Vårdpraktik

Vårdpraktik Ylva Olausson

läkare · sjuksköterska · tandläkare

3

yrken noveller

Ylva Olausson

Vårdpraktik Tre lättlästa noveller i vårdmiljö

Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund Telefon: 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver ­lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan © 2022 Ylva Olausson & Folkuniversitetets förlag Omslagsbild: Martin Barraud/iStock.com Redaktör: Henrik Killander Grafisk form: Dan Abelin Tryck: Bulls Graphics 2022 ISBN 978-91-7434-807-1

INNEHÅLL Introduktion

4

Novellen Luís – sjuksköterska Övningar till novellen om Luís Svensk-engelsk ordlista

8 42 48

Novellen Hyewon – tandläkare Övningar till novellen om Hyewon Svensk-engelsk ordlista

54 77 83

Novellen Jalila – läkare Övningar till novellen om Jalila Svensk-engelsk ordlista

90 119 125

Verblista till alla noveller

129

Sveriges 21 regioner

132

Legitimationsyrken

134

Bildlista

135

INTRODUKTION Läromedlet Vårdpraktik, textbok och övningsbok, är tänkt för elever som har passerat den första halvan av A2-nivån enligt GERS. Nivåmässigt passar den exempelvis på sfi D, speciellt studieväg 3, och de första delkurserna på sva grund. Novell­ erna kan också med fördel läsas på kurser i vårdsvenska för vård- och omsorgspersonal, samt på olika typer av kurser för personer som har en utländsk examen och som planerar att jobba inom vården i Sverige.

Innehållet är till största delen allmängiltigt, så det är inte nödvändigt att den som läser novellerna siktar mot just ett vårdyrke. Förr eller senare kommer de allra flesta vuxna i kontakt med sjukvården. Därmed finns förstås ett allmän­ intresse.

I novellerna får vi insyn i några svenska arbetsplatser och därmed utgångspunkter för samtal om svensk arbetsplats­ kultur i allmänhet. Dessutom skildras en hel del situationer som skulle kunna ligga till grund för samtal om interkulturell kommunikation med mera.

I de tre novellerna möter vi en sjuksköterska, en tandläkare och en läkare. På yrkesförberedande kurser för sjukvårdspersonal kan novellen om sjuksköterskan Luís från Bolivia med fördel kombineras med faktaböcker på området, till exempel Helander & Paradas Svenska för sjukvårdspersonal. Och för den som är tandläkare skulle novellen ”Hyewon – på väg mot svensk tandläkarlegitimation” exempelvis kunna kombineras med Therese Werners handbok för utländska tandläkare Odontologisk svenska. Slutligen går berättelsen om Jalilas väg 4

mot svensk läkarlegitimation också utmärkt att kombinera med faktaböcker på området, till exempel Thérèse Werners Medicinsk svenska – handbok för utländska läkare.

Innehållet i novellerna ger, som redan nämnts, många uppslag till samtal och diskussioner. Förslag till samtalsoch ­diskussionsfrågor finns efter varje novell liksom en svensk-engelsk ordlista.

I övningsboken finns läsförståelseövningar och olika typer av språkutvecklande övningar. Där finns också en mini­ grammatik. Ljud till novellerna, facit till övningsboken och tips till läraren finns gratis på läromedlets webbplats www.vardpraktik.se.

Mitt skrivande av lättläst skönlitteratur med yrkesinriktning är bland annat inspirerat av följande citat: ”För att börja prata om och lära om arbetslivet kan man börja med att läsa skönlitteratur. Det finns lättläst skön­ litteratur med yrkesinriktning som riktar sig till vuxna och som bjuder in till diskussioner, språkutveckling och kommunikation.

Det är många gånger de frågor som problematiseras i skön­ litteratur, i kontrast till det som yrkessvenska behandlar, som kan var svåra för eleverna att förstå och diskutera.”

(Ur Sfi och språkpraktik, Lena Thornéus, 2018. Gothia.)

