På svenska! 1 studiebok kinesiska 瑞典语学习手册

Page 1

På svenska! 1  ·  Studiebok

Ulla Göransson  ·  Mai Parada

På svenska!

Studiebok  ·  Svenska som främmande språk  ·  A1 & A2

Kinesiska

Genom korta vardagsnära dialoger och inlärning av hela fraser ger På svenska! 1 en praktisk genväg till baskunskaper i svenska språket. Grammatiken vävs in på ett naturligt sätt.

På svenska! 1 består av •  lärobok med cd •  övningsbok med facit •  studiebok

Läroboken omfattar 12 avsnitt som vardera inne­ håller korta dialoger och andra texter, användbara fraser, övningar till texterna och hörövningar. De flesta avsnitt har dessutom flera bildsidor som stödjer ordinlärningen. Genom hela boken finns rik­ ligt med kommunikativa övningar. Övningsboken innehåller skriftliga och muntliga övningar som främst utvecklar och befäster ord­ förrådet och tränar grammatiken. Studieboken, som finns på flera språk, presenterar svenskt uttal och svensk grammatik samt ordför­ rådet i en alfabetisk ordlista. På svenska! 1 är lämplig att använda såväl i klass­ rumsundervisning som vid självstudier.

kinesisk a

På svenska! 1 är ett läromedel i svenska som främ­ mande språk. Det vänder sig till studerande som snabbt vill uppnå sådana färdigheter i språket att man kan delta i ett vardagssamtal. Läromedlet ­täcker nivå A1 och A2 enligt Europarådets nivåskala (CEFR).



Ulla Göransson • Mai Parada

På svenska! 1 Studiebok • Kinesiska 瑞典语学习手册

Folkuniversitetets förlag

1


Folkuniversitetets förlag Magle Lilla Kyrkogata 4 SE-223 51 Lund Sweden Tel. +46 46 14 87 20 Fax +46 46 13 29 04 E-mail: info@folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Uttalsavsnittet (s. 8–22) är författat av Bo Thorén. Översättning till kinesiska: Hang Zettervall. Fonetisk transkription av ordlista: Paul Leonard. Omslag: John Wasden Omslagsillustration: Daniel Perry Första upplagan © 2013 Ulla Göransson, Mai Parada och Folkuniversitetets förlag ISBN 978-91-7434-604-6 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.   Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior permission of Folkuniversitetets förlag. Printed by Bulls Graphics 2013

2


致读者!

PÅ SVENSKA! 一书包括课本,学习手册,同步练习以及CD。

课本的主要内容包括对话、图片、短语、与课文相配的简短的练习还有听力训练。

学习手册有不同的语言版本, 它包括以下四节: • 发音。这一节的内容包括瑞典语发音基础和由发音注示的课文; • 语法。在这一节里,作者对在课本中所出现的语法片段做了解释说明; • 生词表。(按字母顺序排列的生词表,音译表达语以及一些单独的短语); • 答案。

录音材料包括CD,录制内容如下: • 课本上所有的课文及对话,还有短语(两张与课本配套CD); • 学习手册中部分发音篇的内容,包括发音注释的课文。课本中听力训练的部分课文 (听力训练)。

学习方法:

1. 通过学习课文和插图(在有插图的地方),使自己熟悉每一课的生词。如果您是自 学,在生词表内查找生词和短语的含义。 2. 仔细听与课本配套的CD上的课文,检查您是否听懂了所有的生词。之后再仔细 听,这时把注意力放在发音上。最后边听边说。在与发音配套的CD上,录有间隔暂停的 课文。把学习手册上(发音部分)的发音注示的课文作为帮助。 如果您是自学的话,把自己的发音先录下来,然后再与CD上的发音做比较。 3. 如果章节中出现语法注释(通常用§表示),请在学习手册中的语法部分查找并学习 这一段落的内容。然后做与之相关的练习题,最后与答案作比较。 4. 向您自己或是您的学友大声地叙述课文,然后自己根据课文提问,并作出口头回 答。试着编写您自己的文章,比如:通过更换名字,叙述自己的文章。 5. 听与课文配套的CD,尤其是CD中的短语部分。查看学习手册中的短语表,检查 自己是否理解了所有的短语。 反复地听和说。仔细听语调的变化!继续练习其他的短语。 两人一组,利用短语练习对话,更换姓名,地点等等进行角色对话。 如果您是自学的话,把自己的读音先录下来,然后再和与课本配套的CD上的读音 作比较。 6. 最后听(听力训练)CD上的课文,并做练习,然后与答案作比较。反复听,这时把 重点放在您没听懂的地方。

3


通过阅读课文和听录音带的方式重复以前学过的内容。在您继续学习新的内容之前, 检查您是否都记住以前学的。多次使用学习手册。学习时间尽量不要太长,但是要经常复 习。通过这种学习方式得到的效果通常比那种长时间学习而无课间休息的方式要好。

祝您学习成功! 作者们

注释 课本中的注释:    指出课文配有CD。 学习手册和生词表中的注释: (f) 用于正式场合的词汇或短语。 (g) 古语,用于非正式场合的词汇或短语。 (pl) 以复数形式存在的单词或在课文中以复数形式出现的单词 (v) 用于口语的词汇或短语。

