Polska 1 by Folkuniversitetets förlag

Joanna Nicklasson - MĹ&#x201A;ynarska

POLSKA 1

Joanna NickJasson

M1ynarska

- en nybรถrjarbok

FOLKUNIVERSITETETS Fร RLAG

Folkuniversitetets förlag Magle Lilla Kyrkogata 4 SE-223 51 Lund Tel. 046-14 87 20, fax 046-13 29 04 info@folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Fotografier: Mikael Backman s 5, 44, 51 Joanna Nicklasson-Młynarska, nederst s 15, s 16, 21, 30, 35, 56, nederst s 69, 75, 88, 93, 94, 100, 102, 107, 112 Labiryntpark, överst s 69 POT-Warszawa: kartor, omslag, överst s 15

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudmän för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvud man eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Sjunde upplagan 2013 © 1977 Joanna Nicklasson-Młynarska och Folkuniversitetets förlag Illustrationer: Krystyna Piotrowska, Mieczysław Młynarska s 82 Tryckt hos Bulls Graphics, Litauen 2013 ISBN 978-91-7434-556-8

boken

Polska l är en nybörjarbok avsedd för vuxenundervisning och sj älvstudier. Den bygger på material som har arbetats fram under en flerårig undervisning i polska för svenskar. Läroboken innehåller 20 avsnitt och motsvarar ungefär två terminers studier i studiecirkel. Den kompletteras med en arbetsbok, band och talövningar i ett särskilt material "Tala polska". Vid utformningen av lärobokens texter har ett enkelt och vårdat vardags språk eftersträvats , ett språk som motsvaras av det man möter i dagens Polen. Ordförråd och strukturer byggs systematiskt upp i texterna, vilka ofta har dialogens form. Med hjälp av text, uttalsövningar, de grammatiska förkla ringar som finns till varj e avsnitt, styckeordlista och olika slags övningar, vill materialet försöka ge de grundläggande språkfärdigheterna i polska samt stimulera vidare studier.

Texterna - av olika svårighetsgrad och karaktär - är de centrala delarna i inlärningsgången. Detta gäller såväl ordinlärning som uttal och betoning. Dessutom utgör de för de grammatiska moment som följer i samma avsnitt och ger material för ytterligare övningar på detta moment. Texter av dialogtyp är bl a avsedda att ge material till muntlig kommunikation. Därvid bör fraser och konstruktioner i sin helhet läras in, inte bara de enskilda orden. S ådana fraser och konstruktioner - av skilda slag - bör sedan användas aktivt när man med lärarens och kurskamraternas hj älp försätts i den språkliga situa tion där yttrandet är motiverat. Texternas vardagliga innehåll, situation och milj ö vill ytterligare understryka detta.

Uttalsövningarna - tillsammans med ljudinspelningen - är avsedda att ge det korrekta uttalet av ljuden i ord, kända och okända. Genom att noggrant lyssna och samtidigt se hur de olika ljuden realiseras i skriften, lär man sig att rätt uttala ljud/ord, varefter läsa/skriva blir en naturlig följd. Läraren, cd-n och den egna produktionen bör fungera i samspel tills uttalet är korrekt och där med ger nyckeln till förståelse av det hörda och det lästa. Styckeordlistan - i anslutning till varj e avsnitt - ger textens ord och uttryck i översättning och utgör också underlaget dels för ett aktivt inlärande, dels för avsnittens olika övningar. Att så ofta som möj ligt förhöra sig själv eller var av styckeordlistans tvåspaltiga utförande. De polska orden andra anges i följ ande former:

Substantiv: ordet anges med - genustillhörighet t ex urlop m - pluralform t ex kolory pI - kasusböj ning t ex w sklepie I de två senare fallen har alfabetiska ordlistan vanligen nominativ singular. Adjektiv: ordet anges i nominativ singular i tre genus t ex dobr/y, -a, -e. Verb: ordet anges i infinitiv med gruppbeteckning t ex mowi6 gr II eller i böjd form med infinitivformen inom parentes . Detta gäller även verb i prete ritum. Styckeordlistan och den alfabetiska ordlistan kompletterar varandra genom att samma ord uppträder i olika form. De ofta förekommande kasusböj da substantiven i styckeordlistan kan därmed läras in hela, samtidigt som nomi nativformen alltid finns till hands även den.

