Alla fingrar gröna

s

g

g för ste te

Johannes Wätterbäck Theres Lundén

grödor

Alla fingrar gröna

Alla fingrar gröna Handbok i konsten att odla sin egen mat Av Johannes Wätterbäck och Theres Lundén Akvareller av Tatiana Shirbidova Foto av Linda Eliasson

4

Innehåll

Förord De fem faktorerna Odlingszoner Hur du använder boken

8 12 14 16

36 grödor

från sådd till skörd

Aubergine 18 Fänkål 66 Solanum melongena

Foeniculum vulgare

Basilika Gräslök 72 26 Rosmarin Allium schoenoprasum Ocimum basilicum Rosmarinus officinalis

Gurka 78 Cucumis sativus

Betor 34 Beta Vulgaris

Jordgubbar 86 Fragaria x ananassa

Bondbönor 40 Vicia faba

Jordärtskocka 92 Helianthus tuberosus

Chili 46 Capsicum annuum, baccatum, chinense, frutescens, pubescens

Dill 58 Anethum graveolens

Kål 98 Brassica oleracea Svartkål, grönkål, brysselkål

5

Lök

106

Allium cepa

Majrova

112

118

Sallat

188

126

Sockerärt

194

Pisum sativum

132

Daucus carota sativus

Palsternacka

180

Lactuca sativa

Basella rubra

Morot

Rucola Eruca vesicaria

Zea mays

Malabarspenat

172

Apium graveolens

Brassica rapa

Majs

Rotselleri

138

Störbönor

202 Phaseolus vulgaris Brytbönor, vaxbönor, skärbönor

Pastinacia sativa

Timjan Vinterkyndel

Persilja

Thymus vulgaris Satureia montana

144

208

Petroselinum crispum

Potatis

Tomat 152

214

Solanum lycopersicum

Solanum tuberosum

Purjolök

Vitlök 160

Allium sativum

166

Zucchini Vintersquash

226

Allium porrum

Rabarber Rheum rhabarbarum

Cucurbita pepo Cucurbita maxima

232

6

Innehåll

Odlingspraktikan Odlingsplatser 242

Fönster

244

Utomhus

248

Pallkrage

252

Friland

256

Växthus och inglasad uteplats

260

Stadsodling

264

Jord och näring 266

Jordtyper

268

Jordförbättring och näring 271 Gödsel 272 Gödselvatten 273 Mineraler 275 Sand 276 Organiskt material 276 Förbättra din jord med täckodling 278

Kompost Bokashikompost

280 282

7

Förkultivering 284

Odlingsbehållare för förkultivering 286 Odlingsplatser för förkultivering 286 Ljus och temperatur 286 Växtbelysning 287 Jord och näring 288 Vattning 289 Avhärdning 289

Planera ditt odlande 290

292 Så och skörda hela året Sen höstsådd: november–december Vintersådd: december–mars Vårsådd: april–juni Sommarsådd: juni–juli Serieodling Växelbruk

294 296

Efterarbete

298

Inte nöjd med skörden?

300

Tips och länkar Kolofon Tack

302 303 304

8

Förord

Väck din odlarlust!

Moses, Theres, Tora och Johannes i tillsammansodlingen utanför hyreshuset.

Här odlar hela familjen ihop med grannarna.

9

Vi odlar mycket grönsaker och vi odlar överallt — på vårt lantställe, vid hyreshuset i stan, hemma i våra fönster och på ett tak i city. Vi odlar själva, i familjen, och tillsammans med entusiastiska nybörjare och kunniga hobbyodlare.

Vi märker att intresset för odling är stort och växande, särskilt bland yngre och stadsmänniskor. Det ökade odlingsengagemanget går hand i hand med ökad miljömedvetenhet – vi är många som vill höja kvalitén och minska miljöpåverkan av den mat vi stoppar i oss. För oss har det också handlat om att odla smakrika och annorlunda grönsaker, för att förhöja vår gröna kosthållning. Vi har experimenterat med sådd och skörd under årets alla månader, drivna av viljan att skörda och äta egen grön mat året om.

När vi har odlat tillsammans med andra har vi upptäckt att det är många som vill lära sig odling från grunden. Vi får ofta frågor som handlar om det mest grundläggande.

Vad behöver jag för grejer? Var kan jag odla? Vilka grödor kan jag odla själv från frö? Hur långt ner i jorden ska fröet?