4


目录 发音  7 重音和长度  8 字母和发音  9 辅音  9 元音  10 变调  12 R + 齿音  13 音调同化  13 口语  15 流畅因素  16 音节的韵律  16 词汇相邻处的省略  16 鼻音  18 重音  18 关于瑞典语发音的书籍  17 国际音标的注解  19 发音标记的课文  23

语法  33 一些重要的语法术语  34 动词  35 动词  35 时态  38 助动词和主要动词  40 简洁回答  41 相互动词  41 祈使语句的动词  42 词语的排列顺序  42 主句里词语的排列顺序  42 从句里词语的排列顺序  43 从句引导词  44 从句副词  44 数词  45 基数词  45 序数词  45 名词  46 名词的不同形式  46 性(瑞典语的名词分为阳性和阴性)  48 名词的非限定形式和限定形式  48

5


无冠词形式  49 所有格  50 形容词和副词  51 形容词  51 形容词的比较级  52 副词的比较级  54 代词  55 人称代词  55 反身代词  55 物主代词  56 反身物主代词  56 关系代词  57 连词  57 地点状语  58

生词表  59 第一课的生词  60 按照字母顺序排列的生词表  66 音译表达语  66 短语  94 问候/打招呼  94 打电话  95 时间  96 告别  97 问路  98 没听到或没听懂  98 咖啡厅,酒吧,饭店  99 旅游  100 商店,小买铺,广场  102 天气  103 酒店  104 写信  105 请求帮忙  105 讨论  106 购物  107 生病  108 聊天  109 祝贺  110 派对  111 关于瑞典的一些简况  113

6


发音 Uttal

7


发音篇 这一篇的内容对瑞典语的音标进行了大量的简化,同时也提到了一些很关键的内容, 目的是为了使读者的发音正确而且容易被听懂。本篇包含了一些很重要的细节。正如传统 的瑞典语教学一样,在这一篇了,我们把大量的精力放在瑞典语的元音,“sch-ljud” []和 重音(锐重音和钝重音)上。要想使瑞典语的发音完美而准确,我们就必须重视上述的这 些要点。当然,这些要点还不是决定因素。通过多年的研究和经验,在这一篇的开始,我 们就提出了最重要的一些细节。

单词的重音和长度 为了使自己的发音能被别人听懂,就必须把单词和句子的重音发正确。如何发元音和 辅音,重音是关键。一个发重音的音节,总含有一个长音。 例如:

1

banan – banan [ ̀bɑːnan − ba ́nɑːn] Japan – japan [ ́jɑːpan – ja ́pɑːn]

轨道    香蕉

日本    日本人

racket – raket [ ́rakːɛt − ra ́keːt] kaffe – kafé

球拍    火箭

咖啡    咖啡厅

[ ̀kafːɛ − ka ́fɛː]

planet – planet [ ́plɑːnɛt − pla ́neːt] kallas – kalas [ ̀kalːas – ka ́lɑːs] 计划    星球

叫做    晚会

上述例子叫做微型组合,重音不同,这些单词的意思也不相同。如果单词的重音发错 了,就会使人很难听懂整句话的意思。关于重读音节的长音有以下规则:在一个重读音节 中,延长元音或辅音,这一现象叫做补长。如果重读音节的元音后跟着两个相同或不同的 辅音,那么该元音发短音,直接跟在其后的辅音发长音。 看/听下列例子的重音和长度:

2

kal [kɑːl]

kall [kalː]

bassäng [ba ́sɛŋː]

fonetik [fɔnɛ ́tɪːk] fonetisk [fɔ ́neːtɪsk]

贫瘠的

游泳池

音标

salt [salːt] 盐

音标的

elektricitet [ɛlɛktrɪsɪ ́teːt] elektrisk [ɛ ́lɛkːtrɪsk] 电

电动的

注!在bassäng中的双s后,是一个非重读的元音,该元音发短音。 注脚: 瑞典语有9种元音现象,这9种现象中有长音和短音的区分。许多方言里,出现了一些不同的 r 的 发音 [æ] 和 [œ]。短音 e 和 ä 被视为是相同的。瑞典语的音标中存在着21个元音。有了和谐的韵律,人们就 能很容易被听懂。

8


合成词及其各部分一般有两个重音节。第一个用[`]表示,叫做主重音,第二个用[ˌ]表 示,叫做次重音。 看/听下列例子,注意在合成词中,重音在词的开头和词尾的不同:

3 bildelar [ ̀biːlˌdeːlar] reservdelar [rɛ ̀særːvˌdeːlar] 车的各个配件

备用件

bilreservdelar [ ̀biːlrɛsærvˌdeːlar] ogift [ ̀uːˌjɪfːt] 车的备用件

företag [ ̀fœːrɛˌtɑːɡ]

公司

ålderdom [ ̀ɔlːdɛˌɖumː]

老年

未婚的

skönhet [ ̀s̜ønˌheːt]

美丽

badrumsskåp [ ̀bɑːdrɵmˌskoːp]

卫生间壁橱

如果一个单词在一个短语或句子中不重读,那么该单词就会失去在重读时的长度和 音调。看/听下列例子:

4

Jag kan spela. [jɑkan ̀speːla]

