GROW magazine 3-4/2016 vol 5 - TEMA: Utbildning & Livslångt Lärande

GROW

nr 3-4 / 2016 HÖST VINTER VOL 5

MAGAZINE

en NÄTTIDNING FÖR PROFESSIONELLA COACHER

Q d

E

X u

f N

B

i p

K

o t

a

tema:

UTBILDNING UTBILDNING -- LIVSLÅNGT LIVSLÅNGT -- LÄRANDE LÄRANDE 3-4/2016 GROW magazine /

1

GROW magazine — nr 3-4/ 2016

GROW FÖR PROFESSIONELLA COACHER

tema:

MAGAZINE

UTBILDNING & LIVSLÅNGT LÄRANDE

Nr 3-4 - höst/vinter 2016 - vol 5

UTBILDNING: PROFESSIONELL COACHING vid en »italiensk piazza« mitt i Helsingfors

s18

ALLTID GROW

CHRISTINE SUVANTO, coach, coachutbildare, mentorcoach

s 24

mag a zine

OM UTBILDNING

GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser människor

MAGNUS KULL, coach, konsult, NLP Master Trainer

s 40 LI VSLÅNGT LÄRANDE

s 32

- från humanism till ekonomism

PER-ERIK ELLSTRÖM, senior professor i pedagogik, inriktning vuxnas lärande och lärande i arbetslivet

KONFERENS - ett intensivt utbildningstillfälle

LENA GUSTAFSSON,, coach ordförande för ICF Sverige

3L

s 58 LIVSLÅNGT LÄRANDE i en kreativ process

s 50

- LIVSLÅNGT LÄRANDE

LARS-ERIC UNESTÅHl,, president SIU, Scandinavian International University, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

s 64

ALVA UDDENBERG, kulturvetare, pedagog, skrivarlärare

s 78

ATT ANLITA EN COACH

VD-COACHEN REFLEKTERAR ANNA ERIKSSON, beteendevetare, coach

ADDICTED TO LEARNING LENA WEESAR, redaktör GROW magazine

s 87

MARIE FÖLJDE SIN BARNDOMSDRÖM MARIE LINDERSSON, kemist, bagare

2 �

GROW magazine 3-4/2016

TIPS & TRICKS idéer till professionell utveckling I COACHENS VERKTYGSLÅDA teori, metoder, modeller TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet

RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling

CAROLINE HEDLER, coach

s 90

TEMA för fokuserad fördjupning

JOBBSITUATIONER forum för jobbdiskussion coacher emellan

över det inautentiska

är det bästa man kan göra

i

GROWING / INSIKT saker som berör UR ARKIVET personer, idéer, händelser i coachingens historia

— GROW magazine

nr 3-4 / 2016

GROW

INNEHÅLL - vol 5

P

PERSPEKTIV

06 GROW / SPANING 10 TEMA / UTBILDNING & LIVSLÅNGT LÄRANDE

K

18 UTBILDNING:

PROFESSIONELL COACHING

Christine Suvanto,

coach, coachutbildare, mentorcoach

coach, konsult, NLP Master Trainer

32 konferens - ett intensivt UTBILDNINGSTILLFÄLLE Lena Gustafsson, coach,

66 EKONOMISTYRNING & budgetering Lena Gustafsson, Del IV- Driva eget som coach

74 BRANSCHNYHETER

I

företagsrådgivare, ordförande ICF Sverige

40 LIVSLÅNGT LÄRANDE -

från humanism till ekonomism

Per-Erik Ellström, senior professor i

pedagogik, inriktning vuxnas lärande och lärande i arbetslivet

82

RETREAT Destination: Zanzibar

International University, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

pedagog, skrivarlärare

78 TANKAR FRÅN EN COACH: ATT ANLITA

Caroline Hedler, coach 58 ADDICTED TO LEARNING Lena Weesar,

A

P

K

I

Intryck

34 UR ARKIVET / Carl Rogers: Frihet att lära

V

Verktyg

36

TIPS & TRICKS för professionell utveckling / Trädet som metafor för coaching

38

I COACHENS VERKTYGSLÅDA Teori & Metod: VIKKI BROCKs översikt över coachingens framväxt

Inspiration

87 MARIE FÖLJDE SIN 50 LEDAREN: 3L - livslångt BARNDOMSDRÖM lärande Marie Lindersson, Lars-Eric Uneståhl, President Scandinavian kemist/forskningsingenjör - bagare

58 LIVSLÅNGT LÄRANDE I EN KREATIV PROCESS Alva Uddenberg,

I

Karriär

Lena Gustafsson, coach, företagsrådgivare, ordförande för ICF Sverige

20 OM UTBILDNING Magnus Kull,

EN COACH - DET BÄSTA MAN KAN GÖRA

MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

A V

Avtryck 86 GROW / INSIKT

VIN

sid

4

N!

I

redaktör GROW magazine 3-4/2016 GROW magazine /

3

GROW magazine — § vinn!

Vi n n!

31 dec

ADDICTED TO LEARNING! VINN EN POSTER! En poster, från omslaget av detta nummer av GROW magazine, lottas ut!

Skicka ett mail innan den 31 december till:

info@growmagazine.se och skriv VINNARE! på ämnesraden.

Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista - helt kostnadsfritt.

Om du inte redan är det, förstås.

Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - höst, vinter, vår, sommar. Och GROWs nyhetsbrev Lite då och då.

Postern är i A3-format, 297 x 420 mm.

Grattis!

GRATTIS! till SARA LINDBERG, vinnare av förra numrets poster HAPPY! Sara har blivit kontaktad och HAPPY! har skickats till Sara per post.

4 �

GROW magazine 3-4/2016

GROW for it!

§

GROW

MAGAZINE

A

INCHECKNING

— GROW magazine

incheckning

ddicted to learning

Beroende av lärande. Det är precis vad jag är. Inte av träning, meditation, geléhallon, inte av alkohol, av att alltid behöva stå i centrum, bli bekräftad - eller vad det nu kan vara som man känner att man måste ha, få, ge sig själv och som man inte känner sig hel utan.

Beroende - något man helt enkelt tycker man mår bättre än bra av även om det kanske kan vara skadligt i längden. Jo, för min del är det nog också kaffe. En god dubbel espresso. Inte en utan flera. Varje dag.

Men mitt verkliga beroende handlar alltså om lärande och då menar jag att utforska saker, lära nytt och pröva nya vägar. Om jag inte får göra det tycker jag att livet är riktigt, riktigt bedrövligt. Det är också därför särskilt roligt att ha arbetat med temat för detta nummer av GROW magazine - LIVSLÅNGT LÄRANDE, UTBILDNING och COACHING - och att ha fått tagit del av de medverkandes tankar. Innehållet, så intressant och omfångsrikt, gör detta nummer av GROW till ett dubbelnummer, nr 3-4, ett kombinerat höst- och vinternummer 2016.

R E D A K T I O N ANSVARIG UTGIVARE & REDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

ANNONSBOKNING: maila: info@growmagazine.se för mer information

GRAFISK FORMGIVNING & BILDREDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

MEDVERKANDE SKRIBENTER I DETTA NUMMER : Lars-Eric Uneståhl, Alva Uddenberg, Carloline Hedler, Anna Eriksson, Lena Gustavsson

KONTAKT: info@growmagazine.se growmagazine.se Omslag och omslagsbild: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt om ej annat är angivet.

GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella coacher men även andra intresserade

J

ag får ofta frågan hur jag, som redaktör för GROW magazine, har lärt mig om coaching, vilken erfarenhet jag själv har och hur jag vet att coaching fungerar. Längre fram i tidningen berättar jag om det. Och om hur det är att vara ADDICTED TO LEARNING vilket man också kan se som en slags programförklaring för GROW magazine.

M

en jag tror också att vi behöver lära oss mer om vad som händer i vår omvärld just nu. Vi lever i en osäkerhet om framtiden där olika världsuppfattningar står emot varandra, olika »sanningar« hävdas och sprids som inte nödvändigtvis grundar sig på fakta. Många vill ha enkla lösningar och svar på svåra frågor - snabbt. Svar som kanske i första hand gynnar deras egna intressen. Det bästa man kan göra för sig själv, tror jag, är att lära sig mer om det man verkligen tycker är viktigt och då inte bara just nu i sitt eget liv, utan också i ett större sammanhang.

Men nu till GROW magazine och LIVSLÅNGT LÄRANDE!

LENA W

Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - growmagazine.se

av coaching, personlig utveckling och närliggande områden. GROW magazine tar även upp livsstils- och samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer.

Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för MER infoRMATION

91, 115 30 Stockholm.

Kontakt: voxorange@mail.com

3-4/2016 GROW magazine /

5

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

Stone Town, Zanzibar Foto:Lena Weesar

6 �

GROW magazine 3-4/2016

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR

LIVSLÅNGT LÄRANDE

HAR DET NÅGONSIN funnits

fler möjligheter att lära, utbilda sig, skaffa sig ny kunskap, bygga på och utveckla sitt kunnande, sina färdigheter och kompetens som idag?

Nej, knappast. I alla fall i vårt land, Sverige.

Genom kurser, utbildningar inom det formella skolsystemet, inom det icke-formella utanför det reguljära utbildningsväsendet och genom media och internet. Det verkar som all världens kunskap, vetande, åsikter och tyckande finns tillgängligt för oss bara vi öppnar vår dator, skriver in några ord och trycker på en knapp.

ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE där ...

ATT UTBILDNING också ökar våra möjligheter är det förmodligen få som säger emot.

Att kunskap underlättar för oss att navigera oss fram genom våra liv är nog också något, hos oss, allmänt vedertaget.

SVERIGE LIGGER I TOPP INOM EU ...

INTRESSET för vidareutbildning är stort visar även en undersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) gjorde år 2012 där Sverige ligger i topp bland EU-länderna.

72% av vår vuxna befolkning, 3,5 miljoner personer i åldern 25-64 år, hade då deltagit i någon form av utbildning, kurs eller studiecirkel under en tolvmånadersperiod. Att siffrorna skulle ha minskat betydligt under de fyra år som gått sedan dess är knappast troligt.

Den vanligaste typen av lärandeaktivitet är personalutbildning, 59%, alltså utbildning som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren och/ eller genomförs under betald arbetstid. Deltagande i utbildning, kurser och i studiecirklar på fritiden är 24%.

Fler kvinnor än män deltar i vidareutbildning och fler personer i åldern 25-49 år än de som är äldre.

»DET ÄR ETT VIKTIGT samhällsmål att människor har möjlighet att studera och medverka i olika former av lärandeaktiviteter oavsett var de bor.«

/ ur Tema utbildning, rapport 2014:3, SCB

... MED ÖVER 11 MILJONER UTBILDNINGSAKTIVITETER per år

JU STÖRRE ARBETSPLATS utifrån antalet anställda desto vanligare är det att arbetsgivaren står som anordnare för de icke-informella utbildningsaktiviteterna och vilket företrädesvis gäller arbetsrelaterat lärande. Skälen till varför man deltar är flera - för att öka den allmänna kunskapsnivån inom ett område, att allmänbilda sig, för att man är intresserad av ett ämne, förkovra sig inom sitt i arbete men också för att få ett utbildningsbevis, träffa nya människor, minska risken för att förlora arbetet och öka möjligheterna till ett nytt. En mindre procent anger att de var tvungna att delta.

Ger de nya kunskaperna något märkbart resultat? De flesta uppger att det ger effekt på det personliga planet genom att de träffat nya människor och bättrar på kunskaperna i allmänna ämnen. För somliga leder till bättre lön, befordran alternativt till ett nytt arbete.

SVERIGE LIGGER ALLTSÅ I TOPP inom EU i undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012, följt av Luxemburg, Schweiz, Norge, Nederländerna och de övriga nordiska länderna, Danmark och Finland.

Läs mer här: SCB, Tema utbildning rapport 2014:3, Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012.

3-4/2016 GROW magazine /

7

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING GROWING - LIVSLÅNGT LÄRANDE /

EUs - 8 NYCKELKOMPETENSER FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE EU definierar nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som de kunskaper, färdigheter och attityder som är grundläggande i ett kunskapsbaserat samhälle.

Kompetenser som ger ökat värde för arbetsmarknaden, sociala sammanhållning i samhället och ett aktivt medborgarskap - viktiga också för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet vilket gör att individen snabbare kan anpassa sig till en föränderlig värld.

De bör, enligt EU, förvärvas av unga människor i utbildning och vuxna genom hela livet: • • •

Kommunikation på MODERSMÅLET Kommunikation på FRÄMMANDE SPRÅK MATEMATISKT kunnande, grundläggande vetenskaplig & teknisk kompetens

•

DIGITAL kompetens

•

LÄRA ATT LÄRA

•

SOCIAL & MEDBORGERLIG kompetens INITIATIVFÖRMÅGA & företagaranda KULTURELL medvetenhet & kulturella uttrycksformer

• •

Läs mer: EUR-lex, Ingång till EU-rätten, EUs lagstiftning & publikationer

8 �

GROW magazine 3-4/2016

GROWING - SJÄLVSTUDIER /

TED talks +/- 18 minuters videoföreläsningar på nätet i (nästan) alla ämnen

För er som mot förmodan inte upptäckt TEDtalks ännu - grattis, då har ni något att se fram emot!

TEDtalks - Ideas worth spreading - idéer som är värda att spridas finns som fler än 2 300 videofilmade föreläsningar på nätet. Helt fritt att ta del av, många textade på svenska och i de flesta ämnen där också många tangerar coaching. Föreläsarna är oftast underhållande och kan presentera svåra ämnen på ett pedagogiskt lättsamt sätt. En guldgruva för den vetgiriga, alltså.

