Framtidsregionerna - Dagens Samhälle by Find1 AB

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

FRAMTIDSREGIONERNA juni 2014

Kompetensutveckling i dag och i morgon

Här finns jobben

Offentlig sektor på frammarsch • Public Partner • ccccc • vvvvvvv ... och många fler

I DETTA NUMMER Näringslivsutveckling • Jobb och karriär inom offentlig sektor Offentlig upphandling • Ledarskap inom Offentlig sektor

Vi är din hjälp i hemmet och på företaget.

Veteranpoolen har erfarenheten Veteranpoolen är seniorbemanningsbolaget som erbjuder hushållsnära tjänster till privatpersoner och bemannar företag. Våra medarbetare är avtals- och ålderspensionärer som arbetar med stor glädje för att de vill och kan. Välkommen till ett av våra 36 kontor runt om i Sverige!

Ring 020-350 355 • www.veteranpoolen.se

Privat

Företag

Detta är en annons från Akademikernas a-kassa

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Detta är en annons från Akademikernas a-kassa

Framtidsregionerna

Välkommen

Hur många månader Hur många månader klarar du dig utan lön? Hur många månader klarar du dig utan lön? Har du funderat på hur många månader du klarar dig utan Hur många månader lön om du skulle bli av med jobbet? När du är medlön? i a-kassan klarar du dig utan Har du funderat på hur många månader du klarar utan får du runt 15 000 kronor i månaden om du skulle dig bli arlön om skulle bli av med jobbet? När dudu ärklarar med i dig a-kassan klarar du dig utan lön? betslös. Både anställda och företagare kan vara med. Har du du funderat på hur många månader utan får du runt 15 000 kronor i månaden om du skulle bli ar-

JUNI 2014

Detta är en annons från Akademikernas a-kassa

L E DAR E

Detta är en annons från Akademikernas a-kassa

igen heller. och pappa inte mamma vill att jag flyttar hem igen heller.

24 togtog 23 % % arbetsgivaren arbetssökanden kontakt och anställde med arbetsgivaren JOBB 24 %till arbetsgivaren tog 23 % % via arbetssökanden 18 vänner kontakt och anställde tog kontakt med arbetsgivaren 24 % arbetsgivaren togtog 6 annons 23%%viaarbetssökanden 18 % viaoch vänner kontakt anställde med arbetsgivaren Källa: SCB 6 % via annons 23 % % via arbetssökanden tog 18 vänner kontakt med arbetsgivaren 6 % via annons SCB 18 % viaKälla: vänner Källa: SCB 6 % via annons Källa: SCB

Arbetslösheten i Sverige Arbetslösheten Arbetslösheten i Sverige 8,6 % av de som vill och kan jobba är arbetslösa. i Sverige Arbetslösheten

8,6 %%avavdeungdomar som vill och 23,9 15kan jobba är arbetslösa. iarbetslösa. Sverige 24 8,6år% av de som vill och 23,9 % ungdomar 1530,5 arbetslösa kan jobbaav ärde arbetslösa. 24 arbetslösa. 8,6 % deungdomar harår varit i som mer vill än 6och 23,9 %avdet av 15månader. 30,5 % av de arbetslösa kan jobba är arbetslösa. 24 år arbetslösa. har varit i mer än 6 1523,9 % det av de ungdomar 30,5 arbetslösa Källa: SCB månader. 24 arbetslösa. harår varit det i mer än 6 månader. 30,5 % av de arbetslösa Källa: SCB har varit det i mer än 6 månader.Källa: SCB

Kontakter vanligaste vägen till JOBB Kontakter

vanligaste vägen 24 % arbetsgivaren tog kontakt anställde tillochJOBB 23 % arbetssökanden tog kontakt med arbetsgivaren 24 % arbetsgivaren tog 18 % viaoch vänner kontakt anställde 6 %%viaarbetssökanden annons 23 tog kontakt med arbetsgivaren

SCB 18 % viaKälla: vänner 6 % via annons

Arbetslösheten i Sverige

Källa: SCB

Gå med a-kassan när Gå med a-kassan när du ditt första jobb. Gåfår med a-kassan när du får ditt första jobb. Gå med a-kassan när du får ditt första jobb. Välj vilken a-kassa som passar dig på: du får ditt första jobb. Välj vilken a-kassa som passar dig på:

Källa: SCB

www.väljaakassa.se www.väljaakassa.se www.väljaakassa.se www.väljaakassa.se

Detta är en annons från Akademikernas a-kassa

JENNY Jurnelius Ålder: 40 JENNY Bor: Hus från 1920 Yrke: Egenföretagare, Jurnelius

design, Danmarks fotograf/formgivare Yrke: Ålder:Egenföretagare, 40 Designskole, Köpenhamn Utbildning: Industrifotograf/formgivare Bor: Hus frånMA 1920 Klarar du dig utan lön? design, Danmarks Utbildning: MA IndustriYrke: Egenföretagare, Knappast. Och jag tror Designskole, Köpenhamn design, Danmarks fotograf/formgivare inte mamma och pappa Klarar du dig utan lön? Designskole, Köpenhamn Utbildning: MA Industrivill att jag flyttar Knappast. Och jaghem tror Klarar du dig utan lön? design, Danmarks igen heller. inte mamma och pappa Knappast. Och jag tror Designskole, Köpenhamn vill att jag hem inte mamma pappa Klarar du flyttar digoch utan lön? igen heller. vill att jag flyttar Knappast. Och jaghem tror

fotograf/formgivare Ålder: 40 Utbildning: IndustriBor: Hus frånMA 1920 design,Egenföretagare, Danmarks Yrke: Designskole, Köpenhamn fotograf/formgivare Klarar du digMA utan lön? Utbildning: IndustriKnappast. Och jag tror design, Danmarks inte mamma och pappa Designskole, Köpenhamn vill att jag hem Klarar du flyttar dig utan lön? igen heller.Och jag tror Knappast. inte mamma och pappa vill att jag flyttar hem igen heller.

Källa: SCB

Arbetslösheten 8,6 % av de som vill och kan jobba är arbetslösa. i Sverige 23,9 % av ungdomar 1524 8,6år%arbetslösa. av de som vill och 30,5 % avärde arbetslösa kan jobba arbetslösa. har varit i mer än 6 1523,9 % det av ungdomar månader. 24 år arbetslösa. 30,5 % av de arbetslösa Källa: SCB har varit det i mer än 6 månader.

fota en lägenhet i Aspudden. a-kassan och då var det skönt att jag sedan länge varit med, avslutar Jenny och skyndar i väg till ytterligare ett uppdrag. I dag ska hon fota en lägenhet i Aspudden.

Hur många månader

vanligaste vägen till JOBB 24 %Kontakter arbetsgivaren tog kontakt ochJOBB anställde till vanligaste vägen

JENNY Jurnelius JENNY Ålder: 40 JENNY Jurnelius Bor: Hus från 1920 Yrke: Jurnelius Ålder:Egenföretagare, 40 JENNY fotograf/formgivare Bor: Hus Ålder: 40från 1920 Utbildning: IndustriYrke: Egenföretagare, Jurnelius Bor: Hus frånMA 1920

upprörda när deklara hör sig till lön? oss. Flera tror de kommer att få 80 – Många blundar för av detta har vi märkt, sägerattErica Spillberg, länge du skulle dig utan procent avblundar hela lön från a-kassan, men stämmer inte alltid, handläggare på sin Akademikernas Dedet blir både förvånade – Många för detta har via-kassa. märkt, säger Erica Just nu är drygt 436 000 arbetslösa i Sverige. Har du Spillberg, funderat på och hur fortsätter Erica. upprörda när de hör av sig till oss. Flera tror att de kommer att få 80 handläggare på klara Akademikernas a-kassa. De blir både förvånade och länge du skulle dig utan lön? procent av hela sin lön från a-kassan, men det stämmer inte alltid, upprörda när de hör sig har till oss. Flera tror de kommer att få 80 – Många blundar för av detta vi märkt, sägerattErica Spillberg, 80 procent under 18 700 fortsätter Erica. procent av hela lön från a-kassan, men inte alltid, handläggare på sin Akademikernas a-kassa. Dedet blirstämmer både förvånade och Om du tjänar under i månaden detatt 80de procent av lönen fortsätter Erica. upprörda när de hör 18 av 700 sig till oss. Fleraärtror kommer att få 80 som gäller, men intelön om du har en högre 80 procent under 18 700 procent av hela sin från a-kassan, menlön. det stämmer inte alltid, – Tjänar du mer är det bra om du tecknar en inkomstförsäkring Om du tjänar under 1818 700 i månaden är det 80 procent av lönenvia 80 procent under 700 fortsätter Erica. facket, informerar Erica. Om du inte har det så du i alla runt som gäller, men inte 18 om700 du ihar en högre Om du tjänar under månaden är lön. det 80får procent av fall lönen 15 000 i månaden Akademikernas. inte allt, men via i – Tjänar dumen mer ärfrån det bra om entäcker inkomstförsäkring som gäller, inte om du hardu entecknar högreDet lön. 80 procent under 18 700 alla fall det grundläggande. facket, Om du har du i alla runt – Tjänar du mer ärErica. det om duinte tecknar en så inkomstförsäkring via Om duinformerar tjänar under 18bra 700 i månaden ärdet det 80får procent av fall lönen 15 000 i månaden från Akademikernas. Det täcker inte allt, men i facket, informerar Erica. Omhar duen inte har det som gäller, men inte om du högre lön.så får du i alla fall runt Samma villkor för företagare alla fallidet 15 000 månaden Det inte allt, men via i – Tjänar dugrundläggande. mer ärfrån det Akademikernas. bra om du tecknar entäcker inkomstförsäkring Jenny Jurnelius är företagare medhar i Akademikernas. alla fallinformerar det grundläggande. facket, Erica. Omoch du inte det så får du i alla fall runt – var det för en självklarhet att gå med jag inte avslutat Samma villkor företagare 15För 000mig i månaden från Akademikernas. Det när täcker allt, mina men i studier, säger Jenny. För att våga det skönt att ha aJenny ärför företagare ochsatsa med känns i Akademikernas. Samma villkor företagare alla fallJurnelius det grundläggande. kassan i ryggen. Och även jagoch som företagare harjag rätt till ersättning, – För mig var det en självklarhet att gåimed när avslutat mina Jenny Jurnelius är företagare med Akademikernas. berättar hon. studier, säger Jenny. För att våga satsa känns det skönt att ha a– För mig villkor var det för en självklarhet att gå med när jag avslutat mina Samma företagare – För att få låna till huset hade banken ett krav på att jag var med kassan i säger ryggen. Och även som företagare harskönt rätt till studier, Jenny. För attjag våga satsa känns det attersättning, ha a- i Jenny Jurnelius är företagare och med i Akademikernas. a-kassan och skönt jagföretagare sedan varit med, avslutar berättar hon. kassan i ryggen. Och även jag att som harjag rätt till ersättning, – För mig vardå detvar endet självklarhet att gå medlänge när avslutat mina Jenny och skyndar i väg till ytterligare ett uppdrag. I dag ska hon i – För att få låna till huset hade banken ett krav på att jag var berättar hon. Jenny. För att våga satsa känns det skönt att ha med studier, säger afota iOch Aspudden. a-kassan och då till var det skönt jagföretagare sedan länge med, avslutar – Förenatt få låna huset hade banken ett krav påvarit att jag var med i kassan ilägenhet ryggen. även jag att som har rätt till ersättning, Jenny och skyndar i väg till ytterligare ett uppdrag. I dag ska hon a-kassan och då var det skönt att jag sedan länge varit med, avslutar berättar hon. fota en lägenhet i Aspudden. Jenny ochfåskyndar väg till ytterligare I dag ska med hon i – För att låna till ihuset hade bankenett ettuppdrag. krav på att jag var

klarar du digmånader utan lön? Hur många klarar du dig utan lön?

lön om du skulle bli av med jobbet? När du är med i a-kassan Just nu ärfunderat drygt 436 000 arbetslösa imånader Sverige. Har du funderat på hur betslös. Både och kan vara med. Har durunt på hur många du klarar dig utan får du 15anställda 000 kronor iföretagare månaden om du skulle bli arlänge dudu skulle klara lön om skulle blidig avutan med jobbet? Närkan du vara är med i a-kassan betslös. Både anställda ochlön? företagare med. – Många blundar för detta har vi märkt, säger Erica Spillberg, Just nu är drygt 436 000 arbetslösa i Sverige. Har du funderat på hur får du runt 15 000 kronor i månaden om du skulle bli arhandläggare på Akademikernas a-kassa. De blir både förvånade länge du skulle klara dig utan lön? Just nu ärBåde drygtanställda 436 000 arbetslösa i Sverige.kan Harvara du funderat hur betslös. och företagare med. på och

Har du funderat på hur många månader du klarar dig utan lön om du skulle bli av med jobbet? När du är med i a-kassan får du runt 15 000 kronor i månaden om du skulle bli arbetslös. Både anställda företagare kanduvara med.dig utan Har du funderat på huroch många månader klarar lön om du skulle bli av med jobbet? När du är med i a-kassan

Just du nu runt är drygt arbetslösa i Sverige.om Har funderat på hur får 15436 000000 kronor i månaden duduskulle bli arlänge du skulle klara dig utan lön? betslös. Både anställda och företagare kan vara med. – Många blundar för detta har vi märkt, säger Erica Spillberg,

handläggare på Akademikernas a-kassa. De blir förvånade Just nu är drygt 436 000 arbetslösa i Sverige. Harbåde du funderat på och hur upprörda när de hör av sig till oss. Flera tror att de kommer att få 80 länge du skulle klara dig utan lön? hela sinförlöndetta frånhar a-kassan, men det Erica stämmer inte alltid, –procent Mångaavblundar vi märkt, säger Spillberg, fortsätter Erica. handläggare på Akademikernas a-kassa. De blir både förvånade och upprörda när de hör av sig till oss. Flera tror att de kommer att få 80 80 procent 700 procent av helaunder sin lön18 från a-kassan, men det stämmer inte alltid, Om du tjänar fortsätter Erica.under 18 700 i månaden är det 80 procent av lönen som gäller, men inte om du har en högre lön.

– Tjänar du mer är det bra om du tecknar en inkomstförsäkring via 80 procent under 18 700 facket, Erica. Omi månaden du inte harärdet du i alla runt Om duinformerar tjänar under 18 700 detså 80får procent av fall lönen 15 000 i månaden från som gäller, men inte omAkademikernas. du har en högreDet lön.täcker inte allt, men i fall det –alla Tjänar dugrundläggande. mer är det bra om du tecknar en inkomstförsäkring via facket, informerar Erica. Om du inte har det så får du i alla fall runt Samma villkor för 15 000 i månaden frånföretagare Akademikernas. Det täcker inte allt, men i Jenny är företagare och med i Akademikernas. alla fallJurnelius det grundläggande. – För mig var det en självklarhet att gå med när jag avslutat mina

studier, säger Jenny. För att våga satsa känns det skönt att ha aSamma villkor för företagare kassanJurnelius i ryggen.ärOch även jagoch sommed företagare har rätt till ersättning, Jenny företagare i Akademikernas. –berättar För mighon. var det en självklarhet att gå med när jag avslutat mina – För att få låna till huset hade banken ett krav på att jag var med studier, säger Jenny. För att våga satsa känns det skönt att ha a- i a-kassan och då var skönt sedan länge med, avslutar kassan i ryggen. Ochdet även jag att somjagföretagare harvarit rätt till ersättning, Jenny och skyndar i väg till ytterligare ett uppdrag. I dag ska hon berättar hon. i Aspudden. –fota Förenattlägenhet få låna till huset hade banken ett krav på att jag var med i a-kassan och då var det skönt att jag sedan länge varit med, avslutar Jenny och skyndar i väg till ytterligare ett uppdrag. I dag ska hon fota en lägenhet i Aspudden.

Kontakter vanligaste vägen Kontakter till JOBB Kontakter vanligaste vägen

DAGENS UNGA VILL GÖRA SKILLNAD – OFFENTLIG SEKTOR MÅSTE TA CHANSEN En ny våg sveper över Sverige där framtidens professionella letar efter arbetsgivare som erbjuder meningsfulla arbetsuppgifter och där de får göra skillnad på riktigt. Detta är precis vad offentlig sektor kan erbjuda och konkurrera med. Tillsammans ska vi se till att detta når varje student på varje universitet och högskola i Sverige.

DETTA ÄR EN enorm möjlighet att

attrahera rätt kompetens till rätt tjänst och i och med att offentlig sektor har stora pensionsavgångar framför sig och ska rekrytera in över en halv miljon människor är förutsättningarna fantas tiska. Det är dock extremt stor konkur rens om studenternas uppmärksamhet i dag då de uppvaktas varje dag på sina skolor och det gäller att nå genom bruset för att kunna visa dem allt det som offentlig sektor har att erbjuda. VI PÅ FRAMTIDSVERKET jobbar med att

förmedla vad det finns för möjligheter för studenterna genom att bland annat delta på landets arbetsmarknadsmässor. När vi presenterar utbudet av jobb möts vi ofta av förvåning hos studenterna, ”jaha, kan jag som ekonom jobba inom offentlig sektor?”. Samtidigt blir studenterna alltid positivt överraskade, intresserade och nyfikna på den offentliga sektorn. Denna positiva inställning för jobben inom offentlig sektor är en förutsättning, men inte tillräckligt för att de ska välja ett jobb inom det offentliga. Vad är det som krävs och vad behöver vi göra? Jo, att kommunicera, informera och visa upp de fantastiska och engagerade människorna inom den offentliga sektorn som dagligen gör skillnad i samhället. Detta leder i sin tur till att studenter kan se konkreta exempel på meningsfulla arbetsuppgifter och som man kan se som en attraktiv väg att gå. Redan från första terminen finns det enorma möjligheter att knyta rätt profil till sin verksamhet. Genom att ta in exempelvis praktikanter

”Den offentliga sektorns tid är nu – det som krävs är att det satsas på att locka rätt kompetens till rätt plats.” och studentmedarbetare ger man studen terna viktig arbetslivserfarenhet, något som är centralt för många arbetsgivare då det är dags att anställa. DEN OFFENTLIGA SEKTORNS tid är nu

– det som krävs är att resurserna prioriteras och att det satsas på att locka rätt kompetens till rätt plats. Så kan den offentliga sektorn locka de allra bästa? Mitt svar är ja, jag är över tygad om att de kan hitta de absolut bästa studenterna med hjärtat på rätt ställe. Genom att bygga en intern stolthet, konkretisera erbjudandena och visa upp sina medarbetare och de interna karriär vägarna så kommer den offentliga sektorn tas emot med öppna armar av studenter na. Detta skulle innebära att alla vinner – för vi är alla delägare och framtiden är den enda tid vi kan påverka. n

Maria Högberg

Välj vilken a-kassa som passar dig på: Välj vilken a-kassa som passar dig på:

Vd Framtidsverket, som erbjuder matchning av framtidens professionellas kompetenser och drivkrafter med offentlig sektors behov och utmaningar.

REDAKTION PROJEKTLEDARE: Mikael Owilli, mikael.owilli@find1.se, 08-525 014 26, 0704-12 61 80 PRODUKTIONSLEDARE: Tijana Mladenovic, tijana.mladenovic@find1.se PRODUKTION: Oh My, ohmy.nu SKRIBENTER: Christian Albinsson, Daniel Cederlund, Lina Hovling, Rickard Lindholm, Sofie Lundmark, Sara Thun ART DIRECTOR: Fanny Lundstedt OMSLAGSILLUSTRATION: Amanda Berglund TRYCK: xxxxx

Find1. Östermalmsgatan 87C, 114-59 Stockholm. Org. nummer: 556864-4396. E-post: info@find1.se. Växel: +46 (0)8 525 014 20.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

Post- och telestyrelsen

JUNI 2014 FOTO: LINA HOVLING

”Vi kallar det en tävling, men de som egentligen vinner är de män niskor som får tillgång till tjänster och produkter som gör deras livskvalitet bättre.”

I KORTHET

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS, är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige.

GÖR:

Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, IT och radio. PTS vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. ANTAL MEDARBETARE:

Cirka 280 i Sverige. MEDARBETARNAS BAKGRUND:

Många är ingenjörer, jurister och ekonomer. Här finns även samhällsvetare, kommunikatörer och flera olika typer av handläggare. Vi är ungefär drygt hälften kvinnor och knappt hälften män, och den genomsnittliga åldern är 45 år.

Över 100 deltagare samlades för att lyssna till inspirerande talare och applådera vinnarna i Post- och telestyrelsens senaste innovationstävlingar under myndighetens Innovationsdag på Norra Latin i Stockholm den 27 maj.

