Thérèse Werner
ODONTOLOGISK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
Thérèse Werner
ODONTOLOGISK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
Folkuniversitetets förlag Box 2116 220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-avtalet, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Första upplagan © 2017 Thérèse Werner och Folkuniversitetets förlag Faktagranskning: leg. tandläkare Lena Debatin Redaktör: Henrik Killander Grafisk form: Dan Abelin Omslagsbild: © Dmitry Kalinovsky/Depositphotos.com Tryck: Bulls Graphics 2017 ISBN 978-91-7434-697-8
Innehåll Förord 5 1. Kulturella skillnader inom tandvården 7 2. Patientsamtal 11 3. Symptombeskrivning 18 4. Det medicinska språket 21 5. Några vanliga förkortningar 26 6. Journalföring och anamnes 29 7. Exempel på patientdialoger 36 8. Övningsdel 48 9. Facit till övningsdelen 62 10. Några vanliga termer i alfabetisk ordning 71 11. Anatomiska skisser samt översikt över tandläkarens vanligaste verktyg 79 12. Vill du veta mer? 86 Bildlista 88
Förord I Sverige finns sedan länge tandläkare från utlandet som redan arbetar eller söker arbete inom svensk tandvård. Dessa behöver och vill ofta fördjupa sina kunskaper i tand vårdssvenska, såväl muntligt som skriftligt. Odontologisk svenska är skriven just för denna yrkesgrupp. Även kultu rella skillnader inom olika länders tandvård tas upp. Boken har tillkommit för att möta ett växande behov av ett praktiskt, yrkesinriktat hjälpmedel för den ökande grupp av utländska tandläkare som nu tjänstgör i Sverige. Grundtanken med Odontologisk svenska är att den ska kunna användas både som komplement till annan kurs litteratur och som en lättillgänglig handbok att ha med sig på arbetet. Ljudfiler med inlästa dialoger mellan tand läkare och patient ingår också i läromedlet. På läromedlets webbplats www.odontologisksvenska.se kan man lyssna på dessa helt gratis. Lidingö i januari 2017 Thérèse Werner
1. Kulturella skillnader inom tandvården För utländska tandläkare som ska arbeta i Sverige räcker det inte att bara lära sig språket och rutinerna. Det är också viktigt att uppmärksamma kulturella skillnader. Det underlättar behandlingen av patienterna och förbättrar kommunikationen med kollegerna. Förr i tiden hade läkare och tandläkare i Sverige en betydligt mer auktoritär attityd än de har i dag. Men i tandvårdslagen (1985:125) står det bland annat att tandvår den ska tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Det är givetvis tand läkaren som i egenskap av yrkesman måste fatta de vik tiga besluten om behandlingen, men det kan också vara viktigt att förklara, om möjligt ge behandlingsalternativ, och kanske visa röntgenbilder, så att patienten känner sig delaktig i besluten. Ibland kan det vara bra att undvika ord som ”måste” och ”ska” när du ska ge råd till patien ten. Säg hellre ”du bör sluta röka” än att ”du måste sluta röka” eller redovisa fakta ”rökning ökar risken för …”. Tandläkaren ger råd och anvisningar, men är ingen för älder som bestämmer vad patienten ska göra.
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
7
PRECISERANDE FRÅGOR
Du vill ha en närmare beskrivning av symptomen. Hur länge har du haft det här? När började det här?
Exakt lokalisation. Var gör det ont? Var känns det? Kan du peka?
Duration. Hur länge varar smärtan/värken? Gör det ont hela tiden?
Smärtans karaktär. Hur känns smärtan? Är den molande, dunkande, ilande?
Provocerande faktorer. Är det något som förvärrar smärtan/värken? När du tuggar, biter ihop? Dricker något varmt eller kallt? Känns det nu när jag slår lite på tanden? EXEMPEL PÅ ANVÄNDBARA FRASER
Var så god och sitt! Hur kan jag hjälpa dig? (vid förstagångsbesök) Har du haft några besvär sen vi sågs sist? (vid återbesök) Hur känns det? Känns det bra? Säg till om det gör ont! Vill du ha bedövning? Då kan du skölja munnen. / Var så god och skölj! Jag ska ta några röntgenbilder. Jag ska smörja dina läppar lite. 14
ODONTOLOGISK SVENSKA
De viktiga returorden Returord brukar man kalla de små ord som visar hur man reagerar på det som sägs i ett samtal. De visar om man är intresserad, uttråkad, förvånad, överraskad, entusias tisk och så vidare. Om returorden uteblir kan det för svåra kommunikationen. Detta är viktigt att tänka på när du talar med en patient. Att till exempel bara svara med ett okej varje gång patienten upplyser dig om något, blir tråkigt. Här kommer några exempel på vanliga returord: Jaha. Visar att man har förstått: – Jag har tandvärk. – Jaha. – Jaha? (Betoningen visar att man är förvånad). – Så här brukar jag göra. – Jaha?
