Läsa D 1–3 by Folkuniversitetets förlag

LÄSA

Läsförståelseutveckling för sfi

Relationer och familjeliv

Kropp och själ

3 Helena Bogren & Susanne Södergren

Studier och arbete

LÄSA

Läsförståelseutveckling för sfi

Kurs D Kapitel 1–3 1. Relationer och familjeliv 2. Kropp och själ 3. Studier och arbete

Helena Bogren Susanne Södergren

Folkuniversitetets förlag Skomakaregatan 8 223 50 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovs rätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonusavtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan, första tryckningen © 2021 Författarna och Folkuniversitetets förlag Bilder: se sid. 164 Grafisk form: Dan Abelin Layout & omslag: Camilla Adolfsson Omslagsbilder: Pixabay/Susanne Pälmer (kap. 1), Pixabay/Shahariar Lenin (kap. 2), Pxhere/publicdomain/zero/1.0 (kap. 3), Viktoriia Khorzhevska/depositphotos.com (rygg), appleuzr/iStock.com (illustration) Läsa D 1–3 (pdf, skollicens): ISBN 978-91-7434-785-2 Läsa D 4–6 (pdf, skollicens): ISBN 978-91-7434-786-9

Innehåll Till eleven 4 Kapitel 1. Relationer och familjeliv 7

Kapitel 2. Kropp och själ 60

En tidningsartikel 8

Innehåll

Hitta ledtrådar Hjärnstorma Läs artikeln om Arne och Ulla Ta reda på vad orden betyder Ta reda på vad uttrycken betyder Gör en egen ordlista Välj ut rätt påståenden Lev dig in i ämnet Fundera Sammanfatta texten

Webbinlägg 20 Första mötet

Kontaktannonser 22 Hitta kärleken

Meddelanden 24 Vad vill personerna?

Fakta 26 Barnrättsorganisationer

Citat 34 Hur ska en bra förälder vara?

Webbinlägg 36 Föräldrarollen

Ett diagram 40 Barn och mobiltelefoner

Meddelanden 42 Förslag på bröllopspresent

Ett diagram 44 Majblomman

Ett diagram 46 Leva ensam och leva ihop

Fakta 48 Födelsetal

Ett reportage 50 En 100-åring och fem generationer

Ett reportage 53 Vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn

Ett utdrag ur en tidning 56 Relationer

En kalender 58 Datum att fira och uppmärksamma

Kapitel 3. Studier och arbete 110 Innehåll

Bildlista 164

Läsa D • 1–3

Till eleven LÄSA D – läsförståelseutveckling för sfi hjälper dig att utveckla din läsförståelse. Den första texten i varje kapitel är en tidningsartikel och till den finns det flera uppgifter. Du får använda olika lässtrategier före, under och efter läsningen. Det innebär att du arbetar med texten på olika sätt.

Dra nytta av ledtrådar En bild och en rubrik är ledtrådar som hjälper dig att förstå vad en text handlar om. Börja med att titta på bilden och läsa rubriken innan du läser artikeln. Då får du ledtrådar om textens innehåll.

Hjärnstorma En tidningsartikel inleds med en ingress. När du har läst ingressen stan nar du upp en stund. Samtala med en kamrat kring de fem frågorna. Frågorna tar upp några av de begrepp som finns i ingressen och lite om textämnet. När man hjärnstormar är det tillåtet att gissa vad vissa ord i ingressen betyder och att associera kring textens ämne. Den här aktivi teten förbereder dig mentalt för läsningen och textens ämne.

Skaffa dig en överblick Du får en överblick över innehållet i tidningsartikeln om du redan första gången läser texten från början till slut. Under läsningen kan du stryka under de ord och uttryck som är nya för dig. Men du behöver inte stanna upp och ta reda på betydelsen direkt. Om du fortsätter att läsa börjar du kanske ana vad vissa ord och uttryck betyder, samtidigt som du behåller flytet i din läsning. Forma gärna läpparna efter orden i texten när du läser, eller läs med låg röst. Du kan också lägga en linjal eller ett papper under textraden, eller föra pennan i textriktningen. Då kan du lättare fokusera på att komma framåt i texten. När du läser en text från början till slut får du en övergri pande uppfattning om vad texten handlar om. Andra och tredje gången du läser texten kan du stanna upp och fundera mer över innehåll och detaljer, samt översätta nya ord och uttryck.