SOM ARBETSGIVARE: Vi på PTS är angelägna om att våra anställda mår bra och har förutsättningar att presentera goda arbetsresultat. Därför satsar vi på intressanta och utvecklande arbetsuppgifter liksom tillgång till kompetensutveckling för alla. På PTS värdesätter vi en god balans mellan arbete och fritid, och vi har förmånliga arbetsvillkor.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

ANNONS Framtidsregionerna

TEMA: Näringslivsutveckling

JUNI 2014

HAN ÄR MANNEN BAKOM HAPARANDAS HANDELSBOOM Riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht är mannen som övertygade Ingvar Kamprad om att Haparanda förtjänade ett Ikea. Tack vare honom har staden växt och blivit en blomstrande tillväxtregion. TEXT SOFIE LUNDMARK FOTO PRESS

HUR SKAPAS LOKAL och regional tillväxt? Den frågan ställde sig Sven-Erik Bucht när han bestämde sig för att försöka locka Ikea till Haparanda. Sagt och gjort, Sven-Erik träffade Ingvar Kamprad och inte långt därefter gav Ikea klartecken för öppning av Sveriges nordligaste varuhus. Precis på gränsen mellan Sverige och Finland invigdes varuhuset Haparanda/Tornio under hösten 2006. – Företagarna drogs som flugor till en sockerbit. Det blev en handelsboom i Haparanda som har gynnat hela regionen, säger Sven-Erik Bucht. HAN HAR EN bakgrund som kommunalråd i Haparanda, men arbetar i dag som riksdagsledamot. Han menar att det politiska ledarskapet har spelat stor roll för den regionala dialogen, där man tillsammans med befolkning och aktörer arbetat fram en gemensam framtidsvision. – Det krävs en vision, en strategi och mycket handlingskraft för att skapa en

attraktiv region. Den politiska samsynen bör också gå hand i hand med företagande och föreningsliv för att undvika små inbördeskrig, säger han. ATT IKEA VÄLJER att placera ett av sina

stora varuhus i en stad där endast 10 000 personer bor är ovanligt. Många fick jobb då Ikea etablerades på landsgränsen, och öppnade för ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Finland. Både kunder och arbetskraft kommer från Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Ikea underskattade dessutom lönsamheten i Sveriges nordligaste varuhus då omsättningen har varit dubbelt så stor än förväntat. Sven-Erik Bucht menar att den största tillväxtutmaningen för regioner är att skapa arbetstillfällen. – Det gäller att skapa jobb för att attrahera de unga. Att behålla de unga är en avgörande faktor för företagsklimatet och etablering av nya företag.

Ytterligare en utmaning är en fungerande infrastruktur och järnväg. – Det är oerhört viktigt för hela Sverige att vi har fungerande transportmedel. I norra Sverige har vi landets näst högsta export per capita vilket förutsätter bra kommunikationer för den tunga basindustrin. Bra kommunikationer lockar arbetskraft. SVEN-ERIK BUCHT TROR samtidigt att hög

attraktion skapas genom samverkan mellan regionens stora aktörer. Haparanda är den bortglömda småstaden som med hjälp av den stora möbeljätten skapade ökad tillväxt och lönsamhet. För sin insats prisades Sven-Erik Bucht när han 2007 blev Årets svensk, och några år senare finns helt plötsligt en framtidstro i Haparanda. – Förut gick man ut skolan och sa att nu sticker vi. Nu vill de unga bo kvar i stället för att flytta, och i många fall utbildar de sig och kommer tillbaka när de är färdiga. Varuhuset förändrade Haparanda, det är så kul att se, säger Sven-Erik Bucht. n

Fixade Ikea till Haparanda. FAKTA

Sven-Erik Bucht YRKE: Riksdagsledamot (S). ÅLDER: 59 år. BOR: Karungi utanför Haparanda. FRITID: Jag är en stor odlare av

grönsaker, och så gillar jag att fiska. Allt som har med naturen att göra.

T E K N I K S OM ÄR T I L L G ÄNG L IG FÖR AL L A

Från idé till livskvalitet i PTS innovationstävlingar

Därför vill vi bygga ännu mer i Göteborg.

Göran Marby, generaldirektör på Post- och telestyrelsen (PTS), berättar om innovation, samhällsengagemang och det viktiga uppdraget att skapa digital delaktighet, oavsett funktionsförmåga.

isdagen den 27 maj arrangerades PTS Innovationsdag på Norra Latin i Stockholm. Över 100 deltagare samlades för att lyssna till inspirerande talare och applådera vin narna i PTS senaste innovationstävlingar. Bland talarna märktes Sören Olsson och Pär Larshans, hållbarhetschef på Max. PTS arrangerar både innovationsdagen och innovationstävlingarna utifrån sitt fokus på att vara en nytänkande myndighet som är drivande i utvecklingen av tekniska produkter och tjänster för att öka männ iskors livskvalitet. I de två senaste tävlingarna har 23 bidrag utsetts till vinnare och fått diplom av PTS generaldirektör Göran Marby, som drivs av ett starkt samhällsengagemang. – Samhällsengagemanget är något som präglar alla våra medarbetare. Vi vill göra skillnad, och det tror jag att vi gör. Trots att det handlar om mycket pengar och många hårda värden, så vill jag påstå att det är massor av hjärta i det vi gör. Hur skulle du beskriva PTS verksamhet? – Vi är en sektorsmyndighet med två huvudfunktioner. Dels ska vi säkerställa konkurrenskraften på telekommarknaden

exempel på hur PTS vill uppmana till utveckling. – Vi som myndighet måste hela tiden lära oss vad konsumenterna använder och vill ha tillgång till. För några år sedan kom några kollegor med en idé om hur vi kunde jobba med de här frågorna på ett nytt sätt, och vi startade då den här innova tionstävlingen. Då vi går ut till människor och frågar vilka problem det finns, vilka lösningar de har på problemen och sedan finansierar vi dem. Nu är verksamheten permanentad tack vare regeringen och vi har bland annat inrättat ett innovations kontor, säger Göran Marby och fortsätter:

FAKTA

Göran Marby TITEL: Generaldirektör. UTBILDNING: Civilekonom,

Handelshögskolan i Göteborg, examen 1988.

ÄR NI EN ROCK’N’ROLL-MYNDIGHET?

Jag vet inte om skulle uttrycka det just så, men det är mycket ös.

och har en viktig roll i att sätta priser mellan aktörer och se till att de sköter sig. Men vi har också ett oerhört viktigt främ jande uppdrag i att se till att göra tekniken tillgänglig för alla. Bland annat delar vi ut medel för att dra fiber på landsbygden och är drivande i utvecklingen av tjänster och produkter för personer med funktionsned sättning. – Vi har ett viktigt uppdrag i det stora teknikskiftet. Användarna har bytt platt formar för telefoni och bredband – och vårt jobb är att säkerställa att det svenska samhället ska klara den övergången.

– VI KALLAR DET en tävling, men de som

Varför är digital delaktighet så viktigt? – Annars skapas ett utanförskap. Mycket av den fysiska världen, såsom postkontor, att rösta, deklarera och mycket mer, flyttar in i den digitala världen. FÖR ATT LYCKAS med sitt uppdrag att skapa digital delaktighet för alla, oavsett funktionsförmåga, krävs det att ligga i teknisk framkant, men också att vara nytänkande. Innovationsdagen med dess prisutdelningar i olika tävlingar är ett

egentligen vinner är de människor som får tillgång till tjänster och produkter som gör deras livskvalitet bättre. Vi har genomfört åtta tävlingar och har en pågående just nu. Totalt har vi hittills finansierat 76 projekt för sammanlagt 100 miljoner kronor. Vissa anser att vi har genomfört en av de bästa och effektivaste riskkapitalprocesserna någonsin. Och det var inte ens meningen från början. Det finns få saker i mitt liv som generaldirektör som jag tycker är viktigare än det här. n

Helheten är allt Som bostadsutvecklare jobbar vi målmedvetet med att skapa hem där människor verkligen vill leva, trivas och bo. Just därför arbetar vi med helheten - från idé till bostad. En filosofi som genomsyrar alla våra projekt, är att alltid utgå ifrån platsens och marknadens förutsättningar i utvecklingsarbetet. Oavsett om det gäller villor i barnvänliga miljöer eller ﬂerbostadshus mitt i ett pulserande centrum.

På bilden: Daniel Ericsson står framför ett av Sverigehusets byggprojekt.

Vi på Sverigehuset gillar Göteborg och vi har en lång tradition av att bygga här. För oss är det en av Sveriges mest spännande platser, inte minst eftersom det finns en klar och tydlig målsättning om vad man vill – skapa en hållbar stad där människor växer och mår bra, förstärka Västsverige samt vara en modig stad. Det skapar förutsättningar för någonting riktigt bra.

Det här är vad vi vill Sverigehuset är i dag verksam i västra, södra och mellersta Sverige. Sedan starten 1992 har vi utvecklat 1200 bostäder och vi har i dag 1300 till på ritbordet. Vår aﬀ ärsidé är att långsiktigt utveckla attraktiva bostäder. Oavsett om det är hyresrätt, bostadsrätt eller egna hem, är vår målsättning är att vara den bästa projektutvecklaren av dessa, genom att utveckla vackra, funktionella, hållbara och prisvärda bostäder till våra kunder. Våra bostäder utmärker sig bl.a. genom sina välkomnande entréer, vackra kök, rymliga badrum, rejäla och avskilda balkonger eller uteplatser, den gemensamma gårdsmiljön samt att de har låg energiförbrukning och är klimatsmarta. Sverigehuset ingår sedan 2008 i koncernen Ernström & C:o AB som är ett snart hundraårigt familjeföretag i fjärde generationen.

Projekt i Göteborg Några exempel på vad vi har i pågående produktion är Almedals Terrasser vid charmiga Örgrytekolonin, här bygger vi 145 bostadsrätt på en av de smartaste platserna i stan. Med ”smart” menar vi inte bara att det är ett bra läge, där det är nära till det mesta. Vi menar också att det är ett strålande läge för dig som vill leva lite miljö- och transportsmart. I anrika Kviberg sluter vi nu kvarteret med att uppföra Hr Kaptenen med 57 hyresrätter. Andra pågående projekt är bland annat kvarteret Stiernhielm i Mölndal vid Safjällets södra fot, där bygger vi 248 bostäder, 113 i bostadsrätt och 135 hyresrätter i mötet mellan stad och natur. Vi vill bygga vidare När nu det nya Göteborg formas vill vi inget hellre än att vara en del i det arbetet. Därför söker vi mark för nya projekt. Du är mycket välkommen att höra av dig. Prata med Daniel Ericsson som är projektutvecklare på Sverigehuset. Daniel når du på tel 0733-99 97 23, eller mejladressen daniel.ericsson@sverigehuset.se

LÄS MER PÅ WWW.SVERIGEHUSET.SE

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

göteborgs stad

JUNI 2014

Spara energi är inget konstigt

PÅ VÄG MO T E N BÄT T R E S TAD FÖR AL L A

samarbete, tillväxt och positiv grundtro skapar ett nytt Göteborg

– det gör vi varje dag!

50%

MINSKNING AV KÖPT ENERGI 2025 JÄMFÖRT MED 2000

På Akademiska Hus region Väst har vi sparat 37% köpt energi sedan år 2000. Det motsvarar cirka 56 500 MWh, som i sin tur motsvarar energibehovet för 2 500 normalstora villor på ett år. Detta har vi gjort i samverkan med våra kunder och med hjälp av våra duktiga medarbetare som dagligen jobbar med energifrågor.

Göteborg växer med 7 000 invånare varje år. Människor vill leva och bo i Göteborg, något som speglas i att det händer otroligt mycket i staden. Vi pratade med fyra personer som är överens om att de tillsammans kommer nå visionen att skapa en hållbar, tätare och mer levande innerstad för alla.

FAKTA

4 Göteborgsprofiler NAMN:

Lena Andersson.

TITEL: Vd

AB.

Älvstranden Utveckling

Ett hållbart samarbete

BAKGRUND: Arkitekt,

de senaste åtta åren i byggherreroller.

DRÖMPROJEKT: Älvstaden

– ett fantastiskt projekt med unika möjligheter.

NAMN:

”Hållbara campus – en del av stadsutvecklingen”

Agneta Hammer.

Stadsbyggnadsdirektör Göteborgs Stad.

TITEL:

BAKGRUND: 15

år i Malmö som avdelningschef och stadsarkitekt, 5 år i Helsingborg som stads byggnadsdirektör.

DRÖMPROJEKT: Utvecklingen

kring Gamlestadstorg och Gamlestadens fabriker eftersom en spännande blandstad växer fram där Göteborg har sina rötter.

NAMN:

Älvstaden ska vara öppen för världen, inkluderande, grön och dynamisk.

ena Andersson, vd Älvstranden Utveckling, Martin Öbo, till förordnad fastighetsdirektör Göteborgs Stad, Agneta Ham mer, stadsbyggnadsdirektör Göteborgs Stad och Stefan Eglinger, trafikdirektör Göteborgs Stad arbetar tillsammans i den stora stadsutvecklingssatsning som nu görs i Göteborg. Som tillförordnad fastighetsdirektör ar betar Martin Öbo för att staden ska kunna möta kraven från både nuvarande, nya och kommande Göteborgare. – Vår övergripande ambition handlar om att Göteborg ska bli en bättre stad, för alla. Vår målbild är satt till 2035, då har vi hunnit bli 150 000 nya göteborgare och för att möta deras önskemål och välfärdsbehov behöver vi utveckla staden. Vi vill öka ny produktion av bostäder men också utveckla vårt befintliga bestånd, förtäta staden och skapa en stad dit människor vill flytta, verka och bo, säger Martin Öbo. som ska få Göteborg att växa över Göta älv, genom att både utveckla och förvalta områden och fastigheter. Vision Älvstaden är tydlig, Älvstaden ska vara öppen för världen, inkluderande, grön och dynamisk. – Vision Älvstaden är ett politiskt beslut och vi bygger för att Göteborg ska ha en fortsatt stark tillväxt. Något som är unikt för Göteborg är att vi har fem miljoner kvadratmeter obebyggd mark i centrala och attraktiva lägen, det ger oss fantastiska förutsättningar att skapa en innerstad med kvalitet, säger Lena Andersson. DEN STORA POTENTIALEN att bygga ut

staden med ny stadsstruktur och spännan

Stad.

”Det är nu det händer! Det vi gör kommer att forma Göteborg många år framöver och det är otroligt spännande.” AGNETA HAMMER, stadsbyggnadsdirektör.

de arkitektur är något som även Agneta Hammer belyser. – Vi är inne i en fas av Göteborgs historia som kommer att forma stadens framtid, och vi vill göra det utifrån stadens historia och tillsammans med göteborgarna. Vi har en antagen vision för Älvstaden och en utbyggnadsplanering där vi tillvaratar den fantastiska möjligheten att förtäta Göteborg med hållbarhet i fokus, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi kommer att stärka det redan bebyggda och göra satsningar för bättre service, skapa kreativa mötesplatser samt bra kollektiv trafik. Västlänken är ett strategiskt stads utvecklingsprojekt och en förutsättning för att vi ska kunna nå målen i visionerna. De sociala frågorna är viktiga och vi behöver hitta nya sätt att arbeta och utveckla kun skap. En viktig del är det goda samarbete som redan finns mellan staden, akademin och näringslivet. Tillsammans skapar vi nya plattformar och testarenor för de

innovationer som vi behöver för att möta utmaningarna i vår stads utveckling, säger Agneta Hammer. INFRASTRUKTUREN ÄR EN viktig del i

stadsutvecklingen, både för tillgänglighet, invånarnas möjlighet att åka kollektivt och stadens miljömål. Stefan Eglinger berättar om den gemensamma målbilden att hitta hållbara och effektiva transportsätt. – Behovet av transport i en växande stad är stort och vi har som mål att minska bil trafiken med 25 procent fram till 2035. Det finns en tydlig gemensam vilja och ett sam arbetsklimat i det här arbetet, en styrka som medför att vi kan skapa en fungerande infrastruktur som möjliggör cykel- gångoch kollektivtrafik, säger Stefan Eglinger. DE ÄR ALLA ÖVERENS om att de kommande

årens stadsutveckling är en stor utmaning, men också att den absolut viktigaste förutsättningen finns på plats: det finns en stark vilja och en positiv grundtro. Visio nen är väl förankrad och det finns ett gott samarbete mellan näringslivet, politiker, verksamhetsutvecklare och entreprenörer. – Tillsammans verkar vi för ett bättre Göteborg och vi har grundbultarna på plats; fantastiska exploaterbara centralt belägna områden, investeringsvilja och framför allt en gemensam målbild, säger Martin Öbo. Agneta Hammer håller med och fyller i: – Det är nu det händer! Det vi gör kommer att forma Göteborg många år framöver och det är otroligt spännande. Avslutningsvis förenar sig de fyra direktörerna kring en gemensam devis: Tillsammans bygger och utvecklar vi en nära storstad. n

Stefan Eglinger.

Trafikdirektör Göteborgs

BAKGRUND: Har

bland annat arbetat på Vägverket/Trafikverket och Varbergs kommun. Alla goda förbindelser och offentliga rum att färdas, vistas och verka i.

DRÖMPROJEKT:

NAMN:

Martin Öbo.

Tillförordnad fastighets direktör Göteborgs Stad.

TITEL:

BAKGRUND: Jurist,

15 år på fastighetskontoret, varav tre år som biträdande direktör. Att Göteborg till 2032 verkligen blivit en mindre storstad med ett myllrande folkliv mellan husen både utmed och över Göta Älv; att staden har utvecklats till en ännu tätare och mer gångvänlig stad med en mycket väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik.

DRÖMPROJEKT:

Nya Hisingsbron över Göta Älv som ska stå klar år 2020.

ILLUSTRATION: MATTIAS HENNINGSSON-JÖNSSON

LENA ANDERSSON ÄR drivande i arbetet

TITEL:

NAMN ”Ett hållbarhetsinitiativkan kantata ”Ett hållbarhetsinitiativ Birgitta Hohlfält van Dalen sig olika uttryck, alltfrån frånmindre uttryck, allt GÖR mindre och enkla relativt enklatill stora och relativt projekt Regiondirektör Akademiska Hus region Väst projekt till stora och och komplicerade så som campuskomplicerade så som campusplaner. De kan ta kort eller lång planer. De kan ta kort lång tid att genomföra, varaeller betydande tid genomföra, vara för att verksamheten/ kunden eller betydande för verksamheten/ fungera som symbolvärde. kunden elleraspekterna fungera som De sociala på en symbolvärde. hållbar miljö är ”mjukare” och De sociala handlar om attaspekterna campus skapå en hållbar miljö ärsätt ”mjukare” och handlar om attför campus utformas på så att det tillgodoser behoven alla deska som utformas på så sätt att det tillgodoser behoven för alla de som vistas på campus. Det kan man skapa till exempel med hjälp av: vistas på campus. Detmed kangott manmikroklimat, skapa till exempel med hjälp av: en attraktiv utemiljö mötesplatser, både en attraktiv utemiljö med gott mikroklimat, mötesplatser, både ute och inne, plats för hela livsmiljön, dvs. arbete, studier, service ute inne, plats för hela livsmiljön: arbete, studier, och och och fritid. Även möjligheter för korsbefruktning mellanservice akademi, fritid, möjligheter korsbefruktning mellan akademi, samhälle, natur ochför näringsliv skapar ett levande campus, där det samhälle, natur och näringsliv och ett levande campus, där det finns utrymme för aktiviteter året och dygnet runt. finns utrymme för aktiviteter och dygnet runt.förstås De ekonomiska aspekterna pååret hållbarhet handlar aspekterna påockså hållbarhet förstås om De att ekonomiska hålla nere kostnader, men om atthandlar därutöver om att hålla nere kostnader, men också om att därutöver skapa skapa möjligheter för tillväxt. Det kan man åstadkomma bland möjligheter för tillväxt. Det kan man åstadkomma bland annat annat genom att: utnyttja marken effektivt, skapa ekonomisk genom att: utnyttja marken effektivt, skapa ekonomisk bärkraft bärkraft med hjälp av blandstad, bygga smart, flexibelt och sam med hjälp av blandstad, bygga smart, flexibelt och samutnyttjande, utnyttjande, se till att både byggnader och utemiljöer har låga se till att både byggnader och utemiljöer har låga driftskostnader, driftskostnader, generera så lite avfall som möjligt och skapa en generera så lite avfall som möjligt och skapa en knutpunkt för knutpunkt för kompetens och resurser för regionen.” kompetens och resurser för regionen.”

