. Det är viktigt att våga tänka utanför ramarna, ta till vara på det som är gott men också våga utmana sig själv, säger Åsa Bellander.

3

Tre anledningar att jobba i Örebro 1. LÄGET

Örebro ligger mitt i prick! 70 procent av Sveriges befolkning finns inom 30 mils radie.

2. TILLVÄXTEN

Örebro växer starkt.

2023 är vi 16 000 nya örebroare om ­tillväxten håller i sig.

3. UTMÄRKELSERNA

De senaste tre åren h ­ ar Örebro fått utmärkelserna Årets friluftskommun, kvalitetskommun, idrottsstad, föreningsstad och studentstad.

EN AV DE personer som sökt sig

till Örebro kommun i jakt på utmaningar och en spännande arbetsplats är Emma Gren på Stadsbyggnad. Som nyutexamine­ rad planeringsarkitekt såg hon i

Vi är med och gör något som utvecklar staden och gör skillnad för människor.

Kristian Hellström, livsmedelsinspektör.

REKRYTERING

Arbets­tillfällen på Örebro kommun JUST NU SÖKER

Örebro kommun bland annat efter flera ingenjörer, chefer och andra olika spännande roller inom samhällsbyggnad.

LÄS MER PÅ:

orebro.se/jobb facebook.com/ orebrokommun Emma Gren, planeringsarkitekt.

Örebro kommun ser positivt på nytänkande och kreativ arkitektur. Ett exempel är detta förslag på ny skolbyggnad, framtaget av White architecture i Göteborg.

twitter.com/ orebrokommun

Örebro möjligheten att få utveck­ la både sig själv och staden.

– Det är en jätteexpansiv kom­ mun så det är väldigt utmanande men också kul eftersom arbetet är väldigt omväxlande. Man är beroende av att kunna samarbeta med de olika förvaltningarna och man har verkligen satsat på det, säger Emma Gren.

ERIK JÖRSTAD PÅ Tekniska förvaltningen tycker även han att just samarbetet mellan förvalt­ ningarna är en av de största styr­ korna på kommunen. Efter att ha jobbat som konsult kom han till

vatten- och avloppsverksamheten för två år sedan.

Han imponerades av kommu­ nens arbete med att utveckla de anställdas kompetens genom både specifika ledarskapspro­ gram och en allmän öppenhet för kompetens­utveckling.

– Generellt på kommunen så har man en väldigt positiv inställning till utveckling av sin personal som jag tror är rätt unik, säger Erik Jörstad.

NÄR TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

nu söker nya medarbetare tror Erik Jörstad att kommunen är en

Örebro är en attraktiv plats för både företagare och medborgare.

perfekt arbetsplats för de som vill ha en snabb och utmanande ut­ veckling i arbetslivet. Den känslan återfinns även på Miljökontoret som också behöver växa med de ökande behoven.

För Kristian Hellström som jobbat som livsmedelsinspektör i snart åtta år har Örebro kommun gett honom både möjligheter till utveckling och ett arbete som känns meningsfullt på riktigt.

– Man får vara med om att få staden att växa och vi är med och gör något som utvecklar staden och gör skillnad för människor, säger Kristian Hellström. l

Spetskompetens | Januari 2016 17

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

SEB

Efter ett fullmatat traineeår med fokus på både professionell och personlig utveckling fokuserar nu Wing Sze Huynh på att fördjupa sig i sin roll som investeringsanalytiker.

T E X T : J A C Q U E L I N E FA H L A N D E R F O T O : S I G R I D M A L M G R E N

Traineeprogram lägger grunden för en internationell karriär UTBYTESTERMINER I SCHWEIZ

och Singapore samt student­ projekt i Kina och Japan. Redan under ekonomutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm fick Wing Sze Huynh en global utblick. När det var dags att ta klivet ut i arbetslivet lockade de internationella möjligheterna på SEB, Nordens ledande affärsbank.

Hur såg ditt traineeår ut?

– Det har varit ett fantastiskt år med mycket nya erfarenheter och ett breddat nätverk. Jag rekryterades som trainee i rollen som investeringsanalytiker inom Private Equity. I traineepro­ grammet ingick utbildnings­ veckor där vi tränades i allt från förhandlings- och presentations­ teknik till situationsbaserad problemlösning. Rotationer inom bankens olika verksamhetsdelar ingick också, från kortare studie­ besök till längre praktikperioder. Även om traineeprogrammet har fasta ramar så finns stor indivi­ duell frihet, där du tillsammans med närmsta chef sätter upp en plan för traineeåret baserat på dina intressen och ambitioner.

