4 minute read
Chefstriomodellen – så fungerar den
CHEFSTRION – modellen som gör det lättare för alla ledare i kåren
I samband med organisationsuppdateringen för några år sedan lanserades en triomodell för chefskapet i kårerna. Det hade nämligen visat sig att kårchefen i många kårer var väldigt ensam i sitt uppdrag och drog ett stort lass, ibland alldeles för stort. För att råda bot på det här utvecklades ett förslag till en ny modell för hur kårerna kan organisera sin ledning så att man sprider ut uppgifterna och förbättrar samarbetet i ledarkåren genom att dela på arbetet.
Advertisement
I stället för en allsmäktig och stundvis överbelastad kårchef föreslogs en triomodell för kårerna: kårchefen får hjälp av en programchef
och en uppdragschef. De bildar en chefstrio som tillsammans ser till att allt blir gjort och att verksamheten fungerar bra och utvecklas utan att någon kör slut på sig.
”Arbetet är bättre fördelat, alla känner att de orkar med sina scoutuppdrag och det blir inte oöverkomligt svårt att ta över ett uppdrag.”
ROBERT HOLMBERG, KÅRKASSÖR, F.D. PROGRAMCHEF I SJÖSCOUTORGANISATION FRIBYTARNA
Så vad är hela grejen med chefstrion? Kårchefen får fortsättningsvis koncentrera sig på att leda föreningen: det administrativa, ekonomin, samarbeten med intresseorganisationer och understödsföreningar m.fl, kommunikation och kårens utveckling. Kårchefen är föreningens ordförande med allt vad det innebär. Programchefen koncentrerar sig på åldersgrupperna och programverksamheten, så att det erbjuds bra innehåll på veckomötena och andra evenemang och på att det finns ledare till alla grupper mm. Uppdragschefen fokuserar på ledarvård och rekreation, hur man lockar med och introducerar ledare och uppmuntrar ledarna till att söka sig till utbildningar.
En av styrkorna med triomodellen är att de tre chefsrollerna i grund och botten är ganska olika till sin natur. Kårchefsrollen är oftast ganska lik ordförandeposter i många andra föreningar och som kårchef får man öva på ledarskap, kommunikation, verksamhetsplanering och en massa andra viktiga färdigheter. Programchefsposten handlar snarare om kärnan i scoutverksamheten, nämligen scoutprogrammet och att våra barn och unga trivs och har en meningsfull och rolig hobby. Som programchef behöver man inte ha full koll på ”pappersscouting” eller föreningsadministration, utan det viktiga är att man förstår sig på scoutprogrammet och hur man får lyckade evenemang och möten. Till sist har vi uppdragschefsposten, där det är de enskilda ledarna som står i fokus. Som uppdragschef fungerar man lite som en HR-chef i kåren och det är ett uppdrag där man får utmana sina ledarkompisar att hitta rätt uppdrag, att stöda och hjälpa dem då motivationen tryter och förstås att tacka och jobba för en god stämning i kåren. Lyhördhet, människokännedom och ett coachande handlag är definitivt egenskaper som man får utveckla som uppdragschef! Olika typer av chefskap Chefstriomodellen ger alltså möjlighet att specialisera sig på den typ av chefskap som man är bäst på och tycker om. Då uppdragen är bättre avgränsade blir det roligare att vara med; samma person behöver inte ha koll på och hinna med allt. Det är egentligen en orimlig tanke att en enda person skulle gilla och ha alla de egenskaper som behövs för att leda en kår på alla dessa plan. Även för två personer kan det vara en utmaning, men som en trio kan man få det att bli kanonbra!
Trioledarskap skiljer sig egentligen ganska mycket från parledarskap. Då en trio fattar ett beslut behövs det mer kommunikation, vilket leder till att man kan få fram fler synvinklar, vilket i sin tur oftast betyder mer genomtänkta beslut. I ett trioledarskap är det helt enkelt en lite annan dynamik, och trots att arbetet kanske går lite mindre effektivt framåt, är det ofta ganska roligt att jobba ihop.
Att dela på chefskapet föder diskussioner bland ledarna om vad man ska göra och hur. Det här sporrar till bättre kommunikation och samarbete också med andra ledare än chefstrion, ett bra utgångsläge för utveckling av kårverksamheten. En annan fördel med triomodellen är att det är en mindre risk att kårens verksamhet lider om en av cheferna plötsligt avgår eller tar en paus. Det är troligtvis också lättare att hitta en efterträdare då det inte är så stora skor att fylla.
I riktigt små kårer kan det förstås vara omöjligt eller svårt att ha tre chefer - och det är helt okej. Men redan om kåren har ca 10 ledare börjar det vara ändamålsenligt att ha en chefstrio.
Om ni i er kår funderar på att ta triomodellen i bruk men inte riktigt vet hur, så får ni väldigt gärna höra av er till kårstödsgruppen (fissc_karstod@kuksa.partio.fi) eller kårstödskoordinatorn (andrea.hynynen@scout.fi). Prata med andra kårer som redan har börjat med chefstrion. Vi i kårstödsgruppen har nästan enbart hört lovord och positiv feedback från de kårer som har gått in för chefstriomodellen. ”Helt konkret så märkte vi att det lätt kunde bli så att vissa uppgifter eller saker kunde glömmas bort för att det bara var på en persons bord att se till att det blev gjort. Nu har vi ett mera öppet samarbete inom styrelsen, tack vare trion är det lättare att komma ihåg allting. Kårkortet hjälpte oss som chefer att konkretisera uppdragsfördelningen ännu mera.”
