Sammansatta ord by Folkuniversitetets förlag

SAMMANSATTA ORD

Sammansatta ord vänder sig i första hand till elever som läser svenska som andraspråk i gymnasieskolan, men boken kan även användas av vuxenstuderande till exempel inom sfi-undervisningen. Svenska språket är rikt på sammansatta ord och ordförrådet utökas hela tiden med nya sammansättningar. Många av dessa ord kan vara svåra att tolka för andraspråksinlärare även om man förstår betydelsen hos de enkla ord som ingår i en sammansättning. Boken Sammansatta ord innehåller varierade övningar kring sammansatta ord med fokus på tolkning och förståelse. Tyngdpunkten ligger på den stora grupp sammansättningar där relationen mellan huvudord och bestämning kan göras tydlig i omskrivningar. Övningarna syftar till att lära sig förstå huvudordets centrala roll vid tolkningen och att kunna relatera betydelserna hos bestämning och huvudord på rätt sätt. Texter och övningar är indelade efter teman för att ge sammanhang och underlätta tolkningen av orden. Övningarna inleds vanligen med enkla faktatexter som även bidrar till att ge läsaren en ökad omvärldskunskap. Centrala termer och begrepp kring sammasättningar presenteras och förklaras i ett inledande avsnitt. Sammansatta ord är rikt illustrerad med instruktiva teckningar och foton.

TEMATISK ÖVNINGSBOK Christina Skagerborg

Christina Skagerborg

SAMMANSATTA ORD TEMATISK ร VNINGSBOK

Folkuniversitetets fรถrlag

Folkuniversitetets förlag Magle Lilla Kyrkogata 4, 223 51 Lund E-post: info@folkuniversitetetsforlag.se

Webbplats: folkuniversitetetsforlag.se

Bildkällor: Biopix Kirsten Andersen 29:5 Jens Christian Schou 18:4, 28:2, 29:1-2, 29:4, 29:9-10, 39:1-3, 43:4, 44:2-3 Niels Sloth 18:1, 18:5, 28:1, 29:3, 29:6-7, 43:2 Björnåns kennel 50:4 Ekström, Olof 21:3 Herz, Stephan 76 IBL Bildbyrå Anders Jahrner 19:1 Eva Lie 50:3 Photo Researchers/Chris Marona 44:1, 50:6 Photo Researchers/Peter Skinner 50:1 Jorma Valkonen 19:2 Skånereportage 19:3 Larsson, Peter 49 Megapix Fredrik Broman 32:3 Björn Esping 32:1 Lennart Gustavsson 36 Morten Heiselberg 32:4 Kai Honkanen 43:1 Ralph Mårtensson 39:4 Hans Nelsäter 29:8, 32:5 Jens Thuresson 32:2, 32:6 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 44:4 Naturhistoriska riksmuseet Anna-Lena Anderberg 21:4 Rikard Anderberg 21:6 Irene Bisang 21:5 Naturfotograferna Anders Geidemark 18:2 Tore Hagman 50:2 Lars Jarnemo 18:3 Janus Jurka 70 Pressens Bild 50:7-8 Räddningshund/Umeå Brukshundklubb 50:5 Teckningar: Marie Söderman Omslag: John Wasden Första upplagan © 2007 Christina Skagerborg och Folkuniversitetets förlag ISBN 978-91-7434-594-0 Tryckt hos Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad 2007 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat BONUS-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillåtelse av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Förord Svenska språket är rikt på sammansatta ord och ordförrådet utökas hela tiden med nya sammansättningar. Vissa ord, även tagna ur sitt sammanhang, är ganska lätta att tolka för andraspråksinlärare, medan andra kan vara svåra eller omöjliga att tolka även om man förstår betydelsen av de ingående enkla orden. Sammansatta ord är ingen homogen grupp och studerande måste därför komma i kontakt med olika typer av sammansättningar för att förstå hur ordbildningssystemet fungerar. Den här boken innehåller övningar kring sammansatta ord – och de enkla ord de består av – med fokus på tolkning och förståelse. Tyngdpunkten ligger på den stora grupp sammansättningar där relationen mellan huvudord och bestämning kan göras tydlig i omskrivningar, till skillnad från de sammansättningar där ingående ord i form och/eller betydelse smält samman och relationen mellan huvudord och bestämning är otydlig. Målet med övningarna är att lära sig förstå huvudordets centrala roll vid tolkningen och att kunna koppla ihop bestämning och huvudord på rätt sätt. Övning i omskrivning gör det dessutom lättare för andraspråksinlärare att översätta svenska sammansatta ord till modersmål som inte har detta ordbildningssystem. Sammansatta ord vill även ge ökad omvärldskunskap, något som är centralt vid tolkning av alla sorters ord. Övningarna är tematiskt indelade för att ge sammanhang och underlätta tolkningen av ord. Varje enskild lärare kan naturligtvis utveckla eller begränsa ett tema utifrån de behov och intressen som uppstår i undervisningen. Boken är främst avsedd för elever som läser svenska som andraspråk i gymnasieskolan, men den kan även användas av vuxenstuderande, t.ex. i senare delen av sfi. Jag vill också nämna alla döva och hörselskadade som vid sidan av teckenspråket läser svenska som andraspråk. Det krävs ett grundläggande ordförråd för att arbeta med boken och att man är bekant med bl.a. partikelverb, particip och avledningsaffix. Centrala termer presenteras i första avsnittet och kunskaper i ordbildning repeteras och byggs på i de följande avsnitten. Läs gärna det inledande avsnittet Kort om sammansättning innan du börjar arbeta med boken. Christina Skagerborg

Innehåll Kort om sammansättning 6 1 NATUR OCH VÄXTLIV 9 Naturord 10 Namn med anknytning till naturen 12 Stavning av namn 12 Ordbildning: fogeform 14 Varför heter vi som vi gör? 16 Omskrivning 17 Träd 18 Ris 19 Växter som symboler 21 Ett ord – flera betydelser 22 Bildlig betydelse 22 Ordbildning: huvudord, bestämning 24 Allemansrätten 26 Ordbildning: ord på -(n)ing, -are 27 Läkande växter 28 Växter att se upp för 28 2 VILDA DJUR OCH HUSDJUR 37 Äta eller ätas? 38 Djur att se upp för 39 Ordbildning: ord på -ande, -ende 40 Ordbildning: enkla och sammansatta ord på -are 41 Ordbildning: sammansatta ord i ordböcker 45 Djuren och vi 46 Husdjur 48 Hunden 49 En smutsgris är inte en smutsig gris 51 Honor, hanar och ungar 53 Läten 55 Djurens kroppsdelar 56 Ordbildning: huvudord, bestämning 57 3

VÄDER OCH NATURFENOMEN Väderprognoser 60 Meteorologens kommentarer 61 Lufttryck 64 Temperatur 65 Klimat 66 Väderstreck 68 Månen 70

Ordbildning: fogeform 71 Veckodagarna 71 Dag och natt 72 Ishotellet i Jukkasjärvi 76 Ordbildning: sammansatta ord av partikelverb 77 Globalt samarbete 79 Naturkatastrofer 80 4 MÄNNISKOR OCH KÖNSROLLER 83 Tjocka släkten 84 Släktforskning – en resa i historien 88 Manligt och kvinnligt i skolan 91 Könsroller i språket 92 Ordbildning: manliga och kvinnliga suffix 95 Ordbildning: sammansatta ord med -are, -(er)ska, -ist -ör, -ös 96 Ordbildning: huvudordet är -givare, -havare, -tagare 98 5 HELGER OCH HÖGTIDER 101 Helgdagar under året 102 Röda dagar 103 Ordbildning: sammansatta ord med anknytning till högtider 104 Ordbildning: sammansättningar med icke- 106 Officiella helgdagar och privata högtidsdagar 106 Födelsedagar 107 Vid livets slut 110 Ordbildning: sammansättning med foge-s 112 6 HEM OCH VARDAGSLIV 115 Bostad och bohag 116 Förändrade matvanor 126 Arbete och studier 128 Ordbildning; skillnad i betydelse partikelverb och sammansatt verb 132 Förstärkande ord 134 Ordbildning: förstärkningsord 134 Uttal: sammansatta ord 135

