Sjöröveri och kapare

Skepp i sikte! Möt Skagerraks kapare

Kapare och sjörövare, mörsare och kanoner! Följ med på en spännande 1700-talsresa längs Bohuskusten tillsammans med Lasse i Gatan och hans fru Ingela, Amiral Strömstierna och Tomas Koch. Håll an, landkrabbor!

Text: Daniella Vesterdahl

ad är egentligen skillnaden mel-

Vlan en pirat och en kapare? Och visste du att du med lite otur kunde stöta på dem båda här i Skagerrak?

Bohusläns läge har genom århundradena gjort det optimalt för sjöfolk med ont uppsåt. I början av 1700-talet härjade det Stora nordiska kriget vilket var en svår tid för Sverige, som led stora förluster. För att täcka upp med skepp och besättning tog kung Karl XII hjälp av privata sjökaptener, bönder och andra med intressen i sjöfarten. Både kaptener och redare med större fartygsbestånd kunde ansöka om kaparbrev. Kaparbreven gav tillstånd att erövra fientliga handelsskepp, erövringarna från skeppen blev betalning mot att de hjälpte till i kriget. Kaparverksamheten var lönsam och bytena auktionerades sedan bort. Mot de skepp som inte gav upp frivilligt användes vapen som muskedunder och huggare.

Den största skillnaden mellan kapare och pirater är att de sistnämnda plundrade skepp utan tillstånd och det var ofta våldsamt. Det fanns även pirater som tillfångatog besättningen för slaveri. Kaperi förbjöds sedan år 1856 när kriget ansågs vara slut.

DEN KANSKE MEST mytomspunna och kända svenska kaparen var Lars ”Lasse i Gatan” Gathenhielm. Med Göteborg som utgångspunkt bedrev han, tillsammans med sin fru Ingela, en omfattande kaparverksamhet under tidigt 1700-tal. Det hela tog sin början 1710 då Lars, hans bröder och mor övertog tillgångarna och förmögenheten efter hans bortgångne far, som var en framgångsrik redare. Samma år godkände Karl XII:s regering kaparverksamhet där Gathenhielm fick en ledande roll. Med sin fars rikedomar och familjens nätverk i affärsvärlden växte hans kaparimperium stadigt. Han blev flera gånger anklagad för att driva ren piratverksamhet, men beskyddades av kungen och blev aldrig dömd. HANS STYRKOR VAR som affärsman, redare och organisatör. Han var dock sällan själv ute till havs, utan styrde sin flotta från land. Det beslagtagna godset såldes först via auktioner, och senare via en egen butik. Här kunde göteborgarna bland annat handla vin, hampa, spannmål, tobak och fina sidentyger.

När Lars 1718 avled i bentuberkulos, endast 28 år gammal, tog hans fru Ingela över verksamheten. Sättet hon drev företaget vidare på sägs vara ett bevis på att hon hade god insyn och varit djupt involverad i Lars framgångar. Ingela gifte senare om sig med överstelöjtnant Isak Browald. Trots detta begravdes hon vid sin bortgång 1729 tillsammans med Lars i Onsala kyrkas underjordiska gravkammare.

AMIRAL OLOF STRÖMSTIERNA, som föddes 1664 på Käringön, var ingen renodlad kapare – även om det sägs att han varit involverad i privata kaparverksamheter. Det man vet är att han samarbetade med Gathenhielm. År 1716 skulle Strömstierna transportera ett transportfartyg och belägringsartilleri till Svinesund med en flotta bestående av 13 galärer och skärbåtar, varav åtta var Gathenhielms. Under transporten blev de angripna med kanoner av den listiga och djärva norskdanske sjömilitären Peter Tordenskjold. Efter fem timmar av beskjutningar kunde Tordenskjold kapa och förstöra flottlinjen. Det misstänks ligga kvar ett nedbrunnet skepp på lerbotten, men om det tillhör Strömstierna eller Tordenskjold råder det delade uppfattningar om.