Var det något som överraskade dig när du började på SEB?

– Som student hade jag bilden av bankvärlden som något konser­ vativ och hierarkisk men det stämmer verkligen inte på SEB. Det är en öppen och välkom­ nande atmosfär där du upp­ muntras till kunskapsdelning och sam­a rbete över avdelnings­ gränserna. Som trainee är du i en unik position inom banken.

Dörrarna står öppna och du får ta del av chefer och seniora kollegors lärdomar och erfaren­ heter.

Har SEB:s traineeprogram mött dina förväntningar?

– Absolut, jag lockades till

18 Spetskompetens | Januari 2016

Wing Sze Huynh

TITEL: Investment Ana-

lyst, Private Equity.

UTBILDNING : MSc

in Accounting and ­Financial Management, Handelshögskolan i Stockholm, examen 2014.

DET ROLIGASTE JAG HAR GJORT UNDER MIN TRAINEETID:

”Att få lära känna alla människor som korsat min väg via traineeprogrammet.

Deras erfarenheter och lärdomar har fått mig att utvecklas på alla plan.”

FAKTA

Internationellt traineeprogram SEB:S internationella

trainee­program börjar i september varje år och pågår under ett år.

Cirka 24 traineeplatser i Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Genom ­programmet får du en unik möjlighet att grundligt lära känna våra olika verksamheter, bygga nätverk och knyta viktiga kontakter. Ansöknings­ perioden för SEB:s internationella traineeprogram 2016 är för Sverige 8 till 31 januari 2016 och för Finland 28 december 2015 till 17 januari 2016.

LÄS MER PÅ:

sebgroup.com/trainee

Wing Sze Huynh lockades av de internationella möjligheterna på SEB.

Traineeprogrammet har fasta ramar men stor individuell frihet. trainee­­programmet på grund av de internationella möjligheterna och jobbar nu i ett globalt team, vilket innebär en del resor. Jag har bland annat besökt våra partners i New York och Amster­ dam. Under mitt traineeår till­ bringade jag en längre period på

vårt London-kontor för att lära mig mer om bankens verksam­ het utanför Norden.

Vad gör du idag?

– Mitt team investerar inom Private Equity-industrin för institutionella kunders räkning.

Som investeringsanalytiker an­ svarar jag för grundanalyser av bolag, såväl i Norden som g ­ lobalt, som senare blir beslutsunderlag för investeringar. I min roll ingår allt från att granska bolagens ­fi nansiella siffror till att inter­ vjua ledningen och styrelsen. l

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

GRANT THORNTON

Framtidsbyrån med en kultur som lockar Grant Thornton utsågs till Årets framtidsbyrå 2015, och är på många ­ sätt en attraktiv arbetsgivare. Emma Lindström, revisionsledare och revisor berättar om sin utvecklingsresa genom ledarskap och förändring.

TEXT: MADELENE SUNDSTRÖM

EMMA BÖRJADE JOBBA med re­

vision på Grant Thornton i Stock­ holm våren 2009, strax efter att hon tagit sin civilekonom­examen.

Inom revisionsområdet är ut­ vecklingskurvan brant redan från start och tidigt får man som anställd ha kundkontakt. Emma anser att just kundkontakten och att få vara bollplank åt entrepre­ nörer och deras bolag är den mest intressanta delen i konsultrollen.

Emma har alltid varit intresserad av ledarskap och i samband med att Grant Thornton växte skapa­ des en möjlighet att söka en ledar­ tjänst som coach och biträdande affärschef i Stockholm.

– Jag visste att jag ville jobba med ledarskap och blev tidigt även coach för yngre medarbeta­ re. Det gjorde att jag växte snabbt som person då jag fick mycket frihet och ansvar, säger Emma.

Då Emma träffade sin kärlek i Linköping gick f lyttlasset till Norrköpingskontoret. Här skrev hon provet för att bli auktorise­ rad revisor och jobbade samtidigt med marknadsfrågor och nät­ verkande på orten.

– Efter en tid fick jag frågan om att anta en ny ledarutmaning som revisionsledare på kontoret.

I denna roll jobbar man mycket med att leda teamet, utveckla revisionsområdet samt utbilda andra på kontoret, berättar hon.

VÅREN 2014 VALDE Emma att

efter fem år i branschen lämna Grant Thornton och istället arbeta som controller på ett annat företag.

