Ny Teknik Almedalen

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Juni 2015

TEKNIKSVERIGE FORSKNING & INNOVATION SOM SÄTTER SVERIGE PÅ KARTAN

20 SIDOR OM

Företagen, lärosätena och uppstickarna • IF Metall • Jernkontoret • Optoskand • Wallenberg WS • Westermo • Lunds universitet ... med flera

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Där förhållandena är som värst, och driftsäkerhet är som viktigast, finns marknaden för högteknologiföretaget Westermo. Företaget levererar industriella datakommunikationsprodukter som uppfyller tuffaste tänkbara krav från kunderna. text christian albinsson foto westermo

WESTERMO

Högteknologisk trygghet och skog i nordvästra Sörmland, ganska långt ifrån Silicon Valley alltså. Men allt började à la Jobs och Wozniak i ett garage i Västerås där Asea-­ingenjören Tore Andersson höll till med sina lödkolvar och projekt. Redan 1975 blev det dock för trångt för Tores innovationslust – både i garaget och på Asea – och han beslöt att starta eget i den bygd där han hade sina rötter, i Västermo.

Företagets grundidé utgick från insikten att industrin har andra krav på modem, routrar och switchar än vad privatpersoner och kontor har.

– Vi är ett företag som verkligen blomstrar – vi har en intressant ­teknik och enkla processer som hjälper våra kunder vilka alltid befinner sig i en situation där tekniken måste fungera, konstaterar Peter Johansson, som är Software Manager på Westermo.

R&D-AVDELNINGEN ÄR FÖR tillfället

i en kraftig tillväxtfas och det rekryteras som aldrig förr. Ägarna – Beijer Electronics – har valt att satsa 175 miljoner på Westermo med målet är att öka försäljning, ta marknadsandelar och växa organiskt.

– Vi ska växa med 50 personer över de närmaste åren. Av de 50 är det 20 nya medarbetare på R&D-­ avdelningen, berättar Peter.

Produkter och lös­ningar från Westermo är i teknikens absoluta framkant och desto tuffare ut­ma­ ningar desto mer kan Westermo­ tillföra.

– Det spelar ingen roll om vi jobbar med vattenreningsverk, ­elproducerande solcellsanlägg­ ning, oljeplattformar eller olje­­utvinning på havsbotten, vi finns i alla typer av miljöer där elektronikprodukter normalt

Solving får tåg att sväva på luft Nej, det handlar inte om magi. Genom högteknologiska specialdesignade lösningar med luftkuddeteknik skapar Solving truckar som flyttar laster med en vikt från några upp till tusentals ton. I höst levererar företaget en truck som kommer att fl­ ytta 50 ton tunga SL-tåg i en ny depå i Hammarby. t e x t j o h a n n a l i n d b e r g f o t o s o lv i n g

DET BÖRJADE I Jakobstad i Finland

ELEKTRONIKFÖRETAGET WESTERMO LIGGER på gränsen mellan åker

SOLVING

på 1970-talet, med tre anställda och ett uppdrag från ett lokalt tryckeri.

I dag är Solving en tung aktör representerade med försäljning/servicekontor över hela världen. Med luftkuddebaserade och hjulgående lösningar är de en av de ledande aktörerna i världen när det gäller materialhantering.

Materialhantering är ett brett begrepp och företaget arbetar mot många branscher.

– Vi vänder oss till flertalet branscher såsom tillverkande industri, fordon, tåg, flygtransformatorer, vindkraft, offshore med mera säger Mats Eriksson, Area Sales Manager på Solving. Vår affärsidé är kund­ anpassade lösningar för transport av tung last i tillverkningsflödet och/ eller andra delar av materialflödet.

PROFIL

Peter Johansson Titel: Software Manager.

Utbildning: Tek­ nologie kandidat­ examen i realtids­ system.

OM WESTERMO

Produkter för nät­verk i industrin Företaget omsätter 400 miljoner kronor och har försäljnings­ kontor över hela världen. Westermo levererar industriella datakommunikations­ produkter. Företaget tillverkar ett brett sortiment av industri­ ella Ethernetswitchar, Ethernet extenders, 3G/HSDPA routrar, PSTN­modem och se­ riella RS­232/422/485­ omvandlare.

Westermo är mark­ nadsledare inom industriell Ethernet och levererar allt från enklare seriella omvandlare och SHDSL­produkter till avancerade switchar och routrar för redun­ danta nätverkslös­ ningar. På Westermo har man produkterna och lösningarna som industriella nätverk behöver.

Läs mer på: www.westermo.com

SOLVINGS ENA AFFÄRSOMRÅDE är

Peter Johansson med två produkter: en Wolverine och en Viper.

Vi arbetar med mjukvaru­utveckling i industrins framkant, vilket är väldigt stimulerande. sett fungerar väldigt dåligt. Det kan handla om utmaningar när det skakar, att det är mycket dammpartiklar och fukt eller om miljöer med störande magnetfält.

Där sitter våra produkter då måste det fungera, både hårdvaru- och mjukvarumässigt.

EN AV DE STORA anledningarna till

att Peter och övriga medarbetare trivs är företagskulturen.

– Det är upp till varje enskild

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

individ att jobba mot ett mål utan några pekpinnar. Vi säger vad men inte hur och det bygger ett engagemang jag inte sett någonstans innan. För mig som chef är det en angenäm uppgift att prioritera bland alla kreativa förslag för att hitta ett gemensamt fokus. Det finns ett enormt driv från alla hela tiden. Självklart finns deadlines för projekten men medarbetarna får stor möjlighet att styra över sin egen tid.

Den positiva företags­kulturen är en av faktorerna bakom fram­ gångar för Westermo hittills och kommer även att vara det framöver.

– Vi är ett företag som nästan har fördubblat vår försäljning och vinst på bara några år. Vi ska inte sluta växa utan tittar ständigt på nya marknader och hittar nya kunder, något som är möjligt eftersom vi har en spännande produktflora och duktiga med­ arbetare, säger Peter. l

hjulgående utrustningar. Här är vikten på lasterna från några hundra kilo till cirka 100 ton. Portföljen omfattar allt från klassiska truckar som styrs manuellt av en person till självgående AGV:er, truckar med styrsystem och navigering som agerar efter programmerade uppdrag.

– Pappersbruk, fordonstill­verk­ ning, samr stål och verkstads­ industrin är vanliga användare av våra förarlösa AGV-truckar, men även sjukhus och andra aktörer har valt våra lösningar, säger Mats Eriksson, Area Sales Manager på Solving.

– Vårt andra affärsområde innefattar luftkuddebaserade lösningar med extrem kapacitet av att flytta riktigt tunga laster.

Många blir imponerade av att se en luftkuddetruck som hanterar en transformator på 400 ton på ett säkert och smidigt sätt när den transporteras och positioneras på millimetern där man vill ha den.

Luftkuddetekniken är verkligen

PROFIL

Mats Eriksson Titel: Area Sales Manager.

Solvings AGV-truckar hos Sandvik.

OM SOLVING

Luftkuddetrucken, som Solving levererar till Storstockholms lokaltrafik, sparar plats och tid i tågdepån.

Friktionsfria flyttar Med Solvings luft­ kuddetruckar flyter stora laster på en luftfilm, praktiskt taget friktionsfritt.

För kontinuerlig ma­ terialhantering eller automatiska monte­ ringslinjer erbjuder företaget autotruckar, AGVer. Företaget har levererat hanterings­ system till över 20 industrier i mer än 50 länder och är en världsledare inom automatisk hantering av tunga laster. Bland kunderna finns ABB, Alstom, Stora Enso, Höganäs, Sandvik, Siemens, SSAB, Statoil, Airbus, Cater­ pillar, BMW, Volvo, Scania med mera.

Läs mer på: www.solving.com

I hela processen av design och tillverkning är allt kundanpassat och skräddarsytt. helt outstanding inom detta om­ råde, fortsätter Mats Eriksson.

I höst sker bland annat en storleverans till en nybyggd tåg-depå i Hammarby för Storstockholms Lokaltrafik. Luftkuddetrucken opererar i ena änden av depån på en yta av 30 gånger 70 meter. I depån löper åtta stycken uppställningsspår ner till trucken som dockar mot rälsen och vinschar upp loket eller vagnen, som kan väga upp 50 ton, vänder och förflyttar lasten till ett annat spår.

– Fördelarna med trucken är många. Tidsbesparing och att en större del av depån kan användas

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

som uppställningsplats för tåg och vagnar är fördelar mot tidigare lösningar med en traditionell vändskiva i golvet, säger Mats Eriksson.

FÖR ATT SÄKERSTÄLLA att trucken dockar exakt rätt mot rälsen så finns det två stycken kameror i änden av trucken som optiskt läser av en målad linje på golvet. När båda sensorerna visar grönt är trucken i rätt position och kan köras in mot rälsen och docka för av eller pålastning. Trucken manövreras med radiostyrning och säkerheten är hög i form av laserscannrar fram och bak som känner av och

automatiskt stannar trucken om de detekterar föremål som inte ska vara i körvägen.

– Vi har egentligen inga färdiga lösningar att erbjuda marknaden, säger Mats Eriksson. Vår framgång är ett nära långsiktigt arbete med våra kunder där hela kedjan av design, funktion och tillverkning är kundanpassat och skräddarsytt efter kundens önskemål och behov. I vår fabrik i Jakobstad, Finland finns ett testcenter där vi tillsammans med kunden gör tester under processen för att säkerställa funktion och kvalitet på utrustningen. l

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

IF METALL

Samarbete i Innovationsrådet f­ ör industrins utveckling Det ska bli mycket spännande att följa vad som händer i statsminister Stefan Löfvens inno­vationsråd. Särskilt intressant blir det att få dela deras genomlysning av förutsättningarna för svensk basindustri.

gott att få ännu en bekräftelse på att Sverige har en regering som tar industrins utveckling på allvar.

Starkare industriföretag ger fler, tryggare och bättre industrijobb.

Industrin lägger grunden för väl­ färd i form av exempelvis skola, vård och omsorg.

I Innovationsrådet ska statsministern och ytterligare fyra ministrar, tillsammans med några profiler inom näringsliv och forskning, diskutera hur Sverige kan bli bättre på att utveckla och ta vara på innovationer. Detta går hand i hand med den långsiktiga strategi ”10 steg för ny industrialisering av Sverige” som IF Metall presenterade i maj förra året.

I vår strategi konstaterar vi bland annat att Sverige länge hade en tätplats både när det gällde företagens satsningar och statens forskning vid universitet, hög­skolor och forskningsinstitut.

Den tätplatsen har vi inte längre.

Flera stora företag har dragit ner eller koncentrerat sin forskning och utveckling till andra länder.

FRAMTIDENS JOBB LIGGER i att vi

­ ejakar den tekniska utvecklingen. b Svensk basindustri behöver ligga­ långt framme i den omställning

som för med sig ökad datorisering, digitalisering och automation. För att klara sig i den globala konkurrensen blir det nödvändigt att före­tagen fortsätter att utveckla och exportera produkter i världsklass. Vi behöver exempelvis se ännu mer av nya material från gruv- och stålindustrin, ännu mer av nytänkande inom skogs- och pappersindustrierna. Jag ser gärna miljötänkande som en bidragande drivkraft.

Jag tror att Innovatioansrådet kan bidra med idéer om hur gapet mellan grundforskning och tillämpad forskning kan bli mindre. Goda kontakter och flöden mellan dem som grundforskar och dem som kommersialiserar forskningsresultaten av tekniska landvinningar är guld värda. Då blir svenska företag ännu snabbare på att få ut nya produkter på marknaderna. Det blir avgörande eftersom först ut oftast vinner.

320 000 medlemmar

FÖR ATT GE understöd till de här pro-

Anders Ferbe, IF Metall.

Framtidens jobb ligger­i ­ att vi be­jakar den tekniska utvecklingen. konkret exempel på hur regeringen medvetet tar vara på fördelarna av att Sverige är ett litet land. Här är avstånden mellan människor korta. Vi har en grundmurad tradition av att hitta lösningar tillsammans och i samförstånd. Det ger oss en unik konkurrensfördel.

cesserna i företagen behöver Sve­ rige utveckla ett utbildningssystem i världsklass. Vi behöver hitta bättre vägar att använda det riskkapital som finns. Vi behöver också bygga ut infrastrukturen i landet.

