Juridik / Allt förändras

juridik

THOMAS RIESLER

FÖRBUNDSJURIST SFF

Det enda konstanta är förändringen

allting förändras ständigt. Så fort förändringen avstannar upphör också utvecklingen; allt stelnar, bryts ned och försvinner för att ersättas av något annat. Detta gäller samhällen, kultur, människor, relationer, organisationer och så vidare. Att sluta förändras är alltså att dö en smula. Men detta är helt normalt. Kom ihåg det.

Fotografin har under sin livstid upplevt en konstant teknikutveckling. Alltifrån de första kamerorna som kom på 1500-talet, camera obscura, via daguerreotyper, torrplåt och Eastmans celluid som spred fotografin till nya grupper. Och utvecklingen fortsatte via brandfarlig film till säkerhetsfilm, färgfoto, stereoskopi, polaroid och Hasselblads rymdkamera, till dagens mer eller mindre allenarådande digitalfotografi.

Även juridiken förändras och utvecklas ständigt och successivt. Jag tänker förstås mest på upphovsrättens utveckling. Innan 1886 års Bernkonvention fanns endast nationella fragment i olika delar av världen av upphovsrätt. Dessa påminde mer om kronans förläning till industrin, en rätt att framställa exemplar (eller a right to copy, dvs. copyright), än den skapande upphovspersonens rätt till det alster denne framställt. Det handlade om en rätt för producenter och

inte skapare. Men detta juridiska fokus skulle under åren skifta över till skaparna av alster. Och med en snabbspolning är vi framme vid eu-rättens Infosocdirektiv som 2001 byggde ut upphovsrätten kraftigt, och med dsm-direktivets genomförande inför 2023 ökar ytterligare rättighetshavarnas styrka och kraft kring sin upphovsrätt.

Även Svenska fotografers förbund har förändrats och förändras även nu. Fokus läggs om från detaljfrågor inom pris och marknad till övergripande storpolitiska frågor inom företagande, upphovsrätt, det sociala skyddsnätet och andra viktiga kulturskaparfrågor. Medlemskategorier breddas från enbart fotografer och bildbehandlare till dödsbon och agenter. Ju fler, desto starkare. Medlemsförmåner utökas. sff-verksamheten stöps om och slimmas. Vissa delar outsourcas. Och det är där jag sätter punkt för min tid som er förbundsjurist och går vidare mot nya mål i en ny och föränderlig värld.

Tack för denna fantastiska tid på sff där jag har fått lära mig så mycket om fotografi och all juridik kring denna er medlemmars verksamhet! Tack för att jag har fått möjlighet att hjälpa er medlemmar under nästan tio år med råd och dåd inom denna speciella disciplin inom upphovsrätten och andra lagstiftningsområden. Och så ett par ord på vägen till er, kära medlemmar: Ta bra betalt för era rättigheter. Var noga med avtalsvillkoren. Och fortsätt att ta fantastiska fotografier.

Detta är alltså min sista juristkrönika.

Er numera f.d. förbundsjurist Thomas Riesler.

Fokus läggs om från detaljfrågor inom pris och marknad till övergripande storpolitiska frågor inom företagande och upphovsrätt.

FRÅGA JURISTEN

DRÖNARFOTO PÅ KONSERT

Jag flyger med drönare 50–100 meter utanför en stor arena där det pågår en konsert. 60000 personer befinner sig i publiken inne på arenan. Min flygning är helt ok enligt konstens alla regler. Jag tar en bild mot arenan och fångar detta folkhav och konserten. Skulle detta vara ok? /Gilda

sVar: Du skulle kunna bryta mot arenafotoförbudet och/ eller gdpr. Du kan även tänkas bryta mot lagen och förordningen om skydd för geografisk information. Men det är tillåtet att fotografera mot ett område som är belagt med fotoförbud som enligt din fråga om även kameran är utanför området i vertikalt läge. För att du ska bryta mot gdpr krävs att det går att identifiera nu levande människor på bilden. För att bryta mot förordningen om skydd för geografisk information krävs att horisonten kommer med på bilden. Du måste då för att få sprida filmen lämna den för granskning till Lantmäteriet.

GRUPP OCH GDPR

Jag ska ta en gruppbild på ca 30 personer. Om jag inte själv behöver använda bilden i min portfolio kan jag då hoppa över att samla in samtycke för personuppgifter från var och en? Eller behöver jag samla in samtycken från alla ändå? /Alva

sVar: För din egen del kan du tillämpa undantaget i gdpr gällande konstnärligt skapande. Vad gäller din kunds användning ansvarar denne för sin personuppgiftsanvändning. Detta ansvar kan delvis överföras till dig om ni avtalat om det, kanske genom att du blir personuppgiftsbiträde (helst inte, är det enkla rådet) eller har ett uppdrag att inhämta samtycke eller modellavtal från de som är med på bild. Svaret beror alltså på vad du har kommit överens om med beställaren.

ANSTÄLLDS UPPHOVSRÄTT

Jag har slutat som anställd fotograf på en reklambyrå. Jag tog en bild som användes i en annons förra sommaren, nu används bilden igen i samma annons i årets upplaga av tidningen. Kan jag fakturera byrån? /Kovac

sVar: Som anställd innehar du upphovsrätt till de bilder du framställt inom ramen för din anställning. Men din arbetsgivare har en användningsrätt till dessa bilder inom ramen för sin normala verksamhet. Denna rätt gäller även efter att du har avslutat anställningen.

BOK OM GRAFFITI

Får man som fotograf sammanställa street art till en bok? Måste man hitta alla personer som har målat? /Eva-Leena

sVar: Genom att fotografera av andras verk och ge ut en bok gör du dig skyldig till upphovsrättsintrång i deras rättigheter. Om du ska använda andras verk i ditt eget verk finns en regel i upphovsrättslagen som brukar gå under benämningen »bild-ibild«-undantaget. Det krävs dock att den andres verk som du använder i ditt verk endast ska förekomma i bakgrunden eller annars ingå som en oväsentlig del av din bild. Men jag uppfattar att verken ska avbildas centralt. Du behöver alltså få tillstånd.