Kort om sammansättning Det sista ordet i en sammansättning kallas huvudord (eller efterled). Det är huvudordet som bestämmer vilken ordklass hela det sammansatta ordet tillhör och hur det böjs. Huvudordet kan bestå av ett enkelt ord eller ett sammansatt. Vilket ord som är huvudord blir tydligt vid en omskrivning.

dagbokssida guldarmband

sida i en dagbok armband av guld

Det första ordet i en sammansättning kallas bestämning (eller förled). Bestämningen kan bestå av ett enkelt ord eller ett sammansatt. Ibland har bestämningen en speciell fogeform. Det är substantiv och verb som kan ha speciella fogeformer.

dagbok pizzakartong soffpris tvättmaskin pojknamn lärarrum liljeblad kyrkogård gatukök lånekort rosenbuske köksmatta julklappsutdelning ovädersnatt

ingenting händer vid fogning ingenting händer vid fogning slut-a försvinner slut-a försvinner hos verb slut-e försvinner slut-e försvinner i avledda ord på -are slut-a → e slut-a → o slut-a → u -e läggs till -en läggs till -s läggs till -s läggs ofta till en sammansatt bestämning -s läggs ibland till en avledd bestämning, t.ex. o-, -het, -(n)ing

Ibland är det svårt att se om bestämningen är ett verb som tappat slut-a eller ett substantiv. Vid tolkning spelar det ingen roll då man kan formulera en omskrivning på olika sätt. tvättmaskin

maskin som tvättar kläder maskin för tvätt

hopptävling

tävling där man hoppar (högt/långt) tävling i (höjd-/längd-)hopp

Vissa ord kan ha olika fogeformer i olika sammansättningar. Ibland finns det även en betydelseskillnad.

hjärta + operation hjärta + vän

hjärtoperation hjärtevän

läsa + svårighet läsa + bok

lässvårighet läsebok

gata + lykta gata + kök

gatlykta gatukök

dag + hem dag + tidning

daghem dagstidning

konkret betydelse av hjärta abstrakt/emotionell betydelse av hjärta

Foge-s kan vara lika med genitiv-s. En genitivfras behöver dock inte göra klart vad ordet betyder utan ibland måste man göra en omskrivning för att visa betydelsen. Även i de fall där en genitivfras förklarar ordets betydelse är en omskrivning möjlig. arbetsbrist

≠ =

arbetets brist brist på arbete

dagstidning

≠ =

dagens tidning tidning som ges ut dagligen

morbror

= =

mors bror bror till min mor

En omskrivning är en fras som uttrycker betydelsen hos ett sammansatt ord. Ofta kan en omskrivning ske med hjälp av de enkla ord som ingår i sammansättningen. Man börjar med huvudordet följt av en bestämning. Bestämningen kan uttryckas på olika sätt beroende på relationen mellan huvudord och bestämning. Bestämningen kan uttryckas med – en prepositionsfras svensklärare björklöv kuststad

lärare i svenska löv på en björk (om löven är kvar på trädet) löv från en björk (om löven ligger på marken) stad vid kusten

– en bisats

lövskog dricksvatten

skog där det växer lövträd vatten som man kan dricka

– en infinitivsats

dansskor

skor att dansa i

Ibland används andra ord än de som ingår i sammansättningen.

färgskrivare könsroll

apparat som skriver ut med färgtryck modell för hur man som pojke eller flicka ska uppföra sig, se ut

Man kan ofta formulera flera olika omskrivningar till ett ord. lövskog

skog med lövträd skog där det växer lövträd skog som består av lövträd

dricksvatten

vatten som man kan dricka vatten som är drickbart vatten att dricka

dansskor

skor att dansa i skor för dans

När två ord sätts samman skapas en betydelse som i olika grad är mer specifik än vad man kan utläsa av de enkla orden som ingår. Till exempel kan gröt vara gjord på en mängd olika spannmål medan julgröt måste vara gjord på risgryn. Alla ordklasser finns representerade i sammansättningar, men de består vanligtvis av ett eller flera substantiv. Såväl bestämningen som huvudordet kan vara sammansatt och/eller avlett, vilket gör att man kan skapa mycket långa ord i svenskan. Även om det teoretiskt går att skapa hur långa sammansättningar som helst, så är de inte praktiska att använda.

