Från gatan in till Jesus

Vårsolen lyser på det gulputsade hörnet Vattugränd/Hospitalsgatan i Strängnäs. ”Välkommen hem” säger fönstertexten på båda sidor om entrén till Frälsningsarmén. Sedan omstarten för åtta år sedan har många färgglada personligheter hittat hit och snart är lokalerna urvuxna.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Från kullerstensparketten kliver man rakt in i Strängnäskårens (församlingens) vardagsrumslika kafédel. Denna tisdagsförmiddag i mitten av mars har en liten skara människor slagit sig ner med varm dryck och äppelkaka vid de små svarta borden. Kårledare Daniel Viklund, iklädd mörkblå skjorta och ett varmt leende, tar emot. — Vår föresats är att skapa ett slags hem här. Men nu får det inte bli fler än åtta personer samtidigt så man måste boka tid, påpekar han och syftar på pandemirestriktionerna.

Längre in, några trappsteg upp, finns gudstjänstlokalen med bord, rödklädda stolar och en gråbeige soffhörna, liksom Frälsningsarméns emblem, fanor och diverse musikinstrument. Här spelas onlinegudstjänsterna in som sänds via kårens YouTube-kanal. Sedan förra året är Daniel även kårledare för Frälsningsarmén i Eskilstuna och Nyköping.

En förfriskad och lite tilltufsad dam får hjälp ut i friska luften. En kvinna som däremot har befriats från ett mångårigt missbruk är Maud Bäck. Efter att kåren hade varit nedlagd i 24 år och skulle öppna igen var hon en av dem som personalen samtalade med på stan för att höra om behoven här. Nu är hon troendedöpt och civilmedlem.

— Jag ville ha en oas för oss som har det svårt, dit vi kan komma och gå. Det är en väldig trygghet att kunna komma hit varje dag och här finns det alltid någon som förstår en och som lyssnar. Jag lever ett bra liv nu efter alla gånger jag varit i helvetet och vänt, förklarar hon.

Daniel Viklund slår sig ner i samtalsrummet. Ovanför den bruna skinnsoffan hänger ett guldinramat porträtt på Frälsningsarméns grundare William Booth. Enligt Daniel utgörs halva församlingen av personer som har haft en tro sedan en längre tid tillbaka. Han väger orden och blickar ut genom fönstret. — Men vi har fått se många färgstarka människor bli förvandlade av Jesus, säger han kärleksfullt.

I den skaran har flera tampats med bokstavsdiagnoser, missbruk eller osunda sociala sammanhang och Daniel betonar vikten av att skapa en familjekultur i kåren. — Vi behöver vara vägen ut i samhället och en social träningsplats. Det finns ett skriande behov av att fungera tillsammans med andra människor, påpekar han.

Efter önskemål från Köpmannaföreningen, efter att pandemin bröt ut, hade Frälsningsarmén sånggudstjänst i Ugglans park varje helg från april till oktober. Kåren ingår i ett samarbete med kommunen angående våldet och gängkriminaliteten i Strängnäs och förra året fick Daniel och ungdomsledaren, Monika Buller, Kristdemokraternas vitsippspris för arbetet med målgruppen. Socialtjänsten brukar också hänvisa sina klienter till kåren för den goda gemenskapens skull. Nu har man snart vuxit ur lokalerna. — Det ramlar in människor utan att vi har gjort någon evangelisationssatsning men jag tror att den Helige Ande verkar, säger Daniel glatt. — Jag tror vi har ett gott rykte som beror på mina fantastiska medarbetare. De är så ljuvliga och de pumpar ut Guds kärlek till människor, utbrister han och slår sig på knäna som för att markera superlativen.

Ute i kaféet pysslar Ann Sahlström bakom fikadisken. Det svarta håret ra-

VI BEHÖVER VARA VÄGEN UT I SAMHÄLLET OCH EN SOCIAL TRÄNINGSPLATS

Ann Sahlström sökte tröst i alkoholen. Nu är hon frälst, nykter och har sysselsättning på kåren.

Mattias Rundkvist var ateist men överväldigades av Guds frid när han kom till Frälsningsarmén.