我会演奏。

Jag vet inte. [jɑ ́veːtɪntɛ]

我不知道。

Jag kan spela tennis. [jɑkanspela ́tɛnːɪs]

我会打网球。

Jag kan inte. [jɑ ́kanːɪntɛ]

我不能/会。

在一篇文章里,名词、形容词、主词、数词、方式状语、地点状语、时间状语通常重读, 而连词、介词、代词通常非重读。 关于单词重音,包括词缀,句子和音调重读的具体规则,见Kjellin的: 《Svensk prosodi i praktiken》 (《瑞典语韵律实用》)一书。

字母和发音 对语言感兴趣的人,应该学会区分字母和发音。瑞典语中究竟有多少音很难说清,因 为特殊的元音在瑞典和芬兰的不同地区有不同的发音。一些教师把有同一发音的长元音 和短元音视为不同的音,而另一些教师把这种情况视为相同的音。

辅音 瑞典语有20个辅音字母, 它们是b、c、d、f、g、h、j、k、l、m、n、p、q、r、s、t、v、w、x 、z。其中的5个c、q、w、x、z没有自己单独的发音。C在a、o、u前发“k”音, 在e、i、y前发“S” 音。Q发“k”音,W发“V”音,X发“ks”音,Z发“S”音。另外,瑞典语中有3个辅音音节,sj-音 [ɧ, s̜],tj-音[ç],ng-音 [ŋ]。J音节是其字母j. 这些音节有5种不同的拼写方式,其中g的拼写 就有3种不同方式:

9



课文 下面的这些课文中的一些单词,在作了标记后,其拼写与发音相似。课文录制在标 有“uttal”的CD上, 中间有停顿,先仔细听课文,然后跟着朗读。 课文中有下列这些音标注释:在重读音节中的长元音或辅音下面划有横线,不发音的 字母被斜线划掉。s = 表示课本中的页码。

s. 8

– Vad heter du? – Daniel. Och du? – Åsa. – Var är du ifrån? – Från Sverige. Och du? – Talar du svenska? – Ja, lite. Vad talar du? – Vad talar du för språk? s. 9

– Jag heter Daniel.Vad heter du? – Jag är från Sverige. Var är du ifrån? – Jag talar svenska och engelska. Vad talar du? – Är du från England eller Holland? – Jag är från England, men jag bor i Sverige. – Varför är du i Sverige? – Jag arbetar. / – Jag studerar. – Jag bor i Lund. Var bor du?

23



语法 Grammatik

33


语法要点 adjektiv adverb bestämd form bisats genitiv genus hjälpverb huvudsats imperativ infinitiv komparation komparativ konjunktion neutrum obestämd form objekt ordföljd perfekt personliga pronomen plural pluskvamperfekt positiv possessiva pronomen preposition presens preteritum/imperfekt pronomen reflexiva pronomen relativa pronomen satsadverb singular superlativ subjekt substantiv supinum utrum verb 34

形容词 副词 特定形式 从句 所有格 性 助动词 主句 祈使句 不定式 比较级和最高级 比较级 连词 中性 非特定形式 宾语 词语排列顺序 完成时 人称代词 复数形式 过去完成式 (形容词)原形 物主代词 介词 一般现在时,现在进行时 一般过去时 代词 反身代词 关系代词 从句引导副词 单数形式 最高级 主语 名词 完成式 一般性 动词


这一节的内容是介绍课本中的基本语法知识,对课本中段落号(§)的解释,参 见语法部分中相关的段落号。 § 1a 动词 分组

祈使句/词干 不定式

现在时

过去时

1

tala

tala talar talade talat

(说话)

2A 2B 2C

ring läs kör

ringa ringer ringde ringt läsa läser läste läst köra kör körde kört

(打电话) (读) (驾驶)

3

bo

bo bor bodde bott

(居住)

4

skriv drick flyg sjung

skriva skriver skrev skrivit dricka dricker drack druckit flyga flyger flög flugit sjunga sjunger sjöng sjungit

(写) (喝) (飞) (唱歌)

不规则动词

vet veta vet

visste

过去分词

vetat

(知道)

分组 1 这组动词词干以元音-a结尾。 这类动词在变成各种时态时都含有-a : tala, tala, talar, talade, talat; 2A 这组动词词干以不发音的辅音结尾,如: -ng, -g, -m, -n, -l, -v等; 2B 这组动词词干以不发音的辅音结尾 ,如:k, p, s, t 或 x (tycka, köpa, läsa, byta, växa)。 这类动词在变成过去时的时候,要在词尾加-te; 2C 这组动词词干以 –r结尾, 如: kör。注:这类动词在边变成现在时的时 候,词尾不做任何变化; 3 这组动词属于单音节动词,其词干以除 –a以外的其他元音结尾,如: bo, klä; 4 这组动词的词干在变换成过去时和过去分词的时候,词干中的元音要变化 (komma和sova两词除外)。许多动词的元音变化,与上面所举的例子相同:(i-e-i, i-a-u, u/y-ö-u)。 35


如果某一动词词干以i + 一个辅音字母结尾,那么该动词的元音变化形式与 skriva相同; 如果某一动词词干以i + 两个辅音字母结尾,那么该动词的元音变化形式与 dricka相同; 这组动词在变成过去时的时候,词干的词尾不作变化,只需改变元音。但在变 成过去分词的时候,不但在词干的词尾后加 -it 同时还要变化元音。 不规则动词,见下列不规则动词一览表。 注!瑞典语中,动词的变化形式不受人称,单数和复数的影响。

Jag/du/han/vi/ni/de springer, sprang, har sprungit.

