Thérèse Werner
MEDICINSK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
Thérèse Werner
MEDICINSK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-avtalet, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Första upplagan © 2015 Thérèse Werner och Folkuniversitetets förlag Omslagsbild: Rainer Junker, Panther Media/IBL Grafisk form: Dan Abelin Tryck: Print Best, Tallinn 2015 ISBN 978-91-7434-687-9
Innehåll Förord 5 1. Kulturella skillnader i sjukvården 7 2. Patientsamtal / anamnes 14 3. Symptombeskrivning 20 4. Instruktioner vid undersökning 31 5. Det medicinska språket 33 6. Läkemedel 36 7. Patientjournaler 39 8. Förkortningar 53 9. Ordbildning 59 10. Övningsdel 62 11. Dialoger för anamnes 76 12. Facit till övningsdelen 103 13. Lista på vanliga medicinska benämningar 113 14. Anatomiska skisser 126 15. Vill du veta mer? 130
Förord I Sverige finns sedan länge läkare från utlandet som redan arbetar eller söker arbete inom svensk sjukvård. Dessa behöver och vill ofta fördjupa sina kunskaper i medicinsk svenska, såväl muntligt som skriftligt. Medicinsk svenska är skriven just för denna yrkesgrupp. Även kulturella skillnader inom olika länders sjukvård tas upp. Boken har tillkommit för att möta ett växande behov av ett praktiskt, yrkesinriktat hjälpmedel för den ökande grupp av utländska läkare som nu tjänstgör i Sverige. Delar av grundmaterialet har redan använts som kurslitteratur i kursen Svenska för utländska läkare på nivå B2-C1 på Europarådets nivåskala (GERS) på Folkuniversitetet i Stockholm. Grundtanken med Medicinsk svenska är att den ska kunna användas både som komplement till annan kurslitteratur och som en lättillgänglig handbok att ha med sig på arbetet. Ljudfiler med inlästa dialoger mellan läkare och patient ingår också i läromedlet. På läromedlets webbplats www.medicinsksvenska.se kan man lyssna på dessa helt gratis. Lidingö i juni 2015 Thérèse Werner
Kulturella skillnader i sjukvården För utländsk sjukvårdspersonal som ska arbeta i Sverige räcker det inte att lära sig språket och rutinerna inom svensk sjukvård. Det är också viktigt att uppmärksamma kulturella skillnader. Det förbättrar kommunikationen med de svenska kollegerna och underlättar behandlingen av patienterna. Förr var läkarna i Sverige mycket mer auktoritära än i dag. Den vita rocken ingav respekt och det doktorn sa accepterade man. Hierarkin bland personalen på sjukhuset var också mycket starkare. En svensk läkare kan uppfattas som mindre auktoritär än en läkare från till exempel Mellanöstern eller Sydeuropa. Det är inte ovanligt att den svenska läkaren frågar sin patient vad hon (enligt traditionen brukar man använda pronomenet ”hon” om patienten, på samma sätt som könsneutralt ”han” kan användas om både män och kvinnor) själv har för uppfattning om sina symptom: ”Vad tror du själv att det kan vara?” För en utländsk patient kan det kanske låta konstigt. Det är väl doktorn som ska tala om för patienten vad som är fel och inte tvärtom? I en del länder, till exempel i Mellanöstern och Sydeuropa, förväntar sig många patienter att läkaren skriver ut mediciner eller, ännu bättre, ger injektioner. Då vet man att det är en bra doktor! I Sverige behöver det inte HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
7
vara så. Här är samtalet minst lika viktigt. Säger läkaren att ”det här går över av sig självt” eller ”det här tar kroppen hand om” kommer den svenska patienten antagligen att gå lugn och nöjd därifrån och är kanske bara glad att slippa ta mediciner. I patientdatalagen (2008:355) står följande: ”De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten.” Behandling sker i samråd med patienten, och de flesta svenska patienter brukar känna sig trygga om de får vara delaktiga i beslut kring sjukdomens behandling. Att läkaren inte har en auktoritär attityd betyder inte att han inte har auktoritet. Läkaren är en yrkesman med kunskap och erfarenhet på det medicinska