TED, en icke-vinstgivande organisation, började 1984 som en konferens för Technology, Entertainment och Design som idag har spridits som TEDtalks globalt via nätet. TEDx-events arrangeras oberoende från »moderorganisationen« runt om i världen och i Stockholm ges ett under hösten på temat Crossroads - the beginning of every direction.

- ted.com

GROWING - SJÄLVSTUDIER /

YOUTUBE

På youtube finns mycket att hämta om coaching. Slå på ett namn, ett ämne eller en metod som du är intresserad av och vips! så kan en intressant föreläsning eller ett samtal komma upp.

- youtube.com

KUNSKAPSKANALEN Vill du bättra på din allmänbildning? SVTs Kunskapskanal har program om det mesta. Du kan också se dem på URPlay och SVTPlay.

- kunskapskanalen.se

BIBLIOTEKEN EBÖCKER LJUDBÖCKER

Glöm inte bort biblioteken!

Låna boken, låna om på bibliotekets hemsida - köp den sedan på nätet eller i bokhandeln om du vill ha den i ditt eget bibliotek. Biblioteken har också eböcker och ljudböcker och fler och fler företag poppar upp med breda utbud där man också får tillgång till de senast utgivna, också populärvetenskaplig facklitteratur. Du betalar en månadsavgift för läsning och lyssning i paddan eller mobilen.

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROWING - COACHING PÅ FILM /

I AM NOT YOUR GURU

Tidigare i år lanserades filmen I am not your guru - en dokumentär om, med och från TONY ROBBINS sex dagars långa seminarium Date with Destiny 2014 i Boca Raton, Florida, med 2 500 deltagare. Ett seminarium, eller event, han håller årligen. Regissör är Joe Berlinger och den finns att se på Netflix.

GROWING - COACHING PÅ FILM /

LEAP - SPRÅNGET

Filmen Leap, Språnget, som spelas in just nu beskrivs i presentationen som »världens första film som dokumenterar de sanna ögonblicken av transformation genom coaching«.

Fem personer med utmaningar inom olika livsområden coachas av fem ledande amerikanska coacher med inriktningarna Life, Business, Executive, Relations och Sports. Filmen ska även visa vad coching är, och inte är, och tar upp skillnaderna mellan coaching, mentorskap, terapi och konsulting.

Medverkar gör också ett stort antal experter inom coaching från olika delar av världen.

Filmen har premiär till hösten 2017 och den är bland annat finansierad genom crowdfunding.

- coachingmovie.com

GROWING - COACHING/

SYSTEMISK COACHING

Systemisk coaching, en metod som bland annat praktiseras i vårt grannland Danmark.

Kortfattat innebär systemisk coaching att coachen inkluderar komplexiteten i det system, det sammanhang, klienten befinner sig och verkar i och ser klienten som en del av detta. Fokus ligger alltså på helheten, på samspelet mellan klienten och dennes omgivning och hur klienten kan verka positivt, bidra till att göra sin omgivning mer framgångsrik för att på så sätt hjälpa sig själv att bli framgångsrik. Detta utifrån tanken att en framgångsrik miljö, eller omgivning, skapar framgångsrika individer.

Därför beskrivs också systemisk coaching ofta som en mer kollektiv och samarbetsinriktad form av coaching än den som enbart fokuserar på individen och utvecklingen av dennes personliga förmågor och färdigheter.

3-4/2016 GROW magazine /

9

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH - LIVSLÅNGT LÄRANDE

A: ING M E T LDN T I NG UTB VSLÅ E D I & L ÄRAN L

Illustration: puckillustrations

10 �

GROW magazine 3-4/2016

§

TEMA: UTBILDNING COACH - LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

TEMA: UTBILDNING & LIVSLÅNGT LÄRANDE

L

IVSLÅNGT LÄRANDE. Om man vill kan man se coaching som en del i ett livslångt lärande - med hjälp av en coach kan få jag insikter om mig själv, vart jag vill nå, vad jag behöver lära och göra för att komma dit. Som ledare hur jag kan utveckla ett coachande ledarskap. I ett team hur vi kan lära oss att arbeta mer effektivt och framgångsrikt. Coachen coachar mig mot insikter i vad jag behöver för att utveckla mig i den riktning jag vill. Jag lär mig att se och göra saker på ett annorlunda, och kanske nytt, sätt.

Man kan alltså se coaching som ett led i ett livslångt lärande. Om man så vill.

U T

TBILDNING. Många har insett vad coaching kan ge och vill lära sig mer.

Kanske också utbilda sig till coach. Men hur hittar man rätt bland alla kurser och utbildningar som erbjuds? Var ska man leta och vad ska man leta efter?

Som coach bör man också gå vidare i sin utveckling, söka kunskap i sitt eget livslånga lärande. Vilka tankar finns det om det? emat för detta nummer av GROW magazine är alltså UTBILDNING och LIVSLÅNGT LÄRANDE vilket blivit ett dubbelnummer. Det finns naturligtvis mycket mer att tillägga, temat är på inget sätt outforskat. En av ambitionerna har bland annat varit att ge en översikt över de kurser och utbildningar inom coaching som erbjuds. Något som GROW magazine nästan gick bet på. Se det som ett försök.

Desto mer finns att läsa om och från de intressanta och kunniga medverkande som generöst bidragit med tankar och kunskap i detta dubbelnummer av GROW magazine:

CHRISTINE SUVANTO, coach och utbildare i Helsingfors, något av en pionjär

inom coachutbildning i Finland och som arbetar enligt devisen Coaching För Alla.

MAGNUS KULL, coach och NLP Master Trainer, en av pionjärerna inom utbildning i NLP här i Sverige och också en av de mest erfarna inom området.

LARS-ERIC UNESTÅHL grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan, delar med sig av sin syn på livslångt lärande där själva livet är utgångspunkten för lärandet.

PER-ERIK ELLSTRÖM, senior professor i pedagogik, vuxnas lärande och lärande i

arbetslivet, ger ytterligare aspekter på innebörden av begreppet det livslånga lärandet.

ALVA UDDENBERG, pedagog och skrivarlärare, arbetar med livslångt lärande ur ett skapande, kreativt perspektiv där gruppen och alla sinnen används för att lära.

LENA GUSTAFSSON, coach och ordförande för ICF Sverige, tar upp konferensen

som ett utbildningstillfälle och hur man som coach kan vidareutbilda sig.

ANNA ERIKSSON, VDcoach, reflekterar över sitt eget lärande i termer av autencitet/inautencitet. Anna som även har bidragit med värdefulla referenser till detta nummer av GROW.

CAROLINE HEDLER ger sina tankar om sin utbildning till psykologisk coach.

MARIE LINDERSSON följde sin barndomsdröm och utbildade sig på nytt - i ett livslångt lärande vilket också gav henne nya perspektiv.

3-4/2016 GROW magazine /

11

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH & COACHING

A: G M E T NIN D L I UTB ACH & CO ING CH COA

NIVÅ?

inriktning?

ackreditering?

LÄNGD?

teori?

VAR?

METOD?

deltid? branschorganisation?

UTBILDNING: COACH & COACHING • PRIVATA utbildningsanordnare • UNIVERSITET & HÖGSKOLA • FOLKHÖGSKOLA • STUDIEFÖRBUND

12 �

GROW magazine 3-4/2016

§

TEMA: UTBILDNING COACH & COACHING

— PERSPEKTIV

yrkesutbildning? distans?

fortbildning?

COACH?

CERTIFIERING? pedagogik?

PRAKTIK?

heltid?

KOSTNAD? egen personlig utveckling?

A

TT FÖRSÖKA ge sig på att göra en översikt över antalet utbildningar, utbildningsanordnare och de kurser i coaching som erbjuds idag är minst sagt en grannlaga uppgift.

Och då talar vi ändå bara om den svenska utbildningsmarknaden.

Närmare en snårig djungel är det svårt att komma och GROW magazine gav helt enkelt upp, trots goda ambitioner, något som egentligen inte ligger för GROW.

U

PPSKATTNINGSVIS rör det sig om hundratals och åter hundratals kurser och utbildare som specialiserat sig på coaching och andra som tagit in coaching i sitt kursutbud. Det är alltså de privata utbildningsföretagen vi talar om. Till det kommer universitet, högskolor, folkhögskolor och studieförbund. Men några slutsatser lyckades GROW ändå dra - för intresset att utbilda sig inom coaching och till coach är stort!

3-4/2016 GROW magazine /

13

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH & COACHING

3 FRÅGOR TILL DIG SJÄLV när du ska välja coachutbildning SYFTE - JAG VILL GÅ KURSEN ...

- och var du kan hitta den •

•••

••• TID - JAG KAN UTBILDA MIG ... som fortbildning i mitt yrke • • • • på heltid • • utbilda mig till professionell coach • • • på deltid • • • • enbart för att jag är nyfiken på coaching • • • • PRIVATA utbildningsanordnare EKONOMI - JAG BETALAR ...

• UNIVERSITET & HÖGSKOLA vad det kostar • • • • • FOLKHÖGSKOLA inte, jag får kursen betald • • • • inte mer än min smala budget medger • • • STUDIEFÖRBUND för min egen utveckling

P

RIVATA UTBILDNINGSANORDNARE står för det störs-

ta kursutbudet inom coaching - från en-dagskurser i till exempel coachande ledarskap till 17 dagars coachutbildningar som avslutas med en certifiering. De längre utbildningarna rubriceras som yrkesutbildningar, de löper över tid, under en termin eller två, och kan vara uppdelade i olika kurser - en grundläggande och en mer fördjupande. För att certifieras, få ett intyg på sina kunskaper där man också prövats i sina färdigheter som coach, krävs även praktik.

Utbildningar i olika metoder som NLP, neurolingvistisk programmering, ACT, Acceptance and Commintment Therapy, i mindfulness och i verktyg som enneagrammet och Extended Disc lägger många coacher till i sin arbetsportfölj.

I Sverige finns de internationella branschorganisationerna för professionella coacher ICF, International Coach Federation, EMCC, European Mentoring & Coaching Council, och ICC, International Coaching Community, representerade vilka alla arbetar med kvalitetssäkring och riktlinjer för coaching och coacher. De certifierar coacher och ackrediterar utbildningar, godkänner utbildningar/coachutbildare utifrån upp-

14 �

GROW magazine 3-4/2016

ställda kvalitetskrav. I skrivande stund har 16 svenska företag utbildningar ackrediterade av ICF, 5 av EMCC och ett är international partner, partner till ICC i Sverige.

U

NIVERSITET & HÖGSKOLOR ger företrädesvis en-

staka kurser inom coaching vilka ger högskolepoäng, många är kopplade till ledarskap, är deltidskurser och flera ges på distans över nätet.

Av programutbildningarna som leder till en högskole- eller kandidatexamen inom coaching är flertalet inriktade på idrott och ledarskap. Två utbildningar, till psykologisk coach och till hälsocoach, ger en kandidatrespektive en högskoleexamen som coach.

V

ISSA FOLKHÖGSKOLOR har yrkesutbildningar med

coaching i sitt kursutbud, också som profilkurser. De är ettåriga heltidsutbildningar inom hälsa och friskvård - hälsocoach, personlig tränare, PT, och inom idrott. Fortbildningar till seniorcoach och ungdomscoach finns även med i kursutbudet riktade till dem som redan arbetar inom äldreomsorgen eller med ungdomar. De ges på distans och löper under en termin.

§

7

TEMA: UTBILDNING COACH & COACHING

— PERSPEKTIV

COACHING - PÅ HÖGSKOLA & UNIVERSITET: 697 ANTAL SÖKANDE till program och kurser ht 2016

TOPP 3

2027 sökande

coaching - program

Ledarskap & Coachning, 5 hp, IT-distans, deltid, Uppsala universitet

universitet & högskolor

ht 2016

Högskolan i Skövde

611 sökande

938

15 hp, distans, 50%, Högskolan i Kristianstad

731

Psykologi, GR (A) Ledarskap och coaching

15 hp, distans 50%, Mittuniversitetet

Psykologisk coach,

180 hp

Högskolan i Skövde

599 sökande

Coaching, Sports and Management, 180 hp Linnéuniversitetet

V

ISSA AV STUDIEFÖRBUNDEN har också tagit in

coaching i sitt kursutbud och erbjuder coachutbildningar med i princip samma innehåll som många av de privata utbildningsföretagen har och till motsvarande kostnad.

D

E PRIVATA utbildningsfö-

TOPP 4

coaching - kurser universitet/ högskolor ht 2016

Coachande Ledarskap,

1097 sökande

Hälsocoach, 120 hp

Uppgifter hämtade från UHR - Universitets- och högskolerådets antagningsstatisik ht 2016 statistik.uhr.se

retagens utbildningar till professionell coach följer i stort ett upplägg som en gång lagts av UGL - Utveckling av av Grupp -och Ledare, en grundläggande ledarskapskurs ursprungligen för blivande officerare som ges av Försvarshögskolan sedan 1980-talet. Deltagargruppen är liten, kurserna är mellan 5-10 dagar, leds av två handledare, utbildningsmetoden bygger på upplevelsebaserat lärande och är processinriktad.

441

3 FRÅGOR

Coaching

7,5 hp, distans, kvartsfart, Högskolan i Gävle

OM UTBILDNINGEN

- när du bestämt dig för vilken, eller vilka, du skulle vilja gå:

INNEHÅLL:

inriktning? följer utbildningen någon viss modell inom coaching? eller flera? ingår praktik?

