Framtidsregionerna

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Juni 2015

FRAMTIDS REGIONERNA KOMPETENSUTVECKLING I DAG OCH I MORGON

HÄR FINNS MÖJLIGHETERNA

Offentlig sektor på frammarsch • Region Skåne • Kommuninvest • Jönköping • Skellefteå

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Bodil Rosvall Jönsson är inte bara näringslivschef i Region Skåne – hon är också vd för Skånes marknadskoncern Business Region Skåne.

– Vi ser Skåne som en produkt. Region Skåne arbetar med att utveckla den, medan Business Region Skåne marknadsför Skåne och stärker varumärket.

T E X T C H R I S T I A N A L B I N S S O N F OTO A N D R É D E LO I S T E D

REGION SKÅNE. STARKT ENTREPRENÖRSKLIMAT BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT

Uppdrag: Att sälja Skåne SVERIGES SYDLIGASTE LANDSKAP

är ojämnt befolkat med många i sydväst och få i nordost. I några delar dominerar livsmedelsindustrin, i andra teknik och forskningsbaserade företag och i några delar av Skåne är besöksnäringen den ledande.

Befolkningen i Skåne växer snabbt, och relativt många är utrikes födda.

– Vi har en ung och välutbildad befolkning från hela världen. Det gäller för oss att hitta verktyg för att matcha resurserna med näringslivets och arbetsmarknadens framtida behov, säger Bodil Rosvall Jönsson. Kompetensförsörjningen är en framgångsfaktor för Skånes och Sveriges konkurrenskraft.

Skånes utmaningar handlar också om att få ännu fler huvudkontor att etablera sig, samt att skapa möjligheter för att öka exporten och att skapa en attraktiv plats att leva och bo på. Det kräver en bred samverkan mellan akademin, näringslivet, kommunerna och andra aktörer.

– Skåne behöver ett växande och starkt näringsliv. Vi har ett gott entreprenörskapsklimat och vi arbetar ständigt för att ytterligare stärka innovations-

förmågan genom att investera i innovationsmiljöer och skapa bra mötesplatser, säger Bodil Rosvall Jönsson.

GENOM forskningsanläggning-

arna Max IV och ESS, som nu växer fram i Lund, blir Skåne inom några år ett centrum för världens materialforskning.

De kommer att vara ledande forskningsmiljöer inom sina respektive områden, och redan under byggfasen har de genererat affärer både i Skåne och andra delar av Sverige och Öresundsregionen.

– ESS och Max IV är stora investeringar där många länder i Europa deltar. Vår roll är att öka kännedomen för att skapa internationellt genomslag och att Sverige ska dra största möjliga nytta av anläggningarna, säger Bodil Rosvall Jönsson.

– Skånes attraktionskraft handlar inte bara om näringslivsklimatet och arbetsmarknaden. Det är viktigt att Skåne känns som en plats där människor trivs. Ett levande kulturliv, närhet mellan stad och natur, spännande evenemang och attraktioner är alla viktiga för känslan för Skåne, säger Bodil Rosvall Jönsson. l

Bodil Rosvall Jönsson är näringslivschef för Region Skåne och vd för Business Region Skåne AB.

Skåne behöver ett växande och starkt näringsliv.

PROFIL

Bodil Rosvall Jönsson Titel: Näringslivschef Region Skåne och vd för Business Region Skåne. Bor: Centrala Malmö. Utbildning: Civilekonom. Gör helst på fritiden: Umgås med familj och vänner. Förebild: För mig är entreprenörer som har modet att starta företag fina förebilder.

REGION SKÅNE I KORTHET Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i hela Skåne. Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. Region Skånes näringslivsavdelning arbetar för att stärka tillväxten i Skåne.