Ta reda på vad ord och uttryck betyder Om du tar reda på vad nya ord och uttryck betyder och hur de används förstår du mer av texten. I en av uppgifterna får du prova att bilda ord av 4

Läsa D • 1–3

substantiv, verb eller adjektiv ur tidningsartikeln, samt översätta de olika formerna till ditt språk. När du kan använda flera former av ett ord blir ditt ordförråd rikare. I en annan uppgift får du diskutera innebörden i några meningar som kommer från tidningsartikeln. Meningarna innehåller idiomatiska uttryck och fasta fraser. Många av dem är bildspråk. Du kan använda lexikon, men det är också bra om du försöker komma fram till uttryckets betydelse på ett annat sätt. Om du läser hela meningen en gång till kan ske du förstår uttrycket ändå. Du kan även gå tillbaka till tidningsarti keln och läsa om hela det stycke som meningen är hämtad ifrån. Då ser du frasen eller uttrycket i ett större sammanhang.

Gör en egen ordlista I en uppgift gör du en egen ordlista med de ord och uttryck i artikeln som är nya för just dig. Du skriver också egna meningar med de nya orden. Då blir det lättare att komma ihåg begreppen och själv börja använda dem. Det hjälper dig att senare förstå andra texter med lik nande innehåll.

Läs på olika sätt Det är bra att kunna anpassa sin lästeknik till typen av text. Några läs uppgifter i LÄSA D består av diagram, tabeller eller annan kortfattad information. När du ska hitta uppgifter som antal, procent, kontakt person, telefonnummer eller mejladress behöver du inte läsa allt. Då räcker det med att sökläsa för att hitta rätt svar. När du svarar på frågor till längre texter behöver du ofta läsa texten flera gånger. Det kallas djupläsning. I en uppgift till tidningsartikeln ska du välja ut fyra påståenden av totalt åtta, som stämmer med inne hållet i artikeln. Tycker du att fler än fyra påståenden stämmer med tex tens innehåll? Då är det bra att läsa hela eller delar av artikeln en gång till. Fundera över vilka händelser som är avslutade och vad som pågår i huvudpersonens liv nu. Fundera även över vem som har gjort vad innan du bestämmer dig för om ett påstående är rätt eller fel.

Lev dig in i ämnet I en uppgift får du en fråga som handlar om vad du själv tänker om ämnet i tidningsartikeln, t.ex. ”Vad tycker du kännetecknar en vardagshjälte?”. 5

Läsa D • 1–3

Markera sedan ett av de tre svarsalternativen. Det finns inget svar som är rätt eller fel. Det viktiga är att du kan motivera ditt svar. Då kanske du upptäcker nya detaljer i texten, som stödjer det svarsalternativ som du har markerat.

Ha en dialog med texten Tidningsartiklarna handlar om olika personer som har varit med om en förändring, tagit ett beslut eller som brinner för något. Vid sidan om varje artikel finns det frågor till dig, som du kan fundera över både under läsningen och efter läsningen. Har du liknande erfarenheter, mål och intressen? Vad vet du om det svenska samhället eller din kommun?

När du gör kopplingar till egna erfarenheter och tidigare kunska per, blir läsningen som ett samtal mellan dig och texten. Du kom mer också ihåg texten bättre. Sammanfatta I den sista uppgiften till tidningsartikeln ska du sammanfatta innehållet med hjälp av en tankekarta. Några nyckelord saknas i tankekartan. Din uppgift är att göra färdigt den genom att sätta in utvalda nyckelord på rätt plats. Sedan provar du att sammanfatta innehållet i tidningsartikeln muntligt för en kamrat, samtidigt som du har tankekartan till hjälp. Att sammanfatta har du nytta av i flera skolämnen. kkk I LÄSA D möter du även andra typer av texter och uppgifter. De hjälper dig också att utveckla din läsförståelse och att bygga ut ditt ordförråd. Dessutom ger de dig en god förberedelse inför det nationella provet. Författarna

1. Relationer och familjeliv

Läsa D • 1 Relationer och familjeliv

Kontaktannonser Hitta kärleken Här kan du läsa fem korta kontaktannonser. V Para ihop varje annons med en passande rubrik.