– på Chalmers Kraftcentral kombineras forskning och produktion av fjärrvärme på världsunik anläggning. Genom att samordna behovet av avancerad energiforskning inom förbränningsteknik och Chalmers campus energibehov skapas möjligheten att forska på storskalig drift. Det innebär samtidigt ett hållbart användande av anläggningen. Forskning och utbildning bedrivs inom energisektorn i samverkan. Chalmers Kraftcentral producerar MWh och doktorsavhandlingar. Biologisk mångfald är centralt för att nå klimatmål och utveckling mot ett hållbart samhälle. Det råder en global brist på bin. Drygt ett dussin arter av vilda bin har redan försvunnit och en tredjedel av Sveriges drygt

35 000 BIN FLYTTAR IN PÅ CAMPUS MEDICINAREBERGET

300 arter finns med på den svenska rödlistan. När vilda bin minskar i antal måste de tama bina kompensera för detta och biodling blir ett viktigt verktyg för att bevara den biologiska mångfalden. Som en del i Akademiska Hus hållbarhetsarbete har vi valt att vara fadder för en bikupa på Campus Medicinareberget.

För ett klokare Sverige! Vi lever i en värld i ständig förändring och vi tror att kunskap och kreativitet är viktigare än någonsin. Vi tror att riktigt briljanta idéer föds i mötet mellan samhälle, näringsliv och akademi, och att det är så vi stärker Sverige som kunskapsnation. Vi är ett av Sveriges största fastighetsbolag och helt inriktade på universitet och högskolor. Vi bygger och förvaltar hållbara kunskapsmiljöer för hela människan och varje dag vistas 300 000 studenter och forskare i våra lokaler. Vår långa erfarenhet och fokus på trender i den akademiska världen gör att vi kan bygga både innovativt och långsiktigt. Idag har vi ett fastighetsvärde på drygt 58,4 miljarder och en omsättning på fem, och för att möta den ökande efterfrågan bygger vi nya kunskapsmiljöer för 22 miljarder. Så bidrar vi till ett klokare Sverige.

LÄS MER PÅ AKADEMISKAHUS.SE

Ö StOckhOLm

ANNONS

00:20

tidsöVersiKt

besparad tid Via LandsKronaförbindeLsen

I fokus:

00:12

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

Framtidsregionerna

örebro kommun

JUNI 2014

00:30

NÄR I NG S L I V PÅ F R AM FART

heLSingbOrg

ANNONS

00:34

00:35 00:12

Via LandsKrona

35 min

VästKustbanan + metro

40 min

Via öresundsbron

45 min

LandsKrona

heLSingör

”örebro vill växa både som stad och som region”

00:15

Köpenhamn

00:30

00:34

via LandsKrona

Lund – Köpenhamn h

heLSingbOrg

LandsKrona

heLSingör

LunD

+5 min

mALmö

+10 min

00:11

00:34

00:15

Köpenhamn

minuter

LunD

mALmö

00:32

00:11

minuter

00:20

via LandsKrona

heLsingborg – Köpenhamn h

00:34

00:20

Via LandsKrona – nordhaVn

32 min

Via öresundsbron

76 min

Via fast hh förbindeLse + Kystbanen

55 min

VäStkuStbAnAn + metrO/ Via maLmö – KöpenhaVn

66 min

03:00

Ständig utveckling ställer höga krav på en kommun i allmänhet och dess näringslivsorganisation i synnerhet. Som näringslivsdirektör på Örebro kommun har Eva Lilja en viktig roll i att hantera kommunens växtvärk.

+46 min +25 min +36 min

03:00

hAmburg

Landskronaförbindelsen till Köpenhamn, flink-art.dk

LANDSKRONA PÅ FRAMMARSCH Ett fiskarsamhälle hundra meter från stranden. En vacker strandpromenad, en småbåtshamn för båtälskare och en 36-hålig seaside-bana för golffantaster, allt omgivet av restauranger, museer och ett naturreservat med vackert backlandskap. Så målas Landskronas nya planerade bostadsområde i Borstahusen upp; ett regionalt attraktivt boende precis intill havet.

AMMARSCH

Borstahusen ses som startmotorn i handlingsprogrammet ”Landskronas Vägval” som Landskrona stad tog fram under 2010, där tanken är att 1 500 nya attraktiva bostäder ska byggas.

Strandbyn är det första planerade bostadsområdet, med ca 180 hus och lägenheter, som i sin arkitektur kommer att föra tankarna till det moderna fiskarsamhället. Landskrona har en lång tradition av god arkitektur och många välrenommerade arkitekter har lämnat spår i staden. I Borstahusen gör man inget undantag, ambitionerna är höga vad gäller gestaltning av både byggnader och stadsrum. Projektet en, Vilhelm Lauritzen Arkitekter planeras för byggstart 2015.

er Per-Fredrik von

tta togs on 2063 fram. aden skulle öderut, och dsdel med blandad ring det nav som en n skulle innebära. r an i skala och fintliga staden ar till den äldre naturliga länkar. Med Landskrona över en ta plats i regionen a kärnorna runt

kt inspirerande med om projekt rbindelsen och

–Närmast havet är planen att husen ska uppföras i en våning, för att sedan stegvis trappas upp inåt land, detta för att alla ska få del av havsutsikten och solnedgången över Öresund och Ven. Planarbete pågår nu för att kunna bygga en ny skola och uppdatera idrottsanläggningen i stadsdelen, säger Johan Nilsson, planchef på Landskrona stad. – Stadsbyggandet ses här i staden som ett viktigt verktyg för att lyfta Landskrona. Kommunen har därför samtidigt bildat ett stadsutvecklingsbolag. Bolaget är en del av handlingsplanen ”Landskrona Vägval”, som grundar sig på ett politiskt gemensamt arbete där den bostadsplanerna i Borstahusen. övergripande intentionen är att vända Samtidigt har utveckling, förvaltningen arbetat Landskronas säger Per med en fördjupad översiktsplan över staden, Fredrik von Platen, stadsbyggnadschef ett dokument som anger riktning och i Landskrona. strategier åt fler konkreta projekt. Alla är –väldigt engagerade vi jobbar hårt En stor fördel medoch Landskrona för att kommunen driva stadsbyggnadsfrågorna är att äger stora delar framåt. Jagrunt tror om det staden handlaroch mycket av marken att om att man har ett sågenererar tydligt uppdrag markförsäljningarna intäkter här har stadenssom somi Landskrona, kan placerasman i de stadsdelar förutsättningar klart för har en obalans och vad historia gäller segregation, sig och därmed vilja att vända arbetslöshet ochenbidragsberoende. utvecklingen. är tydliga mål ii fysiska Medel kan på Det så sätt investeras planeringen, Johan Nilsson. åtgärder, somsäger till exempel förnyelse av stadsrum, omvandling från hyresrätter

Mer information om Landskronaförbindelsen och Borstahusen finns på Landskrona stads hemsida www.landskrona.se

till bostadsrätter, ökade möjligheter för nya aktiviteter som i sin tur kan skapa rörelse och liv mellan husen i de utsatta stadsdelarna. Det är lite Robin Hoodtänk, säger han.

Strandbyn i Borstahusen, Vilhelm Lauritzen Arkitekter

När ytterligare en framtida koppling över sundet diskuterades kom Landskrona på tal, och kommunen fångade bollen. Det skulle handla om att koppla Landskrona till Köpenhamn med en tunnel för tågtrafik. – En tunnel från västkustbanan i Landskrona till Nordhavn och Österport station i Köpenhamn är den hitintills snabbaste förbindelsen till Köpenhamn för alla resenärer från Lund ända upp till Oslo, en sådan förbindelse skulle både bli billigare och ge kortare restider i jämförelse med andra framförda alternativ, och därmed ta Sverige och Skåne närmare Europa, säger PerFredrik. Vad skulle detta betyda för Landskrona? – Skulle en förbindelse landa i Landskrona, vilket det finns goda argument för, så skulle det öppna upp för fantastiska möjligheter för staden. De stadsmässiga kvaliteterna i centrum har bra förutsättningar att utvecklas till en ännu mer attraktiv stad. Högutbildade och kreativa prioriterar stadslivet i sin jakt på livskvalitet. Vilket i sin tur får företag att flytta hit i sökandet efter arbetskraft. Det hade gett möjlighet att sakta låta staden expandera söder ut, och få tag på den eftertraktade sydkusten som finns i Landskrona. Staden skulle på sikt kunna dubblera sin storlek och få attraktiva stadsmiljöer med sundutsikt

FOTO: JONATAN TJÄDER

n strategiskt bra geografisk pla cering, ett välmående näringsliv, nationella idrottsframgångar och en ständig vilja att klättra högre på stegen tar Örebro framåt. Eva Liljas arbete för att föra kommunen vidare i utvecklingen är att komunicera vikten av ett bra näringslivsklimat och de kommu nala arbetskamraternas stora möjlighet att påverka det. En utmanande och spännande uppgift i en jätteorganisation med 11 500 anställda. – För att skapa en stad eller region som har ett attraktivt klimat gäller det att alla inblandade inom kommunen drar åt sam ma håll. Då är kommunikation, en intern kompetensutveckling med fokus på effektiv service och gott bemötande viktigt. Vikten av dessa frågor måste hela tiden vara ak tuell, man blir aldrig klar, vilket är en stor utmaning, säger Eva Lilja. FÖRUTOM ARBETE INOM kommungränsen

NÄRHET TILL ÖRESUND Landskrona är på framkant när det gäller stadsplanering på strategisk nivå. Tiden efter att Öresundsbron öppnande har vida överträffat de prognosticerade förväntningarna. Det står klart att kapacitetstaket på bron, främst på järnvägssidan, snart är nådd.

ANNONS

och båtplatser, säger Per-Fredrik von Platen. I samband med detta togs Stadsbyggnadsvision 2063 fram. Den visar på hur staden skulle kunna expandera söderut, och utveckla en ny stadsdel med blandad stadsbebyggelse kring det nav som en Köpenhamnsstation skulle innebära. Bebyggelsen knyter an i skala och struktur till den befintliga staden och sammankopplar till den äldre stadskärnan med naturliga länkar. Med en förbindelse via Landskrona över sundet skulle staden ta plats i regionen som en av de starka kärnorna runt sundet. – Det är fantastiskt inspirerande och roligt att vara med om projekt som Landskronaförbindelsen och

bostadsplanerna i Borstahusen. Samtidigt har förvaltningen arbetat med en fördjupad översiktsplan över staden, ett dokument som anger riktning och strategier åt fler konkreta projekt. Alla är väldigt engagerade och vi jobbar hårt för att driva stadsbyggnadsfrågorna framåt. Jag tror det handlar mycket om att man har ett så tydligt uppdrag här i Landskrona, man har stadens förutsättningar och historia klart för sig och därmed en vilja att vända utvecklingen. Det är tydliga mål i planeringen, säger Johan Nilsson.

Mer information om Landskronaförbindelsen och Borstahusen finns på Landskrona stads hemsida www.landskrona.se

leder Eva Lilja projektet Business Region Örebro som går ut på att profilera kommu nerna i Örebro län. Tio kommuner sam arbetar för att möte näringslivets behov. Samverkan gör att arbetet får större genom slag och kraft och regionen får en starka re gemensam profil. Eva Lilja menar att tillgänglighet är en av de viktigaste delarna för att en region ska kunna växa. – I dag är Örebro ett välutvecklat logistiskt centrum, mycket tack vare vårt geografiska läge. Vi ligger inte nog nära någon storstad som Stockholm eller Oslo för att rida på deras våg, utan måste växa på egen hand, vilket vi också gör. Mycket tack vare vår tillgänglighet, att vi är huvu dort i en större region ger oss potential att fortsätta växa. I Business Region Örebro säkerställer vi att det finns nyföretagar service i hela regionen, vi marknadsför oss aktivt för att locka nya verksamheter och vi arbetar hårt för att möte företagens behov av kompetens. Det är lika viktigt att jobba med befintliga företag och branscher, som att bana väg för nya som vill etablera sig i Örebroregionen. EVA LILJA SÄGER att Örebro inte bara vill

växa på höjden utan även på bredden. Det landar i utbildningsfrågor, för att vara en attraktiv stad handlar mycket om att kunna skapa och utveckla kompetens inom regio nen och att kunna matcha sitt utbildnings utbud gentemot rådande och kommande efterfrågan. I Örebro universitet har man en bra grund att stå på, men det saknas högkvalitativa tekniska utbildningar, något som man nu hoppas kunna ändra på. – Till att börja med vill vi öka intresset för tekniska utbildningar redan på gymna sienivå. Det är en utmaning att få ungdo

Eva Lilja är näringslivsdirektör på Örebro kommun och vill bland annat göra det enklare för nya företag att etablera sig i regionen.

”Vi ligger inte nog nära någon storstad som Stockholm eller Oslo för att rida på deras våg, utan måste växa på egen hand, vilket vi också gör.” EVA LILJA, näringslivsdirektör.

mar att söka sig mot tekniska utbildningar. På universitetsnivå vill vi kunna erbjuda bra civilingenjörsutbildningar. Örebroregi onens Science Park är också en satsning för stimulera samarbete mellan akademi och näringsliv. Det kommer utan tvekan att höja Örebroregionens attraktivitet. NYCKELN TILL ATT marknadsföra regionen

framgångsrikt tror Eva Lilja handlar om självkännedom och proaktivitet. Hon menar att allt börjar i en god kunskap om sin egen hemmaplan för att på bästa sätt kunna sälja in staden och profilera sig bland de många regioner runt om i landet som vill visa upp sig från sin bästa sida. Att växa handlar inte

bara om att få in nya företag till regionen utan också om att ta hand om de befintliga och ge dem de förutsättningar de behöver. – Vi vill växa både som stad och som region, men det går inte att hymla om att det är jobbigt att växa. Du får växtvärk och det gäller att hinna med i svängarna när det går snabbt. Det är därför som det är så viktigt att vi är proaktiva i vårt arbete. När det kommer till företagande i Örebro med omnejd vill vi ta in fler före tag som erbjuder kvalitativa tjänster och i sig genererar ännu fler arbetstillfällen. Men vi vill även underhålla de företagare vi redan har, en växande stad och region gynnar alla. n

FAKTA

Eva Lilja TITEL: Näringslivsdirektör. BAKGRUND: Har arbetat både inom

industri, akademi och som vd. Kommer närmast från jobbet som näringslivsdirektör i Eskilstuna.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: På sommaren gärna båtliv, på vintern skidor. Däremellan blir det god mat och dryck. Reser en hel.

I KORTHET

Örebro Örebro är befolkningsmässigt landets sjunde största kommun. Här bor drygt 140 000 personer på en yta av 1 380 kvadratkilometer. Staden Örebro är drygt 700 år gammal. Örebro kommun ligger centralt i Sverige med cirka 20 mil till Stockholm och 30 mil till Göteborg. Här finns drygt 12 000 registrerade företag. Logistik, handel, avancerad tillverkningsutrustning och måltid är viktiga områden inom näringslivet.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

IDEELLA FÖRENINGEN SAMBRUK

JUNI 2014

I fokus:

FÖR E T T BÄT T R E E-SAM H ÄL L E FÖR I N VÅNAR NA

Kommuner har allt att vinna på att samverka, såväl i utvecklingen av nya e-tjänster som i utbytet av erfarenheter och expertis. Det är grunden i den ideella föreningen Sambruks verksamhet.

I DAG HAR Sambruk cirka 100 medlems

kommuner och jobbar dels med att utveckla nya lösningar tillsammans, och dels med erfarenhetsutbyte och kunskapsförmed ling. – IT-lösningar och e-tjänster är bra verktyg för att förbättra och effektivisera kommuners arbete, men kunskaps- och erfarenhetsutbyte är väl så viktigt när det gäller verksamhetsutveckling, säger Claes-Olof Olsson.

Han beskriver Sambruk som en projekt drivande organisation för kommuner som förstår värdet i att jobba tillsammans. Där kan Sambruk hjälpa till med att tillhandahålla projektkontor och att hitta bra samarbetspartners. ETT AV SAMBRUKS många aktuella projekt

är FixaMinGata, en e-tjänst för att alla invånare, oavsett var man bor, ska kunna rapportera fel, brister eller andra synpunk ter i stadsmiljön där man befinner sig. – Syftet med den här satsningen är att ge medborgare en gemensam, nationellt till gänglig kanal för att kunna ge förslag och synpunkter till vilken kommun som helst. Rapporter skickas via e-post automatiskt till berörd kommun. Den som rapporterar behöver alltså inte veta i vilken kommun man befinner sig i, vilket gör det enklare för besökare och pendlare att använda e-tjänsten. Tjänsten drivs som en gemensam, central molntjänst och fungerar därför för alla kommuner och dess medborgare, utan särskild lokal installation. Varje kommun

FOTO : KRISTOFER HEDLUND

kan också, i e-tjänsten, lägga upp specifika mottagare för olika typer av problem, till exempel en extern entreprenör som kon trakterats för gatubelysning. – För kommuner som redan har ärende hanteringssystem kan FixaMinGata integreras till detta, så att kommunens handläggare samlar all rapportering och uppföljning på ett ställe. TJÄNSTEN FÖRENKLAR OCKSÅ uppfölj

ningsarbetet inom kommunen eftersom allting dokumenteras, förklarar ClaesOlof Olsson. – På detta sätt får såväl handläggare som verksamhetsansvariga och politiker en värdefull inblick i vad som uträttas. Uppföljningen kan användas både för kva litets- och effektivitetsuppföljning, men också för att enkelt kunna visa hur snabbt åtgärder genomförs. Claes-Olof Olsson hoppas att många fler kommuner nu ska få upp ögonen för de möjligheter som erbjuds inom föreningen Sambruk, och inte minst att fler ska börja använda e-tjänsten FixaMinGata. n

FAKTA NAMN: Claes-Olof Olsson. TITEL: Verkställande tjänsteman, Föreningen Sambruk. UTBILDNING: Civilingenjör, LTH-E. FRITIDSINTRESSE: Trädgårdsarbete, goda viner, resor (inte alltid i den ordningen).

Claes-Olof Olsson.

GÖR: Sambruk

HEMSIDA: www.sambruk.se

dag finns cirka 12 000 företag i Jönköping, de flesta återfinns inom tillverkning och industri. Camilla Littorin konstaterar att Jönköpings näringslivsklimat kännetecknas av ett påtagligt ”småländskt entreprenörskap” och av ett starkt nätverkande. – Väldigt många av våra företag har internationella kontakter och vi har även landets tredje största logistikcentrum. Våra styrkor är handel, utbildning och tillverkning. Vi driver även ett projekt för internationalisering där tanken är att hjälpa mindre företag att komma ut på den internationella marknaden, berättar hon.

RIKSIDROTTSGYMNASIUM

med elever i världsklass

vinterturismkommun

Svenska

dansbandsveckan

I TOPP bland

landets alla

i Malung

SKOLKOMMUNER

Individanpassad ÄLDREOMSORG

i toppklass Startskottet för

VILDMARK

FRISK LUFT

skidåkning

skoterkörning

VASALOPPET

fjäll

Dalarna

JUST SPELVÄRLDEN ÄR något som Camilla

ett välkänt namn. Hon blev näringslivschef i Jönköping 2012 och var tidigare för bundssekreterare på Företagarförbundet och dessförinnan näringslivsdirektör i Katrineholms och Flens kommuner. – Jönköping har utvecklats väldigt myck et de senaste åren. Det byggs ständigt nytt och vi växer med ungefär tusen invånare varje år. CAMILLA LITTORIN BODDE tidigare i Stock

DET SOM SÄRSKILJER Jönköping från an

holm och för henne har flytten till Jönkö ping bara varit positiv. – För mig är det livskvalitet att bo i en mindre stad. Här är det ren luft och färre bilköer än i Stockholm. Det är nära till naturen och nästan alla har sjöutsikt över Vättern. Här finns faktiskt allt det som man som storstadsmänniska drömmer om. Utöver landets tredje största logistik centrum, med bland annat IKEA- och Elgiganten-lager, har konferens- och kongressområdet Elmia och högskolan stor betydelse för stadens utveckling och särprägel. – Jönköping är ett handels- och logistik centrum med anor från 1200-talet, vilket bland annat beror på att vi ligger i skär

dra liknande kommuner är enligt Camilla Littorin bland annat det strategiska läget. Dessutom kännetecknas näringslivet av solida företag och en logik där man kan lita på det klassiska handslaget. Det finns en kärna av tillförlitlighet hos Jönköpings företagare och ett nära samarbete mellan akademin och näringsliv. – Om tio år är vi säkert 150 000 invånare i Jönköping och har ett ännu större campus i centrala stan. Dessutom har vi kommit ännu längre när det gäller kreativa näring ar och forskning. Inom näringslivsenheten försöker vi ha en hög servicegrad och en ännu högre i framtiden. Inget företag är för stort eller för litet, alla ska få samma service. n

Jönköping är en expansiv stad med 12 000 företag. Regionens näringsliv utvecklas ständigt och i Svenskt Näringslivs senaste rankning har Jönköping klättrat 16 placeringar.