Vilken jord ska jag välja? Måste jag gödsla? Hur ofta? Hur mycket måste jag vattna? Hur kan jag slippa rensa ogräs?

När ska jag skörda? Vad ska jag göra med skörden? Kort sagt, behovet av konkreta odlingstips är stort. Många trädgårds- och odlingshandböcker utgår från att läsarna har erfarenhet av jord, sådd, plantering och växter – och att de har tillgång till hundratals kvadratmeter trädgård. Vi tror istället att vi måste börja i det lilla. Ett enda litet frö räcker för att väcka odlarlust.

10

Förord

Med stor entusiasm och över 20 år av odlarglädje och praktisk erfarenhet i bagaget har vi skrivit pedagogiska steg-för-steg-instruktioner till 36 ätbara grödor. Vi utgår från grödan och odlingsplatsen, ger tips på fröer och sorter, jordar och gödsel, och berättar hur du förbereder, sår, planterar, vattnar, underhåller och skördar grödorna.

Vi hoppas att vår gröna handbok ska inspirera fler till att odla egen mat. Du måste inte odla mycket för att kunna njuta av skörden, och du kan odla precis överallt: inomhus, utomhus, i växthus, i trädgårdslandet, på balkongen och i sovrumsfönstret. Det gäller bara att veta hur du optimerar förutsättningarna för respektive gröda och odlingsplats.

Boken och odlingsinstruktionerna är praktiskt utformade för att verkligen komma till användning. Vårt mål är att du som är nybörjare ska lyckas med din grönsaksodling redan första året, och att du som är erfaren odlare ska få rikligare skördar och färre problem.

Alla kan uppnå ett bra odlingsresultat. Med rätt inspiration, vägledning och uppmuntran blir alla fingrar gröna.

Johannes och Theres, Västerås, våren 2015

11

Johannes tar en paus i solen p책 Takfarmen.

4

Betor

Beta vulgaris Betor försås april–juni i växthus eller utomhus i pallkrageväxthus eller dylikt. Slutplanteras utomhus i pallkrage eller på friland i maj för sommarskörd eller juni för höstskörd.

36

Betor

Våra första sådder av rödbeta skedde direkt i frilandet utan förkultivering. Fröna kom alltid upp för nära varandra hur noga vi än var med att hålla avstånd. Att gallra och kasta bort varannan planta kändes otroligt onödigt.

Ett år bestämde vi oss för att istället förså varje frö i en pluggbox, för att kunna särskilja varje planta innan utplantering. Till vår förvåning växte det trots detta upp minst två plantor i varje plugg. Förbryllade läste vi på och förstod snart att det vi trott var ett frö i själva verket var en kapsel med flera fröer. Nu för tiden försår vi betfröna tätt i en plastlåda och planterar sedan varje planta var för sig på den slutliga odlingsplatsen. Rödbetsgallring är ett minne blott.

37

Förkultivering Vår- och sommarsådd: april–juni

Vattna försiktigt ovan- eller underifrån med ljummet vatten så att Odlingsplatser: jorden blir genomfuktad. Vattnar du ovanifrån ska du försiktigt hälla –Växthus eller inglasad uteplats/balkong (s 260) vatten över sådden tills det rinner – Pallkrageväxthus (s 286) ut i odlingstråget. Vattnar du istället direkt i odlingstråget suger – Drivbänk (s 286) jorden upp vatten underifrån. När – Utomhus i odlingsbehållare (s 248) jorden är mättad och ytan känns fuktig häller du bort överflödigt Du behöver: vatten från tråget. Det gäller även · Frön. De röda cylinderformade om du vattnat ovanifrån. sorterna Forono och Cylindra: de runda röda Detroit Dark Red 2, 7 Placera sådden i ett växthus, en de runda gula Detroit Golden och inglasad uteplats, ett pallkrageväxthus eller en drivbänk. Det kan Touch Stonegold. Det finns många också fungera på ett skyddat läge olika sorters betor: rödbeta, gulbeta, polkabeta och vitbeta. utomhus, gärna i en transparent låda som skyddar mot vind. Om du · Planteringsjord använder pallkrageväxthus, driv· Odlingsbehållare bänk eller liknande är det viktigt · Odlingstråg med bra ventilation så att det inte blir för varmt under soliga dagar.