Med hopp om att boken kommer till nytta!

Uppsala januari 2022 Ylva Olausson

5

LUÍS – PÅ VÄG MOT SVENSK SJUKSKÖTERSKELEGITIMATION

Personer Luís

sjuksköterska från Bolivia, sambo med Stina

Stina

läkare på medicinavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala

Mario

Luís morbror

Greta

Stinas mamma

Karin

Stinas syster

Mahmud, Ivana, Paola kurskompisar till Luís Rune

patient med rätt till hemsjukvård

Bodil

patient med rätt till hemsjukvård

Lena

ansvarig på kompletteringskursen

Manal

Luís första handledare

Niklas

Luís sista handledare

8

KAPITEL 1 Hemma i Cochabamba studerade Luís till sjuksköterska.

Under utbildningens sista termin gjorde han praktik på medicin­kliniken på stadens största sjukhus. Det var då han träffade Stina. Hon jobbade för Läkare utan gränser i ett ­projekt på landsbygden några mil utanför Cochabamba.

– Hej! Jag söker en person som heter Luís Pérez, sa Stina på nästan brytningsfri spanska.

– Hej! … Luís Pérez? Det är jag! svarade Luís och tittade upp från sin telefon.

– Och jag heter Stina Bergh.

Luís rodnade och tänkte på morbror Mario som brukade prata om Stina och säga att Luís skulle passa bra ihop med henne.

Stina glömmer aldrig det första mötet med Luís. Då hade hon bott och jobbat nästan ett år i Bolivia. I början upplevde hon många kulturkrockar. Men när hon träffade Luís hade hon lärt sig mycket om landet och folket. Dessutom för­ väntade hon sig att en kvinnlig sjuksköterskestudent skulle visa henne runt på kliniken. I stället mötte hon en pojkaktig ung man, som inte kunde titta på henne utan att rodna.

– Ursäkta … jag trodde att Luís var ett flicknamn. Finns det fler Luís Pérez här, eller är det du som ska visa mig runt?

– Det är jag. Du känner min morbror, Mario, eller hur? Vi kan börja med att hälsa på honom. Han sa att han har tid nu,

9

men sedan är han upptagen resten av dagen. Patienter … du vet … Varsågod, den här vägen, sa Luís och gjorde en gest med vänsterarmen.

– Det blir bra. Jag vill förstås hälsa på Mario om han har tid, svarade Stina samtidigt som de gick in i en lång korridor med många stängda dörrar på båda sidorna.

Mario Mercado, läkare med allmänmedicin som specialitet, var Stinas bolivianska kontaktperson när hon var nyanländ.

I början hjälpte han henne med bostad, försäkringar och andra praktiska detaljer. Stina flyttade sedan ut till byn där Läkare utan gränsers klinik ligger. Då hjälpte Mario henne med att förstå en del av de kulturella skillnaderna mellan svensk och boliviansk sjukvård.

Stina lärde känna Marios familj också eftersom hon bodde hos dem när hon var nyanländ. De fem barnen var vuxna och utflugna, men ändå bodde sex personer i den stora villan: Mario, hans fru, Marios ogifta svåger, svärföräldrarna och ett barnbarn. Alla tog emot Stina som en ny familje­medlem.

Under de två åren som Stina jobbade på kliniken i byn sov hon över i gästrummet i Marios villa när hon besökte ­Cochabamba. I byn bodde och levde Stina mycket enkelt i något som liknade ett skjul mer än en bostad. Där fanns varken rinnande vatten eller avlopp, inget badrum och ingen toalett inomhus. Så det var en lyxig känsla när hon kunde ta ledigt ett par dagar och åka in till stan och bo i villan.

Mario pratade ofta om Luís. Han brukade säga att han ville presentera Stina och Luís för varandra. Mario trodde att de skulle passa bra ihop. Stina trodde att Mario pratade om vän-

10

skap, så hon var positiv och sa att hon gärna ville lära känna Luís. Stina visste inte att det fanns manliga sjuksköterske­ studenter i Bolivia.