– Jag kände att jag hade för höga krav på mig och att jag hade för lite tid till mina uppgifter. Det var nyttigt att testa på ett annat yrke där jag fick se saker från andra sidan. Jag insåg hur mycket man lär sig i konsultrollen och vilken kunskapsbank som finns hos kollegorna på Grant Thornton.

Som revisor ligger du verkligen i framkant gällande förändringar i branschen, säger hon.

När kontorschefen för Grant Thornton i Linköping ringde och

F OTO : G R A N T T H O R N TO N

frågade Emma om hon ville kom­ ma tillbaka och arbeta som revi­ sionsledare så tackade hon ja. Hon hade saknat företagets kultur, och längtade att få komma tillbaka.

– Jag insåg hur mycket jag hade saknat delaktigheten i teamet och att få arbeta nära entrepre­ nörerna. Det är dessutom högt i tak här med erfarna kollegor som är generösa att dela med sig av sina erfarenheter och utma­ ningar. Här finns möjligheten att växa genom ansvar och prova på det man är intresserad av, vilket visar att företaget värdesätter sina medarbetare, säger hon.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Först och främst att få arbeta så nära Sveriges entreprenörer.

Att agera rådgivare och vara med när de utvecklar sitt företag är mycket spännande. Den andra delen är ledarskapet inom Grant Thornton, både att jag själv får möjligheten att vara en ledare men också att det satsas på ledar­skap inom företaget och att jag har många bra ledare runt omkring mig.

Vad är utmanande?

– Det är en bransch i förändring där det händer väldigt mycket.

Det innebär att man måste hålla sig uppdaterad, vilket är både stimulerade och utmanade. Efter­ som våra kunder är entreprenörer i snabbväxande företag är det spännande att vara en del av deras resa och utvecklas tillsammans!

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Jag har nyligen blivit auktori­ serad revisor. Nästa steg är att arbeta med egna kunder vilket kommer bli mycket intressant och utvecklande. Ett annat mål är att utvecklas ytterligare inom ledarskap, och förhoppningen är att en dag bli kontorschef. Förut­ om mina framtidsplaner inom företaget så har jag även ett stort äventyr som väntar mig privat, då jag ska bli mamma för första gången nu i mars. l

Emma Lindström

TITEL: Revisionsledare och revisor på Grant Thornton i Linköping.

UTBILDNING: Civil­ekonomexamen från Umeå universitet.

Eftersom våra kunder är en­ treprenörer i snabbväxande företag är det spännande att vara en del av deras resa och utvecklas tillsammans!

FAKTA

En snabbt växande aktör inom revision GRANT THORNTON är ett av Sveriges snabbast växande revisions- och konsultföretag. De hjälper dynamiska ägarledda företag att växa och utvecklas. Många medarbetare beskriver miljön som både positiv och dynamisk. På Grant Thornton arbetar ca 1100 medarbetare på 23 kontor i Sverige och är medlemsföretag inom Grant Thornton International Ltd. Grant Thornton stödjer entreprenörer i de ekonomiska frågorna inom affärsområdena revision, ekonomiservice, skatt och rådgivning.

LÄS MER PÅ: karriar.grantthornton.se

Spetskompetens | Januari 2016 19

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

DOMARNÄMNDEN

I över 20 år har Stefan Nilsson varit rådman på tingsrätten i Vänersborg – och än i dag anser han att han har världens roligaste jobb. Sedan några år tillbaka är han domstolschef, en roll som bland annat handlar om att verksamhetsutveckla organisationen och säkerställa att rätt kompetens finns att tillgå vid rekrytering.

T E X T : S O F I E LU N D M A R K F OTO : S E B A S T I A N L A M OT T E

”Att arbeta med en samling specialister ger extra krydda till verksamheten” TVISTEMÅLSFÖRHANDLING,

verksamhetsplanering, juridiskt skrivbordsarbete, samman­ träden och personalfrågor är några av de frågor som hamnat på Stefans bord den senaste veckan. Att som domstolschef också ägna sig åt juridiken är helt nödvändigt menar Stefan, eftersom det krävs tillräcklig kontakt med kärnverksamheten för att vara en relevant senior­ domare. Det roligaste med rollen som domstolschef enligt Stefan är att ägna sig åt personalutveck­ ling. Det är också där de främsta utmaningarna ligger framöver.