1 Fyll en odlingsbehållare med plan- 8 Kontrollera sådden varje eller teringsjord, upp till ca 1 cm från varannan dag och håll den fuktig. behållarens kant.

Vattna antingen försiktigt ovanifrån så att det rinner ut vatten i 2 Fördela frön tätt över hela ytan. odlingstråget eller direkt i tråget 3 Strö 5 mm planteringsjord över så att jorden suger upp vatten unfröna. Platta inte till jorden. derifrån. Ju större plantorna blir 4 Märk sådden med sort och datum, desto mer vatten behöver de. t ex på en glasspinne som du sticker ner i jorden.

9 När plantorna är 5–10 cm är det dags för slutplantering.

5 Ställ behållaren i ett odlingstråg.

6

38

Betor

Slutplantering När plantorna är 5–10 cm höga och faran för frost är över: Maj för sommarskörd.

Juni för att höstskörd.

Odlingsplatser: – Pallkrage (s 252) – Friland (s 256) Du behöver: · Plantor · Gödsel: pelleterad hönsgödsel, grönsaksgödsel eller brunnen gödsel från höns, ko eller häst. · Gödselvatten · Organiskt material: kompost, gräsklipp, ogräsrens eller löv.

1 Ny jord. Läs s 254 om du behöver skapa ny jord för pallkragar.

1 Befintlig jord. Om du ska odla i befintlig jord i pallkrage eller på friland börjar du med att rensa bort allt ogräs. Luckra sedan upp jorden med en grep, ca 20–30 cm djupt. Blanda i kompostjord och gödsel: räkna med 10–40 liter kompostjord per kvadratmeter

(om du använder bokashikompost läser du mer på s 282). Pelleterad hönsgödsel och grönsaksgödsel doseras enligt anvisning på respektive förpackning. Ska du istället använda brunnen gödsel tillför du 1,5–3 kg per kvadratmeter.

2 Använd en bordskniv och pilla försiktigt upp en planta i taget. Håll ett avstånd på 8 cm mellan varje planta. Plantera så djupt att bara bladen sticker upp ovanför jord­ ytan. Om du sår i rader ska avståndet mellan raderna vara ca 30 cm.

3 Vattna direkt efter slutplanteringen, 20–30 liter per kvadratmeter. Vattna sedan varje dag den första veckan med 10–20 liter vatten per gång. Därefter vattnar du 10–30 liter 2–3 gånger i veckan under säsongen.

4 Täck gärna jorden mellan raderna med organiskt material. Täckodling gör att du inte behöver vattna lika mycket, ogrästillväxten hämmas och näring tillförs jorden.

5 Gödselvattna gärna några gånger under sommaren. Mer om gödselvattning, s 273.

39

Skörd

Mattips

Betorna skördas när nacken, det som sticker upp ovanför jorden, är 5 cm Ø eller större. Låter du dem växa mer kan de bli träiga.

Betor är goda kokta, serverade med smör och salt, men det finns många fler, mer spännande saker att hitta på med dem. Fritera rödbetsbollar, ugnsbaka betorna med fetaost och örter, ha dem som ingrediens i juice, ät dem syrade, använd dem i den ryska soppan borsjtj, eller ät dem citronmarinerade. Gott!

Skörda frön Vill du ta egna betfrön låter du några exemplar av en sort stå kvar till kommande säsong för att de ska gå i blom. Frökapslar bildas när blommorna torkar på hösten. Spara fröna i papperspåse tills det är dags för sådd.

16

Lök Allium cepa Lök direktplanteras utomhus april–juni när jordtemperaturen är minst 10 grader.

Skördas kontinuerligt.

108

Lök

Du kan odla lök på olika platser och skörda på olika vis beroende på hur du vill arbeta med grödan i köket. Är det smålökar du vill åt, bara blasten, stora lökar eller att lagra den? För enkelhetens skull kan du odla lök så att du får tillgång till alla dessa slags lökar i samma plantering.

Efter att vi träffade odlaren Åke Truedsson har vårt sätt att odla lök förändrats. Vi odlar inte längre lök i prydliga rader utan planterar stora mängder på en begränsad yta.