UPPLÄGG: hur mycket är teori? metod? finns kursmaterial? referenslitteratur? utbildarens erfarenhet? pedagogiskt upplägg?

FÖRANKRING & TROVÄRDIGHET:

är utbildningen ackrediterad? ges intyg, utbildningspoäng eller diplom? möjlighet till certifiering? om så - hos vilken branschorganisation?

A

TT UTBILDA SIG till certi-

fierad professionell coach kan bli ganska kostsamt - för en 9-dagars kurs hos en privat utbildningsanordnare kan man få betala mellan 25 000 30 000 kr ex moms och mer - och det dubbla om man tar en fördjupningskurs på detta.

Medlemsavgift i den branschorganisation som certifierar samt avgifter för certifiering kommer till. Utbildningarna är inte studiemedelsberättigade.

3-4/2016 GROW magazine /

15

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH

A: TEM ING LDN UTBI CH COA

PROFESSIONELL COACH:

UTBILDAD & CERTIFIERAD I Sverige finns de internationella branschorganisationerna ICF, International Coach Federation, EMCC, European Mentoring & Coaching Council, och ICC, International Coaching Community, representerade.

Tre organisationer vilka arbetar med kvalitetssäkring och riktlinjer för professionell coaching - och certifiering av coacher.

EN CERTIFIERING är ett intygande från en inom ett område ansedd auktoritet att man är behörig inom sitt område, har prövats, blivit godkänd och innehar de nödvändiga kunskaperna som krävs för att utöva en verksamhet.

VAD PRÖVAS COACHEN I? Syftet med en certifiering är att pröva coachens förmåga, skicklighet och kunskap i att utöva coaching, att coacha, att granska coachens professionella förhållningssätt och standard, och att coachen följer coachingens yrkesetiska regler. De olika certifieringarna (till ICF-, EMCCoch ICC-coach) ska följa resp branschorganisations regler vad gäller detta.

HUR DET GÅR TILL? Likheterna är stora mellan de tre branschorganisationernas certifieringsprocesser men där finns också olikheter, till exempel vad gäller fokus, antalet certifieringsnivåer, inriktning, var ansökan om certifieringen skickas och godkänns - centralt eller hos en godkänd utbildninganordnare - se uppställningen på nästa sida.

UTBILDNING Samtliga organisationer kräver genomförda, godkända utbildningtimmar hos av dem godkända utbildningsanordnare. Här varierar timantalet något. ICF och EMCC certifierar även coacher med motsvarande erfarenheter från annat håll genom särskilda certifieringsprocesser.

16 �

GROW magazine 3-4/2016

ICF, EMCC och ICC är tre internationella branschorganisationer för coacher och coaching vilka är representerade i Sverige. De utfärdar också certifieringsintyg för coacher.

Men vad innebär en certifiering egentligen?

Hur går det till och vilka krav ställs?

PRAKTIK - TEORI - REFLEKTION Genomgående hos samtliga branschorganisationer är krav på praktik - det vill säga genomförd och dokumenterad klientcoaching.

Här skiljer sig antalet timmar betydligt - ICF har krav på flest timmar, ICC lägst.

Den teoretiska kunskapen testas hos ICF genom ett frågeformulär med multiple choice-frågor på nätet. ICC i sin tur lägger vikt vid skriftliga redovisningar av facklitteratur, särskilda certifieringsuppgifter i projektform och egencoaching-projekt. EMCC poängterar självreflektion och reflektion över sin verksamhet som coach i sina certifieringskriterier.

Kort sagt - där ICF fokuserar på praktiken, antal klienttimmar, i de olika certifieringsnivåerna, fokuserar ICC på studier, egenutveckling, undersökningar och reflektion.

Det senare vilket även EMCC ser som en viktig kompetens hos en coach - att reflektera över sig själv som coach, sin verksamhet och dra lärdomar utfrån detta i sin professionella utveckling. Och som är ett av kriterierna för bedömning i en certifiering av EMCC.

§

- ICF -

International Coach Federation

CERTIFIERINGEN GODKÄNNS AV

CERTIFIERINGSNIVÅER

ICF Global

- oberoende från utbildningsanordnaren - och via ansökan

3 nivåer

- en certifiering hos EMCC går under namnet »European Individual Accreditation«

ACC - Associated Certified Coach PCC - Professional Certified Coach MCC - Master Certified Coach

KRITERIER FÖR CERTIFIERING

Godkända utbildningstimmar Dokumenterad erfarenhet av coaching Mentorcoaching Kunskapstest PCC, MCC - Bedömning av coachsession

TEMA: UTBILDNING COACH

- EMCC -

KRITERIER FÖR CERTIFIERING (forts)

Samtliga nivåer:

10 tim mentorcoaching Kunskapstest - multiple choice PCC, MCC - inspelade coachsessioner á 30 min, transkriberade för bedömning

EN CERTIFIERING GÄLLER I

KRAV PÅ FORTBILDNING

KORT BAKGRUND

3 år JA 40 tim fortbildning, godkänt av ICF, krävs för förnyelse av en certifiering samt för ACC 10 tim mentorcoaching

27 000+ medlemmar

- huvudkontor i Lexington, USA - grundades 1995 coachfederation.org

- ICC -

European Mentoring & Coaching Council

International Coaching Community

EMCC Council

UTBILDNINGSANORDNAREN

4 nivåer

2 nivåer - 5 certifieringar

- utom i de länder med licensöverenskommelse för certifiering - oberoende från utbildningsanordnaren - och via ansökan

Foundation Practioner Senior Practioner Master Practioner

- eia -

ACC - 60 tim utbildning - 100 tim klientcoaching / 8 klienter PCC - 125 tim utbildning - 500 tim klientcoaching / 25 klienter MCC - 200 tim utbildning - 2500 tim klientcoaching / 35 klienter

— PERSPEKTIV

Godkända utbildningstimmar Dokumenterad erfarenhet av coaching Klientfeedback Mentorhandledning Personal Statement Professionell utveckling ev Intervju Master Practioner - Bidrag till professionen Godkända utbildningstimmar för resp nivå (antal tim ej angivet) Foundation - 1 års erfarenhet - 50 tim klientcoaching / 5 klienter Practioner - 3 års erfarenhet - 100 tim klientcoaching / 10 klienter Senior Practioner - 5 års erfarenhet - 250 tim klientcoaching / 20 klienter Master Practioner - 7 års erfarenhet - 500 tim klientcoaching / 40 klienter

Samtliga nivåer:

Feedback från 5 klienter Personal statement - etik, mångfald ev Intervju - möte alt via Skype

5 år JA

för de olika nivåerna: 16 - 16 - 32 - 48 tim fortbildning / år samt 1 tim mentorhandledning / kvartal

5000+ medlemmar

- huvudkontor i Marlborough, England - grundades 1992 emccouncil.org

- godkänd av ICC

International Certified Coach Specialisering: Business Coaching Team Coaching Coaching for Leaders Life Coaching Godkända utbildningstimmar Dokumenterad erfarenhet av coaching Skriftligt prov Certifieringsprojekt Redovisning av kurslitteratur Projekt egencoaching / personlig utveckling

Nivå 1: Int Cert Coach - 98 tim utbildning - 12 tim certifieringprojekt 10 tim klientcoaching / 2 klienter Nivå 2 - Specialisering:

86 - 150 tim utbildning 35 - 70 tim certiferingsarbete 20 - 30 tim klientcoaching / 2-3 klienter

Samtliga nivåer:

Redovisning av facklitteratur Projekt egencoaching Nivå 1 - Skriftlig rapport / videoinspelning med kommentarer av coachingsession Nivå 2 - Skriftligt prov Undersökande / forskningsprojekt

---

JA

inga angivna krav och antal timmar uppges

12 000+ medlemmar

- huvudkontor i London, England - grundades 2001 internationalcoachingcommunity.com

3-4/2016 GROW magazine /

17

PERSPEKTIV — § UTBILDNING COACH

Foto: Lena Weesar

UTBILDNING:

Professionell Coaching

vid en 'italiensk piazza' - mitt i Helsingfors!

CHRISTINE SUVANTO

Professionell Coach ICF, PCC - Coachutbildare - Mentorcoach 18 �

GROW magazine 3-4/2016

§

UTBILDNING COACH

— PERSPEKTIV

TEM A: UTB ILDN IN COA CH G

Christine Suvanto - se.positivelife.fi - coachcompanion.fi

» SÖK KVALITET!

Det är av största vikt när du söker utbildning! «

Text: Lena Weesar - Foton: tillhör Christine Suvanto om ej annat anvgives 3-4/2016 GROW magazine /

19

PERSPEKTIV — § UTBILDNING COACH

A: TEM ING N ILD H B T U OAC C

» KVALITET, POSITIVA LIVSLÖSNINGAR, VÄLMÅENDE, BALANS mellan work/life - helheten är viktig.«

P

OSITIVA LIVSLÖSNINGAR

med coaching i fokus.

Utbildning - och personlig utveckling!

Entreprenören CHRISTINE SUVANTO är något av en pionjär i Finland inom coachutbildning och coaching.

Hennes företag är två: Positive Life Solutions och CoachCompanion Finland för vilket hon ansvarar - i Finland - och genom vilket hon också ger utbildningar och kurser inom coaching: grundkurs, diplomutbildning och det av ICF ackrediterande certifieringsprogrammet ACTP (Accredited Coach Training Program) för certifiering på ACC och PCC-nivå - samt kurser i det coachande ledarskapet med CoachCompanions egna Propellermetod.

20 / GROW magazine

3-4/2016

UTBILDNING COACH

— PERSPEKTIV

Foto: tillhör Christine Suvanto

§

»

C

OACHING OCH PERSONLIG UTVECKLING har ännu inte riktigt fått den genomslagskraft här i Finland som coaching har i Sverige. Men väldigt mycket har hänt de senaste åren.

Här har vi till exempel inte kommit så långt vad gäller coachande ledarskap i förhållande till det auktoritära ledarskapet. Det finns också föreställningar om att man ska klara sig själv, att ensam är stark och så vidare. Men det håller på att förändras, inte minst genom den yngre generationen!«

J

AG ÄR PÅ BESÖK hos CHRISTINE SUVANTO och vi träffas på hennes trivsamma kontor på Stora Robertsgatan, Iso Robertinkatu 20 i centrala Helsingfors. Adressen är på två språk liksom utbildningarna Christine ger - på svenska och på finska. Men atmosfären i kvarteret

och på hennes kontor känns varken svensk eller finsk, snarare kontinental.

Vi skulle kunna befinna oss någonstans i södra Europa - hennes kontor ligger vid en liten gågata med träd, folkliv, butiker, utekaféer och små restauranger.

C

HRISTINE, SOM BOR OCH HAR SITT HUVUDKONTOR I HANGÖ, berättar att när hon letade efter en lokal i Helsingfors funderat över vad hon verkligen sökte. Och bilden som hon såg framför sig var - en italiensk piazza! Det första hon då gjorde var att leta efter något som representerade just detta vad hon sökte. Det blev en vacker lampa med ett varmt sken. Den står på en hylla i kontoret framför affischer med ICFs 11 kärnkompetenser på svenska och på finska och att Christine hittade platsen för sitt kontor, sin italienska piazza, behöver knappast tilläggas.

3-4/2016 GROW magazine /

21

PERSPEKTIV — § UTBILDNING COACH

» JAG VILL PÅ RIKTIGT leva enligt vår mission

"Vi förändrar världen" och visionen "Coaching för alla" så att det inte bara blir vackra ord på papper!«

A

TT ARBETA MED POSITIVA, MOTIVERANDE MÅLBILDER är alltså något Christine praktiserar med framgång.

Och hon berättar hur hon, när hon startat upp sitt företag Positive Life Solutions inte kommit igång på allvar förrän hon visste precis hur loggan till företaget skulle se ut.

»A

LLT VAR KLART men jag kom bara inte igång - inte förrän jag hittat min logga! Loggan, bilden av ett segel bara kom till mig helt plötsligt en dag när jag steg av ett flyg. Ett segel som en metafor för mitt coachingföretag - ibland behöver klienten hissa sitt segel, få vind i det, kryssa fram. Ibland går det för fort, då får klienten hala seglet, ta det lugnt. För att sedan hissa det igen och segla eller kryssa vidare mot nya utmanande uppgifter

och äventyr - eller mot hamnen, i mål.

Det passar ju precis in på coaching! Första steget är att ta reda på var klienten befinner sig just nu och sedan vilket mål / vilken hamn hon vill nå. Jag som coach är med på resan och hjälper till med att hålla koll på sjökortet.«

L

OGGAN, NU EN INSPIRATION med en betydelsebärande berättelse, fick formen av en enkel, elegant linje som Christine också lät göra till ett smycke som hon bär runt halsen. Var idén till seglet kom ifrån? Kanske från Hangöregattan - den årliga segeltävlingen i sommarstaden Hangö där hon bor med sin familj.

C

HRISTINE SUVANTO ÄR, förutom professionell coach, utbildad mental tränare, NLP Master Practioner, och SDI Certified Partner. SDI, eller TotalSDI, Strength Deployment Inventory, ett verktyg för att kartlägga styrkor, hantera konflikter och utveckla relationer vilket hon också använder inom sin coaching av företag, team och enskilda individer. Sedan tre år tillbaka driver hon CoachCompanion Finland, ett svenskt coachutbildningsföretag som bland annat ger ICF-ackrediterade utbildningar - ICF, International Coach Federation. Ett företag hon driver med ensamrätt i Finland.