Marknadskoncernen Business Region Skåne har fyra dotterbolag – Event in Skåne, Film i Skåne, Invest in Skåne och Tourism in Skåne – och verkar för att attrahera turister, evenemang, filmproduktioner och investeringar till Skåne. Läs mer på skane.se och skane.com fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

FASTIGHETER I NORDEN Partner of Choice Största fastighetsfondförvaltaren i norra Europa med en stark lokal närvaro och kontor i Stockholm, Helsingfors, Oslo och Köpenhamn

GEDIGEN ERFARENHET Senior ledning som i genomsnitt besitter 20 års erfarenhet från framstående europeiska bygg- och fastighetsbolag

TVÅ INVESTERINGSSTRATEGIER Opportunistisk och Core-Plus

Tillgångar under förvaltning

25%

18%

32% 25%

SVERIGE

NORGE

FINLAND

DANMARK

www.niam.se

fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

by Wis nom å p .

5 ko r? a 16.4 , chefe på AP4 sier ostäde – n 0 a 3 b fin 15.

VD hefi ska ch alla juni na Kas rsson, m 0 e o 3 i e ag ett s And tur 5: V tisd rna: B 201 rastruk at n m a e u f l i a in ar ch M tag d i l n o i e e r a d m m l Alm tering she ane rt se s l vå land p på Rik l i t inve en t. B VD omm & Even n, vice k l ä s V lja Bat gres Con L, Ilija K på S

Nu kan alla kommuner låna grönt Kommunsektorn investerar varje år mångmiljardbelopp i projekt med fokus på hållbarhet och miljönytta. Kommunerna är faktiskt några av de största hjältarna i arbetet för att nå de 16 svenska miljömålen! Nu ser vi till att alla kommuner och landsting/regioner med bolag kan finansiera sina miljöinvesteringar med gröna lån. Enklare och mer kostnadseffektivt än med andra gröna finansieringsformer. www.kommuninvest.se/gronalan

Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Med denna enkla idé deltar 280 kommuner och landsting/regioner i ett effektivt och stabilt finanssamarbete. Kommuninvest är kommunsektorns största kreditgivare och hanterar 45 procent av den kommunala låneskulden.

fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Anpassa dig eller dö Världen är i ständig förändring. Det är sällan någonting dramatiskt.

Men så händer någonting. En atom klyvs. Någon sätter ihop ettor och nollor. Plötsligt öppnas dammarna och enorma krafter väller fram och för utvecklingen framåt. North Kingdom är en del av utvecklingens frontlinje, och för den kreative chefen, David Eriksson, är utmaningen att de ska förbli det.

M

ycket har hänt sedan North Kingdom startade sin verksamhet i liten skala 2003. Då var den digitala marknaden relativt oupptäckt och digital kommunikation handlade om att göra en innovativ webbplats. De var pionjärer och fick snabbt global uppmärksamhet.

I dag är det ett internationellt företag i absolut framkant med några av världens största företag som kunder och drygt 50 anställda fördelat på huvudkontoret i Skellefteå och kontoren i Stockholm och LA. De har växt i en värld där utvecklingen går snabbare än någonsin och gränserna blir allt otydligare.

Designar åt Google – Vi har medvetet lyft ut ordet digitalt när vi berättar om vad vi gör. För det har ingen betydelse längre. Det digitala är en viktig del, men samtidigt håller vi på att designa en produkt som ska stå i Googles flagship stores – den är i allra högsta grad fysisk. Folk ska känna på den, säger David Eriksson.

Men hur klamrar man sig fast på toppen när 3D-skrivare kan tillverka allt vi kan drömma om, individuella kompetenser är färskvara och organisationer snabbt behöver ställa om? David ser lösningen i en responsiv organisation.

– Nyligen sa vi upp folk utifrån förståelsen att

”Vi har medvetet lyft ut ordet digitalt” vi byggt ett företag där det länge tillförts nya mellanchefer. I slutändan sitter man i ett rum med tolv personer där alla har åsikter, och man tänker: Vem är det som gör någonting i det här rummet?

Ny organisation Nu har de core-teams som driver projekten framåt, med client-teams som stöd. Utöver det finns ett antal specialister.

– Specialistkompetenserna kommer att förändras mycket över tid, teamen är mer beständiga.

Det kan vara stor skillnad i uppdragen men i grunden samma individer som tar hand om det.

Förhoppningsvis är det otroligt utvecklande.