Jag ser Innovationsrådet som ett­

IF METALL ÄR med på resan. Med oss följer kompetensen, viljan och lojaliteten hos industriarbetare som tillhör de allra främsta i hela världen. Jag vet att de ställer upp i arbetet för ny industrialisering av Sverige. Där finns framtidens jobb. l

Sko dig på skrot - 3D teknikens nya möjligheter Under årets Almedalsvecka visas nya krea­tioner när ba­sindustri möter mode­industri. Här visas hur återvunnet skrot kan förvandlas till luxuöst mode i världsklass. ÅTERVINNING HAR VARIT en del av stålindustrin sedan 1800-talet.

Skrot är stålindustrins viktigaste råvara i en cirkulär ekonomi.

Stål är ett unikt material som kan återvinnas om och om igen med bibehållen kvalitet. Återvinningssamhället når nya nivåer när modebranschen möter svensk basindustri och 3D-teknik.

UNDER ÅRETS ALMEDALSVECKA kan

du se hur skrot förvandlas till luxuöst mode i världsklass. Samma­skor som Lady Gaga beställde

av den svenska modedesignern Naim Josefi, stöps nu om i svenskt högkvalitativt stål – med hjälp av 3D-printing och material från Sandvik AB. PÅ ETT SEMINARIUM den 2 juli visar den grafiska industrin, modebranschen och stålindustrin exempel på hur det kan gå till när designkunnande och materialkunskap möts. Detta ger förutsättningar för helt nya tjänste- och industrisatsningar med kreativitet, miljönytta och ökad konkurrenskraft i fokus.

När den cirkulära ekonomin blir verklighet krävs nya innovativa lösningar som baseras på återvunnet material. Då står svensk stål­ industri och mode- och designindustri redo. På seminariet medverkar bland andra modedesignern Naim Josefi, Svenska Moderådet, Höganäs AB, Sandvik AB och Grafiska Företagen. l

OM SEMINARIET

Från skrot till mode Tid: torsdagen den ­ 2 juli klockan 12.00–13.30.

Plats: Industriom­ rådet, S:t Hansgatan 18F/Trappgränd, Visby.

Arrangör: Jernkon­ toret och Grafiska företagen i samarbe­ te med Industrin tar matchen.

Med stöd från: STRATEGISKA INNOVATIONSPROGRAM

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

Siktet är högt inställt; Wallenberg Wood ­Science Center, WWSC, ska bli världsledande inom skogsrelaterad materialforskning.

WWSC ÄR ETT gemensamt forsk-

OM IF METALL

Vi organiserar cirka 320 000 medlem­mar på 11 600 arbets­ platser inom svensk industri. Plast, läke­medel, bygg­ ämnes, stål, kemi och verkstadsindustri samt gruvor och bil­ verkstäder är några av de branscher där våra medlemmar jobbar. Volvo, Scania och ABB är några av storföretagen. Cirka 21 procent (68 600) av medlemmarna är kvinnor och IF Metall är därmed LO:s tredje största kvinnoför­ bund.­IF Metall har en organisationsgrad på 80 procent.

Läs mer på: www.ifmetall.se

Deras jobb är att skapa nya material

text christian albinsson foto joakim berglund

t e x t a n d e r s f e r b e f oto i f m e ta l l FÖR OSS INDUSTRIARBETARE är det

WALLENBERG WOOD SCIENCE CENTER (WWSC)

ningscentrum och samarbete mellan KTH och Chalmers som startade 2009. Syftet är att utveckla nya material från den svenska skogen som komplement till den traditionella användningen, där skogen blir till virke och papper. Centrumet har som vision att bli världsledande genom spjutspetsforskning.

– Det gäller att publicera goda resultat för att attrahera de mest­ framstående forskarna. Vi har bara funnits i fem år men är redan en bra bit på väg, konstaterar Lars Wågberg, professor i fiberteknologi.

En av Lars doktorander, Nicholas Tchang Cervin, lägger i dagarna fram sin doktorsavhandling. Hans arbete har bland annat resulterat i ett nytt avancerat skummaterial.

– Jag har hela tiden sett möjligheten att kommersialisera forskningen i framtiden. Nästa steg är att testa detta lite mer storskaligt, säger han.

– Det har kommit fram väldigt många projekt under våra fem för-

PROFILER

Hans Theliander Titel: Professor, Chalmers.

Lars Wågberg Titel: Professor, KTH.

Nicholas Tchang Cervin Titel: Doktorand, KTH.

Nicholas Tchang Cervin och Lars Wågberg med sitt nya patenterade material.

sta år, men det behövs att någon tar vid och gör någonting av det, fyller Lars i.

ETT SÅDANT INITIATIV är Cellu­tech,­ ­ett nyetablerat företag med upp­drag att kommersialisera de innovationer som utvecklats av forskare vid WWSC. – I Sverige måste vi bli bättre på

att säkerställa förädlingsvärdet av skogen. Vi måste förädla, ta träpinnen och göra någonting av den, och vi måste även arbeta långsiktigt för att ha kvar värdeskapandet i Sverige. Kan vi inte skapa nya material kommer vi att få det svårt, konstaterar Lars.

Hans kollega Hans Theliander, professor vid Chalmers och vice

föreståndare WWSC, betonar det positiva i att KTH och Chalmers går samman i ett stort gemensamt projekt.

– Det fina är att vi har lite olika kompetenser som skapar en bredd som är unik. Det ger större möjligheter till att nå världstoppen. Vi är ett litet land och vi måste samarbeta för att kunna hävda oss, menar han. l

En ny process kan ge superstarka trådar eller en ersättning till bomull

O

m man tittar med lupp på änden står inför, det vill säga att odlingen av dök själva idén upp på ett möte mellan annons av ett vedträ kan man se de fibrer kemister och strömningsmekaniker inom bomull inte kan öka mer för bomullens Information som är trädets byggsten. En fiber WWSC, vilket resulterade i ett gemensamt krav på bevattning. Som en beståndsdel m man tittar med lupp på änden strömningsmekaniker inom WWSC, vilket och med att det är biodegraderbart, vilket är ett par millimeter lång och är i sin tur i kompositmaterial skiljer sig materialet forskningsprojekt där processen och de Vid Wallenberg Wood Science Center Information av ett vedträ kan man se de fibrer gör att materialet i princip kan läggas på resulterade i ett gemensamt forskningsuppbyggd av tiotals miljoner s.k. fibriller. från t ex glasfiber i och med att det är trådar som framställdes vidare utvecklades pågår intensiv forskning kring som är trädets byggsten. En fiber Dagens komposten. projekt där Hans processen och de trådar som produktionsinriktade Professor Theliander på vedkomponenter.

Karboniserad Äntligen blåser förändringens När fibern skapas ordnas fibrillerna i ett med hjälp avframställdes synkrotronljuskällan biodegraderbart, Vid Wallenberg Wood Science är ett par millimeter lång och är i sin tur vilket gör att materialet i vidareutvecklades med hjälp användandet av svensk skogsråvara skogsindustri erbjuder ett begränChalmers ansvarar för forskningen cellulosa kan användas i intensiv elektriskt vindar internationell Center (WWSC) pågårmaterial. uppbyggd miljoner k fibriller. synkrotronljuskällan PETRAIII nya tekniken har utvecklats i ett spiralformat välordnat mönster som genom är av tiotals PETRAIII påavDESY. Detta var steg var på princips kan läggas på Den komposten. för att ta fram framtidens sat materialutbud ”på hyllan”. inom skogsindustriell processtekledande högvärdesprodukter.

Inom träforskning.

Det är inte längre forskning kring användandet När fibern skapas ordnas fibrillerna i ett samarbete mellan olika forskargrupper DESY. Detta var steg var nödvändigt för att optimerat för att trädet ska kunna klara nödvändigt för att lyckas, synkrotronljuset avflera WWSC ochatt depå – En kollega att tiotals nik: - Vår främsta uppgift forskWWSC finns exempel av svensk skogsråvara för spiralformat välordnat mönster som är lyckas, synkrotronljuset gör det är möjligt att Uppbyggnaden inom WWSC ochpåpekade Deutsches Elektropapper, kartong och fiberskivor alla påfrestningar utan att falla.optimerat Fibrillen är Den nya tekniken har utvecklats i ett görskog det möjligt att processer studera till processer ochför nya forskningsprojekt miljoner kubikmeter ning nanoteknisk forskning medinom tillsom bedrivs ta fram framtidens material. för att trädet ska kunna klara nen-Synchrotron (DESY)svensk i Hamburg studerakopplad ochprocesser material i nanoskala som dominerar vetenskaplig ett exempel på ett naturligt nanomaterial samarbete mellan olika forskar grupper material i nanoskala ocht ex används t exsom av används till produkter baserade på komponenter från ved, kan lämpningar degenom traditionella Uppbyggnaden av WWSC och alla påfrestningar utan att falla.

Fibrillen är och är ett exempel på att tekniska och och används för utvecklingen de utveckling, utan helt nya material centrumet har utanför finansieras en och kallas därför ofta för nanofibrill ochI på inom WWSC och Deutsches Elektronendei flesta avancerade de forskningsprojekt som bedrivs ett exempel ett naturligt nanomaterial vetenskapliga genombrott oftastför skerutvecklingen när flesta av avancerade eller förkombiatt förstå marknaderna: en och samma materialstruktur användas nyamaterial material.Vi filter, högtalarmemfrån träd. spetsen går Wallenberg satsning av Knut och Alice Wallenbergs inom centrumet har finansieras och kallas därför oftaSynchrotron för nanofibrill och vad händer på molekylnivån i celler. en grupp av forskare från olika vetenskaprunt om i världen pågår forskning för att i Hamburg och material försom att förståoch vad som händer fortsätter Lars Berg-ellernerar kemibioteknik för nya bran, elektriskt ledande material, Wood Science Center (WWSC),(DESY)(fibernätverk), stiftelse ochen har en budget 400 genom satsning av på Knut och runt om i världen pågår forskning för att liga discipliner samarbetar i s k tvärdisciMöjligheten attMöjligheten göra fler likande studier lund.

Modern materialforskning processvägar, och nya komponenmagnetiskt papper, optiskt transanvända dessa nanofibriller som byggsten är ett exempel på att tekniska och på molekylnivån i celler. där främst KTH och Chalmers Alicekronor Wallenbergs stiftelse och med använda dessa nanofibriller som byggsten kommer ökaav kraftigt när synkrotronljuskälplinär forskning.

I detav härsökandet fallet dök själva miljoner för en tioårsperiod domineras istället efter ter i form t ex kemikalier, vedparenta filmer mm.

Forskningen för framtida avancerade material, t ex genombrott oftast sker att göra fler likande studier kommer öka tillsammans har envetenskapliga budget har en budget på 400 miljoner för framtida avancerade material,på t ex400 idén upp på ett möte mellan kemister och lan MAX IV i Lund invigs 2016.

2009.

Målet med dessa tio år är att nya strukturer polymerer och nanofibriller. inom WWSC är multidisciplinär, nanopapper, textilfibrer, biokompositer en grupp av forskare från olika som kan förbättra kraftigt när synkrotronljuskällan MAX IVHans start MSEK undertextilfibrer, 10 år.närbiokompositer kronor för en tioårsperiod med nanopapper, produktegenskaperna dramatiskt.

Theliander är mannen bakom Ligmed nya arbetssätt.

Nanoteknik skapa en miljö för forskning i världsklass start 2009.