EN ANNAN PERSON med kaparanknytning som har efterlämnat en spännande historia (och tusentals ättlingar) är mästersmeden Tomas Koch. År 1758 arbetade han som smed vid Ostindiska kompaniet när han för fjärde gången mönstrade på hos den franska kaptenen François Thurot.

Hemma lämnade han sin hustru Maria Zellberg med deras tre barn. Efter fem år

Dagens pirater

De flesta av dagens pirater är främst verksamma i Syd- och Sydostasien, Sydamerika och söder om Röda Havet. Traditionella sjörövarkläder har ersatts av maskering. De är ofta välorganiserade och del av större kriminella nätverk.

Ordlista

Kapare – Fribytare av ett privat fartyg

Pirat – Person som stjäl egendomar från andras fartyg

Kaparbrev – Fullmakt för en privatperson att plundra fiendestaters handelsfartyg

Friköpning – Köpa sig/ någon fri från slaveri

Korsar – Pirater, sjörövare, kapare, kaparfartyg, piratfartyg, fribytare, buckanjär

Mörsare – Äldre kortpipig artilleripjäs, kunde skjuta brandbomber, spränggranater eller rundkulor i gjutjärn.

Huggare

– Kort sabel (svärd)

Muskedunder

– Kortpipig pistol

Oavsiktliga fyndet!

Tidigt i februari 2022 hittades ett vrak utanför Fjällbacka utanför Tanums Kommun, det har fått namnet Dyngökoggen. Man misstänker att fyndet från 1200-talet är ett handelsskepp från Tyskland. Det man kan se är att koggen har brunnit. Kan det ha utsatts för pirater eller kapare? ansökte Maria om att få honom dödförklarad, så att hon kunde gifta om sig med korpralen Carl Grönsten och flytta till Tanum. Så här långt finns det dokumenterat vad som hänt med familjen Koch, fortsättningen kan vi bara fylla i med familjehistorier, berättade av ättlingarna Ann-Sofie Hillerström och Jan Hognert.

HISTORIERNA SÄGER ATT Tomas, efter att ha varit till havs i sju år, kom tillbaka för att finna Maria omgift och med fler barn. Maria valde då, efter rådgivning av prästen, att stanna hos sin nya man. Tomas besvikelse var enorm, men han lyckades ändå ge sina tre barn gåvor han hade tagit med sig från sina resor innan han försvann för evigt. Sonen fick en familjebibel och de båda döttrarna ett horn och en bägare. Berättelserna om vad som faktiskt hände Tomas varierar mellan släktgrenarna. En av historierna menar att Tomas skulle ha varit soldat, blivit tillfångatagen och suttit fängslad utomlands, medan andra säger att han försvann till Norge efter att han sökt upp sin fru.

SJÖRÖVERI OCH KAPARVERKSAMHET bedrevs i många länder under 1600–1700-talen och det pågick ett lågintensivt krig mot europeiska handelsskepp. Inte sällan av pirater från Nordafrika. Besättningen på de kapade skeppen såldes sedan ofta vidare som slavar.

Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet, har forskat om kaparkriget med Barbareskstaterna. Enligt honom fanns det en möjlighet att ta sig ur slaveriet. De tillfångatagna fick skicka brev till sina familjer där det angavs en lösensumma för friköpning.

En av de som mottog ett sådant brev var änkan Märta Bums från Marstrand.

I BREV DATERADE 1715 kan man läsa om hennes desperation när hon under flera år försökte samla ihop pengar till sin son Olofs friköpning. Olof var matros och tillfångatogs av en marockansk korsar när han reste från Amsterdam. Eftersom han kom från en högståndsfamilj blev lösensumman 2 000 daler silvermynt, vilket motsvarar ungefär 410 000 kronor idag. Flera viktiga personer ifrån Marstrand försökte hjälpa Märta att starta en insamling för att få tillbaka Olof. Bland dessa fanns prästen, komministern och borgmästaren som bekräftade summan som behövdes för friköpningen. Det finns tyvärr inga uppgifter om Märta, som aldrig gav upp, lyckades få tillbaka sin son.

HISTORIA