Men i en tight, optimerad värld är marginaler små och frågan är hur företag ska hantera medarbetare vars kompetenser inte längre behövs.

– Problemet är vår syn på arbete. Det kan låta kontroversiellt, men jag tror att om man ska må bra och utvecklas, kan man inte tänka på guldklockan. Företags och individers stigar korsas och skiljs åt. Det behöver inte vara dramatiskt.

fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

Ingen av de vi sa upp jobbade klart uppsägningstiden, de känner att det var häftigt att få göra en nystart och lära sig någonting nytt.

”Du präglas av dina rötter” Berikande och ögonöppnande Jo, världen förändras. Kanske ökar det behovet av bekanta miljöer. North Kingdom får hela tiden frågan varför de stannat i Skellefteå.

– Nikanor Teratologen skrev: ”Om än ditt hem är vid helvetets port så längtar du till din födelseort.” Det är sant. Du präglas av dina rötter.

Det jag uppskattat mest är att ena veckan vara i LA eller Tokyo och nästa blicka ut över Innerviks ängar. De kontraster du får här blir mycket påtagligare än i en storstad. Det är berikande och ögonöppnande.

Läs hela intervjun på skelleftea.se

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Ny teknik från Taurus ger effektivare och miljövänligare framställning av etanol

En snabbt växande marknad Taurus Energys kostnadseffektiva och miljövänliga framställning av etanol är idag på stark frammarsch som framtidens motorbränsle. Stigande oljepriser och en allt striktare internationell miljölagstiftning är några av de anledningar som bidragit till det stora intresset.

Världsmarknaden för etanol som motorbränsle uppskattas snart uppgå till mer än 300 miljarder svenska kronor per år.

Vill du vara med och växa med oss i en bransch på frammarsch besök:

www.taurusenergy.eu

Bostaden behöver dig Bostaden är en av Umeås viktigaste samhällsbyggare och vi vill erbjuda det bästa boendet i regionen. Vi växer hela tiden och behöver därför anställa nya medarbetare inom olika yrkesområden.

Just nu söker vi en kvalificerad redovisningsekonom och i höst är vi på jakt efter en byggprojektledare. Håll utkik då vi även framöver kommer att erbjuda andra spännande tjänster.

Läs mer på www.bostaden.umea.se

Kammarrätten i Jönköping söker

Kammarrättsråd, tillika vice ordförande Kammarrätten i Jönköping söker ett

Kammarrättsråd i eventuell succession

Sista ansökningsdag: 2 augusti Välkommen med din ansökan!

Mer information om dessa och andra anställningar finns på www.domarnamnden.se

Domarnämnden är en statlig myndighet som har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Nämnden ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Sveriges Domstolar består av ett 80-tal olika domstolar, myndigheter och nämnder. De delas in i allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar, hyres- och arrendenämnder, Rättshjälpsmyndigheten och Domstolsverket. Inom Sveriges Domstolar finns idag drygt 6 500 medarbetare.

www.domarnamnden.se fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Jönköpings kommun utger sig för att vara en av Sveriges mest dynamiska storstadskommuner, och det är inte något tomt snack. Akademi, polkagrisar, spelfestivaler, metallfynd och kulinariska storfräsare skapar en unik arena för företagsverksamhet.

T E X T D A N I E L C E D E R L U N D F O T O J Ö N KÖ P I N G E N E R G I

JÖNKÖPINGS KOMMUN

”Vi rustar för tillväxt” NÄR LANDETS TIO största kom-

muner jämfördes rankades Jönköping som näst bäst inom företagstillväxt och är en av kommunerna med den högsta tillväxten i antal anställda.

Jönköping kokar och näringslivschefen Camilla Littorin ser både möjligheter och utmaningar i det fortsatta arbetet.

– Med ökade möjligheter och ökat intresse från näringslivet ställs högre krav på tillgänglighet. Infrastrukturfrågor är ständigt på tapeten och det görs en stor långsiktig satsning med snabbtåg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö där Jönköping kommer att vara den naturliga och viktiga knutpunkten. En mer lättillgänglig kommun kommer att innebära en stor tillväxt och det är vad vi rustar för nu, säger Camilla Littorin.

