Älskade räkan

Vårt mest älskade skaldjur

Finns det egentligen något djur som personifierar Bohuslän mer än räkan? Den finns med oss på högtider och picknickar, och kräver inte så många kompanjoner och picknickar, och kräver inte så många kompanjoner för att förgylla även den tråkigaste av kvällar. för att förgylla även den tråkigaste av kvällar. Här hyllar vi det älskade lilla skaldjuret.

Text: Pål Johansson

Pandalus borealis, mer känd under namnet nordhavsräkan, är de små varelser som vi refererar till som en klassisk räka. Detta lilla skaldjur hittar du i hela norra Atlanten i olika bestånd. I svenska vatten hittar du dem främst nere på mjukbottnar på 30–500 meters djup i Skagerrak, Koster- och Gullmarsfjorden samt Norska rännan.

HÄR NERE I det några grader varma djupet lever de ett, förhoppningsvis, harmoniskt räkliv i upp till sex år. Med lite tur och extra god tillgång på mindre kräftdjur och maskar har de då nått en total kroppslängd på imponerande 16–17 centimeter mellan nosspets och svanstipp.

Vi kan med stor säkerhet intyga att den som myntade uttrycket att storleken inte har någon betydelse inte var en räka. Storleken spelar nämligen en helt avgörande roll i varje räkas liv. Nordhavsräkorna är hermafroditer, och föds som hanar. När de sedan i tvåårsåldern når en viss kroppshydda ändrar de helt sonika kön och blir honor.

HUR SJÄLVA RÄKDEJTANDET går till vet vi tyvärr inte så mycket om, däremot att de parar sig på hösten och sedan bär den befruktade rommen mellan de tio benen. Framåt våren söker sig honorna till grundare vatten där den 1 000–3 000 stora barnkullen kläcks och simmar vidare som pelagiska larver.

Mamma och pappa Räka simmar troligtvis åt ett annat håll, om än ganska långsamt med hjälp av sina simfötter. Vid fara, exempelvis om en torsk eller vitling närmar sig, kan de dock öka takten och snabbt förflytta sig bakåt genom att slå in bakkroppen.

NORDHAVSRÄKAN KAN OCKSÅ stoltsera med en stor släkt. Bara i svenska vatten simmar 35 arter i sex olika familjer och internationellt består familjen räka av över 2 500 arter. Om du gillar att bada är chansen stor att du träffat på den eleganta tångräkan eller sandräkan, som båda är vanligt förekommande längs våra kuster.

DET TRÅKIGA ÄR att statusen för nordhavsräkan inte är den bästa tänkbara, då såväl ett hårt fisketryck som den globala uppvärmningen påverkat beståndet negativt. Mellan 60-talet och 2004 trålades ofantliga mängder räkor upp i Kattegatt, Skagerak och Norska rännan, vilket gjort att arten nu klassas som Nära hotad (NT). Övervakning sker och Internationella Havsforskningsrådet (ICES) gör årliga beräkningar om hur många av de små djuren som kan och får fiskas för ett hållbart bestånd, vilket beslutas av EU.

HUR SJÄLVA RÄKDEJTANDET går till vet vi tyvärr inte så mycket om, däremot att de parar sig på hösten och sedan bär den befruktade rommen mellan de tio benen. Framåt våren söker sig honor na till grundare vatten där den 1 000–3 000 stora barnkullen kläcks och simmar vidare som pelagiska larver.

DET SOM KRÄVS för att vi även i framtiden ska kunna avnjuta denna delikatess med gott samvete är alltså ett fortsatt arbete för att motverka den globala uppvärmningen samt en aktiv fiskeförvaltning. Vi håller våra tummar och simfötter för räkan.

Vi kan med stor säkerhet intyga att den som myntade uttrycket att storleken inte har någon betydelse inte var en räka. Storleken spelar nämligen en helt avgörande roll i varje räkas liv.

Kan jag fortfarande äta räkor?

Ja, men som med all fisk och skaldjur gäller det att säkerställa att den är MSC-märkt och hållbart fiskad. Svenska fiskare håller sig till sin årskvot, samtidigt som nya redskap och metoder har utvecklats för att minimera oönskad fångst.

Räkmackan

Uttrycket ”glida in på en räkmacka” såg dagens ljus på 1970-talet som en beskrivning av någon som har det lätt eller åker snålskjuts på någon annan. Räkmackan själv sägs härstamma från Danmark varifrån den tog sig till Sverige via färjornas matsalar. Tore Wretman lyxade sedan till mackan på 60-talet och den spreds vidare ut i landet. 14 oktober firar vi Räkmackans dag.

Artikeln är ett samarbete med

agnus Håkansson är en av

MGrebbestads fiskare som Hedemyrs handlar av. Han och delägare med anställda förfogar över tre fiskebåtar som fiskar räkor och kräftor. Deras fartyg heter SD62 Theres, SD43 Helgoland och SD95 Mia. Under sommarens högsäsong är det fullt upp. Ibland innebär det jobb alla dagar i veckan för Magnus med manskap. – För mig är det en gåta att inte fler gör som Hedemyrs. Det är helt rätt, att folk i kommunen får äta det lokalfiskade. Att importera blir dyrare och att äta till exempel danska räkor på västkusten är ju snudd på korkat. Så all heder åt Hedemyrs för att de lägger några kronor extra. Det gläder ju alla och för egen del blir det även lite smickrande för oss. Det är enbart positivt att de tar tillvara på denna möjlighet, berättar Magnus.