查词典时,在词典中首先查到的是动词的原形(除翻译后的情况)。 下面列出的是一些常见的第二组,第四组和不规则动词的变化形式。带有(*)的 第二组动词,其变化形式区别于上述所列出的变化形式。 动词原形

现在时

过去时

过去分词

be ber bad bett (请求) bita biter bet bitit (咬) bjuda bjuder bjöd bjudit (邀请) bli blir blev blivit (变成) brinna brinner brann brunnit (燃烧) bära bär bar burit (背东西) böra* bör borde bort (应该) dricka dricker drack druckit (喝) dö dör dog dött (死) falla faller föll fallit (垮,掉) fara far for farit (去) finna finner fann funnit (找到) finnas finns fanns funnits (有) flyga flyger flög flugit (飞) få får fick fått (得到) försvinna försvinner försvann försvunnit (消失) ge ger gav gett/givit (给) glädja* gläd(j)er gladde glatt (使...变得高兴) gråta gråter grät gråtit (哭) gå går gick gått (走)

36


göra* ha* heta hinna hålla komma kunna le ligga ljuga låta lägga* vara tvungen

gör gjorde gjort har hade haft heter hette hetat hinner hann hunnit håller höll hållit kommer kom kommit kan kunde kunnat ler log lett ligger låg legat ljuger ljög ljugit låter lät låtit lägger la/lade lagt måste var tvungen måst /måste nysa* nyser nös/nyste nysit/nyst rida rider red ridit rinna rinner rann runnit se ser såg sett sitta sitter satt suttit sjunga sjunger sjöng sjungit - ska(ll) skulle skolat skilja* skiljer skilde skilt skina skiner sken skinit skriva skriver skrev skrivit skära skär skar skurit slippa slipper slapp sluppit slå slår slog slagit snyta snyter snöt snutit sova sover sov sovit springa springer sprang sprungit sticka sticker stack stuckit stiga stiger steg stigit stjäla stjäl stal stulit stå står stod stått svida svider sved svidit svälja* sväljer svalde svalt säga* säger sa/sade sagt sälja* säljer sålde sålt sätta* sätter satte satt

(做) (有) (名叫) (来得及做某事) (拿,抓住) (来) (能够) (微笑) (躺) (撒谎) (让) (放置) (必须) (打喷嚏) (骑) (流淌) (看见) (坐) (唱歌) (将来做某事) (区别,分开) (闪耀) (写) (切) (避免) (打) (擤鼻涕) (睡觉) (跑) (离开) (起,升起) (偷盗) (站) (痛,) (吞) (说) (卖) (坐)

37


ta vara veta vilja vinna välja* vänja* växa* äta

tar tog tagit (拿) är var varit (是) vet visste vetat (知道) vill ville velat (愿意) vinner vann vunnit (赢) väljer valde valt (选择) vänjer vande vant (习惯) växer växte växt/vuxit (成长) äter åt ätit (吃)

§ 1b 时态 瑞典语的时态分为现在时和过去时两种: 现在时 刚才 现在 现在完成时 现在进行时

将来 一般现在时 ska+动词原形 tänker+动词原形 kommer att+动词原形

过去时 过去的过去 过去 过去完成时 一般过去时

过去的将来 skulle+动词原形 tänkte+动词原形

现在时 一般现在时 (词干+r) Han pratar med henne nu. (nu) Han pratar mycket. (ingen speciell tid) Han pratar med henne i morgon. (framtid)

他正在与她谈话。 他总是说得很多。 他明天跟她说。

现在完成时 (har+过去分词) 现在完成时用于 a. 某事发生在过去,但没有指出特定时间; Han har bott i Indien. De har redan pratat med henne.

38

他在印度住过。 他们已经跟她谈过话了。


b. 某事发生在现在的某一具体时间; Han har skrivit brev idag. Jag har varit sjuk hela/den här veckan. Hon har inte haft semester i år.

他今天写信了。 我病了一周。 她今年没请过假。

c. 将来,某人计划做两件或多件事。 När jag har ätit ska jag ringa till henne och be om ursäkt. Han tänker studera på universitetet när han har slutat gymnasieskolan.

我吃好了以后,就给她掛电话, 向她道歉。 高中毕业后,他准备读大学。

将来时 将来时可用多种方式表达。动词没有特殊的变化形式。 Han talar med henne i morgon.

(现在时+时间)

Han ska tala med henne (i morgon).