– Det är en glädje att arbeta med att få alla medarbetare att grupp­ dynamiskt fungera tillsammans.

Vi är en intellektuell organisation där framtiden domineras av frågor kring hur vi behåller och attraherar kompetent personal.

DOMSTOLEN I VÄNERSBORG

erbjuder goda möjligheter för domarna att bli framstående specialister inom ett dyna­ miskt rättsområde. Tingsrätten i ­Vänersborg är nämligen en mark- och miljödomstol.

– Att få arbeta med en samling specialister ger en speciell kryd­ da till verksamheten. Vi arbetar bland annat med tillstånd till industriverksamheten, lant­ mäterifrågor och plan- och bygg­ lovslagstiftningen, förklarar Stefan och fortsätter: – Det är spännande att möta medarbetare och andra aktörer med unika kompetenser. Det gäller alla domare, men särskilt de som har haft möjlighet att specialisera sig inom exempelvis miljörätt. Där är vår tingsrätt ett utmärkt exempel – 40 procent av

20 Spetskompetens | Januari 2016

Stefan Nilsson

TITEL: Lagman (domstolschef).

UTBILDNING: Juridisk examen, Lunds universitet, examen 1979.

SÅ JAG LADDAR MINA BATTERIER: Flugfiskar efter laxartad fisk såsom öring och harr.

FAKTA

Tillgodoser Sveriges behov av domare DOMARNÄMNDEN är en

statlig myndighet som har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd.

Nämnden ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Nämnden består av nio ledamöter. Av dem ska fem vara eller ha varit ordinarie domare och två vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet. De övriga två ledamöterna ska representera allmänheten.

LÄS MER OM Domarnämnden och lediga domaranställningar på: www.domarnamnden.se

Personalutveckling – det roligaste med rollen som domstolschef enligt Stefan Nilsson.

domarna här är ingenjörer eller naturvetare, inte jurister. Bryt­ ningen mellan sådana kompeten­ ser ger en osannolikt utvecklande arbetsmiljö och är nog en anled­ ning till att det är lätt att rekrytera till dessa specialisttjänster.

FÖR ATT LYCKAS i rollen som domare behöver du ha ett starkt intresse för samspelet mellan människor och strukturer.

Dessutom bör du vara beredd på att ständigt överraskas av nya intellektuella problem.

– Alla samhällsaspekter ­ asserar under ett arbetsår. p Mina medarbetare kommer i kontakt med frågor som rör brott och straff, familjekonf likter, teknik, naturvetenskap, djur och natur. l

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Med allmänheten som uppdragsgivare Det roligaste med att arbeta i tingsrätten är att jobba med ­förtroende, menar rådmannen Caroline Hindmarsh. Att få vara med och hjälpa människor att komma till ett avslut, är något hon ­värdesätter högt.

TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: SIGRID MALMGREN

ATT VARA RÅDMAN i Stock­

holms tingsrätt innebär han­ tering av allt från brottmål gällande ett bråk i krogkön, eller en allvarlig misshandel, till tvistemål där före­tag råkat i ekonomisk osämja.

– Att jobba med brottmål eller familjemål är känsliga frågor, särskilt för den enskilde indivi­ den, medan tvistemål om pengar, immaterialrättsliga frågor, kan innebära andra svårigheter. Inget fall är det andra likt, variationen av mål är stimulerande, säger rådmannen Caroline Hindmarsh.

Två till tre dagar i veckan sitter Caroline i förhandling, det som vanligtvis kallas rättegång.

Utöver det skriver hon domar, förbereder mål och deltar i sam­ manträden. Förutom att fatta beslut i målen är en viktig del av arbetet i tingsrätten att hjälpa

parterna att själva hitta förlik­ ningslösningar.

– Det gäller att ha en kreativ sida och hitta nya lösningar på problem. Ibland får vi luta oss tillbaka och lyssna för att låta par­ terna själva komma överens, utan att domstolen behöver bestämma.

LÅNGT IFRÅN ALLA blir nöjda med tingsrättens domar. Oav­ sett utgången så vill Caroline och hennes kollegor att alla ska vara nöjda med hur de har blivit bemötta och att de känner att de har blivit lyssnade på.

– Det är mycket viktigt att vi opartiskt lyssnar och respekterar alla människor. Att vara domare innebär ett tungt ansvar, men du gör också en viktig samhälls­ insats. Med åren blir du bättre på att stänga dörren bakom dig när du lämnar jobbet.