barnsjukhusöverläkarrekryteringsprocessutvärderingsansvarig

Det finns flera exempel på ord som skrivs ihop utan att vara sammansättningar, t.ex. detsamma, varsågod, imorgon, herregud. Det är fraser som med tiden smält ihop i form och blivit sammanskrivna ordgrupper. I en del fall sammanskrivs orden alltid, t.ex. detsamma, i andra fall finns både en sammanskriven form och en särskriven, t.ex. var så god/varsågod, i morgon/imorgon, herregud/Herre Gud. Vissa sammansatta ord är lätta att tolka, andra är nästan omöjliga att förstå för en andraspråksinlärare. För att kunna tolka de flesta sammansatta ord måste man först identifiera vilka enkla ord som ingår i sammansättningen. Därefter måste man förstå den relation som finns mellan huvudord och bestämning och kunna formulera en omskrivning. Det är då viktigt att känna till vilken betydelse de enkla orden har i sammanhanget, t.ex. betyder inte ordet mål samma sak i självmål, mellanmål, målbrott, måltavla. De flesta sammansatta ord finns inte i lexikon. Man finner exempelvis sällan ord med strukturen ”huvudordet är del av bestämningen”, t.ex. bergstopp (toppen är del av berget), stolsben (benet är del av stolen), komage (magen är del av kon). Inte heller ord med strukturen ”huvudordet är gjort av/består av bestämningen” brukar stå i lexikon, t.ex. silverfat (fat gjort av silver), ullkappa (kappa gjord av ull), pojklag (lag bestående av pojkar). Sammansättningar som för infödda svenskar är lätta att tolka behöver inte vara det för andraspråksinlärare. Faktorer som kan försvåra en tolkning kan vara: fogning: killag (kille + lag) sammansmälta former: faster (far + syster) bildlig betydelse: smutsgris (som inte alls är en smutsig gris) brist på omvärldskunskap: spargris (om man aldrig sett en sådan) felassociation: himmelssäng (som inte är en hängmatta varifrån man kan se himlen och inte heller den skönaste sängen i hela världen ’himmelsk säng’). Sammansättningar som man inte kan omskriva och sådana där det är svårt att se hur huvudord och bestämning passar ihop står ofta i lexikon, t.ex. smörgås, plugghäst, indiansommar.

Natur och v채xtliv

NATUR OCH VÄXTLIV

Naturord Sverige är ett avlångt land och naturen i norr skiljer sig mycket från den i söder. Vilka naturord man känner till beror till viss del på var i Sverige man bor eller vilka platser man har besökt. De flesta av oss bor i städer och tätorter långt från naturen. Men du har kanske fjällvandrat, gått på en skogsstig, paddlat kanot i en älv, tältat på en äng eller badat i en insjö? En del har trevliga minnen från olika upplevelser i naturen medan andra inte alls lockas av tanken att tillbringa en längre tid där. På sommaren åker många ut till landet. En del har tillgång till en sommarstuga och det är inte ovanligt att stugan en gång tillhört en gammal släkting eller att den ligger i ett område där man har sina rötter. För inte allt för länge sedan bodde nästan alla på landet. De flesta bodde i torp eller på gårdar och ett torp som låg i skogen kunde kallas Skogstorpet och en gård vid en sjö Sjögården. Bostäder, byar och andra geografiska platser har ofta namn som speglar den omgivande naturen, vilket man kan se i kartböcker. Platser nära en fors kan t.ex. ha namn som Hällefors, Kramfors och Forsmark. Många vikar har givit namn på orter eller områden, t.ex. Viken, Västervik och Skälderviken. Ett stort antal platser har mycket gamla och dialektala namn och beskriver naturen med ord som inte längre används och som vi kanske inte ens förstår betydelsen av idag. I norra Sverige finns många platser med samiska och finska namn, t.ex. Kiruna, Jokkmokk och Pajala. BESKRIV 1. Benämningar på det som finns i naturen kan vi kalla naturord. Nedan finns exempel grupperade under olika rubriker i alfabetisk ordning. Använd en karta eller andra bilder, eller gör en utflykt och beskriv naturen i den del av Sverige där du bor. Vilka naturord skulle du använda i en beskrivning av dina hemtrakter?