Den infrastruktursatsning som görs inom såväl väg och järnväg som bredband ger Jönköping möjligheten att växa geografiskt.

Och norr om polkagrismeckat Gränna har spännande metallfynd gjorts och ger förutsättningar för en spännande framtid.

– Med en uppdaterad infrastruktur vidgas vårt arbetsmarknadsområde avsevärt.

Människor kan välja att bo

längre från sina arbetsplatser vilket kommer att öka attraktiviteten. Ur en mer affärsmässig vinkel har man hittat sällsynta jordartsmetaller norr om Gränna som används i moderna tekniska enheter.

Skulle gruvan startas öppnas enorma utvecklingsmöjligheter för befintligt näringsliv, nya företag, produkter och FoU, säger Camilla Littorin.

EN SJÄTTEPLACERING I initiativet

European Smart Cities och en andraplats i ”Bäst att bo 2015” visar på regionens potential.

Jönköping har en stor bredd samtidigt som man har flaggskepp inom många områden.

Världens största datorfestival Dreamhack hålls två gånger per år i staden, världens största skogsmässa Elmia Woods arrangeras vart fjärde år och världskocken Tommy Myllymäki är ett exempel på en av många lokala entreprenörer som sätter Jönköping på världskartan.

– I ett ekonomiskt hänseende står Jönköping väl rustat för framtiden. I och med vår geografiska placering och vårt starka näringsliv är det en bra plats att både bo och verka på. Vi har alla förutsättningar att bli en av landets viktigaste regioner i framtiden, avslutar Camilla Littorin. l

Camilla Littorin är näringslivschef i Jönköping, en expansiv stad som bland annat bygger en helt ny stadsdel – Södra Munksjön. Den första etappen ska stå klar om 15 år, och om 30 år ska Södra Munksjön rymma bostäder för 12 000–­ 14 000 människor, arbetsplatser för 11 500 och cirka 450 000 kvadratmeter kommersiella ytor.

Jönköping är en bra plats att bo och verka på.

PROFIL

Camilla Littorin Titel: Näringslivschef. Bor: Karshult utanför Taberg.

Intressen: Jag är allmänpolitiskt intresserad, älskar att plocka svamp, resa och att laga och äta god mat. Om Jönköping: Här är det ren luft, nära till naturen och nästan alla har sjöutsikt. Här finns faktiskt allt det som man som storstadsmänniska drömmer om.

JÖNKÖPINGS KOMMUN I KORTHET Vid södra änden av Vättern ligger Jönköping, en mycket expansiv kommun med 132 349 invånare. Det är en residensstad och administrativt centrum i regionen med flera statliga myndigheter. Staden är en utpräglad handelsstad och ett nav för logistiken i södra Sverige, och genom Elmia ett centrum för mässor. Jönköping är Sveriges fjärde hotelltätaste och femte restaurangtätaste kommun. Läs mer på: www.jonkoping.se fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

MED EN VÄRLDSUNIK METOD,

RENAR VI ANVÄND GLYKOL KAN ÅTERANVÄNDAS

SÅ ATT DEN

Vi har tagit fram en världsunik reningsmetod där vi

EU:s AVFALLSHIERARKI

renar använd glykol så att den kan återanvändas igen.

Därmed sluts kretsloppet. Det betyder att jordens resurser sparas då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs.

Det betyder också, att glykolavfallet lyfts i EU:s avfallshierarki från nivå 4 (energiutvinning) till nivå 2 (återanvändning). Det är vi stolta över.

FÖREBYGGA UPPKOMST

1

Genom styrmedel av olika slag skall mängden avfall minimeras.

ÅTERANVÄNDA

2

Allt avfall skall i så hög grad som möjligt återanvändas.

ÅTERVINNA MATERIAL

3

Då råvaror kan återvinnas sparas stora resurser.

UTVINNA ENERGI

4

Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning.

DEPONERA

5

Sista alternativet, deponering.

