4 minute read

Hej / Fotografi swishar rakt in

hej

JENNY MORELLI

Advertisement

CHEFREDAKTÖR

Bilder som swishar rakt in och fastnar

dikter och fotografier har en sak gemensamt. Tjoff, så swishar de sig genom ögonen och rakt in i vårt inre. Som Saul Leiters färgbilder från New York gör i mig. Han var en pionjär, tidigt ute med färgfotografi. Han lär ha sagt att ett fönster med regndroppar på intresserar honom mer än en bild av en kändis. Reflexioner i dörrar och fönster, vatten, väder och en skymt av människor. Att abstrahera det vardagliga. Det gillar jag. Bilderna blir en del av mig.

Många av hans bilder är tagna i samma kvarter som han bodde, han hade aldrig bråttom. In no great hurry är även namnet på dokumentären om honom. Han är som en lågmäld bror till Diane Arbus och Garry Winogrand och han slog igenom sent i livet.

Jag läste en gång en dikt av en poet vars namn jag glömt. Den handlade om att diktjaget ser en kvinnas ansikte reflekteras i en spegel på en fest. Och att bilden av den kvinnan fastnade för alltid hos den som skrev dikten. Dikten gav i sin tur mig ett minne av att en gång ha sett en kvinna reflekteras i en spegel på en fest. Jag känner samma sak med Leiter eller med Michael Wolfs gatubilder från Tokyo eller Misha Pedans bild av en flickas reflektion i ett glasfönster i en affär på Södermalm i Stockholm. Det profana och vardagliga som vi alla lever i, men som av en fotograf förvandlas till något sublimt och allmängiltigt.

Jag får faktiskt aldrig exakt den känslan när jag ser måleri, den att »det kunde ha varit jag som såg det där, kunde ha varit jag som varit med om det där«. Det är en särskild kvalitet hos fotografiet.

Det här numret spretar åt många olika härliga fotografiska håll som vanligt. Vi visar brutal arkitekturfotografi signerad Tove Falk

SAUL LEITER. COURTESY OF HOWARD GREENBERG GALLERY

Saul Leiter »Snow«, 1960.

Olsson, vi visar sagofotografi som porträttfotografen Jenny Puronne så väl behärskar, Simon Mlangeni-Berg visar skrumpen frukt. Ulf Lundin reflekterar över att både vara den som skapar och den som talar om vad man skapar. Vi recenserar nya böcker och vi publicerar en text om vad ai kan betyda för framtida fotografi.

Och jag vill ändå tro att vi som på olika sätt försöker vara kreativa inte så lätt kommer att konkurreras ut av maskiner ifall vi fortsätter att mejsla ut våra inre liv, våra själv. Jag tror att vi kan kommunicera som ingen ai kan. Människa söker människa. Vi fortsätter så.

Gott slut och vi ses nästa år!

Jag får faktiskt aldrig exakt den känslan när jag ser måleri, den att det kunde ha varit jag som såg det där, kunde ha varit jag som varit med om det där.

medverkar

ELIS MONTEVERDE BURRAU

PRIVAT

Jag är författare, poet och nybliven dramatiker, senast aktuell med diktboken »Late Show« (Pamflett Förlag). I det här numret av Fotografisk Tidskrift har jag triggats av ett Risaku Suzuki-fotografi och skrivit en fragmentarisk elegi om körsbärsblomster, kokande vatten och annan, naturligt manipulerad glitchkonst.

JEANETTE ANDERSSON

ZEKE CRONSIOE

Fotograf är vad jag är och det har ju sin egen logik. Drivs av nyfikenhet och lust att se och fånga verklighet och konstruera verkligheter. Att behandla mina egna, och som i detta nummer, andras bilder är inte bara ett arbete, det är även en förstärkning av de uttryck som jag hanterar.

LENA KÄLLBERG

TOMMY VESTLIE

Jag jobbar nästan bara med hålkameror och andra hembyggen, lågteknologiskt och analogt, medan de flesta brödjobben är som textproducent åt kunder i it-branschen. Det var spännande att få koppla ihop de två världarna och prata om kreativitet med en AI-expert, samtidigt som jag fick prova olika verktyg för att skapa med AI – det digitalaste jag någonsin gjort!

rättelse: I förra numret skrev Sonia Hedstrand om bilden Le baiser de l’artiste av Orlan. Galleriet skickade oss fel bild. Rätt bild finns i artikeln på vår hemsida. /Red.

»Ni som flörtar med döden borde flörta med livet och tvärtom. Jag vet inte.« 28

SOMON MLANGENI-BERG

34

CATO LEIN

42

STACY KRANITZ Under 27 års tid tog Deanna Dikeman porträtt på sina föräldrar när de vinkade adjö hemma i Sioux City, Iowa. Nu har bilderna visats på Paris Photo.

10

Portfolio / Tove Falk Olsson / 1 Hej / Fotografi swishar rakt in / 6 Aktuellt / Årets hedersporträtt / 8 Gästkrönikan / Att skapa och tala är olika saker / 9 Aktuellt / De drogo till Paris / 10 5 frågor / Sara Mac Key / 11 Intervju/ Stacy Kranitz / 12 Enkät / Vad funkar i sociala medier / 20 Reportage / I studion med sagofotografen Puronne / 22 Tankar om en bild / Elis Monteverde Burrau / 28 Artikel / ai och framtidens fotografi / 30 Samtal / Simon Mlangeni-Berg om förgänglighet / 34 Recensioner / Lein, Lasthein, Westerlund och Strömbeck / 42 Teknik / Gör rätt med kalibrering av skärm / 44 Inställningar / Klara G / 45 Juridik / Allt förändras / 46 Juridik / dsm och fotografi / 47 Förbundssidor / Sök stipendier / 48 Ordförande har ordet / Vi organiserar oss framåt / 49 Utställningar / Över hela landet / 50

This article is from: