KULTURARV I VÄLDOFTANDE BRYGGHUS

from Gotlandsguiden Form & Design 2023

by Gotlandsguiden

LOKALA SMAKER FRÅN GOTLAND finns i din butik!

JANNE OCH YNGVE FÖR TRADITIONEN VIDARE

Fråga de här männen när ett glas gotlandsdricka smakar bäst och de svarar med en mun: – Varje gång.

Janne Holmberg har VM-meriter i konsten att brygga den gyllene drycken, Yngve

Samuelsson håller på att lära sig.

Ett vikingaarv förs vidare runt om på ön i brygghus, garage, lador och källare. Kalla det gotländskt färsköl – i folkmun dricku, dricke eller dricko. Det beror på vilken socken den du frågar kommer från. De med rötter på annan plats än den gotländska myllan säger gotlandsdricka.

Det är en forntidsdryck vars bryggartraditioner 300 till 700 efter Kristus spreds från öst till väst. Det påstås att vikingarna seglade förbi Gotland för att hämta öl på sin väg till Konstantinopel (idag Istanbul).

Vi träffar Janne Holmberg och Yngve Samuelsson i ett väldoftande brygghus på mellersta Gotland för att se ett arv leva vidare.

Janne Holberg är en rutinerad räv bland brygghusgrytor, maltsäckar och enrisruskor. Han började brygga i slutet av 70-talet, upplärd av en kompis i Eksta vars bryggargärning började på 1950-talet. I familjen Holmbergs prisskåp står i dag tio muggar som bevis på framgångar i VM-i drickbryggning. Janne har silver och brons på meritlistan, hans fru Christina är dubbel världsmästare.

Hur låter prestigsnacket runt frukostbordet Janne?

– Man får skämmas ett helt år efter varje tävling, säger han med ett skratt.

Yngve Salomonsson har tävlat men aldrig placerat sig, under fem år har han lärt sig så mycket han kan av Janne och börjar få koll på de finare detaljerna. Yngve ser hantverket som en del av den gotländska kulturen.

– Det är ju en kulturgärning det här, men det är svårt med generationsväxlingen, säger han. Jag har barn som kan ta vid förhoppningsvis, de har varit med när jag brygger.

Att brygga gotlandsdricka innebär en del dötid och väntan. Tålamod är en tillgång, renlighet, noggranna rutiner, koll på mängder och tider är avgörande. Att sätta fingret på en enskild hemlighet bakom en god gotlandsdricka låter sig inte göras. Dels för att det är ett hantverk byggt av erfarenhet och fingertoppskänsla, dels för att definitionen på god är en smaksak.

Ta det här med enen, en viktig del av smaksättningen. Den ska ha både blåa och gröna bär och grenen får inte vara grövre än lillfingret, enligt Janne Holmberg.

– Det finns en syra mellan barken och trädet som sätter en syrlighet i dricken om kvistarna är för grova, säger han.

En annan smaksak är maltens rökighet. Janne Holmberg hämtar sin malt vid Staffan Larsson i Rone och Stefan Hansson i När. Därefter blandar han, utifrån egna speciella proportioner, för att få exakt den smak han är ute efter.

Tidsangivelsen ”lagom länge” är flytande och måttet ”en näve” humle kan onekligen skilja sig.

Gotlandsdricka bryggs inte bara i brygghus runt om i socknar på ön, Burgsviks Bryggeri har tagit fram sin variant av gotlandsdricka i sin brygd ”Dricku”, som de beskriver: ”en ale inspirerad av den urgamla gotländska seden att brygga öl smaksatt med ene och rökt malt. Detta ger ölet en robust och särpräglad smak”.

Wisby Ölverk tappar sin tolkning av bondgårdöl på flaska och kallar den ”Dundar Gotlandsdricke”.

Gotlandsdricka är en vattendelare när det gäller smak och kanske därför också avgörande för den unga generationens lust att föra kunskapen vidare. Antingen gillar du den – eller inte.

– Jag har haft några kvällskurser för dem som tycker om att lära sig konsten, säger Janne. Se där, kulturarvet sprids och lever, vikingarna har gjort sitt – nu är det upp till nya dryckeshantverkare runt ön att ta kunskapen över generationsgränserna.

En annorlunda sommar!

Sista sommaren som jag har ÖPPET i min sommarbutik i Östergarn f d Macken.