”Här är det ren luft och färre bilköer än i Stockholm. Det är nära till naturen och nästan alla har sjöutsikt över Vättern. Här finns faktiskt allt det man som storstadsmänniska drömmer om.” CAMILLA LITTORIN, näringslivschef.

FAKTA

Camilla Littorin TITEL: Näringslivschef. ÅLDER: 62 år. BOR: Karshult utanför Taberg. INTRESSEN: Jag är allmänpolitikiskt

intresserad, älskar att plocka svamp, resa och att laga och äta god mat.

Trivs i Jönköping.

mest

I KORTHET

befolkning

Vid södra änden av Vättern ligger Jönköping, en mycket expansiv kommun med 130 413 invånare. Det är en residensstad och administrativt centrum i regionen med flera statliga myndigheter: Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Domstolsverket. Staden är en utpräglad handelsstad och ett nav för logistiken i södra Sverige, och genom Elmia ett centrum för mässor. Jönköping är Sveriges fjärde hotelltätaste kommun och Sveriges femte restaurangtätaste kommun. HEMSIDA: www.jonköping.se.

DALARNAS

ﬁskesjöar

Det natursköna

ningspunkten mellan de stora städerna i Sverige. Elmia drar väldigt många mässor och kongresser, bland annat världens störs ta LAN-party Dreamhack. Då invaderas Jönköping av ”gamers”. Littorin gärna ser att Jönköping är en större del av i framtiden. – Vi ska bygga för framtiden med de styrkor som vi har, bland annat inom e-sport och gaming. Logistik och e-han del hör tätt ihop och i gränslandet mellan gaming, e-handel och logistik finns stark potential för Jönköping. Det traditionella företagandet måste hänga med i utveck lingen, annars tappar vi talanger, konstate rar hon och fortsätter: – De unga som i dag håller på med gaming är morgondagens beslutsfattare och opinionsbildare. Vi har just nu två per soner som jobbar hos oss med hur företa gen ska attrahera denna grupp. Företagen måste anpassa sig till den nya generation medarbetare, chefer och konsumenter för att bli konkurrenskraftiga i framtiden.

INOM NÄRINGSLIVET ÄR Camilla Littorin

Nordens största

FOTO: JÖNKÖPING ENERGI

I Svenskt Näringslivs senaste rankning över företagsklimat klättrade Jönköping 16 placeringar. Näringslivschef Camilla Littorin konstaterar att mycket bra har gjorts de senaste åren, men att hon ändå inte är nöjd.

Ideella föreningen Sambruk

I Malung-Sälens kommun lever vi närmare det som verkligen betyder något!

www.malung-salen.se

JUNI 2014

”för mig är det livskvalitet att bo i en mindre stad som jönköping”

I KORTHET

är en ideell förening där medlemskommunerna samverkar för att få ett bättre utbyte av kompetens och erfarenheter, och att skapa ett bättre e-samhälle för Sveriges kommuninvånare. Tillsammans utvecklar kommunerna i Sambruk den kommunala servicen till sina medborgare, till exempel genom realisering av nya arbetsrutiner och e-tjänster. 30–50 personer från medlemskommunerna och andra aktörer arbetar inom Sambruks projektverksamhet.

ANNONS Framtidsregionerna

jönköping BYG G E R FÖR F R AM T I DE N

”Kommuner tjänar på att samarbeta” arför ska 290 kommuner på var sitt håll uppfinna och bekosta hjulet själva, när de har allt att tjäna på att samarbeta? Med den frågan som utgångspunkt var ClaesOlof Olsson med och grundade den ideella föreningen Sambruk för snart elva år sedan. – Jag jobbade som IT-chef i en större kommun då, när e-tjänster blev allt mer i ropet. Under ett möte med andra kommu nala IT-chefer kom vi därför fram till att det vore bättre om vi kunde samverka i den utvecklingen.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

företagsamma

Jönköpings kommun

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

södertörnskommunerna

JUNI 2014 FOTO: PATRIK LUNDIN, KRISTOFER HEDLUND

LinköpingsBo2017 Nytänkande samhällsbyggnadsprojekt riktar omvärldens intresse mot Linköping

ILLUSTRATIONER: OKIDOKI ARKITEKTER

Daniel Dronjak Nordqvist, Huddinge kommun.

Boel Godner jobbar för att Södertälje ska ha årets stadskärna år 2018.

LinköpingsBo2017 ärärettett samhällsbyggnadsLinköpingsBo2017 samhällsbyggnadsprojekt somska skaresultera resultera i en stadsdel projekt som i en ny ny stadsdel vars vars första etapp, Vallastaden, med 550 första etapp, Vallastaden, med 550 bostäder ska bostäder som ska2017. stå klar 2017. stå klar sommaren Då sommaren arrangeras även Då arrangeras ett nationelltsom bo- samlar och ett nationellt bo- även och samhällsexpo samhällsexpo som samlar bostadssektorn bostadssektorn för diskussioner och inspiration. för diskussioner och inspiration.

För att säkerställa projektets framgång bildades ett kommunalt bolag, Linköpingsexpo AB, vars uppgifter är att säkerställa genomförandet av Linköping bo- och samhällsexpo 2017 och att marknadsföra Vallastaden. Bakom den nya stadsdelen Vallastaden, som byggs mellan universitetet och centrala Linköping, står Linköpings kommun i samverkan med Mjärdevi Science Park och Linköpings universitet. Vallastaden är en stadsdel skapad av människor, för människor och bidrar till att sammanlänka universitetsområdet med Linköpings innerstad. Vallastaden är ett spjutspetsprojekt som bidrar med tillväxt och attraktivitet till Linköping och dessutom utvecklar svenskt samhällsbyggande. Det är en arena för innovativa lösningar och nytänkande som kan agera förebild för andra samhällsbyggnadsprojekt runtom i Sverige. Innovativ detaljplaneprocess med samverkan och dialog i fokus Genom projektet LinköpingBo2017 provar Linköpings kommun ett annorlunda sätt att planera och bygga en ny stadsdel. Vallastaden har vuxit fram i nära samverkan med såväl näringsliv som

www.linkopingsbo2017.se

akademi och, inte minst, medborgarna. Tre medborgardialoger med tydliga fokus har arrangerats och detaljplanen har vuxit fram i nära dialog med allmänheten och berörda aktörer. Denna samverkansprocess har även uppmärksammats nationellt då Vallastaden förra året fick Sweden Green Building Award för Samverkan och engagemang kring hållbar stadsutveckling för stadsdelar. Delaktighet och dialog mellan medborgare, exploatörer, kommunen och andra intressenter har genomsyrat LinköpingsBo2017 från start. Det bo- och samhällsexpo som planeras i Linköping ska fungera som en plattform för möten, erfarenhetsutbyte och seminarier med fokus på stadsbyggnadsfrågor ur ett nationellt perspektiv. – Dialog och delaktighet fortsätter vara i fokus under hela arbetet fram tills projektet avslutats, säger Tommy Hultin, vd för Linköpingsexpo AB. Nationell arkitekttävling attraherade många bidrag 2012 utlystes en nationell arkitekttävling där arkitekter kunde lämna in förslag på hur Vallastaden bör utformas. Det vinnande förslaget, ”tegar”, lämnades in av OkiDoki Arkitekter. När marktilldelningen släpptes var priset givet och projekten bedömdes utefter sina kvaliteter, reglerat i ett särskilt kvalitetsprogram. – Vi har bland annat prioriterat unga och nyetablerade arkitektkontor, olika upplåtelseformer passiv och plusenergihus. Tegsystemet har gynnat små byggherrar vilket bidrar till brokigheten i Vallastaden. Ambitionen är att skapa en omväxlande stadsdel där olika hustyper och upplåtelseformer

AT T R AK T I V T ALT E R NAT I V T I L L S T O C K HOL M C I T Y

blandas, såväl flerfamiljshus som villor, radhus och servicefastigheter, säger Tommy Hultin. Blandade upplåtelseformer och hustyper främjar mångfald och social hållbarhet – Vallastaden byggs för att främja mänskliga möten i olika former. Vi har satsat på vinterträdgårdar som blir naturliga samlingsplatser till vardags. Avstånden mellan husen är små och trottoarerna smalare än normalt för att bidra till en familjär känsla och spontana möten i stadsdelen. Vi har integrerat olika typer av upplåtelseformer, vi blandar bostadsrätter med hyresrätter och ger även utrymme för exempelvis kollektivboende och byggemenskaper. Genom att skapa ett varierat område med olika typer av hus hoppas vi kunna bidra till en social hållbarhet i Vallastaden, säger Tommy Hultin. För närvarande bygger Tekniska verken i Linköping ett kulvertsystem som ska försörjer Vallastaden med fjärrvärme, kyla, el, vatten, avlopp, bredband och en central sopsug. Parallellt färdigställs vägar och allmänna stråk som gör området lättillgängligt för de boende. I augusti i år tas första spadtaget till de nya kvarteren. – Dessutom byggs det för en mjuk trafikmiljö i Vallastaden, där gång-, cykel och kollektivtrafiken är prioriterade. Även detta förstärker den sociala hållbarhet som genomsyrar Vallastaden. Det är enklare att hälsa på en cyklist än en bilist. Eftersom Vallastaden blir en tätbebyggd stadsdel utan stora grönområden väljer vi istället att anlägga en park i anslutning till kvarteren där stadsodling främjas och uppmuntras. Här ska de boende i mötas, umgås och odla sina egna grönsaker, säger Tommy Hultin.

Martina Mossberg, Haninge kommun.

”vi vill växa tillsammans”

Kommunerna söder om Stockholm satsar stora resurser på att bli ett attraktivt alternativ till Stockholm city. Kommunstyrelseordförandena i de tre regionala stadskärnorna berättar om ett samarbete över gränserna för att uppnå kommunernas fulla potential.

illsammans har kommunerna söder som Stockholm lika många invånare som Göteborg, vilket säger en hel del om potentialen i regionen. Daniel Dronjak Nordqvist i Huddinge kommun gläds åt den investe ringsboom som just nu sker i Flemingsberg och Kungens kurva/Skärholmen. – I Huddinge kommun har vi två regionala stadskärnor som är spännan de på olika sätt. I Flemingsberg finns ett kunskapskluster med Södertörns högskola, KTH och Karolinska institutet, Karolin ska universitetssjukhuset och ett juridiskt centrum. Cirka 12 miljarder kommer att satsas i området de kommande åren på bland annat 1 000 nya studentbostäder, ett nytt centrum i Flemingsbergsdalen och investeringar med anledning av Polishög skolans och Röda korsets etableringar. Den andra regionala stadskärnan inom kommunens gränser är Kungens kurva/ Skärholmen – i dag Skandinaviens största handelsplats med 20 miljoner besökare årligen. Utbyggnadspotentialen är nästan dubbelt så stor som det befintliga området och drömmen är att göra volymhandels området till ett attraktivt område i stadslik miljö. – Det blir mer handel, men också mer av upplevelseindustri i Kungens kurva. Just nu pågår planeringen av ett nytt nöjes komplex med hotell, äventyrsbad, spa och handel bakom Heron city och Ikanos nya shoppinggalleria mitt emot IKEA invigs i april. På sikt vill vi att det byggs bostäder i Kungens kurva vilket är nödvändigt i en stadsmiljö, säger Daniel och fortsätter:

”Just nu pågår planeringen av ett nytt nöjeskomplex med hotell, äventyrsbad, spa och handel.” DANIEL DRONJAK NORDQVIST, kommun-

styrelseordförande, Huddinge kommun.

– Stadskärnorna ska växa var för sig, men även tillsammans. Målet är att man ska kunna röra sig enkelt mellan Flemings berg och Kungens kurva/Skärholmen via spårbunden trafik. Spårväg syd som kopp las vidare till Älvsjö, och i senare etapper kan förlängas till Botkyrka och Haninge, ökar rörligheten mellan flera av de regiona la kärnorna. Först då kan det på allvar bli ett alternativ till city och vi får möjlighet att ta tillvara den potential som finns på Södertörn. I GRANNKOMMUNEN HANINGE är målet att gå från att vara en förort till Stockholm till att bli Haninge city. Genom att likt sina kommunala grannar förtäta stadskärnan, bygga fler och attraktiva bostäder kombi nerat med parker och pulserande stadsmil jö blir Haninge en ännu trevligare plats att bo på. Martina Mossberg berättar om hur de vill nå sina mål.

– Vår centrala del, Handen, är vad som i framtiden ska bli Haninge city. Goda kollektivförbindelser med såväl pendeltåg som bussar och riksväg 73 innebär en restid på 10–25 minuter till Stockholm. Just intill pendeltågsstationen har byggnationen av Haningeterrassen inletts, vilket innebär 450 nya bostäder, ny bussterminal och nytt sjuk hus med möjlighet till specialistsjukvård. – Detta är bara början för vad som ska utmynna i 7 000 nya bostäder i city, kultur, nöjen och stort shoppingutbud. Både före tag och privatpersoner visar stort intresse för området, och det är utan tvekan rätt tid att bo i Haninge. I SÖDERTÄLJE, DEN historiska staden känd

för såväl kringlor som Scania, är man nu redo att skriva ett nytt kapitel i historien. Förutom att förtäta stadskärnan pratar Boel Godner om en infrastrukturellt väl anpassad stad som är redo för framtiden. – I dagsläget byggs hyresrätter centralt och bostadsrätter vid Bergviksstrand. Dubbelspårsutbyggnaden för pendeltågen kommer att färdigställas och 2017 kommer citybanan att gå genom staden. Människor pendlar dagligen in och ut ur staden vilket gör moderniseringen av tågtrafiken viktig. – Vi har ett uttalat mål om att vara årets stadskärna 2018. Life science-området Snäckviken med Campus Tälje och Scania erbjuder ett kunskapsintensivt område på tillväxt. Genom att bygga ihop satelliterna runt staden med framförallt bostäder ska Södertälje vara en stad där människor väljer att bo. Södertälje är en framtidsstad som växer så det knakar! n

FAKTA

3 kommunstyrelseordförande NAMN: Boel Godner. TITEL: Kommunstyrelseordförande,

Södertälje kommun.

BAKGRUND: Har jobbat i choklad-

fabrik och haft ansvar för sociala medier hos Socialdemokraterna. Nästan färdig lärare.

DRÖM FÖR MIN STADSKÄRNA:

Drömmen är att vi blir staden där folk väljer att bosätta sig. En stad som människor väljer för att det är lätt att bo här! NAMN: Daniel Dronjak Nordqvist. TITEL: Kommunstyrelseordförande,

Huddinge kommun.

BAKGRUND: Är utbildad civil

ekonom.

DRÖM FÖR MIN STADSKÄRNA:

Att vi får en spårväg som förbinder stadskärnorna. Potentialen i spårbunden trafik är enorm! NAMN: Martina Mossberg. TITEL: Kommunstyrelseordförande,

Haninge kommun.

BAKGRUND: Har varit regionchef

på Svenska spel.

DRÖM FÖR MIN STADSKÄRNA:

Att om några år få uppleva känslan av det pulserande stadslivet i Haninge city.

på Södertörn – Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje, Tyresö – är en attraktiv del av Stockholmsregionen med cirka 460 000 invånare. Starka och välkända företag som satsar på forskning och utveckling är etablerade här och det finns goda utbildningsmöjligheter på universitets- och högskolenivå. Syftet med samverkan mellan de åtta Södertörnskommunerna är att stärka den kommunala och regionala utvecklingen som gynnar Södertörn och dess kommuner. Samarbete sker inom flera områden, bland annat gymnasiet, energi, miljö, återvinning och med en gemensam räddningstjänst.

DE ÅTTA KOMMUNERNA

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

takterasser

studentbostäder ungdomslägenheter parhus

energiteknik

odling

JUNI 2014 FOTO: SOFIA HAMPUS

”vi vill göra det enkelt för folk att starta eget”

odlingslotter

trädgårdsstad

Framtidsregionerna

Falun Borlänge-Regionen DAL AR NA S T I L LVÄ X T MO T OR

orangeri

radhus

ANNONS

växthus

Byggen av 606 bostäder startades under förra året i väsby och nya invånare flyttar hit varje år. Här skapar vi attraktiva boende för alla.

väsby växer!

I Dalarna finns Europas äldsta företagare. Många står inför generationsskiften, något som Falun Borlänge-regionen specialiserat sig på. – Jag törs påstå att vi är riktigt bra och har ett innovativt sätt att arbeta med ägarskiften, säger Peter Berglund, vd för näringslivsbolaget Falun Borlänge-regionen.

väsby attraherar idag både spännande arkitekter som Zaha Hadid och byggare som investerar i nya boende för både unga och gamla. Nyfiken på utveckling? Välkommen till Väsby du också!

upplandsvasby.se • 08-590 970 00

Vi är en långsiktig hyresvärd som förvaltar och utvecklar våra bostäder för framtiden. Vi bygger nytt för morgondagens behov och vi tror på att växa tillsammans med kommunerna. Foto: Gonzalo Irigoyen

regionen för Falun och Borlänge står näringslivsfrågor ständigt i fokus. Området består av sex kommuner – förutom Falun och Borlänge finns också Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter. I den snabbt växande regionen bor 165 000 personer. Det är en nära samman svetsad region där gemenskap råder. Peter Berglund menar att en av de viktigaste faktorerna för att skapa en attraktiv region är att bevara och utveckla den arbetskraft som finns i regionen.  – Vi arbetar med näringslivsutveckling, marknadskommunikation och kommunal samverkan. En av våra hörnstenar är att göra det enkelt för personer att starta egna eller ta över företag, säger han. FÖR ATT UNDERLÄTTA för företagare att

PETER BERGLUND MENAR att identitetsbar

riären gör att många drar sig från att sälja sina bolag. Det vill Falun Borlänge-regio nen ändra på, för att skapa större lönsam het hos de redan befintliga företagen.

VID ÄGARSKIFTE KONTAKTAR många

företagare en bank för att få hjälp med det ekonomiska. Peter Berglund och hans kollegor på Falun Borlänge-regionen vill i stället komma underfund med vad som händer i de mellanmänskliga relationerna vid ett ägarskifte, eftersom många företag är familjeägda. Vad händer runt köksbor det när ett företag lämnas över från en generation till en annan?  – Det går att jämföra med slutet på en idrottskarriär eller att gå i pension. Det handlar om att lära sig trivas i situationen och ta reda på sin identitet den dagen arbetstelefonen slutar ringa. ÄGARSKIFTEN ÄR ETT nationellt problem, som de tar sig an på lokal nivå. Utöver det lyckade projektet med ägarskiften i bolag arbetar Falun Borlänge-Regionen bland annat också med att ständigt att utveckla infrastrukturen. Varje dag möts över 10 000 människor på den 17 kilometer långa motorvägen mellan Falun och Borlänge. Många bor i Borlänge och jobbar i Falun, och tvärtom. Peter Berglund menar att det finns en magisk pendlingsgräns på 60 minuter – om pendlingssträckan till jobbet tar mer än 60 minuter enkel väg är det för långt att åka.   – Vi märker att det finns ett behov av att utveckla infrastrukturen så att människor kan bo på en ort och jobba på en annan. Därför satsar vi mycket på att utveckla transport av både varor och människor så att det är möjligt att ta sig så långt som möjligt på så kort tid som möjligt. n

Peter Berglund vill bevara och utveckla arbetskraften i Falun Borlänge-regionen.

”Många företagare identifierar sig starkt som entreprenörer eftersom de jobbat med sitt företag sju dagar i veckan hela livet. Vad ska jag göra den dagen jag inte längre ska gå till jobbet? Det är frågor som många ställer sig.” PETER BERGLUND, vd Falun Borlänge-regionen.

FAKTA

FOTO : MAGDALEN A GUDM UNDS SON

starta och ta över redan existerande före tag driver Falun Borlänge-regionen projek ten Driv eget och Ägarskiftescentrum. I Dalarna ligger bristen inte hos arbets kraften, snarare i avsaknaden av företaga re. En orsak är att några av Sveriges äldsta företagare finns i Dalarna, många av dem över 60 år. Dessa kommer inom några år att ställas inför en generationsväxling, vilket Peter Berglund menar är en komplex situation. – Många företagare identifierar sig starkt som entreprenörer eftersom de jobbat med sitt företag sju dagar i veckan hela livet. Vad ska jag göra den dagen jag inte längre ska gå till jobbet? Det är frågor som många ställer sig, och då är det svårt att se sig själv utanför sin yrkesroll.

– Ägarskiften är ingen ny revolution, det har människor gjort i alla tider. Men att se ägarskiften som en psykologisk och beteen devetenskaplig process är ett nytt sätt att tänka, säger han.