Målet med dessa för bil- industrin, förpackningsfilmer från förpackningsfilmer vetenskapliga från discipliner samarbetar i s.k. i Lund invigs 2016. för bil- industrin, Vi diskuterar t ex med WWSC:s noboost, en industriell teknik för och bioteknik är nya och år ärdeatt skapa en inslag miljönationellt för trä, lättaoch bioplastskumtvärdisciplinär för isolering ochforskning. I det här fallet somtio lockar bästa forskarna trä, lätta bioplastskum för isolering Wallenbergstiftelsen finansiematerialkemister från Stockholms att fälla ut lignin i samband med man utvecklar internationella forskning i världsklass som oljesanering, miljövänliga plaster, färg och internationellt. WWSC består av oljesanering, miljövänliga plaster, färg och rar universitet att använda nanoteknik tillverkningen av pappersmassa. allianser.Viktiga är lockar de bästa samarbeten forskarna natioochsatsningen, lack mm. och har skapat lack mm. huvudsakligen av forskare från KTH nellt ochtill internationellt.WWSC ett forsknings-centrum med 60 för lätta och starka byggskivor som På Chalmers arbetar man kopplade starka japanska och

En ny process kan ge superstarka trådar eller en ersättning till bomull Nanoteknik för en ny skogsindustri – Wallenberg Wood Science Center

O

och Chalmers men utökas av gradvis och består huvudsakligen forskare Inom Wallenberg Wood Science forskare som samverkar för att bli är brandtåliga. också med karbonisering av amerikanska universitet.

KTH Chalmers utCenter (WWSC) teknik Inom Wallenberg Wood Science inkluderar ävenoch forskare från men Stockholms världsledande.

– har Detenärnyhög tidut–från Nanoteknik kan revolutionera ökas gradvis och inkluderar även vecklats kan från spinnamaterialprosuperstarka trådar Center har en ny teknik utvecklats att flyttasom fokus svensk skogsindustri, avslutar Lars universitet, Luleå tekniska universitet forskare från Stockholms Unifrån nanofibriller, vatten och vanligt salt. som kan spinna superstarka trådar duktion till nya material, säger Berglund.WWSC stödjer och Umeå universitet samt frånutveckolika versitet, Luleå Teknisk Universitet Tekniken använder avancerad strömningsprofessor Lars Berglund på KTH, lingen med basforskning kopplad från nanofibriller, vatten och vanligt och Umeå Universitet samt från mekanik och kemi för att kontrollera hur forskningsinstitut. föreståndare för WWSC. tillolika nya forskningsinstitut. träbaserade nanomaterial. salt. Tekniken använder avancerad fibrillerna är ordnade i tråden,Svensk på samma ny teknologi för De nya processer som vi utvecklar sätt ett träd.Tekniken är patentsökt strömningsmekanik och kemiindustri försom att ibehöver att konkurrera med produkter är ofta småskaliga och mer miljöoch tråden som framställs har ett flertal kontrollera hur fibrillerna är ordnade möjliga framtida användningsområden, från snabbväxande Eukalyptusvänliga än dagens metoder. i tråden, på samma sätt som i ett träd. erbjuda en ersättning till t ex kan den odlingar.

WWSC-forskningens Tekniken är patentsökt och tråden bomull eller förstärkningsfiber i komresultat ska en stödja utvecklingen av som framställs har ett flertal möjliga positmaterial.Att ersätta skulle nya material som t exbomull nanopapper, kunna problemet med ”Peak framtida användningsområden, t ex hantera kan biokompositer textilfibrer, för bilcotton” som världen står inför, det vill den erbjuda en ersättning tillindustrin, bomull eller förpackningsfilmer En illustration av från nya tekniken att spinna trådar från En knytbar tråd som är tre gånger så stark som stål spunnen säga att odlingen av bomull inte kanden öka nanofibriller.

Fibriller i vatten pumpas fram i en kanal ut med den nya tekniken och enbart 6 mikrometer tjock, d v s en förstärkningsfiber i komposit material. trä, bioplastskum för isolering En illustration av den nya tekniken att spinna trådar från nanofibriller. Fibriller i vatten pumpas 10 μm merlätta för bomullens krav på bevattning. där två sidoströmmar möts och accelererar fibrillerna så att de en tiondel av ett hårstrå. Resultaten publicerades nyligen i Att ersätta bomull skulle kunna hantera och oljesanering, miljövänliga fram i enriktning. kanal ut där tvånanocellulosa sidoströmmar möts och accelererar så isolering. att de lägger sig ordnat Som en beståndsdel ilägger kompositmaterial aerogeler från för användning för fibrillerna t ex termisk Notera att sig ordnat i den blivandeUltralätta trådens (Samarbete tidskriften Nature Communications; färg och lack mm. i den blivande trådens riktning.

(Samarbete WWSC-DESY, bildrättigheter DESY,Tyskland) problemet med ”Peak cotton”plaster, som världen skiljer sig materialet från t ex glasfiber i WWSC-DESY, bildrättigheter DESY, Tyskland) http://dx.doi.org/10.1038/ncomms5018. materialet kan innehålla 99% luft.

(Samarbete Biomime-WWSC, bildrättigheter RSC, England)

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

BODYCOTE

GESTAMP HARDTECH

Smart teknik för säkra och hållbara fordon Gestamp HardTech är ett företag med fokus på att utforma framtidens resurssnåla, miljö­vänliga och säkra karosskomponenter till fordonsindustrin. De har kommit långt ­ på vägen, nyligen fick de en order att producera karossdelar som gör fordon säkrare och minskar vikten, och på så vis även CO2-utsläppen. t e x t j o s e f i n l i n d b e r g f oto g e s ta m p h a r dt e c h

Optimering för ökad livslängd Vad har duschkabiner, jetmotorer och Hasselbladskameror gemensamt? De använder sig av Bodycotes värme- och ytbehandlingstjänster för att bli mer slitstarka, få mer korrisionsmotstånd och få en specifik kulör. text josefin lindberg foto bodycote

UTAN VÄRMEBEHANDLING SKULLE jet-

motorer inte klara påfrestningarna ens under kortare flygturer. Och växellådor skulle knappast klara en veckas bilkörning.

Utan ytbehandling skulle kom­ ponenter och detaljer i alla slags konstruktioner rosta sönder och vardagsföremål skulle snabbt för­lora sin lyster där UV-beständigheten är ett krav. Det har Bodycote tagit fasta på, och är i dag världsledande inom materialtekniska tjänster som värme- och ytbehandlingar.

BODYCOTE ÄR ETT globalt

företag med huvudkontor i Manchester.

Men de svenska rötterna finns i Uddeholm och Brukens AB som sedan 1990-talet tillhör Bodycote. ­ I Sverige finns värme- och ytbehandlingsenheter från Malmö i söder till Hudiksvall i norr. Arne Pettersson är försäljnings- och marknadsansvarig på det svenska

DET LULEÅBASERADE FÖRETAGET

Gestamp HardTech har uppfunnit och utvecklat presshärdningstekniken, en teknik som mött stora framgångar i den globala bilindustrin tack vare dess unika egenskaper. Presshärdningstekniken, som baseras på varmformning i kombination med härdning av borlegerat stål, är en effektiv teknik som bland annat medför förbättrad krocksäkerhet och reducerad fordonsvikt, vilket i sin tur minimerar bilarnas bränsle­ förbrukning.

– För oss är det oerhört glädjande att en teknik som vi har utvecklat här i orten har slagit globalt så att vi, som ett helt grönt företag, bidrar till att sänka CO2-släppen, säger Martin Jonsson, FoU-chef på Gestamp HardTech.

På utvecklingscentret i Luleå samlar Gestamp HardTech forskning, produktutveckling, verktygsutveckling, processutveckling och produktion under samma tak.

– Vi har huvudansvaret för presshärdningstekniken inom Gestamp-koncernen. Det innebär att vi kan erbjuda kompletta lösningar för den globala fordonsindustrin, säger Martin Jonsson.

Företaget präglas av en hög teknisk kompetensnivå och har sedan starten haft ett samarbete med Luleå tekniska universitet, där Martin Jonsson själv studerade. Det är framför allt därifrån de rekryterar civilingenjörer och tekniska doktorer.

– Samarbetet med Luleå tekniska universitet har varit en röd tråd i vår verksamhet sedan start, vilket möjliggjort en hög utvecklingstakt av nya fordonskomponenter som tillvaratar borstålets exceptionellt optimerade och starka material­ egenskaper, säger Martin Jonsson.

GESTAMP HARDTECH VAR först i värl-

den med att utveckla och kommer-

Volvohallen i Göteborg. Minimässor är ett sätt för Bodycote att möta sina kunder.

huvudkontoret i Göteborg.

– Våra tjänster är avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv, för vi ­optimerar kundernas produkter så att de blir både mer hållbara, funktionella och estetiska enligt kundernas behov, säger Arne Petterson.

Det kan exempelvis handla om att göra kundens produkt hårdare, mer slitstark, mindre friktionskänslig och mer tålig för korrosion. Det gör att produkten blir mer hållbar, användbar och även mer konkurrenskraftig.

– Vi kan också hjälpa till mer materialval redan i tillverkningsskedet för att från början säkra att slutprodukterna har bra och efterfrågade egenskaper. Vår kunskap inom det materialtekniska området är stort, säger Arne Petterson.

BODYCOTE VERKAR I teknikens

framkant, även om hantverket, som går ut på att tillsätta olika

typer av gas under hög värme för att nå önskad effekt, går 3 000 år tillbaka i tiden till dåtidens smide över öppen eld. I dag är teknikerna förfinade, och även miljösnälla.

– Vattenånga kan vara det vi tillför våra processer som sista steg och dessutom blir produkterna i sig hållbara, vilket i sin tur gynnar ­miljön då produkterna håller längre.

Dessutom erbjuder Bodycote ett mer miljövänligt alternativ till hårdkrom, Corr-I-Dur. Från och med 2017 förbjuds nämligen användningen av Cr 6+.

– Överallt där komponenter kräver extremt hög precision och rörlighet är Corr-I-Dur ett intressant­alternativ till hårdkrom.

Corr-I-Dur är svart, men egentligen borde ytfärgen vara grön efter­som processen till fullo möter de miljö­krav som ställs av dig som tillverkare, säger Arne Petterson. l

PROFIL

Arne Petterson Titel: Försäljningsoch marknadsan­ svarig på Body­ cotes svenska huvudkontor i Göteborg.

Utbildning: Från början tekniker på elektroniksidan, men har arbetat inom marknad och sälj i fordons­ industrin.

OM BODYCOTE

På nio olika platser runt om i Sverige Bodycote är världs­ ledande inom material­tekniska tjänster som värmeoch ytbehandling. I Sverige arbetar runt 300 personer på nio olika platser runt om i Sverige för att optimera kundernas produkter. Bodycotes huvudkontor ligger i Manchester och företaget ligger på Londonbörsen.

Läs mer på: www.bodycote.se

PROFIL

Martin Jonsson Titel: Forskningsoch utvecklings­ chef.

Det bästa med ­Almedalen: Almedalen är viktig för att visa politiker och beslutsfattare att de forsknings­ anslag vi erhållit för vår forskning har lett till avancerade produktionsverk­ tyg som exporte­ ras globalt inom Gestamp.

OM GESTAMP HARDTECH

Säkerhet och miljö Gestamp HardTech har uppfunnit och utvecklat press­ härdningstekniken.

Företaget arbetar kontinuerligt med att reducera vikt och förbättra fordons­ säkerheten. Ägare är det spanska företaget Gestamp Automo­ ción. Gestamp Hard­ Tech i Luleå ansvarar för utvecklingen av presshärdningstekni­ ken inom koncernen och här arbetar 400 medarbetare.

Läs mer på: www.gestamp.com

XPRES forskningslab vässar svensk tillverkningsindustri med digital teknik Fredrik Johansson, Kvalitet; Katarina Eriksson, F&U; Sören Isaksson, Verktyg och Emma Landin, Techcenter, inspekterar A-stolpe vid produktionsverktyget.

För oss är det glädjande att en teknik som vi har utvecklat här i orten har slagit globalt. sialisera presshärdningstekniken och har sedan starten 1985 arbetat för att försvara sin världsledande position. Lika enkel som affärsidén, att sänka vikten och samtidigt öka säkerheten i fordonen, lika teknikintensivt är företaget.

