Innovation Sverige

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Destination

innovation NOVEMBER 2014

32

SI DO R OM FÖ RE TA GE N I FR AM KA NT

Idéerna som tar Sverige in i framtiden Möt aktörerna med innovation som ledord: Awapatent, Pfizer, Dalkia, Ramböll, LKAB, Free2move, Blekinge Tekniska Högskola, Astra Zeneca – och många fler.

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– ATLAS COPCO –

mycket klurande leder till innovativa lösningar På Atlas Copco Construction Tools i Kalmar skapas just nu världsledande produkter som är sprungna ur en företagskultur som främjar innovation och ständiga förbättringar.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO SARA SÖDERGÅRD – INNOVATION ÄR en av grund-

värderingarna för Atlas Copco.

Vi lever på att vi har bra produkter, i många fall de bästa, konstaterar Erik Sigfridsson som är Vice President Design & Development hos Atlas Copco. Han får medhåll av kollegan Per Forsberg, produktutvecklingschef för pneumatiska och bensindrivna handhållna maskiner.

– Vi står för kvalitet och ställer höga krav på innovation. För att lyckas krävs att vi ständigt ligger i framkant. Många innovationer har kommit till för att vi själva har spänt bågen högt, säger han.

ATLAS COPCO, som är världsledande inom kompressorteknik, industriteknik, byggteknik och gruv- och bergbrytningsteknik, satsar stora pengar på utveckling av nya produkter.

De senaste åren har verksamheten i Kalmar lagt stort fokus på att utveckla produkter med lägre vibrations- och ljudnivå samt bättre ergonomi och energieffektivitet än befintliga produkter på marknaden.

– Vi har duktiga ingenjörer och ett bra klimat för att utveckla nya produkter här. Som ingenjör och tekniker är det väldigt inspirerande att få vara med och utveckla världsledande lösningar, säger Erik Sigfridsson.

Per Forsberg och Erik Sigfridsson på Atlas Copco Construction Tools i Kalmar.

DEN PRODUKT som

Pers team just bara minska vinu jobbar med brationen utan ”Vi lever på kommer att bli även minska att vi har bra världsledande. energiförbrukKraven och förningen med produkter, hoppn i ng a r na 50 procent och i många fall är högt uppskruöka brytförmåde bästa.” vade. Den nya gan med 25 proprodukten är ett cent. handhållet och effek– Vi har nu en tivt tryckluftsspett med prototyp som når måarbetsnamnet CPC och ska inte len och som har fått väldigt god

respons. Den kommer att lanseras under 2015 och skapar en ny standard som kan göra att de gamla maskinerna inte längre blir intressanta, säger Erik.

– Det som är unikt är effektiviteten, brytförmågan och vibrationen. Det är en helhetslösning som inte ska bli dyrare än konkurrenternas lösningar, flikar Per in.

Bakom de innovativa lös-

ningarna ligger mycket klurande, berättar Erik och Per. Man måste tänka helt annorlunda och gärna backa tillbaka till fundamenten. Det krävs även stor passion för arbetet.

– Jobbet ligger i bakhuvudet och maler hela tiden och den starkaste drivkraften är att få fram nya lösningar och se att de fungerar. Det är tillfredsställande, konstaterar Per. l

PROFILER

Namn: Erik Sigfridsson.

Titel: Vice President Design & Development.

Utbildning: Civilingenjör maskinteknik.

Namn: Per Forsberg.

Titel: Produktutvecklingschef.

Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknik.

I KORTHET

VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR AV HÅLLBARA PRODUKTIVITETSLÖSNINGAR Gör: Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitets­ lösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuum­

lösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssys­ tem. Atlas Copco utvecklar produkter

och service med fokus på produkti­ vitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi. Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

kunder i fler än 180 länder.

Atlas Copco Construction Tools är en division inom Atlas Copcos affärsom­ råde Bygg- och anläggningsteknik.

Produktion finns i Europa, Afrika och Asien.

Läs mer på: www.atlascopco.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– LEDARE – REDAKTION

Projektledare: David Borg, david.borg@find1.se, 08-08-525 014 22 Produktionsledare: Tijana Mladenovic, tijana@find1.se Säljare: Mikael Owilli, Lisa Lindskog, Sebastian Hermelin, Adam Borg, Martin Brosalin Produktion: Oh My, ohmy.nu Omslagsillustration: Amanda Berglund Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå.

Destination Innovation medföljer som bilaga i Dagens Industri, november 2014.

Vad som inbegrips i begreppet ”innovationsprocess” varierar beroende på vem du frågar. Frågar du mig är en lyckad innovationsprocess när en idé omvandlas till en produkt som behövs och fyller en funktion på marknaden.

För att lyckas med kommersialiseringen av en idé krävs marknadskännedom och en genomtänkt IP-strategi samt ett fungerande stödsystem.

DET ÄR SEDAN länge känt att vi i Sverige är innovativa – vi ligger i världstoppen när det gäller idérikedom. Men att skapa affärsmöjligheter och kommersialisera produkterna behöver vi fortfarande jobba mer på i det här landet. Möjligheterna finns och miljön är tillåtande; Sverige är ett litet land med förhållandevis god ekonomi, politisk stabilitet, excellent forskning och historiskt sett flera framgångsrika innovatörer. Varför lyckas vi ändå inte med att placera oss på kartan när det gäller att kommersialisera innovationer?

TILLÅTANDE INNOVATIONSPOLITIK OCH ETT FUNGERANDE STÖDSYSTEM

I Sverige måste vi satsa på att få tillväxt i våra företag – vi behöver bli bättre på att hjälpa och stödja de innovatörer som vill omvandla sin idé till ett fullfjädrat tillväxtbolag. Ett vanligt misstag är att det startas

företag för tidigt i innovationsprocessen.

Många gånger skulle det vara bättre att utveckla idén i projektförhållanden under en längre tid.

VIKTEN AV ATT HA EN IP-STRATEGI OCH GOD MARKNADSKÄNNEDOM

För att lyckas driva en idé till ett framgångsrikt bolag behövs bland annat en väl genomtänkt IP-strategi och god marknadskännedom. I Sverige har vi ett fungerande stödsystem i tidiga skeenden och i slutet av kommersialiseringsfasen, men i mitten är inte stödet lika bra. Vi behöver utveckla kompetens och ha ett fullgott stöd även i affärskunskap; visa hur man gör för att få en produkt ut på marknaden. Vi behöver stärka kompetensen och möjligheter till att få riskkapital i företagets alla skeenden: Från idé till marknad.

INNOVATION, FÖRETAGANDE och immaterialrätt går hand i hand. Hanteringen av immateriella tillgångar är en viktig nyckel i ett framgångsrikt innovationsarbete. I varje företag finns flera immateriella tillgångar som skapar förutsättningar för bättre affärer. Det gäller att tillvarata dem. l

Susanne Ås Sivborg Generaldirektör på Patentoch registreringsverket.

Foto: Felix Odell

Find1. Östermalmsgatan 87E, 114-59 Stockholm. Org. nummer: 556864-4396.

E-post: info@find1.se.

Växel: +46 (0)8 525 014 20.

Från idé till marknad – använd immaterialrätten strategiskt

Hållbar hantering av avfall är viktigt NCC Recycling tar ansvar för en miljöanpassad hantering

Läs mer på ncc.se/recycling

Hos NCC Recycling omvandlar vi bland annat asfalt, betong och jord till nya byggoch anläggningsmaterial genom återvinning och förädling. Med återvinning sparar vi på världens energi och minskar vårt beroende av de värdefulla naturresurserna.

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– RAMBÖLL –

Innovativt tänkande säker­ställer effektiv drift av energianläggningar Ramböll Energis koncept för Life Cycle Maintenance tar hänsyn till miljö, säkerhet och driftseffektivitet genom hela livscykeln. Under en period på 30 år riskerar underhållskostnaderna att bli större än själva anläggningen om man inte planerar rätt från start.

TEXT PETER ESBJERG HEJN FOTO KARIN SJÖBERG

ARBETET MED ASSET Manage-

ment och inte minst underhåll har förändrats mycket de senaste åren och utgör nu en allt viktigare del av verksamheters strategiska beslutsstöd.

Anledningarna till detta är flera. Globalisering och ökade krav på energisektorn gör att industrin i större utsträckning måste etablera effektiva lösningar som gynnar den totala effektiviteten och bibehåller värdet av företagets tillgångar.

RAMBÖLL ENERGIS GLOBALA

erfarenhet och innovativa utveckling har banat väg för ett koncept som säkerställer tillförlitlig drift och anläggningsvärde under anläggningens hela livslängd.

DET FINNS PENGAR att spara genom ett välplanerat Life Cycle Maintenance-program som, i Rambölls fall, gäller allt ifrån idéstadie till rivning. Tiden innan ett investerings”Proaktivt beslut är särskilt EN ANNAN as­underhållsarbete viktigt då fasta pekt är det faka n läg g ningshandlar i hög grad värden snabbt tum att energiföretag, både i minskar om om att bevara Sverige och gloman inte star­värdet av sin balt, blir allt mer tar på rätt sätt. ­investering.” komplexa, och att Under anlägga n l ä g g n i ng a r n a s ningens livslängd värde generellt har behövs en proaktiv ökat stort. Det är helt enstrategi och taktik för att kelt för dyrt att låta tillfällig- garantera anläggningens livsheter äventyra produktionstill- längd och tillgänglighet. gängligheten. Det är här Life Cycle Maintenance kommer in DET ÄR AVGÖRANDE för ett lyckat genomförande att man i bilden.

Vi måste se till att anlägg- balanserar insatserna efter akningar hanteras på rätt sätt tuella behov. Därför startar vi från början, annars finns en ofta med en grundlig analys risk att man kommer att straf- som hjälper verksamheten att fas av höga driftkostnader och fastställa rätt nivå i förhållande dålig leveranssäkerhet. Efter- till dess faktiska affärsmässiga som underhållskostnaderna grunder. kan vara 2-10 procent av det totala anläggningsvärdet per RAMBÖLL ÄR EN professionell år kommer det att vara en bety- aktör på marknaden och har de dande kostnad under hela livs- metoder som krävs för effektiv tiden. Om man kan lägga sig på drift av energianläggningar. Det rätt underhållsnivå från början finns stora ekonomiska fördelar är incitamenten stora. Få tek- i en smart planering. l niska projekt inkluderar dock strategiskt tänkande eftersom dessa i första hand fokuserar PROFIL på konstruktion. Många aktörer kommer därför igång för MATS BERGGREN sent med underhållsarbetet Titel: Country Manager. och tvingas sedan att använda Utbildning: Driftingenjör. stora resurser för att rätta till detta.

Mats Berggren är Country Manager på Ramböll.

I KORTHET

ERFAREN KONSULT INOM UNDERHÅLLSANALYS , Ramböll är en av de mest erfarna konsulterna inom underhållsanalys och tillhörande förbättringsprogram.

, Ramböll Maintenance Academy har utbildat mer än 700 tekniker och chefer under de senaste åtta åren.

, Ramböll Energi har analyserat mer än 4 000 komponenter för att utar­ beta rätt asset management-strategi

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

för ett större kraftverk. , Ramböll har precis tagit fram ett

komplett (Life Cycle Maintenance)

LCM-program för en ny katalysator­ fabrik i Kina med avsikt att optimera produktiviteten.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– EXPERTERNA TYCKER TILL – Panelen

”Vi måste marknadsföra Sverige mer” Vad betyder begreppet innovation för dig?

– Att förändra spelplanen.

Innovation innebär för mig en större förändring, som ökar det upplevda värdet av ett varumärke.

LISELOTTE TINGVALL Innovation Director NINE design- och innovationskonsult

”Det blir en innovation när produkten når framgång på marknaden.”

– Begreppet innefattar hela processen, från idé till att skapa en produkt eller tjänst. Innovation uppstår när man omvandlar en idé till en färdig produkt som behövs och fyller en funktion på marknaden.

Det blir en innovation när produkten når framgång på marknaden.

SUSANNE ÅS SIVBORG Generaldirektör Patent- och registreringsverket

Hur ska Sverige kunna behålla positionen som en av de ledande i världen inom innovation?

– Våga ta snabbare beslut! Att kulturellt våga testa ibland och tillåta misslyckande då det kan leda till ”learnings”. Dessutom gäller det att koppla ihop pågående forsk­ ning med kommersiella möjligheter tidigt. Ett av våra mest spännande projekt ”Ekoportal2035” har varit ett uppdrag från Skogsindustrierna.

Projektet kopplar ihop pågående forskning med affärsstrategi och visualiserade framtida produkter och miljöer. Vår metodik går ut på att jobba i multi-disciplinära team.

– Vi måste satsa på att få tillväxt i våra företag. Vi måste bli bättre på att hjälpa och stödja de innovatörer som vill ta en idé till produkt. Vi behöver utveckla kompetens och kapital i företagens alla skeenden.

Vi är duktiga på att hjälpa till i början och i slutet, men i mitten saknas ofta ett riktigt fungerande stödsystem. Vi måste ta tillvara den kompetens och kunskap som finns.

Affärskunskap och allt; hur man gör för att få en produkt ut på mark­ naden.

Många flyttar R&D utomlands, hur ska vi göra för att motverka den utvecklingen?

– Genom att försöka behålla produktionen (även om det är i liten skala) i Sverige. Om vi blir riktigt duktiga på innovation kan vi öka förädlingsvärdet på de produkter som vi producerar, närheten till kunskapen i Sverige är mer värdefull än den kortsiktiga kostnadssänkningen av att flytta produktion.

”Vi måste skapa förut­ sättningar för företagen i Sverige.”

– Vi måste skapa förutsättningar för företagen i Sverige. Vi har excellenta forskare och universitet här. Investeringsmöjligheterna behöver förbättras och vi måste marknadsföra Sverige mer, skapa en stolthet och på så sätt behålla vår kompetens i landet.

Hur kommer morgondagens innovationer att se ut?

– De kommer att vara förankrade i människors framtida behov.

Praktiska (enklare och smartare), ideologiska (miljö och värderingar) och identitetsskapande. Holistiska där hela behovsprocessen och konsumtionsprocessen är genomtänkt, exempelvis Nespresso.

– Det kommer att vara en betydan­ de del mer tjänsteinnovationer i interaktion med teknik av olika slag, inte minst internet, även om jag också tror att de mer traditionella innovationerna kommer att bestå. Vi går mot mer integrerade produkter där olika tekniker kombineras och där uppkoppling och interaktioner via nätet blir allt vanligare och där produkter kombineras med tjänster.

Det blir mer mapporienterat och internetstyrd blandning av produkter och tjänster.

FÖRETAG I FOKUS

– SANDVIK –

”vi har en passion för innovation” Kärnan i Sandvik är innovation och har så varit genom företagets 152 år långa historia. – Vi har revolutionerat såväl industrin som vardagen för många människor, säger forsknings- och utvecklingsdirektören Olle Wijk.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO SANDVIK SANDVIK HAR EN världsledande position inom bland annat verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning, maskiner och verktyg för gruvoch anläggningsindustrin.

Forsknings- och utvecklings­ direktör Olle Wijk sitter i Sandviks koncernledning och är även professor i processmetallurgi.

– Det är det roligaste jobbet i industrisverige, menar Olle och berättar varför: – Vi jobbar med den senaste tekniken, har en passion för att skapa innovativa lösningar och modet att ta oss an nya perspek­ tiv. Vi satsar tre miljarder på forskning och utveckling var-

je år, vilket gör Sandvik till ett väldigt spännande företag att arbeta i. Våra produkter finns överallt. Till exempel har en jumbojet tekniska lösningar som innehåller våra hydraulikrör. Sandvik är en möjliggörare.

Merparten av forskningen sker i de fem affärsområdena men för att hitta morgondagens lösningar satsar Sandvik på koncernnivå även på långsiktiga, strategiska projekt.

Olle Wijk pratar entusiastiskt om forskning kring miljö och energi, men även 3D-printing.

– Jag har ett ihåligt stålägg på mitt skrivbord, skapat i en

3D-skrivare. Det hade varit helt omöjligt att göra med konventionell teknik. Sådana här tekniska genombrott får vi när vi låter 2 700 medarbetare tänka fritt och skapar en anda där alla vågar föreslå nya idéer. En nyckel till framgången är att vi säger ”varför inte” istället för ”varför” när medarbetarna presenterar banbrytande idéer, säger han.

FÖR ATT STIMULERA innovationsarbetet delar Sandvik varje år ut eftertraktade utmärkelser.

Ett exempel är Haglund-medaljen, som delas ut på företagets årsstämma. Priset uppmärksammar och belönar insatser

av nyskapande karaktär som bidragit till företagets affär.

– Det är väldigt prestigefyllt och ger både vinnare och nominerade ett starkt driv att jobba vidare, berättar Olle och understryker än en gång vikten av ett gynnsamt innovationsklimat.

– När jag var ung kunde man cykla till telegrafen i Sandviken och betala med tioöringar för att ringa till Stockholm. I det stora hela är det är inte alls så länge sedan, men världen har förändrats otroligt mycket sedan dess.