Vi odlar som Åke, i lökbädd. Vi planterar ungefär 400 sättlökar i en välgödslad pallkrage eller på en bit friland och skördar dem efter hand. Vi blandar rödlök, gul lök och silverlök. Först skördar vi späda lökar som vi använder som salladslök; vid midsommar blir det knipplök och från juli till september tar vi upp lite större lökar för att lagra under höst och vinter. Vi låter inte lökarna bli jättestora utan tycker bäst om lök som är i ungefär samma storlek som ett färskt fikon. En sådan lök blir lagom i en pasta- eller gräddsås till fyra personer.

109

Direktplantering lökbädd April–juni, när jordtemperaturen är minst 10 grader.

Detta sätt odlar vi alltid lök på nu för tiden. Vill du hellre odla lök i rader på traditionellt vis hoppar du till Vanlig direktplantering.

Odlingsplatser: – Utomhus i odlingsbehållare (s 248) – Pallkrage (s 252) – Friland (s 256) En odlingsplats på 1 kvm är lagom.

Du behöver: · Sättlök. 300–400 per kvm.

Blanda gärna rödlök, gul lök och silverlök. · Gödsel: pelleterad hönsgödsel, grönsaksgödsel eller brunnen gödsel från ko, höns eller häst. · Organiskt material: gräsklipp, ogräsrens eller löv. · Gödselvatten

1 Ny jord. Om du behöver skapa ny jord för behållare med botten läs s 250 och för pallkragar s 254. Fyll på med jord, men lämna 5–10 cm upp till kanten.

1 Befintlig jord. Om du ska odla i befintlig jord i pallkrage eller på friland börjar du med att rensa

bort allt ogräs. Luckra sedan upp jorden med t ex en grep, ca 20–40 cm djupt. Blanda därefter i kompostjord och gödsel: räkna med 10–40 liter kompostjord per kvadratmeter (om du använder bokashikompost läser du mer på s 282). Pelleterad hönsgödsel och grönsaksgödsel ska doseras enligt respektive förpackning. Ska du istället använda brunnen gödsel tar du nära 3 kg per kvadratmeter.

2 Gräv bort 2–5 cm av det översta jordskiktet och spara jorden.

3 Utöver grundgödslingen myllar du ner 200–300 g pelleterad hönseller grönsaksgödsel i de 10 översta centimeterna av jorden.

4 Placera ut så många sättlökar som får plats, med toppen uppåt: 300– 400 lökar per kvadratmeter.

5 Täck lökarna med 2–5 cm jord.

Märk sådden med sort och datum, t ex på en glasspinne som du sticker ner i jorden.

6 Vattna 10–30 liter per kvadratmeter efter planteringen och därefter 2–3 gånger i veckan. Använd strilmunstycke och se till att jorden genomfuktas. Det gör ingenting om löktopparna tittar upp.

7 Gödselvattna gärna några gånger under vår och sommar. Mer om gödselvattning, s 273.

20

Morot Daucus

carota sativus Morot direktsås i pallkrage eller på friland sent på hösten, november–december, eller vår och sommar, april–juli.

29

Sockerärt Pisum sativum Sockerärt vårsås inomhus april–juni. Den kan även försås mellan maj och juni i växthus eller utomhus i pallkrageväxthus eller dylikt.

Slutplanteras i pallkrage eller på friland i maj–juni när plantorna växt till sig. Sockerärt kan också direktsås maj–juni.

34

Vitlök Allium sativum Vitlök direktplanteras utomhus sent på hösten, november–december, i behållare med botten, pallkrage eller på friland. Skördas kontinuerligt juli–augusti året därpå.

242

FĂśnster

Utomhus i behĂĽllare med botten

O dlingsplatser

Pallkrage

Friland

Växthus och inglasad uteplats

Stadsodling

243 På en föreläsning kom vi i kontakt med trädgårdsmästaren Inga som förordade ett projekt där hyresgäster får medel för att själva ta hand om sin trädgård. I stan odlade vi då tomater i våra fönster och på landet hade vi en köks­trädgård som var knepig att underhålla eftersom vi bodde långt därifrån. Därför var tanken på att vi och grannarna kunde ha en grönsaksodling runt vårt hyreshus mycket lockande. Grannarna gick också igång på idén och strax hade vi ett lass jord, odlingslådor, ett friland och en massa plantor runt knuten.