(ska+动词原形 = 计划做某事)

他明天与她谈话。

他计划明天与她谈话。

Han tänker tala med henne (i morgon). (tänker+动词原形 = 计划,准备做某事) 他准备明天与她谈话。

Han kommer att vara trött (i morgon). (kommer att+动词原形 = 预测或预言) 他(明天)会很累。

Det kommer säkert att regna hela dagen. 雨预计要下一整天。

现在时, tänker+动词原形及ska+动词原形的结构,常常用来表达某人已经决 定或已经计划好了做某事,只有他(她)能控制或影响该事。 Kommer att+动词原形的结构用来表达预测或预言,即某人不能控制或影响 某事的发生。 过去时 一般过去时 (词干+-de,-te, -dde 或无词尾变化) 一般过去时用于表达(1)某事发生在过去,(2)强调某一时间。 Hon skrev brev i går. 她昨天写了一封信。 Han bodde i Indien 1989. 1989年,他住在印度。 Vi pratade med henne förra veckan. 上周,我们与她谈了话。 过去完成时 (hade+过去分词) 过去完成时用在某事发生在过去的过去。该结构通常与一般过去时连用用来 表达发生过的两件事或多件事。 Jag hade precis duschat när hon ringde. 她打来电话的时候,我正好洗完澡。 Jag hade tänkt åka till Indien, men så 我本打算去印度,可是我后 gifte jag mig och vi skaffade barn. 来结了婚,又有了孩子。 39


Skulle/tänkte+动词原形 Skulle/tänkte+动词原形这一结构用于如果某人在过去打算将来做某事。 Maten var färdig och jag skulle precis

börja äta, när telefonen ringde. Jag tänkte åka till stranden i går, men det regnade så jag stannade hemma.

饭做好了,我正准备 吃饭时,电话铃响了。 昨天我准备去海滩,可是天下 起了雨,我只好呆在家里。

§ 1c 助动词与主动词 时间既可以用简单的动词变化形式(一般现在时和一般过去时)来表示,也可 以用复合的动词变化形式(现在完成时,过去完成时,一般将来时和过去将来时)来 表示。复合动词变化形式由两个或三个动词组成。现在完成时有har + 动词过去分 词构成,过去完成时由hade + 动词过去分词构成。Har 和hade 叫做助动词,构成 动词过去分词的动词叫做主动词。 Han har bott i Indien. Jag hade precis duschat, när hon ringde.

他在印度住过。 她打来电话的时候,我正洗好了澡。

另外一些复合动词的变化形式,如一般将来时由助动词ska/tänker+动词原形 构成,过去将来时由skulle/tänkte+动词原形构成。 一些常见的助动词: böra, bör, borde, bort (应该) kunna, kan, kunde, kunnat (能够) – , måste, måste, måst (必须) – , ska, skulle, skolat (将) vilja, vill, ville, velat (要,想) Du bör inte röka så mycket. Kan du simma? De vill inte bada.

你应该少吸烟。 你会游泳吗? 他们不想洗澡。

下面是一些常见的结构,在这些结构中,通常使用两个动词。 Man får inte cykla här. 这里禁止骑车。 De tänker åka till Spanien. 他们准备去西班牙。 Hon försökte tala svenska. 她试着说瑞典语。 De fortsatte springa fast de var trötta. 虽然他们很累,但仍然继续跑。 Vi börjar studera klockan åtta. 我们八点开始上课。 De slutar arbeta om en stund. 他们过一会儿下班。 Anita brukar städa på fredagarna. Anita 通常周五打扫卫生。

40


如果一个句子里出现两个动词,那么第二个动词要用动词原形,跟在har和 hade后面的动词除外。 § 1d 简捷的回答 简捷的回答非常适用。所有以动词开头的问句都可以作简捷的回答。如果一个 问句是以动词vara,ha或是某一助动词开头,根据某一模式(见下面的例子),人们 可以重复这些动词来作回答。如果开头的动词是一个主动词,那么在回答问句时, 要用该动词的某一变化形式,所使用的模式相同。 Kan du tala svenska? 你会瑞典语吗?

Vill du gå på bio? 你想看电影吗?

Har du en bror? 你有一个哥哥(弟弟)吗?

Ja, det kan jag.

Nej, det kan jag inte.

对,我会。

不,我不会。

Ja, det vill jag.

Nej, det vill jag inte.

对,我想。

不,我不想。

Ja, det har jag.

Nej, det har jag inte.

对,我有。

不,我没有。

Har ni inga pengar? Jo*, det har vi. 你们没钱了吗?

Är hon ledsen? 她心里难过吗?

Talar Sven svenska? Sven 说瑞典语吗?

Heter du Olle? 你叫Olle吗?

Nej, det har vi inte.

不,我们有。

对,我们没钱了。

Ja, det är hon.

Nej, det är hon inte.

对,她心里难过。

不,她心里不难过。

Ja, det gör han.

Nej, det gör han inte.

对,他说瑞典语。

不,他不说瑞典语。

Ja, det gör jag.

Nej, det gör jag inte.

对,我叫Olle。

不,我不叫Olle。

Sov de dåligt i natt?

Ja, det gjorde de.

Nej, det gjorde de inte.

对,他们没睡好。

不,他们睡好了。

他们昨晚没睡好吗?

