B8 UNT | Onsdag 27 Maj 2009
leva
Onsdag 27 Maj 2009 | UNT B9
redaktör: Lotta Frithiof Tel: 018-478 12 77 E-post: leva@unt.se Adress: Box 36, 751 03 Uppsala
!
Länktips om att ha bostonkorsett: 1. http://bloggis.se/Astrid/75955 2. www.skane.se/templates/Page.aspx?id=12634 3. http://cohrs.web.surftown.se/skolios/forum/
Skådespelaren Isabella Rossellini led som ung flicka av skolios, och tvingades till operation. Hon blev sedermera helt återställd.
Barn & Föräldrar i morgon: Kör med 250 korta stämband
Skolios. Enköpingstjejen Johanna Stedt fick sin
fakta
första korsett när hon var tio år gammal. Tre och ett halvt år senare är hon inne på sin sjätte. I framtiden vill hon bli modedesigner och nummer ett är att hjälpa andra med skolios.
Korsett 23 timmar per dygn Under Sommarlovet 2005 blev mam
ma Maria Stedt orolig för sin tioåriga dotter. Plötsligt hade området kring Jo hannas nyckelben börjat bukta utåt. – Mamma blev rädd att det var can cer och ringde skolsyster. Hon trod de att det var skolios, berättar Johan na Stedt. I september fick Johanna en remiss till röntgen på Akademiska sjukhu set i Uppsala. Det visade sig att skol systers gissning stämde. Hon hade en krök på 30 grader på sin ryggrad. Lä karen tyckte att de skulle avvakta lite, men i december hade kröken ökat till 32 grader. I januari 2006 fick Johanna sin förs ta korsett. – Jag hade ingen aning om vad sko lios var och trodde att korsetten skulle vara som ett skärp. När jag fick se den första gången blev jag helt vettskrämd. Det var hemskt. I dag är Johanna 14 år och har haft
korsett i tre och ett halvt år. Hon har växt mycket sedan hon fick sin första korsett och är inne på sin sjätte nu. Korsetten börjar nedanför höften och går upp till armhålan. Den sitter hårt spänd kring överkroppen för att låsa ryggraden i ett så rakt läge som möj ligt. Det finns märken på baksidan som visar hur hårt korsetten ska sitta. Jo hannas familj och kompisar hjälper henne med att ta på den. – Vissa klarar att sätta på sig kor setten själva, men jag tycker att det är jättesvårt. Och jag har jättebra kompi sar som alltid har stöttat mig. Det är någonting hon är väldigt tacksam för. Korsettbehandlingen kan kännas som ett evighetsprojekt när det gör ont, blir svårt att sova, äta och röra sig som man är van vid. – Det var jättejobbigt i början, men jag försöker tänka på att det här bara är en liten del av mitt liv. Och att det är mycket bättre än att behöva stel operera sig. När Johanna fick korsetten fick hon
FÖRSTA. Johanna Stedt fick sin första korsett när hon var tio år.
Drabbar oftare flickor
personligt Johanna Stedt
Ålder: 14 år. Bor: Gul villa i Gånsta i Enköping. Sysselsättning: Går i sjuan på Bergvreten skolan i En köping. Familj: Mamma Maria, pappa Fredrik och lillasyster Linda, 10. Framtidsdröm: Att bli modedesig ner och vara med på modeveckan i New York. Favoritblogg: Modeskribenten Elin Klings blogg Style by Kling.
vänja sig vid den i sin egen takt. Förs ta dagen blev det bara en timme. Det kändes ovant och gjorde ont. – Andra dagen skulle vi ner på stan och köpa nya jeans till mig eftersom ingenting passade längre. Jag tror att jag klarade två timmar innan pappa fick ta den i en kasse.
DECEMBER 2005. Röntgenbild från december 2005 när Johanna skulle börja sin korsettbehandling. Då var kröken på hennes ryggrad 32 grader.
Text: Frida Anter leva@unt.se
mig som om jag var sjuk, men så blev det inte. Men det var många som var nyfik na, och det är det fortfarande. – Om jag tar av mig min korsett på stranden, till exempel. Då kan folk kolla på mig konstigt. Men so what? Jag bryr mig inte, folk får tänka vad de vill.
Efter två veckor hade hon korsetten
i skolan första gången. – Jag hade den på mig fram till lunch, sedan ställde jag den på kate dern så att alla fick se hur den såg ut. Hon tyckte att det var bäst att alla i klassen fick reda på att hon hade sko lios. – Jag ville inte att någon skulle und ra om det buktade ut lite på min rygg eller så. Skolsyster förklarade för klassen vad skolios är för någonting. Sedan skrev hennes lärare ut det i ett veckobrev. Jo hanna och hennes familj tyckte att det blev bäst så. – Vi var ju så små när skolsyster be rättade och då var det bra att de kunde fråga sina föräldrar om det senare. Jag var rädd att alla skulle börja behandla
Just varma sommardagar känns kor
setten extra jobbig att ha på sig. – Det blir varmt, sticks och kliar. Jag kan inte ligga på stranden hela dagar. Men när jag är där har jag ett linne över korsetten och sedan när jag ba dar tar jag av mig den. Johanna har på sig korsetten 23 timmar om dygnet. Hon tar av den en halvtimme på morgonen när hon tvät tar sig och på kvällen när hon duschar. De dagar hon dansar street dance eller spelar tennis har hon den av lite läng re. På skolgympan har hon valt att ha den på sig. Hon kan vara med på det mesta ändå. Det har varit viktigt för Johanna att inte låta skoliosen förändra den hon är och påverka hennes intressen.