Skriv rubriken ovanför texten.

Välj bland följande rubriker: • Mannen med smak

• 42-årig kvinna

• Romantisk tjej på 20+

• Bonde söker fru

• Småbarnsmamma

• Ensam pappa

• Nybliven singel

• Pigg 73-åring

A ......................................................................................................................................................................................... Jag söker en man att dela livet med på ålderns höst. Själv är jag en äldre, aktiv kvinna som älskar att resa och spela golf.

B .......................................................................................................................................................................................... En passionerad kock, som gärna njuter av god mat och ett gott vin i goda vänners sällskap, söker en social kvinna att dela livets goda med.

Läsa D • 1 Relationer och familjeliv

C .......................................................................................................................................................................................... Medelålders tjej med två utflugna barn längtar efter att hitta kärleken igen. Är du mannen i mitt liv?

D .......................................................................................................................................................................................... Frånskild småbarnsfar söker sportig kvinna. Det är positivt om du har barn i förskoleåldern precis som jag. Mina intressen är cykling och kanotpaddling.

E .......................................................................................................................................................................................... Ung och lite blyg tjej söker tjej. Jag gillar både äventyr och mysiga hemmakvällar.

F .......................................................................................................................................................................................... Jag är en man i mina bästa år som har tröttnat på singellivet. Nu söker jag tvåsamhet och gemenskap. Svara gärna om du är en kvinna mellan 45 och 55. Det är ett plus om du kan tänka dig att bo på en gård och gillar djur.

Läsa D • 1 Relationer och familjeliv

Meddelanden Vad vill personerna? V Läs meddelandena och svara på frågorna.

Vad vill personen?  Beställa grejer  Bjuda hem någon  Be om hjälp  Meddela försening

Vad vill personen?  Be om ursäkt  Informera om något  Bjuda ut någon  Avboka en tid

Hej pappa! Har du lust att vara barnvakt åt Wilma och Ludde onsdag kväll? Alex måste jobba övertid och jag ska gå ut och äta med tjej gänget. Du och barnen kan vara hemma hos oss. Här har de ju alla sina grejer. /Emma

Älskling! Det är tyvärr full bokat på Basilika på lördag. Så jag har bokat bord åt oss på Bistro istället. Puss och kram

Läsa D • 1 Relationer och familjeliv

Vad vill personen?  Anmäla något  Låna något  Fråga om något  Klaga på något

D Vad vill personen?  Tacka för något  Be om hjälp  Ge tips och råd  Gratulera någon

Hallå syrran! Det var faktiskt min tur att ta bilen idag. När jag kom ut var bilen borta! Typiskt dig. /Brorsan

Jag är glad att du följde med mig till Glamour igår och jag uppskattar verkligen dina smakråd. Jag är helnöjd med valet av brudklänning! /Kram Alma

Läsa D • 1 Relationer och familjeliv

Ett diagram Leva ensam och leva ihop Det finns över 4 miljoner hushåll i Sverige. Här ser du ett dia gram som visar hur många procent av hushållen som är en personshushåll och hur många procent som består av två eller fler personer. V Svara på frågorna med hjälp av informationen i diagrammet.

Hushållsstorlek Källa: SCB (2015)

Procent % 30

0 En person

Två personer

Tre personer

Fyra personer

Fem personer

Sex personer +

Läsa D • 1 Relationer och familjeliv

A Vilken hushållsstorlek är vanligast? _________________________________________________ B Vilken hushållsstorlek är näst vanligast? _________________________________________________ C Hur många procent av hushållen består av sex personer eller fler? _________________________________________________ D Hur många procent lever ensamma? _________________________________________________ E Hur många procent av hushållen består av fler än fyra personer? _________________________________________________

Innehåll Kapitel 2. Kropp och själ En tidningsartikel 62 Hitta ledtrådar Hjärnstorma Läs artikeln om Sarah Ta reda på vad orden betyder Ta reda på vad uttrycken betyder Gör en egen ordlista Välj ut rätt påståenden Lev dig in i ämnet Fundera Sammanfatta texten

Webbinlägg 74 Må bra i kropp och själ

Intervjuer 77 Kan du tänka dig en tatuering?

