Ekonomiprofessorn Micael Dahlen om lycka och m\u00E4nniskans m\u00E4rkliga f\u00F6rs\u00F6k att f\u00E5 fatt i den.

Text: Lennart Frykskog

Foto: Emma Svensson

Vad gjorde dig lycklig senast?

– Att jag lyckades springa några kilometer i 3,30-tempo. Jag blev väldigt glad över att ha lyckats hålla formen efter alla envisa förkylningar eftersom jag ska hålla i löparkurser med Anders Szalkai snart.

Varför är du som ekonom så intresserad av lyckan?

– Därför att lyckan gömmer sig bakom alla pengar vi förknippar med ekonomi. Och ekonomi handlar om våra resurser och att göra det så bra som möjligt för så många som möjligt, tillsammans. Det tar sig så många andra uttryck än pengar: tiden vi har till vårt förfogande, kompetensen, allt vi vill lära oss och har lärt oss. Vad kan vi göra med detta? Den frågan är väldigt intressant.

Kan pengar göra oss lyckliga?

– Ja, en liten stund, högst tre månader om du får en rejäl lönehöjning eller vinner på lotto, ofta kortare än så. Upp till 32 000 kronor i månaden kan man dock vara lycklig längre än så, visar studier i världen, om pengarna höjer din livskvalitet och förbättrar din hälsa.

Vi talar om lycka, men vad är lycka?

– Något du helst ska definiera själv. Så fort du låter någon annan definiera försvinner den. Men det finns ett samband mellan lycka och kontroll över tillvaron. Enbart vissheten över att man har kontroll skapar optimism och gör att man mår bra. – Men det kan vara jobbigt att tänka på definitionen och fråga sig om man är lycklig. Det är inte så länge sedan som det var icke-fråga och något människan inte uppehöll sig vid.

Ett välfärdsfenomen alltså?

– Ja, det är en lyx att fråga sig om man är lycklig. Det kan vi se historiskt och globalt. Det är också ett mätbarhetsproblem. Det sätts siffror på allt vi gör idag. Du hinner knappt lämna restaurangen förrän appen du använde till bokningen frågar efter hur nöjd du är. Då börjar vi själva sätta siffror på allt och undra hur nöjda vi är egentligen.

Sverige liggerhögt i lyckorankningar. Dina reflektioner?

– OECD, FN och andra organisationer skapar ju index av flera faktorer: livskvalitet, förtroende för myndigheter och medmänniskor och potentiell kontroll via utbildning med mera. I dessa avseenden har vi det fantastiskt bra med våra offentliga system.

– En anledning, förutom Jantelagen, till att vi inte ligger ännu högre kan vara att vi är så välinformerade. Tänk bara på SCB, som med sin statistik kan berätta om vad alla andra tjänat och hur många kvadratmeter de bor på. Vi påminns ständigt om att allt inte är det bästa möjliga än.

Kan man vara lycklig och ha klimatångest?

– Nej, ångest rimmar illa med lycka, men ångest kan göra oss medvetna och med det kommer möjligheter och även ett klimatansvar, kan kopplas till vår kontroll och tro på att vi kan göra något åt det.

Rimmar lycka med jämställdhet och jämlikhet?

– Kort svar: Ja.

AKTUELL MED: Ständigt nya projekt som föreläsare, spanare, krönikör, författare och forskare. I april står han på Dramaten, Lilla scenen, och Performance Lectures om lycka. Tre forskare har tidigare stått på scenen.