GÖR SOM CHRISTINE! • PRIORITERA - fråga dig själv:

Vad är viktigt i mitt liv? Vad är det allra viktigaste?

• TA FRAM POSITIVA MOTIVERANDE MÅLBILDER

Om du vill göra förändringar, gjort dina prioriteringar och vet vart du vill nå - arbeta med positiva, motiverande målbilder som inspirerar dig, även de dagar som kan kännas motiga.

• SÖK KVALITET - Sök, och var noga med kvalitet!

22 �

GROW magazine 3-4/2016

»N

ÄR MAN SÖKER en coachutbildning, eller en coach, är kvalitet av största vikt.

Det finns många mindre seriösa coachföretag på marknaden och ett sätt att hitta rätt är att kolla upp om utbildningarna är ackrediterade, godkända enligt definierade kvalitetsnormer som till exempel de som ICF har utvecklat. Och om coacherna är certifierade. För ICF gör man det lättast via ICF Globals hemsida.«

K

VALITET. POSITIVA LIVSLÖSNINGAR. VÄLMÅENDE. BALANS mellan work/life - helheten är viktig, säger Christine som inte bara arbetar med vuxna utan också med barn och ungdomar. Hon coachar, och har coachat, alla åldrar - de yngsta i 4-5-årsåldern, de äldsta pensionärer.

Christine coachar egenföretagare, ledningsgrupper, privatpersoner, ger Pro Bono-coaching genom Röda korset och via Barefoot Coaching till arbetslösa, ungdomar och pensionärer (pro bono - latin: »för den goda sakens skull«). Hon leder utbildningar i coachande ledarskap för dagispersonal.

»H

OS BARN HANDLAR det om att stärka självkänslan och saker som att tillsammans glädjas med andras framgångar istället för att bli avundsjuka Hos arbetslösa, ungdomar, pensionärer att hjälpa dem att hitta se möjligheter, egna motiverande mål och lösningar. Jag vill på riktigt leva enligt vår mission Vi förändrar världen och visionen Coaching för alla så att det inte bara blir vackra ord på papper!« Christine driver och utvecklar alltså inte bara sina företag, utan arbetar också utifrån en mission att sprida kunskap om coaching, att göra coaching känt inom alla åldersgrupper.

§

I

UTBILDNING COACH

— PERSPEKTIV

VÅRAS UTSÅGS HON till vice ordförande i Finlands Svenska Idrott, centralorganisationen för idrott och motion i det svenskspråkiga Finland, och sedan 2013 är hon förbundsordförande för Svenska Finlands Idrottsförbund, för övrigt som förbundets första kvinnliga sådan, Motion och idrott, friidrott, är hennes hjärtebarn inom vilken hon också har lång erfarenhet som tränare och domare, också i VM, EM och i landskamper, samt i styrelsearbete i ledande position. Idrott och coaching. Områden som ligger nära varandra. Tränaren som också är coach, en roll där det också gäller att se adeptens hela inre kapacitet.

A

TT STARTA UPP SIN EGEN coachverksamhet var ett givet beslut, även om det inte var ett odelat lätt beslut att ta, berättar Christine vidare. I sin anställning inom HR i ett privat företag hade hennes arbetsuppgifter successivt ändrats från att ha omfattat organisationsutveckling och välmående på arbetsplatsen till att delta i samarbetsförhandlingar som innebar att rasera det som tidigare byggts upp och att minska personalen. Ungefär samtidigt hade hennes man fått hälsoproblem med högt blodtryck.

Sammanslaget hade allt detta känts tungt.

»V

AD VI GJORDE? Vi ställde oss frågan: Vad vill vi egentligen? Vad vill vi göra och hur vill vi leva våra liv? Vad är det allra viktigaste?« »Hälsan! Familjen! Det var det vi kom fram till är det allra viktigaste. Och att leva ett liv med positiva förtecken genom Positive Life Solutions!«

Foto: tillhör Christine Suvanto

Foton: tillhör Christine Suvanto

3-4/2016 GROW magazine /

23

PERSPEKTIV— § TEMA: UTBILDNING COACH

OM UTBILDNING.

MAGNUS KULL

Coach - Konsult - NLP Master Trainer fil dr i pedagogik - inriktning: organisationsutveckling

coach2coach

24 �

GROW magazine 3-4/2016

Magnus Kull - coach2coach.se

§ TEMA: UTBILDNING COACH — PERSPEKTIV

T UTB EMA: ILD COA NING CH

» DEN DAG DU SÄGER att du är färdigutbildad - då är du mer färdig än utbildad! « Citatet kommer från MAGNUS KULLs professor Mats Ekholm när han forskade i pedagogik och organisationsutveckling vid Göteborgs universitet.

MAGNUS KULL som höll sin första utbildning i NLP, Neurolingvistisk programmering, för 20 år sedan.

Det var 1996 och NLP var då praktiskt taget okänt i Sverige. Samtidigt startade han det företag som skulle komma att bli coach2coach vilket han idag driver tillsammans med kollegan KJELL ENHAGER. coach2coach - ett av Skandinaviens ledande utbildningsföretag inom NLP och coachande ledarskap.

Text: och foton: Lena Weesar

3-4/2016 GROW magazine /

25

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH

A: TEM ING LDN UTBI CH COA

» PROFESSIONELL COACHING innefattar så mycket mer än en uppsättning metoder.

Bland det viktigaste är kontakten mellan coach och klient, inte vilken metod man använder.«

»DEN DAG DU

SÄGER att du är färdigutbildad - då är du mer färdig än utbildad!« - Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik

26 �

GROW magazine 3-4/2016

H

UR SER MAGNUS KULL, coach2coach, på utbildning inom professionell coaching?

Och som utbildare - vad betyder livslångt lärande?

D

ET VAR NÅGRA av de frågor vi talade om när GROW magazine träffade MAGNUS KULL en höstdag i Stockholm.

§

»

D

— PERSPEKTIV

» HUR SKAPAR DU som coach en förtroendefull kommunikation mellan dig och din klient?

Vad är det som krävs?

Hur gör du?«

ET ÄR LÄTT att säga att: Nu kan jag det här när man tycker att sin coaching flyter på eller när man har gått en utbildning, eller flera. Men man bör inte stanna upp där. Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik, har sagt att Den dag du säger att du är färdigutbildad, då är du mer färdig än utbildad! Så fråga dig istället: vad behöver jag för att ta nästa steg, utveckla mig vidare i min coaching?«

M

TEMA: UTBILDNING COACH

AGNUS KULL, själv med en forskarbakgrund i pedagogik inom området organisationsutveckling i vilket han också doktorerat, driver företaget coach2coach tillsammans med kollegan KJELL ENHAGER.

Coach2coach, ett av Skandinaviens ledande utbildningsföretag inom coachande ledarskap och NLP vilket också Magnus lagt grunden till. Det var för exakt 20 år sedan, 1996, som han höll sin första utbildning i NLP och startade det företag som skulle komma att bli coach2coach.

U

TBILDNINGARNA de ger idag är 3, 17 och 20 dagar långa. De längre, som är certifieringsutbildningar inom NLP, är uppdelade i ett antal moduler eller kurstillfällen över tid. Coach2coach har tidigare även utbildat coacher (ICF).

3-4/2016 GROW magazine /

27

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH

»

I

DAG FOKUSERAR vi på att utbilda i färdigheter och i metoder, eller verktyg, inom NLP, neurolingvistisk programmering, och coachande ledarskap. Färdigheter och metoder som till exempel en professionell coach kan använda sig av i sin verksamhet. Att utbilda sig till coach tar betydligt längre tid, det är inget man gör under 3 dagar eller 3 veckor, och det handlar om så mycket mer än att lära sig att använda en viss metod eller en viss uppsättning verktyg.«

Går du till exempel in i en situation med negativa tankar avspeglas de i dina känslor och i ditt beteende och resultatet blir i de allra flesta fall ett helt annat än om du tänkt och känt de möjliga positiva följder samma situation skulle kunnat leda till. Vilket är ett exempel på hur NLP kan lära oss att uppmärksamma och medvetet styra våra tankar mot ett önskat resultat.«

N

»

LP KAN ALLTSÅ på ganska kort tid hjälpa individer att både få större livstillfredsställelse, må NOM NLP arbetar man alltså med bättre, och förbättra sin prestation, nå konkreta modeller och verktyg för att de mål och resultat hon eller han önskar. öka livskvalitén, må bättre, och för att förbättra förmågan till prestation förutsatt Man kan se NLP som en stor verktygsatt någon annan har lyckats inom det om- låda med praktiska och konkreta metoder.« råde man vill utveckla hos sig själv. Det är nämligen en av nycklarna inom NLP ROFESSIONELL COACHING genom att studera hur människor som innefattar däremot mycket mer är framgångsrika inom ett visst område än metoder. Bland det viktigaste, gör för att lyckas, utvecklar man verktyg som jag ser det, är framförallt allt konutifrån sina observationer vilka man setakten mellan coach och klient, inte vildan applicerar i sitt eget liv. ken eller vilka metoder man som coach Eller med andra ord: inom NLP identianvänder. Den metod du väljer utgår ju fieras mästerskap, det fångas och sprids för övrigt från klientens behov. vidare, vilket kan praktiseras till exempel Hur skapar du som coach en förtroeninom ledarskap, kommunikation, försäljdefull och ärlig kommunikation mellan ning, marknadsföring, coaching. Många dig och din klient? Där din klient vågar av verktygen handlar just om kommunimöta dig och tala om det som är det kation, det vill säga hur man förbättrar verkligt viktiga? Vad krävs det av mig sin förmåga att påverka, utveckla och som coach att nå dig? Hur gör du?« förstå både sig själv och andra.

OM COACH arbetar Magnus N GRUNDLÄGGANDE PRINCIP Kull företrädesvis med högre inom NLP är också att våra tankar, chefer och som utgångspunkt för känslor och beteenden avspeglar sig ett coachsamtal använder han NÖHRA, i varandra. Vilket visar sig så att ett visst en modell som han utvecklat och använt sätt att tänka leder till ett visst sätt att sedan han startade upp sin verksamhet i känna som i sin tur påverkar vårt beteenmitten på 1990-talet. de.

I

P

»

»

E 28 �

GROW magazine 3-4/2016

S

§

TEMA: UTBILDNING COACH

— PERSPEKTIV

N - NULÄGE - Var befinner jag mig just nu? Ö - ÖNSKAT LÄGE - Vart vill jag?

H - HINDER - Vad hindrar mig?

R - RESURSER

- Vad behöver jag?

A - AGERA - Exakt vad ska jag göra mer?

F - FÖLJ UPP - Är jag på rätt väg?

M

ODELLEN, SOM BESTÅR av sex steg eller ingångar, överlappar den klassiska GROW-modellen men den visar och hanterar också den dip man ofta kommer in i när man påbörjat ett nytt projekt, vill ändra en vana eller utveckla en ny idé. En annan skillnad är att man kan börja var man vill i modellen, eller bara behandla en del av den. Går man igenom hela processen kan det se ut så här: Utifrån ett NULÄGE inom det område jag vill fokusera på - ekonomi, fysisk hälsa, relationer, mitt företag, min coaching etc, alltså där jag upplever någon form av otillfredsställelse - formuleras ett ÖNSKAT LÄGE: hit vill jag, här vill jag vara. Spannet mellan NULÄGET och det ÖNSKADE LÄGET visar alltså på något jag behöver lära mig, något som jag ännu inte kan, inte behärskar.

Och resan börjar mot det ÖNSKADE LÄGET med gott mod även om det kan upplevas som i motlut, vilket pilen i diagrammet ovan visar. Men så händer det något. Energin börjar tryta trots att man

kommit en bra bit på väg. Motivationen minskar, man tappar styrfart helt enkelt och går ner i en dip. HINDER på vägen.

Problem. Tvivel. Är jag verkligen på rätt väg? Klarar jag av det här? Är det verkligen mödan värt?

För att komma på banan igen och fortsätta mot målet dit vägen nu, som pilen visar, blivit till en ännu brantare uppförsbacke, behövs att nya RESURSER kallas in för att jag ska börja AGERA igen. Som till exempel en coach. Eller kanske inspiration från en workshop, en föreläsning, positiv input från en kollega, vän eller en något annat som motiverar, inspirerar och ger mig tillbaka energin att AKTIVERA mig för att jag ska lyckas nå mitt ÖNSKADE LÄGE. - En schematisk och kortfattad beskrivning av NÖHRA-modellen.

E

TT FÖRETAG SOM använder sig av NÖHRA är till exempel hälsoföretaget iTrim där hälsocoacherna arbetar med långsiktig, hälsosam livsstil vad gäller kost och motion för sina kunder.

3-4/2016 GROW magazine /

29

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH

Livslångt Lärande - Om att

UTVECKLAS som COACH EN VÄG MOT LÄRANDE OCH UTVECKLING - NÖHRA - med goda råd från MAGNUS KULL Välj ett område du vill fokusera på - och följ NÖHRA • din COACHING - du kanske

upplever att du känner dig osäker i vissa situationer i din coaching? eller känner du att du har fastnat i en rutt? stagnerat? du vill utveckla dig men vet inte riktigt hur?

Magnus Kull: Ett råd här kan vara att ta kontakt med en mer erfaren coach än dig själv som kan agera mentor eller handledare, som »synar« dig och som du kan diskutera och utbyta tankar med. Handledning borde för övrigt finnas med redan under utbildningen till coach, som det gör i andra utbildningar till exempel till läkare och psykolog. Där det inte förekommer inom coaching är enligt min mening en svaghet.