Två tabeller 80 Organtransplantation

Webbkommentarer 82 Åsikter om skönhetsingrepp

En blogg 86 Nedstämdhet

En undersökning 90 Hur nöjd är du med ditt liv?

En webbsida 92 Upplevelsepresenter

Annonser 94 Upplevelser för olika typer av personer

En blogg 96 En yogaövning

Fakta 98 Dieter

Annonser 101 Gym

Ett meddelande 105 Akuten

En enkät 106 Åsikter om en vårdcentral

En kalender 108 Motionstävlingar

2. Kropp och sjĂ¤l

Läsa D • 2 Kropp och själ

En blogg En yogaövning Leone arbetar som yogainstruktör. På sin träningsblogg ger hon exempel på en övning. V Läs de olika styckena och sätt dem i rätt ordning.

Använd siffrorna 1–5.

Läsa D • 2 Kropp och själ

Det var väl inte så svårt, eller hur? Det bästa med den här övningen är att du kan göra den nästan var som helst. Du kan göra den hemma, i skolan eller på jobbet. Det enda som behövs är en stol. Lycka till med din yogaträning!

När du känner dig avslappnad är det dags att börja röra på axlarna. Fortsätt att andas genom näsan. När du andas in drar du upp axlarna mot öronen. När du andas ut låter du axlarna långsamt sjunka ner. Gör så i 3–5 minuter. Därefter rullar du axlarna växelvis bakåt och framåt. Upprepa rörelsen under några minuter.

q Den här övningen klarar alla av, oavsett om de är

Idag tänker jag bjuda på en av mina favoritövningar.

nybörjare eller vana vid att yoga. Det krävs varken utrustning eller speciella kläder.

q huvudet åt höger. Håll kvar positionen i ungefär en

Allra sist tar du tag i sitsen med vänster hand och lutar

minut. Sedan byter du och tar tag i sitsen med höger hand, samtidigt som du lutar huvudet åt vänster. Håll kvar i en minut.

Börja med att sätta dig på en stol. Sitt rak i ryggen och placera fötterna på golvet. Sänk axlarna och slut ögonen. Andas långsamt genom näsan, både när du andas in och när du andas ut. Sitt så här en stund och försök att slappna av.

Läsa D • 2 Kropp och själ

Fakta Dieter En del människor väljer att följa en diet för att må bättre eller för att gå ner i vikt. Här finns fyra informationstexter. Varje text redogör för en diet. V Fyll i de ord som saknas i varje text. Para sedan ihop varje

text med en rubrik. Skriv rubriken ovanför texten.

Välj bland följande rubriker: GI-metoden 5:2-dieten LCHF-metoden Atkinsdieten

......................................................................................................................................................................................................

Dieten innebär att man äter kolhydratfattig kost. Det var en amerikansk läkare som __________ dieten. En stor del av kosten __________ protein och fett. Man får __________ kött och fisk, men också smör, oljor och nötter. Dieten __________ fyra faser. I början __________ man bröd, potatis, ris, pasta samt söta livsmedel och drycker. Efter ett tag kan man långsamt __________ intaget av vissa kol hydrater. Fördelarna är att sötsuget __________ och att man går ner i vikt. En nackdel med dieten är att det kan vara svårt att hålla koll på intaget av kolhydrater i den fjärde fasen, så att de inte __________ rekommendationerna.

har

Välj bland följande verb: försvinner äta öka lanserade överstiger består av undviker har

Läsa D • 2 Kropp och själ

.......................................................................................................................................................................................................

Dieten innebär att man äter som vanligt fem dagar i veckan och att man äter färre kalorier de andra två dagarna. Under dessa två dagar äter man endast 500–600 kalorier per dag. Man kan antingen dela upp kalorierna i flera __________ mål under dagen eller äta ett __________ mål per dag. Det här sättet att äta kallas även för periodisk fasta eller halv fasta. Växlingarna mellan högt och __________kaloriintag gör att ämnesomsättningen förblir hög. Men om man skulle äta få kalorier varje dag skulle ämnesomsättningen sän kas. En fördel med dieten är att man inte behöver låta bli att äta sådant som man tycker är __________, eftersom inga livsmedel är ______________. Det viktiga är att man äter det goda på __________ dag. En annan fördel är att den är __________ att följa. Ytterligare en fördel är att man går ner i vikt. Nackdelen med dieten är att man riskerar att äta för mycket de dagar då man äter som vanligt. Dieten passar inte personer som har någon typ av ätstörning, eftersom deras ätbeteende kan bli __________.