Peter Berglund TITEL: Vd Falun Borlänge-regionen. ÅLDER: 49 år. BOR: Falun. BAKGRUND: Bland annat inom

Försvarsmakten och som gymnasie chef i Falun.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Oj det är många saker! Men på vintern åker jag gärna långfärdsskridskor.

Faluån.

Rikshem är ett av Sveriges största privata bostadsbolag Vi erbjuder bostäder och samhällsfastigheter i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping, Västerås, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Huddinge, Sundsvall, Halmstad, Södertälje, Solna, Kalmar, Nyköping, Sigtuna, Danderyd, Ale, Höganäs och Knivsta. Rikshem har ca 19 900 bostäder om sammanlagt 1 500 000 kvm till ett värde av drygt 20 miljarder kronor. Rikshem ska under de närmaste åren växa och äga och förvalta fastigheter till ett värde av ca 25 miljarder kronor. Rikshem ägs av Fjärde AP-fonden och AMF.

I KORTHET

Falun Borlänge-regionen GÖR: Falun

Borlänge-regionen är ett fristående aktiebolag vars verksamhet syftar till att öka regionens attraktionskraft och ta vara på människors innovationsförmåga och entreprenörskap. De tar fram beslutsunderlag, formar och driver utvecklingsprojekt och samordnar olika verksamheter. Falun Borlänge-regionen AB ägs av kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter. HEMSIDA: www.fbregionen.se ANTAL MEDARBETARE: 13. JOBBA HOS OSS: Kontakta oss via hemsidan.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS Framtidsregionerna

TEMA: Infrastruktur

JUNI 2014

Som kommunal eller privat fastighetsägare kan du ta del av Sveriges största kunskapsbank för renovering av bostadshus byggda under efterkrigstiden fram till slutet av 70-talet. I ”Miljonhemmet” har vi samlat erfarenheter från vårt arbete med miljonprogrammen. Dess utom har vi skapat unika och strukturerade sätt att arbeta med dessa bostadsområden, där vi tar hänsyn till alla aspekter på hållbarhet; från ekonomi och grönt, till sociala förutsättningar. Lägg några minuter på filmerna nedan och kontakta oss sedan för en förutsättningslös diskussion. Du kommer att bli förvånad över miljonprogrammets möjligheter.

förändra hur du ser på

Två filmer och Miljonhemmet™ kan I takt med fibernätets utbyggnad ökar möjligheten att digitalisera verksamheter och därmed spara resurser.

IP-ONLY VILL ”FIBRERA” SVERIGE

FIBER SKAPAR SMARTA STÄDER

miljonprogrammets

IP-Only startade sin verksamhet 1999 och är en datakom- och internetoperatör som bygger fibernät och infrastruktur för internetkommunikation. – Det finns inte så många aktörer som satsar och investerar i infrastrukturen, men vi gör det och vi satsar proaktivt. Vi vill ”fibrera” Sverige, säger Mikael Philipsson, vd för bolaget.

möjligheter

Filmen om Miljonhemmet

Kostnadsfri konsultation?

Läs mer om Miljonhemmet, olika referensprojekt och se filmen på skanska.se/miljonhemmet

Låt oss tillsammans titta på vilka åtgärder som bör genom föras utifrån fastighetens behov, områdets möjligheter och verksamhetens plånbok. Du hittar din lokala kontaktperson på skanska.se/miljonhemmet.

Bara nyfiken? Slå en signal till Susanne Sjöblom, ansvarig för Miljon hemmet, på 010448 72 96.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO SHUTTERSTOCK, PRESS

IP-ONLY BASERAS PÅ en övertygelse om internet och IP som centrala bärare för all form av kommunikation. Över tid har företaget samlat kompetens och personer med kunskap och erfarenhet av att bygga och driva en komplett modern infrastruk tur av fibernät, datacenter och tekniska tjänsteplattformar. Mikael Philipsson började på företaget år 2000. Vid den tiden hade IP-Only endast sju anställda och sedan dess har det hänt mycket. Verksamheten omsätter i dag ungefär en halv miljard kronor. – Vi jobbade med streaming åt Sveriges Radio redan 2003 och upptäckte att sändningarna hade lyssnare från över 100 länder. Det var en ögonöppnare, både för dem och för oss. Vi såg tidigt att den mesta kommunikationen som sker skulle göra det via internet och på det sättet överbrygga gränser, konstaterar Mikael Philipsson och exemplifierar övertygelsen genom att berätta om när IP-Only år 2002 förvär vade en konkursad verksamhet som ingen annan trodde på. – Holländska KPNQwest försökte investera bort all konkurrens i världen och investerade två miljarder för att bygga nät i Sverige. Satsningen höll inte och företaget gick i konkurs. Vi köpte konkursboet billigt eftersom ingen annan trodde på det. Det förvärvet har gjort att vi är där vi är i dag. IP-ONLY ÄGS sedan sommaren 2013 av

EQT. Med EQT som ägare har IP-Only de förutsättningar som krävs för en kraftig utveckling av fibernätsmarknaden och skapa en stark oberoende aktör.

”Digitaliseringen kan vara allt från distansvård till att elever får sin matteundervisning via nätet.” MIKAEL PHILIPSSON vd IP-Ony.

– De kommande åren kommer vi att behöva investera mycket pengar i utbygg naden av fibernätet. Vi måste ha en ägare som är beredd att ta de proaktiva investe ringar som krävs. EQT är en ägare med ett stort intresse för vår inhemska utveckling och konkurrenskraft. DET IP-ONLY STÅR inför den närmaste

framtiden är att bygga ut fibernätet i olika kommuner. Ungefär hälften av landets befolkning saknar i dag tillgång till fiber och målet från regeringen är en täckning på drygt 90 procent till 2020. – Vi vill leverera ett neutralt nät som är tillgängligt för alla och vi tror på en valfri het av tjänsteleverantörer. I takt med fibernätets utbyggnad uppstår möjligheter för kommuner och offentlig sektor att använda mer moderna verktyg och effektivisera verksamheten. – Vi stöttar kommuner i hur de kan

digitalisera sin verksamhet. Det kan spara mycket resurser, framför allt finns det möj ligheter inom vård, skola och omsorg. Vi upplåter nätet till kommunen och företag som vill skapa tjänster och kallar erbjudan det ”Smart fiberstad”, säger Mikael Philips son och menar att de flesta kommuner lig ger efter när det gäller digitala tjänster och digital effektivisering av verksamheten. – Digitaliseringen kan vara allt från distansvård till att elever får sin matteun dervisning via nätet. I FRAMTIDEN SPÅR Mikael Philipsson att digitaliseringen kommer att öka i samhäl let. Att en stor del av mediekonsumtionen sker via nätet är i dag självklart. Nästa revolution kommer enligt Mikael att ske inom vården. – Exempelvis kommer en specialistläkare i Lund kunna undersöka en skada i Fager sta genom att vara uppkopplad. Det finns stora pengar att spara genom effektivise ringar och det kan ge en högre kvalitet i vården. Med ny teknik kan man göra saker till lägre kostnad. En digitalisering binder även ihop landet och för landsbygden är det extremt viktigt. FÖR MIKAEL PHILIPSSON och IP-Only är

det stimulerande att arbeta med något som tillför påtagliga värden i samhället. – Vi bygger en infrastruktur som ständigt kan utvecklas. Vi vet inte vad fibernäten kommer att användas till i framtiden, men vi vill skapa förutsättningar för spännande innovationer. Vi tycker att vi är framtidens operatör. n

Ett hållbart samhälle börjar där människor bor Mikael Philipsson.

Se filmen om Vivalla, vårt samarbete med Örebrobostäder, där de boendes delaktig het leder till social hållbar utveckling av hela området: skanska.se/vivallafilm

FAKTA

Mikael Philipsson TITEL: Vd IP-Only. BOR: Uppsala. INTRESSEN: Jag satt hela dagen

i går i en grävmaskin och gillar att arbeta praktiskt.

FÖREBILD: Steve Jobs är en person

som jag har inspirerats av.

www.skanska.se

circuscom.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

ANNONS Framtidsregionerna

TEMA: Ledarskap inom offentlig sektor

JUNI 2014

LEDARSKAPSEXPERTEN PO GUNNARSSON:

”EN BRA LEDARE MÅSTE VISA PASSION, GLÖD OCH GLÄDJE” Under årets Almedalsvecka kommer PwC att hålla ett tiotal seminarier på temat ”Sveriges konkurrenskraft – vår framtid”. PO Gunnarsson leder tillsammans med sin kollega Jessica Carragher Wallner konsultföretagets seminarium med fokus på framtidens konkurrenskraftiga och innovativa skola och utbildning. TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO PRESS

PO GUNNARSSON ÄR strategisk rådgiva

re med ansvar för Governance – ledning och styrning inom området Public Sector. Sedan tolv år tillbaka arbetar han som rådgivare i kommuner och regioner och har tidigare varit kommundirektör under sju år. Genom sitt arbete vill PO och hans kollegor bidra till att stödja kommuner och regioner i arbetet med att bli attraktivare och stärka sin konkurrenskraft. – Vi vill helt enkelt vara med och bygga det framtida samhället, säger PO. Vi utgår ifrån vad våra kunder vill och önskar, därefter gör vi ofta en omvärldsanalys tillsammans och en sammanfattning av nuläget. Vi bidrar med vår kunskap och erfarenhet och hjälper till med en strategi för hur regionen, kommunen, staden eller bolaget kan nå sina mål.

Vi går gärna på djupet I Lund skulle du inte kallas politiknörd. Vi är vana vid passionerade typer, så vi hade bara kallat dig ’intresserad’. Eller kanske: en ovanligt trevlig person. I Lund disputerar varje år hundratals forskare, specialis-

Kanske är det därför Lund är en del i många människors

ter på sina områden. Men här finns också skräckfilms

utvecklingsresa, en del av framgången.

entusiaster, handbollsspelare, körsångare, stadsodlare och andra lika djupt passionerade människor.

En del underhåller sin glöd i en av alla våra föreningar,

ATT VISA PÅ att offentlig sektor har lika

mycket – om inte mer – att erbjuda akade miker i början av sina karriärer ligger högt på agendan. Med många års erfarenhet från kommunalt och regionalt arbete är han en god representant för den offentliga sektorn. – Den stora utmaningen och möjlig heten ligger i att visa på alla fantastiska möjligheter som finns inom offentlig sektor och dess viktiga roll i samhällsutveckling en. Vid en första anblick kanske många 25-åringar inte tycker att kommunalt eller regionalt arbete känns särskilt häftigt. Men – alla vi som haft glädjen att verka inom den offentliga sektorn vet hur givan de och intressant det är. Utvecklingen av framtidens samhälle förutsätter en spännande dialog om vilket framtida samhälle vi vill ha och hur vi tar oss dit, ett arbete där näringsliv och offentlig sektor är ömsesidigt beroende av varandra.

men många kan fördjupa den på jobbet. Lund är ett av

Vi tycker att det är helt okej att gå all in för något. Det

världens mest innovationstäta områden med företag och

är ju ett sätt att växa, lära sig nytt, fortsätta vara nyfiken.

forskning i framkant. Vi är vana vid passion.

Låt Lund vara en del av din utveckling.

Under Almedalsveckan träffar du Lunds kommun i Öresundshuset på Hästgatan 1.

Måndag 30 juni 10.30 Hur kultur skapar den attraktiva staden. Tisdag 1 juli 10.30 Kom och bygg framtidens hållbara stad med oss.

PWC HAR GÅTT i bräschen för samhällsut

Tisdag 1 juli 16.00 Innovativa material – hur bygger vi innovationskultur? Torsdag 3 juli 10.30 Hur får man ekonomi i studentbostäder?

Du kan gå på djupet med Lund överallt i Visby under Almedalsveckan. Du hittar mer info på lund.se/lundialmedalen

LundsKommun annons almedalen 250x360.indd 1

2014-05-28 14:11

vecklingen på ett globalt plan genom sina egna studier och rapporter. I de presen teras bland annat strategiska grepp som städer världen om tagit för att öka sin attraktivitet med de resurser man har, allt från miljö till intellektuellt kapital. – Vi baserar mycket av vårt arbete på alla de studier och rapporter som PwC själva tagit fram de senaste tio åren. ”Cities of the future” eller våra senare rapporter ”Cities of Opportunity” går utmärkt att applicera på kommuner, städer och regioner då det handlar om samma grundfrågor för att skapa en attraktivitet – oavsett storlek. Konkurrensen är stor mellan regioner som

FAKTA

PO (Per-Ola) Gunnarsson BOR: Helsingborg. ARBETAR: Som strategisk rådgivare, ansvarig för Governance – ledning och styrning inom området Public Sector. Dessutom ansvarig för PwC:s nationella ledarutvecklingsprogram för toppchefer. INTRESSEN: Paddla havskajak, spela

golf, åka motorcykel, snickra, rida, utförsåkning, långfärdsskridskor och att vara vid havet.

TALANG: Gillar att kommunicera! MOTTO: Mod – vilja – passion. DRÖM: Att få vara frisk och glad med

min familj.

DETTA VISSTE DU INTE OM PO: Han har

lett Helsingborgs stad i stadskampen mot Malmö och Uppsala i direktsändning i TV4 två gånger.

alla vill bli mer lockande för människor, kapital och entreprenörer. EN STOR DEL av PO Gunnarssons uppdrag handlar om ledarskapsutveckling. Han håller till exempel i nationella utbildnings program för toppchefer inom offentlig sektor. Ett modernt, tydligt, modigt och passio nerat ledarskap menar PO är viktigt för att en kommun eller region ska kunna nå sin fulla potential och konkurrenskraft. – Att ha en tydlig vision, att kunna han tera olika människor, kommunicera och ha en strategisk blick är nyckelfrågorna i ett modernt ledarskap. Mitt i den blomman som är nyckelkompetenserna måste det dock finnas energi, passion och glädje. Du kan vara en hur duktig ledare som helst, men saknar du glöden och entusiasmen är de andra bitarna inte mycket värda. Det är en del av vad vi behandlar i våra program, vi möts och delar tankar och idéer och kan återvända hem med nya kunskaper och nyvunnen inspiration som går att använda i näringslivsutvecklingen i varje specifik region. Jämför vi kommuner så ser vi tydliga tecken på att de med ett ambitiöst och visionärt ledarskap är de som går i bräschen för utvecklingen. n

PO Gunnarsson jobbar med att stödja kommuner och regioner i arbetet med att bli mer attraktiva och stärka sin konkurrenskraft.

”Vid en första anblick kanske många 25-åringar inte tycker att kommunalt eller regionalt arbete känns särskilt häftigt. Men – alla vi som haft glädjen att verka inom den offentliga sektorn vet hur givande det är.” PO GUNNARSSON, strategisk rådgivare PwC.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

public partner

JUNI 2014

L E DAR S K AP I FÖR ÄN DR I NG

”Utmaningen är att få flera aktörer att agera sömlöst tillsammans”

I en digital värld kan det vara svårt att se individen.

Förutsättningarna för ledarskap är i ständig förändring. Public Partner stödjer ett inkluderande ledarskap – inom och mellan näringsliv och offentlig sektor.

ublic Partner är ett konsultföretag som i första hand stödjer ledning arna för politiskt styrda och offentligt finansierade organisatio ner. Ledarskap är ett nyckelområde. Och här ser Public Partner många kopplingar mellan offentlig sektor och näringslivet. En politiskt styrd organisation är kom plex, med konflikt mellan partier som en del av verksamhetsidén. I en bolagsstyrelse är det snarare samsynen som ses som en förutsättning. Det är läge att utforska om inte dessa grundläggande förutsättningar är på väg att förändras. Det är en intressant fråga i Public Partners många uppdrag över landet, om inte den komplexitet i styrning och ledning som präglar offentliga organisationer, alltmer sätter sin prägel på större företag med sina ibland motstridiga ägarintressen och inte sällan komplicerade ägarstrukturer. – Tidigare har ledarskapet i mångt och mycket handlat om förståelsen för den egna miljön man verkar i. I dag ser vi att det blir allt viktigare att ha en systemförståelse för hur allt hänger ihop i samhället. Oavsett om man är chef i ett företag, i en kommun eller i ett landsting, säger Roger Johansson. – Man skulle kunna säga att dagens ledare inte bara ska kunna leda sig själv och andra, utan också ha en förmåga att låta sig ledas av samhällets konstitutionella ordning och de grundläggande värderingar som ett demokratiskt samhälle bygger på, fortsätter han. Under många år har ledarskapet i offent liga organisationer hämtat inspiration från andra samhällssektorer. Den utveckling vi ser i dag är mer ömsesidig. – Man kan se att inte bara offentligt finansierad verksamhet lånat idéer och blivit mer som företag, man ser också hur näringslivet blivit mer politiskt. Man visar att man tar ansvar och vill bidra till sam hällsutvecklingen, förklarar Roland Lexén. DET KRÄVS I DAG ett ledarskap som

inkluderar över gränserna för att kunna lösa frågor om tillväxt och välfärd. Över kommungränser, mellan kommuner och landsting – och mellan offentliga och priva ta aktörer. Vid till exempel utbyggnad av infrastruktur och bostäder, blir detta tydligt. På Public Partner jobbar man för att stödja ett ledarskap som minskar gapen och fyller mellanrummen mellan sektorer och organisationer, som inkluderar och samlar. Allt för att få den förflyttning som krävs för att lyckas med uppgiften. – Ofta är utmaningen att få flera organi sationer att agera sömlöst tillsammans. Det gäller att hitta ett samspel mellan exempelvis kommun, universitet och lokalt näringsliv och få de tre att jobba ihop mot samma mål som ett trimmat system, säger Roland Lexén och refererar till några av företagets uppdrag. Om komplexiteten i styrningen av offen

FOTO: OLLE AGEBRO

På Public Partner jobbar 14 erfarna konsulter, bland annat med att stötta ledningar inom offentligt finansierade verksamheter.

”Dagens ledare ska inte bara kunna leda sig själv och andra, utan också ha en förmåga att låta sig ledas av samhällets konstitutionella ordning.” ROGER JOHANSSON, grundare och vd.

tliga organisationer alltmer uppträder i näringslivet, genomgår ledarskapet i kom muner och landsting sin utvecklingsresa. Kraven på ledarskap i offentligt finan sierad verksamhet har förändrats i takt med tillkomsten av privata välfärdsföretag. Att styra och leda en välfärdsmarknad är något annat än att styra och leda ett sam manhållet system i en egen organisation. Denna utmaning lyfter också Public Part ner fram i sitt ledarutvecklingsprogram NEXT Public Management. – I dag finansieras vår välfärd genom politiska beslut, men det politiska ledar skap som krävs för att också styra och följa upp kvalitet och ekonomi hos en mångfald aktörer, utmanar de traditionella politikeroch chefsrollerna, säger Eva Lagbo Berg qvist, och fortsätter: – Förståelse för marknadslogik och be tydelsen av sunda marknader blir frågor på den politiska agendan. Där behöver ledar skapet i offentliga organisationer alltfler insikter om näringslivets logik.

ÄVEN OM PUBLIC PARTNER främst arbetat

med offentligt finansierad verksamhet är det uppenbart att deras erfarenheter, kunskaper och koncept kan komma väl till användning inom näringslivet. De båda världarna är i en utveckling där ledarska pets särdrag kommer att uppträda hos varandra. Det är ett brett fält som Public Partner spänner över. Allt från verksamhetsana lyser till klassiska konsultutredningar och stöd till chefer och ledningsgrupper. – Vår samlade erfarenhet som konsulter ger oss kraft att tillsammans med våra uppdragsgivare utveckla koncept, initiativ och lösningar. Vi skapar värden i komplexa miljöer och sammanhang, summerar Eva Lagbo Bergqvist. – Public Partner vill bidra till att göra samhället en aning bättre och stödja våra uppdragsgivares framgång. Det är vår vik tigaste drivkraft, oavsett om det handlar om ett företag eller en kommun, avslutar Roger Johansson. n

FAKTA

Tre profiler på Public Partner NAMN: Roland Lexén. TITEL: Managementkonsult. BAKGRUND: Lång erfarenhet som

chef och konsult, senast som chef för Arena för tillväxt.

Anna-Karin Hatt

NAMN: Roger Johansson. TITEL: Grundare och vd för Public

Partner.

BAKGRUND: 15 års erfarenhet som

konsult på ledande nivå. Tidigare bland annat kommundirektör i Ale kommun och stadsdirektör i Södertälje.

NAMN: Eva Lagbo Bergqvist. TITEL: Managementkonsult. BAKGRUND: Mångårig erfarenhet

av styrning och ledning, inte minst inom samhällsbyggnads- och säkerhetsområdet.

