Hoppets gryta kokar i Norge

Sedan två år tillbaka heter julgrytekampanjen i Norge ”Håp i ei gryte” det vill säga Hopp i en gryta.

m arøy k ristianne foto:

Hoppets gryta i Norge

För Frälsningsarmén i Norge är julgrytetraditionen gammal. Redan år 1901 introducerades julgrytan och sedan dess har man varje år samlat in pengar för att hjälpa behövande. År 1919 var man först med julgranständningar utomhus, en tradition som fortsatt i Oslo och på mer än 20 platser runt om i landet och där Frälsningsarmén än idag är med i firandet.

TEXT: JONAS NIMMERSJÖ

m arøy k ristianne foto:

Matutdelning på ett socialt center i Norge.

Julgrytepengarna räckte 1901 till mat och kol, att elda med, för 400 fattiga familjer. Idag står julgrytor på 250 olika platser från första advent till julafton från norra till södra Norge. År 2021 samlades det in 52 miljoner norska kronor. Julgrytorna vaktas alltid av en volontär, medlem eller anställd på frivillig basis. Man ber aldrig om donationer, men tackar när de ges. Grytorna ägs av de lokala verksamheterna och lokalt så engageras föreningar och klubbar, politiker och samhällsprofiler att hjälpa till vid grytorna.

Det var frälsningsofficer Othilie Tonning som introducerade julgrytan i Norge, och Frälsningsarméns sociala arbete i Norge idag är till stor del en vidareutveckling av hennes engagemang. Sedan två år tillbaka heter julgrytekampanjen ”Håp i ei gryte” det vill säga Hopp i en gryta. Tidigare, under åtta års tid, var det namnet för ett tv-program på Norska TV2. Ett allsångsprogram med julsånger från en av Frälsningsarméns kårer (församlingar). — Det var en redaktionell produkt från TV2, men med produktplacering för Frälsningsarmén, berättar Geir Smith-Solevåg, kommunikationschef för Frälsningsarmén i Norge. Bakgrunden var att Frälsningsarmén i samarbete med ett tv-produktionsbolag pitchade idén om att göra en musikproduktion för TV2.

År 2020, under pandemin, gjordes programmet utan livepublik i Frälsningsarméns lokaler på Grünerløkka. Programmet var ett musikprogram för hela familjen så artisterna som medverkade passade alla, som exempel var Marcus och Martinus med tillsammans med lillasystern Emma. Programledare Katrine Moholt, känd från programmet ”Allsång på gränsen” hade med sig sin dotter Evelina som programledarkollega.

Arbetet med julgrytans insamling och hjälpen till behövande hade inte varit möjligt utan volontärer. Man registrerar ungefär 16 000 timmar av frivilligt arbete under december månad, både som grytvakter, vid matutdelning och vid annan julhjälp. Sedan år 1901 har man hållit på med julgrytor i Norge och idag är det en av de viktiga insamlingskanalerna för Frälsningsarméns sociala arbete i landet. Det huvudsakliga arbetet sker lokalt men man har en nationell överbyggnad, berättar Geir. 100 procent av de insamlade medlen lokalt går tillbaka till de lokala verksamheterna. — Det är en av pelarna att vi är ute lokalt, menar Geir. Flera saker är viktiga, men först och främst volontärskapet och att man arbetar tillsammans lokalt.

Man har cirka 242 grytor utplacerade i 80-100 samhällen, men man har ett mål att ställa grytor på ännu fler platser. Grytorna står inte ute hela tiden, så samma kår kan

Kommunikationschefen i Norge, Geir Smith-Solevåg står själv vid julgrytan.

Evelina Moholt och Katrine medverkade också i tv-programmet "Håp i ei gryte". 2020 arrangerade Frälsningsarmén i Norge själva tv-programmet "Håp i ei gryte" med många artister, bland andra Marcus & Martinus och Emma.

foto: m ette r andem/ f relsesarmeen

ha sin gryta på olika platser olika dagar.

I Norge ser Frälsningsarmén ökande behov och nyfattigdom, dels på grund av problem som fortfarande finns kvar efter pandemin, som ökad arbetslöshet, och dels på grund av den nya situationen med krig i Ukraina och ökade priser. Barnfattigdomen har också ökat i Norge. — Vi gjorde en satsning på vad man kan kalla banbrytande folkupplysning,

r andem/ f relsesarmeen ette foto: m

säger Geir. Vi tog fram offentligt tillgänglig statistik på barnfattigdom och kopplad till algoritmer på Facebook, så budskapet baserades på var man var geografiskt när man såg det. Var du i Trondheim, så fick du budskapet att där levde 4 000 barn i fattigdom. Detta väckte mycket engagemang och det togs upp av många lokala medier.