Vår uppgift är att förstå förändringarna och utifrån det leda den tekniska utvecklingen. Det är en stimulerande uppgift. l

I KORTHET

UNIK KOMPETENS INOM MATERIALTEKNIK Gör: Sandvik är en högteknologisk global industrikoncern med fler än 47 000 anställda världen över. Basen är unik kompetens i materialteknik, industriella processer och nära samarbete med kunder. Detta har genererat en världsledande position inom bland annat verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning, maskiner och verktyg för gruv- och anläggningsindustrin. Läs mer på: www.sandvik.se

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

– Redan från början möjliggjorde våra innovationer massproduktion av stål så att man på ett effektivt sätt kunde bygga till exempel skyskrapor, säger Olle Wijk som är forsknings- och utvecklingsdirektör på Sandvik.

PROFIL

OLLE WIJK Titel: Forsknings- och utvecklingsdirektör. Ålder: 63 år.

Utbildning: Bergsingenjör, teknisk doktor och professor i processmetallurgi, KTH. Intressen: Segling och motionsidrott. Förebild: Pelle Pettersson (formgivare och seglare).

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– LKAB –

Underjordiskt forskarteam ett lyft för gruvan

Prisras på järnmalm kombinerat med högre kostnader tvingar LKAB till innovation. De forskande specialisterna Anders Nordqvist och Matthias Wimmer bryter såväl malm som barriärer i en stad i rörelse.

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO GÖRAN LANDSTRÖM

MATTHIAS WIMMER lämnade

Österrike för Kiruna och har förutom sin tjänst som forskningsingenjör hunnit med att doktorera vid Luleå tekniska universitet.

– Efter många års erfarenhet från universitetsvärlden känner jag den väl. Här på LKAB tycker jag att jag får det bästa av två världar. Det är en kombination av praktiskt arbete och de teoretiska och långsiktiga delarna från akademin, säger Matthias.

För Anders Nordqvist är LKAB ingen ny bekantskap. 1988 började han arbeta för ett dotterbolag till företaget med framför allt utvecklingsfrågor. Med över 25 års erfarenhet från det gruvtekniska området har han byggt upp värdefull kunskap.

– Jag har huvudsakligen erfarenhet från laddning och sprängning, men har på senare tid kommit in mer och mer på skivrasbrytning.

PROFILER

MATTHIAS WIMMER Titel: Senior Research Engineer.

Utbildning: Bergsingenjör, Montanuniversität Leoben, Österrike; Tekn.Dr., Luleå tekniska universitet. Favorituppfinning: System för att mäta rörelser och sönderbrytning inuti en sprängsalva.

ANDERS NORDQVIST Titel: Specialist FoU Bergteknik.

Utbildning: Bergsingenjör, Tekn.

Lic, Luleå tekniska universitet.

Favorituppfinning: Utrustning för inmätning av startpunkten och startriktningen för borrhål.

JUST NÄMNDA skivrasbrytning

innebär enkelt förklarat en metod som LKAB använder sig av när de bryter järnmalm underjord.

Matthias och Anders arbetar just nu i ett projekt som i förlängningen ska leda till att LKAB:s skivrasbrytning ger ökade intäkter och lägre kostnader.

– Kort och gott ska vi få ut mer malm och mindre gråberg, förklarar Anders och Matthias fyller i: – Det handlar om att göra mätningar, studera och följa upp många delar i vår brytningsprocess för att se mönster och hitta förbättringsområden. Vi mäter borrhålsavvikelser med ett gyrobaserat instrument och sprängfunktion med bland annat höghastighetsfilmning. Stereokameror hjälper oss att bygga

3D-modeller för att beräkna volymer och studera fragmenteringen. Markörer baserade på RFID (Radio Frequency Identification) teknik installeras i våra sprängsalvor för att kunna följa rasflödet under utlastningen av salvorna.

Dessutom arbetar vi också med numerisk modellering av flöden.

Rasflödet påverkar dels malmutbytet men också gråbergsinblandningen och har därför stor påverkan på effektiviteten i brytningen.

– För att sammanfatta det hela försöker vi mäta mycket mer och med mer avancerad teknik än vi har gjort tidigare. Det är ett omfattande och innovativt arbete som i slutändan ska resultera i ökad kunskap om hur vi ska

kunna bli ännu effektivare i vår brytningsprocess, både på kort och på lång sikt.

KIRUNA ÄR EN stad i rörelse,

bokstavligt talat.

– Malmen stupar ungefär 6070 grader ner under staden, vilket innebär att delar av stadskärnan helt enkelt måste flyttas om brytningen ska kunna fortsätta, säger Matthias.

Detta innebär att industriområdet successivt måste flyttas utåt mot stadskärnan och det påverkar så klart stora delar av samhället. Det finns en buffertzon, Gruvstadsparken, mellan industriområde och bebyggelse, där människor kan vistas. LKAB mäter, följer upp och gör även I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

prognoser för deformationer på markytan.

Järnmalmspriset har förändrats dramatiskt på senare tid.

– Det som händer på marknaden just nu är inte att efterfrågan minskat, utan att utbudet har ökat. Marknaden växer fortfarande men inte tillräckligt för att motsvara ökningen i utbudet, vilket i sin tur har pressat ner priserna, säger Anders.

– En åtgärd är att växa i volym för att på så sätt sänka de fasta kostnaderna. Bland annat har LKAB öppnat ett dagbrott i Svappavaara för att uppnå ökad volym. Ytterligare två dagbrott i Svappavaaraområdet planeras att öppnas under de närmast kommande åren, berättar Matthias.

Utöver detta har ett besparingsprogram startats.

LKAB FORTSÄTTER att satsa

kraftfullt på innovation. Underjordsbrytning innebär ökade brytningskostnader jämfört med merparten av konkurrenterna som bryter i dagbrott. Ökat brytningsdjup medför också ökade kostnader. Därför är process- och produktutveckling viktiga kärnområden för att möta framtiden.

– Vi har något som vi kallar ”Performance in Ironmaking”, vilket innebär att vi vill erbjuda högkvalitativa järnmalmsprodukter som ger kunden mer­värde och som svarar upp mot deras förväntningar, säger Matthias.

– Satsningen på innovation är omfattande. Det läggs betydande resurser på laboratorier och forskning, och vi har en pilotmasugn i Luleå. Utöver det har vi täta samarbeten med forskarvärlden och framför allt Luleå tekniska universitet, konstaterar Anders.

– LKAB har donerat 150 miljoner kronor till HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre), en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet. HLRC bedriver grundläggande forskning som stödjer LKAB:s strate­ g iska forsknings- och utvecklingsverksamhet.

SAMARBETET MED Luleå tek-

niska universitet är också navet i LKAB:s innovationsarbete för att inspirera och rekrytera framtidens nytänkare.

– LKAB tar in examensarbetare, håller i kurser och har kontakt med universitetsstudenterna i ett tidigt skede genom att både besöka dem och bjuda in dem till oss för att ge dem en bättre inblick i vårt arbete. Vi får ofta besök av både studenter och forskare, säger Anders.

– Vi håller också föreläsningar på universitetet, i vårt fall om brytnings- och sprängteknik. Vi har ett antal doktorander och genom att lära känna möjliga framtida medarbetare kan vi säkerställa LKAB:s innovativa arbete för många år framåt, avslutar Matthias. l I KORTHET

BRYTER JÄRNMALM Gör: LKAB bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden.

Koncernen omsätter cirka 24 miljarder kronor per år och rymmer även industri­mineraler, borrsystem, tågtransporter, berg- och verkstadstjänster, sprängmedels- och fastighets­ bolag. LKAB har drygt 4 000 anställda i 14 länder.

Läs mer på: www.lkab.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

”Det läggs betydande resurser på laboratorier och forskning.”

Anders Nordqvist och Matthias Wimmer är två av LKAB:s forskande specialister.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

TEMA

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

TEMA: LIFE SCIENCE

”grunden i vår verksamhet är att vi hjälper människor”

Pfizer är ett av världens ledande läkemedelsföretag. I Sverige har företaget, genom Pharmacia, funnits sedan år 1911. Även om arvet förpliktigar är Pfizer ett företag som ständigt blickar framåt, bland annat genom att årligen satsa 50 miljarder globalt på R&D. TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON – VI ÄR STOLTA över att jobba på ett företag som gör skillnad och vi som jobbar här har ett gediget intresse för hälsa, konstaterar Malin Parkler som är vd för Pfizer Sverige.

– Grunden i vår verksamhet är att vi hjälper människor. Kan jag bidra till det så är det ju fantastiskt, fyller Malins kollega Bengt Mattson i, som är företagets miljö- och CSR-chef.

Pfizers företagskultur beskriver Malin Parkler med ord som ”involverande”, ”framåtanda”, ”engagemang” och ”nyskapande”.

– Företagskulturen märks tydligt i samspelet mellan våra medarbetare och genom den ständiga viljan att komma framåt. En viktig del i kulturen är även att alla får möjlighet att uttrycka sig och bidra med sina olika perspektiv. Det skapar en miljö som främjar innovation, konstaterar hon.

HAR VÄLDIGT bred verksamhet i Sverige. Dels är man den största leverantören av medicinska behandlingar till sjukvården och patienter.

Dessutom bedriver man framgångsrik forskning och egen storskalig tillverkning i fabriken i Strängnäs, som är en av norra Europas största biotekniska fabriker.

– Med stor sannolikhet kommer alla någon gång i livet använda våra produkter, som behandlar allt från enkla vardagsbekymmer till livshotande sjukdomar, berättar Malin.

PFIZER

DET ÄR FORSKNING som är i fokus på Pfizer och resultatet av arbetet är tillämpad vetenskap som kan göra skillnad för patienter.

– Det är en stor tillfredsställelse varje gång som vi når ett mål, menar Anders Mälarstig, Director Human Genetics, och konstaterar att innovation är ständigt närvarande i företaget, både i forskningen och avseende hur företaget drivs.

– Vi strävar efter en innovationskultur och ständiga förbättringar. Bärande för oss är även att vara öppna för olika samarbeten. Vi har antagit en ny forskningsstrategi som byg-

Malin Parkler och Bengt Mattson, vd respektive miljö- och CSR-chef på Pfizer Sverige.

PROFILER

ger på samverkan. Det beror in information. Vi skulle dock helt enkelt på logiken att de bäs- kunna bli ännu bättre på att ta idéerna kommer i samverkan koppla ihop de olika systemen, med andra. Vi ska vara öppna men i grunden innebär datan i och inte stänga in oss i till exempel biobanker en laboratoriet. En ökad fantastiska förutsättöppenhet tror jag ningar för läkemei förlängningen delsforsk ning, ”Alla kommer dessutom kan fortsätter Malin. någon gång i generera mer Utöver en investeringar i stor export och livet i kontakt Sverige, säger att Pfizer anmed våra Malin Parkler. ställer och be– Vi tror på driver avancerad produkter.” att samarbeta istillverkning i Svetället för att tävla. rige vill man även i De goda idéerna komövrigt bidra till sammer när man samlar persohället. Företaget var exemner med olika bakgrunder som pelvis tidigt ute med att formufår bolla, fyller Anders Mälar- lera koncerngemensamma mål stig i. kring reducering av växthusga– Sverige har väldigt bra för- ser. utsättningar inom life science. I – Det finns en stor ambition Sverige finns en unik möjlighet att bidra, konstaterar Bengt att komma i kontakt med data Mattson och exemplifierar med eftersom vi är bra på att samla fabriken i Strängnäs.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

– Vi praktiserar lean management på fabriken och strävan efter ständiga förbättringar leder även till miljöförbättringar.

Vi arbetar aktivt med miljöarbetet inom ett projekt som vi kallar Pfizer Going Green.

FÖR BENGT, OCH för Pfizer som

helhet, är det viktigt att som stort företag ta sitt sociala ansvar. Det handlar för hans egen del bland annat om att bjuda in skolklasser till företaget, samt att vara mentorer till elever.

– Jag hoppas att ska kunna ge ungdomarna förebilder och idéer om vad de kan jobba med i framtiden. Det har gett oss många positiva erfarenheter som vi gärna delar med oss av.

Vi tar hela tiden steg mot att bli mer transparenta och att våga delta i debatten, säger Bengt som deltar i debatten genom den egna bloggen Ansvarsblogg.se. l

MALIN PARKLER Titel: Vd. Utbildning: Fil Mag Medicinsk Vetenskap/Folkhälsa, KI. Intressen: Utomhusaktiviteter som löpning, mountainbike, telemark & längdskidor.

BENGT MATTSON Titel: Director environment & CSR Utbildning: Fil. Dr. Kemi, KTH Intressen: Folkmusik, spelar fiol.

ANDERS MÄLARSTIG Titel: Director Human Genetics.

Utbildning: Doktor molekylär­ genetik.

Intressen: Spelar countrygitarr, familjen.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 TEMA

TEMA: LIFE SCIENCE

Samarbeten och innovationer ger framtidens läkemedel Genom samarbete med internationella och lokala partners, samt genom att locka till sig globalt ledande forskare, strävar AstraZeneca efter att stärka forskningen i Göteborg.

Samtidigt stärks Nordens position som ett forskningskluster i världsklass.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO CATHARINA FYRBERG, PRESS PÅ ASTRAZENECA i Mölndal utanför Göteborg ligger fokus på att ta fram läkemedel mot hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes och kronisk njursjukdom, samt sjukdomar i andningsvägarna, inflammation och autoimmuna sjukdomar.

– En av orsakerna till att vi fortsatt satsar stort i Sverige är att det här har byggts kompetens under lång tid och att vi har många samarbeten med akademin i hela landet. På AstraZeneca i Göteborg arbetar idag drygt 560 disputerade forskare och 30 professorer. Det är också en mycket internationell miljö av de totalt 2 200 anställda är ungefär 300 utländska forskare från 30 olika länder, berättar Betina Langemark, som är ansvarig för strategi och externa samarbeten inom sjukdomsområdena andningsvägar, inflammation och autoimmunitet, på AstraZeneca i Göteborg.

BETINA LANGEMARK började

själv nyligen på AstraZeneca och nämner två viktiga orsaker till beslutet: Företagets breda pipeline av potentiella läkemedel och den nya strategin som innebär att verksamheten i allt väsentligt utgår från forskningen och forskningsresultaten.

– Ledningens engagemang och förståelse för komplexiteten i forskningen är stort. Det gör det möjligt för oss att bedriva mycket avancerad forskning och utveckling inom komplexa sjukdomar. Vårt mål är att på egen hand, och i nära samarbete med akademiska forskargrupper och andra företag, forska fram och utveckla nya läkemedel inom områden med stora medicinska behov.

ATT INITIERA OCH utveckla oli-

ka typer av samarbeten stimulerar kreativt tänkande och hjälper AstraZeneca att dra nytta av expertis och erfarenheter inom såväl akademi som industri varhelst i världen den finns.

– Tillsammans med andra kan vi flytta gränserna för vad forskning kan åstadkomma och skapa läkemedel som förändrar livet för patienter och deras närstående. Läkemedelsutveck-

lingen har kommit långt, men för att gå från symptomlindring till att behandla de bakomliggande orsakerna till många stora folksjukdomar krävs att vi förstår de underliggande biologiska processerna. Att lyckas med det är komplicerat, och då kan vi inte sitta ensamma på vår kammare i Göteborg utan det krävs att vi samarbetar med andra för att nå målet, säger Betina. har därför ett nära samarbete med många ledande svenska akademiska centra, många ledande medicinska universitet globalt och en mängd biotechföretag och fristående forskningsinstitut.

Ett bra exempel på hur denna typ av samarbeten kan leda till en spännande och varierad portfölj av läkemedelskandidater är företagets forskning inom andningsvägarna, och sjukdomar såsom astma och KOL. AstraZeneca leder utvecklingen inom inhalerade läkemedel och har genom flera företagsförvärv och samarbeten senaste åren utökat alternativen för patienters varierade behov av olika typer av inhalatorer. Men för att ytterligare förbättra behandlingen för patienter med astma och KOL är det också nödvändigt att kartlägga vad som händer i vårt immunförsvar när vi blir sjuka.

– Vi har flera exempel på projekt som drivs helt eller delvis i samarbete med mindre biotechföretag, och även sådana där AstraZenecas forskare jobbar sida vid sida med akademiska grupper på ledande akademiska institutioner för att lösa specifika vetenskapliga problem. För att lyckas gäller det att ha bra omvärldsbevakning, vara proaktiva, men framförallt öppna och ärliga med våra utmaningar och resultat. Vi har exempel i vår pipeline som är banbrytande, så det känns helt klart som att vi är på rätt spår, sammanfattar Betina Langemark. l

FÖRETAGETS FORSKARE

AstraZeneca är ett globalt bioläkemedelsföretag med strategiska FoU-centra i USA, Storbritannien och i Göteborg.

Företaget bedriver bland annat forskning inom andningsvägarna och sjukdomar såsom astma och KOL, och leder utvecklingen inom inhalerade läkemedel. Andra prioriterade områden är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och kronisk njursjukdom. Betina Langemark (längst ner till vänster) är ansvarigför strategi och externa samarbeten inom sjukdomsområdena andningsvägar, inflammation och autoimmunitet, på AstraZeneca i Göteborg.

I KORTHET

80 MILJONER PÅ FORSKNING – OM DAGEN , AstraZeneca lägger totalt 80 miljoner kronor om dagen på forskning och innovation. 2013 uppgick bolagets globala FoUsatsning till ungefär 28 miljarder kronor. 25 procent av denna investering görs i Sverige. , I Mölndal utanför Göteborg finns

ett av AstraZenecas tre globala strategiska forskningscenter – där arbetar 2 200 personer från

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

30 olika länder. Bolagets andra strategiska forsknings- och utveck­ lingscenter finns i Storbritannien och USA.

FoU-anläggningen i Göteborg.