– Presshärdat borstål har hög hållfasthet, hög brottförlängning, hög formbarhet och god svetsbarhet samt en hög utmattningsgräns. Det är sammantaget värde­ fulla egenskaper i arbetet med att utveckla nya komponenter med komplicerade geometrier och höga hållfasthetskrav, exempelvis stötfångare, sidokrockskydd

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

och karosskomponenter. Stålets egenskaper går dessutom att variera med olika typer av värme­ behandling som vi tillämpar, säger Martin Jonsson. ÅR 2006 INLEDDES ett VINNOVA-­ finansierat forskningssamarbete med Volvo med syftet att utveckla soft zone-tekniken. Med uppvärmda verktygsdelar är det möjligt att tillverka en komponent med zoner av olika hållfasthet. Det går då att styra krockbeteende, öka krock­ säkerhet och använda presshärdat borstål i områden som tidigare inte varit möjliga.

Den mest avancerade kom­ ponenten med den nya tekniken har utvecklats till nya Volvo XC90. Det är den så kallade A-stolpen som sitter i taket från vindrutan till bakluckan och har en mycket viktig funktion vid sidokrockar.

– Vi är ett expansivt företag som nyligen investerat 25 miljoner kronor i ett nytt forsknings­ laboratorium. Den internationella efterfrågan är hög och Gestamp Hardtech levererar i dagsläget komponenter till ett stort antal fordonstillverkare, främst i Europa, säger Martin Jonsson. l

KTH:s digitala och fysiska laboratorium XPRES, Excellence in Production Research, stärker svensk produktions­ forsknings internationella konkurrens­ kraft. I laboratoriet, som invigdes 2012, kopplas produktionsprocesser ihop med digital teknik. Med hjälp av visualisering, 3D­modellering, simulering och produktionstekniska experiment skapas rätt förutsättningar för framtidens svenska tillverkningsindustri.

XPRES forskningslab vid KTH är en sats­ ning som genomförs i samarbete med Mälardalens högskola, Swerea KIMAB och Swerea IVF. Laboratoriet, som bland annat finansierats med hjälp av medel från reger­ ingens strategiska forskningssatsning 2010, engagerar ett hundratal forskare samt studen­ ter i Junior Academy.

Saab, Sandvik, Scania, Volvo och ABB hör till de företag som hittills nyttjat XPRES dynamiska forskningsmiljö. Scania har bland annat visualiserat och testat en potentiell tillverkningsmiljö i XPRES digi­ tala laboratorium och kunde på så sätt eliminerat antalet felfaktorer i den fysiska

XPRES digitala labbet möter det fysiska labbet.

produktionsmiljön redan i den digitala laboratoriemiljön.

Skapar förutsättningar för en förändringsbar produktion –Vår övergripande målsättning är att bidra till svensk tillverkningsindustris framtida konkurrenskraft och samhällets produktivitet genom minskade ledtider, sänkta kostnader och en produktionsteknik som ligger i framkant, säger Bengt Lindberg, Profes­ sor i Industriell produktion och Produktions­

system samt forskningsansvarig för XPRES. Framtidens produkter kommer att tillverkas i helt nya och dynamiska produktionssystem, nära sammankopplade med system för kon­ struktion och modeller för återanvändning.

Nya material skapar behov av nya pro­ duktionsprocesser och verktyg. Produkter som bilar och industrirobotar förväntas bli allt lättare och samtidigt mer komplexa och högteknologiska med fler integrerade mekaniska och elektroniska funktioner.

– Svensk tillverkningsindustri konkurrerar

XPRES digitala labbmiljö med dess digitala miljö.

inte med den storskaliga massproduktionen i exempelvis Kina. Vår framtida konkurrenskraft ligger istället i att förfina system för skräd­ darsydd tillverkning och att hitta effektiva metoder som möjliggör snabb omställning av befintliga produktionssystem, vilket möjliggör en ökad lönsamhet även på skräddarsydd och småskaliga tillverkningsserier. Vår verk­ samhet går till stor del ut på att skapa rätt förutsättningar för en förändringsbar produk­ tion som kan hantera snabba omställningar, säger Bengt Lindberg.

kth svarar för en tredje täcker ett brett område Totalt finns vid kth 13 4

Läs mer på www.XPRES.se

Initiative for excellence in production research

KTH SÖ

för studier på fo

Läs mer om tjän

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

I ett helt nytt reningsverk i Jönköping kan Recyctec rena och återställa använd glykol till sin renaste form. Genom en världsunik metod kan glykolen användas om och om igen, och på så sätt skapa ett kretslopp istället för att glykolen ska gå förlorad.

FAKTA

Renings­ metod skapar kretslopp för glykol

text sofie lundmark foto shutterstock, press

Genom olika tester och metoder för rening identifierade Recyctec runt 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dess­ utom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen.

RECYCTEC AB

”Vår metod för att rena använd glykol är världsunik” DET ÄR ONÖDIGT att elda upp natur­

resurser om man inte behöver. Så reso­nerade Göran Ahlquist och Roland Magnusson när de 2008 startade Recyctec med visionen att spara på glykol, en av naturens ändliga resurser som kommer från olja.

I dag, sju år senare, är Recyctec ett Clean Tech företag för rening samt återanvändning av glykol – de första i världen som lyckats återställa glykolen till ursprungligt skick.

GLYKOL HAR ETT stort användnings­ område världen över. Glykol används bland annat som frostskydd i förbränningsmotorer, i olika typer av kylarvätskor för kyl- och frysanläggningar) samt som frostavisning på flygplan.

Göran Ahlquist arbetar i dag som ekonomi­chef, och menar att glykolen i sig aldrig kan slitas ut – däremot har tillsatser som korrosions- och smörjmedel ett bäst före-datum.

– På Recyctec renar vi glykolen från dess tillsatser och återställer den till en klar och fin vätska.

Förenklat man kan förklara det

som att de flesta lämnar in sina bilar för att byta glykol på en verkstad. Med jämna mellanrum hämtar avfallsbolag upp glykol från verkstäder och andra aktörer som hanterar glykol, som sedan transporteras till oss. Hos oss renas glykolen, och när vi har processat klart så transporteras glykolen till kemikalieföretag. ­Där tillsätter man olika ämnen beroende på vad glykolen ska användas till, och på så vis sluter vi ett kretslopp istället för att glykolen går förlorad.

ATT RECYCTEC KAN hantera glykol­

avfall från så många olika branscher gör dem på många sätt unika, men det skapar också enorma volymer och ett stort transportbehov.

I dag har Recyctec en världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt placerad vid E4 strax söder om Jönköping. Därifrån har man ett upptagningsområde på en radie om cirka 30 mil, vilket gör att det geografiska området täcker upp hela södra Sverige från Stockholm till Malmö.

– Vi behöver optimera våra

Sedan dess har företaget utvecklats metodiskt och i ett behärskat tempo.

Man har hela tiden varit noga med att lägga en stabil grund.

I dag har Recyctec en världsunik anlägg­ ning med fullskalig produktion strategiskt placerad i Jönköping.

Recyctec återställer använd glykol till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs.

Recyctecs medverkan i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemen­ samma miljö. Istället för förbränning/ destruktion renar Recyctec den omhän­ dertagna glykolen och återför den till marknaden som en ny glykol.

PROFIL

Göran Ahlquist Titel: Vd. Bakgrund: Är redovisningseko­ nom och före detta marinofficer. Efter att jag seglat på de sju haven har jag utbildat mig civilt och har examen (BSc) programme­ ring samt (MBA) inom manage­ ment.

Gör helst på fritiden: Jag är sportnörd och följer allra helst handboll eftersom jag själv har varit handbollsspelare.

Bästa uppfinningen genom tiderna: Förutom Recyctec?

Jag uppskattar hjärtstartaren, den har räddat och kommer att rädda många liv.

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

Recyctec har skapat en ny och världsunik reningsmetod där resultatet blir att man kan återanvända glykolen om och om igen. Med hjälp av den nya reningsmetoden lyfter Recyctec glykolavfallet i EU:s avfallshierarki från energiåtervinning till återanvändning. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs.

En stor anledning till att vi vänder oss mot den globala marknaden är glykolens stora användningsområde inom textilindustrin. Det är inte många som vet att polyester tillverkas av glykol.

Göran Ahlquist, vd, startade 2008 Recyctec tillsammans med Roland Magnus­son. I dag är de världsunika med att rena glykol till ursprungligt skick.

transporter eftersom vi hanterar stora volymer glykol. Vi har tillstånd för att ta emot och behandla tio miljoner liter glykol varje år, och hela vår verksamhet står och faller på att vi måste ha bra transport­logistik. Det är en av anledningarna till vår strategiska placering samt vårt samarbete med avfallsföretag. Vi arbetar tillsammans med avfallsbolagen i Sverige som står för insamling och

effektiv transport­logistik, säger ­Göran Ahlquist.

Med en världsunik metod som svarar mot ett globalt behov av ändliga naturresurser är expansionsmöjligheterna stora. Redan i dag har man börjat vända blicken mot våra grannländer samt Europa och Asien.

– En stor anledning till att vi vänder oss mot den globala marknaden är glykolens stora an-

vändningsområde inom textilindustrin. Det är inte många som vet att polyester tillverkas av glykol.

Det finns en gigantisk marknad när man som vi är inriktade på att ta hand om glykolspill och rester.

RECYCTECS VÄRLDSUNIKA METOD för

hantering av glykol gör skillnad för hela samhället. Ur samhälls­ ekonomisk synpunkt minskar importen av glykol för varje liter

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

Recyctec renar i sin an­läggning.

– Ytterligare en aspekt är miljönyttan i att det nu finns en anläggning som tar hand om glykolen, som är giftigare än många tror. Glykol är giftigt och ska absolut inte dumpas i avloppet eller naturen. Bara i Sverige förbränns eller försvinner genom utsläpp i avloppen många miljoner liter använd glykol per år. Så visst finns det planer på expansion. l

Det betyder att gly­ kolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparar Recyctec vår jord och hjälper före­ tag att uppfylla sina miljölöften.

Läs mer på: www.recyctec.se

VISSTE DU ATT ...

Inom EU hamnar cirka 2/3 av allt glykolavfall i avlopps- och dag­ vattensystemen.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

ATLAS COPCO CONSTRUCTION TOOLS

Prisad produktdesign med användaren i fokus Även tung industri kan präglas av säkerhet, god ergonomi och stilren design. Det vet Fredrik Hägglund på Atlas Copco. Hans team prisas nu för arbetet med stampen LT6005, som är frukten av ett kreativt lagarbete på en arbetsplats som satsar hårt på att utveckla sina medarbetare.

text och foto erika nordquist

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Swedavia Konsult arbetar med utveckling, planering, byggande, drift och underhåll ­ av flygplatser i Sverige. Möt fyra av Swedavias medarbetare som arbetar med allt från framtidsplanering till kraftförsörjning. text christian albinsson foto johan marklund

SWEDAVIA KONSULT

”En flygplats är som ett eget litet samhälle” I DAG ARBETAR ca 90 medarbetare

I SIN CHEFSROLL på Atlas Copco

Construction Tools i Kalmar har Fredrik Hägglund alltid sina medarbetares trivsel i åtanke.

– Nyckeln till framgång är att alla ska tycka att det är trevligt att komma till arbetet varje dag. Vi tillbringar så mycket tid ihop, och det skulle aldrig fungera om ­vi inte blandade allvaret med roliga stunder.

I andan av samarbete är teamet bakom stampen LT6005 inbjudna att delta i vårt möte, och det är även i denna anda som maskinen skapats. Baserad på kontinuerlig kommunikation inom teamet, samt med återförsäljare och använ­dare har LT6005 utformats för att erbjuda bättre säkerhet, god ergonomi, de lägsta vibrations­ värdena och en lättare vikt.

– Tillförlitlighet och enkelhet är ledorden, men linjer och design är viktigt. Konsumenterna tittar på utseendet också. Slutanvändaren kanske inte noterar designen, utan där gäller det att maskinen fungerar som den ska samt att den är lätt att använda.