Johannes blev snart en av nyckelpersonerna i ett stadsodlingsnätverk i Västerås som anlade en stadsodling med ätbara växter mitt i centrum. Några tidningar fick nys om vårt odlande och en dag kom ett mejl från en Christopher som hade läst om oss i tidningen. Han ville visa ett tak som han tänkte börja odla på, men helst inte ensam. Efter att ha sett platsen kunde vi inte tacka nej. Att odla på en takterrass blev en ny och spännande utmaning. Efter en mycket lyckad första odlingssäsong skaffade vi ett växthus och inredde en källare med växtbelysning för att kunna förkultivera våra växter. Plötsligt odlade vi överallt – inomhus och utomhus, i staden och på landet, i källare och på tak, i behållare och på friland.

Att odla på olika platser har gett oss många dimensioner av odlandet. Vi gör hela tiden jämförelser mellan olika platser, odlingsbehållare, ljusförhållanden, temperaturer och jordar. Vissa miljöer har såklart visat sig vara mer gynnsamma än andra, men många växter kan frodas och ge tillfredställande skörd på många odlingsplatser. Det gäller att du som odlare tar hänsyn till grödornas behov. Platsen du väljer att odla på avgör vilka växter du kan odla och hur du ska bereda en gynnsam jord.

Den slutliga odlingsplatsen, den plats där växten ska växa sig stor och ge skörd, delar vi in i fem odlingsplatser: fönster, utomhus i behållare med botten, pallkrage och behållare utan botten, friland samt växthus och inglasad uteplats.

256

Odlingsplatser

Friland

Slutplanteras på friland · Betor, 34 · Bondböna, 40 · Dill, 58 · Fänkål, 66 · Gräslök, 72 · Gurka, 78 · Jordgubbar, 86 · Jordärtskocka, 92 · Kål, 98

· Lök, 106 · Majrova, 112 · Majs, 118 · Persilja, 144 · Potatis, 152 · Purjolök, 160 · Rabarber, 166 · Rotselleri, 172 · Rucola, 180

· Sallat, 188 · Sockerärt, 192 · Störböna, 202 · Timjan och vinterkyndel, 208 · Vitlök, 226 · Zucchini och vintersquash, 232

Johannes skördar betor som har växt som första serieodlingsgröda. Läs mer om serieodling på s 294.

257 Människan har odlat mat i grönsaksland i tusentals år.

Frilandsodling passar dig som vill odla mycket. Många grödor trivs på friland, särskilt rotfrukter av alla slag.

Ett år, efter att alla förkultiverade plantor satts ut på friland vid vår stuga, märkte vi att odlingen hade blivit mer omfattande än vi hade tänkt. Ogräsrensningen och vattningen blev ett orimligt stort arbete. Till sist kom vi fram till en lösning – täckodling! Grannarna klippte sin gräsmatta, samlade gräsklippet på hög och sedan strödde vi ut allt mellan grödorna och täckte större delen av jorden. Voilà! Odlingen fick ett nytt utseende, behöll vattnet i jorden, det blev svårt för ogräs att växa och som kronan på verket fick jorden en näringsboost av gräsklippet.

Ljus och temperatur

Jord och näring

Antalet soltimmar per dygn kan vara avgörande för att en del växter ska hinna sätta frukt innan höstens mörker kommer. Se till att ditt friland får så mycket sol som möjligt. Frilandsjord tar längre tid att bli varm och odlingsklar på våren än jord i pallkragar och odlingsbehållare. Genom att varje år lägga på mer jord, gödsel och organsikt material höjs frilandet och jorden blir snabbare varm. Många odlare vill komma igång tidigt och förkultiverar (s 285) frön som blir plantor att plantera ut när jorden nått en gynnsam temperatur.

När du odlar direkt i marken odlar du i en annan jord än den som köps på säck i handeln. Generellt sett brukar frilandsjord vara av sandeller lerkaraktär (s 270). Lerjord har ofta gott om mineraler men kan ha en nästan omöjlig struktur till en början. Med lite arbete och tillförsel av organiskt material kan det bli en bra odlingsjord efter ett par säsonger. Sandjord är mineralfattig men kan bli rikare och bättre med hjälp av olika slags gödsel, organiskt material och mineraltillskott.

Oavsett vilken jord du har vinner all jord på att rensas från ogräs och förses med organiskt material innan du börjar odla i den. Ogräs

266

Jord och näring Om jordtyper, förbättring, näring, gödsel, täckodling, kompost och mer.

