Den oskrivna texten – handbok i kreativt skrivande

Page 1


X

Den oskrivna texten

Handbok i kreativt skrivande

Sofie Bjarup

o

Handbok i kreativt skrivande

X o Den oskrivna texten

Sofie Bjarup

Folkuniversitetets förlag

Box 2116

220 02 Lund

Telefon: 046-14 87 20

E-post: info@folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan, första tryckningen 2024

© 2024 Sofie Bjarup och Folkuniversitetets förlag

Bilder: se bildlista s. 202

Redaktör: Henrik Killander

Grafisk form & omslag: Camilla Adolfsson

Omslagsbild skrivmaskin: Ovidiu Timplaru/vecteezy.com

Tryck: Bloms tryckeri, Lund 2024

ISBN 978-91-7434-848-4

Innehåll

Förord 7

Inledning 9

kapitel 1

Kreativitet 13

Improvisation 13

Oväntade kombinationer 14

kapitel 2

Inspiration 17

Hitta tiden 17

Om det går trögt 20

kapitel 3

Gestaltning 25

Det problematiska adverbet 28

Olika sätt att gestalta 29

Undvik dubbelbeskrivningar 30

Sammanfattningsvis 35

kapitel 4

Karaktärer 37

Var nyanserad 37

Se upp med klichéerna 38

De viktiga svagheterna 39

Den dolda backstoryn 39

Drömmar och motiv 40

Intrig – inte bara konflikter 42

Karaktärens särdrag 42

Låt läsaren tycka själv 43

Utseendet är inte allt 44

Hur ska utseendet presenteras? 45

Reaktioner 50

Konflikt – ett bra sätt att bekanta sig på 50

Sammanfattningsvis 55

kapitel 5

Miljö och tid 57

Att tänka på vid miljöbeskrivningar 57

När ska man ha en miljöbeskrivning och när ska man inte? 58

Miljö – mer än vad ögat kan se 59

Miljö och perspektiv 60

Markörer 61

Specifika och generella markörer 62

Se upp med tekniken 67

Namn som tidsmarkör 67

Genremarkörer och klassmarkörer 68

Sammanfattningsvis 75

kapitel 6

Dialog 77

Ett sätt att lära känna karaktärerna 77

Undvik monologer 77

Strunta i artigheterna 78

Gestaltning genom dialog 79

Hur vet jag vad som ska med och inte? 79

Att särskilja karaktärernas språk 80

Hur låter vi egentligen?

dialekter, sociolekter och andra språkliga variabler 81

Sociolekter 81

Ålder – en annan språkvariabel 81

Dialekter 82

Det som inte sägs – kroppsspråk och utelämnade meningar 83

Presentera fakta genom repliker – men på rätt sätt 83

Från prat till handling 85

Följ dialogen 87

Historisk dialog – om att översätta i tid och rum 87

Hur skriver man dialog, rent tekniskt? 88

Sammanfattningsvis 93

kapitel 7

Berättarperspektiv och berättarröst 95

Berättarröst 95

Berättarperspektiv 96

Tempus spelar också roll 96

Tänk på tempuset 100

Undvik att blanda 109

Sammanfattning 113

kapitel 8

Kritik och respons 115

Att ge och ta respons 115

Rätt respons vid rätt tillfälle 116

Lyssna 117

Motivera dina åsikter 117

kapitel 9

Fria inspirationsövningar 119

Sagor 119

Att ta utgångspunkt i andras skrivande 133

kapitel 10

Genreblandning 145

Genremarkörer 147

Kåseri 147

Skräck 148

Science Fiction 149

Feelgood 149

Deckare 150

Poesi 151

Diskbänksrealism 152

Fantasy 153

Skräckkåseri 154

Blandningen Sci-Fi + feelgood 164

Blandningen Deckare + poesi 170

Diskbänksrealism + Fantasy 183

Sammanfattning 195

Ordlista 196

Kursdeltagare 199

Bildlista 202

Förord

Intresset för kreativt skrivande har ökat under många år och tycks nu vara större än någonsin. Det anordnas mängder av kurser på universitet och studieförbund. Detta är väldigt glädjande! Själva fenomenet, att icke-författare och/eller blivande författare skriver utan att ännu vara publicerade hos förlag, diskuteras flitigt i olika media.

Denna handbok vill uppmuntra många fler att göra slag i saken och förverkliga sina skrivardrömmar. Det gäller både den som redan har alster i skrivbordslådan och den som ännu inte kommit igång, oavsett om man siktar på att bli publicerad eller om man skriver för sin egen skull.

Kreativt skrivande är i grunden ett hantverk som kräver tålamod, arbetsvilja och disciplin. Det är till stor hjälp att lära sig behärska en uppsättning berättartekniska begrepp och verktyg. Det är också viktigt att kunna lära sig tillsammans med andra som skriver, och att prestigelöst diskutera sina alster och få nya infallsvinklar och insikter. Allt för att förbättra texterna.