Detta är del av Frälsningsarmén i Norges strategi att ta position för samhällsdebatt om fattigdom. — Men det är också en paradox att den typen av verksamhet skapar mer pengar, men också fler som söker hjälp, menar Geir. Det ökar pressen lokalt på kårerna, särskilt om behoven är större än medlen. Och idag är prognoserna att gåvomedlen kanske kan gå ner, för att givarna har också mindre pengar att ge.

Geir Smith-Solevåg menar att det är viktigt att visa på Frälsningsarméns budskap under jultiden. Viktigt att tala om hoppet. Man har ett nytt slagord – Styrka för dagen och hopp för i morgon. Det vill säga man vill ge något här och nu, ”styrka för dagen”, så att man klarar vardagen. Det kan vara allt från matkasse, samtal, gemenskap, gudstjänst eller arbete. Det som gör att det går bättre nu. Men man vill också ge hopp för framtiden, en tro på morgondagen, en tro för de hjälpsökande att de ska kunna klara sig själva en dag. Tillsammans med budskapet om frälsning och hopp om evigt liv. — Frälsningsarmén möter människors behov utan diskriminering, och detta arbete är också en möjlighet att förkunna Guds kärlek i praktiken, menar Geir. Gåvorna blir goda upplevelser för människor, som en beröring från Gud och en hälsning från samhället, att någon ser dig och vill att du ska ha det bra. Julgrytan är mer än bara pengar i en gryta, det ger hopp, tro och kärlek. g

Julgranständning på Universitetsplatsen i Oslo 2021. År 1919 var Frälsningsarmén i Norge först med julgranständningar utomhus, en tradition som fortsatt i Oslo och på mer än 20 platser runt om i landet.

Jesus är världens ljus

TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: UNSPLASH/JONATAN PIE OCH FRÄLSNINGSARMÉN

När jag tänker på stjärnan som var en viktig del av den första julberättelsen, påminns jag om att forskare ser stjärnorna på himlen väldigt annorlunda än jag. Till exempel använder de ljusår för att mäta stjärnornas avstånd från oss på jorden. Ett ljusår är den sträcka ljuset färdas under ett jordår, alltså cirka 94,6 biljoner mil.

Solen är vår närmaste stjärna och cirka 15 miljoner mil bort. Så det tar cirka åtta minuter och 20 sekunder för solens ljus att nå oss, vilket betyder att vi ser solen som den var för mer än åtta minuter sedan. Den stjärna som är näst närmast jorden – Alfa Centauri – är cirka 4,3 ljusår bort, så när vi ser den stjärnan idag ser vi den som den var för 4,3 år sedan. Det är som om vi ser tillbaka i tiden.

Detta betyder att de vise männen som berättas om i Matteus 2:1-2 skulle ha sett

General Brian Peddle och kommendör Rosalie Pedde önskar alla en välsignad jul.

en stjärna vars ljus strålade innan de kunde se den. Och ändå använde Gud den stjärnan för att leda dem till Jesus: ”Var är judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom” (Matteus 2:2).

Jesus kom för att bli världens ljus. Han kom för att låta sitt ljus lysa i mörkret – vårt mörker, den här världens mörker. Vi läser i Jesaja 9:2: ”Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land ska ljuset stråla fram.” Detta profeterades långt innan Jesus föddes.

Pratar vi om ljusår när det kommer till Jesus? Nej, jag tror inte det, för Bibeln säger att han är alfa och omega – början och slutet. Han är ett lika starkt ljus idag som han var i tidernas begynnelse, eller när han kom till jorden för att bosätta sig och leva bland oss.

Jesus är inte begränsad av tiden. Han är ”världens ljus” (Johannes 8:12) och lyser in i de mörkaste platserna av vår oroliga värld och bringar förändring. Ljuset har kommit! Det finns inga ljusår som kan skilja oss från detta ljus. Han är här, han känner oss, och vi kan gå och prata med honom nu. Hans syfte med att komma var att vara med oss, men han har alltid varit och kommer alltid att vara med oss.

Om du inte redan känner honom kan du också lära känna detta världens ljus. Hans namn är Jesus, och han kom till världen för att åstadkomma förvandling. Om du söker förändring, sök Jesus. Om du lever på en mörk plats i livet, sök honom som är världens ljus.

För dem som redan känner Jesus påminner han oss om att vi är ljus i världen. I Matteus 5:14 läser vi: ”Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas.”

Må du vara en ljuskälla i ditt hörn av världen den här julhelgen och ge världens ljus vidare till andra!

Må Gud välsigna dig rikt under denna jul!g

Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle

Bibelcitat från Svenska Folkbibeln 2015 OM DU INTE REDAN KÄNNER HONOM KAN DU OCKSÅ LÄRA KÄNNA DETTA VÄRLDENS LJUS. HANS NAMN ÄR JESUS, OCH HAN KOM TILL VÄRLDEN FÖR ATT ÅSTADKOMMA FÖRVANDLING. OM DU SÖKER FÖRÄNDRING, SÖK JESUS.