förbjudna

Välj bland följande adjektiv: gott lågt större rätt små förbjudna sämre enkel

Fler dieter à

Läsa D • 2 Kropp och själ

STEG & PULS Vi erbjuder träning för olika åldrar. Nu är våra omklädningsrum renoverade och vi har köpt in nya skåp med kodlås. Dessutom har samtliga träningshallar målats om. Receptionen har flyttats till plan 2. Vi har öppet dagligen mellan 9 och 20. Nu på lördag har vi öppet hus kl. 10–16. Då har vi gratis prova-på-pass för både stora och små. Vi har förmånliga priser på både månadskort och årskort för alla som vill bli medlemmar hos oss den här dagen.

NON STOP Du är välkommen att träna hos oss dygnet runt hela veckan. Du kommer in med ditt passerkort. Receptionen är bemannad dagtid kl. 8:00–17:00.

Vi har utökat vår gruppträning. Nu erbjuder vi 50 pass i veckan mellan 6:30 och 21:00 på vardagar. Ladda ner vår app och boka dina pass! Tack till alla medlemmar som har svarat på vår enkät! Vi kommer att lotta ut fem presentkort på träningskläder bland dem som har deltagit i undersökningen.

Power fitness

Vi har öppet alla dagar mellan 7 och 21. Hos oss tränar du helt utan bindningstid. Det här är gymmet för dig som vill bygga muskler. Kom in och prova våra senaste maskiner! Koppla gärna av i vårt solarium eller hos vår massör. Om tre veckor hittar du oss i våra nya lokaler på Kungsgatan. Vi kommer att ha helt stängt vecka 46, då vi flyttar.

Citygymmet Vi är det lilla gymmet mitt i stan, för dig som vill ha personlig service. Från och med i år har vi pass med seniorspinning och gravidyoga. Vi säljer hälsosamma färdigrätter, proteinrika bars och energidrycker. Intill vår reception finns en lekhörna och vi erbjuder kostnadsfri barntillsyn (för barn från 1 år och uppåt) fram till klockan 18 på vardagar, om du meddelar oss en dag i förväg. M–L: 7:00–21:00, S: 10:00–16:00

102

Läsa D • 2 Kropp och själ

A Vilket gym ska man gå till, om man vill ha hjälp med personlig träning? _________________________________________________ B Vilket gym har rörelse för barn? _________________________________________________ C Vilket gym passar om man är småbarnsförälder och vill ta med sig barnet till gymmet när man ska träna? _________________________________________________ D Vilket gym vänder sig till dem som vill träna styrketräning? _________________________________________________ E Vilket gym säljer mat? _________________________________________________ F Vilket gym har öppet 24 timmar? _________________________________________________ G Vilket gym har frågat efter medlemmarnas åsikter om gymmet? _________________________________________________ H Vilket gym erbjuder 50 procent rabatt om man tecknar ett tvåårigt avtal? _________________________________________________

103

Innehåll Kapitel 3. Studier och arbete En tidningsartikel 112 Hitta ledtrådar Hjärnstorma Läs artikeln om Daniel Ta reda på vad orden betyder Ta reda på vad uttrycken betyder Gör en egen ordlista Välj ut rätt påståenden Lev dig in i ämnet Fundera Sammanfatta texten

Fakta 124 Sfi

En omröstning 126 Skolresa till Stockholm

Webbkommentarer 128 Åsikter om betygsålder

Anteckningar 132 Sfi-råd

Ett diplom 136 Avslutad yrkesutbildning

En blogg 138 Att gå på anställningsintervju

Fakta och diagram 140 Sysselsättning och fast jobb

Fakta 142 Arbeta deltid

En diagram 144 Vägar till jobb

Statistik 146 Efter arbetslivet

Fakta 148 Lagar om arbete

Webbinlägg 150 Viktigt på jobbet

Ett cv 154 Söka jobb

Ett diagram 156 Arbetslöshet

En tabell 158 Pendla till jobbet

Webbinlägg 160 Praktik

3. Studier och arbete

Läsa D • 3 Studier och arbete

En tidningsartikel Hitta ledtrådar a Bilder och rubriker är ledtrådar som hjälper dig att förstå vad en text handlar om redan innan du börjar läsa den.