Övningarna förekommer huvudsakligen följ ande typer: - frågor på texten till hj älp för textförståelse, hemarbete och repetition. - dramatiseringar med stödord eller illustrationer möj liggör mera obundna övningar och lämpar sig väl för repetition. - hör-/läsövningar arbetar ofta med synonymer eller motsatsord och är av sedda att stödj a ordinlärningen. - uttalsövningar bör man arbeta med tillsammans med uttalsdelen i lärobo ken, samt ljudbandet. - dialoger är främst avsedda för muntlig språkträning. De är ofta försedda med utbytbara element. De flesta dialogerna bör läras utantill. Här tränas också uttal och fraseologi. - översättningar i form av mindre textbitar från svenska till polska. - ifyllnadsövningar är avsedda att befästa kunskaperna i formläran. transformationer tränar de grammatiska formerna och ska läras utantill. - korsord tränar mera lättsamt olika ordformer. - utbytesövningar tränar t ex olika kasusformer och ska alltid göras muntligt.

Grammatiska förklaringar - i anslutning till varj e avsnitt - tar upp och för klarar det moment som ingår i avsnittet och exemplifierar det, ofta kon trastivt. En fullständigare förklaring finner man i grammatikdelen längre bak i läroboken. Vilka övningar som är avsedda att träna just sådana moment framgår av dispositionen.

Uttalsdelen tar upp polskans ljudsystem på ett relativt utförligt sätt, ofta görs j ämförelser med svenskan. Åtskilliga exempel ges på uttalet av polska voka-

ler och konsonanter och även polsk intonation berörs . Ett särskilt avsnitt är ägnat de många ljudväxlingar som förekommer i ordböj ningen. delarna av den polska Grammatikdelen tar systematiskt upp de formläran på ett grundläggande stadium. Mönster ges för böjningen av sub stantiv, adjektiv, verb och pronomen. Grammatikdelens främsta uppgift är att fungera som exempelsamling och stöd till studierna.

Grammatiska termer förklaras i ett särskilt index över grammatiska termer som används i läroboken. Warszawas centrum med Kulturpalatset och en metrostation.

Inneh책ll Text l

Grammatik

Dzien dobry

Uttal

Sida

Jag heter. . . Vad heter. . . Vem (vad) 채r det . . .

2 To j est. . .

genus Ja/nej -fr책gor 6

3 To j est Adam i Anna

Pers . pron. i nominativ Presens av verben v ara, habye, miee R채kneord ; Tilltalsord

4 W

Presens grupp III S ubstantiv i ack. singular

5 Krystyna, Adam i Ania opowiadaj q

Pos s . pronomen och adj ektiv i nominativ

6 Urlop w Warszawie

Presens grupp III

7 W sklepie

Komparation av adj ektiv

8 Zakupy

Presens grupp I

h-ch f w w-f Assimilationer

9 Przy kiosku

Substantiv och adj ektiv i nominativ plural

c e

u Ewy

dz di

Dzien Zbyszka

Reflexiv form

cz dz-drz sz z-rz

Pomnik Chopin a w Warszawie

Substantiv och pronomen i genitiv

s s z i

1 2 Dworzec kolej owy

Ordningstal 1 -20 Klockan, tider

1 3 Mieczyslaw i Danuta

Substantiv och pronomen i instrumentalis

Tonande och tonÂ lĂśsa konsonanter

14 Podroz do Polski Pers ./S akl . genus Droga Marysiu !

1 6 Cztery pory roku

Substantiv och pronomen i lokati v

MĂĽnader, veckodagar, datum Futurum av verbet vara - bye

17 Teatr

och pronomen

i dativ W

. Verbets aspekter

19 Wyj azd czyli awantura domowa

Imperati v

20 Nauka polskiego

Adverb, nationaliteter

grammatiska termer Uttal sdel

1 19

Grammatikdel Polsk-svensk ordli sta

1 45 1 59

Dzien dobry A B

Dzien dobry pani. Dzien dobry panu. Dobry wieczor panstwu. Dobry wieczor pani. Czesc Adam. CzeSc.