I KORTHET

Public Partner GÖR: Konsultföretag

”En del av e-förvaltningsstrategin i praktiken med andra ord”

med inriktning på offentligt finansierad verksamhet. De 14 konsulterna har lång erfarenhet och och stor insikt i särdragen i demokratiskt styrda och offentligt finansierade verksamheter. Företaget jobbar för att stötta ledningarna i såväl offentligt finansierade organisationer som i privata företag med kvalificerat konsultstöd så att de kan utveckla sin styrning och ledning och därigenom skapa goda resultat. HEMSIDA: www.publicpartner.se ANTAL MEDARBETARE: 14. JOBBA HOS OSS: info@publicpartner.se

Så bloggade vår IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt efter ett besök hos oss på Vergic. Vår plattform för digital kundservice är ett perfekt verktyg för det personliga mötet på webben och används redan idag av sveriges största offentliga myndigheter och kommuner. Bakom varje besök på webben finns en individ med personliga krav och önskemål. Vår plattform identifierar individen och skapar möjlighet till ett personligt möte där ni i realtid kan erbjuda professionell service via chatt, bild & ljud samt genom vår patentsökta visuella guidning. Vi pratar gärna mer om hur vi tycker ett personligt möte på webben ska gå till och vill ni veta mer om hur flera statliga organisationer och myndigheter använder lösningen idag är ni välkomna att kontakta vår försäljningsdirektör Henrik Vallentin på 0701 05 41 00 eller maila henrik@vergic.com så kontaktar han er snarast möjligt. Välkommen till vår digitala värld där varje besökare har rätt till personlig service.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

pwc

JUNI 2014

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

ANNONS Framtidsregionerna

TEMA: Jobb och karriär inom offentlig sektor

JUNI 2014

SAT SAR PÅ AT T ÖK A BAR N S M AT T E K U N S K AP E R

Kunskap och kompetens med engagemang FOTO: PWC

Deras huvudsakliga uppgift är revision och rådgivning. Ändå är det så mycket mer som kännetecknar PwC, som engagerar sig i hållbar utveckling såväl som viktiga samhällsfrågor.

tt ha många strängar på sin lyra är något som stämmer bra in på PwC. Som Sveriges ledande revisionsföretag ligger de i framkant på många plan. Jessica Carragher Wallner, Senior Manager på PwC i Stockholm, menar att det är de stora företagens möjlighet och skyldighet att engagera sig i samhällsutvecklingen. – De som har förmånen att kunna vara med och utveckla ska ta den chansen. Att i egenskap av samhällsaktör vara med och forma framtiden förväntas dessutom mer och mer av arbetsgivare i dag, säger hon.

EN AV FRÅGORNA som PwC engagerar sig

i är utbildning, något som ligger företaget varmt om hjärtat. För att höja barn och ungdomars kunskapsnivå är de därför med och sponsrar den ideella föreningen Matte centrum. Här erbjuds gratis matematik hjälp för barn och ungdomar i skolåldern. – För oss på PwC som arbetar med revi sion och rådgivning känns matte som ett viktigt ämne att värna om. Under Almedalsveckan bjuder de in ak törer till seminarier där utbildningsfrågor diskuteras i en panel.   Som en del i satsningen mot en hållbar

framtid har PwC utvecklat en metod och modell som inriktar sig mot långsiktig finansiell planering. Modellen går ut på att kommuner genom olika parametrar kan skapa en ekonomisk plan för framtiden. I modellen kan kommuner välja olika parametrar för att analysera framtiden ut ifrån sina egna förutsättningar – exempel vis hur kostnader förändras över tid om befolkningsmängden ökar eller minskar. – Här gäller det att se till hela Sverige. Ibland kan det kännas som att utveck lingsfrågor tenderar att bara handla om utvecklingen i de större städerna. Men så är det självklart inte, säger Jessica Carrag her Wallner. DET VAR PWC:S nytänk inom public sector

som lockade henne till posten som Senior Manager. – Trots att PwC är en stor och etablerad aktör står de för nytänk, affärsutveckling och entreprenörskap. Det är fantastiskt kul att få vara med på en spännande resa där jag har möjligheten att bygga nytt. För PwC är så mycket mer än bara en revisions- och rådgivningskonsult. Här byggs långsiktiga relationer för ett hållbart och blomstrande samhälle. n

FAKTA

Jessica Carragher Wallner TITEL: Senior Mana

ger och ansvarig för kommunal sektors tjänsteområde ”strategi och framtid”.

ÅLDER: 41. BOR: Hammarby Sjöstad i Stockholm. UTBILDNING: Master

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING:

SÅ SKA UNGA LOCKAS TILL JOBB INOM VÄLFÄRDSSEKTORN 60 procent av dagens unga kan tänka sig att jobba inom välfärdssektorn. Men bristen på karriärmöjligheter, dålig löneutveckling och frågetecken kring arbetsmiljön gör att många tvivlar. Det vill Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ändra på. – Framtidens jobb finns inom välfärdssektorn, säger Håkan Sörman, vd på SKL.

i risk management, Uppsala universitet.

– Att kunna använda den långsiktiga fiansiella analysen tillsammans med omvärldsanalys, visions- och strategiarbete kommer att vara en av de största framgångsfaktorerna för aktörer att nå sina mål, säger Jessica Carragher Wallner på PwC.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Är utomhus

i skog och mark.

I KORTHET

TEXT SARA THUN FOTO SHUTTERSTOCK, THOMAS CARLGREN

MEDELÅLDERN BLAND MEDARBETARE inom

den offentliga sektorn är hög och många äldre går snart i pension. SKL uppskat tar att ungefär en halv miljon personer GÖR: PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärs behöver anställas de närmaste tio åren. rådgivning med 3 800 medarbetare på 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet Framför allt behöver dagens unga ta plats och unik branschkunskap utvecklar de värden för sina 60 000 kunder, vilka utgörs på kommuner, landsting och i regioner. av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, Men är branschen tillräckligt attraktiv för främst lokala företag samt den offentliga sektorn. HEMSIDA: www.pwc.se den nya generationen? Den frågan ställde arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i undersökningen ”Jobbet och karriären – Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?”. – När medier beskriver offentlig sektor Erbjudand e är bilden oftast dyster. Det pratas om kaos till dig som Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Wisby i skolan, nedskärningar i vården och så Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Wisby ä r c h ef. bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Wisby vidare. Därför blev vi positivt överraskade Mötesplats Social Just nu Innovation kan du prov att vår undersökning visar att hela 60 pro a oss i tre månad er utan ko cent av dagens unga kan tänka sig att jobba stnad. Sms:a visi on chef inom välfärdssektorn. Men det är inte till 72 672 tillräckligt för att klara den stora rekryte ringsutmaningen som väntar, säger Håkan Sörman, vd på SKL.

PwC

HÅKAN SÖRMAN TIPSAR

Så ska talangerna attraheras till kommun, landsting och regioner 1. Vi ser stort intresse för trainee program och chefsutvecklingsprogram. Välfärdssektorn har dessutom bättre förutsättningar än den privata sektorn att erbjuda fortbildning under arbetstid. 2. Större lönespridning. Yngre förväntar sig individuell lönesättning efter prestation.

Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby ybsiStrand W :lakolCongress ,tnevE & &ssEvent, ergnoClokal: dnartWisby S ybsiW ,51–31 lk iluj 1 gadsiT muiranimes llit ni redujb noitavonnI laicoS stalpsetöM

3. Erbjud olika karriärutmaningar.

IMPACT INVESTING IMPACT INVESTING IMPACT INVESTING G N I T S E V N I T C A P M I IMPACT INVESTING INVESTING AN INTRODUCTION Även en ledare AN IMPACT INTRODUCTION

Alla villWisby och kan inte bli chef, erbjud Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby Strand Congress & Event, lokal: andra möjligheter som till exempel specialisttjänster.

AN INTRODUCTION NOITCUDORAN TNIINTRODUCTION NA AN INTRODUCTION

– Karriärutveckling behöver inte vara synonymt med att bli chef. Det kan handla DET SOM LOCKAR unga till branschen är om specialisttjänster eller utvecklingsleda möjligheten att få jobba med något som gör re. Flera kommuner har till exempel infört We will guide you through the current state of Impact Investing in Sweden skillnad. Yrken som lärare, läkare och sjuk förstelärartjänster där lärare erbjuds högre and internationally with the help of David Cameron’s advisor Kieron We will guide you through the current state of Impact Investing in Sweden sköterskor påverkar människors vardag, på lön i utbyte mot att deras kompetens ska riktigt. Dessutom förknippar unga bran användas till att utveckla sina kollegor. Boyle and Roger Bullen, creator of Social Impact Bonds and in Essex County. internationally with the help of David Cameron’s advisor Kieron will guide through current We will guide youWe through theyou current nedestate wSthe niof gnImpact itsevstate nI Investing tcofapImpact mI foinInvesting etSweden ats tnein rruSweden c eht hguorht uoy ediug lliwschen eW med schyssta villkor i allmänhet. Många landsting stödjer sjuksköterskor Boyle and Roger Bullen, creator of Social Impact Bonds in Essex County. andwith internationally the Cameron’s att gå på specialistutbildning. Det finns and internationally the help ofwith David Cameron’s roDavid sivdaadvisor s’noremKieron aCadvisor divaDKieron fo pleh eht htiw yllanoitanretni d–nDet a här vill vi förstås lyfta fram, och norhelp eiK of vi tycker själva också att of detImpact är vår stora många vägar att gå. We will guide you through the current state Investing in Sweden Boyle and Roger Bullen, creator of Social Impact Bonds in Essex County. Boyle and WWW.SOCIALINNOVATION.SE Roger Bullen, creator of Social .ytnuoC Impact xessEBonds ni sd| n@MSISWEDEN oinBEssex tcapmCounty. I laicoS fo rotaerc ,nelluB regoR dna efördel. lyoB En annan kul grej som kom fram i | FACEBOOK.COM/SOCINN and internationally with rapporten the help var of att David Kieron NÄR DET GÄLLER lön menar SKL att många unga Cameron’s ser läraryrket advisor som unga tror att välfärdssektorn har lägre allra mest intressant. Och det här trots att WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN | @MSISWEDEN Boyle and Roger Bullen, creator of Social Impact Bonds in Essex County. Ring Chef Direkt. ingångslön än vad branschen verkligen har. Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Wisby skolan enligt min mening utsätts för en del WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN | @MSISWEDEN – Ingångslönen är marknadsmässig, svartmålning i olika kanaler. Professionell rådgivning 9–17. däremot måste löneutvecklingen bli bättre. Vad de unga däremot inte förknippar 0771 360 600 Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Wisby med välfärdssektorn är löneutveckling, Vi förespråkar större lönespridning och individuella löner. Det är förstås lätt att karriärmöjligheter och bra arbetsmiljö. säga att vi ska ha större mått av individuell Något som SKL ser som stora utmaningar I ledande position hamnar man ofta i situationer där lönesättning, men det är desto svårare att för framtiden. man kan behöva snabb rådgivning. Som chef och medlem genomföra det i praktiken. Att det inte – Vi måste förstå att de vi anställer för i Vision har du tillgång till Chef Direkt: en exklusiv och väntar sig att de ska kunna utvecklas i sitt tillämpas i så stor utsträckning kan ha professionell rådgivning som finns tillgänglig precis när yrke. Det krävs att kommuner, landsting att göra med offentlighetsprincipen, det och regioner satsar ordentligt på dessa är svårt för chefer att sätta individuella du behöver den. Klockan 9–17 samtliga vardagar kan du We will guide you through the current state of Impact Investing in Sweden frågor, säger Håkan Sörman. löner när medarbetare enkelt kan kolla få tips och råd kring exempelvis anställningsvillkor, and internationally with the help of David Cameron’s advisor Kieron För att lyckas förespråkar SKL ledar upp varandras löner. Det kräver mod av löner och förhandlingar. Samtliga Visions rådgivare skapsutveckling, fler karriärvägar och indi cheferna. Politikerna måste ställa krav på n e d e w S n i g n i t s e v n I t c a p m I f o e t a t s t n e r r u c e h t h g u o r h t u o y e d i u g l l i w e W Boyle and Roger Bullen, creator of Social Impact Bonds in Essex County. We will guide you through the current nedestate wS niofgnImpact itsevnI Investing tcapmI foinetSweden ats tnerruc eht hguorht uoy ediug lliw eW har gedigen erfarenhet av förhandlingar för chefer. viduell lönesättning. ökad individuell lönesättning. n

kan behöva ledning ibland.

31eslklliiltujn1i rgedadujsbiTnm Mötesplats Social Innovation bjuder in till seminarium Tisdag 1 juli kl 13–15, Wisby ybsiStrand W :lakolCongress ,tnevE & &ssEvent, ergynbosCiW lokal: d:nlaakrotWisby Sl ,ytnbseivWE & ,51s–s3er1gnlkoiCludj n1agrtaSdsyibTsimWu,i5ra1n–im oiutairvaonninmIelasiclliotSnsi traeldpusjebtönMoitavonnI laicoS stalpsetöM

IMPACTIMPACT INVESTING GNIMPACT ITINVESTING SEGVNINVESTING NITI STECVANPIMTICAPMI AN INTRODUCTION AN INTRODUCTION NOANITINTRODUCTION CUNDOOITRCTUNDIONRATNI NA

WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN | @MSISWEDEN NEDEWSISM@ | NNICOS/MOC.KOOBECAF | ES.NOITAVONNILAICOS.WWW

WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN | @MSISWEDEN

nocurrent s’enhotrh em aCyldlaivnain orpetlenhi den hat htiw yllanoitanretni dna nWe orCameron’s ewill iK rguide and internationally with the help of David osivdyou aadvisor s’through noremKieron athe C dreiviK aDrostate fsoivpdlof eahImpact tInvesting iw oD iSweden tafn and internationally with.ythe help of David Cameron’s advisor Kieron mBI lraeigcooR S fdonraoetlayeorB c ,nelluB regoR dna elyoB Boyle and Roger Bullen, creator of Social .ytnuoC Impact xessEBonds ni sdnoinBEssex tcatnpumoCounty. IClaxiceossSEfonirsodtaneorBc ,tncaelplu WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN @MSISWEDEN Boyle and Roger |Bullen, creator of Social Impact Bonds in Essex County.

Möjligheten att jobba med något som gör skillnad på riktigt är en av fördelarna som kommer att locka den unga generationen till välfärdssektorn, menar Håkan Sörman på SKL. Enligt deras undersökning är det läraryrket som lockar allra flest av dagens unga.

”Vi måste förstå att de vi anställer förväntar sig att de ska kunna utvecklas i sitt yrke.” HÅKAN SÖRMAN, vd SKL.

FAKTA

Två framgångsexempel från verkligheten ARBETSROTATION I KALMAR: I

Kalmar län kan medarbetare i landsting och kommuner vidga jobbvyerna genom att byta arbetsgivare ett tag. Arbetsrotation leder till kompetensutveck-

MITOACoch EW S.W NOvård. ITAUTVECKLINGSLÄRARE VONNILAICOS.WIWSÖDERTÄLJE: W I Södertälje kommun har lärare chansen att utveckla sig själva, sina kollegor och verksamheten i tjänsten som WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN WWW.SOCIALINNOVATION.SE | FACEBOOK.COM/SOCINN | @MSISWEDEN NEDEWSISM@ | | N@MSISWEDEN NICONS/EMDOECW.SKIOSOMB@ ECA| FNN| IECSO.SN/Oling V.OKNOi förlängningen NOIBLEACICAFOS|.Wbättre utvecklingslärare. Bättre undervisning och mer lärarsamarbete är tydliga resultat sedan nya karriärtjänster infördes i grundskolan 2012.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

landstinget sörmland

JUNI 2014

I fokus:

FOTO: JANNE HÖGLUND

”Alla erbjuds upp till tre samtal med oss. Samtalen är konfidentiella och kan handla om allt från att få hjälp att förbättra sitt cv till att prata om arbetsrelaterade frågeställningar.” KATARINA SVÄRD, coach och vägledare.

I KORTHET

Landstinget Sörmland GÖR: På Landstinget Sörmland arbetar drygt 7 200 medarbetare inom hälso vård och sjukvård, folktandvård, hjälpmedel, habilitering, service, kultur, utbildning och länstrafik. HEMSIDA: www.landstingetsormland.se JOBBA HOS OSS: www.landstinget sormland.se/jobbahososs

Katarina Svärd och Ann-Sofie Karlsson jobbar på Landstinget Sörmland, som har som mål att bli Sveriges friskaste landsting till 2025.

E N AT T R AK T I V O C H H ÄL S O SAM AR BE T S P L AT S

”Vi skapar ett hållbart arbetsliv” Med coacher som hjälper medarbetare utvecklas och hälsoutvecklare som både driver på med ny kunskap och stöttar i uppföljning av medarbetarenkäter har Landstinget Sörmland tagit ett stort kliv närmare målet att bli en attraktiv arbetsgivare som främjar ett hållbart och hälsosamt yrkesliv.

008 fattade länspolitikerna i Sörm land ett beslut om att Landstinget Sörmland behövde se över sin rekryteringsstrategi. Kompetent personal försvann i allt större utsträckning iväg från arbetsgivaren, samtidigt som den stora kullen 40-talister var, och fortfaran de är, på väg mot pension. För att möta personalutmaningarna skapades för ett och ett halvt år sedan en sektion inom personalutvecklingsstaben med Ann-Sofie Karlsson i spetsen. Hennes team, Hälsa och Arbetsmiljö, som i dag består av fem personer, har som mål att forma Lands tinget Sörmland till en arbetsplats som är attraktiv, hållbar och friskast i Sverige. – Det är ett jättespännande arbete som vi har framför oss. Landstinget Sörmland har dessutom som övergripande mål att bli Sveriges friskaste län år 2025. Genom att hjälpa våra drygt 7 200 medarbetare att leva hälsosamt och känna arbetsglädje bidrar vi till det målet också, säger Ann-Sofie Karlsson.

FAKTA

Ann-Sofie Karlsson TITEL: Sektionschef för Hälsa och

Arbetsmiljö på Personalutvecklings staben.

UTBILDNING: Ekonom, högskolan i

Östersund (nuvarande Mittuniversitetet), examen 1984.

DETTA INNEBÄR HÄLSA FÖR MIG:

Att ha ett jobb där jag trivs och får utvecklas. Att jag har vänner och nära och kära som det går bra för. Att jag får tid för återhämtning. Trädgården är mitt andningshål. Jag tar ett varv i trädgården varje kväll och tittar till hur det växer. FAVORITVÄXT I TRÄDGÅRDEN:

Jag älskar rosor.

Katarina Svärd TITEL: Coach/Vägledare. UTBILDNING: Beteendevetare med

inriktning arbetslivspsykologi. Mälardalens högskola i Eskilstuna, examen 2012.

FRITIDSINTRESSEN: Jag

gillar att röra på mig, det rensar hjärnan och ger en endorfinboost. Jag tycker om att spela golf, ta en joggingtur och träna på Friskis och Svettis. Är också gärna ute i trädgården.