När Stina gick bakom Luís i korridoren på sjukhuset ­började hon ana att Mario hade andra planer än vänskap för henne och Luís. Mario var den som styrde och ställde i familjen. I Stinas ögon var han en riktig mansgris. Men en jättetrevlig mansgris.

Trodde Mario att han skulle kunna styra över Stinas privatliv? I så fall hade han misstagit sig. Luís såg alldeles för ung och barnslig ut. Dessutom kunde Stina inte tänka sig ett liv tillsammans med en latinamerikan. Hon blev trött bara hon tänkte på alla kulturkrockar som skulle uppstå. Aldrig i livet.

m Tre år senare bor Stina och Luís tillsammans i centrala ­Uppsala, i en lägenhet på tre rum och kök i en nyrenoverad byggnad från början av 1800-talet. I det stora vardagsrummet har de utsikt mot Fyrisån. Därifrån ser de också domkyrkan och Uppsalas rosa slott. Där sitter de nu en söndag i augusti och äter lunch tillsammans med Stinas mamma, Greta, och storasyster, Karin.

11

– Nu har du bott i Sverige i två år. När kan du börja jobba som sjuksköterska? frågar Greta och tittar strängt på Luís.

– Inte två år … ett och ett halvt. Du vet att det inte räcker med att jag blev godkänd på svenskkursen före sommaren.

Nu måste jag läsa en kompletteringskurs på heltid i två eller tre terminer.

– Men … du tog ju sjuksköterskeexamen i Bolivia. Och du jobbade som sjuksköterska där i ett år innan du och Stina flyttade till Uppsala? Varför behöver du en kompletteringskurs?

Så himla dumt! Gör kunskapsprovet nu, säger Greta irriterat.

– Jag kan för lite om den svenska sjukvården. Och här har en sjuksköterska större patientansvar än i Bolivia. Det finns mycket jag behöver lära mig för att klara Socialstyrelsens kunskapsprov. Och utan legitimation får jag inte jobba som sjuksköterska i Sverige.

– Äsch! Är du lite lat kanske? fräser Greta.

– Men, mamma! Skärp dig! Du vet inte vad du pratar om.

Luís har lärt sig svenska snabbare än någon elev jag har haft under mina år som sfi-lärare. Alla från länder utanför EU/EES/Schweiz får sin sjuksköterskeutbildning validerad.

Och nästan alla behöver komplettera, säger Karin.

– Men Stina började ju hjälpa honom med svenskan redan när de bodde i Bolivia. Hur svårt kan det vara? undrar Greta.

– Ursäkta, men jag sitter här. Om ni vill prata om mig kanske jag ska gå ut en stund? säger Luís.

– Nej, du ska sitta kvar. Vi ska snart äta efterrätt, en liten överraskning. Om någon ska gå ut är det mamma, säger Stina och smeker Luís över kinden.

– Ja, om ni ursäktar mig går jag ut på balkongen en stund och tar en cigg, säger Greta och plockar upp ett cigarettpaket och en tändare ur röran i handväskan.

12

Medan Greta röker dukar Luís av bordet och sätter på kaffe­ bryggaren. Stina ställer fram efterrättsskålar och en stor skål med jordgubbar. Karin tar fram vaniljglass ur frysen och lägger den på ett avlångt serveringsfat. Ingen säger någonting.

– Nu är jag på bättre humör. Jag var nog väldigt röksugen, säger Greta när hon kommer in från balkongen.

– Du sa att din läkare på vårdcentralen misstänker KOL. Varför slutar du inte röka? undrar Karin.

– KOL är en kronisk sjukdom. Om jag redan har KOL spelar det ingen roll om jag röker. Det är som det är, säger Greta. De sista orden drunknar i en hostattack.

– Mamma, jag säger ingenting så har jag ingenting sagt.

Men du kan nog gissa vad jag tänker, säger Stina.

– Jag älskar jordgubbar och glass, säger Greta när hon har slutat hosta.