Glykol

Vår vision är att med vår reningsmetod av glykol, vara det ledande cleantech-företaget för partners och länder som vill möjliggöra för återanvändning av glykol och därmed bidra positivt till vår gemensamma ekonomi, miljö

UNIK RENINGSMETOD Recyctecs unika reningsmetod gör att använd glykol kan återanvändas i princip hur många gånger som helst.

Användare

och till en mer hållbar värld.

Återvinningsföretag

Vill du hålla dina miljölöften och bidra till en mer hållbar värld?

Läs mer om hur vi kan göra det tillsammans, på recyctec.se

Recyctec Holding AB (publ.) Ideon Gateway, Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund, Sverige Tel: 010 - 33 00 288 E-post: info@recyctec.se Webb: recyctec.se

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Med låg lokal- och markhyra, en kvart med pendeltåget från centrala Göteborg och en vision om att Jantelagen är död hoppas Ale kommun nu locka fler entreprenörer till den anrika brukskommunen.

TEXT JOSEFIN LINDBERG FOTO PRESS

ALE KOMMUN. NYTÄNKANDE OCH FRAMÅTANDA BYGGER ALES NÄRINGSLIV

Ale klättrar mot toppen TVÅ ÅR I rad har Ale blivit utsedd till Årets klättrare när Svenskt Näringsliv rankar företagsklimatet i landets kommuner.

– Att vi nått dit är tack vare ett starkt engagemang från såväl politiker, tjänstemän som från näringslivet. Resultaten för 2015 visar på ytterligare förstärkt företagsklimat. Vi är bäst i Sverige vad gäller medias attityder till företagande samt tillgång till vägnät, tåg och flyg och vi är nu topp tre inom Göteborgsregionen, säger Pia Areblad som är näringslivschef i kommunen.

Ale är en gammal bruksort och Pia berättar att bruksorter är ökända för att ha Jante som rättesnöre. Men så är det inte i Ale. Här har istället bruksortens finaste egenskaper gått i arv och kommunen går samman för att skapa nya möjligheter. Näringsliv, föreningsliv och kommun arbetar tillsammans för att lyfta företagsklimatet och sätta Ale på kartan.

– Ett exempel på detta är när vi tidigare i år arrangerade en världscuptävling i snowboard med 10 000 besökare, men utan snö. Hur skulle det gått till om Jante levde kvar som rättesnöre här?

I Ale har kommunen gett näringslivet reell makt och det är näringslivet själva som

rekryterar näringslivschefen.

Pia Areblad blev rekryterad förra året.

Hon var tidigare vd på ett företag vars affärsidé var att få verksamheter att tänka nytt och få tillgång till sitt kreativa kapital genom att använda kreatörer som katalysatorer för innovation och nytänkande.

Ett exempel på hur detta verkar i praktiken är nystartade Webfab, där entreprenörer inom e-handelutvecklar sina idéer i samklang med kreativa näringar.

– I en dynamisk miljö får entreprenörer möta andra människor och utvecklas tillsammans genom workshops, seminarier och ömsesidigt utbyte av erfarenheter, säger Pia Areblad.

Webfab är ett initiativ taget av kommunen med syftet att stimulera företagandet och främja tillväxten men kommunen har mer än innovativa inkubatorer.

HANTVERK, INDUSTRITEKNIK OCH

energiteknik är specifika styrkor i Ale kommun sedan länge.

– I kommunen finns aktiva företagsnätverk och en företagslots som garanterar högst fyra veckors väntan för att få ett första möte med representanter för alla tillstånds instanser. l

Pia Areblad är näringslivschef och tror på Ales unika potential när det kommer till företagande.

I en dynamisk miljö får entre­ prenörer utvecklas tillsammans.

PROFIL

Pia Areblad Titel: Närignslivschef i Ale kommun. Gör helst på fritiden: Yogar, reser, hänger med familj och vänner och seglar.

Bäst med Almedalen: Almedalen ger mig en kunskapsinhämtning på ett sätt jag inte kan få någon annanstans. Det är högt i tak och du kan föra samtal med vem som helst.