området och ska givetvis uppträda på ett sådant sätt att patienten får förtroende för honom/henne. Men doktorn är ingen förälder som bestämmer vad patienten ska göra. Han ger råd och anvisningar. Ibland kan det vara bra att undvika ord som ”måste” och ”ska”. Säg hellre ”du bör sluta röka” än ”du ska sluta röka”. ”Du skulle må mycket bättre om du gick ner tio kilo” låter bättre än ”du måste gå ner tio kilo”. Många utländska läkare reagerar över att svenska läkare kan sitta och titta i FASS framför patienten när de ska skriva ut en medicin. Det är helt otänkbart i vissa länder. Doktorn får inte visa att han inte vet allting om mediciner. Då förlorar patienten förtroendet och går till en annan läkare. Så är det inte i Sverige. Den svenska patienten uppfattar det i allmänhet inte som osäkerhet, utan snarare som noggrannhet, om läkaren öppet läser om mediciner och 8
MEDICINSK SVENSKA
doseringar. Patienten inser att doktorn inte kan vara en allvetare. Det är heller inte fel att som läkare ta fram medi cinsk litteratur och läsa tillsammans med patienten. Det samma gäller om du är osäker på några svenska ord och uttryck. Det är inte konstigt att ha en ordbok på skrivbordet och direkt säga till exempel ”som du hör är svenska inte mitt modersmål, men jag hoppas att vi ska förstå varandra utan problem.” Det är bättre att vara ärlig och fråga om du inte förstår ett ord som patienten säger, i stället för att låtsas. På så sätt får patienten bättre förtroende för dig och många missförstånd kan undvikas. Arbetsplatskultur Det är givetvis inte bara i samband med patientkontakter som en utländsk läkare blir medveten om kulturskillnader, utan även i umgänget med kolleger och övriga medarbetare på arbetsplatsen. I jämförelse med många länder finns det inte så stor hierarki på en svensk arbetsplats. Att alla dessutom säger du till varandra bidrar säkert också till att man uppfattar att det råder en demokratisk anda på arbetsplatsen. Att hälsa på alla på arbetsplatsen, oavsett yrkeskategori, är uppskattat. På en svensk arbetsplats kan det vara många möten, och långa möten. När man ska informera om något eller fatta ett beslut är det vanligt att kalla till ett möte och det kan dra ut på tiden. Det förekommer ofta att de anställda delas in i små arbetsgrupper som ska göra en utredning och ansvara för ett visst område. Den stereotypiska bilden av svenskarna är att de är konflikträdda och helst undviker att argumentera med HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
9
Patientsamtal / anamnes Syftet med patientsamtalet är att ta reda på vilken sjukdom patienten lider av och om den kräver någon behandling. De upplysningar man får genom patientens egen berättelse är ofta till större hjälp än prover och undersökningar när det gäller att ställa diagnos. Man kan alltså säga att språket är ett av läkarens viktigaste instrument. För att patientsamtalet ska ge ett gott resultat måste patienten ha förtroende för sin läkare. Det är därför viktigt att patienten redan från början känner att hon blir bemött på ett vänligt och korrekt sätt. Börja med att hälsa och presentera dig. I Sverige är det vanligt att läkaren handhälsar på sin patient. Tänk på att handslaget ska vara fast och ha ögonkontakt med patienten. Be patienten att sitta ner och inled samtalet. Behöver du sitta bortvänd från patienten, till exempel vid datorn, är det artigt att påpeka detta genom att till exempel säga ”förlåt att jag vänder ryggen till, men jag måste göra lite anteckningar på datorn”. Ett patientsamtal kan vara uppbyggt enligt följande modell:
14
MEDICINSK SVENSKA
INLEDNING, ÖPPEN FRÅGA
Hur kan jag hjälpa dig? Vad kan jag göra för dig? Preciserande frågor
Du vill ha en närmare beskrivning av sjukdomens debut. När började symptomen?
Exakt lokalisation. Var sitter smärtan? Strålar den ut någonstans?
Smärtans karaktär. Hur känns smärtan?
Duration. Hur länge varar smärtan? Hur länge har den varat?