Sofie Bjarup, som själv är både författare och lärare i kreativt skrivande bland annat på Folkuniversitetet, har just därför valt att inkludera många av sina kursdeltagares alster i boken. På så vis kan hon med autentiska exempel både visa och kommentera hur deltagarna har arbetat med uppgifterna – och hur de hanterat verktyg såsom berättarperspektiv, olika genrer, dialog och tidsmarkörer.

Den oskrivna texten kombinerar inspiration och kreativitet med konkreta verktyg för att ta sig an hantverket. Handboken vänder sig dels till kursledare och lärare i kreativt skrivande som söker en gemensam grundbok att utgå ifrån, dels till deltagare/elever. Den är också utmärkt för den allmänintresserade som vill utforska området på egen hand. Allt för att komma igång och skriva.

Folkuniversitetets förlag

kapitel 4

Karaktärer

Historiens viktigaste byggstenar

Utan karaktärer är det svårt att skapa en historia. Du behöver någon form av aktörer för att driva händelseförloppet framåt, oavsett genre eller format. Till och med i naturlyrik, även om det då kanske inte handlar om människor. En protagonist, det vill säga en huvudkaraktär som man som läsare verkligen vill följa, är avgörande för hela historien. Denna huvudperson kan vara ond, moraliskt korrupt och ha en massa dåliga egenskaper – men om vederbörande är väl gestaltad kan vi som läsare ändå fascineras av personen ifråga. Omvänt kan vi ställa oss likgiltiga inför hur det ska gå med en ”god” karaktär, om inte vederbörande är porträtterad på ett medryckande sätt.

Om jag som läsare (även om jag inte håller med protagonisten) trots allt förstår varför denna agerar som den gör och kanske rent av kan känna igen mig i dennes känslor, hur osmickrande de än må vara – då har du som författare lyckats i ditt karaktärsbygge.

Var nyanserad

När du ska beskriva din protagonist kan det vara frestande att ge vederbörande huvudsakligen goda egenskaper. Du vill kanske att läsaren ska tycka om personen ifråga. Då är det viktigt att tänka på att vi människor inte är ofelbara. Tvärtom har vi alla såväl goda intentioner som fula ovanor och komplex – och allting i en enda röra. Därför är det viktigt att nyansera sina karaktärer. Lyckas man med detta så upplevs karaktärerna ofta som mycket mer verkliga.

kapitel 5

Miljö och tid

I det här kapitlet ska vi titta på miljön, eller scenrummet om man vill, i texten. Vad fyller den för funktion och vad bör man tänka på när man ska skriva fram den?

Den ryske författaren Tjechov skrev en gång i ett brev till sin bror ”In descriptions of Nature one must seize on small details, grouping them so that when the reader closes his eyes he gets a picture.”1

Ett av de mest effektiva sätten att dra med sig läsaren in i den fiktiva värld du skapar är just genom miljöbeskrivningar. Miljön hjälper till att förankra karaktärerna i historien så att de inte bara flyter runt i ett slags vakuum.

Att tänka på vid miljöbeskrivningar

Hur du väljer att gå till väga både kan och bör variera utifrån genre och story. Vill du exempelvis beskriva en historisk plats för en nutida läsare, så kräver det som regel mer miljöbeskrivning än om du ska redogöra för hur det ser ut på motsvarande plats idag.

En annan genre som ofta har ingående miljöbeskrivningar är fantasy. Här gäller det att du som skribent bygger upp hela den värld som händelserna ska utspela sig i – ingen läsare kan ju förväntas ha en egen uppfattning i förväg.

1 Yarmolinsky, Avrahm (1954). The Unknown Chekhov: Stories and Other Writings Hitherto Untranslated by Anton Chekhov. Noonday Press, New York. p. 14.

kapitel 6

Dialog

Ett sätt att lära känna karaktärerna

En naturlig dialog kan höja en berättelse och få oss att komma närmare karaktärerna – känna att vi är där, runt köksbordet eller på bussen eller var huvudpersonerna nu befinner sig.

Omvänt kan en dåligt skriven dialog komma att sänka en text och få läsflödet att stanna upp.

Vad bör man då tänka på för att få till en fungerande dialog?

Undvik monologer

Något av det som kan få en dialog att kännas stel och onaturlig är när en av karaktärerna börjar predika. Det vill säga när vederbörande antingen talar för högtravande, eller pratar oavbrutet och länge om ett ämne, snarare än om något som de har gemensamt med sin diskussionspartner.

Tänk på hur det är i verkligheten. Där förekommer det sällan att man slår sig ner vid middagsbordet och håller långa ihållande monologer medan övriga sitter knäpptysta (och skulle man göra det skulle det nog bli dålig stämning).