ALE KOMMUN I KORTHET I Ale kommun är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Götaälvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är också en tillgång. Med bara en kvarts pendling till centrala Göteborg erbjuder Ale kommun ett attraktivt företagsklimat för entreprenörer inom olika näringar. Välkommen till Ale kommun! Läs mer på: www.ale.se fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

I ett helt nytt reningsverk i Jönköping kan Recyctec rena och återställa använd glykol till sin renaste form. Genom en världsunik metod kan glykolen användas om och om igen, och på så sätt skapa ett kretslopp istället för att glykolen ska gå förlorad.

TEXT SOFIE LUNDMARK FOTO SHUTTERSTOCK, PRESS

RECYCTEC AB

”Vår metod är världsunik” DET ÄR ONÖDIGT att elda upp

natur­resurser om man inte behöver. Så reso­nerade Göran Ahlquist och Roland Magnusson när de 2008 startade Recyctec med visionen att spara på glykol, en av naturens ändliga resurser som kommer från olja. I dag, sju år senare, är Recyctec ett Clean Tech företag för rening samt återanvändning av glykol – de första i världen som lyckats återställa glykolen till ursprungligt skick.

Glykol har ett stort an­ vändnings­område världen över. Glykol används bland annat som frostskydd i förbränningsmotorer, i olika typer av kylarvätskor för kyloch frysanläggningar) samt som frostavisning på flygplan.

– På Recyctec renar vi glykolen från dess tillsatser och återställer den till en klar och fin vätska. Förenklat kan man förklara det som att de flesta lämnar in sina bilar för att byta glykol på en verkstad.

Med jämna mellanrum hämtar avfallsbolag upp glykol från verkstäder och andra aktörer som hanterar glykol, som sedan transporteras till oss.

Hos oss renas glykolen, och när vi har processat klart så transporteras glykolen till kemikalieföretag. D ­ är tillsätter man olika ämnen beroende på vad glykolen ska användas

PROFIL

Göran Ahlquist

Recyctec har skapat en ny och världsunik reningsmetod där resultatet blir att man kan återanvända glykolen om och om igen. Med hjälp av den nya reningsmetoden lyfter Recyctec glykolavfallet i EU:s avfallshierarki från energiåtervinning till återanvändning. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs.

Titel: Vd. Gör helst på fritiden: Jag är sportnörd och följer allra helst handboll.

Bästa uppfinningen: Förutom Recyctec?

Jag uppskattar hjärtstartaren, den har räddat och kommer att rädda många liv.

Vi renar glykolen från dess tillsatser och återställer den till en klar och fin vätska. till, och på så vis sluter vi ett kretslopp istället för att glykolen går förlorad, säger Göran Ahlquist, vd.

I DAG HAR Recyctec en

världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt placerad vid E4 strax söder om Jönköping. Med en lika världsunik metod som svarar mot ett globalt behov av ändliga naturresurser är expansionsmöjligheterna

stora. Redan i dag har man börjat vända blicken mot våra grannländer samt Europa och Asien.

– En stor anledning till att vi vänder oss mot den globala marknaden är glykolens stora användningsområde inom textilindustrin. Det är inte många som vet att polyester tillverkas av glykol.

Recyctecs världsunika metod för hantering av glykol gör skillnad för hela

samhället. Ur samhälls­ ekonomisk synpunkt minskar importen av glykol för varje liter Recyctec renar i sin an­läggning.

– Glykol är giftigt och ska absolut inte dumpas i avloppet eller naturen. Bara i Sverige förbränns eller försvinner genom utsläpp i avloppen många miljoner liter använd glykol per år.

Så visst finns det planer på expansion. l

RECYCTEC I KORTHET Recyctec identifierade runt 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Sedan dess har företaget utvecklats metodiskt och i ett behärskat tempo. Man har hela tiden varit noga med att lägga en stabil grund.

I dag har Recyctec en världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt placerad i Jönköping. Läs mer på: www.recyctec.se fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Flytta ditt företag närmare världen!