DENNA OMSORGSFULLA KOMBINATION av form och funktion har

burit frukt, då LT6005 belönats med det prestigefyllda internationella priset iF Product Design Award 2015, samt hyllats som den nya generationens stamp. Fredrik vilar dock inte på framgången.

– Man måste hålla sig på tårna, vi är en liten spelare i en stor koncern. Vi har flertalet utvecklingsenheter inom företaget i sig, och dessutom ser vi ju vad konkurrenterna gör. Men det är en nyttig press, för man kan inte luta sig tillbaka.

MED DETTA I åtanke så blir upp-

draget av att arbeta med hållbar utveckling speciellt viktigt, och

detta tänk når ända ner till att göra omsorgsfulla val även på detaljnivå.

– För oss betyder sustainable productivity, hållbar produkt­ ivitet, att vi tänker på hela livs­cykeln hos en produkt, från tillverkning fram till att den tjänat klart, samt de intervaller av service som den kräver däremellan. Våra produkter ska vara billigare i längden. Det är ett kontinuerligt uppdrag, och kvaliteten på såväl produkten som tillgängligheten och servicen ska alltid hållas jämn. Men vi tittar inte bara på råvaran, utan även på människorna som jobbar med produkten.

VIKTEN AV ATT skapa kvalitativa produkter för människor är lika viktigt som att skapa en attraktiv arbetsmiljö för de människor som arbetar för Atlas Copco Construction Tools, menar Fredrik.

– Som arbetsgivare är det vik­ tigt för oss att se till att det finns många intressanta arbetsuppgifter här, och en del av detta är att vi erbjuder möjligheten att se världen som en del av arbets­ beskrivningen.

FÖRETAGETS ANSTÄLLDA AKTIVERAR

sig bland annat igenom att ta sig an promotionuppdrag, genom del­tagande på mässor, studiebesök och kundbesök. Fredrik menar på att detta är en mycket viktig del av arbetet.

– Man får inte stagnera. Våra maskiner används på alla möjliga sorters platser, och om de inte kan testas här, då åker vi dit och testar!

Två i mitt team ska faktiskt åka till Peru nästa vecka och testa en maskin på 5 000 meters höjd. Att arbeta inom industri betyder inte alls att man bara sitter inne i en fabrik. l

på Swedavia Konsult och enheten ligger i framkant när det gäller att bidra till att skapa miljö­medvetna flygplatser där säkerhet och tillgänglighet står i fokus.

KARIN SUNDSTRÖM BÖRJADE på

Swedavia Konsult för 15 år sedan.

Hon jobbar med markrelaterade frågor.

– På sommaren jobbar jag främst med beläggningsunderhåll och tar fram underhållsplaner.

Jag och en kollega åker runt till Swedavias tio svenska flygplatser och kontroller­ar de hårdgjorda ytorna, där flyg­planen rör sig.

Karin Sundström och hennes kollegor utför ibland även externa konsultuppdrag åt flygplatser som inte ägs av Swedavia. Annars jobbar Karin mycket med att ta fram framtidsplaner för Swedavias­ flygplatser.

– Att jag blivit kvar så länge här beror på att jobbet är både roligt, varierat och utvecklande. Flyg­ plats­atmosfären är speciell och dessutom gillar jag verkligen mina kollegor, konstaterar hon.

PROFIL

Fredrik Hägglund Titel: Product Development Manager, Light Compaction.

Utbildning: Läste till maskiningenjör på Högskolan i Kalmar.

OM ATLAS COPCO CONSTRUCTION TOOLS

Dotter­bo­ lag till Atlas Copco Atlas Copco Construction Tools är ett av dotterbola­ gen till Atlas Copco, och är verksamma inom utveckling, marknadsföring och tillverkning av byggoch anläggnings­ teknik. Produktion sker i Europa, Afrika och Asien. Atlas Copco Construction Tools produktbolag i Kalmar har ansvaret för utveckling och produktion av rigg­ monterade hydraul­ spett samt handhåll­ na motordrivna spett och borrmaskiner.

Företaget har 140 anställda i Kalmar.

Läs mer på: www. atlascopco.se

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

Fredrik Hägglund (längst till höger) och hans team samlas kring sin vinnande produkt. Ingmar Karlsson, Johan Iveslätt, Olof Elmersson, Andreas Hagman, Pontus Andersson och Pontus Karlsson.

Vi tänker på hela livscykeln hos en produkt, från tillverkning fram till att den tjänat klart.

EN AV KARINS KOLLEGOR är den tekniske specialisten Patrik Fors­ lund som har arbetat med el på flygplatser sedan 2001.

– Jag jobbar främst med kraftförsörjning och de ljussystem som finns innanför flygplatsens staket – från flygtornet och ända ut till lamporna på landningsbanan.

Patriks arbetsuppgifter sträck­er sig från att ta fram tekniska underlag eller upphandla entreprenörer, till att hålla möten med kunder och projektgrupper ute på fältet.

– Vi reser mycket till våra flyg­ platser, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Jag har också fått chans att göra en del utlandsjobb.

I Kosovo deltog jag i ett femårigt projekt där hela flygplatsen gjor-

des om. Jag har också jobbat med ett projekt i Estland. Det sätter förstås extra krydda på vardagen.

CIVILINGENJÖR ROBERTO MARAFANTE

började på Swedavia Konsult i fjol.

– Jag gillar att företagets värderingar inte bara är ord på ett papper, utan genomsyrar hela verksamhet­en. Det är inte bara de ekonomiska målen som lyfts fram, utan också att medarbetarna mår bra. När jag började här var alla väldigt välkomnande, konstaterar han.

TJUSNINGEN MED EN flygplats, men-

ar Roberto, är att den är som ett litet samhälle.

– Det blir en unik bredd som samtidigt medför komplexa fråge-­­ ställningar. Det är tillfredsställande för mig som ingenjör då jag uppskattar att ta stort eget ansvar.

Jag får vara med och forma min egen framtid vilket är väldigt motiverande.

DET ÄR SNART fyra år sedan Fredrik Isaksson kom till Swedavia Konsult.

– Här får jag ta del av hela projekt från början till slut vilket är väldigt givande, säger Fredrik som arbetar som projektledare för arbetet med terminalspecifik utrustning som reservkraft, banljus, högtalarsystem och automatiserad incheckning.

Att jobbet innebär många möten passar den sociale Fredrik Isaksson perfekt.

– Jag kan börja dagen med att förbereda ett styrgruppsmöte. Sedan kanske en leverantör demonstrerar en teknisk lösning och efter det så kan det bli ett bygg­möte, konstaterar han och fortsätter: – Mina kollegor är dessutom toppen. Vi är en bra mix med många olika kompetenser. Att kompetensutveckling uppmuntras är också en stor fördel tycker jag. l

PROFILER

Patrik Forslund Enhet: Flyg­ platstekniska sys­ tem, Norrköping.

Utbildning: Elektroingenjör, Kalmar högskola.

Roberto Marafante Enhet: Projektled­ ning, Stockholm Arlanda.

Utbildning: Maskin­teknik på KTH, Stockholm.

Karin Sundström. Enhet: Flygplatsutformning, Norrköping. Utbildning: Bygg och anläggning, Linköpings universitet.

Företagets värderingar är inte bara är ord på ett ­papper, utan genomsyrar hela verksamheten.

OM SWEDAVIA KONSULT

Fredrik Isaksson Enhet: Projekt Landvetter, Göte­ borg Landvetter.

Utbildning: Teknisk linje, Fäss­ bergs gymnasium.

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

Högtflygande konsultverksamhet Swedavia Konsult är en intern konsultenhet som levererar tjänster till flygplatser och företagsgemensamma enheter. Omfattningen är varierande liksom innehållet, med allt från väldigt specialiserade tekniska tjänster inom flygplatsspecifika områden till mer marknadsorienterade utmaningar som Swedavia har. Verksamheten omfattar cirka 90 personer med place­ ring på Stockholm Arlanda, Stockholm Bromma, Göteborg Landvetter och Norrköp­ing. Verksamheten är uppdelad på åtta olika enheter: Infrastruktur & Byggnader / Projektledning / Flygplatsutformning / Flygplatstekniska system / Flygplatsplanering / Flygakustik & Miljö / Projekt Landvetter / Projekt Bromma.

Läs mer på: www.swedavia.se Kontakt: 010-109 11 80, swedavia.konsult@swedavia.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

LUNDS UNIVERSITET

SWEREA SWECAST

Innovativa teknologier utvecklar traditionell elektronik

Gjuter tunnare för klimatets skull

I flera decennier har prestandan i elektroniska komponenter förbättrats genom att förändra skalan i geometrier. Nu krävs dock nya innovativa metoder eftersom det börjar bli alltför kostsamt att krympa dimensionerna. elektroniken. Antalet möjliga materialkombinationer är näst­ intill oändliga; genom att exempelvis integrera optokomponenter med elektronik kan nya användningsområden identifieras, säger Lars-Erik Wernersson, professor och forskningsansvarig för nanoelektronikforskning vid Lunds Tekniska Högskola.

VID LUNDS TEKNISKA Högskola

fokuserar en forskargrupp inom nanoelektronik på att utforska nya materialintegrationer som kan öka prestandan.

Merparten av all elektronik som tillverkas består av kiselbaserade teknologier.

På LTH forskar man på hur kiselbaserade material kan kombineras med andra materialtyper och på så sätt förbättra komponentens prestanda och andra egenskaper.

– Nya teknologier möts och korsbefruktar varandra i ökad utsträckning. Det öppnar upp ett helt nytt landskap för innovativa post CMOS-teknologier som kompletterar den traditionella

Lars-Erik Wernersson, professor och forskningsansvarig för nanoelektronikforskning vid Lunds tekniska högskola.

MATERIALKOMBINATIONERNA kan användas dels för att förbättra befintliga teknologier och dels för att upptäcka helt nya tillämpningar och applikationer. Ett av forskningsprojekten utvecklar materialtekniken och optimerar transistorerna för att utforska hur små transistorer man kan tillver-

ka utan att behöva kompromissa med dess funktionalitet. Tekniken kan bland annat appliceras inom radar- och kommunikationsverktyg.

– Vi utforskar olika metoder som kan förbättra prestandan i millimetervågsapplikationer och därigenom skapa förutsättningar för kostnadseffektiv tillverkning av komponenter inom radarteknologi. Forskningsprojekten bedrivs i nära samverkan med såväl akademi som näringsliv, däribland IBM och materialvetenskapsforskare vid Max-Laboratoriet. En av våra mest utpräglade forskningsnischer är just projekt som berör millimetervågsapplikationer, säger Lars- Erik Wernersson. l

text swerea swecast foto roger svenningsson

Nya teknologier möts och korsbefruktar varandra i ökad utsträckning.

Lunds Tekniska Högskola är en av de största fakulteterna vid Lunds universitet. Läs mer om nanoelektronikforskningen på www.eit.lth.se/ nanoelektronik

SEX MÅNADER HAR gått sedan det

tvååriga projektet ThinC startades och målsättningen är tydlig.

Uppdraget är att utveckla gjutna komponenter för flygplansmotor­ er som är minst 25 procent lättare än dagens. Den drivande faktorn är branschens tuffa utsläppsmål, som innebär att flygbolagen ska sänka sina CO2-utsläpp med 50 procent mellan år 2000 och 2020. − Att reducera vikt är den största utmaningen just nu, säger Martin Risberg, avdelningschef på Swerea SWECAST och projektledare för ThinC. När flygplans­ motorerna blir mer bränsleeffektiva höjs också arbetstemperaturen, vilket ställer högre prestandakrav på de gjutna komponenterna. Vi ska utveckla och implementera tekniska lösningar som gör att vi kan gjuta tunnare komponenter med hög hållfasthet och bibehåll-

na prestanda även vid mycket höga temperaturer.

svinner även de större sammansättningsenheterna utomlands.