, I Södertälje har AstraZeneca en av världens största tillverkningsen­ heter för läkemedel, med 3 100 an­ ställda. Dessutom ligger huvudkon­ toret för bolagets Nordisk-Baltiska marknadsbolag här.

medel från Sverige för 39 miljarder kronor 2013. Detta motsvarar ungefär 3,5-4 procent av den totala svenska varuexporten.

, AstraZeneca exporterade läke­

Läs mer på: www.astrazeneca.se

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– POST- OCH TELESTYRELSEN –

uppdrag: underlätta Nu startar en ny omgång av Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling och den här gången söker man IT-lösningar som förenklar vardagen för föräldrar, oavsett vilken funktionsförmåga de har. En förälder som efterfrågar lösningar som underlättar är trebarnsmamman Jenny Ström, som själv har ADHD och Aspergers syndrom.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO KRISTOFER HEDLUND

NÄR JENNY STRÖM ska beskriva hur vardagen kan se ut för en förälder med funktionsnedsättning gör hon det med ett tydligt ord.

– Kaos. Totalt kaos.

Hon har själv tre barn – Imre, 11, Maximillian, 23, och Melina, 24 – och fick diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom i vuxen ålder. Även barnen har samma diagnoser.

– Alla föräldrar känner nog ibland att tiden inte räcker till och att det är ett evigt pusslande att få ihop vardagen. Man ska hålla kolla på både barnens och sina egna aktiviteter, ha ordning och reda hemma, handla och laga mat, sova ordentligt, hålla koll på vad som händer i förskolan eller skolan, fylla i blanketter och ha koll på papper, komma ihåg födelsedagar och läkarbesök, och så vidare, och så vidare. Om du dessutom har en funktionsnedsättning blir allt ännu mer frustrerande och jobbigt, inte minst eftersom det blir ännu fler saker att hålla ordning på, säger Jenny.

Som exempel börjar hon räkna upp alla kontakter hon måste hålla koll på åt sig och sina barn; kontaktpersoner, kommunens LSS-handläggare, personal på barn- och ungdomspsykiatrin, resurspersonal i skolan, kontakter för boendestöd, arbetsterapeuter och så vidare.

SJÄLV HAR JENNY byggt upp ett nytt, strukturerat liv genom att lära sig om strategier, använda hjälpmedel och få stödjande åtgärder från samhället. I dag delar hon med sig av sin kunskap

PROFIL

JENNY STRÖM Gör: IT-pedagog, konsult och föreläsare inom neuropsykiatri, expert på kognitiva hjälpmedel samt ordförande i Attention Haninge. Ålder: 44 år.

Familj: Barnen Imre, 11, Maximillian, 23, och Melina, 24.

Bor: Lägenhet i Haninge.

Läs mer på: www.jennystrom.com.

och sina erfarenheter genom sitt arbete som föreläsare och konsult inom neuropsykiatriska frågor.

POST- OCH TELESTYRELSEN

(PTS) har nyligen utlyst sin årliga innovationstävling som denna gång har temat ”Förenkla för föräldrar”. Syftet med tävlingen är att få fram IT-lösningar som kan underlätta vardagen för alla föräldrar, men lösningarna ska speciellt fungera för personer med någon funktionsnedsättning.

Jenny hoppas att tävlingen ska bidra till att driva på utvecklingen.

– Många av hjälpmedlen som finns i dag är anpassade efter en person som sitter ensam hemma,

som inte har några barn, inte har något jobb, inte har någon relation. De är ofta tunga och otympliga, fungerar bara för en person, går inte att synka med andra enheter och måste styras hemifrån, säger Jenny och fortsätter: – I dag ser man bara till individens behov och inte hela familjens. Men ofta kan ju flera personer i samma hushåll som har samma funktionsnedsättning.

I PTS INNOVATIONSTÄVLING

söker man IT-lösningar som kan ge personer bättre förutsättningar i sin roll som förälder.

– Personligen skulle jag vilja ha något som underlättar logistiken i vardagen. Ett familjebaserat kalenderverktyg där man kan lägga in påminnelser, samla alla kontakter och skapa att göra-listor. Jag vill se lösningar som passar hela familjen, inte bara föräldern. Alla familjemedlemmars kalendrar ska synkas och man ska kunna komma åt den oavsett var man befinner sig. Sedan ska det gå att ha den fysiskt på en platta på kylskåpet till exempel.

Att det är webbaserat och passar alla plattformar tycker jag är viktigt, säger Jenny.

– En annan sak som jag gärna skulle se är ett hjälpverktyg för att fylla i blanketter och ett digitalt arkiv för alla viktiga papper.

Kanske en slags ”god man på nätet” med påminnelser om viktiga saker. En intelligent app för måltidsplanering vore också bra. Och kanske något som hjälper föräldern att själv må bra. Det finns oändliga möjligheter. l I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

”Man ska hålla kolla på aktiviteter, ha ordning och reda hemma, handla och laga mat, sova ordentligt, komma ihåg födelsedagar och läkarbesök, och så vidare, och så vidare.”

Jenny Ström, om det eviga pusslandet för att få ihop vardagen.

Just nu är ansökan öppen till den tionde innovationstävlingen ”Förenkla för föräldrar” där PTS söker IT-lösningar som underlättar vardagen för föräldrar, oavsett funktionsförmåga.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

föräldrars vardag

PTS banar väg från idé till produkt Nästan 100 miljoner kronor har hittills delats ut i Post- och telestyrelsens tävling ”Innovation för alla”. Under de åtta tävlingar som avslutats sedan starten 2010 har sammanlagt 76 vinnare utsetts. Förutom pengar får varje vinnande projekt även affärskurser, lanseringsstöd och experthjälp.

– PTS ARBETAR FÖR att alla i

Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Men det har inte alla i dag. Digitaliseringens framfart är fantastisk och skapar många möjligheter men riskerar även just nu att exkludera vissa grupper ytterligare, säger Charlotte Aleman, kommunikatör på PTS Innovationskontor.

Det finns ingen enhetlig summa men vissa siffror visar på att upp mot 25 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning.

– Lösningar som tas fram för en specifik målgrupp men har ett brett fokus kan få en enorm genomslagskraft. Ta till exempel engreppsblandaren, som från början var en speciallösning för en liten målgrupp men som sedan blev mainstream. I PTS innovationstävlingar söker vi fler ”engreppsblandare”. Vi vill få fram fler tekniska lösningar som underlättar vardagen för mindre målgrupper – och resten av världen, säger Charlotte.

Såväl Jenny Ström som hennes tre barn har ADHD och Aspergers syndrom. Jenny hoppas att Post- och telestyrelsens innovationstävling ”Förenkla för föräldrar” får fram lösningar som kan underlätta vardagen för föräldrar som, precis som hon, har en funktionsnedsättning.

I KORTHET

ANSVARAR FÖR ATT FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN FÖRVERKLIGAS Gör: Post- och telestyrelsen (PTS) är en av de myndigheter som ansvarar för att funktions­ hinderspolitiken förverkligas.

PTS upphandlar ett antal tjänster inom elektronisk kommunikation och post för personer med funk­ tionsnedsättning. Myndigheten arbetar även med utvecklingspro­ jekt för att utvärdera användbar­ het och synliggöra nya tekniska möjligheter.

PTS anordnar sedan 2010 tävlingen ”Innovation för alla” två gånger om året. Genom tävlingen får företag och andra organisa­ tioner möjlighet att ansöka om finansiering av tjänste- och pro­ duktutveckling och studier.

De sökande som PTS utser som vinnande projektförslag får

,

finansiering upp till 1 700 000 kronor.

PTS efterfrågar särskilt kommunikationslösningar som tas fram efter konceptet Design för alla, som ger riktlinjer för hur man kan utveckla produkter och tjänster så att de kan användas av så många som möjligt.

,

Temat för PTS tionde inno­ vationstävling är ”Förenkla för föräldrar” och syftet är att få fram IT-lösningar som kan underlätta i vardagen för föräldrar, oavsett vilken funktionsförmåga de har.

Ansökan ska vara inne senast den 16 december 2014 och vinnarna utannonseras i maj 2015.

,

Läs mer på: www.pts.se/innovation

Några av PTS innovations­tävlings vinnare (överst) och arrangörer (nederst).

VINNARNA I PTS nionde inno-

vationstävling, ”Nåbar för alla?”, utannonseras i december 2014.

Samtidigt är tävling nummer tio i full gång. Den här gången är temat ”Förenkla för föräldrar” och syftet är att få fram IT-lösningar som kan ge personer bättre förutsättningar i sin roll som förälder, oavsett vilken funktionsförmåga de har.

– Det kan handla om verktyg för att bättre ta del av och kommunicera med olika verksamheter där barnen finns, som till exempel skola och fritidsaktiviteter.

Lösningarna kan också innebära att bättre kunna kommunicera och uträtta ärenden med offent-

Charlotte Aleman, kommunikatör på PTS Innovationskontor.

liga organisationer angående sina barn, eller vara inriktade mot att underlätta planering av en social gemenskap för barnen, säger Charlotte.

NÄR

ANSÖKNINGSPERIODEN

är avslutad gör PTS ett första urval enligt vissa kriterier, till exempel hur ansökan förhåller sig till temat och konceptet Design för alla. Därefter får de utvalda presentera sin idé för ett expertråd bestående av representanter från näringsliv, offentlig sektor, forskarvärlden, teknikbranschen samt innovatörer och användare.

De ansökningar som väljs ut får besvara ett förstudieunderlag och när PTS utvärderat dessa beslutas vilka projekt som får finansiering.

Det finns ingen begränsning i hur många som kan vinna, men varje enskilt projekt tilldelas upp till 1,7 miljoner kronor och löpande expertstöd under projekttiden.

– Vi vill ju att så många som möjligt ska lyckas med sina projekt. Det låter kanske som en klyscha men det här är verkligen en tävling med många vinnare, säger Charlotte avslutningsvis. l

”Vi vill få fram fler tekniska lösning­ ar som underlättar vardagen för mindre målgrupper – och resten av världen.”

Charlotte Aleman, om PTS tävling ”Innovation för alla”.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– BAE SYSTEMS BOFORS –

”vi sysslar med teknikens formel 1” Redan i slutet av 1800-talet började kanoner tillverkas av AB Bofors i Karlskoga.

Mycket har förstås förändrats sedan dess, men företaget befinner sig nu, precis som då, i frontlinjen när det gäller teknisk utveckling inom försvarsindustrin.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO JENNIE GRAN

i tekniken och det som driver mig är att få möjligheten att påverka. På BAE Systems Bofors finns karriärvägar både som specialist och som chef och du får jobba med spännande teknikutveckling, berättar han.

MAGNUS SEKTION för forskning och utveckling omfattas av 30 medarbetare och är en av delarna i en större utvecklingsenhet med bas i Karlskoga, som är något av en hubb för ingenjörsjobb i regionen.

– Jag tror att det är så att Karlskoga har flest ingenjörer per capita i Sverige. Allt ska inte hamna i Stockholm, säger Magnus med glimten i ögat.

BAE är ett stort globalt företag som verkar i en bransch som präglas av nationella intressen.

Detta gör att de olika ländernas enheter jobbar relativt självständigt och det är få gemen-

FÖRETAG I FOKUS

MAGNUS KARLSSON ÄR chef för sektionen Forskning och utveckling och har en bakgrund inom teknisk fysik. Han hade egentligen tänkt doktorera i kärnfysik, men hamnade istället inom försvarsindustrin.

– Försvarsteknik har traditionellt sett varit lite av Formel 1 inom teknik. Det är försvarsindustrin som många gånger drivit fram innovation och som är grunden till många svenska storbolag, konstaterar Magnus.

För egen del kom Magnus in på BAE Systems Bofors för att starta upp projekt för att utveckla elektromagnetiska vapen, det som i dag benämns som HPM. Successivt har hans roll dock handlat mer och mer om projektledning, vilket passar bra då han både har ett intresse för ledarskap och en bred teknisk kompetens.

– Jag har alltid haft hjärtat

samma teknikutvecklingsprojekt inom koncernen.

– Svensk ingenjörskonst är starkt respekterad runt om i världen. Det som gör att vi lyckas är att vi är platta i organisationen, vi jobbar dynamiskt och att vi får mycket gjort med begränsade resurser. Vi kan exempelvis ta fram ett världsledande artillerisystem såsom ARCHER, något som USA inte klarar trots att de har mångdubbla resurser, menar Magnus och fortsätter: – På BAE Systems Bofors tittar vi ständigt på förbättringsområden och nya produkter.

Bra nya idéer kommer ofta fram genom en god kommunikation medarbetarna emellan, ett plus ett blir ofta mer än två. Vi har ett öppet innovationsklimat och blandar kompetenser och bakgrunder – allt med ledstjärnan att kundvärde är vårt existensberättigande. l

BAE Systems Bofors AB, som företaget numera heter, verkar inom områdena intelligent ammunition, indirekt eld, stridsfordon, marina- och luftvärns­ system.

PROFIL

MAGNUS KARLSSON Titel: Chef FoU. Utbildning: Teknisk fysik, Uppsala universitet.

Intressen: Jobbet, resor, hockey och familjen.

– XMREALITY –

”detta är en framtidsprodukt”

Att världen är global är ingen nyhet. Det nya affärslandskapet ställer höga krav på samverkan mellan kontor och medarbetare i olika delar av världen. Ny teknik kan göra detta arbete mer effektivt och samtidigt mer miljövänligt. I detta sammanhang befinner sig svenska XMReality i framkant.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO SUSANNE LUNDBÄCK XMREALITY grundades 2007

av forskare med bakgrund från FOI, Totalförsvarets forsknings­ institut. Företaget har sedan starten utfört avancerad uppdragsforskning inom mixed reality och augmented reality på uppdrag av Försvarets Materielverk, FMV och BAE Systems.

XMRealitys revolutionerande lösning utgörs av smarta glasögon eller en platta som realtidsöverför bilder till mottagaren – ofta en expert på andra sidan jorden. När experten exempelvis pekar för att visa hur ett problem ska lösas syns den pekande handen i de smarta glasögonen eller på plattan.

– Detta är lika effektivt som om jag stod bredvid någon och instruerade. Produkten har bara funnits sedan 2012 och är något helt nytt för industrin, konstaterar Niklas Rengfors som är försäljningschef.

Tillsammans med Johan Castevall, som är Operations Manager, fascineras de båda av XMRealitys revolutionerande teknik och tror att företaget kan bli ett framtida storbolag.

– Vår innovation är mer än en uppfinning, den ändrar hela företags sätt att arbeta, till att bli mycket mer produktiva. Vår produkt passar mycket bra in i den trend kring Mobile Enterprise som företag med global produktion eller organisation aktivt arbetar med, säger Niklas.

DEN TYPISKE KUNDEN är ett stort bolag med tusentals servicetekniker ute på fältet.

– Vi har valt att fokusera på industriella användare, men jag kan se många andra användningsområden. Tänk denna lösning i varje ambulans. Vi skrapar bara på ytan när det gäller potentialen, konstaterar Niklas och får medhåll av Johan Castevall:

– Ambitionen är ambitiös. Vi ska bli ett storbolag.

ETT AV DE globala bolag som redan är kund till XMReality är Volvo som använder lösningen för att kommunicera mellan fabrikerna i Torslanda, Kina och Malaysia.

– Detta är en framtidsprodukt. Återbetalningstiden är bara någon månad, eller ”två resor till Kina” som en kund uttryckte det, berättar Niklas.

De flesta smarta glasögon på marknaden just nu är konsumentprodukter. Det som XMReality har utvecklat är en industriell lösning där det är mjukvaran som är den stora innovationen.

– Det ligger mycket forskning och studier i beteendevetenskap bakom vår lösning. Vår produkt har en hög innovationsgrad, men marknaden är ännu tämligen omogen. Men potentialen är stor, konstaterar Johan. l I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

XMRealitys smarta glasögon överför bilder till mottagaren, som ofta befinner sig på andra sidan jorden, i realtid. Lika effektivt som öga mot öga.

I KORTHET

EXPERTSTÖD PÅ DISTANS Gör: Expertstöd på distans. pertstöd på distans. Ort: Linköping.

Startår: 2007. Anställda: 7. Omsättning 2013: 4 mkr. Huvudägare: 10 investerare samt Almi. Läs mer på: www.xmreality.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– IFÖ –

Ifö får vardagen att fungera

I KORTHET

INNOVATIONER FRÅN IFÖ – ETT URVAL 1960-1972: 9-litersspolning – Ifö-designad spolmekanism.

Alla människor har ett badrum hemma och är beroende av att det fungerar felfritt.

Ifö, som tillhör den europeiska koncernen Sanitec, arbetar ständigt med innovationer – både lokalt och internationellt – för att utveckla funktionella och moderna WC-stolar.

1984-1996: Spolknapp med tryck-/lyftfunktion.

1996-2006: Ifö dubbelspoln­ ing 4/2 liter – först i Europa.

TEXT SOFIE LUNDMARK FOTO PRESS

2006-: Fresh WC – en tablett stoppas ner i spolknappen.

Håller WC-stolen fräsch längre.

UR ETT företagarperspektiv är

ett innovativt arbete ett krav för att finnas kvar på marknaden på lång sikt. Varje vecka och varje år utvecklas alla verksamheter, även om utvecklingstakten för WC-stolen kontra dator och telefoni ser väldigt annorlunda ut. I rollen som Sverigechef på Ifö ansvarar Ronnie Persson för försäljningen på den svenska marknaden.