TRÄD ÖPPEN MARK KUPERAD MARK VÅTMARK ÖPPET VATTEN VATTENDRAG ÖAR STEN

dunge, lund, skog fält, glänta, hage, hed, mo, slätt, åker, äng backe, brant, dal, kulle, vall, ås kärr, mosse, myr, sankmark, strandäng, träsk fjärd, hav, insjö, sjö, sund, vik bäck, fors, källa, ström, vattenfall, å, älv halvö, holme, näs, skär, skärgård, udde, ö berg, bergskedja, fjäll, häll, klippa

NATUR OCH VÄXTLIV

2. Beskriv likheter och skillnader mellan orden i följande ordpar.

sjö

– insjö

lund

– skog

kulle

– berg

bäck

– älv

fors

– å

häll

– klippa

berg

– bergskedja

halvö

sjö

glänta

– äng

stig

– väg

åker

– hage

vattenfall

– fors

strand

– kust

– skärgård

– ö – vattendrag

VÄLJ RÄTT ORD Gradera orden utifrån storlek. Börja med det som är minst.

minst:

större:

störst:

klippa – berg – sten

_______________

dunge – skog – lund

_______________

slätt – glänta – äng

_______________

hav – sjö – källa

_______________

älv – å – bäck

_______________

väg – gång – stig

_______________

NATUR OCH VÄXTLIV

Namn med anknytning till naturen Många svenska efternamn slutar på -son, t.ex. Johansson, Karlsson och Nilsson, men det är också vanligt att efternamn innehåller ord som har anknytning till naturen. Ofta är de här namnen sammansatta av två naturord, som t.ex. Bergström eller Lundskog, men man kan också heta bara Berg, Ström, Lund eller Skog. Namn på träd, t.ex. lind, alm, ek, är mycket vanliga i svenska efternamn. Här finner man namn som Lindberg, Almgren, Ekberg. Även namn på mindre växter, t.ex. ljung, förekommer ofta. Man kan heta Ljung, Ljunggren, Ljungkvist, Ljungblad, Ljungberg, Ljungstrand, Ljungbäck m.m. Ord för delar av träd och andra växter som t.ex. blad, gren, kvist, löv, rot och stam förekommer också i många efternamn liksom blommorna lilja och ros eller ordet blomma.

Kristina Ängkvist

Christina Engquist

NATUR OCH VÄXTLIV

Stavning När det gäller stavning av namn finns det inga exakta regler. Det betyder att samma namn kan stavas olika. Men den som bär namnet stavar det alltid på samma sätt! Några exempel på olika stavning av samma namn:

v → f ä → e kv → qu eller qv → extra h v → w k → ch eller c

Sävström – Säfström, Lövgren – Löfgren Hällkvist – Hellkvist, Ängberg – Engberg Lindkvist – Lindquist – Lindqvist Dalgren – Dahlgren, Öberg – Öhberg Viklund – Wiklund, Vallgren – Wallgren Kristiansson – Christiansson, Karlsson – Carlsson

ORDKUNSKAP Här nedan finns några av de allra vanligaste sammansatta efternamnen i Sverige förutom dem som slutar på -son. Alla namn består av två ord som båda har anknytning till naturen. Känner du någon som heter så här? Vilka naturord känner du igen? Obs! Tänk på att en del ord kan stavas annorlunda när de ingår i namn.