DET ÄR TACK vare nya avancera-

DELTAGANDE FÖRETAG I projektet är GKN Aerospace Sweden AB som tillverkar flygmotorer, gjuteriet TPC Components AB och mjukvaru­ utvecklaren NovaCast System AB. Swerea SWECAST är den svenska gjuteriindustrins forsknings- och utbildningsinstitut med rollen som innovationsnav och brygga mellan akademin och industrin. Uppdraget är att främja innovationskraften inom svensk gjuteriindustri genom forskning, utveckling och utbildningar. Bland annat utvecklar man tillsammans med Tekniska Högskolan i Jönköping en helt ny ettårig gjuteriutbildning på magisternivå.

Man är samtidigt en del i Swerea­ koncernen som inom sina fem dotterbolag ägnar sig åt materialteknisk forskning. l

de­mjukvaruapplikationer som projektets tuffa målsättning nu bedöms kunna realiseras. Martin Risberg menar att resultatet är viktigt, men även själva processen och metodiken i projektet är av stort värde eftersom det senare ska resultera i en helt ny utbildning. − Oavsett vad vi kommer fram till är syftet att konstruktörer ska kunna tillgodogöra sig kunskapen inför framtida utmaningar.

Våra forskningsresultat är ofta öppna eftersom vår roll är att lyfta industrin och se till att den nya tekniken kommer ut och används praktiskt. Vi måste i detta även försöka lyfta de små och medelstora företagen. Kan vi inte få en bra leverantörskedja i Sverige för­

Gjutning vid gjuteriet TPC Components i Hallstahammar.

OM PROJEKTET

ThinC – t­ unnare gjutgods ThinC finansieras med stöd från det strategiska innovationsprogrammet för lättvikt som går under namnet LIGHTer, samt det strategiska innova­ tionsprogrammet för metalliska material. Dessa program är gemensamma satsningar av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten.

Läs mer på: www.swerea.se

Institutionen för astronomi ökar kunskapen om universums beskaffenhet

KTH utgör liksom andra lärosäten en neutral arena där vi kan samla utvalda aktörer för att skapa nya möjligheter att förstå framtidens behov.

Samarbete för ett konkurrenskraftigt Sverige KTH är Nordens största och högst rankade tekniska universitet. Vi utexaminerar tusentals ingenjörer varje år. För oss handlar det inte bara om att utbilda nya generationer och förbereda studenter för olika yrken. Det handlar också om att nå nya höjder inom vetenskaplig excellens, att forma ny kunskap som kommer samhället till nytta. KTH har sedan grundandet tagit ansvar för att driva samhällsutvecklingen framåt. Vi ser det som nödvändigt att inte bara stärka Stockholmsregionens utan hela Sveriges konkurrenskraft. Sverige har inte råd att halka efter andra länder.

De senaste åren har vi tagit ytterligare steg i den här riktningen med hjälp av fler interdisciplinära och internationella forskningssamarbeten. Ledningsdialo-

Swerea SWECAST i Jönköping driver projektet ThinC med målet att reducera vikten på flygplansmotorer genom tunnare gjutgods. Lägre vikt ger lägre bränsleförbrukning och minskade CO2-utsläpp vilket minskar flygets klimat­påverkan. Efter projektet kommer resultaten ligga till grund för utbildningar av konstruktörer och gjuterier.

ger med utvalda partnerföretag har bidragit till att vi tecknat överenskommelser med tio större företag och organisationer. Det som förenar oss är att vi vill bidra till att öka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Nu bjuder vi in till en offentlig diskussion och berättar om hur vi vill nå vetenskaplig och samhällelig impact.

Under Almedalsveckan i Visby arrangerar vi seminariet Tillsammans för konkurrenskraft – om långsiktiga samarbeten mellan akademi, näringsliv och samhälle. I dialog med näringsministern utvecklar våra strategiska partnerorganisationer Vattenfall, Ericsson, Saab, Scania, Skanska, ABB, Sandvik, Stockholms stad och Stockholms läns landsting sina tankar och lösningar på hur vi tillsammans möter framtiden.

Peter Gudmundson rektor kth

Vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet bedrivs både teoretisk och observationell forskning inom astronomi och astrofysik.

På denna forskningsintensiva institution, som är en av Sveriges ledande i sitt slag, finns ett sjuttiotal medarbetare som undervisar, forskar och stimulerar allmänhetens intresse för astronomi.

V

i har en bred forskningsprofil som syftar till att förstå hur universum kommit till och fungerar. Forskningen omfattar områden från det närbelägna, solen, via exoplaneter, exploderande stjärnor, till uppkomsten av de första stjärnorna och galaxerna i det tidiga universum, säger Göran Östlin, prefekt vid Institutionen för astronomi, som själv forskar om galaxer.

Här undervisas såväl kandidat- som mastersstudenter. Institutionen har en nära samverkan med samhället i form av föreläsningar för allmänheten, visningsverksamhet med Sveriges största teleskop samt orienteringskurser inom grundläggande astronomi, kosmologi, svarta hål, astronomins historia och förekomsten av planeter och liv i universum.

Forskarna vid institutionen använder sig bland annat av kraftfulla teleskop för att

Läs mer på: www.astro.su.se

registrera ljus, radiovågor, och mer energirik strålning från stjärnor och andra himlakroppar. Med hjälp av fysikaliska modeller och datorsimuleringar kan forskarna kartlägga hur olika processer i universum fungerar.

Vid institutionen finns också Institutet för solfysik som med stöd av Vetenskapsrådet bedriver världsledande forskning med hjälp av det svenska solteleskopet på kanarieön La Palma. Institutionen är även verksam inom Oskar Klein-centret för kosmopartikelfysik och Stockholms universitets astrobiologicentrum.

Exoplanetforskning kartlägger planeter utanför vårt solsystem Ett exempel på aktuell forskning är exoplaneter, planeter kring andra stjärnor.

– Exoplaneter är ett relativt ungt forskningsområde, de första planeterna upptäcktes 1995.

Jag deltar i två stora projekt som syftar till att konstruera rymdeteleskop för att identifiera

och karakterisera planeter i universum; Cheops och Plato. Den övergripande målsättningen är att förstå hur planetsystem bildas och besvara frågan hur vanligt det är med planeter lika jorden. Projekten är internationella samarbeten inom ESA, den europeiska rymdorganisationen, säger Alexis Brandeker, forskare vid Institutionen för astronomi.

RYMDTELESKOPET CHEOPS (BILD: ESA)

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING

OPTOSKAND

Precision på mikrometernivå

SSF satsar på Alzheimerforskning I slutet av 2014 beviljades projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom” 33 miljoner kronor av SSF. Anslaget är ett välkommet tillskott till ett ofta eftersatt forskningsområde.

VID CENTRUM FÖR Alzheimerforsk-

t e x t pat r i k l j u n g m a n f oto j u l i a s j ö b e r g

I SNART TRE decennier har högtek-

OPTOSKAND OMSÄTTER UNGEFÄR

150 miljoner kronor och är i dag världsledande inom utvecklingen av fiberkablage och optiska komponenter för industrilasrar.

Företaget jobbar nästan uteslutande mot utländska kunder och är sedan 2004 en del av tyskägda koncernen Rofin-Sinar.

– 99,9 procent av vår produktion går på export. Vi säljer mycket i Europa men i Sverige finns det väldigt få kunder. De senaste åren har vi vuxit i framför allt Kina och Japan, men även i USA. Vi har många stora amerikanska och asiatiska kunder. All verksamhet är koncentrerad till moderna lokaler i Mölndal där Optoskand sysselsätter ett

Forskning för tidig diagnos och behandling

text sff foto pressbild

År av erfarenhet har gjort högteknologiföretaget Optoskand till en världsledande ­leverantör av fiberkablage och optiska komponenter för industrilaser.

– Vi är ingen masstillverkare men vi gör hundratals fibrer i veckan som kräver oerhört stor precision, säger Martin Uddén, vd för bolaget.

nologiska Optoskand fördjupat sig i utvecklingen av fiberkablage och optiska komponenter för industriella högeffektslasrar.

Företaget bildades 2002 från fiber­optikgruppen inom Perma­ nova och har sedan dess arbetat hårt för att tillgodose marknadens alltmer krävande behov.

– Vi har många års erfarenhet av branschen och stor kunskap om högteknologiska fiberoptiska produkter, konstaterar Martin Uddén.

Martin förklarar att användningsområdena för industriella högeffektslasrar är många och att marknaden stadigt växer med omkring tio procent per år. Gammal­teknik ersätts efter hand med laserteknik samtidigt som nya möjligheter skapas.

– Alla våra produkter är en del av kedjan mellan lasergeneratorn och applikationen. Vår kabel är en väsentlig komponent i hela systemet, säger Martin Uddén.

– Vi har åtminstone 15 aktiva patent inom området och söker för nya konstruktioner varje år, tillägger Stuart Campbell, före­ tagets optikexpert.

OM PROJEKTET

ning vid Karolinska Institutet (KI) försöker professor Agneta Nordberg och hennes forskargrupp att öka förståelsen kring Alzheimers sjukdom (AD), såväl vad gäller ­orsaker och förlopp som diagnostik och behandling. Agneta Nordberg har många års erfarenhet inom området och ledde från KI för dryga tio år sedan ett projekt i samarbete med Uppsala univer­ sitet och Pittsburgh University, där de som första team i världen medelst positronemissionstomo­ grafi, så kallad PET-scanning, kunde påvisa förekomsten av amyloida plack i hjärnan i samband med AD. – Fram tills vi utvecklade tekniker för PET-scanning kunde diagnosen AD fastställas först ­efter­döden. I dag används PET-­ scanning i klinisk praxis för tidig minnes­utredning i både Europa

och USA, säger Agneta Nordberg.

Hon poängterar att det är viktigt att särskilja de patienter som faktiskt utvecklar AD från de som har andra typer av minnesbesvär.

förutsättningar för att skapa nya läkemedelsbehandlingar, undersökningsmetoder och diagnostiska verktyg och därför behöver vi bearbeta olika problemställningar simultant.

FORSKAR TRANSLATIONELLT PROFIL

Agneta Nordberg Titel: Professor vid centrum för Alzheimerforsk­ ning vid Karolinska Institutet. Leder forskarteamet för utveckling av nya biomarkörer vid Alzheimers sjukdom.

Projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av AD” är inriktat på att erhålla ökad kunskap om sjukdomen och framför allt att utveckla nya spårmolekyler som kan studeras hos patienten, kanske redan innan symptom på minnesproblem föreligger.

– Detta är ett translationellt projekt som sträcker sig från teoretisk datasimulering och ke­ misk syntes av nya spårmolekyler för PET-studier hos patienter och friska personer, i samarbete mellan Karolinska Institutet och forskargrupper vid Uppsala Universitet och KTH. Kan vi upptäcka sjukdomen tidigt har vi bättre

AD DRABBAR MÅNGA

Agneta Nordberg berättar att den ständigt ökande äldre befolkningen gör att intensiv forskning kring AD pågår globalt. Forskarna har än så mycket mer att utforska.

– AD-forskningen har historiskt inte fått så stora medel med tanke på att det är en sjukdom som kan debutera redan i unga åldrar.

Man räknar med att 50 procent ­­av de som föds i dag kommer att leva tills de blir 100 år och därför är denna forskning mycket angelägen. Stödet från SSF är därför av mycket stor betydelse för vår fortsatta spännande forskning, avslutar Agneta Nordberg. l

Projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzhei­ mers sjukdom” har beviljats 33 miljoner kronor av Stiftelsen för Strategisk Forsk­ ning. Huvudsökande är professor Agneta Nordberg, sektionen för translationell Alzheimer neuro­ biologi, NVS, KI, och medsökande är pro­ fessor Hans Ågren, KTH, professor Bengt Långström, Uppsala Universitet, professor Christer Halldin, CNS, KI, professor LarsOlof Wahlund och docent Eric Westman, klinisk geriatrik samt professor Laura Fra­ tiglioni, ARC, NVS, KI. Läs mer på: www.ki.se/nvs

PROFILER

Mårten Westin Titel: Produktions­ teknisk chef.

Utbildning: Civilin­ genjör, teknisk fysik och materialveten­ skap, vid Uppsala universitet.

Har ni problem med dagvatten eller ledningsnätet?