*当问句是否定句时,在作肯定回答时,要用Jo,而不是Ja。 § 1e 相互动词 相互关系可用以下两种形式表达: 动词+varandra 在动词的词尾加–s在一般现在时的情况下,先去掉–r或–er,然后加–s。 träffas, träffas, träffades, har träffats (会面) ses, ses, sågs, har setts (见面)

41



生词表 Ordlista

59


第一章 第7页 Oscar [ ́ɔsːkar] 男子名 Sandström [ ̀saːnːdˌstrømː] 姓 (en) farfar [ ́farfar] 祖父,爷爷 Margrete [marg ́reːtə] 女子名 (en) farmor [ ́farmur] 祖母,奶奶 Gunnar [ ́gɵnːar] 男子名 (en) far [fɑːr] 父亲,爸爸 Margit [ ́marːgɪt] 女子名 (en) mor [muːr] 母亲,妈妈 Erik [ ̀eːrɪk] 男子名 Nilsson [ ́nɪlːsɔn] 姓 Britta [ ̀brɪtːa] 女子名 Daniel [ ̀dɑːnɪɛl] 男子名 Åsa [ ̀oːsa] 女子名 Anna [ ̀anːa] 女子名 Dupont [dʏ ́pɔ̆] (法)姓 (en) syster [ ́sʏsːtər] 姐姐,妹妹 Pierre [pjɛːr] (法)男子名 (en) svåger [ ́svoːgər] 姐夫,妹夫 deras [ ̀deːras] 他们的 (ett) barn [bɑːɳ] 孩子 Marie [ma ́riː] 女子名 och [ɔ, ɔk] 和 Martin [ ̀maʈːɪn] 男子名 Emil [ ́eːmɪl] 男子名 (en) farbror [ ́farbrur] 大伯,小叔 Sara [ ̀sɑːra] 女子名 (en) syster [ ́sʏsːtɛr] 姐姐,妹妹 Mattias [ma ̀tiːas] 男子名 (en) bror [bruːr] 哥哥,弟弟 Tobias [tu ̀biːas] 男子名 Lindkvist [ ̀lɪnː/d/ˌkfɪst] 姓 (en) man [manː] 丈夫 Harald [ ́hɑːrald] 男子名 Sofia [su ̀fiːa] 女子名 (en) son [soːn] 儿子 (en) kusin [kɵ ́siːn] 表姐(妹),表哥(弟) Jonas [ ̀juːnas] 男子名 (en) kompis [ ́kɔmːpɪs] 朋友 i [i] 在 Göteborg [jøtə ́bɔrːj] 哥德堡,见地图 第8页 hej [hɛjː] 您好 välkommen [ ̀vɛːlˌkɔmːɛn] 欢迎 (ett) namn [namːn] 名字 vad [vɑː/d/, va] 什么 heter [ ́heːtər] 叫 du [dʉː] 您,你

60

Vad heter du? [va ́heːtəɖʉ] 您叫什么? Och du? [ɔ ́dʉː] 您呢? (en) nationalitet [natʂunalɪ ́teːt] 国籍 var [vɑːr] 哪儿 är [eː] 是 ifrån [ɪ ́froːn] 从 Var är du ifrån? [vɑr ́eːdʉːɪf ́roːn] 您从哪 儿来? från [frɔn] 从 Sverige [ ́svæːrjə] 从 från Sverige [frɔn ́svæːrjə] 从瑞典来 England [ ́ɛŋːland] 英国 Tyskland [ ́tʏsːkland] 德国 Frankrike [ ́fraŋːkrɪkə] 法国 Polen [ ́poːlən] 波兰 Stockholm [ ̀stɔkː/h/ɔlm] 斯德哥尔摩 (ett) språk [sproːk] 语言 talar [ ̀tɑːlar] 说 svenska [ ̀svɛnːska] 瑞典语 Talar du svenska? [tɑlaɖʉ ̀svɛnːska] 您说 瑞典语吗? ja [jɑː] 是,对 lite [ ̀liːtə] 一点儿 Vad ... för ... ? [vɑ ... fœr] 什么类型 (种类)? Vad talar du för språk? [vɑ ̀tɑːlaɖʉfœ ́ʂproːk] 您说什么语? engelska [ ́ɛŋːɛlska] 英语 tyska [ ̀tʏsːka] 德语 franska [ ̀franːska] 法语 polska [ ̀poːlska] 波兰语 fråga [ ̀froːga] 提问题 varandra [va ́ranː/d/ra] 相互 第9页 Jag heter Daniel. [jɑ hetə ̀ɖɑːnɪɛl] 我叫丹 尼尔。 Jag är från Sverige. [jɑ e frɔn ̀svæːrjə] 我来自瑞典。 eller [ ́ɛlːər] 或者 Holland [ ́hɔlːand] 荷兰 men [mɛn] 但是 bor [buːr] 居住 i [i] 在 Jag bor i Sverige. [jɑburi ́svæːrjə] 我住在 瑞典。 varför [ ́varːfœr] 为什么 arbetar [ ̀arːˌbeːtar] 工作 jag arbetar [jɑ ̀arːˌbeːtar] 我工作 studerar [stɵ ́deːrar] 学习