– Byggbranschen som vi opererar i har väldigt olika behov i olika länder. Det finns innovationer som har legat i byrålådan i 25 år utan att vi tagit dem i drift, helt enkelt för att det inte fungerar på samma sätt här som i andra länder. Alla lösningar måste ge konsumenterna ett mervärde och installatörerna ska känna sig trygga. Varje gång jag kliver in i ett badrum sätter tankeverksamheten igång om vilka sorters förbättringar och innovationer vi kan göra för att

2006-: Ifö innercistern med hel cisternkåpa utan skarvar – innercisternen förhindrar dessutom kondens på ytter­ cisternen.

2006-: Ifö Sensor 4/2 litersspolning – spola utan att röra WC-stolen.

2006-: Ifö Clean på WC-stolar och tvättställ – rengöringsvän­ lig glasyr som förseglar de mikroskopiska porerna i porslinet och gör det svårare för smuts, bakterier och kalk att fastna.

PROFIL

RONNIE PERSSON Titel: Sverigechef Ifö.

Utbildning: Ekonomisk linje på gymnasiet. Intressen: Spelade fotboll på allsvensk nivå i Östers IF på 80-talet. Numera handlar fritiden om familjen, golf och hunden.

Ronnie Persson, Sverigechef för Ifö.

förenkla för slutanvändaren, vilket jag själv ju faktiskt är.

I Sverige har toalettstolar en lång genomsnittlig livslängd. Vi byter bostad flera gånger under en livstid, men toaletten får oftast stå kvar.

– På något sätt accepterar man som konsument att WC-stolen har 30 år på nacken,

medan man aldrig skulle kunna tänka sig att sova i samma säng som den gamla hyresgästen. Vi behöver hitta formen för att få människor att vilja byta WCstol oftare, för det kostar inte mycket mer än ett par kvalitetsjeans eller moderna fritidsskor. Det räcker med att åka över Öresundsbron så är toa-

lettstolen en betydligt viktigare beståndsdel i hemmet. Byter vi ut våra stolar oftare får vi ökad vattenbesparing eftersom de moderna WC-stolarna förbrukar mindre vatten än de äldre.

Utmaningen på Ifö är att industrialisera alla kreativa innovationsidéer. Företaget har­ kommit långt med sin egen tillverkning och vid torget i Bromölla ligger idag en av världens mest moderna fabriker för denna typ av tillverkning.

– Man kan aldrig slå sig till ro och tänka att man är färdig. Vi måste se till att vi vågar ta hand om de innovationer som finns, men samtidigt arbeta i en utvecklingstakt som konsumenterna är mottagliga för. Behoven ser väldigt olika ut för en 30årig tvåbarnsmamma respektive en 60-årig man, och det gäller att hela tiden stämma av hur behoven ser ut så att vi kan anpassa våra innovationer därefter. l

FÖRETAG I FOKUS

– IF METALL –

”vi vill se en ny industrialisering”

Det behövs en ny industrialisering av Sverige. Det menar IF Metall, som har tagit fram ett tiostegsprogram med förslag till politikerna. Forskning och innovation står högst upp på listan.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO KRISTOFER HEDLUND INVESTERINGARNA i industrin minskar och Sverige halkar allt längre ner på listan över de länder som satsar mest på forskning och utveckling. För att svensk industri ska fortsätta vara konkurrenskraftig måste man ta till omedelbara åtgärder, menar fackförbundet IF Metall, som har tagit fram ett tiopunktsprogram med förslag och krav på en mer aktiv industripolitik.

– Under de senaste 8-10 åren har ansvariga politiker varit alltför passiva och bortsett från industrins betydelse för landets utveckling. Men industrin är loket som drar välfärden i Sverige och vi behöver en politik som skapar bättre förutsättningar för industrin, säger förbundsordförande Anders Ferbe.

DEN FÖRSTA punkten i programmet handlar om forskning och innovation. De senaste åren har flera stora företag flyttat sin

PROFIL

ANDERS FERBE Titel: Förbundsordförande Utbildning: Grundskola och folkhögskola.

Favoritinnovation: Hela IT-­revolutionen och dess betydelse för industriernas maskinparker, med CNC-­ styrning och så vidare.

forskning utomlands och för att öka Sveriges innovationskraft vill IF Metall utveckla samarbetet mellan universitet, industriforskningsinstitut och industriföretag.

– FORSKNING OCH innovation

betyder överlevnad för svensk industri. Vi har faktiskt en konkurrensfördel som ett litet land eftersom det är lättare att samarbeta mellan till exempel företag och akademier. Det finns

mängder av bra exempel på sådana samarbeten redan, men det behöver ske i ännu större utsträckning, menar Anders Ferbe.

TVÅ ANDRA punkter som Ferbe

lyfter fram ur tiostegsprogrammet är energifrågan och långsiktigt ägande.

– Det måste till en bred politisk uppgörelse i energifrågan. När företagen känner en oro kring vad som kommer att hända med elpriserna så investerar de hellre i ett land som uppvisar en stabilitet i energifrågan, menar Anders Ferbe och fortsätter: – På samma sätt tappar företagen investeringar när det inte finns ett långsiktigt ägarskap, framför allt i tider präglade av osäkerhet. Vi behöver ha en diskussion om ägaransvaret och jag skulle gärna se att man från statens sida på något sätt gynnade långsiktigt ägande. l I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall, vill se en mer aktiv industripolitik i Sverige. – Industrin är loket som drar välfärden, säger han.

I KORTHET

IF METALLS STEG FÖR EN NY INDUSTRIALISERING Några punkter ur IF Metalls ”10 steg för en ny industrialisering av Sverige”: , Inrätta ett nationellt innovationsråd. , Skapa en bred nationell samling kring Sveriges och svensk industris energibehov. , Mjuka lån i det tidigaste skedet av innovations- eller företagsut­ veckling. , Ge AP-fonderna större möjligheter att investera i svensk industri. , Gynna ett mer långsiktigt företagsägande, via skattesyste­ met eller på annat sätt. Läs mer på: www.ifmetall.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 TEMA

TEMA: ENERGI OCH HÅLLBARHET

”Innovation bygger på nyfikenhet” Kärnan i Roger Wikströms ledarskapsfilosofi är att bekräfta det positiva. Då frodas också idéer och kreativitet, menar han.

Utifrån den filosofin driver han utvecklingen för Midroc.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO MIDROC MIDROC EUROPE är en koncern med verksamhet inom områdena fastighet, bygg, industri, energi och miljö. Huvudägare är Mohammed Al-Amoudi – en av världens mest förmögna personer. Företaget har tre ben som man står på. Dels handlar det om investeringar i fastighetsutveckling och innovationsbolag och dels handlar det om tjänster för industri och bygg. Utöver detta finns en ”övrigt-kategori” där bland annat en konferensanläggning inryms. I dag omsätter verksamheten 5 000 miljoner kronor och går med vinst.

Så var det dock inte på 90-talet när familjen Wikström kom in i företaget.

– Midroc blev en familjeangelägenhet. Vi bildade en trojka och sa; ”nu ska vi vända detta”, berättar Roger, en av tre i koncernledningen.

– Vi har hela tiden jobbat ef-

PROFIL

ROGER WIKSTRÖM Titel: Koncernchef.

Utbildning: Civilingenjör (väg och vatten) vid KTH, affärsekonomi vid Handelshögskolan.

Intressen: Tränar och undervisar i kick- och thaiboxning.

ter filosofin att allt vi gör ska vi vara bäst i branschen på. Det har fungerat bra, men det tar tid att utveckla en sådan här bred verksamhet, fortsätter han.

En grund till att utvecklingen i Midroc har varit positiv är ett systematiskt och långsiktigt arbete för att skapa en kultur som föder innovation.

– Nytänkande, nyfikenhet och mod måste finnas som ett förhållningssätt i hela verksamheten, men också drivkraften

att omsätta det till någonting i praktiken, konstaterar Roger.

Ett sätt för Midroc att ständigt vara innovativt är genom dotterbolaget Midroc New Technology, som investerar i svenska teknikbolag och uppfinningar som kan förändra världen.

– Någon måste tro på svenska uppfinningar och innovationer, konstaterar Roger och menar att vi i Sverige tillsammans måste jobba mer strategiskt med framtidens teknikinnovationer.

– Innovation för mig handlar om att bryta mönster och branschlogik. På Midroc ser vi utmaningar istället för problem och vill hela tiden vill göra saker bättre, tillsammans. Innovation bygger på fantasi och nyfikenhet. Ett sätt att väcka innovationskraften är genom egna interna utbildningar via vår affärsskola Midroc Business School. l

Roger Wikström på Midroc influeras mycket av idrotten i sitt ledarskap.

– Vi försöker skapa en kultur där vi tänker och fungerar tillsammans, som ett idrottslag. Det handlar bland annat om att vi bekräftar det positiva och att varje individ är en del av laget, ett lag som vinner matchen ihop, säger han.

I KORTHET

MIDROC EUROPE Gör: Midroc Europe är en svensk, privatägd koncern med 3 000 medarbetare i ett 15-tal bolag. Verksamheten bedrivs inom fastighet, bygg, industri, energi och miljö. Företagsgruppen finns i 10 länder och på 70 orter i Sverige och omsatte 4,3 miljarder 2013.

Läs mer på: www.midroc.se

Ny teknik från Taurus ger effektivare och miljövänligare framställning av etanol.

En snabbt växande marknad Taurus Energys kostnadseffektiva och miljövänliga framställningar av etanol är idag på stark frammarsch som framtidens motorbränsle. Stigande oljepriser och en allt striktare internationell miljöstiftning är några av de anledningar som bidragit till det stora intresset.

Världsmarknaden för etanol som motorbränsle uppskattas snart uppgå till mer än 300 miljarder svenska kronor per år.

Vill du vara med och växa med i en bransch på frammarsch besök:

www.taurusenergy.eu

Befolkningsstudier för framtiden I modern epidemiologi studerar vi mönster, orsaker

Uppsala universitet det strategiska forskningsområdet

och effekter av hälso- och sjukdomstillstånd i väl-

EpiHealth och deltar i några av de mest prestigfulla

definierade populationer. Syftet är att identifiera

befolkningsbaserade screeningstudierna i världen,

riskfaktorer för sjukdom och nya mål för läkemedel

såsom Malmö Familjestudie, kohorten Epihealth och

relaterade till hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och can-

SCAPIS, ett nationellt forskningsprojekt som avbildar

cer.Till våra viktigaste medel hör moderna metoder

hjärta och lungor.

för att avbilda och undersöka kroppsliga strukturer och funktioner samt biobanker. Med stöd från Ve-

Kontakt: Peter.Nilsson@med.lu.se

tenskapsrådet koordinerar Lunds universitet och

Info: www.med.lu.se/epidemiology_for_health_epihealth

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 TEMA

TEMA: ENERGI OCH HÅLLBARHET

”Vi hjälper företagen att få en justare miljöprofil” Veolia är världsledande inom utveckling och implementering av lösningar som bidrar till hållbarhet och effektivt resursutnyttjande, samlat under parollen ”Resourcing the World”.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO JOHANNES LILJESSON MIKAEL JANSSON är chef över

PROFIL

den nordiska verksamheten som sedan juli 2014 omfattar MIKAEL JANSSON energi- och tekniktjänster, vatTitel: Koncernchef. tenbehandling och avfallshanUtbildning: BSc Kraft & Värme, tering. Verksamheten bedrivs KTH samt ekonomexamen från för närvarande under varumärIHM Business School. ket Dalkia, men ett namnbyte Intressen: Gamla bilar, golf och till Veolia kommer att ske under skidor. våren 2015.

– Vår affärsidé är att hjälpa kunderna att nå bättre konkurrenskraft och samtidigt en justare miljöprofil. Det är en väldigt bra affärsidé, vi sparar pengar och skapar nya intäkter för våra kunder samtidigt som deras miljöpåverkan minskar, säger Mikael Jansson.

Inom industrin, som lever under knivskarp konkurrens, återfinns också företagets huvudsakliga tillväxt.

– Utöver utmaningarna inom den egna kärnverk”Vi erbjuder samheten står många industrier inför uti dag unika maningar inom olika helhetslösningar stödfunktioner och f örsör jningssystem. inom energi, Alla på ett eller annat vatten och sätt kopplade till resurshantering, det vill miljö.” säga ekonomi, socialt an2002. Ett antal svarstagande och miljöpåverförvärv genomfördes kan. Här kan vi snabbt bidra till ökad affärsnytta och konkur- och verksamheten växte snabbt från noll till 500 miljoner i omrenskraft. sättning. Efter fem år lockade ETT EXEMPEL I närtid är ett andra utmaningar men 2011 var industrisamarbete där det för- han tillbaka. Då antogs en ny sta åtgärdspaketet förväntas strategi som handlade om att resultera i att kundens behov av återigen uppnå kraftig tillväxt, energiförsörjning för uppvärm- framförallt inom industrin. ning och varmvatten, baserad Dessutom utökades tjänsteutpå fossilbränsle, kan reduceras budet med lösningar inom såväl med cirka 80 procent genom vatten- som avfallshantering. återvinning. Med en betydande – Trots att vi är del i en glokostnadsreducering och 53 pro- bal koncern som omsätter 23 cent reducering av CO2-utsläp- miljarder euro med 187 000 pen som följd. anställda är och förblir vi den Att bygga upp erbjudandet lokala partnern där varje uppmot just industrin var uppdraget drag skräddarsys och levereras Mikael Jansson åtog sig när han med långtgående garantier vad klev in företaget första gången gäller förbättringar.

Mikael Jansson är koncernchef på Dalkia, som under våren 2015 byter namn till Veolia.

Alla samarbeten skräddarsys för kunden, även när det kommer till erbjudanden om att finansiera nödvändiga investeringar kopplat till genomförandet av en förbättringsplan. ÄVEN OM TILLVÄXTEN sker framförallt inom industrin kommer cirka 30 procent av omsättningen från energi- och tekniktjänster inom fastighetssegmentet, där företaget fortsätter att utvecklas tillsammans med sina kunder.

– Innovation är en del av vår affärsprocess och ett exempel på innovativ affärsutveckling är det som vi för närvarande kallar Energy Savings Center. ESC är en ny integrerad plattform

för driftövervakning och optimering av energianvändningen i framförallt fastigheter, men plattformen tillämpas även för optimering av olika slags produktionsanläggningar. Konceptet förstärker vårt erbjudande inom teknisk fastighetsdrift där energieffektivisering borde vara en självklarhet, säger Mikael Jansson. det hela ut på att man i realtid bevakar driften av kundernas byggnader och optimerar energianvändningen genom att påverka värmetillförseln baserat på respektive byggnads fysikaliska egenskaper, interna värmeöverskott, utomhustemperatur med

FÖR FASTIGHETER GÅR

mera. Besparingar på 20–30 procent är vanliga.

– Trenden är tydlig – energieffektivisering och miljöarbete blir viktigare och viktigare för företag och i den utvecklingen ska vi vara i framkant, fortsätter Mikael Jansson.

Det mest inspirerande med att vara chef över den nordiska verksamheten är, enligt Mikael Jansson, just affärsidén som är både samhällsnyttig och vinstgivande för såväl det egna företaget som för kunderna. Liksom verksamhetens innovativa karaktär.

– Det är stimulerande att som frälst inom teknik jobba i ett innovativt företag som ligger i framkant. l

I KORTHET

VEOLIA SAMLAR UTBUDET INOM ENERGI, VATTEN OCH AVFALL Gör: Veolias omsättning uppgick 2013 till 23,4 miljarder euro med 187 000 anställda i 48 länder.

Till och med den 25 juli 2014

representerades verksamheten inom energi inom koncernen genom varumärket Dalkia. Dalkias interna­ tionella verksamhet ägs nu till 100

procent av Veolia-koncernen där all verksamhet drivs regionalt. I Norden, där man för närvarande omsätter cir­ ka 2 miljarder kronor med 1 100 an­

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

ställda samlas därmed utbudet inom energi-och tekniktjänster, vattenbe­ handling och avfalls­hantering under en gemensam struktur. Ett Veolia

under en och samma internationella devis: ”Resourcing the World”.

Läs mer på: dalkia.se, veolia.se/utveckling-effektivisering/

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– FREE2MOVE –

Vägen öppen för helt Svenska Free2move har genom köpet av RFID-innovatörerna SensMaster väsentligt stärkt sin position på den trådlösa marknaden.

Nu jobbar de tillsammans för möjligheten att kunna förverkliga nya visioner.

TEXT BILLY EKBLOM FOTO KRISTOFER HEDLUND

MARKNADEN FÖR uppkopplade prylar, sakernas internet, växer explosionsartat. Om fem år räknar svenska myndigheten Vinnova med att 50 miljarder apparater omfattas av trenden. Helt kort går det ut på att prylarna kopplas upp och kommunicerar med varandra genom trådlösa nätverk. Det bidrar till smartare och säkrare miljöer i såväl hem som i fordon och många typer av industrier.

SVENSKA FREE2MOVE är något

av specialister på området. Sedan millennieskiftet arbetar de med att ta fram energisnåla bluetoothmoduler för inbyggnad. Företaget ägs av Free2move Holding AB, som för ett halvår sedan köpte upp samarbetspartnern SensMaster.

vd Martin Harnevie, som beskriver verksamheten som ”i gränslandet mellan RFID och sensornätverk.”

