Marie Andersson
PEDAGOGISK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
Marie Andersson
PEDAGOGISK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
Folkuniversitetets förlag Skomakaregatan 8 223 50 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-avtalet, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller Bonus Copyright. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Första upplagan, första tryckningen © 2019 Marie Andersson och Folkuniversitetets förlag Faktagranskning: Carina Björk Johansson Redaktör: Henrik Killander Grafisk form: Dan Abelin Illustrationer: Louise Wester Omslagsbild: © Nikola Rakic/depositphotos.com Tryck: KOPA, Litauen 2019 ISBN 978-91-7434-738-8
Innehåll Förord 5 1. Kulturella skillnader i skolan 7 2. Den svenska skolan 10 3. Svenska skolformer och stadier 13 4. Läroplaner, kursplaner och betyg 16 5. Vem arbetar i skolan? 23 6. I klassrummet 27 7. I lärarrummet och personalrummet 32 8. Aktuella pedagogiska metoder 35 9. Exempel på dialoger 43 10. Övningsdel 57 11. Facit till övningsdel 68 12. Vanliga termer i skolan 75 13. Vill du veta mer? 82
Förord Att som utländsk lärare komma till Sverige för att arbeta i den svenska skolan kan vara en spännande utmaning, eftersom varje lands skolsystem är unikt. Olika länders system präglas av det egna landets historia, kultur och normer, vilket också färgar oss i vårt dagliga agerande i skolan. Det är just därför det ibland kan uppstå missför stånd eller kulturkrockar om man kommer från ett annat land. Denna bok är skriven för att överbrygga en del av de skillnader som finns och därmed också underlätta för lärare som kommer från en annan skolkultur. Den ger också konkret information om de idéer och begrepp i skolans värld som man möter i Sverige, och låter oss för stå vilken grund den svenska skolan vilar på. Boken vänder sig främst till alla som ska arbeta i den svenska skolan, oavsett om det är i rollen som lärare, rektor, fritidspedagog eller lärarassistent. Men boken kan förhoppningsvis även vara till hjälp för alla som på andra sätt kommer i kontakt med skolan – exempelvis som för älder – för att få insyn i hur den egentligen fungerar. Helsingborg i maj 2019 Marie Andersson
1. Kulturella skillnader i skolan För utländska lärare som ska arbeta i Sverige räcker det ofta inte med att bara lära sig språket och rutinerna inom svensk skola. Det är också viktigt att uppmärksamma kul turella skillnader. Det kan förbättra kommunikationen och kontakten med både elever och kollegor. Delaktighet och inflytande Förr i tiden var lärarna mer auktoritära än i dag. I dag är det viktigt med ett ledarskap som skapar positiva och tillitsfulla relationer mellan lärare, elever och vårdnads havare (som kan vara en annan person än de biologiska föräldrarna). Elevers och föräldrars delaktighet och in flytande är en viktig del av skolan. Eleverna ska, enligt skollagen, ha möjlighet att påverka sin utbildning. Ju äldre barnen är, desto mer inflytande ska de ges. Eleverna ska ha visst inflytande över både lektioner och mer över gripande skolfrågor. Skolan har i uppdrag att samarbeta och informera vård nadshavare om elevens skolsituation, trivsel, kunskaps utveckling, studieresultat och utvecklingsbehov. Det är också viktigt att lyssna in och beakta vårdnadshavarnas synpunkter, för att skapa delaktighet och inflytande och ge dem en möjlighet att tillsammans med skolans personal HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
7
2. Den svenska skolan I Sverige finansieras skolan huvudsakligen av kommuner na, men en skola kan drivas både av kommunen och av fristående aktörer, så kallade friskolor. Det innebär att din arbetsgivare, en så kallad huvudman, kan vara antingen en kommun eller en stiftelse, ett aktiebolag eller en privat person.Vem som helst har i dag rätt att driva skola, förut satt att man godkänts av Skolinspektionen. Skolinspektionen är en statlig myndighet som gran skar de svenska skolorna. En annan viktig myndighet är Skolverket. Skolverket är en statlig myndighet som är ansvarig för att stödja skolorna med råd om bland annat de regelverk och dokument som styr skolan, till exempel skollagen, förordningar och läroplaner. Skolverket hjälper också till med kompetensutbildningar. Rättigheter och skyldigheter Den svenska skolan är avgiftsfri och får alltså inte kosta eleverna något. Det innebär bland annat att skolböcker, skoldatorer och skolmat är gratis. Skolan finansieras huvudsakligen av kommunalskatt och statsbidrag. I för skolan tas dock en avgift ut av föräldrarna. Kommunen tar ut en avgift för en plats i förskolan och på fritidshemmet. Kostnaden beräknas utifrån hushållets inkomst. 10