Ett annat råd är att »inventera« dig själv. Du kan ha erfarenheter från ditt tidigare yrkesliv som du inte utnyttjar. Ta tag i dem och använd dem. Det kan ge nya infallsvinklar på din coaching.

Att gå en kurs kan också ge mycket för att komma vidare. Praktiserar också de lärdomar du får men var också lite kritisk, kolla upp forskningen kring teorier och metoder, vilket ofta är lätt att glömma. Och fråga dig varför du en gång valt att utbilda dig till coach, det kan kanske också ge dig inspiration till utveckling.

• ditt FÖRETAG - du kanske tycker att det känns tungt att driva ditt företag med allt vad det innebär? ekonomi, redovisning, marknadsföring, sälj ... - du upplever att du inte riktig behärskar företagandets olika delar? kanske tycker du att det tar för mycket tid från din coaching?

Magnus Kull: Det är viktigt att se coachingen som en affärsverksamhet om du startat eget. Många tänker inte på hur de driver sin verksamhet, man har till exempel inte någon bra försäljningsstrategi.

Det är ju också många som kombinerar coaching med något annat, ganska få coachar på heltid.

Mitt råd här är att satsa på att bli professionell som företagare. Studera hur de coacher som lyckats gör och låt dig inspireras av dem, lär och gör som de. Satsa på utbildning. Lägg upp strategier och lär dig att planera din tid.

30 �

GROW magazine 3-4/2016

N

NULÄGE

Hur ser din situation ut just n Vad är bra? Vad kan bli bättre Vad är problemet? Hur vet du det är ett problem?

Hur kan du påverka situation Vad har du hittills provat för a förändra den?

Gör en nulägesanalys.

NLP - Neurolingvistisk Programmering

- har sitt ursprung i terapin och är ett samlingsnamn för en mängd olika modeller, tekniker och förhållningssätt hämtade ur samlad kunskap. Antagandet är att det finns ett samband mellan neurologiska processer (neuro), språk (lingvistik) och beteendemönster inlärda genom erfarenhet (programmerade) och att dessa kan förändras för att uppnå specifika livsmål.

Richard Bandler och John Grinder, NLPs upphovsmän, började under 1970-talet att i USA

§

A

AGERA Vad behöver du göra för att nå ditt önskade läge? Hur ska du agera? Aktiviteter?Vilka steg har du redan tagit för att nu ditt mål?

Vad ska du börja med? Vad fortsätter du med?

Hur gör du det? När gör du det?

Vad är det viktigaste du behöver göra?

Gör en handlingsplan.

Och gör NU!

F

FÖLJ UPP Bestäm när nu ska följa upp.

Stäm av.

nu? e? u att

nen? att

R

TEMA: UTBILDNING COACH

— PERSPEKTIV

Ö

ÖNSKAT LÄGE

Vart vill du? Vad vill du uppnå?

Var och när vill du uppnå detta?

Hur vet du att resultatet är uppnått? Vad ser, hör och känner du då?

När du uppnått det du önskar Hur är det då?

Visualisera.

H

HINDER Vad hindrar dig? Hur hindras du?

Hindrar andra dig? Hur? Hindrar du dig själv? Vilka inre motstånd upplever du / kan du komma att uppleva?

Vad skulle kunna hindra dig i framtiden?

Definiera möjliga hinder.

RESURSER Vad behöver du för att uppnå ditt önskade läge? Vad gör du redan nu som hjälper dig för att nå dit? Vilka resurser har du redan tid, pengar, kompetens etc? Vilka andra resurser behöver du?

Vad förväntar du dig av andra?

Av dig själv? Vilka resurser kan du komma att behöva om du blir hindrad?

Gör en behovsanalys.

studera samtidens främsta psykoterapeuter familjeterapeuten Virginia Satir, gestaltterapins upphovsman Fritz Perls och psykiatern och hypnosterapeuten Milton H Erickson utifrån frågorna: Hur kom det sig att de var mer framgångsrika än andra inom sina respektive områden? Hur gjorde de för att lyckas bättre än andra terapeuter att påverka människor i positiv riktning?

De upptäckte att de alla hade speciella beteenden, mönster, i sitt utövande och följdfrågan blev: Kan deras talang, eller mästerskap, överföras till andra? De fann att det var möjligt.

ATT LÄSA:

NÖHRA, Coachade ledarskap i världsklass av Magnus Kull och Kjell Enhager (coach2coach förlag, 2015)

Bandler och Grinder fortsatte att studera andra yrkeskategorier och tillsammans med den grupp som bildades kring dem utvecklades de metoder som blev grunden till NLP. NLP beskrivs ibland som praktisk beteendepsykologi och kan användas bland annat för personlig utveckling, ökad livsglädje och effektivare kommunikation på det personliga planet liksom inom yrkeslivet - ledarskapsutveckling, försäljning, marknadsföring, coaching med flera områden. Anthony Robbins, världens mest välkände coach idag, bygger sin metodologi på NLP. 3-4/2016 GROW magazine /

31

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING & LIVSLÅNGT LÄRANDE Thautt Images

K

Lena Gustafsson - foto: Jakob Möller text: Lena Weesar

ONFERENS

- ett intensivt

D

»

utbildningstillfälle!

HAR DU DELTAGIT eller medverkat i en coachkonferens någon gång? Då vet du hur intensivt och lärorikt det kan vara. Och - tröttande. I positiv bemärkelse just eftersom det är så intensivt!

LENA GUSTAFSSON, ordförande för ICF Sverige, den internationella coachfederationens svenska gren, berättar här om ICF-konferensen CROSSROADS OF COACHING som hon medverkade i under sommaren i Indianapolis, USA. Om vad en konferens kan ge och om ICFs riktlinjer vad gäller fortbildning.

32 �

GROW magazine 3-4/2016

ET FINA MED STORA KONFERENSER är att man sätter ihop sitt program, eller innehåll, själv. Konferenser är oftast upplagda utifrån ett tema med ett antal keynotes, huvudtalare, och parallella seminarier eller föreläsningar, break-outsessions, utifrån vilka man själv väljer vilka man vill gå på. Man sätter alltså ihop sitt eget smörgåsbord av utbildning.«

U

TBILDNING och vidareutbildning är något LENA GUSTAFSSON, ordförande i ICF Sverige, värnar varmt om och det är också det vi har träffats för att tala om. Vidareutbildning som coach. Och det under en paus hon hade under ett besök i Stockholm. Sedan i våras är hon också ordförande för Företagarnas Branschorganisation som har sitt huvudkontor i centrala Stockholm där hon haft ett möte den här dagen. På kvällen skulle hon delta i ett ICF-seminarium innan hon åkte hem till Åseda i Småland.

M

»

EN DET ÄR INTE BARA föreläsningarna och seminarierna på en konferens som är givande. Det är också alla nya kontakter man har möjlighet att ta, och få, och så träffar man ofta bekantskaper inom branschen man kanske inte träffat på länge. Vilket tillfälle att få nya infallsvinklar och vidga sina vyer!«

§

TEMA: UTBILDNING & LIVSLÅNGT LÄRANDE

L

ENA GUSTAFSSON medverkade i den internationella ICF-konferensen Crossroads of Coaching i Indianapolis, USA, i somras. Hon fick en förfrågan från en amerikansk coachkollega som undrade om hon fick föreslå Lena till programkommittén för konferensen. Vilket hon fick. De var intresserade av att veta mer om hennes sätt att arbeta och det verktyg hon utvecklat, GSC-analysen.

För att bli godkänd som föreläsare skulle man skicka in ett paper med en konkret beskrivning av innehållet i sin föreläsning - ett dokument på 10 sidor blev det för Lenas del.

På engelska, naturligtvis.

K

»

ONFERENSENS TEMA var coachingens »vägkorsningar«, alltså där coaching möter andra områden som exempelvis psykologi eller i mitt fall företagande. Mitt föredrag, Turning Frustration into a Selling Tool for Expanding Your Coaching Business, handlade om att sälja sina tjänster som coach. Egentligen var det en presentation av min egen bakgrund, hur jag byggt upp mitt företag och hittat sätt att sälja mina tjänster. Om den frustration jag känt, hur jag varit nära att ge upp men hur det vänt när jag kommit över tröskeln till att sälja. Det är ju det vi coacher ofta väjer för att sälja våra tjänster. Men tar vi bort bilden av säljaren som "kränger" och istället fokuserar på vad någon behöver - då finns det faktiskt likheter mellan coachen och säljaren.« LÄS MER! - LENA GUSTAFSSON fortsätter sin serie DRIVA EGET SOM COACH på sid 82.

— PERSPEKTIV

SÅ HÄR BEDÖMER

ICF FORTBILDNING

• EN CERTIFIERING måste förnyas efter 3 år.

• EN FÖRNYAD CERTIFIERING kräver

genomförd, dokumenterad och godkänd fortbildning, Continuing Coach Education, (ICFs kärnkompetenser samt en etikkurs är obligatorium) och för ACC 10 timmars mentorcoaching.

• FORTBILDNINGSTIMMAR

räknas i CCEU-poäng, Continuing Coach Education Units, där 1 CCEU-poäng motsvaras av 1 utbildningstimme.

• SOM FORTBILDNING

räknas till exempel deltagande workshops, kurser, seminarier, konferenser, live eller virtuella, som godkänts av ICF.

• UTBILDNINGSANORDNAREN eller arrangören ansöker hos ICF om CCEU-poäng för fortbildningen.

3-4/2016 GROW magazine /

33

UR ARKIVET — §

J

AG VILL TALA om INLÄRNING, KUNSKAP. Men inte om det livlösa,

sterila, meningslösa, snabbt glömda som pressas in i hjärnan på en stackars hjälplös individ ...

J

«

AG TALAR om ATT LÄRA - om

34 �

den omättliga nyfikenhet som driver femtonåringen att suga i sig allt han kan se, höra eller lära om bensinmotorer för att förbättra sin moped.

GROW magazine 3-4/2016

«

ur FRIHET att LÄRA - om att själv få styra sitt sökande efter kunskap.

Carl Rogers (1969).

Carl Rogers (1902-1989), amerikansk psykolog och en av grundarna till den humanistiska psykologin, The Third Force, den psykoterapeutiska forskningen och den klientcentrerade psykoterapin.

Illustration: victorborges

§ — UR ARKIVET

carl rogers

FRIHET att LÄRA om att själv få styra sitt sökande efert kunskap

»D

ET PARADOXALA ÄR att det är först

när jag accepterat mig själv precis sådan jag är, då jag kan förändras.

»U

«

NDER DE TIDIGA ÅREN i mitt professionella

liv ställde jag mig frågan: Hur kan jag behandla eller bota eller förändra den här personen?

Idag skulle jag ställa frågan på ett annat sätt: Hur kan jag bidra tlll en relation som den här personen kan använda för sitt eget personliga växande?

«

3-4/2016 GROW magazine /

35

COACHENS VERKTYG — § TEORI & METOD

TRÄDET - som en mETafoR föR coaching ETT TRÄD: EN TRÄDKRONA, EN STAM, RÖTTER. COACHING: EN KRONA, EN STAM, RÖTTER ...

O

M MAN VILL BESKRIVA coaching, ge en översikt över vilka olika områden coaching innefattar och inte bara beskriva coaching som arbetssätt, metod och resultat, ger metaforen av ett träd en god bild av det sammanhang coaching be inner sig i.

D

ET ÄR OCKSÅ på det sättet den amerikanska coachen VIKKI BROCK gör i sin dok-

torsavandling »Grounded Theory of the Roots and Emergence of Coaching« (2008). Hon tar upp trädet som metafor för coaching, en bild vilken hon i sin tur har hämtat från IRENE F STEIN som presenterade den vid ICFs första forskningssymposium i november 2003.

36 �

GROW magazine 3-4/2016

V

ILL MAN STUDERA hur ooaching utvecklats och växt fram över tid upptäcker man snabbt att coching integrerar en mängd olika områden - se nästa uppslag. Rötterna går tillbaka till olika teoribildningar liksom de lesta nya kunskapsområden har gjort och gör. Nya kombinationer av teori och metod utvecklas ur tidigare etablerad kunskap.

T

RÄDET STAM visar de för all coaching gemensamma nämnarna. Ju starkare stammen är desto kraftigare utvecklas grenverket. Men för att trädet ska växa sig livskraftigt krävs också näring och starka rötter. Rötter som utvecklas genom kunskap, forskning och medvetenhet.

T

RÄDKRONON är det vi ser - grenar, kvistar, löv och frukt - och visar hur och med vad coacher arbetar idag, inom vilka områden, nischer, vilken kontext, med vilka verktyg och metoder.

Grounded Theory of the Roots and Emergence of Coaching, Vikki Brocks doktorsavhandling, kan hämtas från nätet: coachinghistory. com/resources/phd-dissertation/ Se även: The Sourcebook of Coaching History (CreateSpace Independent Publishing Platform, 2012, 2014) av Vikki Brock.

§

TEORI & METOD

- grenar KONTEXT: ORGANISATIONER FÖRETAG - PRIVAT

— COACHENS VERKTYG

Trädkrona

- kvistar INRIKTNING NISCH - löv VERKTYG KUNSKAP

STAM - frukt -

• • • • • •

KOMPETENS ETIK MODELLER - TEORIER UTBILDNING - PRAKTIK INSTITUTIONER FÖRETAGANDE

RESULTAT

- vatten MEDVETENHET

FILOSOFI

- gödsel SOCIOEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN - jord VÄRLDSSYN

Trädet som metafor för coaching en förenklad illustration efter IRENE F STEIN via VIKKI BROOKs avhandling Grounded Theory of the Roots and Emergence of Coaching (2008).