DE SOM DÖMER i domstolen kan

ha olika titlar. Att vara rådman likt Caroline, innebär att hon dömer i tingsrätt eller förvalt­ ningsrätt. Som domare blir du aldrig fullärd, du blir bara bättre och bättre ju mer erfarenhet du får. När Caroline började som tingsnotarie växte domarrollen i hennes ögon.

– Att ständigt ställas inför nya frågor och att få möta nya människor och medarbetare är vad som lockade mig till domar­ yrket. Alla domare har dessutom en handledande roll i förhållan­ det till yngre medarbetare i form av notarier och fiskaler. För att ansvaret som följer med domar­ rollen inte ska avskräcka behöver vi vara bra och stolta förebilder som levererar ett kvalitativt arbe­ te. Allmänheten är vår uppdrags­ givare, det får vi aldrig glömma. l

Caroline Hindmarsh TITEL: Rådman. UTBILDNING: Juristprogrammet, Stockholms universitet, examen 1989. Kurser i internationella relationer.

OM JAG INTE HADE BLIVIT DOMARE HADE JAG BLIVIT: Läkare eller psykolog. Människointresset är den gemensamma faktorn.

Jag är nyfiken av mig och gillar när saker och ting blir rätt.

”Empatin får aldrig påverka domstolsbeslutet” Välfungerande domstolar är en förutsättning för att samhället ska fungera. Ett arbete inom domstolsväsendet innebär därför ett stort samhällsansvar – något som lockade Maria Eka till TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: SIGRID MALMGREN ­rollen som chefsrådman.

Maria Eka TITEL: Chefsrådman. UTBILDNING: Juridisk kandidatexamen, Stockholms universitet, examen 1987. NÄR JAG VILL TANKA NY ENERGI GILLAR JAG ATT: Umgås med familj och vänner, läsa böcker och besöka kulturevenemang såsom teater, bio och konserter.

”Att det händer nya saker varje dag är vad som gör mitt jobb så roligt.”

ATT VÅGA FATTA svåra beslut, ha en analytisk förmåga och ett genuint intresse för människor och samhällsfrågor har varit några av Maria Ekas framgångs­ faktorer för att lyckas i sitt arbe­ te. Innan hon började som chefs­ rådman i Förvaltnings­rätten i Stockholm, som också är en av Sveriges fyra migrationsdom­ stolar, i oktober 2015 arbetade hon som expeditions- och rättschef i Regeringskansliet.

– Det finns många likheter mel­ lan de båda rollerna, framför allt är de ansvarsfulla ställningar med en stor del självständigt arbete. I min nuvarande roll som chefs­ rådman har jag samordnande uppgifter i migrationsdom­stolen, vilket innebär att jag jobbar med organisatoriska och administra­ tiva frågor såsom uppföljning av den dömande verksamheten och

enhetliga arbetssätt, men också med personalresurser och frågor om digitalisering och kommuni­ kation. Den stora skillnaden är att Regeringskansliet till stor del bereder förslag till ny lag, medan domstolen arbetar med att tilläm­ pa lagstiftningen.

MARIAS DAGAR ÄR varierande

och innehåller allt från små till stora frågor. Tidigare låg migrationsmålen på Utlännings­ nämndens ansvar, innan det för cirka tio år sedan gick över till att målen avgörs i migrations­ domstol. Nästa vecka kommer en norsk utredningsgrupp till Stockholm för att lära sig mer om den förändringsresa Sverige har gjort kring migrationsmålen.

– Det ska bli spännande att få berätta om vårt arbete. Att det händer nya saker varje dag är

vad som gör mitt jobb så roligt.

Mina dagar består av allt från ­dömande verksamhet och sam­ ordning av våra avdelningar till att se till att utveckla verksam­ heten vid migrationsdomstolen.

UNDER HÖSTEN 2015 har många människor har sökt asyl i Sverige.

Migrationsdomstolarna kommer framöver att ställas inför ett ökat antal överklaganden. För dom­ stolen gäller det att ha beredskap att bibehålla rättssäkerhet och hög kvalitet i dömandet. Som domare bör du kunna ta ansvar för att besluta, samtidigt som du dömer med omsorg och efter­ tanke.