HEDEMYRS HAR KÖPT skaldjur direkt från fiskebåtarna sedan drygt två år tillbaka. Enligt överenskommelse lägger fiskarna på en extra slant per kilo på priset för de produkter som Hedemyrs köper. Detta för att skapa en situation som gynnar bägge parter. Hedemyrs säljer skaldjur av absolut högsta kvalitet och framför allt känner fiskarna att de gör en god affär. – Utan mellanhänder löser vi det mycket snabbare och smidigare. Responsen från våra kunder är oerhört positiv. Vi får ofta höra hur underbart goda skaldjuren är, kunderna frågar vilken fiskebåt som räkorna kommer från och liknande. Det är väldigt uppskattat på alla plan, säger Jacob Bengtsson, handlare på Ica Supermarket Hedemyrs.

ATT HANDLA NYFÅNGAT och lokalproducerat har enbart positiva effekter. Minskade transportsträckor är mer miljövänligt. Det lokala näringslivet får en push ekonomiskt. Plus att färskt alltid smakar bättre. – Oftast skickas skaldjur ner till Göteborg efter fångst, där de säljs på auktion. För oss på Hedemyrs är det viktigt att handla lokalt för att det främjar Tanums kommun på många sätt, säger Jacob.

Skaldjur

Grebbestad!

Färska skaldjur från Grebbestads lokala fiskebåtar är en klass för sig. Därför är det en ynnest att ICA Supermarket Hedemyrs kan få lov att erbjuda sina kunder exakt detta.

Text: Niklas Simonsson Foto: Helena Johnsson

Vilka fiskar är ok att äta?

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det mesta i fisk- och skaldjursväg ok att äta, det finns några saker som är bra att tänka på. På Världsnaturfondens hemsida finns en fiskguide där varje art listas efter vad som går bra, vad vi ska vara försiktiga med och vad vi inte ska äta. Spana in fiskguiden på wwf.se/fiskguiden för att läsa mer om just dina favoriter.

Tillsammans för en renare kust

Varje år flyter mängder med skräp in mot stränderna från Atlanten. Flera initiativ finns för att hålla stränderna rena och trivsamma, häng på och plocka skräp du med! Det går utmärkt att ta med sig en påse och plocka själv, vill du ansluta till en mer organiserad städning finns till exempel Föreningen Strandstädarna, Håll Sverige Rent och Städa Sverige.

i havets djupdyker Vi mående

Det bästa med västkusten är väl havet, som ger den ultimata västkustkänslan bara genom att finnas där. Frågan om hur Sveriges hav och sjöar mår är inte ny på agendan utan har varit på tapeten länge, och med all rätt.

Text: Emmy Hedman

ästerhavet är Sveriges mest

Vartrika. I den höga salthalten trivs allt från fisk och skaldjur till sjöstjärnor och valar. Varje art kräver sina egna förutsättningar att leva gott, och när havet mår riktigt bra mår även dess invånare bra.

SÅ MÅR HAVET IDAG Om vi riktar in oss på Västerhavets mående är det inte på topp. I dagsläget har många fisk- och skaldjursarter minskat kraftigt och mest påverkad är torsken. Det kustnära beståndet är nästan helt borta. Därför satsas stora resurser på hållbart fiske och att sprida kunskap. De största orsakerna till Västerhavets mående är nämligen överfiske och ökade halter miljögifter. Det må låta mörkt, och det är det ju också, men det finns mycket vi kan göra för att bidra till ett friskare hav!

Hav- och Vattenmyndigheten har till exempel presenterat förslag på åtgärder kring hur vi kan skydda och förbättra tillståndet för den drabbade torsken. Förslagen har utformats efter uppdrag från regeringen. De flesta förslag som har presenterats är långsiktiga, medan några är mer kortsiktigt effektiva. Oavsett stora eller små insatser kan vi alla hjälpa till.

VAD DU KAN GÖRA Känner du oro över havet och dess invånare vill vi tipsa om några saker som du själv kan göra för att bidra till ett friskare hav. Vissa är så enkla som att välja ett annat märke när du står i mataffären, andra kräver lite mer jobb – men allt är värt det.

Utöver att stötta myndigheter och organisationer i deras arbete kan vi agera, i stort och smått, för ett friskare hav. Till exempel:

• Använd miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel och tvätta med måtta, till exempel genom att undvika halvfyllda maskiner. Kanske räcker det att vädra ett plagg för att det ska kännas fräscht igen?

• Köp begagnade kläder. De första tvättarna släpper ifrån sig mest mikroplaster, därför är begagnade kläder bättre när vi snackar mikroplaster.

• Kör försiktigt med båten. Högre fart kan vara kul men innebär mer svall, utsläpp och buller.

• Ät KRAV- eller MSC-märkt fisk. Var uppmärksam på all fisk du äter och försök undvika den som är bottentrålad. För havet är det bättre med fisk fångad på krok, med nät eller i bur.

• Är tamparna på båten slitna? Då kan det vara dags att byta, för att undvika mikroplaster som lossnar från tamparna. Byt ut till nya, gärna av hampa eller bomull.

• Köp ekologiska varor och produkter.

• Har du enskilt avlopp? Se till så att reningen fungerar som den ska.

För mer tips på vad du själv kan göra, kolla in naturskyddsforeningen.se