(ett) studentrum [stɵ ̀dɛnːtˌrɵm] 学生宿舍 (en) lägenhet [ ̀lɛːgənˌheːt] 公寓 förstår [fœ ́ʂtoːr] 理解,懂 Förstår du? [fœ ́ʂtoːɖʉ] 您懂了吗? nej [nɛjː] 不,没有 Arbeta i par! [ ̀arːˌbeːta i pɑːr] 两人一组练 习! läs [lɛːs] 读 frågor [ ̀froːgur] 问题 svar [svɑːr] 回答 Läs frågor och svar! [lɛːs ̀froːgur ɔ ́svɑːr] 阅读问题并回答! 第10页 hur [hʉːr] 怎么 kommer [ ́kɔmːər] 来 till [tɪ, tɪl] 到 kursen [ ́kɵʂːən] 课程,讲座 Hur kommer du till kursen? [hʉr kɔməɖʉtɪ ́k̃ɵʂːən] 您是怎么来上课的? går [go:r] 走,步行 jag går [jɑ ́goːr] 我走着来 springer [ ́sprɪŋːər] 跑 cyklar [ ̀sʏkːlar] 骑车 åker [ ́oːkər] 乘车 (ett) tåg [toːg] 火车 Jag åker tåg. [jɑokə ́ʈoːg] 我坐火车。 kör [çœːr] 开车 (en) bil [biːl] 小汽车 (en) buss [bɵsː] 公共汽车 (en) båt [boːt] 船 flyger [ ́flyːgər] 飞 (en) tunnelbana [ ̀tɵnːəlˌbɑːna] 地铁 inte [ɪntə] 不 Jag kommer inte. [jɑ ́kɔmːər ɪntə] 我不来。 mig [mɛjː] 我(宾格) till mig [tɪ ́mɛjː] 给我 arbetet [ ̀arːˌbeːtət] 工作 skolan [ ̀skuːlan] 学校 gör [jœːr] 做 Vad gör du? [va ́jœːrɖʉ] 你在做什么? någon [ ̀noːgɔn, nɔnː] 某人 klassen [ ̀klasːən] 班级 skriv! [skriːv] 写! ner [neːr] 下 svaren [svɑːrən] 回答 berätta [bə ́rɛtːa] 讲 om [ɔm] 关于 din [dɪnː] 你的 intervjuperson [ɪntər ̀vjʉːˌpæʂˌuːn] 受访者 för [fœr] 对 annan [ ̀anːan] 另外的,其他的

någon annan [nɔnː ́anːan] 别的人

第11页 (ett) år [oːr] 年 årstider [oːʂˌtiːdər] 季节 (en) vinter [ ́vɪnːtər] 冬 (en) vår [voːr] 春 (en) sommar [ ̀sɔmːar] 夏 (en) höst [høsːt] 秋 har [hɑːr] 有 tolv [tɔlːv] 十二 månader [ ̀moːnadər] 月(复数) januari [janɵ ́ɑːrɪ] 一月 februari [fɛbrɵ ́ɑːrɪ] 二月 mars [maʂː] 三月 april [ap ́rɪlː] 四月 maj [maj:] 五月 juni [ ́jʉːnɪ] 六月 juli [ ́jʉːlɪ] 七月 augusti [a ́gɵsːtɪ] 八月 september [sɛp ́tɛmːbər] 九月 oktober [ɔk ́tuːbər] 十月 november [nu ́vɛmːbər] 十一月 december [dɛ ́sɛmːbər] 十二月 (en) månad [ ̀moːnad] 月 fyra [ ̀fyːra] 四 veckor [ ̀vɛkːur] 周(复数) (en) vecka [ ̀vɛkːa] 周 sju [ʂʉː] 七 dagar [ ̀dɑːgar, dɑːr] 天(复数) måndag [ ́mɔnːda] 星期一 tisdag [ ́tɪsːda] 星期二 onsdag [ ́unːsda] 星期三 torsdag [ ́tuːʂda] 星期四 fredag [ ́freːda] 星期五 lördag [ ́løːɖa] 星期六 söndag [ ́sønːda] 星期天 alla [ ̀alːa] 所有,全部 (ett) nummer [ ́nɵmːər] 数,数字 vilken [ ́vɪlːkən] 哪一个 bäst [bɛsːt] 最好的 vilket [ ́vɪlːkət] 哪个 vilka [ ́vɪlːka] 哪一些 tidsuttryck [ ̀tiːtsʉtˌrʏkː] 时间表达式 i går [ɪ ́goːr] 昨天 var [vɑːr] 是(过去式) det [də, dɛ] 它 I går var det söndag. [ɪ ́goːr vɑ ɖɛ ́sønːda] 昨天是星期天。 i dag [ɪ ́dɑː] 今天 I dag är det måndag. [ɪ ́dɑːɛ dɛ ́mɔnːda] 今天是星期一.

61


日常用语 在不改变本意的情况的下,要把一些表达语从一种语言直译成另一种语言是很难的。因此,我们单独地 整理了一套习惯用语表。这套表达语是对字母顺序表的一个补充。这些日常用语按照不同的主题分为问候 语,打电话用语等等。它们是按照在课本中出现的顺序排列的。 所用到的缩写有: (f)用于正式场合的单词或常用语; (g)古语,用于非正式场合; (v)日常用语。

问候/打招呼(Hälsningsfraser)

第18页

– Hej! Hur är det? – Hejsan! Bara bra. Och du? – Bra tack.

–你好!你好吗? –我很好,你呢 ? –我很好,谢谢。

– Tjänare! Hur är läget? – Tjena! Fint. Du då? – Under kontroll. – Vi hörs.