f Själv: • Titta på bilden till artikeln på nästa sida. Vad tänker du när du ser den? • Läs sedan rubriken till artikeln. Vad tror du att artikeln handlar om?

ff I par: Samtala om vad ni tror att artikeln handlar om. Hjärnstorma a Ingressen är den första delen av en tidningsartikel. Den berättar kort om artikelns innehåll.

f Själv: Läs både ingressen och det första textstycket. ff I par: Diskutera följande frågor innan ni läser vidare i artikeln: • Vilken synonym kan ni till ordet ”komplettera”? • Vad menas med ”behörig”? • Vet ni vad uttrycket ”skola om sig” innebär? • Vad tror ni att ”syv” betyder? • Vad krävs för att få ett jobb?

112

Läsa D • 3 Studier och arbete

Läs artikeln om Daniel a V Läs igenom hela artikeln. Stryk samtidigt under de ord och

uttryck som är nya för dig.

Juristen som skolade om sig till undersköterska För några år sedan kom Daniel som flykting till Sverige. Med sig hade han en juristexamen och en framtidsplan. Planen var att jobba inom sitt yrke. Först skulle han lära sig svenska och sedan ville han komplettera med studier i svensk lag och rätt. Det skulle ta nästan fem år att bli behörig jurist i Sverige. Trots det var Daniel beredd att plugga igen, eftersom han ville ha användning av sina universitetsstudier från hemlandet. Men Daniel hade otur, för asylreglerna ändrades medan han läste kurs D på sfi. Om han inte skaffade sig ett jobb inom en snar framtid riskerade han att få avslag på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd. Vid ett besök hos en studie- och yrkesvägledare (syv) fick han rådet att skola om sig och gå en av Komvux Vilka mål har yrkesutbildningar. Om du med dina Daniel kunde försörja studier? sig själv skulle han ha större chans att få stanna. Han valde en vård- omsorgsutbildning, för att kunna arbeta som undersköterska inom äldreomsorgen.

En plan Daniel hade nyligen avslutat sina juridikstudier i hemlandet och var färdig jurist. Men kriget tvingade honom att lämna landet och han kom till Sverige som flykting. Daniel hade inte en tanke på att byta yrke. Hans plan var att lära sig svenska och sedan jobba som jurist i Sverige. Men han förstod att han behövde komplettera sin juristexamen med kurser i svensk lag och rätt. För att få veta vad han behövde läsa och hur lång tid det skulle ta skickade han iväg sina betyg för validering.

113

Läsa D • 3 Studier och arbete

Ta reda på vad orden betyder a V Här ser du några ord ur artikeln.

• Ta reda på vad orden heter på ditt modersmål. • Försök sedan göra ett substantiv eller ett verb av varje ord och skriv in det i rätt spalt. Skriv också vad det nya ordet heter på ditt modersmål. Substantiv Verb ( i presens )

kompletterar På mitt modersmål: På mitt modersmål:

försörjer sig På mitt modersmål: På mitt modersmål:

(en) utbildning På mitt modersmål: På mitt modersmål:

bedömer

På mitt modersmål: På mitt modersmål:

(en) ansträngning På mitt modersmål: På mitt modersmål:

116

Läsa D • 3 Studier och arbete

Ta reda på vad uttrycken betyder a V Här kan du läsa några meningar ur artikeln. Några uttryck

är markerade. ff I par: Diskutera vad de markerade uttrycken betyder. A De kunskaper jag hade fått under min juristutbildning ville jag inte kasta i sjön. B Jag var beredd att återvända till skolbänken. C Jag hade ingenting att förlora. D Det har varit två tuffa år och Daniel har varit nära att hoppa av utbildningen flera gånger. E Det har inte varit en dans på rosor. F Varje gång det känns jobbigt påminner jag mig om varför jag har valt att skola om mig. G Under hela utbildningen har teori varvats med praktik. H När den andra perioden inleds är man varm i kläderna. I Jag håller tummarna för att mina ansträngningar räcker.