• Arlanda 7 minuter

• Uppsala 9 minuter • Stockholm 27 minuter

Fördel Knivsta Välkommen till en ung växande kommun, mitt i Sveriges hetaste marknadsområde!

Det unika läget i Arlandaregionen och de goda kommunikationerna är några av fördelarna med Knivsta.

Här finns välbelägen tomtmark för såväl små som stora företag inom kontor, industri, hantverk och handel.

hrcommitment.se www.knivsta.se

fr a mtidsr egioner na | j uni 2015

HELA DENNA DEL ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Röntgenapparatur, pacemakers eller mikrochip. Många av framstegen inom den medicinska forskningen kräver avancerad teknik och ett samarbete mellan akademi och klinik. Det har Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund på Lunds universitet tagit fasta på i sitt samarbete med Institutionen för biomedicinsk teknik på LTH i Lund.

T E X T J O S E F I N L I N D B E R G F O T O P R E S S , P R I VAT

LUNDS UNIVERSITET

Samarbete ger framgång THOMAS LAURELL ÄR professor på Institutionen för biomedicinsk teknik på Lunds tekniska hög­skola som bildades 2014.

Där arbetar han med teknikutveckling inom den medicinska sfären.

– Att bedriva forskning tillsammans med Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund på Lunds Universitet ger våra studenter och seniora forskare möjlighet att jobba med kliniskt material och bidra till en lösning av kliniska frågeställningar, säger han.

GENOM ATT SAMMANFÖRA

klinik och akademi kan den medicinska forskningen nå nya höjder. I ett av labben på Institutionen för biomedicinsk teknik kan exempelvis kemister eller mikrobiologer och nanofysiker och elektroingenjörer slå sina kloka huvuden ihop och skapa innovativa medicinska lösningar för framtiden.

– Det är en otrolig blandning av kompetens i våra labb och alla är experter på sin sak. Det skapar starka synergieffekter.

I slut­ändan strävar alla efter en klinisk lösning, vilket är oerhört inspirerande att jobba mot, berättar Thomas Laurell.

På Institutionen för biomedicinsk teknik bedrivs forskning

PROFIL

Thomas Laurell Titel: Professor på Institutionen för biomedicinsk teknik, LTH. Utbildning: Civilingenjör i Elektroteknik.

Intressen: Familj, foto, jakt, fiske, skog, sjö och hav.

Blandningen av kompetens skapar starka synergieffekter, menar Thomas Laurell. Han är professor och leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla nya diagnostiska metoder baserat på användning av mikrochip.

Genom att samarbeta kan alla göra det ­man är absolut bäst på. inom allt ifrån biomarkörer och medicinsk signalbehandling till biomekanik och mikrochip.

De medicinska samarbetena är viktiga, för utan dem hade Thomas och hans forskarteam kanske inte haft en möjlighet att förstå de medicinskt komplicerade frågeställningarna och inte heller verifiera resultaten.

– Genom att samarbeta

kan alla göra det man är absolut bäst på och samtidigt växer kunskapsbasen hela tiden i gruppen, säger Thomas.

ATT SAMARBETA FÖR en effektiv vård är viktigare än någonsin och en av framtidens stora utmaningar.

– Medellivslängden ökar hela tiden och behovet av medicinsk forskning kombinerat med tek­niska

innovationer med den.

Medicintekniska produkter och lösningar skapar förutsättningar för att både diagnosticera och behandla.

Det bidrar till bättre hälsa och en högre livskvalitet ­för patienten men är också viktigt ­ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, då exempelvis cancer­behandling är extremt dyrt, säger Thomas Laurell. l

LTH I KORTHET Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund, IKVL (prefekt: professor Bo Baldetorp), tillhör Medicinska Fakulteten vid Lunds Universitet och bedriver forskning/utveckling och undervisning inom flertalet medicinska ämnen. Verksamheterna sker i en mycket kreativ fysisk närmiljö tack vare väletablerade samarbeten, kopplingar och nätverk till Skånes Universitetssjukhus, Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga Fakulteten/LU. Läs mer på: www.lu.se fr a mtidsr egioner na | j uni 2015