I stället är samtal fulla av ”åh” och ”öh” och oplanerade halva eller oavslutade meningar – ibland med långa sidospår som aldrig hittar tillbaka. Skulle man skriva exakt som man pratar, skulle det bli väldigt jobbigt att läsa. Om du någonsin har hört en transkriberad text uppläst så vet du hur illa det kan låta.

Utmaningen blir alltså att hitta ett mellanting: där folk pratar mer avslappnat än i skrift, och där osäkerhet kan markeras med

kapitel 7

Berättarperspektiv och berättarröst

Berättarperspektiv och berättarröst är två begrepp som är helt avgörande för hur vi upplever en text. Vad är egentligen skillnaden mellan dem?

Enkelt sett kan man säga att:

Berättarperspektiv är vem som berättar historien

Berättarröst är hur berättaren berättar historien

För att kunna reda ut begreppen är det ett par termer som vi först måste få på plats:

Protagonist – den eller de karaktärer som vi som läsare känner mest för, egentligen huvudpersonen/huvudpersonerna.

De vars väl och ve verkligen intresserar oss.

Fokalisator – den genom vars perspektiv historien berättas.

En berättelse kan ha flera olika fokalisatorer.

Berättarröst

Berättarrösten bestäms av fokalisatorn. Inte genom hur vederbörande för en dialog, utan hur denna person upplever världen.

Vilket ordförråd används för att beskriva det som händer runt omkring?

Tänk exempelvis att du ska skriva en text om en liten kille på lågstadiet som ensam ska åka skolbuss. Ombord på bussen sitter redan en massa äldre barn som han är lite rädd för. Om historien ska fokaliseras genom pojken är det alltså han, inte du som författare, som ska berätta hur det känns. I så fall bör du till exempel inte använda dig av ett språk som innebär en massa vuxenreferenser.

Sammanfattning

o

• Gestaltning handlar om att ”visa” i stället för att berätta. Du kan gestalta på många olika sätt: tankar, dialog, agerande, sinnesförnimmelser, karaktärsegenheter. Undvik att både berätta och gestalta samma sak.

• Karaktärer blir mer intressanta om de har både goda och dåliga sidor. Se till att du som författare vet mer om dina karaktärer än det du redogör för i texten. Ge dem exempelvis en backstory och något ingen annan känner till.

• Miljöbeskrivningar ger både karaktärerna en egen kontext och bidrar till att läsaren dras in i textens verklighet. För att göra en text så levande som möjligt är det bra att försöka använda sig av alla olika sinnesintryck.

• Markörer är symboler ofta baserade på trender och strömningar. Genom att använda dig av sådana kan du, utan att skriva läsaren det på näsan, få fram vilken plats eller tid berättelsen utspelar sig i, eller vilka samhällspositioner karaktärerna har.

• Dialog är ett bra sätt att gestalta karaktärernas personligheter. Dialekter och sociolekter är sådant som kan ge dem egna röster. Utnyttja kroppsspråket! Låt karaktärernas rörelser säga något. Stryk artigheter och andra obetydliga fraser och undvik att ge direkt läsarinformation via dialog.

• Berättarperspektiv handlar om vem som berättar historien. Berättarrösten om hur berättaren berättar historien. Även om du kan byta mellan olika berättarperspektiv, så var konsekvent. Skriver du i jag­form kan du exempelvis inte veta vad de andra karaktärerna i scenen tänker.

Bildlista

Wikimedia Commons /Mario RM from Madrid, Spain/cc by 2.0 12

Pixabay/Arek Socha 16

Depositphotos/accent­p.mail.ru 24

Pixabay/moritz320 36

Pixabay/StockSnap 56

Pixabay 76

Mostphotos/Micke Holmberg 94

Pixabay/Adrian 114

Pixabay/MabelAmber 144

Pixabay 194

Privat (kursdeltagare) 198

X

Den oskrivna texten

Handbok i kreativt skrivande

Har du redan hemliga alster i skrivbordslådan?

Eller vill du gärna, men har ännu inte lyckats komma igång med ditt eget skrivande?

Kreativt skrivande är i hög grad ett hantverk som kräver tålamod och disciplin. Berättar tekniska begrepp och verktyg är till stor hjälp, liksom att kunna ge och ta feedback från andra.

Ett bärande element i denna bok är olika deltagares autentiska texter, sprungna ur övningar som författaren genomfört på sina kurser. Dessa visar med all önskvärd tydlighet – kan de så kan du!

Den oskrivna texten vänder sig till kursledare och deltagare i kreativt skrivande, som grundbok att utgå ifrån. Boken är också utmärkt för den som vill komma igång och skriva på egen hand.

Sofie Bjarup har länge jobbat som lärare i kreativt skrivande på Folkuniversitetet, på såväl nybörjarsom fortsättningskurser. Hon är själv författare till historiska romaner och moderna spänningsromaner.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.