Provocerande faktorer. Är det något som förvärrar symptomen? Speciella rörelser? Kroppsläge? Matintag?
Lindrande faktorer. Är det något som lindrar besvären? Har patienten behandlat sig själv med god effekt? FLER Exempel på Preciserande frågor
Hur länge har du haft det här? När började dina besvär? Var gör det ont? Kan du peka? Hur känns värken?
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
15
Symptombeskrivning Ont, smärta, värk Ont används endast vid verben har, gör, får och det böjs inte. Man säger alltså inte ”ontet”. Värk eller smärta kan användas i stället för ont vid övriga verb, till exempel sitter, känner, finns och så vidare. Var sitter värken? Hur känns smärtan? Värk används i de sammansatta orden huvudvärk, tandvärk och ledvärk. Smärta används i till exempel ordet buksmärta. Men patienten säger kanske magont. Man talar också om halsont och ryggont. Huvudvärk Huvudvärk brukar indelas i spänningshuvudvärk, huvudvärk av migräntyp och symptomatisk huvudvärk (som då är symptom på någon annan åkomma). 1. Huvudvärken beskrivs som molande, sprängande, blixtrande, gnistrande, dunkande, pulserande. 2. Huvudvärken känns som ett band runt huvudet, som en mössa på huvudet. 3. Den sitter i hela huvudet. 4. Den känns mest i pannan. 5. Den sitter i ena sidan av huvudet. 6. Det gör ont över/omkring ögat, ögonen. 20
MEDICINSK SVENSKA
7. Det flimrar framför ögonen när huvudvärken börjar. 8. Den är förenad med yrsel. 9. Pat känner illamående/mår illa i samband med huvudvärken. 10. Pat har kräkts/haft kräkningar i samband med huvudvärken. 11. Huvudvärken försvinner när pat tar en värktablett. 12. Pat har märkt att hon ofta får huvudvärk när hon har stressat. 13. Huvudvärken kan utlösas av skarpt ljus, starka dofter, vissa födoämnen, till exempel ost, rödvin eller choklad. 14. Pat är ljuskänslig (fotofobi). 15. Huvudvärken blir bättre om pat får ligga i ett mörkt rum. 16. Pat får huvudvärk i samband med menstruationer.
Öron-näsa-hals (ÖNH) 1. Det susar/brusar i öronen. 2. Det ringer i öronen. 3. Det slår lock för öronen. 4. Pat hör dåligt/har nedsatt hörsel på ena örat/på bägge öronen. 5. Det kliar i öronen. Pat har klåda i öronen. 6. Pat har mycket vax i öronen. 7. Pat har vaxpropp. 8. Det blöder ur örat. 9. Det rinner ur örat/det kommer en flytning från örat. 10. Trumhinnan har brustit/spruckit. 11. Pat är döv/hörselskadad. 12. Pat har snuva. Pat är snuvig. 13. Snuvan är tjock och gulgrön. HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
21
Exempel på frågor vid upprättande av anamnes Hereditet Lever dina föräldrar? Hur gamla blev de? Vad dog de av? Har du syskon? Hur många? Vilket nummer är du i ordningen? Är dina syskon friska? Har någon i släkten haft diabetes, hjärtbesvär eller dylikt? Socialt (Yrke, familj, bostad.) Vad arbetar du med? Lever du i ett stadigt förhållande? Har du barn? Är de friska? Hur bor du (lägenhet, villa, radhus)? Finns det trappor/hiss? ADL (aktiviteter i dagliga livet) Klarar du städning/matlagning/inköp själv? Kan du klä på/av dig själv? Klarar du av att duscha/ta ett bad utan hjälp? Har du hemhjälp? Tobak, alkohol, droger Röker du? Hur länge har du rökt? 44
MEDICINSK SVENSKA
Förkortningar I patientjournaler och andra medicinska texter används ofta förkortningar. Om det är första gången en förkortning används i en text är det bättre att skriva ut den helt och därefter använda förkortningen, för att det inte ska bli några missförstånd. Hitta inte på egna förkortningar utan använd dem som du vet är vedertagna inom sjukvården. I allmänhet sätter läkare inte ut punkt efter förkortningar, men ibland kan det behövas när man behöver markera att det är en förkortning och inte ett helt ord. Här kommer några exempel på vanliga förkortningar i det medicinska språket. Observera användningen av små och stora bokstäver! ADI ADL
accepterade dagliga intaget aktiviteter i dagliga livet. (av- och påklädning, hygien, städning, inköp och så vidare) AL avdelningsläkare amp ampull ANT alkohol, narkotika, tobak app appendicit APC-virus adenovirus aq vatten HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
53
Övningsdel Fyll i de ordklasser som saknas substantiv adjektiv verb 1. ___________
röd
___________
2. ___________
blek
___________
3. operation
___________
___________
4. ___________
___________
svullna
5. ___________
kliande
___________
___________
___________
7. ___________
varig
___________
8. ___________
___________
stelna
9.