Lindberg

Lindström

Lindgren

Lundberg

Bergström

Lundgren

Berglund

Sandberg

Sjöberg

Forsberg

Lindqvist

Engström

Eklund

Holmberg

Lundqvist

Lundström

Björklund

Sandström

Åberg

Holmgren

Ekström

Sundberg

Hedlund

Sjögren

Dahlberg

Öberg

Strömberg

Hellström

Blomqvist

Sundström

Åström

Löfgren

Lindholm

Källa: SCB (Statistiska centralbyrån)

NATUR OCH VÄXTLIV

Ordbildning En del ord ändrar form när de står först i en sammansättning. Den ändrade formen kallas fogeform (fogar = sätter ihop). Ord som slutar på -a eller -e tappar ofta den sista vokalen.

mossmark av Källström

mosse + mark källa + ström (efternamn)

• blomma får fogeformen blom- eller blomster

blomknopp av blomsterkrans

blomma + knopp blomma + krans

Obs! blomma och holme ingår i flera namn och man använder ofta de kortare formerna både om orden står först och sist i efternamn och platsnamn.

Blomgren av Sjöblom Holmberg Stockholm

blomma + gren sjö + blomma holme + berg stock + holme

• lilja får fogeformen lilje

Liljegren av liljeväxt

lilja + gren (efternamn) lilja + växt

• ros får ibland fogeformen rosen

rosenröd

ros + röd

I några fall kan man välja mellan fogeformerna ros- och rosen- men rosentycker många låter lite vackrare och den är därför vanlig i dikter, reklam och i namn på både personer och platser.

rosbukett/rosenbukett

Roslund/Rosenlund

rosdoft/rosendoft

NATUR OCH VÄXTLIV

BILDA SAMMANSATTA ORD Gör sammansatta ord där det första ordet har en speciell fogeform. Ta hjälp av reglerna på föregående sida. Obs! Glöm inte att namn på personer och platser stavas med stor bokstav. Ex. backe + lund lilja + knopp blomma + tid

= Backlund (efternamn) = liljeknopp = blomstertid

hage + ström ______________________________ (efternamn)

lilja + blad ________________________________________

blomma + gren ______________________________ (efternamn)

källa + vatten ________________________________________

ros + trädgård ________________________________________

backe + sippa ________________________________________

holme + sund ____________________________________ (ort)

blomma + knopp ________________________________________

ros + gård ________________________ (stadsdel i Malmö)

klippa + kust ________________________________________

backe + krön ________________________________________

holme + ström ______________________________ (efternamn)

blomma + doft ________________________________________

lilja + kvist ______________________________ (efternamn)

holme + berg ______________________________ (efternamn)

klippa + strand ________________________________________

kulle + berg ______________________________ (efternamn)

ros + gren ______________________________ (efternamn)

hage + fors ____________________________________ (ort)

blomma + affär ________________________________________

NATUR OCH VÄXTLIV

Varför heter vi som vi gör? För flera hundra år sedan hade de flesta personer i Sverige inget fast släktnamn. Barnen fick namn efter sina fäder och efternamnet bildades på faderns förnamn. En pojke som hette Peter fick namnet Peter Nilsson om hans far hette Nils och en flicka, Anna, fick namnet Anna Svensdotter om fadern hette Sven. När det fanns flera med samma namn i en by kallade man dem t.ex. Peter i Skogstorpet, Peter i Kvarngården eller Peter i fattigstugan. Anna Svensdotter och alla andra döttrar behöll sina efternamn hela livet även om de gifte sig. På 1700-talet låg Sverige flera gånger i krig med andra länder. Många män blev soldater och de fick då speciella soldatnamn för att man lättare skulle kunna skilja dem åt. Det var inte ovanligt att namnet bestod av naturord, t.ex. Berg, Skog, Lilja, Forslund, Källgren eller Bergkvist. Ibland fick soldaten sitt namn efter det torp eller den by där han bodde, t.ex. en man från Sjötorpet kunde få namnet Sjöberg och en från byn Lundby kallades Lundgren. Ofta var det inte soldaten själv som bestämde namnet utan hans befäl. Ibland gav man soldaten ett namn som beskrev hur han såg ut eller hur han var som person, t.ex. Snygg, Vad säger Modig, Enfaldig, Stålnacke eller Nykter. Några soldater fick namnen om namn som hörde ihop med soldatlivet, t.ex. Svärd och Strid. Många soldater behöll sitt soldatnamn hela livet, men det gick soldaterna? inte i arv till barnen på 1700-talet. På 1800-talet började det bli vanligt att gifta par bar samma efternamn. Man valde mannens son-namn, hans soldatnamn eller ett helt nytt efternamn. Barnen började ärva efternamn efter sina föräldrar. En vanlig anledning till namnbyte var att det blev svårt att skilja på alla Anderssöner och Johansdöttrar som flyttat till städerna. Det kunde finnas hundratals personer med samma namn. De som fått en bättre position i samhället bytte ofta bort sina alldagliga efternamn. Idén till de nya efternamnen fick man från adelsfamiljer, som ofta hade sammansatta släktnamn, men eftersom vanligt folk inte fick ta ett adligt namn hittade man på egna efternamn. Man valde många gånger naturord med anknytning till hembyn, men några behöll också faderns soldatnamn. I telefonkatalogen kan man fortfarande idag finna soldatnamn som Snygg, Modig, Svärd osv. Före 1901 kunde vem som helst ta sig ett nytt namn. Man anmälde det bara till prästen, som skrev in det nya namnet i kyrkboken. När den nya namnlagen kom, 1901, blev man tvungen att ansöka om namnbyte och det gäller fortfarande. Man kan numera inte byta namn hur man vill eller hur många gånger som helst. 16