RFID kan användas passivt i liftkort, nyckelbrickor och tunnelbanebiljetter du ”blippar” för att validera. SensMaster, däremot, baserar i huvudsak sina produkter på aktiv RFID, som stödjer moment som inomhuspositionering, spårning av människor och tillhörigheter samt mätning av luftfuktighet och temperatur.

nya typer av trådlös kommunikation.

– Vi har utvecklat en teknik vi kallar RFIDS, en vidareutveckling av RFID, säger SensMasters

PROFILER

Free2move, visar på en surfplatta hur det kan fungera i praktiken.

På skärmen visas en kurva i konstant förändring.

– Här ser du ett diagram som just nu mäter temperaturen hem-

om dess sensorer kan fungera som en enkel pager, säger Martin Harnevie.

OCKSÅ

I FRAMTIDEN TROR de båda

mäta luftfuktighet i fastigheter.

– Det här är av avgörande betydelse för att kontrollera att en fastighet är ordentligt byggd.

Fuktskador och mögel utgör ju ett hot mot människors hälsa. Det här kan man bygga in i husgrunder och följa upp hur fastigheten faktiskt mår, säger Anders J Johansson.

Taggen Edam håller koll på människor i rörelse, till exempel i fabriker. Den innehåller även en slags dubbelriktad personsökare.

– Edam kan utrustas med tryckknapp, ljus­ indikator, högtalare, vibrator och t.o.m en liten display. Det gör att Edam förut-

vd:arna att deras RFID- och bluetoothprodukter kommer att närma sig varandra rent tekniskt.

– Vi tittar på att erbjuda kunderna möjligheten att välja mellan att kommunicera via RFIDS eller bluetooth. Teknikerna har olika fördelar. Bluetooth har till exempel längre räckvidd och enklare mobilintegration - men klarar inte av att hantera lika många sensorer samtidigt, säger Anders J Johansson.

ISÖN

KAN

”Vi är som en fontän som bara sprutar ut nya idéer.”

ANDERS J JOHANSSON, vd på NU KAN BOLAGET erbjuda helt

ma hos mig. Via en molntjänst skickas data från sensortaggen Isön, som sitter i ett av rummen.

1

EFTER NÅGRA TUFFA år är Fre-

e2move nu ett bolag i balans och har nyanställt till både Halmstad- och Malaysiakontoret.

– Vi är som en fontän som bara sprutar ut nya idéer. Vår största utmaning är inte tekniken, utan att vi saknar resurser för att förverkliga dem alla, säger Martin Harnevie. l

3

ANDERS J JOHANSSON Titel: VD på Free2move Holding AB. Utbildning: Sjöofficer i grunden, arbetat länge med teknik med början inom Försvaret. Har också läst juridik och handelsrätt på Stockholms universitet.

Favorituppfinning: Telefonen.

MARTIN HARNEVIE

Ovan: Martin Harnevie, vd SensMaster och Anders J Johansson, vd Free2move.

Titel: VD på SensMaster.

Utbildning: Studerat elektroteknik på Chalmers i Göteborg. Jobbat med trådlös kommunikation i försvar, banksystem, telematik och telekommunikation.

Favorituppfinning: Cykeln.

T.v: 1. Pharos-taggen används för spårning av tillhörigheter.

2. Edam är idealisk för att spåra människor inom- och utomhus.

2

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

3. Isön mäter bland annat ­temperatur och luftfuktighet.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ny kommunikation

I KORTHET

FREE2MOVE Gör: Bygger energisnåla, inbädd­ ningsbara bluetoothmoduler för en mängd olika branscher och

användningsområden inom trådlös kommunikation. Köpte i våras RFID-specialisterna SensMaster för

att bredda verksamheten. Nu kan man erbjuda nya lösningar inom övervakning, spårning och mätning

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

av miljöfaktorer som temperatur, fukt och lufttryck. Free2move har kontor i Stockholm, Halmstad och

Kuala Lumpur, Malaysia.

Läs mer på: www.free2move.se

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– WESTERMO – I KORTHET

PRODUKTER FÖR NÄTVERK I INDUSTRIN Gör: Westermo levererar industriella datakommunikations­ produkter. Företaget tillverkar ett brett sortiment av industri­ ella Ethernetswitchar, Ethernet extenders, 3G/HSDPA routrar, PSTN-modem och seriella RS-232/422/485-omvandlare.

Westermo är marknadsledare inom industriell Ethernet och levererar allt från enklare seriel­ la omvandlare och SHDSL-pro­ dukter till avancerade switchar och routrar för redundanta nätverkslösningar. På Westermo har man produkterna och lösningarna som industriella nätverk behöver.

Läs mer på: www.westermo.com

Pär Karlström, Lars-Ola Lundqvist och Peter Sjöstrand på Westermo, som tillverkar modem, routrar och switchar för industrin.

Westermo säljer högteknologisk trygghet

Där förhållandena är som värst och driftsäkerheten är som viktigast – där finns marknaden för det faluröda högteknologiföretaget Westermo. Här stöps tillgänglig teknologi om så att den uppfyller tuffaste tänkbara industrikrav.

TEXT MATS OTTOSSON FOTO JUHA DAHLBO

DET ÄR BRÅDA dagar på Wes-

termo. Fjorton personer från kommunstyrelsen i Eskilstuna åkte just härifrån, uppspelta efter att ha studiebesökt ett företag som just står i begrepp att investera 175 miljoner och anställa ytterligare 50 personer, utöver de 190 som redan jobbar här.

Den första nyinvesteringen, en lödugn av samma typ som löder detaljer till satelliter tillhörande Europeiska Rymdprogrammet, har just anlänt. Detta innebär att Westermo, redan tidigare prisade för sin höga kvalitet, nu kan erbjuda ”Space Quality” på sina produkter. Och om en halvtimme stundar tårtkalas för hela personalen samt några väl valda ord från ledningen med anledning av att företaget

den gångna månaden pulvriserade det tidigare försäljningsrekordet.

– Det händer mycket bra nu, säger VD Lars-Ola Lundqvist.

Elektronikföretaget Westermo heter som det heter därför att det ligger där det ligger – på gränsen mellan åker och skog i nordvästra Sörmland. Allt började à la Jobs och Wozniak, i ett garage i Västerås där Asea-ingenjören Tore Andersson höll till med sina lödkolvar och hobbyprojekt. Redan 1975 blev det dock för trångt för Tores innovationslust – både i garaget och på Asea – och han beslöt att starta eget i den bygd där han hade sina rötter. I Västermo.

FÖRETAGET VÄXTE upp kring en till synes enkel insikt: indu-

strin har andra krav på modem, som oljeplattformar och gruvor. routrar och switchar än vad Det ligger i sakens natur att privatpersoner och kontor har. kunderna inte efterfrågar tekMycket har hänt sedan starten nologiska chansningar.

– företaget har nya ägare (Beijer – De vill ha trygghet, säger Electronics), försäljningsLars-Ola Lundkvist. kontor över hela värlDen kreativa utden, mångdubbelt maningen består fler produkter i i att kombinera ”Alla förslag sortimentet och hög teknolog i för att vässa en omsättning med pragmapå 400 miljoner tism – att med produktions­ kronor.

Men beprövad tekprocessen nischen är dennik bygga något samma: datasom är robust välkomnas.” växlar för driftsnog för att klara kritiska system, det extrema miljöer. vill säga system som Samtidigt ska produkmåste fungera. Hela tiden. terna förstås vara små och I alla väder. Det kan handla kostnadseffektiva och allt anom infrastrukturbyggen som nat en kund önskar sig. Kraven järnvägslinjer och vatten- och är ibland motstridiga intill det avloppssystem eller industrier omöjligas gräns.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

– Sådana utmaningar älskar ingenjörer, säger Peter Sjöstrand som leder hårdvaruutvecklingen på företaget.

MEN DET ÄR inte bara ingenjörerna som är viktiga. Innovationsprocessen handlar också om att hela tiden pressa produktionen och kvalitetskontrollen att bli ännu lite bättre. Alla har mandat att driva förändringar och förbättringar, och det finns flera exempel på hur maskinoperatörer kläckt idéer som reformerat kvalitetsarbetet. Processingenjören Pär Karlström beskriver andan av delaktighet som en viktig del av innovationsklimatet.

– Alla förslag för att vässa produktionsprocessen välkomnas, både i stort och smått. l

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– C-RAD –

En bit av den större lösningen

Cancer drabbar ungefär en tredjedel av befolkningen i västvärlden. Tack vare nya framsteg ökar antalet patienter som botas. Företaget C-RAD står genom utveckling och innovation inom strålbehandling i den absoluta frontlinjen i kampen mot cancern.

TEXT JOHAN RIDDERSTRÖM FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON

hälften av 90-talet utvecklade Karolinska Institutet, under ledning av professor Anders Brahme, en 3D-scanningsteknologi med digital applikation för att precist kunna positionera tumörer hos patienter som får strålningsterapi.

Innovationen förenklade en arbetsprocess som tidigare gjordes manuellt och som är helt avgörande för att effektivt kunna ge patienter en verkningsfull behandling.

UNDER SENARE

PROFIL

TIM THURN Titel: Vd. Utbildning: Diplom-Ingenieur (Tyskland) och ekonomiutbildning.

Intressen: Segling, snowboard och badminton.

säljorganisation och etablerat sig runt om på marknader i Asien, Europa och USA. Innovation och utveckling ligger i företagets DNA och genom BOLAGET C-RAD startades som nära samarbeten med ett tiotal en direkt spinn-off av forsk- universitetskliniker runt om i ningsprojektet. Sedan starten världen har företaget skapat en 2005 har bolaget metoforskningsplattform, Resediskt utvecklat och arch Fellow Program, förfinat både hårdsom tillåter korsbeoch mjukvara till fruktning mellan ”Kampen mot färdig produkt. de medicinska Idag är teknooch tekniska cancer är ett login genom disciplinerna. pussel som kräver C-RADs för– Vi uppmånga olika tjänst ett klimuntrar stänniskt verktyg digt våra medkompetenser.” och system på arbetare till att radiologiska klinikomma med nya ker världen över. Om idéer och integrera utmaningen från början ny teknologi i vårt arbelåg i att översätta idéerna till te. En gång om året anordnar vi en kommersiell produkt, ligger C-RAD Innovation Day där vi den idag i snarare i att anpas- tar ett språng in i framtiden. Ett sa tekniken och mjukvaran för visionärt resultat är utvecklinglokala marknader och kliniker- en av en applikation kopplad till nas specialistområden.

Google-glasses.

– Vårt fokus ligger idag på utveckling av mjukvara för kli- FÖR TIM OCH C-RAD blir nonikernas särskilda behov. För teringen på NASDAQ OMX oss är nyckeln inte verktyget i Small Cap nästa steg. Att föresig, utan hur verktyget kan in- tagets arbete engagerar märks tegreras i kundernas befintli- väl på satsningen hos investega arbetsprocesser, säger Tim rarna.

– De flesta av oss har idag en Thurn, vd för C-RAD. personlig relation till sjukdoTIM THURN HAR ingenjörsmen, till patienter eller genom bakgrund från Tyskland och släkt och vänner. Kampen mot ett förflutet inom flera företag cancer är ett pussel som kräver som arbetar med strålningste- många olika kompetenser. Vi rapi. Under hans ledning har på C-RAD är med vår speciella det Uppsalabaserade företa- expertis inom området en bit av get arbetat upp en dynamisk den större lösningen. l

Tim Thurn, vd på C-RAD, ser till att mötet mellan medicinsk forskning och teknologi, går från idéer till verkliga applikationer och skapar konkreta framsteg i arbetet på cancerkliniker.

I KORTHET

HÖG KOMPETENS INOM STRÅLBEHANDLING Gör: Genom ingående kunskaper om strålbehandling erbjuder C-RAD pro­ dukter för positionering, övervakning, tumörlokalisering och strålbehand­

ling. Produkterna från C-RAD-grup­ pen kännetecknas av en hög grad av innovation, som uppnås genom ett nära samarbete med framstående

forskningsinstitut samt genom att utveckla en hög kompetens inom viktiga områden, som mjukvaruut­ veckling och detektorteknologi.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

C-RAD AB är ett holdingbolag med fem dotterbolag: C-RAD Positioning AB, C-RAD Im- aging AB och C-RAD Innovation AB, C-RAD GmbH, C-RAD

Inc. All produktutveckling sker i de olika dotterbolagen.

Läs mer på: www.c-rad.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 TEMA

TEMA

TEMA: PATENT & IMMATERIALRÄTT

”Innovation är mer än bara uppfinningar” Awapatent har genom historien spelat en viktig roll i många svenska företags framgång, och har etablerat sig som en ledande byrå inom patenträtt och design- och varumärkesskydd, även kallat immaterialrätt.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO AWAPATENT AWAPATENT grundades redan 1897 av den svenske ingenjören Anders Wilhelm Anderson. Han insåg patentets betydelse som ett viktigt affärsverktyg under en tid då industrialisering och nya uppfinningar lade grund för omfattande förändringar av samhällsstrukturen i Europa. Även nu, i början av 2000-tal­ et, är vi inne i en omfattande tid av förändring, vilket i stor utsträckning påverkar själva kärnan i immaterialrätten. Inno­­ vationer inom genetik, nano­ teknik och mjukvaruutveckling tänjer på gränserna för det möjliga, och skapar nya utmaningar för de immateriella rättigheterna. Dessutom har EU:s lagstiftning inom immaterialrätt aldrig utvecklats så snabbt för att klara av att möta behoven i vår globaliserade ekonomi.

– För företag har både marknaden och konkurrensen blivit helt internationell. Produktions- ­och innovationsprocessen kan flytta vart som helst i världen och det gör det viktigare än någonsin att äga den kunskap som finns i företaget, konstaterar Mattias Pierrou som är partner och regionchef på Awapatent. Han började som trainee 1998 efter civilingenjörsexamen från KTH. AWAPATENT ÄR ETT medarbe-

tarägt företag och alla fastanställda får möjlighet att köpa in sig i företaget. Det har skapat en stabilitet.

– Känslan är att Awapatent är mer av ”vårt företag” än ”min arbetsgivare”, säger Mattias.

– Vår roll är att hjälpa dagens företag att lyckas imorgon. Utmaningen ligger i att alla företag har begränsade resurser.

Det blir allt mer utmanande att navigera rätt i den globaliserade världen och vi behöver stötta våra klienter när det gäller att lägga de begränsade resurserna på rätt saker. Ingen har råd med allt. Mattias berättar vidare att Awapatent jobbar med alla typer av företag, från små start-ups till några av världens största bolag.

Idén med patent, menar Mattias, är att man från samhällets sida vill uppmuntra att de som står för tekniska innovationer

PROFIL

MATTIAS PIERROU Titel: Partner och regionchef. Ålder: 43 år. Utbildning: Civil­ ingenjör Teknisk Fysik, KTH.

delar med sig av sin kunskap.

För detta belönas innovatören med ensamrätt, patent, i upp till 20 år.

– Detta system gör att företag vågar investera i forskning och utveckling, förklarar Mattias och fortsätter: – Immaterialrättsreglerna är viktiga i en global värld. Varumärken handlar exempelvis i grund och botten om att du som konsument ska vara trygg med det du köper. Du ska inte behöva läsa på innehållsförteckningen varje gång, utan ska kunna lita på vad varumärket lovar.

TITTAR MAN PÅ olika innova-

tionsindex ligger Sverige alltid bland de högst rankade länderna i världen. Det beror enligt Mattias på en historiskt välutbildad befolkning och en tradition av innovation, som har drivit näringslivet och välståndet.

– Många framgångsrika svenska bolag genom historien är sprungna ur innovationer.

De flesta nya produkterna tas fram i näringslivet och inte av ensamma uppfinnare i en källare.

Awapatent kan på ett eller annat vis vara med i hela innovationsprocessen.

– Innovation är ryggraden i alla företag och behöver inte bara betyda uppfinningar. Jag tänker på innovation som processen bakom nya lösningar på dagens och morgondagens behov. Innovation driver tillväxt och konkurrenskraft, för företag och för länder. Det skapar arbetstillfällen och är därför otroligt viktigt. l

”Innovation är ryggraden i alla företag och otroligt viktigt.”

Mattias Pierrou på Awapatent, som hjälper företag med olika patentfrågor.

I KORTHET

ETT LEDANDE KONSULTFÖRETAG INOM IMMATERIALRÄTT Ett av Europas ledande kon­ sultföretag inom immaterialrätt (IP, Intellectual Property).

,

160 IP-konsulter, inklusive 66 European Patent Attorneys och 35 jurister.

,

13 kontor i Sverige, Danmark och Tyskland. HK i Malmö.

,

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

Fullservice inom patent, designskydd, varumärkesskydd, marknadsrätt, avtal, tvister, ju­ ridisk rådgivning och strategiska tjänster inom alla IP-områden.

,

Kunder och partners i 70 länder inklusive flera företag på Fortune 500-listan.

,

,

,

Får regelbundet nationella och internationella utmärkelser.

,

Grundades 1897.

,

300 anställda.

547 miljoner kronor i omsättning år 2013.

Läs mer på: www.awapatent.com

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– NOBELI BUSINESS SUPPORT –

Nobeli hjälper kunderna från idé till utfärdat patent

Med lång erfarenhet och gedigen kunskap hjälper Nobeli Business Support allt ifrån enskilda uppfinnare till stora företag med bland annat patent och varumärken. Den stora efterfrågan på tjänsterna gör att företaget nu satsar ordentligt på IP-verksamheten.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO KRISTOFER HEDLUND TILL Karlskogabaserade Nobeli Business Supports IP-funktion, som också har representation i Stockholm, vänder sig företag från hela landet för att få hjälp att skydda sina uppfinningar.