PEDAGOGISK SVENSKA
I skolan får man gå klädd hur som helst. Det finns inga särskilda skoluniformer. Ibland förbjuder man keps och mössa i klassrummet, men oftast är det tillåtet. I skolan måste alla behandlas lika. Ingen får diskrimi neras eller kränkas på grund av till exempel kön, sexua litet, religion, etnisk tillhörighet eller ålder. Detta gäller alla som arbetar eller verkar på skolan, det vill säga även eleverna. Ingen får heller bli kränkt eller mobbad i sko lan. Om man ser eller hör talas om något sådant måste det anmälas och utredas. På varje skola måste det finnas ett systematiskt arbete mot kränkande behandling. Som lärare är det din uppgift att ta det på allvar om du ser eller hör talas om det. Skolans uppdrag Den svenska skolan har två uppdrag. Det ena är ett kunskapsuppdrag och det andra ett demokratiuppdrag. Kunskapsuppdraget innebär att vi ska undervisa eleverna och ge dem förutsättningar för att lära och skapa lust för ett livslångt lärande. Demokratiuppdraget innebär att vi vuxna ska fostra eleverna till demokratiska medborgare, dels genom kunskap, men framför allt genom att agera och låta eleverna agera demokratiskt i olika sammanhang. Lärarlegitimation För att bli fast anställd som lärare i den svenska skolan krävs lärarlegitimation. Lärarlegitimationen utfärdas av Skolverket och intygar att man är behörig att undervisa i vissa ämnen och på vissa stadier. För att få behörighet behöver man goda ämneskunskaper från universitetet och HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
11
4. Läroplaner, kursplaner och betyg Den svenska skolan styrs av staten genom diverse styr dokument. Oavsett huvudman, det vill säga om du är anställd av en kommunal skola eller en fristående huvud man, måste man följa dessa styrdokument. 2011 fick de flesta skolformer nya läroplaner. I dagligt tal kallas dessa Lgr 11 på grundskolan och Gy11 på gymnasiet. Förskolans läroplan, Lpfö 98, revideras 2019. Fritidshemmet följer grundskolans läroplan. Styrdokumenten innehåller bland annat en skollag, grundskoleförordningen, gymnasie förordningen, läroplaner, programplaner och ämnesplaner. Läroplaner I läroplanerna hittar vi skolans värdegrund och uppdrag. Den viktigaste aspekten i läroplanerna är de demokratiska värderingar skolan ska bygga på och förmedla till elever na. Här finns respekten för de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, individens frihet och solidaritet med svaga och utsatta. Elevernas inflytande på undervisningen är också en viktig aspekt av det demokratiska uppdraget. Mer om detta står i kapitel 1 och 6. Läroplanen betonar också elevernas lärande och utveckling, deras lust för livslångt
16
PEDAGOGISK SVENSKA
lärande, respekten för vår miljö och skolans saklighet och allsidighet. Undervisningen ska i görligaste mån anpassas efter varje enskild elev så att de elever som behöver extra stöd och hjälp får det och att alla får möta utmaningar på sin egen nivå. Det är skolans ansvar att alla elever ska utveck las så långt som möjligt och minst bli godkända. I skolan får ingen diskrimineras eller kränkas. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning Kursplaner I kursplanerna finns information om varje ämne, vad som ska tas upp i ämnet och vilka kunskapskrav som gäller för respektive stadium, d.v.s. vid slutet av årskurs tre, slu tet av årskurs sex och slutet av årskurs nio. Dessa är också riktlinjerna när eleverna ska få betyg. Eleverna får betyg i sexan, sjuan, åttan och nian. Då får man ämnesbetyg. På gymnasiet läser man kurser i stället för ämnen och får betyg efter varje kurs, så kallade kursbetyg. I årskurser där man inte sätter betyg ska man i stället göra skriftliga, individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP (individuell utvecklingsplan). En IUP består av två delar: dels skriftliga omdömen, dels en framåtsyftande del där man tittar på vad eleven och skolan behöver utveckla för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