NATUR OCH VÄXTLIV

En del sammansatta efternamn är lite märkliga. Liljor och palmer har ju inga grenar, men många svenskar heter Liljegren och Palmgren. Flera namn består av två ord med liknande betydelse, t.ex. Strömfors, Hällberg, Lundskog och Öholm. Man kan också heta Liljeros fastän det inte finns någon sådan blomma. Till skillnad från andra sammansatta ord behöver inte sammansatta namn ha någon betydelse. Ofta har namnbäraren bara valt två ord som låter bra ihop. Vissa naturord har varit mer populära än andra, t.ex. berg, lund och ström. De här tre naturorden ger sex möjliga sammansatta efternamn: Bergström, Berglund, Strömberg, Strömlund, Lundberg och Lundström.

Omskrivning I de flesta fall kan man förklara betydelsen hos sammansatta ord genom omskrivningar, t.ex. Nilsson = son till Nils och soldatnamn = namn som man förr fick när man var soldat. Nilsson = son till Nils Svensdotter dotter till Sven Skogstorpet torpet i skogen Kvarngården gården som hör till kvarnen fattigstuga stuga där byns allra fattigaste bodde förr Sjötorpet torpet vid sjön soldatnamn namn som man förr fick när man var soldat naturord ord med anknytning till naturen soldatliv livet som soldat son-namn namn som slutar på -son, t.ex. Johansson, Nilsson namnbyte byte av namn hundratals flera hundra alldaglig mycket vanlig, inte speciell, tråkig adelsfamilj familj som är adlig (som tillhör en fin släkt) släktnamn efternamn hemby by där man är född och/eller uppvuxen kyrkbok bok där prästen förr skrev upp namnen på alla födda (döpta), gifta och döda namnbärare person som bär ett namn

Det finns ett mönster att följa när man gör omskrivningar. Det sista ordet i en sammansättning kommer först i de flesta omskrivningar.

↓ Nilsson soldatnamn adelsfamilj hemby namnbärare

↓ son till Nils namn som man förr fick när man var soldat familj som är adlig (tillhör släkt med hög ställning i samhället) by där man är född och/eller uppvuxen bärare av ett namn (eller: person som bär ett namn)

NATUR OCH VÄXTLIV

TA REDA PÅ Svara på frågorna med hjälp av texten s. 16–17 och dina egna erfarenheter och kunskaper. a) Idag finns det många som heter Svensson men nästan ingen heter Svensdotter. Hur kommer det sig? b) Tusentals familjer byter efternamn varje år i Sverige. Vilka olika orsaker tror du kan finnas bakom ett namnbyte? c) Finns det namn som Skog, Berg, Fors eller andra naturord på ditt modersmål, eller namn som Svärd, Modig och liknande typiska soldatnamn? d) Hur ser namnbruket ut i ditt hemland? Ärver man sin fars eller mors efternamn eller får man ett eget efternamn? Har man samma namn hela livet?