117

Läsa D • 3 Studier och arbete

Fakta Sfi V Läs texten och svara på frågorna.

Utbildning i svenska för invandrare År 2017 deltog drygt 163 000 elever i sfi-utbildning. Könsfördelningen bland eleverna var relativt jämn. 51 procent av deltagarna var kvinnor och 49 procent var män. Åldersfördelningen såg ut på följande sätt: 56 procent var mellan 25 och 39 år, 30 procent var över 39 år och 14 procent var under 25 år. 61 procent av eleverna hade 10 års utbildning eller mer. 17 procent hade 7–9 års utbildning och 18 procent hade 0–6 års utbildning. För 4 procent av eleverna saknade man information om utbildningsbakgrund. Det vanligaste modersmålet bland eleverna var arabiska. 40 procent hade det språket som modersmål. Därefter kom tigrinja och sedan somaliska och persiska. Totalt fanns det 160 språk representerade bland eleverna. 63 procent av eleverna läste i kommunens egen regi och 32 procent läste hos en annan utbildningsanordnare. 3 procent av eleverna läste sfi-kurser på folkhögskola och 2 procent på studieförbund. Eleverna erbjöds att läsa minst 15 timmar i veckan. Mellan 2015 och 2017 hade varje elev som fick godkänt i en sfi-kurs läst i genomsnitt 501 timmar på kursen. De nationella proven på kurs B, C och D är obligatoriska i sfi-utbildningen. 2017 fick 93 % av dem som skrev nationellt prov på kurs B godkänt. På provet för kurs C fick 85 % godkänt och på provet för kurs D var siffran 86 %. Det nationella provet består av flera delprov. Det delprov som elever hade svårast att klara var provet i skriftlig produktion. Cirka 10 procent av de elever som läste sfi-kurser under 2017 läste samtidigt andra kurser inom Komvux. Källa: www.skolverket.se (2018)

124

Läsa D • 3 Studier och arbete

A I vilken ålder var de flesta som läste sfi-kurser år 2017? .

.......................................................................................................................................

B Hur många procent av eleverna hade mindre än sju års utbildning? .

.......................................................................................................................................

C Vilket språk var näst vanligast bland eleverna? .

.......................................................................................................................................

D Hur många procent av eleverna läste inte sin sfi-utbildning i kommunens regi? .

.......................................................................................................................................

E Vilket delprov i det nationella provet var den största utmaningen för eleverna? .

.......................................................................................................................................

F Hur många timmar läste eleverna i snitt, innan de fick godkänt på en kurs? .

.......................................................................................................................................

125

Läsa D • 1–3

Bilder Kapitel 1. Relationer och familjeliv Pixabay/Susanne Pälmer 7 Pixabay/Andrea Hamilton 9 Pixabay/Michelle Scott 10 Pixabay/RealAKP 15 Pixabay/Free-Photos 17 Pixabay/ErikaWittlieb 18 Depositphotos/Aleksandra Mikhailechko 20, 21 Pixabay/samara34 23 Pixabay/André Rodríguez 25 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 26 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 28 Pxhere/publicdomain/zero/1.0 30 Pixabay/Abby Haukongo 32 Pixabay/FotoRieth 35 Pixabay/11066063 39 Pixabay/7721622 41 Pixabay/OpenClipart-Vectors 42 Pixabay/tookapic 47 Pixabay/Victoria Borodinova 48 Pixabay/mentrea 51 Pixabay/smblake 55 Mostphotos/Madelen 56 Pixabay/Markus Spiske (bakgrundsbild) 57 Pixabay/monicore (hjärta) 57 Pixabay/autumnsgoddess0 58 Depositphotos/iCreative3D 59 Kapitel 2. Kropp och själ Pixabay/Shahariar Lenin 61 Pixabay/monicore 63, 64 Pixabay/LoggaWiggler 69 Pixabay/ArtCoreStudios 71 Pixabay/Gundula Vogel 72 Depositphotos/brasoveanub 74 Pixabay/Benjamin Balazs (man) 77 Pixabay/3652586 (kvinna) 77 Pixabay/Michelle Maria (kvinna) 78 Pixabay/Free-Photos (man Börje) 78 Pixabay/Vigan Hajdari (man Melker) 78 Pixabay/nancyjane (kvinna Laila) 79 Pixabay/silviarita (kvinna Gunvor) 79 Depositphotos/Alexilus 81 Depositphotos/michaeljung 82 Mostphotos/Roland Magnusson 86 Depositphotos/pressmaster 87 Pixabay/Igor Link (restaurang) 93 Pixabay/Erik Tanghe (stad) 93 Pixabay/skeeze (fallskärm) 93 Pixabay/congerdesign (choklad) 93 Pixabay/Gundula Vogel (spa) 93 Pxhere/publicdomain/CC BY-SA/2.0 (ridning) 93 Pixabay/Ashraf Chemban (arena) 93 Pixabay/LUM3N (fartyg) 93 Pixabay/Jenia Nebolsina 96 Pixabay/marijana1 99 Pxhere/ publicdomain/zero/1.0 101 Pixabay/ Steve Buissinne (hantlar och skor) 102 Pixabay/geralt (24-skylt) 102 Pixabay/lukaszdylka (man) 102 Pixabay/Jonathan Petersson (hus) 102 Pixabay/scottwebb 104

