UNT | LÖRDAG 19 SEPTEMBER 2009
2
LÖRDAG
REDAKTÖR: Lotta Frithiof Tel: 018-478 12 77 E-post: lotta.frithiof@unt.se
VAMPYRER. Den blodtörstande varelsen är mer populär
än någonsin – i en allt mer mänsklig skepnad. Moderna vampyrer avstår människoblod för kärleken och dricker syntetisk bloddryck på flaska. Men en råare, mer ondsint vampyr väntar runt hörnet.
som ger
Blodsmak mersmak BLODET PULSERAR under hennes tunna
hud. Pulsådern syns tydligt och väcker hans blodtörst. Ett snabbt bett. Hans vassa huggtänder borrar sig ner i köttet, det spricker upp och släpper fram den mörkröda tjocka vätskan. Äntligen kan hans hunger stillas. Vad är det vi tycker är så lockande med den uråldriga, bleka blodsugaren egentligen? Sedan skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist tog med sig den ljusskygge figuren in på kultursidorna med sin socialrealistiska vampyrroman Låt den rätte komma in för fem år sedan har vampyren bara ökat i popularitet. Tomas Alfredsons filmatisering av boken har fortsatt att hyllas världen över sedan den kom förra hösten. Stephenie Meyers Twilight-saga om tonårstjejen Bella Swan och vampyren Edward Cullen säljer som smör och när filmen hade premiär var den en given succé. Så här ett år efter Twilight-premiären lär historien upprepa sig när uppföljaren New moon går upp på biograferna i november. – Jag tror att vampyrtrenden kommer att hålla i sig ett tag till, det kommer flera stora Hollywood-satsningar framöver. Men vid sidan av den romantiska vampyren, som genomgode och okomplicerade Edward i Twilight, kommer vi att få se fler tuffare vampyrer som skrämmer oss, säger Anna Höglund, doktorand i litteraturvetenskap vid Växjö universitet. Hon är Sveriges första doktorand med just vampyrer som specialitet. Enligt Anna Höglund, som har studerat vampyrberättelsens utveckling sedan 1700-talet, finns det två orsaker till att vampyrtrenden blossar upp då och då. En bok eller film som tänder gnistan i kombination med tider av social oro i samhället. NÄR BRAM STOKERS KLASSISKA roman
Dracula drog fram vampyren i rampljuset 1897 var det i ett England präglat av industrialisering, kommersialisering och nya övertygelser som feminismen. Förändringar som skakade om
Text: Frida Anter lordag@unt.se
Illustration: Maria Westholm
traditioner och invanda mönster. En annan vampyrtopp kom på 1980-talet. Anna Höglund tar den amerikanska vampyrfilmen The Lost boys från 1987 som exempel. – Där kan vi tydligt läsa in 1980-talets HIV-panik. Vampyren får symbolisera blodsmitta och sexuellt överförbara sjukdomar. Den goda kärnfamiljen blir räddningen, vilket speglar den här tidens konservativa ideal. Andra filmer från samma våg är Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula (1992) och En vampyrs bekännelse (1994) med Brad Pitt och Tom Cruise. Men vad är det då i vår samtid som gör att vampyrtrenden har blossat upp nu? Anna Höglund tror att det handlar om identifikation. – Vi lever i ett narcissistiskt samhälle. De ideal som finns ställs väldigt högt. Många känner att de inte når upp. Då blir den här identifikationen med vampyren, som tillhör en minoritet i samhället, stark. Vi känner oss alla som outsiders i en eller annan mening. ENLIGT ÅKE Pålshammar, universitets-
lektor i psykologi vid Uppsala universitet, har blod i alla tider varit en signal på obehag och triggat i gång en rädsla hos oss. Är det då inte märkligt att vi inte verkar kunna få nog av vampyren? – Människan behöver små avvikelser från den grå vardagen. Obehagliga upplevelser kittlar vårt nervsystem
och kan ge en lyckokänsla när vi utsätts för det under kontrollerade former. Innerst inne vet vi ju att vi kan stänga av skräckfilmen om vi vill, säger Åke Pålshammar. På onsdagskvällarna följer omkring en halv miljon tittare just nu första sä-
songen av populära True blood i SVT. I serien skildras vampyrerna just som en utstött minoritet i den fiktiva småstaden Bon Temps i Louisiana. Tack vare
VAMPYRER – HÅLLER LÄNGE
Tre vampyrverk
173 år
1
... ÄR VAMPYREN BILL COMPTON som har en
romans med den 25-åriga servitrisen Sookie Stackhouse i tv-serien True blood.
VILL FIRA 200. Bill och Sookie i True blood. FOTO: PRASHANT GUPTA
2
The Vampyre från 1819 av italienskengelske John Polidori räknas som den första moderna vampyren i litteraturen. Folksägner om bloddrickande varelser förekommer sedan medeltiden, men det var nu den sofistikerade vampyren som vi ser i dag gjorde entré. Vampyrkrönikan är en serie skräckromaner skrivna av den amerikanska författaren Anne Rice. En vam-
pyrs bekännelse (1976) är den första boken. Anne Rices vampyr går mot en humanisering och identifikation med människorna.
3
The strain kom ut 2 juni och är första delen i vad som ska bli en skräcktriologi av regissören Guillermo Del Toro och thrillerförfattaren Chuck Hogan. Här är vampyrismen ett virus. Till skillnad från de romantiska vampyrberättelserna får publiken möta en råare vampyr.