Tillsammans löser vi dem! innovativ dagvattenhantering

I projektet GrönNano jobbar 26 parter för att: • utveckla avancerad teknik för behandling av dagvatten

Veronica Hansson inspekterar en pumpfiber under överinseende av Stuart Campbell och Mårten Westin.

Stuart Campbell Titel: Utvecklingsin­ genjör/Optik­expert.

Utbildning: Teknisk fysiker, inriktning mot optik, fotonik och optoelektronik, vid University of St Andrews. Dokto­ rerat vid Heriott Watt University, Edinburgh.

Martin Uddén Titel: Vd. Bakgrund: Utbil­ dad vid Chalmers och Handels i Göteborg.

OM OPTOSK AND

Ledande leverantör av fiberkablage och optiska komponenter Optoskand ingår i R ­ ofin-Sinar Technologies Inc. och är i dag en ledande leverantör av fiberkablage och optiska kom­ ponenter till industriella högeffekts­lasrar. Företaget omsätter ungefär 150 miljoner kronor och sysselsätter ett 80-tal personer inom konstruktion, produktion och försäljning. All verksamhet är koncentrerad till ändamålsenliga lokaler i Mölndal, de stora kunderna finns i Tyskland, England, USA, Kina och Japan.

Läs mer på: www.optoskand.se

80-tal personer inom konstruktion, produktion och försäljning.

– Det går bra för oss, vi växer snabbare än marknaden. De senaste åren har vi fördubblat antalet anställda och nästan tredubblat vår omsättning. Det finns ingen annan leverantör av den här sortens produkter som har lika många kunder som vi har, förklarar Martin Uddén.

Han får medhåll av Mårten Westin, produktionsteknisk chef.

– I dag är vi 18 personer som jobbar med produktutveckling

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

och utveckling av produktions­ utrustningar. Det är allt från folk som administrerar ritningar till tekniska doktorer och civilingen­ jörer inom optik, mekanik, elektronik och fysik.

EN PRODUKT SOM Stuart och Mårten­gärna pratar extra om är pumpfibern som till skillnad från matarfibern används inuti laserutr­ustningen.

– Pumpfibern är designad för att kunna hantera ljus direkt från dioder. Den stora utmaningen är

att sikta in all effekt i fiberkärnan som har en diameter ner till fem mikro­meter, det vill säga mycket tunnare än ett hårstrå, utan att allt brinner upp, förklarar Mårten Westin.

De tekniskt komplicerade pro­ dukterna innebär ofta problem­ lösningar.

– Den största tillfredsställelsen är när en kund kommer tillbaka och säger att de är nöjda, att de är glada för att vi har löst deras problem, summerar Stuart Campbell. l

Tillskottsvatten?

Resurseffektiva ledningsnät?

Grön infrastruktur?

Biofilter och dammar för dagvatten?

Klimatförändringar och dagvatten?

Dagvattenanläggningars funktion, drift och underhåll?

Bakterier i dagvatten?

Välkommen att kontakta oss! urbanwater@ltu.se www.ltu.se/dag-nat Vi är kompetensnätverket Dag&Nät men blir gärna fler!

• utveckla och bygga grön infrastruktur • förbättra implementeringen av hållbara dagvattenlösningar • minska miljöpåverkan från dagvatten på sjöar och vattendrag • minska risken för översvämningar • bidra med estetiskt attraktiva livsmiljöer • skapa helhetslösningar för innovativ dagvattenhantering

Annons 150610 Teknik Almedalen_Layout 1 kopia 4 2015-06-15 21:21 Sida 1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Uppdrag: samhällsnytta

LUNDS UNIVERSITET

Teknik och medicin är forskningens framtid

Arbete i skyddsdräkt på säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten, en av Arbetsgivarverkets cirka 250 medlemmar.

Röntgenapparatur, pacemakers eller mikrochip. Många av framstegen inom den medicinska forskningen kräver avancerad teknik och ett samarbete mellan akademi och klinik. Det har Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund på Lunds universitet tagit fasta på i sitt samarbete med Institutionen för biomedicinsk teknik på LTH i Lund. t e x t j o s e f i n l i n d b e r g f oto p r i vat Foto: Magnus Pehrsson

Vill du själv utvecklas samtidigt som du är med och utvecklar Sverige?

THOMAS LAURELL ÄR professor på

Institutionen för biomedicinsk teknik på Lunds tekniska hög­skola som bildades 2014. Där arbetar han med teknikutveckling inom den medicinska sfären.

– Att bedriva forskning tillsammans med Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund på Lunds Universitet ger våra studenter och seniora forskare möjlighet att jobba med kliniskt material och bidra till en lösning av kliniska frågeställningar, säger han.

Genom att sammanföra klinik och akademi kan den medicinska forskningen nå nya höjder. I ett av labben på Institutionen för biomedicinsk teknik kan exempelvis kemister eller mikrobiologer och nanofysiker och elektroingenjörer slå sina kloka huvuden ihop och skapa innovativa medicinska lösningar för framtiden.

– Det är en otrolig blandning av kompetens i våra labb och alla är experter på sin sak. Det skapar starka synergieffekter. I slut­ ändan strävar alla efter en klinisk lösning, resultatet ska alltså lösa kliniska frågeställningar, vilket är oerhört inspirerande att jobba mot, berättar Thomas Laurell.

Bo Baldetorp, professor och prefekt på Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund, medicinska fakulteten, håller med.

– Vi har kliniska problemställningar som intresserar teknikerna, teknikerna har kunskap och synpunkter som vi i biologins och medicinens värld kan dra nytta av.

PÅ INSTITUTIONEN FÖR biomedicinsk teknik bedrivs forskning inom allt ifrån biomarkörer och medicinsk signalbehandling till biomekanik och mikrochip. De medicinska samarbetena är viktiga, för utan dem hade Thomas och hans forskarteam kanske inte haft en möjlighet att förstå de medicinskt komplicerade frågeställningarna

I statliga verksamheter arbetar drygt 11 000 civil- och högskoleingenjörer tillsammans med bland annat jurister, samhällsvetare, ekonomer och systemvetare. Med vår app ”Jobba statligt” och på vår webbplats www.arbetsgivarverket.se/jobbastatligt håller du enkelt koll på de lediga statliga jobben.

PROFIL

Thomas Laurell

www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 Stockholm Tel 08-700 13 00, Fax 010 150 55 51 e-post: arbetsgivarverket@arbetsgivarverket.se

Titel: Professor på Institutionen för biomedicinsk teknik, LTH. Utbildning: Civilingenjör i Elektroteknik.

Bäst med Alme­ dalsveckan: Nät­ verksmöjigheter.

Intressen: Familj, foto, jakt, fiske, skog, sjö och hav.

Arbetsgivarverket

Produktionsteknik Väst effektiviserar industrins produktionsprocesser Forskargruppen Produktionsteknik Väst vid Högskolan Väst kännetecknas av en mycket nära samverkan mellan akademi och industri. Forskargruppen finns i Trollhättan på Produktionstekniskt Centrum, PTC, som drivs i samverkan mellan högskolan och regionens verkstadsindustri. Här bedrivs också en forskarskola som med framgång implementerar forskningsresultaten i industrin.

Blandningen av kompetens skapar starka synergieffekter, menar Thomas Laurell.

OM LTH

Kreativ ­närmiljö Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund, IKVL (prefekt: professor Bo Balde­ torp), tillhör Medicin­ ska Fakulteten vid Lunds Universitet och bedriver forskning/ utveckling och under­ visning inom flertalet medicinska ämnen.

Verksamheterna sker i en mycket kreativ fysisk närmiljö tack vare väletablerade samarbeten, kopp­ lingar och nätverk till Skånes Universi­ tetssjukhus, Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskap­ liga Fakulteten/LU. Läs mer på: www.lu.se

Genom att samarbeta kan alla göra det ­ man är absolut bäst på och samtidigt växer kunskapsbasen hela tiden i gruppen. och inte heller verifiera resultaten.

– Genom att samarbeta kan alla göra det man är absolut bäst på och samtidigt växer kunskapsbasen hela tiden i gruppen, säger Thomas.

Thomas är professor och leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla nya diagnostiska metoder baserat på användning av mikrochip. Genom att använda mikrochipen kan man göra hundra­analyser på bara en droppe blod och göra blodprovsanalyserna betydligt mer effektiva.

– Genom att analysera många

parallella prover kan vi förbättra diagnostiken och med hjälp av nanoteknik och mikroteknik kan vi också skräddarsy chip att identi­fiera specifika sjukdomar och se i vilket stadie man befinner sig i. Vi har möjlighet att till exempel spåra cancerceller bland en miljard blodceller, och på så sätt se hur långt en cancer är gången, eller om behandlingen är effektiv eller ej, säger Thomas.

ATT SAMARBETA FÖR en effektiv vård är viktigare än någonsin och en av

framtidens stora utmaningar.

– Medellivslängden ökar hela tiden och behovet av medicinsk forskning kombinerat med tek­ niska innovationer med den.

Medicintekniska produkter och lösningar skapar förutsättningar för att både diagnosticera och behandla. Det bidrar till bättre hälsa och en högre livskvalitet ­för patienten men är också viktigt ­ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, då exempelvis cancer­behandling är extremt dyrt, säger Thomas Laurell. l

V

i bedriver forskarskolan ”Simu­ lering och styrning av material­ påverkande processer, SiCoMaP”, en industriforskarskola med fokus på produktionsteknik, som sedan 2012 bedrivs med finansiering från KK-stiftelsen och industrin. I nära samverkan med ett antal till­ verkningsföretag, däribland Scania, Sandvik, Uddeholm, Secotools, och GKN Aerospace, säger Per Nylén, professor och föreståndare för forskargruppen Produktionsteknik Väst på Högskolan Väst.

Kombinerar akademiska och industriella målsättningar Genom forskarskolan utbildas internatio­ nellt konkurrenskraftiga doktorer som di­ rekt kan höja företagens konkurrens­ kraft genom en snabb implementering av forskningsresultaten. Drivkraften bakom forskarskolan är att minska produktions­ kostnader och miljömässig påverkan samt att bidra till en kvalitetshöjning. Forskar­ na är anställda på de deltagande företagen och har industrihandledare som bidrar till Läs mer på:

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

att effektivisera implementeringen av forsk­ ningsresultaten. Målsättningen är även att företagen skall få ett långsiktigt internatio­ nellt forskarnätverk.

– Industriforskarskolor är ett effektivt sätt att vidareutveckla och stärka samver­ kan med industrin och samtidigt skapa grunden för framtidens industriforskning.

Industridoktorandprogrammet är ett viktigt komplement till vår övriga verksamhet, som domineras av seniora forskare, framhåller Per Nylén.

Forskargruppen Produktionsteknik Väst bedriver även ett antal större, långsiktiga projekt, som finansieras av KK-stiftelsen, Högskolan Väst och den deltagande industrin.

Ett sådant är SUMAN, som står för Sustainable Manufacturing Processes. Projektet löper i sex år och handlar om avancerad forskning inom produktionsteknik i samverkan med strategiska partners.

– Vår styrka är en funktionell forskningsmiljö som delas med företagen. Denna nära samver­ kan är kvalitetsdrivande och särskilt prioriterat vid Högskolan Väst, avslutar Per Nylén.

www.hv.se/sv/forskning/forskningsmiljoer/produktionsteknik-vast-ptv-vital-forskningsmiljo

Forskarna Stefan Björklund och Christophe Lyphout som bedriver forskning inom termisk sprutning vid Produktionstekniskt centrum, Trollhättan.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

Med ett brett sortiment av antenner och andra mikrovågsprodukter möjliggör LEAX ­Arkivator Telecom trådlös kommunikation till kunder världen över.

– Den stora utmaningen i branschen är att skapa täckning. Konsumtionen går upp och man måste hitta nya sätt att flytta information på, säger Peter Stenquist, vd för bolaget. t e x t pat r i k l j u n g m a n f oto j u l i a s j ö b e r g

LEAX ARKIVATOR TELECOM

Strålande framtid för trådlös kommunikation PÅ LEAX ARKIVATOR Telecom i Göte-

borg jobbar man målinriktat med att utveckla och marknadsföra högkvalitativa produkter inom trådlös kommunikation för den globala telekommarknaden.