164

Pixabay/HansMartinPaul 107 Pixabay/modi74 (löpning) 108 Pixabay/John R Perry (cykling) 108 Depositphotos/iCreative3D 109 Kapitel 3. Arbete och studier Pxhere/publicdomain/zero/1.0 111 Pixabay/Awais Mugha 113 Pixabay/Gerd Altmann 119 Pixabay/StockSnap 121 Pixabay/Gerd Altmann 122 Pixabay/Free-Photos 125 Pixabay/Lourdes_NiqueGrentz 128 Pixabay/Holly Dornak 131 Pixabay/Mimzy (pennor) 133 Pixabay/Pixel_perfect (skrivbok) 133 Pixabay/Ernesto Eslava 134 Pixabay/Alexandru Strujac 135 Pixabay/Enlightening Images 136 Pixabay/Tiyo Prasetyo 138 Pixabay/Alexander Lesnitsky 142 Pixabay /Ernesto Eslava 145 Pixabay/Pexels (man) 147 Pixabay/Raffomatiko (kvinna) 147 Pixabay/Sang Hyun Cho 148 Pixabay/Free-Photos 153 Pixabay/nastya_gepp 155 Pixabay/kropekk_pl 157 Pixabay/Ylva Säfvelin 158 Pixabay/Prashant Sharma (hand) 160 Pixabay/skeeze (kockar) 160 Pixabay/skeeze (tandläkare) 161 Pixabay/skeeze (svetsare) 161 Pixabay/skeeze 163

Bildleverantörer: Depositphotos.com Mostphotos.com Pixabay.com Pxhere.com Länkar till CC-licenser: www.creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/ www.creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/ www.creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

B C D 1–3 I de två övningsböckerna LÄSA D – läsförståelseutveckling för sfi – tränar man strukturerat och effektivt för att nå målen för läsförståelse i sfi kurs D (GERS B1/B1+). Övningarna ger även metodiskt en god förberedelse inför det nationella provet. LÄSA D innehåller många typer av texter – tidningsartiklar, fakta texter, diagram, webbkommentarer, intervjuer, programblad m.m. Varje bok inleds med instruktioner och tips till eleven. Eleven använder flera återkommande lässtrategier i LÄSA D. Strategierna används före, under och efter läsningen. Språket i LÄSA D är synonymrikt och idiomatiskt så att eleven samtidigt bygger ut sitt ordförråd. LÄSA D består av sex kapitel fördelade på två böcker. Varje kapitel har ett givet tema: Läsa D 1–3 • Relationer och familjeliv • Kropp och själ • Studier och arbete

Läsa D 4–6 • Kultur och möten • Medborgare och samhälle • Klimat och miljö

LÄSA D fungerar som ett bra komplement till SKRIVA D, efter som de båda läromedlen utgår ifrån samma teman. Facit samt lärarhandledning till LÄSA D finns på www.lasabcd.se.

ISBN 9789174347852

789174

347852