13

ÖVNINGAR EFTER KAPITEL 1 Skriv Skriv max fem meningar och berätta vad kapitel 1 handlar om. Försök att komma ihåg utan att titta i texten.

Prata/berätta 1. Är du sjuksköterska? När bestämde du dig för att du ville jobba i det yrket? Varför? Är du inte sjuksköterska? Vill du utbilda dig till ­sjuksköterska? Varför / Varför inte?

2. Vad vet du om organisationen Läkare utan gränser? ­Berätta!

3. Är det vanligt att fler än föräldrar och barn (till exempel svärföräldrar, kusiner, barnbarn) bor i samma hushåll i ditt hemland? Berätta!

4. Vad vet du om Uppsala? Berätta!

Diskutera 1. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att två ­personer som kommer från olika länder och kulturer bildar familj?

2. Hur kan man göra för att hjälpa en person att sluta röka?

42

SVENSK-ENGELSK ORDLISTA Kapitel 1 medicinavdelning -en, -ar landsbygd -en brytningsfri -tt, -a rodna (1) uppleva (2 a) gest -en, -er allmänmedicin utflugen utfluget, utflugna lyxig -t, -a ana (1) styra (2 a) mansgris -en, -ar misstar sig (4 a) uppstå (4 b) sträng -t, -a fräsa (2 b) röra -n, röror misstänka (2 b) hostattack -en, -er

medical ward countryside, rural area without accent turn red, blush experience gesture general medicine have left home luxurious have a feeling/a presentiment rule male chauvinist make a mistake, be mistaken arise, come up severe, rigid hiss, snort disorder suspect fit of coughing

Kapitel 2 antagningsbesked -et, besked -et, antagen antaget, antagna ansöka (2 b) äldreboende -t, -n stryka (4 a) sträcka på sig slippa (4 a)

admission notice information, statement admitted apply home designed for the elderly stroke, rub stretch not have to, no need 48

BILDLISTA aes/StockUnlimited.com s. 102 Amirul/StockUnlimited.com s. 44, 121 Andrey Dybrovskiy/Depositphotos.com s. 11, 56 Bengt Kullander/Mostphotos.com s. 41 Firma Hagblom Foto/Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet (Alvin) s. 73 inmajin/StockUnlimited.com s. 65, 110 Irina Miroshnichenko/Depositphotos.com s. 69 Iryna Volina/Depositphotos.com s. 132 StockUnlimited.com s. 23, 29 YeeHow/StockUnlimited.com s. 61 Vasyl Duda/Depositphotos.com s. 123

135

Vårdpraktik Ylva Olausson

Tre lättlästa noveller i vårdmiljö

I Ylva Olaussons novellserie Vårdpraktik möter vi tre ­personer som alla har studerat färdigt på sfi och sva och nu går på kompletterande vårdutbildningar med praktik: Luís – sjuksköterska Hyewon – tandläkare • Jalila – läkare • •

På olika arbetsplatser får de tre för första gången kontakt med det svenska arbetslivet. De upplever här både den svenska vårdens vardag och en del kulturkrockar. Genom de situationer som Luís, Hyewon och Jalila hamnar i får ­läsaren en bra bild av hur verkligheten ser ut i svensk vård och på köpet även flera nyttiga vårdtermer.

Efter varje novell erbjuds rikligt med skriftliga och muntliga uppgifter. I den tillhörande övningsboken går man vidare och tränar läsförståelse, ordkunskap och grammatik.

Vårdpraktik vänder sig till studerande på sfi D, och ­andra svenskkurser från GERS A2+-nivå, till ­exempel sva grund.

Den är även lämplig på olika typer av kombinationsutbildningar, särskilt på kurser i yrkessvenska för vårdpersonal.

Ylva Olausson är läromedelsförfattare, lärare i svenska som andraspråk och fil.mag. På Folkuniversitetets förlag har hon bland annat gett ut Skolpraktik, Formell svenska, Vardaglig svenska och novellserien Hand i hand.