Under sin 70-åriga historia har Nobeli både byggt upp ett omfattande kontaktnät och en bred kompetens inom mekanik, elektronik och kemi.

– Vi kan hjälpa kunden i alla steg för patent-, design- och varumärkesärenden. För patentbiten innefattar det bland annat patenterbarhetsbedömningar, utarbetande av ansökningar, samt försvar av pågående ansökningar och patent, berättar Tommy Vikholm, auktoriserat svenskt patentombud och European Patent Attorney på Nobeli, och tillägger: – Vi hjälper även kunder med bland annat rådgivning, IP-strategier och IP-relaterade avtal, till exempel i samarbeten med andra företag.

TOMMY, SOM arbetat med patent i 20 år, rekryterades till Nobeli i juni i år, som en del av den satsning företaget gör på sin IP-verksamhet för att möta efterfrågan på IP-tjänster. Han har en bakgrund som patentingenjör i kemisk industri, där han arbetat med patentärenden inom bland annat papper- och massaindustri, elektrokemi och oorganisk kemi.

– Som exempel på rådgivning kan nämnas rekommendationer om hur innovationer ska hanteras inom företag. Till exempel om de bör patenteras, behållas som know-how och företagshemligheter, eller om en kombination av dessa skyddsformer är det bästa alternativet ur ett kommersiellt perspektiv, säger Tommy.

I AUGUSTI rekryterade Nobeli

även Carolina Lorenzatti. Hon har tidigare arbetat som paralegal på olika advokatbyråer i Stockholm.

– Nobeli har en stabilitet och kompetens, samtidigt som man har väldigt stark drivkraft och är ett företag i utveckling. Det finns stor framtidstro inom företaget, vilket känns jätteroligt, säger Carolina, som nu är an-

PROFILER

Namn: Fredrik Olsson.

Titel: Patent Manager och chef för Nobelis patentbyrå.

Utbildning: Elektroingenjör, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

Namn: Carolina Lorenzatti.

Titel: IP-assistent och ansvarig för varumärkes- och designärenden.

Utbildning: Företagssäljare, IHM Business School i Göteborg.

Namn: Tommy Vikholm.

Titel: European Patent Attorney.

Utbildning: Kemiingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

svarig för varumärken, design och domännamn hos Nobeli.

– Det finns en efterfrågan på de här tjänsterna och vi satsar ordentligt på det för att verkligen kunna hjälpa kunderna med en trygg helhetslösning.

Det är en väldigt spännande möjlighet som ligger mig varmt om hjärtat, säger Carolina.

NOBELIS HISTORIA sträcker sig

tillbaka till 1940-talet, då verksamheten var företagsintern, men i dag är Nobeli en fristående patentbyrå som hjälper kunder inom mekanik, elektronik och kemi.

– Allt ifrån enskilda uppfinnare till stora företag kan komma till oss och få hjälp. Vi tar ansvar för hela patentprocessen eller delar av den. Till exempel kanske man bara vill ha rådgivning kring sin uppfinning för att få veta om den är patenterbar, säger Fredrik Olsson, Patent Manager.

NOBELIS RELATION till kunderna bygger på ett nära samarbete och ett stort förtroende.

Man månar särskilt om den personliga kontakten och en uttalad målsättning är att överträffa kundens förväntningar.

– Nobeli är flexibelt och anpassar sig efter kundens behov och arbetssätt, säger Tommy, som för att vara närmare kunderna arbetar i både Karlskoga och Stockholm. l

Fredrik Olsson, chef för Nobeli Business Supports patentbyrå, tillsammans med Carolina Lorenzatti och Tommy Vikholm som nyligen rekryterats till Nobeli. På patentbyrån arbetar även Dan Ericsson, patentingenjör, och Renée Nordqvist, patentassistent.

I KORTHET

LEVERERAR BUSINESS SUPPORT Gör: Nobeli Business Support är ett tjänsteföretag vars affärs­idé är att leverera business support, i vilket IP-tjänsterna ingår, till kunder som vill fokusera på sin kärnverksamhet.

Läs mer på: www.nobeli.se/patent

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

”Allt ifrån enskilda upp­ finnare till stora företag kan få hjälp av oss.”

TEMA

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

TEMA: HÖGSKOLA & UNIVERSITET PROFILER

TOBIAS LARSSON Titel: Professor i maskinteknik.

Utbildning: Doktorsexamen i maskin­teknik, Luleå tekniska universitet.

TONY GORSCHEK Titel: Professor i programvaru­ teknik. Utbildning: Doktorsexamen i programvaru­ teknik och kandidat­examen i företagseko­nomi, Blekinge Tekniska Högskola.

Blekinge Tekniska Högskolas forskare hjälper företag att nå innovation med lösningar som maximerar värdet, både i produkterna och internt.

”Innovation handlar om att ta fram en unik lösning” Trots att Blekinge Tekniska Högskola är relativt liten, utgör forskning en tredjedel av verksamheten. Forskningen är näringslivsnära och ledorden är innovativt och hållbart.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO RASMUS LINDH BLEKINGE Tekniska Högskola, BTH, har tre tydliga perspektiv som är genomgående i all verksamhet som skolan bedriver – innovation, hållbarhet och ”in real life”, det vill säga samarbete och utbyte med både näringsliv och samhälle.

I dag utgör forskning en tredjedel av BTH:s verksamhet och planen är att utöka andelen ytterligare. Tillsammans med företagen arbetar BTH:s forskare för att nå innovation och nya produkter.

– Vi jobbar extremt tillämpat. Det är väldigt motiverande att få använda sin kunskap

och sina idéer till att påverka de produkter som kommer ut från företagen, så att de är miljövänliga samtidigt som de skapar värde och är kostnadseffektiva att producera, säger Tobias Larsson, professor i maskinteknik som tar fram metoder och verktyg åt tillverkande företag.

TONY GORSCHEK, professor i

programvaruteknik som sysslar med innovation och utveckling av mjukvaruintensiva produkter och tjänster, håller med: – Precis, om det vi gör inte har någon relevans för företagen så är det inte mycket värt.

– Nej, vårt största problem tror BTH-professorerna att man dels måste skapa ett är att vi måste tacka nej till större intresse för tekuppdrag. Vi är ju bara nik och naturvetenett visst antal perskapliga ämnen soner och närms”Vårt största i grundskolan, ta framtiden är dels göra mer utmanande för problem är för att motivevåra partneratt vi måste ra studenter att företag, eftertacka nej till läsa teknik och som det fattas utöka antalet uttusentals ingenuppdrag.” bildningsplatser. jörer på arbets– Sedan borde marknaden, säger systemet för forskTobias. ningsanslag ändras. Det FÖR ATT DET ska komma behövs större anslag till tillämfram fler riktigt duktiga tek- pad forskning. I dag är systemet niker och ingenjörer i Sverige anpassat l

Företagen själva är ganska duktiga på att trycka ut produkter, men vi kan hjälpa dem att maximera värdet, både i produkterna och internt, så att de kan utveckla och ta fram produkter på ett optimalt sätt. Innovation handlar om att ta fram en unik lösning som skapar ett värde, säger Tony.

BTH SAMARBETAR med många

stora företag, som Ericsson, IBM, GKN Aerospace Engine Systems och Tetra Pak. Marknaden för BTH:s tjänster ser bra ut och problemet är knappast att hitta jobb att utföra.

I KORTHET

BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA – EN AV LANDETS MEST PROFILERADE HÖGSKOLOR Gör: Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av landets mest profil­ erade högskolor, där tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt står

i fokus.BTH har visionen att bedriva utbildning och forskning där teknik och IT även integreras med andra ämnen såsom ekonomi, design

hälsa och vård samt humaniora för att bidra till att lösa samhäl­ lets utmaningar. Skolan grundades 1989 och har i dag cirka 5 000

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

registrerade studenter och drygt 500 anställda.

Läs mer på: www.bth.se/web/forsk­ ning.nsf/sidor/forskningsomraden

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– HÖGSKOLAN VÄST –

de tar innovationer från idé till verklighet

Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan är ett bra exempel på hur högskola och näringsliv kan skapa ett gott innovationsklimat. – Företag vill gärna driva forskning och utveckling tillsammans med oss, säger grundaren Per Nylén.

TEXT CHRISTINA AXELSSON FOTO STIG HEDSTRÖM – HÖGSKOLOR OCH universitet behöver bli bättre på att nyttiggöra forskningsresultat. För en forskare är det inte självklart att ta sina innovationer vidare till patent och kommersialisering.

Det är en av anledningarna till att vi har byggt upp Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan, berättar Per Nylén.

På 5 500 kvadratmeter ryms Sveriges bäst utrustade produktionstekniska laboratorium. Här arbetar 64 forskare från flera länder tätt tillsammans med verkstads- och industriföretag från hela Sverige. För närvarande pågår ett 30-tal innovationsprojekt.

– Västsverige är ett av naven i den svenska verkstadsindustrin.

Därför är det naturligt för oss att satsa på innovationer inom produktionsteknik i nära samarbete med industriföretagen, förklarar Per Nylén.

Han har varit en av de drivande krafterna i hela processen från att bygga upp Högskolan Västs forskningsverksamhet på 1990-talet, till att Produktionstekniskt Centrum grundades 2007. Grundare var Högskolan Väst, Innovatum AB, Saab Automobile och Volvo Aero Corporation (numera GKN Aerospace). GKN Aerospace har varit tongivande när det gäller forskningens inriktning.

– Deras produktion av komponenter och delsystem för motorer till flygplan och rymdraketer har bidragit till att vi satsar på spetsforskning inom termisk sprutning, skärande bearbetning och svetsning – och vi utvecklar även flexibel automation av de processerna.

Många fler industriföretag finns med i de cirka 30 innovationsprojekt som pågår. Sandvik, Volvo, Scania, Esab, SSAB och Höganäs är några. Tre av forskningsprojekten har valts ut för att kommersialiseras. Ett

– En av anledningarna till att jag valde att forska inom produktionsteknik var att jag ville motverka 90-talets trend att flytta industriproduktionen utomlands. Det gjorde mig förbannad! säger Per Nylén.

sätt att bli ännu bättre på att nyttiggöra forskningsresultat och bland annat skapa nya företag.

– Vi har valt ut projekt som vi bedömer har en god kommersiell potential på marknaden inom en överskådlig tid. För att kunna driva detta fullt ut bildade vi bolaget PTC Innovation AB 2012.

ETT AV DE utvalda projekten

handlar om höghastighetsflamsprutning, något som kan ersätta hårdförkromning av metall.

Enkelt förklarat är det ett billi-

gare och mer miljövänligt sätt att ”sprutmåla” metall på metall för att ge egenskaper som rostbeständighet och reptålighet.

Tekniken kan till exempel användas i produktion av hydraulcylindrar.

En av Pers drivkrafter handlar om att påverka svenska företag att behålla produktionen i Sverige.

– Har vi teknik- och produkt­ utveckling i Sverige bör också produktionen finnas här. De två hör tätt samman. Glädjande nog börjar allt fler industriföretag inse det. l

PROFIL

PER NYLÉN Titel: Professor i produktions­ teknik och grundare av PTC Innovation AB. Ålder: 53 år.

Intressen: Göra saker som bara är kul och inte nödvändigtvis nyttiga. Som att köra min röda Suzuki, RF 900 och att testa nya kreativa uttryck. Jag målar tavlor och skriver en roman.

I KORTHET

FORSKNING I SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET Gör: Högskolan Väst arbetar brett med innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. En stor del av forskningen görs i samverkan med

näringslivet för att innovationer och tekniköverföring ska komma till nytta i samhället. Högskolan Väst samar­ betar även med Innovationskontor

Väst. Produktionsteknik är ett av högskolans tre prioriterade forskning­ sområden. Ett 50-tal forskare ingår i forskargruppen Produktionsteknik

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

Väst. Deras forskning finansieras bland annat av KK-stiftelsen, Vinnova och EU. Läs mer på: www.ptc-innova­ tion.se och www.hv.se

”Västsverige är ett av naven i den svenska verkstads­ industrin.”

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– KTH –

Nio lärosäten kraftsamlar för ökad strategisk samverkan Förväntningarna ökar på universiteten att ta en central roll i ett ökat kunskapsutbyte mellan akademin och det omgivande samhället. I KLOSS-projektet gör nio lärosäten gemensam sak för att tillsammans bli bättre på strategisk samverkan.

TEXT MONICA WESTMAN SVENSELIUS FOTO PETER KARLSSON, JANN LIPKA – DET HÄR ÄR viktiga frågor

som kräver att vi utvecklar vårt samverkansuppdrag och vässar våra strategier, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

VINNOVA-finansierade I KLOSS, Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan, arbetar ledande personer inom samverkan från nio lärosäten för att skapa en gemensam syn på samverkan och försöka få bort eventuella hinder.

For sk n i ng sf i na n siä rer na VINNOVA och Vetenskapsrådet har fått uppdrag av regeringen att ta fram förslag på nya principer för fördelning av de statliga anslagen, där samverkan ska vara en viktig del.

– Samverkansskicklighet blir en viktig kompentens för våra

– För oss är det viktigt att samverkan leder till ökad kvalitet och relevans i vår forskning och utbildning. Vi och våra samverkanspartners har olika roller, men vi ska spela i samma lag, säger Peter Värbrand, vicerektor vid Linköpings universitet.

Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet och en av nio aktiva i styrgruppen för KLOSS.

forskare, säger Helen Dannetun.

Personrörlighet är ett kraftfullt verktyg för en ökad samverkan. Adjungerade professorer och industridoktorander är

vanliga vid våra universitet och högskolor, men det måste även bli enklare för forskare att lämna akademin för en längre eller kortare period.

SAMARBETET INOM KLOSS-­ projektet initierades av KTH i början av 2014.

– Vi insåg att det är en gemensam angelägenhet för Sverige att systematiskt utveckla lärosätenas samarbeten med både företag och övrigt omgivande samhället. Tack vare VINNOVA öppnades en möjlighet att utveckla det här gemensamt, säger Margareta Norell Bergendal, vicerektor för samverkan på KTH. l

I KORTHET

KLOSS Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan, startades i början av 2014 och avslutas i augusti 2015.

Syftet är att kartlägga framgångsrika former, metod­ er och verktyg för strategisk samverkan som kommer vara tillgänglig för alla svenska lärosäten. Deltar gör, förutom KTH och Linköpings universi­ tet även Stockholms, Umeå, Uppsala och Lunds univer­ sitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Vi insåg att det är en gemensam angelägenhet för Sverige, säger Margareta Norell Bergendal, vicerektor för samverkan på KTH och initiativtagare till KLOSS.

+PPQXCVKQPUMQPVQTGV XKF 5VQEMJQNOU WPKXGTUKVGV – din ingång till forskningsbaserad innovation

Forskningen vid Stockholms universitet håller hög kvalitet och många av våra forskargrupper befinner sig i forskningens framkant. Vår ämnesbredd gynnar utvecklande samarbeten över vetenskapsområden.

Forskningen bidrar både till vår förståelse av världen omkring oss och till dess fortsatta utveckling.

Som samarbetspart till Innovationskontoret får företag och myndigheter möjlighet att komma i kontakt med de spännande idéer och innovationer som utvecklats av forskare och studenter vid Stockholms universitet.

+PPQXCVKQPUMQPVQTGV www.su.se/innovation innovation@su.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– LIFEGENE – I KORTHET

PROJEKT FÖR KUNSKAP OM VÅR HÄLSA Gör: LifeGene är ett unikt projekt för bättre kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. LifeGene kommer att bli en av de största forsknings­ satsningarna i Sverige någonsin.

Flera hundra tusen personer ska rekryteras som frivilliga under de kommande åren. Projektet kommer att pågå under många år framöver. LifeGene finns för närvarande i Stockholm.

Läs mer på: www.lifegene.se

PROFIL

KICKI KJAERGAARD Titel: Operativ chef.

Utbildning: Biomedicinsk analytiker.

LifeGene kommer att bli ett av de största forskningssatsningarna i Sverige någonsin. Det yttersta syftet är att bättre än i dag kunna förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar som exempelvis allergier, depression, infektioner, hjärt- och kärlsjukdom och cancer.

Intresse: Familjen med tre barn, drömmer om att hinna segla.

Forskningsprojektet LifeGene vill sätta Sverige på kartan LifeGene startades för att få bättre kunskap om hur våra gener, vår omgivning och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Efter några turbulenta år är projektet återigen i full gång, men det saknas finansiering för att kunna ta nästa kliv.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO LIFEGENE

DEN GRUNDLÄGGANDE tanken med LifeGene är att skapa en infrastruktur för insamling av data om vår hälsa genom hälsotester och webbaserade frågeformulär som följs upp över tiden – för närvarande med tio års intervall. LifeGene-projektet är ett nationellt samarbete mellan sex svenska medicinska fakulteter. Huvudman är Karolinska Institutet och målet är att skapa en databas med både biologisk information och data från enkätsvar.