Ja jestem Adam Kowalski.

Ja nazywam si� Adam Kowalski. A pan?

Ja nazywam si� Jan Janowski. Jak si� pani nazywa? Nazywam si� Ewa Kowalska. Jak si� pan nazywa? Moje nazwisko Janowski.

A B

Do widzenia panu. Do widzenia pani. Do zobaczenia. Do zobaczenia. Czesc. CZeSc Ewa. Dobranoc. Dobranoc pani.

Övningar A Ö va hälsningsfraserna i dialogform.

Kto to j est?

Co to jest? To

/ Ewa

� rowcr 9

B Fr책ga och svara som i exemplen .

Kto to j est? To j est chlopiec .

Co to j est? To j est obraz .

? st6L

? dom.

? dziewczynka.

? drzewo.

2 To jest

szklanka

To jest szklanka.

list

pi6ro

kwiat

dorn

sarnoch6d

klucz

Ex. Czy to jest r�ka? Tak, to jest r�ka.

Ex. Czy to jest szklanka? Tak, to jest szklanka.

Ex. Czy to jest kwiat? Nie, to jest samoch6d.

G:rammatik Genus sv.

po.

blomma

en blomma kwiat

blomman

Polskan har tre genera :

och

slutar oftast på konsonant. slutar oftast på -a eller -i. Neutrum slutar oftast på o -e, -ft eller -UID. -

Övningar A Fyll i frågor och svar till bilderna.

• «'.

. j �. u

::n.1{ . :��

_ .�

Czy to j est list? Tak, to j est list.

Czy to j est kwiat? Nie, to

Czy to j est

Czy Tak, to

Använd: Tak, to j est . . . Nie, to j est . . .

B Fråga och

i-.·.·.)·.

okno

)

::I

dziewczynka

j ablko

butelka

gazeta

C Fyll i orden.

Czy to jest s amoch6d? Nie, to nie j est samoch6d, to j est rower.

Czy to j est dom? Nie, to nie jest dom, to

Czy to j est pi6ro? Nie, to

Czy to j est kwiat?

D S ortera in substantiv ur

och 2 i r채tt spalt. Se tabellen p책 s

Fem.

Neutr.

Ovan: Riddarborgen i Malbork. Nedan: Den gamla hansastaden GdaĹ&#x201E;sk.

Grammatikdel Substantiv po.

samoch6d

sv.

bil, en bil, bilen

Genus Polskan har tre genus: femininum och neutrum. Maskulina är de flesta substantiv som slutar på konsonant i nominativ singular. Feminina är de flesta substantiv som plutar på -a, -i eller mjuk konsonant i nominativ singular. Neutra är de flesta substantiv som på -o, -e, -�, -um i nominativ singular.

Numerus och kasus singular och vilka båda har sju kasus . Kasus betyder att Man skilj er substantiv, adj ektiv och pronomen ändrar form och därmed anger ordens olika rela tioner i satsen. Olika kasus svarar på olika frågor. Nominativ Genitiv Dativ Instumentalis Lokativ

kto? co? (vem, vad) = subjekt kogo? czego? (vems) komu? czemu? (åt vem, åt vad) = indirekt objekt kogo? co? (vem, vad) = direkt objekt (z) kim? (z) czym? (med vem, med vad) (o) kim? (o) czym? (om vem, in vad, var)

Levande - ej levande substantiv skilj er man på i saker.

människor, djur resp.

Hård och mjuk siam hos substantiven kan ge upphov till olika ändelser i böj ningen.

Maskulina (mönster) lev.

lev. Sing.

Plur.