SENAST REKRYTERAD TILL personalutveck

lingsstaben är coachen Katarina Svärd, som har erfarenhet från både kommunal och privat sektor. Hon leder tillsammans med kollegan Johan Lindberg projektet Nya Möjligheter, som är en slags intern arbetsförmedling. – Genom Nya Möjligheter matchas personalens yrkeskompetens mot lediga tjänster. Syftet är att uppmuntra till intern rörlighet och karriärutveckling. Trots att projektet bara har varit igång i några månader har redan tio medarbetare hittat

nya interna karriärer via oss, vilket är jätteroligt, säger Katarina Svärd. FÖRUTOM MÖJLIGHETEN ATT hitta nya jobb erbjuder Nya Möjligheter dessutom alla tillsvidareanställda medarbetare kostnadsfria coachningssamtal. – Alla erbjuds upp till tre samtal med oss. Samtalen är konfidentiella och kan handla om allt från att få hjälp att förbätt ra sitt cv till att prata om arbetsrelaterade frågeställningar. Vi har i dag haft över 200

samtal och vi märker att intresset ökar hela tiden. Utöver Nya Möjligheter har personalut vecklingsstaben genomfört medarbetar undersökningar, infört friskvårdsbidrag samt lagt resurser på att öka mångfalden och jämställdheten bland medarbetarna. Landstinget har också höjt lönerna för sjuksköterskor, satsar på ledarskapsutbild ning och värdegrundsarbete, och länets sjukhus byggs om för att möta framtidens vårdbehov. Därutöver planeras olika insat

ser som syftar till att behålla och attrahera nya medarbetare. Förutom vårdpersonal behövs nämligen allt från tekniker och IT-personal till ekonomer för att få ett landsting att rulla. – En annan viktig satsning som vi inom personalutvecklingsstaben gjort är att anställa två hälsoutvecklare. Hälsoutveck larna ska driva och utveckla det hälso främjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom landstinget och deras första initiativ har varit att införa ”hälsoinspira törer” bland avdelningarna. Tanken är att personen som utses till hälsoinspiratör ska ha hälsoglasögonen på sig i alla situationer och fungera som motorer och möjliggörare när det kommer till hälsosamma initiativ. Vårt mål är att alla arbetsplatser ska ha en hälsoinspiratör, säger Ann-Sofie Karlsson. SATSNINGEN HAR HITTILLS varit väldigt

lyckad då redan 89 personer tagit sig an häl soinspiratörsrollen. Bland dessa har mäng der av spännande aktiviteter initierats, som nyttiga matlådor, stegräknartävlingar och körsång. Ett gäng springsugna medarbetare har också anmält sig Blodomloppet. – Jag är personligen väldigt stolt över vår hållbara personalsatsning som är ett otroligt viktig arbete för att behålla och attrahera rätt kompetens – inte minst då vi blir allt äldre och kommer att behöva jobba längre i framtiden. Som anställd på Landstinget Sörmland bidrar du dessutom med något viktigt för samhället. Det i kombination med vår satsning gör oss till en attraktiv arbetsgivare redan i dag. I alla fall enligt mig, säger Ann-Sofie Karlsson. n

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

försvarshögskolan

Framtidsregionerna

M I L I TÄR A O C H C I V I L A L E DAR E

FOTO: JOHANNES LILJESON

JUNI 2014

”För att kunna leda i en krissituation är det viktigt att känna sig själv” Med forskning och övningar förbereder Försvarshögskolan civila och militära ledare för kommande krissituationer. Men helst vill man förhindra att kriser uppstår över huvud taget.

entralt i Stockholm, inhyst i en byggnad från förrförra seklet med en modernare utbyggnad, ligger Försvarshögskolan. En strålande majdag lyser solen ner genom glastaket ovan byggnaderna. I ljusgården nedanför rör sig personer i såväl militära uniformer som i civila kläder och samtalar med varandra. – Vi har precis avslutat årets Viking- övning, berättar Bengt Axelsson, vicerektor och brigadgeneral. I år deltog sammanlagt 2 500 personer från ett 50-tal länder, varav drygt 400 deltagare var civila. Fokus på att skapa god samverkan mellan det civila och det militära är specifikt för arbetet vi bedriver här på Försvarshögskolan. – Övningar är en viktig del av vår verk samhet, eftersom militära yrken inte kan tränas på samma sätt som andra. När vi går ut i en verklig situation är det på liv och död och då måste vi vara väl förberedda, berättar Martin Norsell, forskningschef och professor. Till skillnad från de flesta andra militära högskolor i Europa kan man på den svens ka Försvarshögskolan läsa hela sin utbild ning på en plats, från kadett till amiral el ler general. Det skapar en unik och gedigen kunskapsbas för fortsatt utveckling inom försvaret, något som är grundläggande för kvalificerad forskning på området. – Vi kan på det viset säkerställa pro gressionen i utbildningen. Vi vet exakt vad personer läst förut och kan hela tiden bygga vidare i den militära utbildningen, säger Martin Norsell. SEDAN 2008 ÄR Försvarshögskolan en stat

lig högskola, med uppgift att bidra till na tionell och internationell säkerhet genom forskning och utbildning. Mycket forskning sker på beställning av Försvarsmakten, men även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är en intressent. Ett viktigt forskningsområde är ledarskap i påfres tande situationer. Bland annat genomförs djupintervjuer med de som kommer tillba ka efter att ha arbetat i konfliktdrabbade områden. Främst undersöks hur psykolo giska faktorer påverkar ledarskapet. – Ledarskap i medgång är inte svårt.

Men i konfliktsituationer står valet ofta mellan olika svåra scenarion – vilket väljer man då? På Försvarshögskolan forskar vi därför bland annat om emotionshantering. Det innebär till exempel hur man fattar beslut i känslomässigt svåra situationer och hur man i efterhand lever med att ha fattat ett visst beslut. Vi ser tydligt hur viktigt det är med övning. Då får människor tillfälle att lära känna sig själva och hur de funge rar i krissituationer, något som är väsent ligt för att kunna hantera det på riktigt. FOKUSET PÅ FÖRSVARSHÖGSKOLAN för att nå en god samverkan mellan det civila och det militära är tydligt. Mycket av forsk ningsrönen kommer civilt yrkesverksamma till gagn och ett flertal av högskolans ut bildningar är öppna även för icke-militärer. – Studenter som läser statsvetenskap gör det delvis integrerat med personer som läser den militära stabsutbildningen. På hemmaplan får de simulera strategisk be slutsfattning på alla nivåer, vilket ger god förmåga att samverka i en verklig situation, säger Bengt Axelsson. Ett annat viktigt ämne är ledningsveten skap. Ämnet berör saker som nulägesana lys och bedömning av vilka medel som står tillgängliga, både för en själv och för motståndaren. Något som är fullt tillämp bart även i det civila. – Vi forskar och utbildar exempelvis i hur man bygger upp ledningsnivåer. Fler ledningsnivåer ger de längst upp god möjlighet att fatta strategiskt kloka beslut. Samtidigt ökar komplexiteten och därmed risken för missförstånd, berättar Martin Norsell. VERKSAMMA PÅ FÖRSVARSHÖGSKOLAN är

ofta synliga i den offentliga debatten, där de kommenterar olika kriser i omvärlden. Varje år publiceras dessutom ett flertal artiklar i internationella publikationer. Allt för att sprida kunskaperna. – Vår verksamhet är inriktad på att i för sta hand förhindra att en konflikt uppstår och i andra hand på att hantera den när den uppstått. Det bästa som kunde hända vore om vi aldrig behövde använda vår kunskap, säger Martin Norsell. n

Bengt Axelsson och Martin Norsell utbildar framtidens militära och civila ledare.

”Vår verksamhet är inriktad på att i första hand förhindra att en konflikt uppstår och i andra hand på att hantera den när den uppstått.” MARTIN NORSELL, forskningschef och professor.

FAKTA

Martin Norsell YRKE: Forskningschef, professor. BAKGRUND: Doktor i flygteknik, KTH,

Docent i militärvetenskap, finska Försvarshögskolan.

DRÖMPROJEKT: Att få examenstillstånd

på forskarnivå för Försvarshögskolan.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Fiskar,

fotograferar och umgås med familjen.

Bengt Axelsson YRKE: Vicerektor, brigadgeneral. BAKGRUND: Officer, sex års utbildning

inom det Försvarshögskolan i dag ansvarar för.

DRÖMPROJEKT: Samma som Martin. GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Idrottar, fiskar och umgås med familjen.

Undviker helst konflikt.

I KORTHET

Försvarshögskolan GÖR: Försvarshögskolan

utbildar militära och civila ledare, nationellt och internationellt, för att bidra till att hantera dagens och morgondagens krissituationer och säkerhetsproblem. Cirka 2 500 går igenom utbildning på Försvarshögskolan varje år. HEMSIDA: www.fhs.se ANTAL MEDARBETARE: Cirka 350. JOBBA HOS OSS: www.fhs.se/sv/om-forsvarshogskolan/jobbahos-oss

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS Framtidsregionerna

uppsala universitet

JUNI 2014

SAM AR BE T E FÖR E T T BÄT T R E SAM H ÄL L E

de river murar mellan akademi och praktik FOTO: STEWEN QUIGLEY

Genom samarbete mellan akademi och offentlig sektor vill Uppsala universitet bidra till ett bättre samhälle. Mathias Blob är samverkansstrateg med ansvar för uppdragsutbildningar och vill riva muren mellan akademi och praktik.

tt skapa ett givande samarbete mellan akademin och samhället är målet med Uppsala universi tets uppdragsutbildningar för offentlig sektor. – Som statlig myndighet har vi ett ansvar att engagera oss i samhällsutvecklingen och utveckla den offentliga servicen, säger Mathias Blob. En stor del av hans jobb går ut på att träffa representanter för myndighetssveri ge. Tillsammans med projektledare och ko ordinatorer syr han ihop utbildningspaket där forskare och lärare möter tjänstemän från polisen, vården, skolvärlden och andra myndigheter. Bland annat erbjuder man vidareutbildningar i ledarskap för olika myndigheter, till exempel Försäkringskas san, och fortbildning för läkare och lärare. – Förutom att vi har forskare från olika institutioner och lärosäten så blandar vi med experter från myndigheterna, vilket ger en bra mix. Det som är bra med att välja universitet för vidareutbildning är att forskare har en kritisk blick, de kommer inte bara att ge dig det du vill ha, säger Mathias Blob, och tillägger att uppdrags utbildningarna gör det möjligt att utbyta kunskaper över gränserna.

FAKTA

Mathias Blob TITEL: Samverkans strateg på avdelningen för uppdrags utbildning vid Uppsala universitet.

– Tanken är att riva murarna mellan akademi och praktik. Universitetet utveck las genom kontakt med tjänstemän, medan myndigheter utvecklas genom att ta del av den kunskap som finns inom akademin.

UTBILDNING: Har

pluggat teologi, samhällsvetenskap, statsvetenskap, historia och psykologi. Konsult i tio år innan han började som projektledare på Avdelningen för uppdragsutbildning 2011.

EN NYHET SOM Mathias Blob är stolt över är

att Uppsala universitet har börjat erbjuda webbutbildningar med material från ned lagda myndigheten Krus (Kompetensrå det för utveckling i staten), som utbildar statsanställda i frågor om offentligt etos. – Krus startades under en tid när värde grundsfrågor som till exempel korruption och jäv var på tapeten. Nu är det aktuellt igen och det finns ett intresse för myndig heterna att diskutera de här frågorna. Det känns roligt att hålla liv i den diskussionen med hjälp av det här materialet som ingen annars skulle förvalta. FRAMÖVER HOPPAS MATHIAS BLOB på fler internationella projekt och ett ökat samar bete med kommuner och landsting. – Jag tror att vi kan bidra med mycket där, med tanke på vår erfarenhet från statlig sektor. Vi har också ett pågående projekt i Vietnam, och förhoppningen är att vi ska fortsätta arbeta mer globalt. n

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Leker med

barnen, läser och ser mycket film samt ägnar mig åt att inte göra någonting alls.

Framtidens sjuksköterska

Mathias Blob, samverkansstrateg vid Uppsala universitet.

I KORTHET

Uppsala universitet Grundades 1477 som Sveriges första universitet och har omkring 6 500 medarbetare, nio fakulteter och drygt 41 000 registrerade studenter. På avdelningen för uppdrags utbildning arbetar 24 personer och nästa år firar avdelningen 30 år. HEMSIDA: uu.se

Möt de bloggande forskarna som är mitt i samhällsdebatten

Studerar vid Röda Korsets Högskola med internationell fokus. www.rkh.se

Framtidens sjuksköterska studerar vid Röda Korsets Högskola med internationell fokus. Sista ansökningsdag 15 16 april 2012. www.rkh.se

Charlotta Melander Professor

“De ungas flykt till staden”

Andrea Resmini Assistant professor

“Mobile shopping is not the answer”

Läs alla bloggarna på: www.vertikals.se Följ oss gärna på Twitter @Vertikals_Jibs

Mattias Nordqvist Professor

Karin Hellerstedt Lektor

“Sverige behöver “Entreprenörskap och färre småföretag” PISA ett omaka par”

120 ÅR AV AKTIVT PATIENTSÄKERHETSARBETE

Sjuksköterska, Skånes universitetssjukvård! SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS – ett sjukhus med många möjligheter för dig som är legitimerad sjuksköterska. Universitetsjukhuset i Lund och Malmö har idag allt från närsjukvård, primärvård till högspecialiserad vård. Detta innebär att du som sjuksköterska har många olika möjligheter att välja just det området som du är intresserad av. Det ger dig också möjligheten att byta arbetsplats när du vill ha nya utmaningar.

Varje år beviljar vi studielön under specialistutbildningen för ett stort antal sjuksköterskor. Vi behöver idag och många år framöver ett stort antal specialistutbildade sjuksköterskor inom alla olika verksamheter. Som anställd på Skånes universitetssjukhus kommer du att möta många olika studenter under terminerna. När tiden är inne kommer du sjuksköterska få en ny roll – att vara handledare till olika studenter och bidra till allas vår framtida kompetensförsörjning.

Tjänstgör inom alla olika verksamheter

Delta i “morgondagens chef”

För dig med erfarenhet finns det ett resursteam (internt bemanningsföretag) som består av undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och medicinska sekreterare. Resursteamets medarbetare tjänstgör inom alla olika verksamheter på sjukhuset. Karriärmöjligheterna för dig som sjuksköterska är just nu något som vi har stort fokus på. När du kliver in i vår verksamhet startar en introduktion som är skräddarsydd för dig som sjuksköterska. Vi eftersträvar att ständigt vara en lärande organisation, så våra interna kompetensutvecklingsinsatser pågår ständigt året om. Vi har också en ”lärplattform” som kan bidra till din kompetensutveckling.

Som stöd för dig som handledare och studenterna finns det ett stort antal kliniska lärare på sjukhuset. Kanske är detta ett område du skulle vilja utveckla dig inom i framtiden? Du som funderar på att en dag bli chef kan delta i ”morgondagens chef”. Då får du en tydligare bild av vad det innebär att vara chef inom Region Skåne. Då vi förutom vård även bedriver forskning och utveckling finns det även inom detta olika karriärmöjligheter. Vi på Skånes universitetssjukhus välkomnar dig som medarbetare!

Christina Jansson, kvalitetssamordnare och Eva Löjdström Wallin, biträdande chefssjuksköterska, forskar om vårdskador.

På Sophiahemmet har man arbetat med patientsäkerhet i över hundra år, men det hindrar inte att inställningen till patientsäkerhet är att det är en färskvara. Nya förutsättningar som avancerad medicinteknik, nya läkemedel och en ny typ av medvetna patienter medför också nya risker. Därför pågår en ständig utveckling av verksamheten för att minimera risken för vårdskador. Eva Löjdström Wallin, biträdande chefssjuksköterska på Sophiahemmets vårdavdelning och Christina Jansson, kvalitetssamordnare på Sophiahemmet, sökte och fick pengar och resurser för att göra en studie kring vårdskador. Det var när de båda gick en kurs om ett nytt verktyg för strukturerad journalgranskning som idén väcktes. De tyckte det skulle vara intressant att använda verktyget och en kollega tipsade om att Sophiahemmet har internt forskningsbidrag att söka. Forskningsprojektet har de genomfört vid sidan av sina ordinarie arbeten. – Vi hade aldrig forskat tidigare.

listor från t.ex. WHO har implementerats i särskilda utvecklingsprojekt.

– Sophiahemmet har alltid arbetat med kvalitet, omvårdnad och patientsäkerhet. För oss är det ingenting som vi just fått upp ögonen för utan vi har alltid haft detta fokus berättar Peter Möller, chefsläkare på Sophiahemmet i Stockholm. Den nya patientsäkerhetslagen innebär inga nya eller ändrade rutiner på Sophiahemmet. Här har man sedan länge prioriterat det här området och arbetat strukturerat, utifrån metoder som ständigt uppgraderas. Man införde tidigt ett avvikelsesystem med händelse- och avvikelseanalyser och personalen internutbildas kontinuerligt. Även andra metoder som Lean och check-

– Vi ser att antalet vårdskador har sjunkit i vår verksamhet, så vårt metodiska arbete har gett resultat. Att arbeta med patientsäkerhet handlar om att minimera riskerna för vårdskador. Vi har lång tradition av att arbeta med frågan och den finns som en del av vår kultur. Vårdskadestudien är typisk för vårt sätt att hantera frågan. Vi bedriver forskning som direkt kan göra nytta i vården. Många

Ett annat exempel på hur man arbetar på Sophiahemmet är en vårdskadestudie enligt metoden GTT sedan tre år, där man granskar slumpvis utvalda journaler för att leta efter vårdhändelser, som kan leda till men eller obehag för patienten. Under de här tre åren har man hunnit gå igenom 720 journaler. När studien inleddes låg andelen sådana vårdhändelser på samma nivå som riksgenomsnittet, det vill säga åtta procent. Den siffran har nu reducerats.

har åsikter om patientsäkerhet men saknar vetenskapliga belägg. Vi vill ha en säker grund att stå på i vårt arbete, alltså skaffar vi den kunskap vi behöver, för att driva frågor och utvecklingen framåt. Verksamhets- och omvårdnadsutveckling är två forskningsområden vi prioriterar. Det är en del av vårt varumärke. På Sophiahemmet sjukhus har man ett 50-tal mottagningar och 250 läkare och en förhållandevis stor patientgenomströmning. Här finns ingen akutmottagning, vilket betyder att man inte brottas med samma typ av problem som till exempel akutsjukhusen. Därmed inte sagt att man saknar utmaningar. – Våra vårdgivare är självständiga och ansvarar för sin verksamhet och sina egna patienter, men de förbinder sig att följa våra kvalitetskrav genom att skriva under ett samarbetsavtal, säger Peter Möller. – Vi lägger ner tid och möda på att få alla att dra åt samma håll, vilket kan vara en utmaning. Men det är ett bra samarbete där vi träffas regelbundet för att säkra kvaliteten på vården som bedrivs på Sophiahemmet. I slutändan handlar det om att ge patienterna en högkvalitativ vård genom att säkra våra system och att medarbetarna möter patienterna utifrån vår gemensamma värdegrund med högt engagemang.

ANNONS

Utveckling av nytt läkemedel mot KOL

I fokus:

FAKTA OM PHARMALUNDENSIS AKTIE

PharmaLundensis aktie handlas för närvarande på Aktietorget till en ganska modest kurs. Vid framgång i projektet, såsom positiva studieresultat eller avtal med större läkemedelsbolag, kan aktiekursen förväntas öka påtagligt och snabbt. KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom med mer än 500 000 sjuka bara i Sverige. Patienterna drabbas av successivt tilltagande andnöd, hosta, slemproduktion och en rad andra symptom. Även om patienterna erhåller all befintlig behandling, fortsätter vanligtvis försämringen av lungfunktionen. Närmare 3 000 patienter dör av KOL varje år i Sverige. Det finns ett antal läkemedel som idag används vid KOL. Inget av dem ger dock någon större förbättring, vilket visas av den höga dödligheten trots maximal behandling. Kostnaden för KOL bara i USA är hisnande 49.9 miljarder USD i direkta och indirekta kostnader, och antalet sjuka ökar varje år i världen. Det finns således ett extremt stort intresse för bättre läkemedel mot denna sjukdom, inte minst av finansiella skäl. PharmaLundensis nya behandling Den genomförda kliniska studien på KOL-sjuka tyder på att PharmaLundensis nya behandling jodkol, som bygger på en helt ny mekanism än dagens läkemedel, har förmåga att återskapa delar av den lungfunktionen som inte går att behandla idag. Detta har väckt intresse hos internationella toppforskare, och en artikel där vi beskriver studieresultaten är nu accepterad för publicering i Respiratory Medicine http://www.resmedjournal.com/

- Det känns bra att världens ledande lungforskare nu har accepterat vårt KOL-projekt! Dr Staffan Skogvall, VD

Att det förefaller som att vår nya behandling kan återskapa delar av den förlorade lungfunktionen är naturligtvis av största intresse, och ger en stor konkurrensfördel för jodkol. En annan stor fördel är att det kommer att bli billigt att utveckla och tillverka, vilket naturligtvis varmt skulle uppskattas av sjukvårdfinansiärerna. Bägge dessa faktorer borgar för att jodkol kan ta en stor marknadsandel. Kommande kliniska studier PharmaLundensis avser att inom kort genomföra ytterligare en klinisk studie (~100 patienter med svåra besvär) med jodkol. Därefter planeras ytterligare modifieringar för att få en ännu större förbättring av lungfunktionen. Patentskydd PharmaLundensis KOL-projekt har ett brett skydd, med patent i Europa, Japan, Kina och Ryssland. Besked väntas i USA och Indien.

Aktien i PharmaLundensis AB (publ) listades den 6 juli 2010 på AktieTorget, som är ett värdepappersbolag under Finansinspektionens tillsyn och driver en handelsplattform som benämns MTF (Multilateral Trading Facility). Den 31 december 2013 uppgick antalet aktier i bolaget till 17 023 667. Det finns ett aktieslag. Varje aktie medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst på bolagsstämma. Kursen är för närvarande blygsam, och vid framgång i projektet, såsom positiva studieresultat eller avtal med större läkemedelsbolag, kan aktiekursen snabbt och påtagligt öka i värde. Aktien kan köpas från vilken bank som helst eller på nätet. Bolagets styrelse bedömer att det finns goda möjligheter att projektet kan resultera i ett fungerande och effektivt KOLläkemedel. Disclaimer: Handel med värdepapper innebär alltid risker. Värdet på aktierna kan både gå upp och ner.