267

Som liten tillbringade Johannes mycket ledig tid i sommarhuset på landet. Trädgården anlades på en rullstensås där det inte fanns någon jord. Var hans mamma än grävde stötte hon på grus och sten. Groparna fylldes med jord från en lerig åker och perenna växter planterades. Stenar kantade rabatterna och trädgården blev efter år av slitsamt arbete en prunkande oas – som med tiden tyvärr blev igenvuxen när Johannes mamma inte kunde hålla efter den. När Johannes var omkring 20 fick han för sig att återskapa trädgården han mindes från dess glansdagar. Helt utan tidigare trädgårdskunskaper eller erfarenhet läste han på och frågade odlingskunniga i sin närhet. Han grävde ur alla rabatter, silade bort ogräsrötter, satte tillbaka befintliga växter och planterade nya.

Det var genom detta trädgårdsprojekt som han kom att förstå att olika sorters jord kräver olika behandling. I rabatter på en grusås är det inte lätt att få vatten att stanna kvar. Det vill sippra ner genom allt grus. Med vattnet följer också näringen. Lerjorden som Johannes mamma hade tillfört stoppade vattnet till viss del, men problemet med att uppnå en optimal jord för platsen behövde lösas.

Johannes förstod att han var tvungen att bygga upp en jord som behöll fukt och näring, en jord där växter ville bli stora och där rötter ville hitta nya vägar. Han började tillföra organiskt material och anlade sin första kompost.

268

Jord och näring

Stenmjöl

Lerjord

Hönsgödsel

Vedaska

Anläggningsjord

Algomin

Barkmull

Sand

Sandjord

Kompost

Biokol

Planteringsjord

269

Jordtyper En jord är en levande biotop. Om en jord innehåller gamla växtdelar finns det mycket för maskar, mikroorganismer och svampar att bearbeta. Av deras nedbrytande arbete bildas en mullrik jord som är luftig, fukthållande och näringsrik. I den mullrika jorden trivs växternas rötter mycket bra. »Matjord« är inte en särskild jordtyp, utan namnet avser den jord som ligger överst på ett friland eller som finns under gräsmattans svål, den jord som brukar beredas för odling. Besöker du en trädgårdsaffär kommer du att hitta olika säckar med jordar för olika ändamål. På en gedigen handelsträdgård kan du ofta köpa jord i lösvikt.

Odlar du på friland eller i pallkragar på bar mark bör du tillsätta något organiskt material (s 276) kontinuerligt så att maskar och andra organismer får något att arbeta med. I sandiga jordar kan du behöva tillföra mineraler (s 275), men i leraktig jord brukar inget mineraltillskott behövas.

Till krukor och odlingsbehållare med botten kommer inte nedbrytande organismer automatiskt. Till sådan odling behöver du köpa jord som du preparerar med extra näring och mineraler. Jorden i krukor och små odlingsbehållare behöver bytas årligen och prepareras på nytt. Jorden i större odlingslådor kan behållas och varje år förbättras med näring och olika jordförbättrande medel.

Såjord

Planteringsjord

Vid frösådd av känsliga växter används såjord. Den är finkornig och luftig. I vissa fall är såjorden blandad med perlit, ett glasmineral som ser ut som frigolit, för att ge en bra jordstruktur. Du kan också köpa såjord och perlit var för sig och blanda ifall den perlitblandade jorden säljs i onödigt stora säckar. Såjorden innehåller inte särskilt mycket näring, vilket passar utmärkt för frösådder och till sticklingar. Till övrig plantering är såjorden för näringsfattig.

Planteringsjorden är en torvbaserad jord som säljs i säckar och kan innehålla en del tillsatta beståndsdelar som lera, sand, torv kompost och olika slags gödsel. Den lämpar sig bra för odling i krukor, mindre odlingsbehållare och lådor. Näringen i jorden håller i tre, fyra veckor.

Ska du använda planteringsjord i krukor eller lådor under en hel växtsäsong bör du tillföra mer växtnäring och mineraler eller gödselvattna kontinuerligt. Läs mer under respektive instruktion.

284

Förkultivering

Om odlingsbehållare och lämpliga platser, avhärdning, växtbelysning och mer.

Fröer för kommande odlingar, bl a grönkål, sockerärt, dill och malabarspenat.

285

Många odlare kombinerar att förkultivera och direktså.

De som, likt oss, vill börja sitt odlande tidigt på året förkultiverar sina plantor. Våra fröer planteras i lämpliga odlingsbehållare och får gro och växa antingen inomhus, i växthus, utomhus, i drivhus eller pallkrageväxthus. När vädret tillåter och jorden är varm slutplanterar vi.