Kårledare Daniel Viklund vill erbjuda ett hem och en familjegemenskap.

mar in hennes ansikte, en sten glimmar till på ena näsvingen. Ann tog till flaskan när hennes son begick självmord och även hon har försökt ta sitt liv. Men när hon kom till kåren växte en gudstro fram och nu har hon varit nykter i fem år. — Att jag har hittat hit och har blivit frälst har verkligen hjälpt mig och fått mig att överleva mina mörka stunder. Fast det är pandemi så har vi varandra här och det betyder mycket, säger hon.

Det är tid för lunch så församlingsteamet och ett par till bänkar sig vid långbordet. När maten slunkit ner placerar Matthias Rundkvist sin laptop framför sig och ställer sig upp. Både hår och skägg är brunrött och halvlångt. Han kör igång en musikslinga och stämmer upp till visliknande sång: ”Åh, Herre Krist, åh Herre Jesus…”, sjunger han med vibrerande röst och sträcker ut armarna. — De flesta av mina sånger handlar om den nåd och den gåva som Jesus ger, deklarerar Matthias.

Han såg sig själv som ateist men i december 2019 följde han med en vän hit. Matthias brottas med OCD/tvångssyndrom och ångest men när han satte sig ner i kårlokalen hände någonting. — Det kom en sådan frid och ett sådant lugn över mig som jag aldrig hade känt förut. Så när jag gick ut ur kyrkan sa jag till min kompis att nu är jag kristen, det fanns inget annat alternativ, säger han. — Det här har blivit mitt hem. Jag är så tacksam för det här stället och för Jesus, fortsätter han.

Matthias är numera ofta på kåren och hjälper till med lite av varje.

Anette Palmquist, omsorgskonsulent, ansvarar för det dagliga arbetet och håller bland annat i andakter. Bäst gillar hon mötet med alla människor. — Jag kan se att Gud har satt mig här som en stabilisator för jag är inte så känslostyrd så jag tror att jag kan tillföra någonting på så vis, säger hon milt.

Hon har håret samlat i en blond hästsvans i nacken och ler mjukt när hon berättar om hur bräckliga människor blivit allt starkare och mer harmoniska i kårgemenskapen. Under den dagliga förmiddagsbönen brukar icke bekännande kristna inmundiga en kopp kaffe vid borden. — Här blir det så vardagligt nära och naturligt, utbrister Anette. Och fast vi bara har 57 medlemmar så kommer ungefär 25 personer på bönen oavsett vem som håller i den, fortsätter hon.

Ann sitter försjunken med ett pussel vid långbordet där det nu ska dukas fram för trefika. Sedan väntar förberedelser inför veckans onlinesändning av Bibeltimmen. Daniel påpekar betydelsen av levande samtal om teologi och etik och att odla fram en gudsrikeskultur. Han nämner att de nyomvända hos dem går direkt från gatan in till Jesus utan att fastna i en mängd kyrkliga aktiviteter på vägen. — Någon undrade om anledningen till att så många kommer till oss beror på att vi tonar ner det här med Jesus, säger Daniel. — Nej, aldrig!, klargör han. Vi ser inget behov av att tona ner Herrens storhet för att nå människor. De läser av att Jesus är tryggheten i våra liv och det talar väldigt starkt till dem. Det vi gör dygnet runt är att forma tilltufsade människor till Jesu lärjungar, avslutar han. g

I gudstjänstlokalen spelas onlinegudstjänsterna in under pandemin.

fakta

kåren i SträngnäS

Startades: År 1897, lades ner år 1988. Omstartades som utpost till Västerås år 2012. Blev självständig kår år 2016. Fick ansvaret för kårerna i Eskilstuna och Nyköping år 2020. Anställda: 1 kårledare, 1 ansvarig för det sociala arbetet (mammaledig), 1 omsorgskonsulent, 1 vaktmästare, 2 med arbetsförmedlingens lönebidrag. De flesta tjänster är på deltid. Medlemmar Strängnäs: 57 st. Eskilstuna: 23 st. Nyköping: 29 st. Juniorsoldater: 0 st. Gudstjänstbesökare: Cirka 40 (före pandemin). Övriga aktiviteter: Sopplunch, bibeltimme, stickträff, bokcirkel, inspirationshelg i augusti med mera.