Nähä. Svar på ett påstående som innehåller en negation (inte, aldrig): – Jag tar inga mediciner. – Nähä. – Nähä?! Uttrycker stark förvåning: – Det sitter en apa i väntrummet. – Nähä?!
Fler exempel på returord: – Kan jag ringa i morgon? – Javisst. – Ska jag ta tabletten i samband med måltid? – Just det. HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
15
3. Symptombeskrivning Ont, smärta, värk ”Ont” används endast med verben har, gör, får och böjs inte. Man säger alltså inte ”ontet”. Värk eller smärta kan användas i stället för ont vid övriga verb, till exempel sit ter, känner, finns. Hur känns värken? Var sitter smärtan? ”Värk” används i de sammansatta orden huvudvärk, led värk och tandvärk. Smärta används i till exempel ordet buksmärta. Men patienten kanske säger magont. Man talar också om halsont. ”Pat” = patient i listan nedan. VÄRK, SMÄRTA, OBEHAG
1. Det värker i tanden. 2. Tandvärken är ihållande (det gör ont hela tiden). 3. Tandvärken kommer och går. Kommer i attacker. 4. Tandvärken är molande. 5. Tandvärken är dunkande. 6. Det ilar i tänderna. 7. Det isar i tänderna när pat borstar dem eller dricker något kallt. 8. Tanden känns öm. 9. Pat har känsliga tandhalsar. 10. Pat har en huggande känsla vid tuggning och ihopbitning. 18
ODONTOLOGISK SVENSKA
4. Det medicinska språket När tandläkare, läkare eller annan sjukvårdspersonal talar med patienter och deras anhöriga, bör de använda ett enkelt och tydligt språk. Medicinska facktermer, som kan vara svåra att förstå för den som inte studerat medi cin, ska alltså undvikas om det finns en adekvat benäm ning på svenska. När sjukvårdspersonal talar med varandra använder de däremot ofta termer av latinskt eller grekiskt ursprung, eftersom dessa ibland är mer medicinskt kor rekta. Man brukar kalla det för medicinarlatin. Det är en försvenskad variant av latin och grekiska. De latinska -itis-ändelserna försvinner. Parodontitis blir parodontit, gingivitis blir gingivit och så vidare. En utländsk läkare eller tandläkare får alltså lära sig att tala både ”medici narlatin” och ”patientspråk” eller ”allmänspråk” som man också kan kalla det. Men även i allmänspråket har många av de gamla svenska orden ersatts av grekiska och latinska uttryck, till exempel prostata, penis, infarkt, tinnitus. Bara för några årtionden sedan sa de flesta sockersjuka i stället för det grekiska diabetes, som används av alla i dag. Ännu längre tillbaka i tiden sa man lungsot i stället för tuber kulos. Sot är ett gammalt germanskt ord för sjukdom.