KÄMPAR. Johanna Stedt i tre och ett halvt år. När hindra kröken hon har
Hennes stora klädintresse till exem pel. – Modet passar mig väldigt bra. Det är inga magtröjor och jättetajta kläder utan lite större tunikor och så. Och inte så låga jeans, utan lite högre byxor. Hon följer nästan alla modebloggar och vill läsa en gymnasielinje med de signinriktning. Den stora drömmen är att vara en av alla designer på mode veckan i New York. – Det första jag skulle designa är ett korsettlinne. De som finns nu är gans ka klumpiga och går jättehögt upp i halsen. Jag har säkert hundra linnen och brukar klippa i en del så att de fun kar till urringade tröjor. Läkarna tror att Johanna har ungefär
ett år med korsetten kvar. Hon är 174 centimeter lång nu och kommer troli gen att stanna kring 177. – Kröken ska halveras, och det har min gjort. Sedan kommer den att gå tillbaka till de 32 grader den var från början, men troligtvis inte bli värre. Jag vet inte hur det kommer att sluta, men jag har i alla fall gjort så gott jag har kunnat, säger Johanna.
har haft på sig korsetten i vit hårdplast 23 timmar om dygnet hon slutar använda den har hon förhoppningsvis lyckats i ryggraden från att bli värre.
Johannas fem skoliostips
1 2 3 4 5
Tänk positivt. Det här kommer inte att fortsätta hela livet. Det är en begränsad period och du slipper att stelopereras. Prata med någon som du kan öppna dig för och berätta att det känns skit ibland. Stå på dig. Sätt på dig vilka kläder du vill och bry dig inte om någon kollar. Berätta för kompisarna. Håll det inte för dig själv eller bara inom familjen. Lyssna på dig själv och känn efter vad du kan göra. Låt inte läkarna få bestämma allt. Kraven måste vara mänskliga.
APRIL 2009. Det här är den senaste röntgenbilden på Johanna Stedts ryggrad, från april i år. Kröken har gått tillbaka till 17 grader.
Skolios är en ryggrads krökning i sidled. Det är vanligen två krökar och ser ut som ett bakvänt s. Ungefär 75 procent av dem som drabbas av skolios är flickor. Anledningen är okänd. Skoliosen bryter oftast ut när de är mellan 10 och 13 år. Korsettbehandling blir aktuell om kröken är minst 25 grader hos en person som har minst ett år kvar att växa. Om kröken är större än 50–60 grader behöver hela eller delar av ryggraden stel opereras. Bostonkorsett är den vanligaste behandlings formen. Det är ett relativt tjockt skal av vit hårdplast som omsluter överkroppen, från höfterna till armhålorna. Korsetten spänns hårt och det tryck som uppstår ”låser” ryggen i en så rak position som möjligt. Behandlingen pågår tills man har vuxit färdigt och under den tiden bär man korsetten 23 timmar om dygnet.
Tuff behandling i en känslig ålder Just nu går 17 tonåringar i Uppsa
la län igenom korsettbehandling för att de har skolios. Den vita korsetten i hårdplast ska sitta hårt spänd runt överkroppen 23 timmar om dygnet i tre–fyra års tid. Av de barn som föds i Sverige var je år drabbas 3 på 1 000 av skolios som kräver behandling. 16 av de 17 patien ter som behandlas för skolios i länet är tjejer. – De flesta skolioser debuterar strax innan tonåren. Men det är fortfarande mycket vi inte vet. Varför vissa drab bas, varför det mest är tjejer eller varför kröken i stort sett alltid går åt höger i bröstryggen, till exempel, säger Einar Hellquist, överläkare på barnortope den på Akademiska sjukhuset i Upp sala. Två procent av befolkningen har en krök på ryggraden som är tio grader eller mer. – Alla elever undersöks med en sko
liometer, som fungerar ungefär som ett vattenpass, i årskurs fyra och sju. Om kröken mäter åtta–nio grader skickas en remiss till röntgen, men vi behand lar först om den blir över 30 grader, sä ger Einar Hellquist. Korsetten gör inte ryggen rakare,
”Målet är inte att få en rak rygg, utan att kröken inte ska bli värre.”
Einar Hellquist
men den hindrar kröken från att för värras. Om man börjar med en krök på 30 grader brukar man efter en lyckad behandling, när patienten har vuxit klart, stå kvar på 30 grader. – Bostonkorsett är den vanligaste metoden. Det är sällan tonårsskolio serna är så allvarliga att man behöver operera. Om kröken närmar sig 50 gra der kan det bli aktuellt, men man ska inte operera unga patienter eftersom det stoppar tillväxten. Einar Hellquist sticker inte under stol med att korsettbehandlingen de unga patienterna måste gå igenom är
en av de tuffaste behandlingar som finns. – De som orkar ha på sig korsetten i princip dygnet runt i flera års tid, dess utom under en känslig period i livet, är så otroligt duktiga. Många säger att de hellre tar en operation, men det är ett stort kirurgiskt ingrepp. Och det är inte kul att vara stelopererad heller.
När patienten har fått sin korsett går
man på regelbundna kontroller och röntgas två gånger om året för att se hur skoliosen svarar på behandling en. – Målet är inte att få en rak rygg, utan att kröken inte ska bli värre. Ibland blir den rakare också, men det får man se som en bonus, säger Einar Hellquist. I ungefär 85–90 procent av fallen lyckas man genom korsettbehand lingen stoppa skoliosen. Annars går patienten vidare till operation.