– Det finns väldigt lite utrym­ me att lägga in personliga funde­ ringar i ett mål. Det gäller att ha empati utan att låta det påverka domstolsbeslutet. l

Spetskompetens | Januari 2016 21

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

3

VÄSTERÅS STAD

”Min resa har varit helt fantastisk” Att vara ledare inom Västerås stad innebär att leda engagerade, välutbildade och kompetenta medarbetare i verksamheter som har stor påverkan på och betydelse för människors vardag. Möt byggnads­ ingenjören Marie Brandstedt, som är en av ledarna i Västerås.

FÖR 12 ÅR sedan upptäckte Marie Brandstedt byggnadsteknikens roliga värld.

– Jag ville först bli arkitekt och skapa fantastiska byggnader.

Under min utbildning passade jag på att jobba extra ute på byggarbetsplatsen. Där fastnade jag istället för att få vara delaktig i produktionen – ett annat sätt att vara med och skapa våra byggnader. Efter tre år gick jag ut i världen som byggnadsingenjör – med en möjlighet att få vara med i byggskedet från start och mål.

I dag har Marie jobbat på Fast­ ighetskontoret i nio år. I hennes nuvarande roll som projektchef för projektavdelningen ansvarar hon för budget samt byggnation av de fastigheter som ägs av staden samt stöttar medarbetarna i deras byggprojekt. På avdelning­ en är de fem projektledare, en byggsamordnade samt en cad-­

FAKTA

Marie Brandstedt.

administratör men de har kolle­ gor på förvaltningen inom brand, säkerhet, energi och installation.

– Alla är delaktiga från det att första strecket ritas till att det står en byggnad i full drift.

VÄSTERÅS STAD är Västmanlands största arbetsgivare och strävar efter att ge sina medarbetare stora möjligheter att utvecklas. Här finns omkring 10 000 medarbetare inom cirka 100 olika yrken inom skola, vård, omsorg, kultur, teknik, ekonomi, fastighetsförvaltning och mycket mer. Uppgiften är att erbjuda service och tjänster till Västerås invånare. Helt enkelt att få en hel stad att fungera. Västerås stad omsätter cirka 7 miljarder kronor årligen och är Sveriges sjätte största kommun med 143 000 invånare.

LÄS MER PÅ: vasteras.se

PÅ BYGGARBETSPLATSERNA KAN allt hända och det gäller att kunna fatta rätt beslut, snabbt.

Främst för att upprätthålla en god

ekonomi, men det är även mycket viktigt att tänka på arbetsmiljön för de som bygger, samt de som senare ska verka i lokalen.

– Du måste även fundera på vilka material vi använder i byggnaden för att eftersträva så liten miljöpåverkan samt så god energieffektivt som möjligt. Staden har höga krav på våra fastigheter och det är vår uppgift att se till att detta uppnås.

Tre anledningar att jobba i Västerås stad 1. DU BYGGER SAMHÄLLET

Bli en samhällsbyggare på riktigt! Som medarbetare hos Västerås stad är du med och skapar samhället, du är en del av en helhet för att få en stad att fungera väl och utvecklas vidare.

2. DU VÄXER SOM MÄNNISKA

ATT ARBETA FÖR Västerås stad

Det som är verklighetsförankrat är viktigt. Du får påverka nutid och framtid och göra skillnad i människors vardag. Det innebär möten där du växer som människa.

har gett Marie en möjlighet att få vara med och skapa staden.

Under de första sju åren var hon byggprojektledare och drev egna byggprojekt inom allt från nybyggnation av skola åk f-6 och ombyggnation på SOS alarm till mindre ombyggnationer på stadens badhus.

– Eftersom staden äger så många olika fastigheter får du vara med inom alla skeden och träffa nästin­ till alla yrkeskategorier. Min resa har varit helt fantastisk, lärorik och slitsam men värd varenda minut och då det alltid kommer nya lösningar och material blir du aldrig helt fullärd. l

3. DU FÅR CHANS ATT UTVECKLAS

Du får en arbetsgivare är handlingskraftig och vågar prova nya vägar. Du får goda förutsättningar att utvecklas inom ditt område. Här bygger du din kompetensbas snabbare och i högre grad än inom andra organisationer eller branscher, eftersom du tidigt kommer att få helhetsansvar.

NCC RECYCLING

NCC sluter sitt eget kretslopp Inom byggsektorn uppstår årligen omkring 40 procent av ­Sveriges totala avfall. NCC Recycling arbetar för att avfalls­ strömmar från bygg- och rivningsbranschen i så stor utsträckning som möjligt ska få nytt liv och återföras i nybyggnationer.