Företaget grundades 1997 av entreprenören Bengt Gustavsson tillsammans med professor Per-­ Simon Kildal och har sedan dess genomgått en del förändringar.

– I dag ingår vi i LEAX Group som har ungefär 1 200 anställda och en omsättning på 1,6 miljarder kronor, säger Peter Stenquist, vd för LEAX Arkivator Telecom.

Han förklarar att de olika LEAX-­bolagen är uppdelade i fyra affärsområden: Telecom, Eastern Europe, Western Europe samt Propeller Shaft.

– De senaste 20 åren har LEAX Group, genom förvärv och egna etableringar, vuxit med över 20 procent per år. Numera finns vi bland annat i Kina, Brasilien, Tyskland och Ungern. I Lettland och Sverige är vi etablerade sedan länge. Dessutom säljer vi till ett 40tal länder, säger Peter Stenquist.

– Vårt matarkoncept är hög­­tek­ nologisk kunskap baserad på ett patent från professor Per-Simon­ Kildal vid Chalmers tekniska högskola. Vi är ensamma i världen om att bygga mataren på det här sättet.

Produkterna utvecklas lokalt i Göteborg och tillverkas sedan i Ungern – allt för att hålla nere produktionskostnaderna.

– Tekniskt sett är prestandan på våra produkter lika bra eller bättre än våra konkurrenters. Vi är faktiskt lite mer kostnadseffektiva och fortsätter på så sätt att plocka marknadsandelar, förklarar Peter Stenquist.

– Målet är att vi ska vara en av de mest lönsamma leverantörerna av telekomutrustning i Europa och ha en tredjedel av marknaden i slutet av 2016.

LEAX Arkivator Telecom har en diger kundbas som, enligt Peter Stenquist, består av flera världs­ ledande telekomaktörer.

– Vi arbetar med majoriteten av de största nätverkstillverkarna, bland andra Ericsson, Huawei och NEC, säger han.

LEAX ARKIVATOR TELECOM har ett

brett sortiment av radioläkantenner, mikrovågsprodukter, filter, kopplare, RF-antenner och andra RF-produkter utvecklade för att möta kundens behov. Företaget tillhandahåller en komplett produktportfölj som består av allt som sitter på en radiomast men säljer i huvudsak kompletta radiolänkantenner i egen design.

– Våra antenner är konstruerade för att vara kompakta, robusta, smäckra och ha låg vikt.

Det innebär låg kostnad, kort installa­tionstid, enkel hantering och mini­mal mekanisk last på masten, förklarar Peter Stenquist.

Han får medhåll av Tomas Östling, teknisk chef för LEAX Arkivator Telecom.

kopplade till de trådlösa näten gör att det börjar bli trångt i etern och nya frekvensband måste därför öppnas upp. Både V- och E-banden är på stark frammarsch.

– Det är ett stort tillväxtom­ råde i branschen, e-bandet växer våldsamt just nu. Vi är pionjärer inom området och kunde erbjuda E-bandsprodukter redan för fem år sedan. Det är en stor framgångs­faktor att kunna öka bandbredden men det är också en stor utmaning, säger Tomas Östling och fortsätter: – En antenn för de högre frekvensbanden har hårdare krav på sig och då är det färre i världen som klarar av att tillverka dem. l

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

Kraftsamling kan göra KTH världsledande inom miljöforskning Som ett led i KTH:s ambition att bli ett ledande tekniskt universitet inom miljövetenskap grundades institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, SEED, i juli 2013. Här bedrivs lösningsinriktad forskning med fokus på styrkeområden där konkreta lösningar på samhällets hållbarhetsproblem formuleras. foto roine karlsson INSTITUTIONEN ÄR EN kraftsamling

av KTH:s miljö- och hållbarhetskompetens, en sammanslagning av tre etablerade KTH-enheter; Avdelningen för miljöstra-tegisk analys, Avdelningen för industriell ekologi samt Avdelningen för mark- och vattenteknik.

– GEMENSAMT FÖR våra 144 med-

arbetare är att de använder sig av ingenjörsmässiga metoder för att identifiera konkreta lösningar på hållbarhetsproblem, från vatten­ reningstekniker och scenarier för framtiden till system för den hållbara staden. Två framgångsfaktorer är vår långa erfarenhet av att undervisa och forska på temat hållbarhet samt att vi är duktiga på samverkan med såväl företag

PROFILER

Peter Stenquist Titel: Vd. Utbildning: Civil­ ingenjör industriell ekonomi, Chalmers.

Tomas Östling

som offentliga aktörer, säger Fredrik Gröndahl, prefekt på SEED.

mobilisering på miljö- och hållbarhetsområdet. På SEED bedrivs tvärvetenskaplig och tematisk forskning som inkluderar ingenjörer, ekonomer, ekologer och beteendevetare.

Forskning pågår utifrån vilka faktorer som avgör om ett val är hållbart, hur ett hållbart samhälle kan se ut och vad vi kan göra för att närma oss visionen om ett hållbart samhälle.

PÅ SEED UNDERSÖKS även om kemi­ kalier, livsmedel eller livsmedelsingredienser kan utvinnas ur de makroalger som finns naturligt

- Hur stärker vi samverkan?

Kvalitativ samverkan bidrar till att forskningen kommer ut i samhället. Men hur fungerar samarbetet idag? Och hur kan det stärkas för att öka bidraget till innovtion och nytta? Vi gör jämförelser med andra länder och ger goda exempel.

Medverkande Mats Benner Harriet Wallberg

OM LEAX ARKIVATOR TELECOM

Trådlös innovation LEAX Arkivator Tele­­com utvecklar, tillverkar och säljer produkter för trådlös kommunikation till ledande telekomaktö­ rer världen över. Före­ taget kännetecknas genom innovation, kvalitet, leveranspre­ cision och miljömed­ vetenhet. LEAX Arkivator Telecom är en del av LEAX Group.

Läs mer på: www.leax.com

t ek n ik s v erige | j u n i 2015

Peter Stenquist och Tomas Östling, med en av företagets antenner i förgrunden.

Vi är pionjärer inom området och kunde erbjuda E-bandsprodukter redan för ­fem år sedan.

i våra kustområden och om det kan ligga till grund för framtida biobaserad tillväxt.

INSTITUTIONEN ÄR EN del av KTH:s

Vägen till världsledande forskning och utbildning

Titel: Teknisk chef, CTO. Utbildning: Civil­ ingenjör teknisk fysik, Chalmers.

Antenn för längre distanser.

ALLT FLER APPARATER som är upp-

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN FIND1

professor Lunds universitet universitetskansler och SSF:s styrelseordförande Birgitta Bergvall-Kåreborn prorektor Luleå tekniska universitet, Monica Bellgran forskningschef LKAB, Anders Lönn (S) statssekreterare utbildningsdepartementet Betty Malmberg (M) utbildningsutskottet.

Fredrik Gröndahl är prefekt på SEED, en institution vid KTH som bland annat undersöker om kemikalier kan utvinnas ur makroalger.

– ETT VIKTIGT fokusområde är skapandet av den hållbara staden.

Långsiktigt hållbar stadsutveckling är en av våra kärnkompetenser, vi deltar i stadsutvecklingsprojekt på hemmaplan i Stockholm, men också internationellt, bland annat i Kina. Vi utvecklar också metoder som underlättar jämförelsen mellan olika hållbara alternativ, exempelvis vindkraft och solkraft. Inom temat industriell ekologi utvecklar vi bland annat smarta miljölösningar för fastigheter, utifrån ett tekniskt och beteendevetenskapligt perspektiv, säger Fredrik Gröndahl. l

De nya jobben i digitaliseringens tidevarv Digitalisering och automatisering tar bort jobb - men föder också nya, och inte bara för de som skapar de digitala plattformarna. Vilka jobb kan det handla om och vad bör Sverige göra för att underlätta framväxten av nya jobb i en digital era?

Program och medverkande hierarkierna. Erik Kruse, Arbetet bortom hierarkierna Ericsson. med.

Det här kommer vi att jobba med Fölster, Reforminstitutet och Stefan Fölster KTH. Arbetet idag. Anna Breman, Swedbank.

Seminariet avrundas av SSF:s vd Lars Hultman, Vinnovas GD Charlotte Brogren och VR:S GD Sven Stafström. Moderator är Thomas Malmer, Percipia.

I panelen Kristina Persson, framtidsminister, statsrådsberedningen Jan-Eric Sundgren, AB Volvo Moderator Willy Silberstein

TID

Onsdag den 1 juli kl 12.30 – 14.00

TID

Ons 1 juli kl 16.00 – 17.30

PLATS

M/S Sigrid, Visby hamn

PLATS

Almedalen, Wisby Kongresshall, lokal Lojsta 2

OM SEED

Institution vid KTH SEED är institution vid KTH, som bedri­ ver forskning och undervisning inom miljö- och hållbarhet.

Inom SEED samar­ betar ingenjörer, na­ turvetare, ekonomer och beteendevetare för att tillsammans formulera gränsöver­ skridande forskning.

Läs mer på: www.seed.abe. kth.se Kontakt: Prefekt Fredrik Gröndahl, fgro@kth.se

Sök nu - flera utlysningar öppna Nu utlyser vi bidrag för Industridoktorand och Strategisk mobilitet. Båda programmen syftar till att uppmuntra rörlighet mellan olika sektorer, som från akademi till industri/klinik eller tvärtom.

300 miljoner till Smarta system Fokus för den här utlysningen är på cyberfysiska system, integrerade system, system-av-system, automation, autonoma system och artificiell intelligens.

300 miljoner till Materialsyntes För metodutveckling av t. ex 3D-printing, sintring, våtkemi, kompositer, glas, cement, gjutning, sintring, förångning och kristalltillväxt.

240 miljoner till Framtidens forskningsledare För unga duktiga forskare som kan få 12 miljoner för ett femårigt forskningsprojekt.

Läs mer på vår hemsida, www.stratresearch.se eller kontakta Joakim Amorim, SSF, tel 08-505 816 65.

www.stratresearch.se

Foto: Christiaan Dirksen

Hur bemannar vi framtidens hälso– och sjukvård?

Kompetensförsörjningen är en av sjukvårdens största utmaningar. Att rätt person gör rätt sak är avgörande för en högkvalitativ och effektiv sjukvård där personalens kompetens tas tillvara. Det behövs en nationell kraftsamling. Hur kan vi tillsammans skapa förutsättningar för en bättre kompetensmix? Region Skåne försöker hitta några av svaren på en serie seminarier under Almedalsveckan 2015.

Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov?

Prognoser i den officiella statistiken visar att det nationellt finns risk för en tilltagande brist på sjuksköterskor.

Samarrangemang med Statistiska Centralbyrån (SCB).

Med Anders Axelsson, analytiker på Region Skåne och Oskar Nilsson, utredare på SCB. ¾ Måndagen den 29 juni, kl 11:00-12:00 på Best Western Strand Hotel, Strandgatan 34, Visby Gör rätt person rätt sak i vården?

Hur kan landstingen samverka bättre, och vad kan regeringen göra? Samarrangemang med Västra Götalandsregionen.

Med bland andra Anna-Lena Hogerud (S), hälso– och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Skåne och Jonas Andersson (FP), hälso– och sjukvårdsstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen. ¾ Onsdagen den 1 juli, kl 13:30-14:30, Öresundshuset, Hästgatan 1, Visby 100-tals utländska läkare är arbetslösa i läkarbristens Sverige – hur får vi dem i jobb?

Om hur vi med ett effektivare system kan ta tillvara denna outnyttjade resurs och förse sjukvården med fler välutbildade läkare. Samarrangemang med Göteborgs universitet, Västsvenska Arenan.

Med bland andra Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen, Eva Karklins, handläggare på Arbetsförmedlingen etablering och Märta Stenevi (MP), regionråd i Region Skåne. ¾ Torsdagen den 2 juli, kl 09:00-10:00, Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal E31, Visby www.skane.se/almedalen