17
Dialog 2 – på lågstadiet Utvecklingssamtal Klasslärare: Välkomna till årets första utvecklingssamtal. Förälder: Tack! K: Michael, hur trivs du i skolan? Eleven Michael: Bra. K: Hur har du det med kompisar? E: Bra. Jag har många kompisar. K: Jag ser det. Du sitter ofta med Mustafa. Arbetar ni bra tillsammans? E: Ja, han är bättre än jag på matte så han hjälper mig. K: Hjälper du honom med något? E: Ja, jag är bättre på engelska. K: Om vi då går över till de olika ämnena: Hur går det i de olika ämnena? Matte och NO? E: Sådär. Jag tycker matte är svårt. F: Vi tycker också att matte är svårt och har svårt att hjälpa honom hemma. K: Vad är det som gör matte så svårt? E: Jag förstår när läraren går igenom men när jag ska göra talen själv förstår jag inget, och jag kan inte multiplikationstabellen. Men NO går bra och jag förstår allt. Jag hade alla rätt på provet. K: Ok, vi återkommer till matten. Hur går svenska och SO? E: Bra, men jag tycker inte om att skriva. Varför måste man göra det? Vi skriver jättemycket i både svenska och SO. K: Varför tycker du inte om att skriva? E: Det tar lång tid och blir fult. Varför kan vi inte alltid bara skriva på datorn?
46
PEDAGOGISK SVENSKA
K: Det är viktigt att kunna skriva även utan dator. F: På vår tid fanns ju inga datorer. K: Ska vi sammanfatta lite och sätta mål nu? Michael trivs i skolan och arbetar bra i skolan. Ämnena går överlag bra, men matte och skrivande behöver tränas mera. Vilka mål tycker du vi ska ställa utifrån detta? E: Jag vill kunna skriva finare och snabbare, och jag måste fråga matteläraren när jag inte förstår. F: Borde du inte försöka lära dig multiplikationstabellen också?
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
47
DIALOG 5: ELEV PÅ HÖGSTADIET BER LÄRAREN PER OM HJÄLP
Elev: Per, kan du hjälpa mig med uppgiften? Jag förstår inte! Lärare: ________________________________________ E: Jag förstår inte vad jag ska göra. L: ___________________________________________ Eleven läser högt vad han/hon ska göra. E: Jämför två olika grundämnen utifrån egenskaper, uppbyggnad och placering i periodiska systemet. L: ____________________________________________ E: Jämföra två olika grundämnen. L: ____________________________________________ E: Kol och syre. L: ___________________________________________ E: Se hur de ser ut, luktar och smakar. L: ___________________________________________ E: Ja, nu förstår jag. Tack!
66
PEDAGOGISK SVENSKA
DIALOG 6: ELEV PÅ GYMNASIET UNDRAR ÖVER SITT BETYG
Elev: Varför fick jag ett D i betyg i historia? Lärare: ________________________________________ ____________________________________________ E: Jag tycker det gått bra! Jag trodde jag skulle få C. L: ___________________________________________ E: Ja, vi tittar i matrisen. L: ____________________________________________ ____________________________________________ ____________________________________________ E: Jag trodde jag hade gjort det. Är det något jag kan göra för att få ett C? L: Tyvärr inte, eftersom kursen är slut och betyget satt.
HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
67
PEDAGOGISK SVENSKA HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA LÄRARE
Pedagogisk svenska vänder sig till utländska lärare som redan är aktiva eller på väg att söka arbete inom den svenska skolan. Tyngdpunkten i handboken ligger på – ordkunskap och terminologi – läroplaner, kursplaner och betyg – aktuella pedagogiska metoder – samtal med elever och föräldrar. Några avsnitt ägnas även kulturella skillnader, språkliga övningar, f örklaringar kring ordbildning och förkortningar. Pedagogisk svenska består av denna handbok samt inlästa exempeldialoger mellan lärare och elev/förälder. Man kan lyssna gratis på dessa på www.pedagogisksvenska.se. Tack vare sitt behändiga fickformat och sin systematiska genomgång har boken en given plats i lärarens vardag. Marie Andersson är utbildad lärare i svenska och historia, och arbetar nu som biträdande rektor.