N G D A I L V

rynek rynku rynkowi rynek rynkiem rynku rynku

klucz klucza kluczowi klucz kluczem kluczu kluczu

teatr teatru teatrowi teatr teatrem teatrze teatrze

sl:lsaid sl:lsiada sl:lsiadowi sl:lsiada sl:lsiadem sl:lsiedzie sl:lsiedzie

N G D A I L V

rynki

klucze

teatry

sl:lsiedzi

G D A I L

rynk6w rynkom rynki rynkami rynkach rynki

kluczy kluczom klucze kluczami kluczach klucze

teatr6w teatrom teatry teatrami teatrach teatry

sl:lsiad6w sl:lsiadom s'lsiad6w sl:lsiadami s'lsiadach sl:lsiedzi

G D A I L V

-(i)u

=N -(i)em - (i)e, -(i)u =N =L

sak. pers. -y, -l, -e y , (i) -(i)owie -(i)e -(i)6w, -y (-i) - (i)om =N =G -(i)ami -(i)ach =N

PLURAL

S INGULAR

Genitiv har ändelsen -a eller

-(i)a

-u.

Dativ har oftast -owi, annars -u. A ckusativ (sing./plur. ) = genitiv vid levande substantiv. Instrumentalis har alltid dem. Lokativ har -e efter hård konsonant vilken oftast uppmj ukas och -u efter mjuk kons. samt efter k, g, ch. Vokativ har i regel samma ändelse som lokativ.

Genitiv har -ow efter hård konsonant och -y (i) efter mjuk konsonant. Dativ har alltid -om. Ackusativ (sing./plur.) = nominativ vid ej levande substantiv. Instrumentalis har i regel -ami. Lokativ har ändelsen -ach.

Vokativ har samma ändelse som nominativ.

Maskulina substantiv på -a böj s i singular som feminina, men i plural som maskulina. Ex. poeta, artysta

1 23

Feminina (mönster)

Sing. N :lon a G zony D :lonie

ulica ulicy ulicy

matka matki matce

stacj a stacj i stacj i

N G D

A I L V

:lon� :lon", :lonie :lono

ulic� ulicq ulicy ulico

matk� matk", matce matko

stacj � stacj ", stacj i stacj o

A I L V

kons. -a hård mjuk hård I mjuk -(i)a -a -O -y(i) -y -(i)e -i -y =N -(i)� -(i)", =D -(i)o -(i)u =N

:lony :lon :lonom :lony :lonami :lonach :lony

ulice ulic ulicom ulice ulicami ulicach ulice

matki matek matkom matki matkami matkach matki

stacj e stacj i stacj om stacj e stacj ami stacj ach stacj e

N G D A I L V

-y(-i), - (i)e -O, -i, -y -(i)om =N -(i)ami - (i)ach =N

Plur. N G D A I L V

PLURAL

SINGULAR

Genitiv har ändelsen -y efter hård konsonant (utom k, g) samt efter hist. mjuk konsonant och -i efter k, g samt efter mj uk konsonant. Dativ har -(i)e, -y, -i: -(i)e efter hård konsonant utom g, k, ch, !, r. Obs . konsonantförändringar här. Vidare: -e efter g, k, ch, l, r; -y efter hist. mjuk konsonant samt -i efter mjuk konsonant och 1 . har i regel -�. Instrumentalis har -�. Lokativ = Dativ Vokativ har oftast o ibland -

Genitiv är ändelselös , men har efter mjuk resp. hist. mjuk konsonant -i och -y. Dativ har ändelsen -om.

Ackusativ har samma ändelse som i nominativ och vokativ: -y, -i eller -e. Instrumentalis har -ami. Lokativ har -ach. = Nominativ/Ackusativ

-u.

I dativ, instrumentalis och lokativ (plural) har feminina substantiv samma ändelser som maskulina och neutra: -om, a m i resp. -ach. En del feminina substantiv slutar på mjuk konsonant nominativ sing. Ex. noc, 16dz. -

1 24

POLSKA

POLSKA 1 är en nybörjarbok för vuxna. Texterna, ofta i dialogform, behandlar vardagssituationer och ger ett användbart basordförråd. I varje avsnitt ingår: • styckeordlistor • grammatiska förklaringar • muntliga och skriftliga övningar

Boken innehåller dessutom en uttalsdel och grammatikdel samt en alfabetisk ordlista (polsk-svensk och svensk-polsk) med ca 1 000 ord. Arbetsbok, facit och cd finns. POLSKA 1 motsvarar ungefär två terminers studier i studiecirkel. Den är rikt illustrerad.