PharmaLundensis styrelse fr v: Linus Sjödahl, Civilekonom, Magisterexamen i företagsekonomi, styrelseordförande, Staffan Skogvall, Legitimerad Läkare, Medicine Doktor, VD, Jonas Erjefält, Professor i medicinsk inflammationsforskning, Ingmar Karlsson, Civilekonom.

www.pharmalundensis.se

Scheelevägen 2 | Medicon Village 223 81 Lund | Tel: 046-13 27 78

ANNONS

länsstyrelsen västernorrland KOM P E T E N S PÅ BÅDE BR E DDE N O C H DJ U P E T

”länsstyrelsen jobbar för medborgarna”

PharmaLundensis AB har nyligen genomfört en klinisk studie på 40 patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att utvärdera effekten av bolagets testsubstans jodkol. Resultaten visade en klar förbättring av lungfunktionen. Studien har beskrivits i en vetenskaplig artikel som nyligen accepterats av den väletablerade internationella lungtidskriften Respiratory Medicine. De lungmedicinska experterna uttryckte stort intresse för PharmaLundensis banbrytande kliniska studie. PharmaLundensis avser att inom kort genomföra en ny stor KOL studie. Om denna blir lika framgångsrik som den förra studien, kan jodkol börja användas inom sjukvården i bästa fall redan om ett par år.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som är en viktig länk mellan medborgarna och kommuner, regering, riksdag och centrala myndigheter. Uppdraget handlar även om att följa utvecklingen i regionen och informera regeringen om länets behov.

å Länsstyrelsen Västernorrland jobbar Gunnel Andersson-Wass som personalchef. Hon känner verksamheten väl sedan många år och har sett den utvecklas över tiden. – Vi får våra uppdrag från regeringen och det sker ständigt förändringar. Våra uppdrag kan vara vitt skilda inom olika politikområden. Just bredden är något som är utmärkan de för Länsstyrelsen. – Vi är otroligt breda i vår kompetens. Det finns ingen myndighet som jobbar med så många olika uppgifter som vi. Det är väldigt intressant och ställer samtidigt höga krav på oss. Vi måste ha både bredden och djupet kompetensmässigt i organisa tionen, fastslår hon. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND ÄR

en av de länsstyrelser som fortfarande

har kvar det regionala utvecklingsansva ret. Det innebär att man är huvudman för väldigt många spännande projekt, exempelvis Ostkustbanan – ett stort infra strukturprojekt som handlar om att skapa dubbelspårig järnväg mellan Gävle och Härnösand. ETT AV LÄNSSTYRELSEN Västernorrlands

viktiga områden är integration och man arbetar tillsammans med andra aktörer för att uppnå de nationella integrations politiska målen. Det övergripande målet är ”Lika rättigheter, skyldigheter och möjlig heter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. Ett av projekten inom ramen för arbetet är arbetsmarknadsutbildning tillsammans med SFI i Västernorrland. – Projektets syfte är att genom samver kan mellan länets vuxenutbildningar och arbetsförmedlingen vidareutveckla en mo

dell där SFI kombineras med arbetsmark nadsutbildningar för nyanlända, berättar Gunnel Andersson-Wass. BREDDEN I DE olika uppdragen gör att

Länsstyrelsen Västernorrland har med arbetare med många olika utbildnings bakgrunder, med olika erfarenheter och i varierande åldrar. – Om du är intresserad av samhällsfrå gor är Länsstyrelsen en spännande arbets givare. Du får vara med där det händer och är nära utvecklingen i regionen. Vi har många i organisationen som verkligen brinner för sina frågor, exempelvis inom miljö och natur- och djurskydd. Själv gillar jag att jobba i offentlig förvaltning eftersom vi har ett viktigt uppdrag och vi gör verkligen samhällsnytta. Vi jobbar för medborgarna och för att skattepengarna ska användas optimalt. n

Gunnel Andersson-Wass. ARRANGEMANG

Länsstyrelsen Västernorrland i Almedalen Besök Länsstyrelsen Västernorrlands arrangemang i Almedalen. Vi finns i universitets lokaler under måndagen den 30 juni i samarbete med Framtidsregionen. Landshövding Bo Källström medverkar i programpunkterna. PÅ PROGRAMMET 10:45–12:00: Hur påverkar den

mediala medieskuggan demokratin? 14:15–15:15: Nya spår för jobb

och tillväxt. 15:30–16:30: Spår, väg och sjöfart för

FAKTA NAMN: Gunnel Andersson-Wass. TITEL: Personalchef. ÅLDER: 63 år. BOR: Härnösand. INTRESSEN: Vara ute i naturen med min hund. FÖREBILD: Inga-Britt Ahlenius.

ett konkurrenskraftigt näringsliv. 16:30–19:00: Norrländskt

After Noon Tea.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

ANNONS Framtidsregionerna

TEMA: Offentlig upphandling

JUNI 2014

Välj färdriktning och strategi!

”DET SVENSKA AFFÄRSMEDVETANDET BEHÖVER ETT LYFT” Att följa lagen är gott och väl, men ska den offentliga upphandlingen nå full effektivitet krävs att de offentliga beställarna tar sitt ansvar i hela kedjan. – Det är dags att offentlig upphandling blir en prioriterad ledningsfråga, säger Andreas Takacs, avdelningschef på Silf.

Öka kunskapen under hösten, anmäl dig till någon av våra utbildningar

TEXT & FOTO LINA HOVLING

agen om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft i och med att Sverige gick med i EU 1994. Silf, Sveriges Inköps- och Logis tikförbund har funnits sedan 1956. Som avdelningschef på Silf följer Andreas Takacs den svenska utvecklingen inom offentlig upphandling med stort intresse. Han menar att den främsta orsaken till att en offentlig upphandling inte får det utfall som önskas, inte beror på att upphand lingen i sig är illa utförd. Tvärtom menar han att den privata sektorn skulle kunna lära sig en hel del genom att anamma det regelmässiga tillvägagångssättet som det offentliga tillämpar. Det som saknas, menar han i stället är helhetssynen: – Problemet i den offentliga affären är att man i för stor utsträckning begränsar sig till vad ordet ”upphandling” innebär. Det vill säga att sammanställa, utvärdera och tilldela kontrakt. Men vem har ansvar för att bundla volymen och samordna olika kontrakt? Vem tänker på den strategiska nyttan? Kort sagt så måste det tydliggöras att beställaren bär ansvaret genom hela kedjan. GENERELLT ÄR DET offentliga inte tillräck

ligt progressivt i förhållande till lagen, menar han. Ett konkret exempel är det lagstadgade utrymmet för dialog och förhandlingar med leverantörer. – I stället kör man upphandling bak om skrivbordet, utan någon som helst direktkontakt med de olika budgivarna och leverantörerna. Bristande dialog ger en betydligt lägre leveransprecision, generellt skulle även antalet överprövingar minska om man förde en löpande dialog. Får man till exempel som budgivare personligen förklarat för sig varför man inte vunnit kontraktet skapar det mindre frustration än bara ett skriftligt avslag. ANDREAS TAKACS MENAR att inköp innehåller många processer där den offent liga upphandlingen faller in, varför man bör säkerställa en sömlös interaktion mel lan de två. Detta kräver att man definierar en process med en tydlig ägare, antingen i ledningsgruppen eller åtminstone i direkt

Certifierad upphandlare

Diplomerad upphandlare

Grundkurs upphandlare

17 dagar i 6 etapper, kursstart 26 augusti

9 dagar i 3 etapper, kursstart 23 september

3 dagar, 16-18 september

FAKTA

Andreas Takacs

Läs mer om Colligios utbildningssatsningar på www.colligio.se

TITEL: Avdelningschef, Silf.

Kontakta oss för vidare information om Uppdragsutbildningar info@colligio.se

UTBILDNING: Civilekonom,

Handelshögskolan i Göteborg.

GÖR JAG HELST EN SÖNDAG: Läser

resebilagan i Svenska Dagbladet. Nästa resa går till Japan med bonussonen.

FALUN

access till ledningen. Han efterlyser också en riktad förändringsbudget hos de offent liga beställarna. – Man måste skaffa sig kunskap om hela anskaffnings- och försörjningskedjan. Det kräver i sin tur att man frigör tid från andra avdelningar, inköps- eller upphand lingsavdelningen kan ju inte driva arbetet på sina små öar. En effektiv upphandling med hög leveranssäkerhet kräver att man skapar en kultur där medarbetarna i de olika verksamheterna också förstår hur deras respektive verksamheter spelar in i helheten. Han menar att vi måste höja affärs medvetandet i samhället som helhet. Inte minst krävs det att politikerna inser vikten av offentlig upphandling. – Den offentliga upphandlingen har en oerhört stor del av det svenska näringslivet. Offentlig upphandling specifikt motsvarar cirka 25 procent av BNP:n.

I KORTHET

Silf Sveriges Inköps- och Logistikförbund är i dag norra Europas ledande aktör inom inköp, upphandling, logistik, förhandling och juridik. Silf erbjuder kurser och certifieringsprogram för kompetens- och karriärutveckling i syfte att förbättra företags lönsamhet, konkurrenskraft och affärsmässiga framgång. Till sin hjälp har Silf kompetenta lärare och konsulter samt ett digert nätverk med 2 500 inköpare och logistiker. ANTAL ANSTÄLLDA: 22. HEMSIDA: silf.se

GÖTEBORG

JÖNKÖPING

NORRKÖPING

STOCKHOLM

Emad Bayomy, Pyramidbageriet. Lyko Hair AB med ett 60-tal anställda. Per-Erik Andersson, Sveden Trä, Årets företagare 2011. Vansbro konditori, Dalarnas bästa café.

I Vansbro frodas framgångarna

DET ÄR ALLTSÅ enorma summor det hand

lar om. Att offentlig upphandling lyfts upp på den politiska agendan är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft, menar Andreas Takacs. För att inte tala om värdet för medborgarna. – Mer effektiva upphandlingar och inköp gör att du får mer pengar över i det offentliga. Det betyder att stat, kommuner och landsting kan erbjuda högre kvalitet på sina tjänster, eller om politikerna så beslutar – att pengarna går tillbaka till medborgarna i form av skattesänkningar. n

Gunde Svan, Björn Skifs, Svenne Rubins, Kenneth Eriksson, Sofia Rågenklint, Anna-Karin Strömstedt, Jonny Danielson och Julia Svan. Det är några av Vansbros stjärnor på artist- och idrottshimlen. Också inom näringslivet når Vansbro stora framgångar. Lyko Hair, Vansbro konditori, Sveden Trä och Pyramidbageriet är några exempel på det. Att Vansbro har ett gott före-

tur, säger Oskar Lundgren, näringslivschef i Vansbro.

tagsklimat visar den årliga rankningen från Svenskt Näringsliv, där kommunen stoltserar på en första plats i Dalarna och plats 82 i riket.

Ett exempel på framgångsrika vansbroföretag är Per-Erik Andersson på Sveden Trä, Årets Företagare i Sverige 2011. Ett annat är Emad Bayomy, grundare av Pyramidbageriet, som fick utmärkelsen Årets nybyggare 2013.

Ett medvetet arbete med dialog mellan kommun och företagare samt specialkompetens inom industrin är några av framgångsfaktorerna. – Sedan jobbar vi med att förbättra förutsättningarna ytterligare, som kommunikationer och infrastruk-

Lyko Hair är ytterligare en framgångssaga med sin webbshop. Företaget startade som en frisörsalong på 1950-talet. Idag är de 60 anställda fördelade på tre frisörsalonger samt lager och lagerbutik i Vansbro. Lagerbutiken har blivit ett självklart stopp för resande till Sälenfjällen som väljer vägen över Västerås

Andreas Takacs menar att upphandlaren ibland måste våga släppa skrivbordet och föra en dialog med de olika parterna.

”Den offentliga upphandlingen har en oerhört stor del av det svenska närings livet. Det rör sig om summor motsvarande cirka 25 procent av BNP:n.” ANDREAS TAKACS, avdelningschef Silf.

Oskar Lundgren, näringslivschef i Vansbro.

–Ludvika för att kunna shoppa på Lyko och fika på ett annat företag som blivit känt för sin fina kvalitet – Vansbro konditori, numera bästa caféet i Dalarna. En annan framgångsfaktor för näringslivet i Vans-

bro är samarbetet med skolan. I grundskolan arrangeras uppfinnartävlingen Vilda Vansbro Vinkeln. På gymnasiet satsas det på UF-verksamheten och detta syns också i Svenskt Näringslivs rankning. När det gäller samarbetet skola – näringsliv kommer Vansbro på en tredjeplats i riket. I Vansbro driver 56 procent av gymnasieeleverna UF-företag jämfört med riksgenomsnittet 17 procent. 2012 blev Vansbros gymnasieskola Sveriges bästa UF-skola. – En viktig faktor för vårt fina näringsliv är att vi lyckats skapa ett gott samarbetsklimat och en politisk samsyn där näringslivsfrågorna är jätteviktiga, säger Per-Anders Westhed, kommunalråd i Vansbro. – Sedan handlar det självklart om att vi har så många duktiga företagare och företag, där många också jobbar hårt i det tysta, avslutar han.

foto: pyramidbageriet, Lyko hair ab, fönsterbacken media ab, ivar Lundgren. text: Åsa Larsson

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ANNONS

I fokus:

ANNONS

I dag

Framtidsregionerna

Upphandlingsbolaget – Göteborgs Stad

JUNI 2014 FOTO: TINA HÖSTLYCKE

”Att vi slutit ett avtal innebär inte att processen är över. Snarare tvärtom.” HELENA SAGVALL, xxxx

I KORTHET

Göteborgs Stad Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget är ett kommunalt bolag med cirka 60 medarbetare. Vi är Göteborgs Stads resurs i upphandlingsfrågor. Vårt uppdrag är att vara stadens inköpscentral och upphandla ramavtal för varor och tjänster av gemensamt intresse för Göteborgs Stad.

GÖR:

Läs mer på vår hemsida: www.uhb.goteborg.se

Är det dax att lysa upp samtliga delar av kommunen? I morgon – Smart Fiberstad

Helena Sagvall och Christian Larsson jobbar med upphandlingar för hela Göteborgs Stad.

DE F I X AR AV TAL FÖR H E L A G Ö T E B OR G

Samlad kompetens bakom varje upphandling

Att arbeta med upphandling kan upplevas vara både fyrkantigt och formellt. Men för att sluta ramavtal för en hel stads förbrukning av allt från träpärlor, mjölk och datorer till transporter och olika konsulttjänster, gäller det att vara både kreativ och lösningsfokuserad. Utmaningarna är många och stora och teamet bakom varje upphandling har som mål att göra avtal som tillgodoser hela Göteborgs Stads behov.

örutom krav på kvalitet, pris, leveranstider och service är etiska krav, social hänsyn, miljö och jämställdhetspolicy viktiga fakto rer som vägs in i varje upphandling. Juri diken är en central del och varje leverantör har möjlighet att pröva upphandlingens resultat. Upphandlingsbolaget har med arbetare med mångfacetterade special kompetenser som tillsammans säkerställer kravställningen i varje upphandling.

I DAG ARBETAR cirka 60 medarbetare på Upphandlingsbolaget. Bara under det senaste året har bolaget ökat sin personal styrka med 58 procent, då fokus och krav från omvärlden ökat inom upphandlings området. Det händer saker inom lag stiftningen hela tiden och från politikens håll ses upphandling som ett strategiskt styrmedel. Christian Larsson arbetar som upphand lare på Upphandlingsbolaget. Han tycker att hans jobb är utmanande och spännan de. – Varje dag ger nya möjligheter och kun skaper och framför allt intressanta möten med både beställare och leverantörer. Att man hela tiden utvecklas i sin yrkesroll och höjer sin egen kompetens är väldigt

FAKTA

Helena Sagvall TITEL: xxxx BAKGRUND: x

GÖR HELST PÅ FRITIDEN:

xxxx

DRÖMPROJEKT: xxxx

berikande. Mitt arbete som upphandlare har utvecklats över tid och gett mig många erfarenheter under alla de år jag jobbat med upphandling. Och det bästa är nog att man aldrig kan bli fullärd. Världen och marknaden utvecklas ständigt – och i hög hastighet – och så även vi här, säger Christian Larsson. Upphandling är inte gjort i en hand

Christian Larsson TITEL: xxxx BAKGRUND: x

GÖR HELST PÅ FRITIDEN:

xxxx

DRÖMPROJEKT: xxxx

vändning. Processen från analys till annonsering varierar från sju månader upp till ett år. Analysen i sig är ett tidskrävande och noggrant arbete som kräver sin kom petens. Olika hänsyn behöver tas beroende på bransch. Helena Sagvall berättar att uppföljning en är lika viktig som upphandlingsarbetet. – Ställer man krav i en upphandling så

ska de följas upp. Vi har en uppföljnings avdelning som ständigt för dialog med beställare och leverantörer. Att vi slutit ett avtal innebär inte att processen är över. Snarare tvärtom. Det är det som är grun den inför nästa upphandling. HELENA SAGVALL ARBETAR som CSR-

samordnare på Upphandlingsbolaget, en ny specialistroll som innebär att hon har ansvar för kravställning och uppföljning av etiska krav och social hänsyn i upp handling. Ett hett område inom upphand lingsvärlden. – Vi strävar efter att bidra till en hållbar utveckling. Vi har exempelvis genomfört revisioner hos tillverkare i Kina för att kontrollera att vi inte samarbetar med företag som har dålig arbetsmiljö eller använder sig av barnarbete i produktionen. Vi vill att staden och invånarna ska vara stolta över vårt sätt att upphandla. Att det här är en utmanande arbets plats med puls råder det ingen tvekan om. Och på frågan vilken egenskap de tror är den viktigaste i deras arbete, så svarar de samstämmigt. – Lyhördhet. Det är viktigt att vara öppen både mot beställare och leverantö rer. n

Gör din kommun till en Smart Fiberstad IP-Only utvidgar kommunens stadsnät så att det når 90%. Minst. Villor, skolor, vårdinrättningar, handel, kontor och industri – alla i samhället behöver fiber för tillväxt och för morgondagens smarta, digitala tjänster. Trots detta finns det fortfarande stadsnät som ser ut som om kommunen endast bestod av ett centrum, ett industriområde och några flerbostadshus. Det finns också städer där en ensam aktör kontrollerar både infrastruktur och levererar tjänster. Vi på IP-Only bygger, driver och knyter samman stadsnät till en enhetlig, öppen nationell fiberinfrastruktur. Vi bygger också ut proaktivt för framtiden och skapar en neutral plattform för rättvis konkurrens. I en Smart Fiberstad ges lokala tjänster och initiativ, inte minst inom e-hälsa, omsorg och skola, tillgång till nätet för att utvecklas.

I samarbete med kommunerna investerar vi kraftfullt i fiberutbyggnad; i tätort såväl som på landsbygd. Vi gör det möjligt för er att nå statens 90-procentiga bredbandsmål till år 2020.

• Innovation – Nationellt enhetligt nät, lokal förankring och en stark vilja att utveckla tjänsteutbudet fångar innovationskrafter i samhället, tillgängligt för alla på lika villkor.

Ett stadsnät med IP-Only betyder för din kommun:

IP-Only tar stadsnäten till en ny, konkurrenskraftig nivå. Låt oss hjälpa även er mot bredbansmålet och göra er kommun till en »Smart Fiberstad«. Läs mer på ip-only.se.

• Öppenhet och konkurrens – vi äger och driver endast själva fibernätet och konkurrerar inte med tjänsteleverantörerna. Vi får fart på utbyggnaden! • Kvalitet – vi är en av landets största fibernätsoperatörer och gör det vi kan bäst; ser till att stadsnätet alltid funkar. • Ekonomi – Vi vågar investera i mer fiberutbyggnad. Eftersom vi ser helheten och har nationella skalfördelar blir det ekonomiskt hållbart.

Är du nyfiken på vad Smart Fiberstad betyder? Under Almedalsveckan 2014 finns vi på plats och visar hur IP-Only storsatsar på att bygga fiber i och mellan Sveriges kommuner. Vill du veta mer om möjligheterna med det digitala samhället och om hur din kommun kan bli en smart fiberstad så prata med oss. Läs mer: ip-only.se/almedalen2014

Ett nationellt stadsnät för hela din kommun

FAVÖR

Framgång Inte för att skryta, men... Det går otroligt bra för Gällivare! Våra företagare prisas och många av dem kan numera titulera sig ”Gasellföretag”. Vi ligger fortfarande etta på listan när det gäller uthållig tillväxt och är bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet. Nästan 200 nya verksamheter etablerades i Gällivare förra året och vi är med på toppen av landets löneliga. Inte för att skryta, men… Gällivare ska bli ännu bättre och vi behöver bli fler vinnare som bidrar till vårt fortsatta framsprång. För här finns jobben, höga löner, livskvalitet och trevliga människor. Välkommen! www.ingellivare.se