___________
___________
6. blod
62
smitta
MEDICINSK SVENSKA
10. ___________
öm
___________
11. ___________
___________
halta
12. ___________
svettig
___________
Bilda sammansatta ord 1. Sal där man opererar __________________________ 2. Klinik för kvinnor _____________________________ 3. Utbildning för barnmorskor _____________________ 4. Sjukdomar i hjärtat ___________________________ 5. Katarr i magen _______________________________ 6. Inflammation i bindhinnan ______________________ 7. Rock för läkare _______________________________ 8. Inflammation i gallblåsan _______________________ 9. Patient med gulsot ____________________________ 10. Legitimation för sjuksköterskor __________________
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
63
Dialog 3 – Kristin Molander – Hej! Rolf Strandberg. – Kristin Molander. – Jaha, jag ser här i mina papper att det är nästan ett år sen, som man upptäckte att du har diabetes, typ 2. Hur står det till med dig nu? – Jo tack, det är ganska bra. Jag lever ju mycket sundare nu, sen jag var hos distriktssköterskan och fick lite råd om kost och motion och så där … – Bra … det har alltså inte varit några problem att följa dem, tycker du? – Nejdå, jag promenerar oftast en och en halv timme varje dag. Min son och hans familj har skaffat en schäfer, och jag är dagmatte åt henne. – Utmärkt! Kan du berätta lite om dina matvanor? Hur många mål om dagen äter du? – Jag äter tre gånger om dagen, frukost, lunch och middag och så något litet mellanmål, ofta frukt. Jag har minskat portionerna och försöker äta mer frukt och grönsaker än tidigare. – Tycker du att du har märkt någon förändring sen du la om kostvanorna? – O, ja. Jag mår mycket bättre nu och är inte alls lika trött. Promenaderna hjälper också, tror jag. Tyvärr har jag inte lyckats sluta röka helt och hållet, men jag röker mycket mindre nu. Högst ett par cigaretter om dagen. Förr rökte jag ett paket om dan. – Ja, ja, då är du på rätt väg i alla fall. Hur länge har du rökt?
90
MEDICINSK SVENSKA
– Oj, det minns jag knappt. Jag började väl i 20-årsåldern. – Hur är det med alkohol? Dricker du det någon gång? – Ja, lite grann dricker jag. Men jag har dragit ner på det också, sen jag fick diabetes. – Har man gjort någon ögonundersökning på dig nyligen? – Ja, jag var på ögonmottagningen och där gjorde de en ögonbottenfotografering. – När var det? – Det var för ett år sen, när jag fick min diabetesdiagnos. – Ok. Nu skulle jag behöva ställa lite frågor om din bakgrund och liknande, om det går bra. – Javisst, var så god. – Är du gift? – Ja, det är jag. – Och din make är frisk? – Ja, det är han. – Du nämnde att du har en son. Har du fler barn? – Jag har en son till som bor i USA. – Och du har barnbarn också, sa du. – Ja, min äldste son som bor i närheten av mig har tre flickor. – Jaha. Hur bor du? – Vi bor i radhus med en liten täppa. – Jaha.Vad arbetade du med innan du blev pensionerad? – Jag hade dagbarn. Jag arbetar lite fortfarande, då och då, med att passa barn. – Dina föräldrar … lever de, eller?