RÖTTER FORSKNING PRAKTIK

FRAMVÄXANDE DISCIPLINER

RELATERADE YRKEN

3-4/2016 GROW magazne /

37

COACHENS VERKTYG — § TEORI & METOD

1800-tal

BIOLOGI

1945

NEUROVETENSKAP

MOTIVATIONSFAKTORE till FRAMGÅNG 1937-1960 12-STEGSPROGRAM

1890-tal

ANTROPOLOGI

FILOSOFI

1843

1935

LINGVISTIK 1880-tal

PSYKOLOGI

ORGANISATIONSUTVECKLING 1930-1950-tal

1879

SOCIOLOGI 1838

YRKESVÄGLEDNING

UTBILDNING

PEDAGOGIK 1800-tal

PRAKTIK KONSULTING

LÄRLINGSKAP

EKONOMI

GROW magazine 3-4/2016

1926

PROFESSIONELL UT

MANAGEMENT

MENTORSKAP SCENKONST IDROTT

38 �

VUXENUTBILDNING

sent 1800-tal

1800-tal

EN »TRASSLIG HÄRVA« av tankar, teorier och metoder från skilda källor ...

VUXNA

1910-tal

PERSONAL 1900 METOD

ATLETISK UTVECKLING / MOTIV

I

SIN AVHANDLING identifierar VIKKI BROCK de discipliner, vägar och influenser som lett till hur coachingen utvecklats fram till 2000-talets början och vilka tankar, teorier och metoder som bidragit till coachingens framväxt. Hon beskriver vägen dit som en »trasslig härva« av skilda och av varandra oberoende källor vilka spridits genom olika former av relationer och som utvecklats genom synergieffekter, korsbefruktningar och praktiker inom ett stort antal discipliner.

D

AGENS COCHING är dynamisk och kontextuell, fortsätter hon, och kom till för att möta ett behov i en instabil värld kännetecknad av snabba förändringar och ökad komplexitet i ett öppet, integrerande socialt nätverk utifrån perspektiv av mångfald och inklusion.

§

TEORI & METOD

2000-tal

ER HUMAN POTENTIAL RÖRELSEN 1960-tal NEW AGE RÖRELSEN 1970-tal KARRIÄRUTVECKLING

1980-tal

AS UTVECKLING 1950-tal

TVECKLING

VUXNAS LÄRANDE 1960-tal FACILITATION

1973

LEDARSKAP

1977

HUMAN RESOURCES mitt 1980-tal

VATION

D

IAGRAMMET OVAN är hämtat från VIKKII BROCK och illustrerar detta, hur coachingen vuxit fram under 1900-talet tills idag, de områden och de discipliner som coachingen utvecklats ur. Det var först på 1990-talet som coachingen började etablera sig på allvar då branschorganisationer bildades och antalet skolor och utbildningar ökade, även om coaching på olika sätt praktiserats tidigare.

D

— COACHENS VERKTYG

en utmaning coaching står inför idag, i början av 2000-talet menar Brock, är att hitta former som gör att coaching ses som ett eget område skilt från de discipliner som bidragit till coachingens framväxt.

C O A C H

I

N G PROFESSION COACH YRKESUTBILDNING BETEENDEVETENSKAP

VUXENUTBILDNING

FILOSOFI

FÖRETAGSEKONOMI

EVIDENSBASERAD COACHING Den professionella coachingens komponenter efter fil dr ANTHONY GRANT via VIKKI BROOKs avhandling »Grounded Theory of the Roots and Emergence of Coaching« (2008).

3-4/2016 GROW magazine /

39

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

LIVSLÅNGT LÄRANDE - FRÅN HUMANISM TILL EKONOMISM

Per-Erik Ellström

Fil dr, senior professor i pedagogik inriktning vuxnas lärande och lärande i arbetslivet - Linköpings universitet 40 �

Per-Erik Ellström - www.ibl.liu.se GROW magazine 3-4/2016

§

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

T LIV EMA: SL LÄR ÅNGT AND E

» LÄRANDET SKER inte enbart

inom ramen för olika typer av formell utbildning - utan även i arbetslivet och i vardagen. «

LIVSLÅNGT LÄRANDE. Ett begrepp som är tätt sammankopplat med coaching. Ett begrepp som är bekant för de allra flesta.

Foto: tillhör Per-Erik Ellström

Men vad innebär livslångt lärande egentligen? Vad bör man lära? Vilka krav på kunskaper och kompetens finns i arbetsoch vardagsliv? Och vad betyder inlärda rutiner för lärandet i vardagen?

Per-Erik Ellströms text

är ett sammanfattat utdrag av Lena Weesar, godkänt av författaren.

Hela texten kan läsas här:

www.vasa.abo.fi/users/ psalo/Web/ellstrm.pdf

Senior professor PER-ERIK ELLSTRÖM, Linköpings universitet, forskar bland annat i förändringsarbete och utvecklingsprocesser i organisationer. Här följer ett utdrag, en komprimerad sammanfattning ur ATT LÄRA HELA LIVET - OM VANETÄNKANDE OCH FÖRNYELSE I ARBETE OCH VARDAG (1997). Högst aktuell idag.

3-4/2016 GROW magazine /

41

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

A: TEM NGT SLÅ LIV ANDE LÄR

L

IVSLÅNGT LÄRANDE FRÅN HUMANISM TILL EKONOMISM

REFERENS: Ellström, P-E., ATT LÄRA HELA LIVET. Om vanetänkande och förnyelse i arbete och vardag (1997).

Publicerad i G. H. von Wright med flera, HANDLA! OM FÖRÄNDRING, VÄLFÄRD, ARBETE, LÄRANDE, KONSUMTION, ARKITEKTUR, DESIGN, KULTUR, FRAMTID. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

42 �

GROW magazine 3-4/2016

T

ANKEN OM LIVSLÅNGT LÄRANDE vilar på åtminstone två principer. För det första att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren utan fortgår - och bör fortgå - under hela livet. För det andra att lärandet inte sker enbart eller kanske ens främst inom ramen för olika typer av formell utbildning utan även i arbetslivet och i vardagen – ofta kallat informellt lärande eller vardagslärande.

D

ESSA TVÅ GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER, det formella och informella lärandet, kan vidare tolkas på åtminstone två sätt ...

L

§

IVSLÅNGT LÄRANDE Två principer Två tolkningar

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

LIVSLÅNGT LÄRANDE – SOM UTBILDNINGSIDEOLOGI En andra tolkning av de ovan nämnda principerna om livslångt lärande är att se dem som uttryck för ett bildningsideal eller en utbildningsideologi, det vill säga som vägledande, normativa principer för samhällets utbildningspolitik.

Livslångt lärande kan då närmast uppfattas som en princip för reformering av utbildningssystemet i vid mening, inklusive olika former av formell utbildning.

➋

LIVSLÅNGT LÄRANDE – »MAN LÄR SÅ LÄNGE MAN LEVER« Man kan i en mening tolka dessa principer som påståenden om faktiska förhållanden, det vill säga som påståenden om människors lärande. I denna mening framstår båda principerna närmast som självklarheter. Det är få som bestrider att människan (liksom andra levande varelser) har en förmåga att lära som följer oss livet ut.

➊

LIVSLÅNGT LÄRANDE lärarande som fortgår under hela livet

»MAN LÄR SÅ LÄNGE MAN LEVER« anpassning till förändring

— PERSPEKTIV

IDEOLOGI

humanism / idealism individuell frigörelse

• INFORMELLT lärande i vardagen

• FORMELLT lärande inom utbildningsstystemet

STRATEGI

ekonomisk / teknologisk utveckling

• VAD? • VEM? • HUR? SKA LÄRAS? - INNEHÅLL?

VILKA SKA LÄRA?

Lärandet avser då närmast vår förmåga att, mer eller mindre framgångsrikt och med olika lätthet, anpassa oss till förändrade omständigheter (till exempel djupa besvikelser eller personliga förluster) eller nya krav (till exempel nya arbetsuppgifter). I denna mening är det faktiskt så som talesättet lyder, att vi lär så länge vi lever.

Detta kontinuerliga lärande behöver dock inte innebära en utveckling av individens kunskaper, kompetens eller personlighet - ett växande - utan kan tvärtom innebära en anpassning till ogynnsamma levnadsbetingelser, till exempel i form av passivisering.

LÄRA UT? - VILKA FORMER?

och informellt lärande i vardagen och i arbetslivet (som t ex Kunskapslyftskommittén, SOU 1996:27).

Med denna tolkning blir tanken om livslångt lärande knappast en självklarhet. Den framstår istället som ett ideal vars närmare innebörd och möjligheter till förverkligande aktualiserar en rad kontroversiella frågor och klassiska utbildningspolitiska motsättningar. Ett exempel på detta är den förskjutning av begreppets innebörd som enligt mångas mening skett sedan begreppet livslångt lärande introducerades av UNESCO i slutet av 1960-talet.

3-4/2016 GROW magazine /

43

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

• ETT BILDNINGSIDEAL MED HUMANISTISKA FÖRTECKEN Från början avsågs med begreppet livslångt lärande en fortgående individuell bildningsprocess, ett självstyrt lärande, inriktat mot individuell frigörelse, självförverkligande eller självbildning. Livslångt lärande representerade i denna mening ett bildningsideal med humanistiska förtecken. I utbildningsdebatten fanns ett fokus på ökade möjligheter (t ex genom ledighet för studier) för utbildning och lärande vid sidan av arbetet, samt livslångt lärande som en strategi för att minska utbildningsklyftorna i samhället.

I förlängningen fanns visionen om livslångt lärande som en väg till ökad jämlikhet och social rättvisa.

• EN STRATEGI FÖR EKONOMISK OCH TEKNOLOGISK UTVECKLING Från slutet av 1980-talet ses tanken om livslångt lärande istället främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling. Principen om livslångt lärande byggs under med argument från humankapitalteori och forskning om förändrade kvalifikationskrav i arbetslivet. Inte minst har under senare år utbildning och lärande som en integrerad del av arbetet kommit i förgrunden.

och sammanhang vilket ger begreppet en »dynamisk« karaktär.

En betydande del av begreppets genomslagskraft torde också bero på möjligheterna att (omedvetet) glida mellan dess dubbla innebörder: å ena sida livslångt lärande som en, i en mening, okontroversiell och självklar realitet; å andra sidan livslångt lärande som ett elastiskt, och i många avseenden kanske inte lika okontroversiellt, bildningsideal. Exempel på sådana motsättningar av kontroversiella slag är lätta att finna med utgångspunkt från de klassiska utbildningspolitiska frågorna: • VAD? Vilket innehåll skall lärandet ha?

• VEM? Vilka individer skall delta?

• HUR? Vilka förutsättningar krävs och i vilka former skall lärandet ske?

F

ORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE - »Tyst« lärande Vad menas då med lärande i detta sammanhang?

För det första är det viktigt att skilja mellan formellt och informellt lärande.

Med det formella lärandet menar man ett planerat, målinriktat lärande som sker inom ramen för särskilda utbildningsinstitutioner (skola, folkbildning, universitet och liknande). ÖRSTA respektive ANDRA Det informella lärandet syftar på det läGENERATIONENS tänkande om rande som sker i vardagslivet eller i arbelivslångt lärande tet. Det kan ske medvetet, vara planerat Denna förändrade innebörd av tanoch utformat som till exempel självstyrt ken om livslångt lärande är så djupgåen- lärande eller genom olika former av erde att man kan tala om en första respek- farenhetsbaserat lärande som deltagande tive en andra generationens tänkande om i nätverk, »coaching«, konsultation eller livslångt lärande. Den första generatiomentorskap. Den största delen av det innen med utopiska och idealistiska drag, formella lärandet sker dock spontant och den andra med starka ekonomistiska för individen omedvetet som en sidodrag. Trots denna slags inneboende spän- effekt av andra aktiviteter. Vi lär oss med ningar har idealet om livslångt lärande andra ord saker även när vi inte har för haft en betydande genomslagskraft. Del- avsikt att lära eller när vi inte är medvetvis torde detta bero på begreppets »öpp- na om att vi lär. Individen kan naturligtna« och elastiska karaktär. Dess närmare vis i efterhand bli medveten om denna innebörd blir i hög grad beroende av tid typ av implicit, »tyst« lärande. Vi kan också reflektera över det tysta lärandet.

44 � GROW magazine 3-4/2016

F

Ä

R ALLT LÄRANDE POSITIVT och utvecklande för individen?

En utbredd föreställning, inte minst i diskussionen om livslångt lärande, är att allt lärande är positivt och utvecklande för individen, t ex som utvidgad eller fördjupad kompetens och ger individen möjligheter att påverka sina livs- och arbetsvillkor. Men lärande kan också ha negativa konsekvenser för individen vilket man inte alltid har uppmärksammat. De negativa följderna kan vara passivisering, underordning eller dekvalificering, dvs minskad kompetens och går att jämföra med fenomenet »inlärd hjälplöshet«.

Att man så ofta ser lärande som närmast per definition positivt, kan bland annat bero på att man definierar lärande som en planerad och medveten process.

Det utesluter därmed det negativa lärandet som oftast är oavsiktligt och mer eller mindre omedvetet till sin karaktär.

D

ET LIVSLÅNGA LÄRANDETS INNEHÅLL - Vad bör man lära?