– Vi har 39 000 aktiva deltagare hittills och 55 000 personer som har genomfört våra hälsoenkäter, den äldsta är 96 år, berättar operativa chefen Kicki Kjaergaard som poängterar att projektet primärt riktar

delta i LifeGene. För det första sig till yngre personer efterbidrar du till forskningsom tanken är att under en och hjälper komlång tid kunna följa mande generatioutvecklingen. ”Vi har 39 000 ner och för det – Vi skapar andra får du ett infra str uktuaktiva deltagare gratis hälsotest ren och samlar hittills och 55 000 som kartlägger in data, det är som har genom­din fysiska situsedan forskare ation. som gör uttag fört våra hälso­ Projektet staroch analyserar enkäter.” tade 2009 som en infor mationen. pilot i tre städer i Det yttersta syftet är Sverige. Etikprövningsatt bättre än i dag kunna förebygga, diagnostisera och nämnden gav LifeGene tummen behandla sjukdomar som ex- upp medan Datainspektionen empelvis allergier, depression, var av en annan uppfattning. infektioner, hjärt- och kärlsjuk- ”Samtycket är för brett”, som inspektionen uttryckte det och dom och cancer.

Kicki Kjaergaard och hennes 30 DET FINNS PRIMÄRT två anledkollegor var tvungna att stoppa ningar till att som testperson verksamheten. Beskedet från I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

inspektionen kom precis innan julafton 2011.

Den 1 december 2013 antogs dock en ny lag i riksdagen som gjorde det möjligt för LifeGene att starta om verksamheten på nytt, men under uppehållet hade projektet tappat mark.

– Vi var något av en föregångare i världen, men under tiden som projektet var vilande är det flera länder som har sprungit om oss.

DEN FRÄMSTA svårigheten just nu är att hitta finansiering för att skala upp verksamheten igen. Medel har hittills tillförts från Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, AFA Försäkring samt Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelser, men det

krävs nya insatser för att kunna ta nästa kliv.

– Vi sticker ofta ut hakan i Sverige och säger att vi ska vara världsledande när det gäller forskning. För att lyckas med det krävs att vi har underlag och data att följa och analysera, menar Kicki Kjaergaard och fortsätter: – Visionen är att regeringen går in och subventionerar och erbjuder hela den svenska befolkningen detta. Alla borde få göra hälsotesterna. Till våren ska vi besöka ministrar och berätta om vår vision. Vi tror verkligen på detta, är väldigt envisa och har tålamod. Idén är fantastiskt och det är frustrerande att inte ha finansieringen på plats. l

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– BLEKINGE BUSINESS INCUBATOR –

Maker Culture utvecklar företagen i Blekinge Business Incubator

Open source och lättillgängliga teknikkomponenter har öppnat upp för experimentlusta och samarbeten bland startup-företagen hos Blekinge Business Incubator (BBI).

TEXT & FOTO VERONICA SÖDERSTRÖM BBI BEDRIVER näringslivsstöd-

jande verksamhet sedan 2005.

De arbetar över fem kommuner och driver två kontor, båda i nära anslutning till Blekinge Tekniska Högskola. I Karlskrona finns också närheten till Hyper Island, som bedriver utbildning inom digitala medier. Kon­ to­­ret i Karlshamn, som kall­as Gameport, är en samlingspunkt för spelföretag. Samhällets utveckling och närheten till de tekniska utbildningarna har inne­ burit att större delen av f öretagen har någon form av ­ teknisk lösning kopplat till sitt erbjudande, oavsett bransch.

Inkubatorn fungerar som en kreativ mötesplats och företagen på BBI har tagit nätverkandet steget längre och bedriver

”Maker Culture”, en skapar- och delarkultur som bygger på gemensam experimentlusta. Tillsammans och över företagsgränserna bygger de nya avan­cerade lösningar.

All Binary är ett av företagen som arrangerar Maker event.

VD Tomas Sareklint berättar att det tidigare krävdes många mantimmar och ett stort företag i ryggen för att bygga de lösningar som de idag tar fram på några timmar tack vare internet, open source, API:er samt billiga och lättillgängliga teknikkomponenter.

– Vi skapar nya funktioner utifrån befintliga komponenter med precis den funktionen vi söker, säger han. Idag använder vi prototyperna till interna

funktionstester men i prototypandet skapas nya erfarenheter vilka vi använder i skarpa kundprojekt. Maker Culture är ett ”mind set” som snabbar upp verksamheten.

– Maker kulturen är en tydlig och spännande trend som underlättar företagens utveckling, menar Anders Cronholm VD på BBI. Det kan vara avgörande att snabbt få fram en skarp prototyp, och vi har sett flera exempel på samarbeten som utvecklats till nya företagskonstallationer.

Vilken innovationsmylla det kan bli när de kreativa och snabb­fotade småföretagen möter befintlig industri med snabba, avancerade och otroligt prisvärda lösningar.

LÄS MER PÅ WWW.B-B-I.SE

Studenter och företagare samlade hos All Binary för gemensamt skapande.

T.h. en Spark Core WLAN-modul med Neopixlar används för att visa aktuell kvalitet i utvecklingsprocessen. T.v. en Quad med autopilot för att testa nya positioneringsalgoritmer.

Läs ett fjärde tekniskt år

Gymnasieingenjör Bromma Gymnasium

Nu är det dags att välja liv På TG har vi flest spetsutbildningar i Stockholms län. Vi är skolan som vill mest och som får dig att våga mer. Våra 12 olika gymnasieprogram samlar ungdomar med vilja och mod från ca 25 kommuner i Storstockholmsområdet.

Tillsammans gör vi skolan ännu bättre.

| Bromma Gymnasium Tel: 08-530 610 00 www.tumbagymnasium.se Utbildningsvägen 2, Tumba

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– KAROB –

”Vår produkt är bättre än allt annat” Karob är ett litet företag som tagit ledningen när det kommer till teknik för avgasning, expansion och tryckhållning av slutna värme- kyl samt återvinningsanläggningar.

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO JOHANNES LILJESON BROR ÅHMAN arbetade med att

bygga värmeanläggningar och ville hela tiden jobba med de absolut bästa produkterna för att kunna bygga en bättre anläggning utan att behöva konkurrera med priset. När man på ISHmässan i Tyskland upptäckte ny utrustning som var effektivare och mer hållbar startade man det som så småningom blev KAROB för att ta tekniken till Sverige.

– Produkten var för bra för att släppa. Vi har en produkt som är bättre än allt annat på marknaden. Tyvärr är inköpspriset lite högre än andra produkter, så vi måste visa på mervärdet. Något vi lyckats allt bättre med, samt att fler och fler kunder upptäcker skillnaden, säger Bror Åhman.

Bland fördelarna med den teknik som Karob levererar finns att den eliminerar korrosion samt alla luftrelaterade

problem, men framför allt får mediat en större täthet vilket innebär att pumpenergin kan minskas och temperaturutbytet i systemet ökar. Denna ”optimering” av anläggningen och mediat ger en minskad energiförbrukning.

– Det är svårt att säga hur stor energibesparingen kan bli då varje anläggning är unik och har olika förutsättningar. Men vi har dokumenterad feedback från anläggningar där vår teknik installerats samt att man gjort optimering av hela systemet i form av inreglering av ventiler, sänkta temperatur- och pumpkurvor. I dessa anläggningar har energiförbrukningen minskat med 30-35 procent.

Att Bror Åhman är säker på sin produkt är ingen överdrift.

På alla enheter Karob levererar sätter man en etikett med hans telefonnummer. Om något skul-

le gå fel eller om frågor uppstår kan kunden alltid ringa direkt till honom och få hjälp.

– Kvalitet och funktion kostar mer så vår produkt är lite dyrare, men inom max två år har man tjänat in det. Kunskapen om avgasning är liten i Sverige i dag. Det är få som vågar sticka ut huvudet och de flesta jobbar med låga priser. Om du bygger en byggnad för fyra miljarder får den här funktionen inte kosta mer än 20-30 000. Vår kostar 80 000, men det är för att den är bättre och billigare i längden.

I takt med att ryktet om tekniken sprider sig har Karob också växt och planer finns att inom kort satsa utanför Sverige.

Bror Åhman är den som driver företaget, men medarbetaren Håkan Carls tar allt mer ansvar.

– Vi har inga negativa kundkontakter eftersom produkten är så bra, säger Bror Åhman. l

Bror Åhman och Håkan Carls vid en multikontroll installerad 2012 i samband med en energiteknisk uppdatering hos Vasakronan kvarteret Rosteriet.

I KORTHET

LEDANDE TEKNIK FÖR AVGASNING Gör: Karob AB, är firma Anton Eder GmbHs representant i Sverige, Danmark och Finland. Karob har som målsättning att tillgodose VVS-­ branschens behov av tryckhållning, expansion, avgasning och spädvat­ tenmatning. Avgasning, ej att förväxla med avluftning, är ett relativt okänt begrepp i den svenska VVS-branschen trots det faktum att den minsta gemensamma nämnaren för problem i värme- och kylsystem oftast är luft, såväl fritt som bundet. Läs mer på: www.karob.se

HÖGSKOLELAGEN SKAPAR UTMANINGAR. VI TROR ATT VI HAR EN DEL LÖSNINGAR...

”I HÖGSKOLORNAS UPPGIFT SKA DET INGÅ ATT SAMVERKA* MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET** OCH INFORMERA OM SIN VERKSAMHET SAMT VERKA FÖR*** ATT FORSKNINGSRESULTAT TILLKOMNA VID HÖGSKOLAN KOMMER TILL NYTTA****.”

* ** *** ****

När vi, Forsknings- och innovationskontoret på Göteborgs universitet, pratar om samverkan använder vi begreppet kompletta akademiska miljöer. Det innebär att forskning, utbildning och samverkan inte ska ses som separerade verksamheter. På ett bredduniversitet kan sådana miljöer se väldigt olika ut. Men målet är att en komplett akademisk miljö ska kunna jobba med nyttiggörande utan att det blir frånkopplat verksamheten i övrigt. En sådan miljö har möjlighet att ta ställning till värdefull kunskap som skapas inom forskning och utbildning. Samtidigt har den förmågan att omsätta denna kunskap till någon typ av värde i det omgivande samhället.

Vi ser att forsknings- och nyttiggörandeprocesser blir alltmer sammanlänkade och vi måste anpassa stödet efter detta. Genom att möjliggöra välgrundade beslut och en helhetssyn som sträcker sig bortom kommersialisering tycker vi oss ha kommit en bit på väg mot att bidra till universitetets vision om att ta ett samhällsansvar.

Forsknings- och innovationskontoret har utvecklat en ganska unik modell för att säkerställa att den akademiska kunskap som skapas inom vårt universitet får de allra bästa möjligheterna att komma till nytta i omvärlden. Istället för att vänta på att forskare med bra idéer kontaktar oss, arbetar vi proaktivt med kunskapstillgångar som de akademiska miljöerna skapat. Utifrån dessa kartläggs förutsättningar och möjligheter för olika typer av genomslag.

Vi tror inte att tolkningen av ”nytta” och nyttiggörande ska vara begränsad till tekniska innovationer. På Göteborgs universitet finns stark forskning som redan gett världsledande innovationer inom det medicinska fältet såsom tandproteser och framstående hjärnforskning som bidragit till utvecklingen av flera viktiga läkemedel.

Samtidigt finns det möjligheter till andra typer av genomslag i omvärlden, exempelvis processutveckling inom offentlig sektor, likabehandling, hållbarhet och social rättvisa.

Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 2§ 2 stycket

FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET www.gu.se/forskninginnovation

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– POWERCELL –

”Vårt bränslecellssystem är bryggan till framtiden”

Miljöteknikbolaget PowerCell, som börsnoteras på First North i december, har utvecklat ett unikt bränslecellssystem. Systemet omvandlar vanlig diesel till elektricitet utan skadliga utsläpp och med upp till halva bränsleförbrukningen mot konventionell teknik.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO JULIA SJÖBERG MILJÖTEK NIKBOL AGET

PowerCell har sina rötter i Volvokoncernen, som redan 1993 grundade en avdelning som tittade på alternativa drivlinor för att minska beroendet av fossila bränslen. På 2000-talet bildades ett eget bolag för att utveckla den framtagna bränslecellstekniken, som man hade upptäckt stod sig väl i konkurrensen med liknande lösningar på marknaden.

Bränslecellen är en katalytisk energiomvandlare som gör om vätgasens kemiska energi, tillsammans med syre från luften, till elektricitet. Eftersom bränslet är väte och syre blir det bara rent vatten som utsläpp. Bränslecellen har även hög energieffektivitet. Detta tillsammans med enbart vatten som utsläpp gör tekniken till en utmärkt lösning för exempelvis fordon med nollutsläpp. För att detta ska bli realitet krävs att en bra infrastruktur byggs ut för vätgas, vilket sker i delar av Asien, Europa och Nordamerika i dag.

– Framöver kommer vi att se ett paradigmskifte, där vi överger fossila bränslen för att gå mot ett långsiktigt hållbart vätgassamhälle. Vårt bränslecellssystem är bryggan till framtiden eftersom det fungerar lika bra med ren vätgas på tub, som med vätgas som framställts genom reformering, säger Magnus Henell, vd för PowerCell.

FÖRETAGET HAR utvecklat en

så kallad reformer, som omvandlar diesel till vätgas och gör att bränslecellen är mycket användbar redan i dag – trots att vi ännu inte har ett vätgassamhälle.

– Diesel har ett högt energiinnehåll och är lätt att transportera. Den katalytiska reformeringsprocessen omvandlar dieseln till vätgas som sedan blir el i en bränslecell. Genom

PROFIL

”Det här är det renaste sättet att producera el ur diesel i dag.”

MAGNUS HENELL Titel: Vd. Utbildning: Magisterexamen i ekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Karlstads universitet.

att göra på detta sätt, istället för med klassisk förbränningsteknik med generator, kan skadliga utsläpp elimineras och koldioxidutsläppen upp till halveras jämfört med en klassisk generator. Det här är det renaste sättet att producera el ur diesel i dag och därmed en bra övergångslösning till dess att förnyelsebara bränslen blir konkurrenskraftiga på marknaden. Då kommer vi att kunna anpassa våra system till dem, säger Magnus Henell.

DET KOMBINERADE systemet med bränslecell och dieselreformer kallas PowerPac och den marknad man inledningsvis fokuserar på med systemen är telekomindustrin. På platser där tillgången till nätansluten el är begränsad är tanken att PowerPac ska kunna driva basstationer och nu genomförs det första fälttestet i Sydafrika.

– Telekomoperatörerna letar alternativ till de dieselgeneratorer som i dag ofta används i Afrika. Miljöaspekten är viktig, men i slutänden handlar det om pengar för telekomoperatörerna, och enligt kundernas data kan de reducera drift- och investeringskostnader med åtminstone 30 procent under en tioårsperiod.

PowerCell genomför nu en nyemission inför att bolaget börsnoteras på First North. Första handelsdag är beräknad till den 19 december.

– Det är ett viktigt steg för att kunna gå mot en kommersialisering och industrialisering av bolaget. l

Magnus Henell, vd för PowerCell som utvecklar avancerade bränsleceller för bland annat telekomindustrin.

I KORTHET

LEDANDE INOM MILJÖTEKNIK Gör: PowerCell är ett ledande företag inom miljöteknik, med en unik och patenterad teknik för att generera el på ett effektivt och miljövänligt sätt

med hjälp av bränsleceller. PowerCell utvecklar och distribuerar bränsle­ cellssystem för transportindustrin, telekomindustrin och den militära

sektorn. Företaget har sina rötter i Volvokoncernen och bildades för att utveckla och tillverka miljövänliga system baserade på en unik bräns­

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

lecell och en reformerteknik som fungerar mot befintliga bränslein­ frastrukturer. PowerCell är hem­ mahörande i Göteborg och ägs av

Volvo Group Venture Capital, Fouriertransform, Midroc New Technology och OCAS Ventures.

Läs mer på: www.powercell.se.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– ORGANOCLICK –

Prisade för gröna innovationer Med miljövänliga metoder ändrar OrganoClick material­ egenskaper så att textilier blir vattenavvisande och trä blir rötoch flamskyddat. Nu expanderar det prisbelönade företaget.

TEXT JOSEFIN SVENBERG FOTO ORGANOCLICK

grundades 2006 efter två forskares vetenskapliga genombrott i modifieringen av biofibrer. Då hade man en teknik som man hoppades kunna få fram en miljövänlig och kommersiellt gångbar produkt av. Efter nära sex år av samarbete med ett antal potentiella kunder, parallellt med ytterligare utvecklingsarbete i laboratoriet i Täby norr om Stockholm, kunde man 2012 lansera den första produkten – trämaterialet OrganoWood med naturligt röt- och flamskydd.

Sedan dess har företaget växt i snabb takt. Mellan 2012 och 2014 har antalet anställda ökat från fem till 20 personer, och omsättningen har gått från 3 till cirka 25 miljoner kronor.

– Det har gått spikrakt uppåt och att vi siktar på att bli ett miljardbolag är ingen hemlighet. Vi vill bygga upp en ny,

ORGANOCLICK

PROFIL

MÅRTEN HELLBERG Titel: Vd. Utbildning: Civilingenjörsexamen i molekylär bio­teknik, Uppsala universitet, kandidatexamen i ekonomi, Stockholms universitet.

Favorit­innovation: När man kom på hur DNA fungerar.

svensk industri som är hållbar på flera sätt. Dels genom de miljövänliga produkterna, men även genom att skapa en bestående industri som hålls kvar i Sverige och genererar intäkter till landet, säger Mårten Hellberg, som har varit vd för OrganoClick sedan starten.