T E X T: E R I K B AC K LU N D F OTO : N CC

NCC RECYCLING TAR hand om avfall från bygg- och rivnings­ branschen. Både från den egna kon­ cernen, NCC, och externa bolag.

– Ett av våra stora mål är att sluta vårt eget kretslopp i så stor utsträckning som möjligt, säger Christopher Jonsson. Det som särskiljer oss från vanliga åter­ vinningsföretag är att vi är en del av ett byggbolag som också tar ansvar för vårt eget avfall och därmed knyter ihop krets­ loppet på ett sätt som är mycket ovanligt i vår bransch.

Lin Tennung utvecklar: – Eftersom vi är en del av byggbranschen som verkar för byggbranschen har vi en lite annorlunda infallsvinkel än ­t raditionella återvinningsbo­ lag. Vi är ett varuproducerande ­bolag som tar ett stort och lång­

22 Spetskompetens | Januari 2016

siktigt ansvar för ett hållbart samhälle. Det ger oss också möjligheten att genom att ta om hand om vårt eget avfall enk­ lare kunna återinföra det i nya ­processer och därmed minska vår resurs­a nvändning.

TIDIGARE HAR NCC genom

bolaget NCC Roads tagit hand om avfall inom stenmaterial och asfalt, det är först sedan början av 2014 som NCC Recycling tagit form och utökat sitt ansvars­ område till att även inkludera bygg- och rivningsavfall. Och NCC menar allvar med sin satsning, från att ursprungligen ha bestått av en handfull med­ arbetare rymmer NCC Recycling i dag närmare 20 medarbetare utspridda över Norden.

– Det här är framtiden, menar

Lin. Att tänka resurssmart och arbeta med ett större fokus på hållbarhetsfrågor inom den här sektorn är helt rätt, både av mil­ jöskäl och ekonomiska faktorer.

Sedan början av 2000-talet har reglerna omkring avfallshantering skärpts, en mindre del ska hamna på deponi vilket har ställt krav på nytänkande och innovation.

– Man behöver se över avfalls­ hanteringen generellt, säger Christopher. Oavsett om det handlar om ett byggföretag eller en bostadsrättsförening. Det gäller att försöka tänka nytt och lokalt. Vad kan man återvinna eller återanvända redan vid källan? Det kommer att krävas högre mobilitet och f lexibilitet i det framtida återvinningstänket för att skapa ett långsiktigt och hållbart resursutnyttjande. l

Christopher Jonsson

Lin Tennung

TITEL: Area Manager.

TITEL: Affärsutvecklare.

B ­ AKGRUND: Fil.mag. i Kemi, Umeå universitet, examen 2004.

OUMBÄRLIGT PÅ JOBBET: Den inspiration och glädje jag får från mina kollegor kan jag inte vara utan.

BAKGRUND: Diverse ­ledande

befattningar inom NCC såsom arbetschef och entreprenadchef.

OUMBÄRLIGT PÅ JOBBET:

Post-it-lappar.

FAKTA NCC RECYCLING är en sektor inom byggkoncernen NCC. Målet är att

lösa sina kunders avfallshantering på ett långsiktigt och hållbart sätt. Visionen är att i så stor utsträckning som möjligt sluta d en egna koncernens kretslopp. Sektorn är idag verksam i Sverige, Finland och Danmark med närmare 20 anställda.

LÄS MER PÅ: www.ncc.se

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

UPPSALAHEM

Uppsalahem är Uppsalas ledande bostads­bolag och har hand om cirka 15 000 bostäder. Företaget erbjuder även trainee­tjänster för personer­ i början på sin yrkeskarriär – någonting som Cajsa A ­ hlström, 27, och ­Christopher Blomqvist, 26, fick upp ögonen för.

T E X T: J O E L Å H L É N - N YST R Ö M F OTO : U P P SA L A H E M

”Få satsar så friskt på ung kompetens som Uppsalahem” CAJSA LÄSTE TILL personal­

vetare på Uppsala universitet och jobbade extra under sin studietid på bland annat Coca-Colas och Klarnas HR-avdelningar. Att valet föll på just Uppsalahem handlade om möjligheten för henne att kunna kombinera sitt intresse för samhällsfrågor med en bred HR-roll.

– Jag har alltid haft ett stort samhällsintresse och varit ­intresserad av människors ­boende. Jag ville jobba för ett före­ tag som påverkar människor och som gör skillnad. Uppsala­hem satsar mycket på unga medarbe­ tare vilket kändes extra roligt, säger hon.