Förkultiverade plantor har flera fördelar jämfört med direktsådda. Plantorna är stora och kan om klimatet är gynnsamt blomma och sätta frukt och ge skörd tidigt. En annan fördel är att man inte behöver förbereda jorden på den slutliga platsen förrän utplantering är aktuell. Vid utplantering finns möjligheten att sprida ut plantorna på flera ställen och göra vackra grönsaksarrangemang.

För vissa plantor fungerar inte förkultivering och då är det direktsådd som gäller. Direktsådd är bra på så vis att du inte behöver ha särskilda odlingsbehållare eller särskild jord för sådd. Du strör ut dina frön direkt på odlingsplatsen enligt fröpåsens anvisning. Det traditionella är att så i rader, men många odlare sätter idag frön i grupper och skapar vackra planteringar av grönsaksodlingarna. Plantor som direktsåtts på våren får en senare start än förkultiverade, eftersom du måste vänta in att temperatur i jord och luft är gynnsam. Ett svinn kan också förväntas vid direktsådd då det är mycket svårt att fördela små frön på lagom avstånd. För tätt placerade plantor behöver gallras, särskilt rotfrukter. När de små plantorna växer upp är de inte särskilt motståndskraftiga mot vare sig skadedjur eller låg temperatur och kan må bra av något skydd, t ex fiberduk.

290

Planera ditt odlande Om när du kan så vad, om serieodling, växelbruk och efterarbete i din trädgård.

När vi planerar vårt odlande utgår vi ifrån vilka delikata grönsaker vi vill ha i vår matlagning.

291

I Johannes tidiga odlande på landet började han snabbt med förkultivering. Med minimala fönster blev fönsterbrädorna snabbt för små och ljuset räckte inte. Hans uppfinnarfar hade lämnat ett växthus på tomten efter ett försök att odla upp snytbaggsresistenta barrträd och en vår bestämde Johannes sig för att förkultiveringen skulle göras i växthuset. Trots kall väderlek flyttade han ut en del frösådder dit och fick ett förvånansvärt bra resultat. Han förstod snabbt att han nu fick plats med ännu fler frösådder och ökade på sin samling av grödor. Med mycket vårsådd följde mycket skötsel och slutligen mycket skörd. Under hösten skulle allt ätas upp och tas tillvara. Under senhösten lade Johannes in alla odlingsbehållare, redskap och jordsäckar i växthuset och pustade ut.

I vårt odlande har vi med tiden tänkt om – med jämnare fördelning av sysslorna kan vi ägna oss åt sådd, skötsel och skörd året om. Allt experimenterande har gett oss insikten att sådd kan göras på olika sätt och vid olika tidpunkter på året. Att få tidig respektive sen skörd har varit en av drivkrafterna, vilket har lett till att grödor har kunnat avlösa varandra i så kallad serieodling: när en gröda har skördats finns det plats för en annan. En liten odlingsyta kan genom serieodling ge mycket skörd.

Väck din odlarlust!

Med hjälp av vår lilla gröna handbok kan du som är nybörjare lyckas med din grönsaksodling redan första året, och du som är erfaren odlare får rikligare skördar och färre problem.

Du kan odla precis överallt: på landet och i staden, på friland, på balkongen, i pallkrage, växthus och i sovrumsfönstret — det gäller bara att veta hur du optimerar förutsättningarna för grödan och platsen du vill odla på.

Boken och odlingsinstruktionerna är praktiskt utformade för att verkligen komma till användning. Vi utgår från grödan och odlingsplatsen och leder dig, steg för steg, från sådd till skörd.

Vi ger tips på fröer, sorter, jordar och gödsel. Vi beskriver hur du sköter och vattnar dina grödor samt hur du planerar ditt odlande för att sprida ut arbetet och kunna skörda hela året.

I 20 år har vi med stor odlarglädje prövat oss fram, och våra erfarenheter och kunskaper håller du nu i din hand. Med rätt inspiration och vägledning blir alla fingrar gröna.

Johannes och Theres driver den populära bloggen Farbror Grön.

Den vädertåliga plasten på bokens omslag är återvinningsbar och innehåller inga skadliga ftalater eller andra ämnen på REACH observationslista.

ISBN 978-91-980448-8-1

Miljömärkta material