Vad bör man lära? Vilka krav på och behov av lärande i arbets- och vardagsliv är det som det livslånga lärandet skall tillgodose? Ofta talar man allmänt om ökade krav på kunskaper och kompetens, men vad avses med detta och hur vet man vad som krävs?

• Ökad kompetens i arbetslivet - Det i många kretsar viktigaste argumenten för behovet av ett livslångt lärande utgår från produktionsekonomiska överväganden, argument som bygger på antaganden om den tekniska utvecklingen och dess konsekvenser för kraven på de anställdas kompetens. Till detta kommer arbetsorganisatoriska förändringar.

Det finns idag en betydande forskningsmässig samstämmighet om de tayloristiska organisationsprincipernas begränsningar och behovet av att istället utveckla produktionssystem som karakteriseras av kundstyrning, integration mellan olika

§ TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE — PERSPEKTIV

funktioner, ett mer flexibelt utnyttjade av de anställda samt utrymme för de anställda att medverka i ett kontinuerligt förbättringsarbete.

• Allmänna kunskaper - personlighetsutveckling - specifika yrkeskunskaper I motsats till en byråkratiskt-tayloristiskt organiserad verksamhet med dess snäva, främst attitydmässiga och praktiskt-manuella kompetenskrav, finner man i studier av integrerade produktionssystem att en effektiv produktion ställer ökade krav på teoretiska kunskaper och intellektuella färdigheter (t ex ökad förmåga att självständigt upptäcka, identifiera och åtgärda problem), men även ökade krav på sociala färdigheter (t ex förmåga till lagarbete). I ett integrerat produktionssystem ställs dessutom krav på en utvecklingsinriktad kompetens, dvs en förmåga att i ökad utsträckning medverka i planering, analys, uppföljning och utveckling av verksamheten.

S

AMMANTAGET ger utvecklingen i arbetslivet fog för att tala om nödvändigheten av att upphäva och överskrida den traditionella motsättningen mellan specifika yrkeskunskaper, allmänna kunskaper och personlighetsutveckling. Istället tycks utvecklingen samtidigt kräva en ökad förmåga till planering, problemlösning och beslutsfattande baserat på analytiskt-logiskt tänkande och teoretiska kunskaper om de problem som skall lösas, ökade krav på praktiska kunskaper och färdigheter, men även krav på sociala, attitydmässiga och personlighetsrelaterade kompetenser. Samt »mjuka« kvalifikationer som bl a kreativitet, förmåga att lära nytt, helhetssyn och omsorg om helheten, kvalitetsmedvetande, självförtroende, kommunikations- och samarbetsförmåga - en ideologisk samsyn mellan utbildningspolitiska deklarationer, modern ledningsfilosofi och idealen inom nordisk folkbildningstradition.

3-4/2016 GROW magazine /

45

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

?

G N I N V I G M O HANDLINGSUTRYMME?

UPPSTÄLLDA MÅL? UPPGIFT?

A: TEM NGT Å L S LIV ANDE LÄR

VARDAGSLÄRANDE:

S

OM LÄRANDE definierats och diskuterats här är det intimt sammankopplat med individens handlingsutrymme och med möjligheterna att påverka omgivningen genom eget handlande i syfte att lösa vissa uppgifter eller att uppnå vissa mål.

S

UBJEKTIVT OCH OBJEKTIVT UTRYMME för att i praktiskt handlande pröva olika handlingsalternativ är av stor betydelse för att underlätta ett kvalificerat lärande. Individen utformar då utifrån sin kunskap och sin tolkning av mål och uppgifter en handlingsplan. Man handlar (eller låter bli att handla) i enlighet med planen samt observerar, tolkar och reflekterar över sitt handlande i ljuset av handlingarnas konsekvenser för uppgiften, vare sig denna är given eller självvald.

46 �

GROW magazine 3-4/2016

D

RATIONALITET vs RUTIN

ESSA OLIKA STEG formar en handlings- och lärandecykel som ligger bakom några av de mer välkända försöken att förstå erfarenhetsbaserat lärande. Vart och ett av stegen i denna handlingscykel pekar på viktiga förutsättningar för att underlätta lärande.

• UPPGIFTEN

FÖR DET FÖRSTA ställs krav på de uppgifter som vi ställs inför.

Har uppgiften en tillräcklig grad av komplexitet? Medger uppgiften tillräcklig frihet för individen att tolka uppgiften och att välja metod för att lösa den? Möjligheterna för lärande ökar också om uppgiften har ett innehåll som är brett och varierat.

§

EGNA FÖRUTSÄTTNINGAR?

INTU

ITION

?

RUTIN & VANA? • EGNA FÖRUTSÄTTNINGAR

FÖR DET ANDRA ställs krav på individens egna förutsättningar.

Har individen tillräckliga kunskaper för att tolka uppgiften och utveckla alternativa handlingsplaner (problemlösningar)? Är kunskaperna tillräckliga för att tolka, analysera och reflektera över konsekvenserna av de handlingsalternativ som prövas i praktiken?

• KONKRET HANDLING

YTTERLIGARE en viktig förutsättning för lärande hänger samman med om individens har möjlighet att omsätta sina kunskaper och handlingsplaner i konkret handling.

D

ENNA SYN på mänskligt handlande och lärande motsägs emellertid i hög grad av empiriskt baserade studier av mänskligt handlande. Bilden som framträder är istället den att mänskligt handlande i tämligen hög grad baseras på rutin, är starkt beroende av omgivningen och grundas på intuition.

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRNADE

— PERSPEKTIV

V

ÅRA HANDLINGAR tycks alltså endast undantagsvis utformas på grundval av på förhand uppställda mål och faktisk kunskap om olika handlingsalternativ och deras konsekvenser.

Intentioner och planer spelar många gånger en viktigare roll för att i efterhand och vid behov. t ex när problem uppstår, rättfärdiga vad man gjort än för att vägleda handlandet i situationen här-och-nu. Särskilt i komplexa situationer finner man ofta exempel på ett intuitivt snarare än ett analytiskt handlande.

V

ÅRT SÄTT ATT HANDLA i många situationer utmärks således av en hög grad av rutinmässighet.

Detta är en klassisk och i detta sammanhang central observation. När väl individer, grupper eller organisationer utvecklat ett sätt att uppfatta, hantera och tala om vissa problem eller situationer tenderar dessa tanke- och handlingsmönster att stabiliseras i form av rutiner och vanemönster. Dessa kan efter en längre tid komma att institutionaliseras. De etableras då i fastare former och blir »byggstenar« för de sociala strukturer som utvecklas i en organisation.

RUTINISERINGENS LOGIK OCH NÖDVÄNDIGHET

H

UR FORMAS OCH UPPRÄTTHÅLLS då rutiner i ett visst socialt sammanhang?

Forskning har visat hur rutiner kan utvecklas och stabiliseras tämligen snabbt i grupper och andra sociala konstellationer.

Vad som först framstår som en lösning vald av ren tillfällighet eller på prov kan snabbt permanentas och bli svår att förändra.

3-4/2016 GROW magazine /

47

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

Grupper och organisationer har också en stark tendens att imitera och ta in sådant utifrån som framstår som bra lösningar på olika problem. I många sociala situationer finner man att rutinerna upprätthålls och rättfärdigas av en slags normbaserad lämplighetslogik. Enligt denna lämplighetslogikens regler handlar man utifrån vad »jag-i-min-roll-förväntas-göra-i-den-aktuella-situationen«, snarare än utifrån överväganden om vilket handlingsalternativ som har de bästa konsekvenserna.

Rutiner utvecklas och förankras i ett komplicerat nätverk av kunskapsrelaterade, emotionella och sociala strukturer. Dessa strukturer bidrar samtidigt på ett kraftfullt sätt till att förstärka och upprätthålla de rutiner som etablerats.

förutsägbarhet och möjligheter att förstå och hantera vår sociala verklighet. Man kan se rutinisering som en form av lärande som är nödvändig för att snabbt och effektivt kunna fullgöra de återkommande uppgifter som vi dagligen ställs inför.

Rutiniseringen kan därmed sägas vara en viktig förutsättning för en effektiv produktion i olika typer av verksamheter, åtminstone så länge verksamheten bedrivs under stabila betingelser.

R

UTINISERINGEN HAR emellertid också en rad uppenbara negativa konsekvenser. Hit hör att rutiner ibland verkar fungera som en skygglapp som försvårar upptäckt och därmed hantering av förändringar. Människor tenderar att omtolka förändringar i omgivningen och därmed också ignorera eller feltolka dem.

EKANISMERNA BAKOM att Detta görs för att upprätthålla existerande rutiner etableras och upprätthålls strukturer och etablerade tanke- och handär flera. Man kan här bland annat lingsmönster. Man så att säga ser det man peka på att rutiner innebär avlastning och därmed en minskning av kostnader i tid, an- förväntar sig att se och kanske också medvesträngning, pengar, eller i risktagande, pro- tet eller omedvetet vill se. fessionellt, känslomässigt, ekonomiskt och RFARENHETEN VISAR att denna liknande. Därmed kommer man vid sidan svårighet att komma ur invanda rutiav kunskapsrelaterade och sociala mekanisner kan ha mycket allvarliga följder för mer bakom rutinisering även in på emosåväl individer som för verksamheter. Detta tionella faktorer. Rutiner kan utvecklas och gäller naturligtvis inte minst i situationer upprätthållas som ett sätt att hantera stress, där förändringar i omgivningen egentligen osäkerhet eller bristande självförtroende i kräver betydande omställningar men där relation till uppgiften. Med andra ord kan denna typ av signaler ignoreras. Detta fenorutiner bli till strategier för att förenkla och men är inte minst vanligt i verksamheter där skapa ökad egenkontroll i komplexa arbets- de invanda tanke- och handlingsmönstren situationer. De kan också bli ett försvar mot tidigare har bidragit till framgångar för indiatt ta itu med frågor eller förändringar som vider eller verksamheter. är besvärande, oroande eller hotande.

N ANNAN ALLVARLIG konsekvens RUTINER SOM SKYGGLAPPAR av rutinisering är naturligtvis att den minskar sannolikheten för ett läranOCH HINDER FÖR LÄRANDE de som innebär nytänkande och förnyelse TABLERANDET och upprätthållanför såväl individer som inom organisatiodet av rutiner är ett nödvändigt grun- ner. Förnyelse förutsätter en beredskap att delement för att skapa stabilitet, ifrågasätta och omtolka uppgifter, mål och omvärldens villkor. Det förutsätter också

M

E

E 48 �

GROW magazine 3-4/2016

E

§ ledaren -

utrymme för experimenterande, risktagande och en tolerans för variationer i åsikter och handlingsmönster. En alltför stark rutinisering är en spärr mot en sådan mer radikal förnyelse, främst genom bristen på utrymme för variation i tanke och handling.

VARDAGSLÄRANDE - EN PENDLING MELLAN RUTIN / REFLEKTION – AVLÄRNING / NYLÄRANDE

I

DEN MÅN MAN KAN TALA OM en ideal lärandesituation så torde detta innebära att man uppnår en balans och en pendelrörelse mellan ett rutinbaserat och ett reflekterat handlande.

Hur uppnår man detta?

Till lärandets paradoxer hör dubbelheten och pendlingen mellan kraven på rutiner och stabilitet i det som ska läras och kraven på avlärning, det vill säga på att vänja sig av med de tanke- och handlingsmönster som etablerats tidigare. Den praktiska utmaningen blir i detta perspektiv att samtidigt skapa förutsättningar för avlärande och för nylärande.

Hur kan vi då underlätta avlärande och brytande (bytande) av rutiner? Processen tycks förutsätta att vi ställs inför krav på eller anledningar till förändring i form av någon ny, närmast »krisartad« problemsituation.

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

typ av förändringar utgör kanske nödvändiga, men dock knappast tillräckliga förutsättningar för avlärande av etablerade rutiner. Både alltför små och alltför stora förändringar tenderar av olika skäl att leda till undvikande. Det är till exempel ett välkänt fenomen att vi i kriser eller i situationer som man upplever som hotfulla tenderar att falla tillbaka på invanda rutiner. Vi kanske till och med kraftfullare än någonsin utnyttjar och hävdar värdet av etablerade rutiner och strategier för att hantera problem. Enligt principen; »mer av samma sak«. Misslyckanden kan också tillskrivas andra orsaker än det egna handlandet.

Uppenbarligen krävs därför något mer än yttre förändringar för att skapa förutsättningar för den eftersträvade balansen mellan anpassning och utveckling eller mellan rutin och reflektion.

VAD ÄR DÅ DETTA »NÅGOT« SOM DESSUTOM KRÄVS?

E

N VIKTIG FAKTOR i sammanhanget är att förändringen bör leda till att individen, gruppen eller organisationen också subjektivt omdefinierar situationen på ett sätt som gör nödvändigheten av ett avlärande tydlig. Man måste dessutom omsätta denna insikt i praktisk handling.