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
21
5. Några vanliga förkortningar I patientjournaler och andra medicinska texter används ofta förkortningar. Om det är första gången en förkort ning används i en text, är det bättre att skriva ut den helt och därefter använda förkortningen för att det inte ska bli några missförstånd. Här kommer några exempel på van liga förkortningar inom vården och tandvården. ANT alkohol, narkotika, tobak ap asymptomatisk pulpit AT allmäntillstånd ATB allmänt tandvårdsbidrag B blod beh behandling, behandlad Bilat bilateralt BoP bleeding on probing, blödning vid sondering av gingivan bw bitewing, röntgen CCT clinical controlled trial, kliniskt kontrollerat försök d dygn dagl dagligen dep depuration dg diagnos djb djupt bett dx dexter (höger) 26
ODONTOLOGISK SVENSKA
6. Journalföring och anamnes Tandläkare är skyldiga att föra patientjournal. I patient datalagen (2008:355) kan man läsa att syftet med att föra patientjournal i första hand är att bidra till en god och säker vård av patienten. Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är myndigheter som har som mål att samverka för god vård med rätt tandvårdsersättning. Det finns olika journalsys tem som man kan hitta på nätet. När en patient kommer till en tandläkarmottagning för tandrengöring eller andra typer av ingrepp, är det också viktigt att tandläkaren tar en anamnes, en sjukdomshisto ria, för att få en uppfattning av patientens allmänna hälso tillstånd. Om patienten lider av en sjukdom, till exempel diabetes eller hjärtproblem, behöver ju tandläkaren i vissa fall anpassa behandlingen efter detta. Frågor vid anamnesupptagning Varför söker patienten? Lider patienten av någon sjukdom? Tar patienten några mediciner? Har patienten någon allergi/överkänslighet?
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
29
7. Exempel på patientdialoger Dialog 1 – Susanne Persson (patient) DIAGNOS 3161 Käkfunktionsstörning alternativt 2061. Förhöjd risk för bettdysfunktion. ÅTGÄRD 601 Bettskena, hård för överkäken.
– Hej, Susanne! Välkommen! Var så god och sitt! – Tack. – Har du haft några besvär sedan du var här senast? – Nja, inte direkt, men vi talade ju om att jag gnisslar tänder. – Just det. Om du öppnar munnen, så ska jag titta. Jag kan se på tandytorna att de är ganska nötta. Med åldern så nöts ju tänderna. Det är helt normalt, men i ditt fall verkar det vara lite mer nötning än det borde vara och det skulle kunna tyda på tandgnissling eller tandpressning. – Vad kan det bero på? – Tandgnissling betyder ju att man gnider underkäkens tänder mot överkäkens tänder. Det händer oftast i söm nen och det kan till och med höras ett gnisslande ljud. Om man pressar ihop tänderna belastas käkarna hårdare 36
ODONTOLOGISK SVENSKA
och det kan göra att man blir stel och får ont i käkarna. Ofta är det stress som ligger bakom. Har du känt något av det? – Ja, det har varit mycket på sistone, både på jobbet och privat. – Hur är det med sömnen? Sover du bra? – Nej, det kan jag inte påstå. Jag brukar sova ungefär tre timmar åt gången. Alltså, jag vaknar efter tre timmar och så tar det ett tag innan jag somnar om. Det händer att jag vaknar på morgonen med huvudvärk. – Det skulle kunna bero på tandgnissling eller tand pressning. Man kan som sagt få ont i käkarna också. Har du märkt det? – Nja, inte direkt. Men kanske någon gång … Hur kan jag bli av med det här? – Själva tandgnisslingen kan jag inte göra så mycket åt. Vi får ju hoppas att din situation blir bättre så att du inte behöver känna dig så stressad. Men det jag kan göra är att ge dig en bettskena som skyddar dina tänder mot nötning. – Hur fungerar det? – Det finns olika typer av bettskenor. I ditt fall skulle jag rekommendera en så kallad stabiliseringsskena som täcker alla tänderna. Jag gör ett avtryck på dina tänder och skickar till en tandtekniker. När skenan är klar, slipar jag till den och anpassar den till ditt bett. – Jaha, jag ska fundera på saken … finns det några nack delar, alltså biverkningar? – Ja, det kostar ju en del, men om man har stora besvär kan det vara en god investering. Sen tar det ju lite tid att vänja sig vid att sova med en skena i munnen. I början kan HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
37
8. Övningsdel Fyll i de ordklasser som saknas. SUBSTANTIV
ADJEKTIV
VERB
1. ___________
röd
___________
2. ___________
blek
___________
3. operation
___________
___________
4. ___________
___________
svullna
5. ___________
kliande
___________
___________
___________
7. ___________
varig
___________
8. ___________
___________
stelna
9.
