Kärlek och förlåtelse

Göran Malmgren hade en otrygg uppväxt och hamnade i drogmissbruk och självförakt. Men när han överrumplades av Guds närvaro var drogbegäret plötsligt borta.

Kärlek och förlåtelse ledde till drogfrihet

Efter år av missbruk trodde inte Göran Malmgren att livet gick att vända. Men när han upplevde Guds omvälvande kärlek löstes han helt från drogbegäret. Idag hjälper han andra med samma kamp på Frälsningsarméns utslussningsboende Halvvägshuset i Stockholm.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Göran Malmgren arbetar som boendecoach på Frälsningsarméns utslussningsboende Halvvägshuset i Hjorthagen. Där stöttar han klienterna och hjälper dem att ordna sysselsättning, söka boende och hålla i kontakten med myndigheter. De han möter har genomgått behandling för substansmissbruk och Göran kan lätt sätta sig in i deras situation, eftersom han själv har levt det livet tidigare.

Han växte upp med sex syskon i Märsta norr om Stockholm med en pappa som drack mycket, ibland t-sprit, och en ganska frånvarande mamma. Föräldrarna skrek och bråkade och när de skilde sig blev barnen fosterhemsplacerade. Göran kom som nioåring till en kristen familj utanför Uppsala. Fosterföräldrarna var stränga men kärleksfulla. Göran var en orolig själ men vistelsen där gjorde honom lugnare och tryggare. — Det var precis vad jag behövde och även om jag inte tog till mig den kristna tron då så fick jag en förståelse för hur en familj bör fungera, säger han.

Men så flyttades han till en familj i Kristinehamn och när mannens företag gick i konkurs började han dricka och behandla barnen illa. Göran upplevde att han utsattes för psykisk terror. Tidigt i tonåren kom alkoholen in i även hans liv och snart också hasch. Ruset fick honom att må bättre och dövade rädslor, ångest och otrygghet. Det var några snurriga och röriga år då han kände sig torterad av sina egna känslor.

När han var 14 år kom han till en familj i Dalarna där dottern var frälst. Vid ett tillfälle när Göran var i köket tillsammans med henne började lampor tändas och släckas av sig själva. — Det var en jätteobehaglig atmosfär och jag hörde en röst inom mig som sa åt mig att dra ut en låda, ta fram en kniv och döda min syster, berättar Göran. — Men så kom hon fram och kramade om mig och jag bara grät för att det var så otäckt, fortsätter han.

Systern gav Göran en Bibel och tidigt en morgon några dagar efter händelsen i köket så slog han upp den. När han läste i den blev han alldeles lugn inombords. — Jag uppfylldes av en frid och det var en fantastisk känsla. När jag kom ut ur rummet sa min mamma: ”Men Göran, det lyser ju om dig!”, berättar han.

Han började förstå att det finns en andlig dimension men han fortsatte att leva som innan med droger och alkohol. Han begick även brott, åkte fast och hamnade på ungdomshem. Vid det här laget hade hans bästa kompis i Märsta mött Jesus och blivit frälst. Göran började följa med honom till pingstkyrkan under permissionerna och vid ett tillfälle gick han fram i kyrkan, böjde knä och tog emot Jesus som sin Herre och frälsare. — Det var en underbar upplevelse och mitt liv vände helt, så personalen på ungdomshemmet märkte en stor förändring. Jag slutade med både alkohol och droger, även nikotin, säger Göran.

Han placerades i kompisens fosterfamilj som var kristen och det fungerade bra ända tills Göran hamnade i konflikt med föräldrarna där. Då tappade han fotfästet och gled in i missbruket igen. Det kom att bli många kämpiga år där han slets mellan drogerna och gemenskapen

JAG TRODDE INTE ATT DET FANNS NÅGON FÖRLÅTELSE OCH BÖRJADE LEVA VÄLDIGT DESTRUKTIVT.

JAG KÄNDE MIG SÅ ÄLSKAD OCH FÖRLÅTEN OCH JAG FICK SE VEM JAG EGENTLIGEN VAR

med Gud. När han träffade en kvinna som gav honom stabilitet lyckades han få ordning på tillvaron. De gifte sig och fick två barn tillsammans. Men när paret var ifrån varandra en period började Göran använda amfetamin. — Det var som att komma hem, en sådan stark upplevelse av kemisk lycka som plockade bort all smärta, ångest och allt dåligt samvete, förklarar han.

Det resulterade i skilsmässa och Göran flyttade in hos en tjej som också knarkade. Men snart blev de vräkta och de kom att leva i hemlöshet i flera år. Garage, trappuppgångar, bilar och husvagnar fick tjäna som uppehälle. Göran stal koppar och kablar som han sålde till skrothandlare för att kunna köpa droger. Han beskriver det som ett rövarliv. — Så länge jag var påtänd var det inga problem, men så fort jag inte var det kände jag en smärta, som att allt var kört och att det inte fanns något hopp eller någon framtid fastän jag en gång hade sett ljuset i Jesus, säger han. — Jag kände mig usel som människa för allt jag hade gjort mot mig själv, barnen och andra. Jag trodde inte att det fanns någon förlåtelse för mig, så jag började leva väldigt destruktivt, fortsätter han.