–你好吗? –很好,你呢? –我也不错。 –我们电话联系/回见。

– God dag. Hur står det till? (f) –您好吗? – Tack, bara bra. Och du själv då? –谢谢,我很好,您呢? – Tack, det är bra. –谢谢,我也很好。 – Hej, Bengt-Åke! –你好,Bengt-Åke! – Nej, men hej, Kerstin! Hur har du det? –你好吗?Kerstin! – Tack, bra. –很好,谢谢! – God morgon. –早上好! – God middag. –中午好! – God kväll. –晚上好! 练习(继续练习!) – Hej, jag heter Anna. –你好,我叫Anna。 – Hej, mitt namn är Anna. –你好,我的名字叫Anna。 – Goddag, mitt namn är Anna Svensson. (f) –你好,我的名字叫Anna Svensson。 – Hej, det här är min flickvän, Åsa, –你好,这是我的女友Åsa, och det här är min fotbollskompis Allan. 这是我的球友Allan。 – Hej, kul/trevligt att träffas. –你好,见到你很高兴。 – God dag herr Åberg. Får jag presentera –您好,Åberg先生,请允许我把我的夫人 min hustru Edit och min dotter Klara. Edit和女儿Klara介绍给您。 – Angenämt. –见到您真高兴。 – Trevligt att råkas. –高兴见到您。 – Nöjet är helt på min sida. (f) –非常高兴。 注!当对方生病时,用Hur mår du?来打招呼。

94


打电话

第25页

在瑞典,回答电话时,通常先说出自己的姓名或电话号码。用“喂”来回答电话的方式是不礼貌的。 – Eva Olsson. –Eva Olsson。 – Hej Eva, det är Sven. Har du Per hemma? –你好Eva,我是Sven,Per在家吗? – Det är Inger. –我是Inger。 – Hej, Inger. Det är Karin. –你好Inger,我是Karin。 – Nej, men hej Karin. Det var längesedan. –Karin 你好。很长时间没通话了。 – 12 13 14. –12 13 14. – Ja hej, det är Elisabeth. Är Annika inne? –你好,我是Elisabeth。Annika在家吗? – Ja, vänta så ska jag hämta henne ... –在,请稍等一下,我去叫她... ... Annika, det är telefon till dig. Annika,你的电话。 – Hej. Mitt namn är Kurt Olsson. –你好!我的名字叫Kurt Olsson。 Jag skulle vilja tala med Axel. 我找Axel。 – Ett ögonblick ... –请稍等... ... Axel, Kurt Olsson är i telefon. Axel,Kurt Olsson在线。 – Svensson. –Svensson家。 – Kan jag få tala med Olle? –这里没有叫Olle的? – Det finns ingen Olle här. –这里没有叫Olle的。 – Åh, ursäkta då har jag kommit fel. –噢,对不起,我一定是打错了。 –噢,电话占线。

– Ah! Det är upptaget. 练习(继续练习!)

Slå 118 118! 拨打电话号码118 118! – Nummerupplysningen. –查号台。 – Vilket nummer har Per-Erik Palm i Piteå? –住在Piteå的 Per-Erik Palm的电话号码是多少? – Mottagaren betalar. – Kan jag få låna telefonen? – Vad har du för telefonnummer? – Var kan man nå dig? – Ursäkta att jag stör så här sent.

–对方付费电话。 –请问能借用一下电话吗? – 你的电话号码是多少? –在哪儿能找到你? –对不起,我这么晚了还打搅您!

结束通话,通常用: “Ja, då säger vi det !” (那就这样吧!) 接通音 ___ ___ ___

忙音 _ _ _ _ _ _ _

紧急呼叫号码 112 ,比如呼叫救护车,警察,火警。

95


På svenska! 1  ·  Studiebok

Ulla Göransson  ·  Mai Parada

På svenska!

Studiebok  ·  Svenska som främmande språk  ·  A1 & A2

Kinesiska

Genom korta vardagsnära dialoger och inlärning av hela fraser ger På svenska! 1 en praktisk genväg till baskunskaper i svenska språket. Grammatiken vävs in på ett naturligt sätt.

På svenska! 1 består av •  lärobok med cd •  övningsbok med facit •  studiebok

Läroboken omfattar 12 avsnitt som vardera inne­ håller korta dialoger och andra texter, användbara fraser, övningar till texterna och hörövningar. De flesta avsnitt har dessutom flera bildsidor som stödjer ordinlärningen. Genom hela boken finns rik­ ligt med kommunikativa övningar. Övningsboken innehåller skriftliga och muntliga övningar som främst utvecklar och befäster ord­ förrådet och tränar grammatiken. Studieboken, som finns på flera språk, presenterar svenskt uttal och svensk grammatik samt ordför­ rådet i en alfabetisk ordlista. På svenska! 1 är lämplig att använda såväl i klass­ rumsundervisning som vid självstudier.

kinesisk a

På svenska! 1 är ett läromedel i svenska som främ­ mande språk. Det vänder sig till studerande som snabbt vill uppnå sådana färdigheter i språket att man kan delta i ett vardagssamtal. Läromedlet ­täcker nivå A1 och A2 enligt Europarådets nivåskala (CEFR).


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.