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
91
Anamnes 3 – Kristin Molander Läk Rolf Strandberg Pat Kristin Molander 411102 Kontaktorsak: uppföljning diabetes. Her Fader lever, 94 år. Bor på äldreboende. Moder dog i lunginflammation vid 84 års ålder. Hade typ 1 diabetes. En äldre syster har högt blodtryck. En morbror hade typ 2 diabetes. Soc Arbetade tidigare som dagmamma. Hjälper fortfarande till med barnpassning ibland. Gift. Make frisk. Två söner. En bor i USA. Tre barnbarn. Bostad: radhus med liten tomt. Rökare sedan 20-årsåldern. Rökte tidigare ett pkt/dag. Röker nu bara ca två cig/dag. Alkohol: ”lite grann,” har minskat på konsumtionen sedan hon fick diabetes. Matvanor: äter tre mål om dagen samt litet mellanmål, ofta frukt. Uppger att hon har fått sundare matvanor sedan hon fick dg diab. Har minskat portionerna och äter mer frukt o grönsaker. Motion: promenerar med hund ca 1,5 tim/dag.
94
MEDICINSK SVENSKA
Lista på vanliga medicinska benämningar På de följande sidorna listas några vanliga benämningar på latin, medicinarlatin, allmänspråk och engelska. Latinska och grekiska ord med ch stavas med k på svenska, utom i kombinationen sch. Th blir oftast t i försvenskad form.
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
113
MEDICINARspråk ALLMÄNSPRÅK
ENGELSKA
Barnsjukdomar Pertussis pertussis kikhosta whooping cough Varicellae varicellae vattkoppor chickenpox Parotitis parotit påssjuka mumps Rubella rubella röda hund German measles Morbilli morbilli mässling measles Scarlatina scarlatina scharlakansfeber scarlet fever Poliomyelitis polio polio poliomyelitis (förr: barnförlamning) Infektionssjukdomar Tonsillitis tonsillit halsont, halsinfektion sore throat Angina tonsillaris angina tonsillaris halsfluss strep throat, tonsillitis Meningitis meningit hjärnhinneinflammation meningitis Encephalitis encefalit hjärninflammation encephalitis Cholera kolera kolera cholera Febris typhiodes tyfus, tyfoidfeber tyfus typhus Febris paratyphiodes paratyfus paratyfus paratyphiod fever
LATIN
LATIN
MEDICINARspråk ALLMÄNSPRÅK
ENGELSKA
Könssjukdomar Syphilis syfilis syfilis syphilis Gonorrhea gonorré gonorré gonorrhea Chlamydia klamydia klamydia chlamydia
Salmonellosis salmonella salmonella salmonellosis Intoxicatio alimentaria matförgiftning matförgiftning food poisoning Diarrhoea diarré diarré diarrhoea Septichaemia sepsis blodförgiftning sepsis, septicemia Tetanus tetanus stelkramp tetanus Gangraena gangrän kallbrand gangrene Variola variola smittkoppor smallpox Herpes zoster herpes zoster bältros shingles Febris flava gula febern gula febern yellow fever Hepatitis hepatit gulsot hepatitis Mononucleosis mononucleos körtelfeber glandular fever Malaria malaria malaria malaria
MEDICINSK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄKARE
Medicinsk svenska vänder sig till utländska, legitimerade läkare som redan är aktiva eller på väg att söka arbete inom den svenska sjukvården. Tyngdpunkten i handboken ligger på – ordkunskap och terminologi (latin/medicinarspråk/allmänspråk/engelska) – symptombeskrivning – patientsamtal – patientjournaler med anamnes. Några avsnitt ägnas även läkemedel, språkliga övningar, förklaringar kring ordbildning och vanliga förkortningar. Medicinsk svenska består av denna handbok samt inlästa exempeldialoger mellan läkare och patient. Man kan lyssna gratis på dessa på www.medicinsksvenska.se. Tack vare sitt behändiga fickformat och sin systematiska genomgång har boken sin givna plats i läkarrocken. Thérèse Werner är sedan flera år lärare på kursen Svenska för utländska läkare vid Folkuniversitetet i Stockholm.