Träd Namn på lövträd är vanligare än namn på barrträd i svenska efternamn och det allra vanligaste är lind som i Lindgren, Lindkvist och Lindström. SKRIV RÄTT ORD Här är fem exempel på efternamn som innehåller namn på träd och träddelar. Hur ser träden ut? Skriv trädens namn under rätt bild. Eklöv Granrot Björkstam Rönnkvist Pilgren

____________________ ____________________

____________________

NATUR OCH VÄXTLIV

Ris Under flera svenska högtider är björkris en vanlig dekoration, t.ex. vid påsk och midsommar och när man tar studenten. Vid påsk tar vi in björkkvistar och hänger fjädrar och ägg i dem, och vid studenten pyntar man ofta med stora björkgrenar eller mindre träd som man ställer vid porten, på balkongen eller på lastbilsflak. Ofta knyter man fast ballonger och blågula band i grenarna. Till midsommar klär vi midsommarstången med blommor och björklöv. Till jul dekorerar vi med granris. Man kan t.ex. se det runt skyltfönster i december. Några lägger granris framför ytterdörren för att det ska se fint ut och lukta gott och man kan också torka av vinterblöta skor och stövlar på det.

TA REDA PÅ 1. Det finns många kända personer med efternamn som består av naturord, t.ex. de här tre svenska författarna. En är barnboksförfattare, en är deckarförfattare och en har bl.a. skrivit en serie böcker om några svenskars utvandring till Amerika på 1800-talet.

Astrid Lindgren

Liza Marklund

Vilhelm Moberg

2. Ge exempel på kända personer från sportens, filmens eller musikens värld, som har namn som innehåller naturord. 3. De flesta sammansatta efternamn betyder ingenting, men några namn kan fungera som vanliga ord. Vad betyder orden då?

Granquist Björklund Elfstrand Björkstam Eklöf

Jag fick en grankvist rätt i ansiktet när vi var ute och gick i skogen. Huset låg nära en björklund. Igår kväll grillade vi korv vid älvstranden i månens sken. Flotten var gjord av flera stora björkstammar som bundits ihop. Marken var täckt av eklöv.

NATUR OCH VÄXTLIV

BILDA SAMMANSATTA ORD Gör sammansatta ord av fraser. Det sista ordet i frasen står först i sammansättningen. Några ord får speciella fogeformer (!). Ibland måste du lägga till ett extra -s till det första ordets grundform (s).

Ex. strand med sand

= sandstrand

vatten från en källa rot på en lilja

= källvatten = liljerot

(!) (!)

torp i skogen

= skogstorp

(s)

träd som bär frukt

= ______________________________

bäck i skogen

= ______________________________ (s)

blad på en lilja

= ______________________________ (!)

stam på en ek

= ______________________________

strand med klippor

= ______________________________ (!)

buske med rosor

= ______________________________

ström i havet

= ______________________________ (s)

hage för hästar

= ______________________________

blommor på en äng

= ______________________________ (s)

mark med bete

= ______________________________ (s)

buske med bär

= ______________________________

blad på en blomma

= ______________________________ (!)

trädgård med rosor

= ______________________________ (!)

skog med ekar

= ______________________________

vik som går in från havet = ______________________________ (s)

träd som har barr

åker där det växer potatis = ______________________________

stig i skogen

= ______________________________

= ______________________________ (s)

NATUR OCH VÄXTLIV

Växter som symboler Alla riksdagspartier utom ett har en växt som symbol. Här ser du symbolerna men även hur växterna ser ut på riktigt och vad de heter.

Vänsterpartiet

nejlika

Socialdemokraterna

ros

Miljöpartiet

maskros

Centerpartiet

klöver

Folkpartiet

blåklint

Kristdemokraterna

vitsippa

Moderaterna

SAMMANSATTA ORD

TEMATISK ÖVNINGSBOK Christina Skagerborg