Göran gick emot allt det han visste var rätt och till slut föraktade han sig själv så mycket att han inte kunde se sig själv i spegeln. När han kom till häktet i Österåker var han så nedbruten och full av ångest att han inte ens klarade av att ta en promenad. Han kurade ihop sig i sin cell i tre och en halv vecka. Därefter placerades han på Skänningeanstalten och där på rummet hände någonting. — Jag mådde fruktansvärt dåligt och var så deprimerad över hur jag hade svikit mina barn och hade en sådan otrolig längtan efter att gottgöra dem. Så jag började ropa efter Jesus, berättar han.

Då övermannades han av en otrolig kärlek och värme. — Jag kände mig så älskad och förlåten och jag fick se vem jag egentligen var: En människa som inte ville leva i mörkret och lögnerna utan i ljuset, utbrister Göran.

På natten hade han en våldsam dröm där hans själ slets mellan onda och goda krafter men klockan 2.30 på morgonen vaknade han och satte sig upp i sängen. — Jag hade en sådan frid i hjärtat och kände att nu var jag på rätt väg, förklarar han. — Det var fantastiskt och jag kände hur jag blev löst från drogbegäret och från den kvällen har jag inte knarkat, fortsätter han.

Dagen efter märkte både hans kamrater och terapeut att det hade hänt någonting med honom. Senare kom Göran till Jälla behandlingshem i Uppsala och ett program med 12 stegs-inriktning. Snart kunde han se sig själv som någon annan än bara en beroendepersonlighet. Han förstod att han hade en behandlingsbar sjukdom, började läka och fick förmågan att förlåta sig själv.

Idag är Göran gift med en kristen kvinna, han har läst in gymnasieåren och utbildat sig till socialpedagog och alkohol/ drogterapeut. De senaste sex åren har han arbetat med människor inom det området i Frälsningsarméns regi. Dessutom har han själv varit utan droger i 12,5 år. — Kan jag bli drogfri så kan vem som helst bli det, menar Göran. — Jag var tvungen att hamna på botten i mitt missbrukarliv för att vara i en position då jag var öppen för att Gud skulle kunna gripa in. Jag har aldrig efter det haft några problem att hålla mig nykter eller drogfri, avslutar han. g

fakta

göran malmgren

Ålder: 52 år. Bor: Lägenhet i Farsta Strand. Familj: Fru, 4 bonusbarn och 3 egna barn. Sysselsättning: Boendecoach på Frälsningsarméns utslussningsboende Halvvägshuset i Stockholm. Läser gärna: Bibeln, självbiografiska böcker, psykologi. Hobby: Köra motorcykel, musik, träna.

g

Ann-Christine Holten startade kvinnocentret. Där har H.M. Konungen varit på besök. Idag är Jenny Alm verksamhetchef.

Centret som stöttat tusentals kvinnor i asyl 25-årsjubilerar

STÖD, KUNSKAP, VÄNNER och en skjuts in i det svenska samhället. Det har Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla erbjudit tusentals asylsökande kvinnor under 25 års tid. I mars hölls ett mindre 25-årsfirande med tårta för personalen och förhoppningsvis blir det ett större utomhus i sommar. — Att bli isolerad och inte hitta sin plats i ett nytt land är svårt, men Frälsningsarmén i Akalla har på olika sätt hjälpt kvinnorna att bli starka. Att arbeta med detta är väldigt berikande för man får så mycket tillbaka, säger Jenny Alm, verksamhetschef. Kvinnocentret har bland annat haft besök av H.M. Konungen och initiativtagaren på Frälsningsarmén, Ann-Christine Holten, har fått Stockholm stads Nelson Mandela-pris för det integrerande arbetet.

g Teresia Jansson

Clive och Marianne Adams till Norge

DEN 1 AUGUSTI får Frälsningsarmén Sverige-Lettland nya ledare, då Bo och Christina Jeppsson tar över efter Clive och Marianne Adams (se vidare på sid 30). Kommendörerna Clive och Marianne Adams flyttar till Norge där Clive blir seniorrådgivare vid Frälsningsarméns Officersskola, med ansvar för löjtnantsprogram, och Marianne blir kaplan inom Frälsningsarméns missbruksvård (Rusomsorgen) i Oslo. Clive Adams har varit samfundsledare för Frälsningsarmén sedan i januari 2018 och Marianne Adams har varit övergripande ansvarig för Frälsningsarméns arbete bland kvinnor samt för social rättvisa i territoriet. Clive och Marianne Adams avtackas den 19 juni under Frälsningsarméns gudstjänst för nya officerare. Stridsropet önskar dem en fortsatt välsignad tjänst i Norge! g Eva Gustin

Kylskåpsradion firar 3 år och 300 avsnitt

I juni är det treårsjubileum för Frälsningsarméns sociala mediaprojekt för barn: Kylskåpsradion! Varje vecka kommer nya poddavsnitt med Gabriel och dockan Åsskar där de pratar om livet och världen omkring oss samt svarar på lyssnarnas frågor. Sedan starten för tre år sedan har barnen skrivit över 7 000 inlägg i en frågelåda på Kylskåpsradions hemsida och till hösten firar podden 300 avsnitt (inklusive julkalendrar).

Avsnitten är cirka 45 minuter långa och fyllda med både allvar och skämt, de har handlat om alltifrån mobbning, rasism och ångest till djur, länder och historiska personer. Många barn berättar om hur de lyssnar på podden varje dag och att de har lyssnat på alla avsnitt, till och med flera gånger! De beskriver hur podden gör dem glada och trygga och uttrycker tacksamhet över att det alltid går att skriva till Kylskåpsradion när de är ledsna och oroliga. Läs mer och lyssna på www.kylskåpsradion.se g Gabriel Wahl