Låt oss kämpa mot ökande utsatthet

Låt oss kämpa mot den ökande utsattheten

De snabba prisökningarna slår hårdast mot de mest utsatta i samhället. Den som saknar marginaler klarar inte längre att betala för det mest grundläggande: mat, kläder, hyra och mediciner. Frälsningsarmén gick i september ut i medierna med en uppmaning till den nya regeringen: ”Låt oss kroka arm och bekämpa den nya utsattheten”. En debattartikel publicerades i Svenska Dagbladet och frågan uppmärksammades i flera medier.

Frälsningsarmén räknar med att den nya utsattheten kommer att förvärras under vintern och att fler kommer att hamna i svår ekonomisk utsatthet och en djupare social problematik. Fler kommer behöva hjälp från civilsamhället för att kunna ställa mat på bordet, fler riskerar att hamna i hemlöshet och/eller i missbruk. Om vi inte gör något. Jag vill därför fortsätta uppmana alla, inom Frälsningsarmén och andra kyrkor och organisationer, kommuner, riksdag och regering, till gemensamma krafttag kring denna fråga. Vad kan vi göra för att tillsammans möta den ökande utsattheten?

Under perioden januari till september 2022 steg matpriserna med 13,7 procent och priserna på många basvaror har stigit betydligt mer. Vi har märkt att det kommer helt nya grupper, bland annat ensamstående föräldrar och garantipensionärer, som behöver hjälp för att klara sina basbehov. Många saknar helt marginaler och buffertar i privatekonomin, och prisökningar eller inkomstbortfall leder snabbt till akuta problem. 15 procent av den svenska befolkningen lever redan i dag i relativ fattigdom. Och enligt en rapport från det europeiska fattigdomsnätverket – European Anti Poverty Network (EAPN) – från 2018 lever hela 1,8 miljoner människor i Sverige farligt nära fattigdomsgränsen. En person med försörjningsstöd har enligt Konsumentverkets beräkningar 170 kronor i månaden kvar i plånboken när maten är betald. Den summan ska räcka till kläder, skor, medicin, hygienartiklar, telefon med mera. Många med garantipension eller sjukersättning har en likartad ekonomisk situation. Och den som lever på Migrationsverkets dagpeng får ut 71 kronor per dag till mat och andra personliga kostnader.

Frälsningsarmén möter dessa grupper dagligen. Många befinner de sig en hårsmån från att bli vräkta, om de inte redan har hamnat i hemlöshet. Vi vet dessutom att barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet saknar möjlighet till en meningsfull fritid och löper stor risk att rekryteras in i kriminella miljöer. Det är uppenbart att ersättningarna i välfärdssystemen till de sämst ställda inte har hängt med i de kraftiga prisstegringarna. Riksnormen för försörjningsstöd släpar efter och dagpengen har inte höjts sedan 1994. Detta medan priserna under samma period enligt SCB har stigit med ungefär 50 procent.

Bo Jeppsson, Frälsningsarméns ledare i Sverige

foto: jonas nimmersjö

15 PROCENT AV DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN LEVER REDAN I DAG I RELATIV FATTIGDOM.

Nu närmar sig julen som är en särskilt pressad period för många. Vi på Frälsningsarméns kårer och sociala center behöver fortsätta mobilisera för att möta de ökande behoven. Men vi civila aktörer kan inte själva bekämpa den nya utsattheten. Som julklapp från regeringen efterlyser Frälsningsarmén en nationell handlingsplan för att bekämpa den tilltagande fattigdomen. En handlingsplan som tas fram i nära samverkan mellan offentliga och civila aktörer. Riksnormen för försörjningsstöd behöver höjas och nivåerna i olika ersättningssystem ses över. Vår förhoppning är att politiker på nationell, regional och kommunal nivå vill kroka arm med Frälsningsarmén och andra civila aktörer för att bekämpa den nya utsattheten. g

Julklappar till barnen och hopp om en framtid

I Sverige lever många barnfamiljer i fattigdom och många har svårt att få pengarna att räcka till det nödvändigaste, som mat och kläder. Kamshat kom till Sverige första gången 2012 och bor här med sin man och sina fem barn. Varje jul brukar de gå på julfest på Frälsningsarméns kvinnocenter och har fått extra hjälp och julklappar till barnen.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

Kamshat (heter egentligen något annat) är volontär och hjälper bland annat till som tolk på ett kvinnocenter som Frälsningsarmén bedriver.

Personen på bilden har inget med texten att göra.

Kamshat som är från Kazakstan (och egentligen heter något annat) talar kazakiska, ryska, turkiska, usbekiska och svenska, trots att hon inte fått gå SFI (svenska för invandrare). Det gör att hon ofta är volontär och bland annat hjälper till som tolk på ett kvinnocenter som Frälsningsarmén driver.

Trots att familjen varit så länge i Sverige är det bara mannen och två av barnen som har fått uppehållstillstånd. Kamshat studerar svenska på Frälsningsarméns kvinnocenter för att bli bättre på grammatik och stavning. Men prata har hon lärt sig själv och hjälper därför till som tolk. — Jag vill studera på lite högre nivå än de kan ge här. Jag önskar att jag kunde få uppehållstillstånd för att läsa på SFI och sedan kunna studera vidare, säger hon.

Av Frälsningsarmén får hon hjälp för att klara ekonomin, hon får hygienartiklar och varje vecka en matkasse. — Min mans lön räcker inte långt efter att hyran, elen och sådant har betalats. Vi har fem barn och det är viktigt att de får bra mat. Vi har mjölk, yoghurt, ost och ägg. Men på centret får jag matkassar med olika saker varje gång och så får jag bröd. Och så försöker jag alltid köpa den »