___________
___________
öm
___________
6. blod
smitta
10. ___________
48
ODONTOLOGISK SVENSKA
11. inflammation
___________
___________
12. ___________
svettig
___________
Bilda sammansatta ord. 1. Sal där man opererar __________________________ 2. Klinik för tandläkare __________________________ 3. Medel för att bleka ____________________________ 4. Utbildning för tandsköterskor ____________________ 5. Sjukdomar i hjärtat ___________________________ 6. Katarr i magen _______________________________ 7. Spruta för bedövning _________________________ 8. Patient med gulsot ___________________________ 9. Inflammation i tandköttet ______________________ 10. Tablett mot huvudvärk ________________________
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
49
Alveolarutskott: den del av käkbenet där tändernas rötter sitter. Amalgam: tidigare det vanligaste tandfyllnadsmaterialet som innehåller kvicksilver, silver samt tenn, k oppar och zink. Amylas: stärkelsesönderdelande enzym i saliven. Anatomisk krona: den del av tanden som är täckt med emalj. Anatomisk rot: den del av roten som är täckt med rotcement. Apikal parodontit: inflammation i parodontiet vid rotspetsen av en nonvital tand (apex: spets). Apikal ömhet: ömhet vid tryck mot käkbenet vid tandens apikala del. Aplasi: medfödd avsaknad av vävnad eller organ, till exempel tandanlag. Approximalyta: tandytorna mellan tänderna. Approximal karies: karies på tandyta mellan tänderna. Avslappningsplåt: bettskena med påbitning i fronten som används vid hyperaktivitet i tuggmuskulaturen. Även Dessnerplåt, Hawleyplåt. Balanserad artikulation: jämn kontakt mellan tänderna i båda käkhalvorna när man rör underkäken framåt och i sidled. Bettskena: avtagbar skena i hård- eller mjukplast som används för att stabilisera bettet och avlasta käk leden, ge avslappning av tuggmusklerna och motverka muskelspänningar i huvud och hals.
72
ODONTOLOGISK SVENSKA
11. Anatomiska skisser samt översikt över tandläkarens vanligaste verktyg På följande uppslag visas: 1 – anatomiska skisser (s. 80–81) 2 – tandläkarens vanligaste verktyg (s. 82–83) 3 – tandläkarmottagningens typiska föremål (s. 84–85)
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
79
PRIMÄRA TÄNDER (MJÖLKTÄNDER) ÖVERKÄKE
ÖVERKÄKE
1 2 3 4 5
8–12 MÅNADER 9–13 MÅNADER 16– 22 MÅNADER 13–19 MÅNADER 25–33 MÅNADER
UNDERKÄKE UNDERKÄKE
80
1 2 3 4 5
6–10 MÅNADER 10–16 MÅNADER 17– 23 MÅNADER 14–18 MÅNADER 23–31 MÅNADER
INCISIV (FRAMTAND)
2:A PREMOLAR (FRÄMRE KINDTAND)
INCISIV (FRAMTAND)
1:A MOLAR (SEXÅRSTAND)
CANIN (HÖRNTAND)
2:A MOLAR (TOLVÅRSTAND)
1:A PREMOLAR (FRÄMRE KINDTAND)
3:E MOLAR (VISDOMSTAND)
PREMOLAR (FRÄMRE KINDTAND)
MOLAR (KINDTAND/OXELTAND)
CANIN (HÖRNTAND)
INCISIV (FRAMTAND) ODONTOLOGISK SVENSKA
BRYGGA
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
85
Bildlista Tänder (anatomiska skisser), s. 80–81 © kowalska-art/iStockphoto.com Tandläkarens verktyg, s. 82–83 © Nataletado/Shutterstock.com Tandläkarmottagning, s. 84–85 © Art and Fashion/Shutterstock.com
88
ODONTOLOGISK SVENSKA
ODONTOLOGISK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA TANDLÄKARE
Odontologisk svenska vänder sig till utländska, legitimerade tandläkare som redan är aktiva eller på väg att söka arbete inom den svenska tandvården. Tyngdpunkten i handboken ligger på – ordkunskap och terminologi – symptombeskrivning – patientsamtal – patientjournaler med anamnes. Några avsnitt ägnas även kulturella skillnader, språkliga övningar, f örklaringar kring ordbildning och förkortningar. Odontologisk svenska består av denna handbok samt inlästa exempeldialoger mellan tandläkare och patient. Man kan lyssna gratis på dessa på www.odontologisksvenska.se. Tack vare sitt behändiga fickformat och sin systematiska genomgång har boken sin givna plats i tandläkarrocken. Thérèse Werner är sedan flera år lärare på olika kurser i svenska för utländska läkare och tandläkare.