Christopher å sin sida studerade Fastighet och finans med inrikt­ ning på fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Han berättar att intresset för Uppsalahem väcktes tack vare företagets engagemang för att utveckla framtidens kompetens inom fastighetsbranschen, sam­ tidigt som han, likt Cajsa, väljer att lyfta fram Uppsalahems satsning på unga medarbetare.

– Väldigt få fastighetsföretag satsar så friskt på ung kompetens som Uppsalahem, någonting som våra framgångsrika tidigare traineer är levande bevis på, säger han.

Christopher Blomqvist

UTBILDNING : Fastighet och finans vid Kung­ liga Tekniska Hög­ skolan INTRESSEN: ”Är mycket händig med skruvdragaren, vilket medför en hel del hemmafix.

För tillfället konverterar jag råvind till bostadsyta i hemma på Södermalm.”

Cajsa Ahlström

UTBILDNING: Personal­

vetarprogrammet vid Uppsala universitet INTRESSEN: ”Relations­ skapande och nät­verks­­byggande inredningsälskare med förkärlek att göra bra affärer!”

Christopher Blomqvist och Cajsa Ahlström jobbar som traineer på Uppsalahem.

FAKTA

Uppsalahem storsatsar på nya hyresrätter EN STAD MED VÄXTVÄRK

Hur kan en vanlig arbetsdag se ut för er?

Cajsa: – Som HR-trainee jobbar jag med hela kompetensförsörj­ ningsprocessen och är inblandad i många olika projekt samtidigt.

Det gör att jag får en bred inblick i hur HR jobbar verksamhetsnä­ ra och hur alla områden ”hänger ihop” från att en medarbetare börjar till att den slutar. Varia­ tionen gör att den ena arbetsda­ gen inte är den andra lik.

Christopher: – För mig som till största del arbetar inom bolagets

Mälardalsregionen är en av Europas snabbast ­växande regioner och efterfrågan på hyresrätter är stor. Uppsalahem bygger ca 500 nya hyresrätter varje år, vilket är en av de högsta nivåerna i Sverige. 2016 fyller Uppsalahem 70 år och har sedan starten byggt cirka 25 000 bostäder och idag bor närmare 30 000 Uppsala­bor i någon av bolagets bostäder.

LÄS MER PÅ:

www.uppsalahem.se

Variationen gör att den ena arbets­ dagen inte är den andra lik. förvaltningsstyrning får jag dag­ ligen ta ställning i Uppsala­hems fastighetsstrategiska angelägen­ heter. Följaktligen får jag träffa många kompetenta medarbetare från andra delar av företaget vil­ ket leder till att jag som trainee får arbetsupp­gifter från många olika områden. Arbetsuppgifter­ na blir därför väldigt varierande som trainee på Uppsalahem, vil­ ket bidrar till att ”vanliga” dagar hör till ovanligheterna.

Ni har varit på Uppsalahem i cirka sex månader nu. Hur mycket har ni utvecklats under denna tid?

Christopher: – Som ny i fastig­ hetsbranschen har jag upplevt en mycket brant utvecklingskurva det senaste halvåret. Att studera teorikunskaper på högskola i all ära, men det är en helt annan typ av kunskap jag har fått lära mig under min hittills korta tid på Uppsalahem. Det är framför allt den djupare praktiska förståel­

sen för fastighetsbranschens olika komponenter som hjälpt till att foga samman de olika delarna från högskoleutbildningen.

Cajsa: – Jag har fått en myck­ et större förståelse för hur HR fungerar och hur viktig stödfunk­t ionen är för verksam­ heten. Jag har jobbat väldigt brett och ­k astats in i f lera olika projekt vilket gjort att jag har lärt mig massor på bara några månader. l

Spetskompetens | Januari 2016 23

Sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV på xyleminc.com/jobbahososs

En effektiv lösning för vattenförsörjningen i Mexico City. Länspumpning av världens djupaste guldgruva i Sydafrika.

Ett nära samarbete med Hammarby Sjöstadsverk – Sveriges ledande forskningsanläggning för återanvändning av vatten. Över hela världen finns Xylem på plats för att hjälpa människor att använda varje droppe vatten mer effektivt.

Vi är ett världsledande företag som utvecklar pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra många varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, med tillverkning i Småland sedan mer än 110 år.

Hos oss finns goda karriärmöjligheter – både i Sverige och globalt. Gå in på xyleminc.com/jobbahososs och sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV.

xyleminc.com