Den patenterade teknologin som företaget använder går ut på att modifiera egenskaperna för biofibrerna som finns naturligt i respektive material.

Efter det röt- och flamskyddade trämaterialet lanserades i fjol OrganoTex, en textil som är vattenavvisande på ett naturligt sätt och inte innehåller perfluorerade ämnen. Nu jobbar man även med att ta fram papper som är starkt, vattenavvisande och flamsäkert.

För sin gröna teknologi har OrganoClick bland annat vunnit priset Miljöinnovation 2008, utsetts till en Climate Solver av Världsnaturfonden WWF 2010 och två år har de varit med på 33-listan över Sveriges hetaste teknikbolag.

– Det är kul att ha produkter som både är miljövänliga och funktionella. För oss innebär innovation att skapa något som även fungerar kommersiellt, och därför jobbar vi mycket med kunderna för att lösa problem som de kanske inte ens visste att de hade, säger Mårten. l

MTC – Miljötekniskt Center AB Utveckling av miljöteknik MTC utvecklar ny teknik inom avfallshantering, förorenad mark och vaaenrening. Vi levererar innovaava lösningar med tydlig miljönyya – Vid vår anläggning för storskaliga testbäddar kan vi demonstrerar ny teknik för avfall, gruv- och mineralindustrin, pappers- och massaindustrin, förorenad jord, slam och vaaen.

Innovaaoner i världsklass MTC har sin grund in den miljöforskning som bedrivs vid Umeå Universitet.

Samverkan sker via fyra fokusområden: • Miljöteknik: Nya smarta lösningar • Avfall: Resurs och energi • Vaaen: Skydda och rena • Mark: Återställa och bevara

MTC – Miljötekniskt Center AB, Kylgränd 4A, 906 20 Umeå, www.mtcenter.se

MTC är ee dooerbolag ll Envix Nord AB som är ee svenskt familjeägt konsult- och forskningsföretag med ssäte i Umeå och kontor i Göteborg och Stockholm. Envix utgör en unik blandning mellan forskare, prakkskt erfarna konsulter och eentreprenörer.

MTC är en unik satsning för aa implementera forskning och ny teknik i samverkan mellan akademi och industri

Mårten Hellberg, vd för OrganoClick, som ger trä, textil och papper nya egenskaper på ett miljövänligt sätt.

I KORTHET

UTVECKLAR MILJÖVÄNLIGA MATERIAL Gör: OrganoClick är ett ungt, innovativt material- och kemitekniskt bolag som utvecklar, producerar och säljer miljövänliga material och kemitekniska produkter till textil-, bygg- och förpackningsindus­ trin. OrganoClicks patenterade teknologi för modifiering av biofibrer baseras på forskning vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, med vilka bolaget har ett nära samarbete.

Läs mer på: www.organoclick.com

FÖRETAG I FOKUS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

– SWEMODULE –

solceller för en ljus framtid

I den gamla industriorten Hillringsberg i Värmland tillverkas solceller i teknisk framkant. För företaget SweModule, som ägs av Innotech Solar, är innovation en stor del av konkurrensfaktorn och ständigt utvecklas nya lösningar.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO LARS SWANÖ PROFIL

INGEMAR ÅSBERG Titel: Managing Director.

Intressen: Skog och mark, samt energifrågor.

rer som är störst på den globala marknaden och SweModules konkurrensfaktor bygger på innovativa patenterade produkter med hög verkningsgrad och kvalitet. Medan de kinesiska tillverkarna står för massproduktion står SweModule snarare för att vara en innovativ och snabbfotad leverantör. Fabriken i Hillringsberg är helautomatiserad, vilket gör att produktionen kan stanna i Sverige.

– Vårt moderbolag Innotech Solar har en patenterad optimering av solceller som ingen annan har, Swemodule har också en specialprocess för behand-

FÖRETAG I FOKUS

MED BAKGRUND inom underleverantörsledet i fordonsindustrin kom Ingemar Åsberg till SweModule för elva år sedan för att bygga upp en fabrik för solcellstillverkling. Då var branschen i sin linda, men har sedan dess haft en stark tillväxt.

– Vi började bygga moduler i ganska liten skala, men verksamheten blev snabbt större och större, berättar Ingemar och konstaterar att ett ökat fokus på förnyelsebar energi har drivit på utvecklingen.

För SweModule är Tyskland en viktig marknad, liksom Italien, Storbritannien och Frankrike. Företaget ser även positivt på utvecklingen på hemmamarknaden Sverige. I Europa är det primärt stora solcellsparker som SweModule är med och bygger, medan det i Sverige ofta är mindre projekt som solceller på tak på byggnader.

Det är kinesiska leverantö-

ling av glaset på solcellsmodulen som ger högre effekt.

Ytterligare en konkurrensfaktor är att SweModule kan leverera till kunder runt om i Europa inom ett par dagar. Den geografiska närheten och en speciell optimering av processen gör även att SweModule har ett lägre koldioxidfotavtryck än många av konkurrenterna, en viktig faktor i allt fler upphandlingar.

– Signalerna är tydliga; vi måste satsa på förnyelsebara energialternativ, vilket gör att jag är känner att vi är i helt rätt bransch, konstaterar Ingemar.

Planen är att öka produktionen i fabriken i Värmland under nästa år.

– Marknaden ser spännande ut och vi kommer kontinuerligt ut med nya produkter. Vi lägger mycket kraft på att vara innovativa och vi strävar efter att snabbt kunna komma ut på marknaden med nya produkter. l

Ingemar Åsberg (till vänster), Managing Director på Swemodule.

I KORTHET

HÖGAUTOMATISERAD FABRIK I VÄRMLAND Gör: Swemodule tillverkar solceller på den högautomatiserade fabriken i Värmland. Sedan 2011 ägs företaget av Innotech Solar som bygger vidare på den mycket moderna och fullt automatiserade produktion­ sanläggningen i Hillringsberg, detta för att uppfylla högt ställda krav i dag och i framtiden. Marknaden för Swemodule är primärt norra Europa. Läs mer på: www.swemodule.se

– AIR-SITE AB –

”Vi står för kvalitet och stort engagemang” Runt om i Sverige finns innovativa bolag som har utvecklat ­produkter i framkant och som exporteras runt om i världen.

Dessa bolag får sällan den uppskattning som de förtjänar.

Tomas Nilssons livsverk Air-Site AB är ett sådant företag.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO JULIA SJÖBERG BOLAGET AIR-SITE har sitt kon-

tor i Lindome utanför Göteborg.

Grunden är Tomas femton år gamla uppfinning som nu har utvecklats till en produkt som alla de stora telekomoperatörerna i Norden använder.

Tomas Nilsson inledde sin entreprenöriella bana genom företaget Fläktteknik i väst AB som fungerade som återförsäljare av ventilationsaggregat. Bolaget såldes 2001 till det betydligt större Systemair.

– Jag har jobbat i ventilationsbranschen sedan jag slutade Lumpen, konstaterar Tomas som verkligen brinner för branschen och för innovation. Han själv sitter och ritar nya lösningar i CAD på kvällarna och på dagarna är han vd i det familjeägda Air‐Site som han startade tillsammans med sin fru Vera och sonen Sebastian för fem år sedan.

– Systemair ville åt ventila-

PROFIL

TOMAS NILSSON Titel: Vd Air-Site.

Utbildning: VVS-utbildning.

Intressen: Simma, träna, golf, motorcykel och båten.

tionsmarknaden och köpte därför Fläktteknik. Det blev sju väldigt roliga år på Systemair där jag fick möjlighet att resa runt om i världen och bygga kontaktnät. Men jag brann för frikylan och när jag fick möjlighet att återigen starta eget med min frikyleuppfinning som bas – det som numera heter DeltaMaster – var valet givet. Vi pantsatte huset och körde igång, konstaterar Tomas som om det vore vore en självklarhet att pantsätta sitt hem för att starta företag.

Det som hade fått Tomas att starta eget igen var ett löfte om att leverera 30.000 frikyleenheter till Ryssland. Denna chans gick dock om intet, vilket inte fick Tomas att känna sig nedslagen. ”Det var bara att gilla läget”, konstaterar han och berättade att drivkraften att jobba hårt bara ökade.

– Successivt tog vi den ena operatören efter den andra. Numera levererar vi i Armenien och snart förhoppningsvis till kunder i Azerbaijan.

Air-Site har varit lönsamt sedan starten och blev i år utsedda till Gasell av Dagens Industri.

– Vi är inte ensamma på marknaden, men ledande inom teknologin och kända i hela Europa. Vår främsta kompetens innefattar VVS och ventilation, där ledstjärnan är kvalitet och energibesparing. Vi har fyra olika produktområden som vi arbeI N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

– Numera levererar vi i Armenien och snart förhoppningsvis till kunder i Azerbaijan, säger Air-Sites vd Tomas Nilsson.

tar inom och styrkan är att vi är väldigt dynamiska och jobbar med kundanpassade lösningar, berättar Tomas och exemplifierar med det kommunala bostadsbolaget i Göteborg Poseidon.

– Poseidon har beställt en prototyp av en produkt som ännu inte finns. Vi har fått förtroendet för att de vet att vi står för kvalitet och framförallt ett stort engagemang. l

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1 FÖRETAG I FOKUS

– GAIA –

Roséns röda tråd – att tänka grönt

Han sålde företaget och tänkte trappa ner. Då kom ännu en idé som ställde allt på ända. Tio år senare – med ett nytt biologiskt nedbrytningsbart material – finns det inga skäl att ta det lugnt för Åke Rosén och företaget Gaia.

TEXT & FOTO OSKAR SJÖLANDER – TITTA HÄR, säger han och pePROFIL kar på en tidningsrubrik. ”Sluta att förhala om klimaÅKE ROSÉN tet”. För Åke Rosén handlar det Yrke: Innovatör för ett klimat­ om just det. smart samhälle.

– Att tära mindre på jordens Intressen: Hunden Viggo och resurser. Minska koldioxidutgolf. släppen. Det är dags att politikerna sätter ner foten, säger han.

Han tycker sig ha märkt en – Vi kan på sikt ersätta 80 skiftning bara under det senas- procent av volymplasterna med te året. Miljö- och klimatfrå- biomaterial, säger han och ragorna har tagit skruv. dar upp exempel.

– Det är väldigt tydligt i samInsamling av matavfall, omtal med företag, kommuner och slagsfilm, jordbruksfilm och landsting. Det går fort framåt plaster inom sjukvården. Just och efterfrågan på fossilfria vården blir en viktig marknad produkter växer enormt. för Gaia. En annan är blöjor.

Vid 55 års ålder sålEn produkt som tade han det Helsinggits emot väl är maborgsbaserade fötavfallspåsen, som retaget Ecolean förutom att vara ”Det går fort till Hans Raufullt biologiskt framåt och efter­ nedbr y tningssing, som han under många frågan på fossilfria bar och mestaår jobbat tätt dels förnyelseprodukter växer ihop med. Tanbar, har andra ken var att trapfördelar jämfört enormt.” pa ner efter ett liv med papperspåsom uppfinnare och sar. entreprenör.

– Den rymmer mer, Kort efteråt fick han ett går att försluta, stänger ute EU-uppdrag att titta på alter- lukt och står emot fukt. Den nativa, förnyelsebara material fryser heller inte fast vid mitill fossila volymplaster, till ex- nusgrader. När påsen når bioempel bärkassar för handeln. gasanläggningen kan allt bli till förnyelsebar energi beroende på REDAN 1974, under oljekrisen, förbehandlingsutrustning. började Åke Rosén blanda i potatisstärkelse i plast, vilket blev EN DEL AV råvarorna tillverkas starten på företaget Master- i Sverige. 2015 hoppas han kunplast. Sedan dess har det gröna na starta en fabrik i Helsingtänket varit den röda tråden. borg och därmed minska transBåde i Filltech, som samarbeta- porterna.

Användandet av Gaia´s de med Tetra Pak, och Ecolean.

Eter några års utvecklan- biopåse är igång i Sverige och de är det nya biologiskt ned- Norge. Danmark blir nästa steg, brytningsbara materialet, där regeringen beslutat satsa på som består av kalk, vegetabi- biogas från matavfall.

– Men det finns en världslisk stärkelse samt nedbrytbar polyester, omsatt i produk- marknad. Våra påsar testas i tion. Marknadspotentialen är Kina, Hongkong och Tyskland, säger Åke Rosén. l enorm.

I KORTHET

BIONEDBRYTBARA LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDEN Gör: Gaia tillhandahålla bionedbrytbara lösningar för framtiden. På Gaia utvecklas material som är biologiskt nedbrytbara och komposterbara för flera olika branscher. Företagets stora kunskap och erfarenhet inom produktionsindustrin har lett till nya lösningar för att förbättra och bredda användningen av biomaterial. Läs mer på: www.gaiamaterials.com

Åke Rosén är grundare av förpackningsföretaget Gaia. Han tycker att det är tydligt att miljö- och klimatfrågorna har tagit skruv på allvar, men efterlyser ändå politiker som sätter ner foten i frågan.

– Det är dags att sluta förhala om klimatet, säger han.

I N N O VAT I O N // N O V E M B E R 2 0 1 4

Forskarskola ska lyfta skogsindustrin Akademi och näringsliv tjänar på att samverka med varandra. FORIC är en ny forskarskola i nära samarbete med näringslivet där doktorander ska öka företagens konkurrenskraft.

I dag börjar bioraffinering utvecklas till ett viktigt verktyg att förädla skogens resurser och utveckla industrin i en hållbar riktning. Men inte ens de riktigt stora företagen klarar själva av alla processer kring tekniken som används i ett bioraffinaderi. För att optimera kedjan från skog till färdiga produkter krävs därför samverkan mellan olika företag inom skogsindustrin.

Det är en av uppgifterna för Mittuniversitetets nya forskarskola FORIC som startar i höst, vid forskningscenter FSCN, Fibre Science and Communication Network.

- Forskarskolan vill bidra till att öka kompetensen inom de företag som universitetet samverkar med genom att de vidareutbildar sin personal och på så sätt ökar sin konkurrenskraft, säger Per Engstrand, programdirektör på FORIC. 30 forskare och professorer från olika discipliner på Mittuniversitetet kommer att vara knutna till skolan. Upp till 50 procent av forskningen finansieras av KK-stiftelsen och resten av företagen, vilket är ett kvitto på industrins intresse. Viktiga partners är givetvis skogsindustriföretag som SCA Forest Products med både SCA Timber och R&D Centre och Stora Enso Kvarnsveden. Men en lika viktig roll har återvinningsföretag som Ragn-Sells, energiföretag som Sundsvall Energi och utrustningsleverantörer som Valmet. En central roll har SME-företag som forskar inom mätteknik, systemmodellering och nya produkter som PulpEye, Frontway och Sylvestris liksom Åkroken Science Park med BBA (BioBusiness arena). Forskarskolan kommer också att samarbeta med forskare vid Skogforsk, Innventia, SLU och KTH.

- Vi har väldigt god erfarenhet av att samarbeta med Mittuniversitetet och deras forskningsskolor sedan tidigare, och det är därför vi har valt att gå in också i detta projekt. Utifrån tidigare samarbeten med dem har vi sett att det här är ett väldigt bra sätt att arbeta på, säger Folke Österberg, SCA R&D Centre.

I december påbörjar 15 doktorander sin forskning som är direkt knuten till företag inom skogsindustrin, men även inom näringar som logistik, återvinning och energi. Ett mål är att få företagen att samverka med varandra.

- Ta till exempel ett företag som arbetar med slamåtervinning. I stället för att vänta tills allt slammet samlats på ett ställe kan man skapa stationer längs vägen och på så sätt underlätta arbetet. För att göra detta krävs gemensamma system för skogsindustriföretag och återvinningsföretag. Dessa system behöver synkroniseras av någon, och det är där som forskarskolan kommer in i bilden, säger Per Engstrand.

Forskarskolan FORIC planeras pågå under fyra år. 15 doktorander startar sin forskning under 2014 och ytterligare 15 under 2016. Verksamheten drivs till 2021.

Intresserade kan kontakta Olof Björkqvist eller Per Engstrand vid Mittuniversitetet.

Mittuniversitetet, SE-851 70 Sundsvall, Telefon 0771-975000 www.miun.se/fscn

Övergripande exempel på ett fullständigt miljömässigt hållbart bioraffinaderi uppbyggt kring massa och papperstillverkning som också omfattar produktion av gröna kemikalier, grön energi, gröna biobränslen och nya typer av biofiberbaserade produkter i nära samverkan mellan skogsindustriföretag och andra företag som också baserar sina system och sin produktion på biomassan från skogen.

Forskarprojekt

Partner

System för askåterföring Energieffektivt system för tillverkning av MFC Lättmalda fibrer Kostnadseffektiv tillverkning av NLC Biobaserad ytbehandling av trä Systemanalys för bioraffinaderier Optimering av fjärrvärmenät Onlinemätning micropartiklar Grön kemi garvämnen från bark Effektiv logistik för kombinat med sågverk och bioraffinaderier Koppling mellan fiber och slutproduktegenskaper Innovationsnätverk - BBA Packaging strength OnTop ytkvalitetsmätning Ligninutvinning från mekmassaprocesser

Ragn Sells Valmet SCA R&D Centre SCA R&D Centre SCA Timber Frontway Sundsvall Energi Pulp Eye Sylvestris Skogforsk Stora Enso Kvarnsveden Åkroken Science Park / BBA Innventia Holmen Iggesund Kiram