Därmed är vi inne på individrelaterade faktorer och särskilt de faktorer som gäller AN KAN UTIFRÅN tidigare forsk- individens motivation och beredskap för ning peka på en rad sådana möjliga förändring av egna tanke- och handlingsbrytpunkter som att man som indi- mönster. Här kan olika typer av utbildning, vid, grupp eller organisation ställs inför en lämpligt upplagd och genomförd, ha en situation som man inte tidigare mött. Eller avgörande betydelse för att bidra till att att det rutiniserade handlingsmönstret leder utmana och bryta individers eller gruppers till ett misslyckande i något för individen, arbetssätt, kunskaper, föreställningar och gruppen eller organisationen viktigt avseen- normsystem. Viktiga faktorer som betonats de, till exempel att nå de mål man ställt upp. inte minst inom vuxenpedagogisk forskning En annan brytpunkt kan vara att vi möts av är också individens syn på värdet av lärankrav på förändringar vad gäller till exempel de och individuell utveckling och av självde arbetsuppgifter, den yrkesroll eller den förtroende i betydelsen tilltro till sin egen arbetsorganisation vi ingår i. Denna senare förmåga att lära. 3-4/2016 GROW magazine / 49

M

PERSPEKTIV— § ledaren - TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

Lars-Eric Uneståhl

President SIU - Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan 50 �

Lars-Eric Uneståhl - www.slh.nu - www.siu.nu GROW magazine 3-4/2016

Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

3L - LIVSLÅNGT LÄRANDE

§ ledaren -

N E R A D LE

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

T LIV EMA: SL LÄR ÅNGT AND E

» EXCELLENS-MODELLEN är ett motiverande mål för ett dagligt och LIVSLÅNGT LÄRANDE som ger en ständig och hållbar förbättring av livslust och livsglädje!« När LARS-ERIC UNESTÅHL startade Skandinaviska Ledarhögskolan och dess internationella del, Scandinavian International University 1990, gjorde han det med utgångspunkt i LIVSLÅNGT LÄRANDE - 3 L. Utbildningarna skulle vara tätt sammankopplade till livet, till de färdigheter och den kompetens man behöver för att möta olika livssituationer.

LARS-ERIC UNESTÅHL, pionjär inom mental träning i Sverige, fil dr i psykologi och leg psykolog, forskare med bred internationell erfarenhet, författare till ett stort antal böcker och utbildningsmaterial och mycket, mycket mer, delar här med sig av sina erfarenheter och hur han arbetat med 3L - det LIVSLÅNGA LÄRANDET! Text: Lars-Eric Uneståhl 3-4/2016 GROW magazine /

51

PERSPEKTIV — § ledaren - TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

3L

A: TEM GT LÅN LIVS NDE LÄR A

TRE »L« SOM I LIVSLÅNGT LÄRANDE

S

»STÖRRE

DELEN AV DET LÄRANDE vi har kvar vid livets slut har kommit genom de lärandeformer där »LIVET« blir den främsta läroboken.«

52 �

GROW magazine 3-4/2016

EDAN OECD INTRODUCERADE begreppet »Livslångt Lärande« på 1960-talet har mycket skrivits och sagts om 3L både från teoretiska och praktiska utgångspunkter. Sverige har här varit ett föregångsland och intresset både från forskar- och regeringshåll har varit stort.

Jag tänker dock varken analysera begreppet eller kommentera det som skrivits utan vill istället ge exempel på hur jag arbetat med 3L som en del av ett helhetsgrepp på lärandet och speciellt det icke formella och det informella lärandet.

F

ORMELLT LÄRANDE sker i det formella utbildningssystemet, medan det icke-formella lärandet sker utanför detta system men ändå i en organiserad form. Det informella lärandet är ett självstyrt lärande som sker på egen hand. Till denna vanliga uppdelning av 3L skulle jag vilja lägga till ett målstyrt men icke medvetet lärande.

Många människor likställer lärande med det »formella lärandet«, det vill säga de år man gick i skolan eller de dagar man tillbringar på kurs varje år.

Större delen av det lärande som vi har kvar vid livets slut har dock kommit genom de andra lärandeformerna, där »Livet« blir den främsta läroboken.

§ ledaren -

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

» SKOLFRAMGÅNG brukar mätas i »KUNSKAP«, eller snarare »REDOVISAT VETANDE«, och LIVSFRAMGÅNG genom »LIVSKOMPETENS«, det vill säga hur man klarar de livssituationer man möter.« HUR BLIR MAN DÅ KOMPETENT?

SKOLFRAMGÅNG vs LIVSFRAMGÅNG

J

AG HADE JUST börjat som lärare vid Uppsala universitet i slutet av 60-talet när en amerikansk pedagogikprofessor på ett seminarium chockade oss lärare med att påstå att det inte fanns någon tydlig positiv relation mellan skolframgång och livsframgång. Det blev starten på ett intresse jag haft att granska de få undersökningar som gjorts och som samfällt pekar på ett svagt samband mellan dessa två områden.

S

KOLFRAMGÅNG BRUKAR mätas genom »Kunskap« (eller snarare »Redovisat Vetande«) och Livsframgång genom »Livskompetens«, det vill säga hur man klarar de livssituationer man möter.

Tyvärr har kunskap ofta blandats ihop med kompetens, vilket varit mycket olyckligt. Det finns många kunniga människor med låg kompetens och tvärtom. Flera av de rikaste personerna i världen har en bristfällig skolgång, Einstein var långt ifrån ett skolgeni och när jag var 12 år skrev jag till Churchill för att gratulera honom till Nobelpriset trots hans dåliga skolbetyg. (Jag fick faktiskt ett handskrivet svarsbrev tillbaka).

Många kurser kallas för kompetenshöjande trots att de »bara« arbetar med kunskapsutveckling.

» TYVÄRR HAR KUNSKAP ofta blandats ihop med KOMPETENS, vilket varit mycket olyckligt.«

1

PÖTT-PRINCIPEN Ett sätt är en 2-stegsmodell där Information först förs över till Kunskap. Även i den första delen av lärandet (från Information till Kunskap) spelar den mentala träningen en viktig roll genom att utveckla det »ideala inlärningstillståndet«. I en 10- poängskurs med titeln »Att lära att lära« som vi gjorde för 20 år sedan så ingick att skapa förutsättningarna för ett optimalt lärande (attityd, målbilder, fokusering, etc.)

Steg nummer två är att transformera Kunskapen till Kompetens genom det jag kallar »PÖTT-principen« Praktik, Övning, Tillämpning och Träning.

2

MODELLERING Jag har också använt ett annat sätt där Kunskap inte finns med överhuvudtaget utan där man går direkt från Information till Kompetens. Detta gäller till exempel idrotten, där man till exempel genom modellering kan bygga upp kompetens utan att ha kunskap om de delar som ingår i prestationen. Jag har genom åren gjort flera experiment (basket, golf, med mera) där man i det mentala rummet (självhypnos) visualiserar den önskvärda prestationen.

I golfexperimentet modellerade man en av de bästa i världen, det vill säga utan analys upplevde man att det var man själv som var på videon. Den mentala träningsgruppen lyckades lika bra som de som lärde sig på det »vanliga« sättet (instruktioner) och det bästa resultatet av de 40 som deltog fick en medelålders kvinna, som första gången hon tog i en klubba lyckades bättre än de som gått hos en golftränare under samma tid (3 månader).

3-4/2016 GROW magazine /

53

PERSPEKTIV — § ledaren - TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

» DEN "OMEDVETNA INLÄRNINGEN" har blivit en av de viktigaste delarna av den mentala träningens lärsystem.« OMEDVETEN INLÄRNING

I

E

MÅLPROGRAMMERING

ARBETSGIVARE: »VI TITTAR INTE LÄNGRE PÅ BETYGEN«

BASKETEXPERIMENTET med GIH-elever förbättrades den mentala träningsgruppen lika mycket som den grupp som tränade fysiskt varje dag (träning av 30 straffskott varje dag). Detta ledde till att jag ställde frågan: Varför lär jag mig att träffa korgen mer och mer trots att jag i början missat 9 av 10? (Varför blir jag inte expert på att missa om det är det jag tränar på?)

Svaret var enkelt: 1. Jag har ett mål.

2. Jag får feedback.

3. Jag får en bra känsla när bollen går i.

Men frågar man någon efter en träff och en miss vad man gjorde annorlunda i det kastet man träffade så vet man inte det. »Jag gjorde på samma sätt. Det var bara att jag ”råkade” träffa/missa.« Så trots att man inte vet vad man gjorde annorlunda så lärs det in som leder fram till målet.

D

ENNA »OMEDVETNA INLÄRNING« har blivit en av de viktigaste delarna av den mentala träningens lärsystem.

Genom att förvandla tydliga och attraktiva mål till målbilder, som programmeras in (i det mentala rummet) så skapas ett program som styr automatiken i livet (denna omfattar den största delen av livet) mot det programmerade målet. Alla bilister har till exempel upplevt att man kan komma till jobbet även om man tänker på annat under bilkörningen. Bilen körs av min »autopilot«. Byter man jobb så för automatiken mig till det gamla jobbet om jag inte tänker på vart jag ska.

Detta fortsätter så länge det gamla programmet inte ersatts med ett nytt.

54 �

GROW magazine 3-4/2016

TT STORT PROBLEM i detta är att människor lättare skapar program av det man inte vill ska hända, till exempel det man är rädd för. Jag har visat att vi lättare fångas av negativa än positiva tankebilder. Detta tycks bero på: a. En gammal överlevnadsprincip. b. Vi fångas av den tankebild som innehåller den starkaste emotionella komponenten, där negativa känslor (rädsla) ofta är starkare än de positiva. c. Vi fångas av den tydligaste tankebilden - och tyvärr lever vi i ett samhälle där det icke önskvärda har gjorts tydligare än den önskvärda (jämför med problemfixering i massmedia).

Så en hel del i mental träning går ut på att hjälpa människor att avprogrammera sig från negativa framtidsbilder.

D

ET LÅGA SAMBANDET mellan Skol- och Livskompetens har medfört att många arbetsgivare tittar mer på sådana faktorer som Social och Emotionell kompetens, Ansvarstagande, Samarbetsförmåga, etc., än på betygen.

Trots vikten av att bli »kompetent« har det inte funnits någon utbildning eller träning i »Livskompetens« eller Arbetskompetens (Anställningsbarhet) och det var en huvudanledning till att jag 1990 tog tjänstledigt från Örebro Universitet och grundade SLH (Skandinaviska Ledarhögskolan) och SIU (Scandinavian International University) som non-profit organizations med visionen »Utbildning och Träning för en bättre värld«.

§ ledaren -

I LÄRA

OM FÖR

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

LÄROPYRAMIDEN I livet att lära OM livet att lära FÖR livet att lära FRÅN livet att lära UNDER livet att lära

LIVET

FRÅN UNDER » ... EN LÄROPYRAMID med syfte att föra ihop lärandet med livet där det livslånga lärandet spelar en viktig roll.«

— PERSPEKTIV

LIVSLÅNGT LÄRANDE

D

EN SISTA AV DE FEM PRINCIPERNA - ATT LÄRA UNDER LIVET - rör det livslånga lärandet, där det formella lärandet (kurser, etc.) blir starten på ett icke formellt, informellt, icke medvetet och livslångt lärande.

LÄROPYRAMIDEN Redan under det formella lärandet utgör AG BESLÖT ATT ALLA utbildningar reflektioner en viktig del, samtidigt som man skulle utgå från en läropyramid med funderar över hur lärandet ska översättas syfte att föra ihop lärandet med livet och transformeras till - och appliceras i – och där det livslånga lärandet skulle spela vardagliga livssituationer. Efter avslutningen en viktig roll. av det formella lärandet (skolgång, kurser, ATT LÄRA I LIVET- »Tillståndsbunden inetc) gör man det till en livslång vana att varlärning« - innebär att lärandet kopplas ihop je kväll ställa frågor typ: både med lärsituationen och med »lärtill• Vad är det jag har lärt mig idag? Vilka ståndet«. Lärandet bör därför helst ske i den insikter har jag fått? vanliga livsmiljön där man omedelbart kan • Vem har jag lärt mig mest av idag? Vad applicera principerna i arbetet, familjen, etc. har jag lärt av den personen?

ATT LÄRA OM och FRÅN LIVET innebär att • Vad är det som hänt idag som gjort mig använda livet självt som den kanske viktigasstarkare som människa? te läroboken.

Den sista frågan kan då kopplas ihop med ATT LÄRA FÖR LIVET bygger på »Zeigarden»mentala tuffhetsträningen« som bygnik«-principen, det vill säga att lärandet ger på att med rätt attityd till problem och minskar eller försvinner när man nått målet svårigheter så kommer dessa att bli mer för sitt lärande. Det gäller därför att LÄRA kopplade till ett större växande än när livet för LIVET och ej bara för skolan. blir »för enkelt«.

J

3-4/2016 GROW magazine /

55

PERSPEKTIV — § ledaren - TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

UTVECKLING, UPPREPNING OCH AVVECKLING

B

EGREPPEN LÄRANDE OCH UTVECKLING hänger ju nära samman och utgör tyvärr för många människor en omvänd U-form, där livet börjar med en rivstart under de första 20 åren i form av det myckna formella lärandet och den starka fysiska och mentala utvecklingen. Barn och ungdomspsykologi kallades också förr för »Utvecklingspsykologi«.

I nästa period (»arbetsför ålder«) inträffar precis som på företagssidan en »förvaltningsperiod« där upprepningen tar över från utvecklingen (ekorrhjulet) och där automatiseringen blir alltmer omfattande. På frågor som: »Hur många hade en ny tanke igår?« eller »Hur många gjorde något igår ni aldrig gjort tidigare i livet?« svarar 1-2 av en publik på ett par hundra människor jakande.

Den tredje perioden »Pensioneringen« utmärktes av en nedgång både fysiskt, psykiskt och läromässigt.

FRÅN »DECLINETEORIN« TILL STÄNDIG OCH LIVSLÅNG UTVECKLING (LÄRANDE)

D

EN SVENSKE FORSKAREN PETER ERIKSSON visade i början av 2000-talet att den omvända U-forms modellen eller declineteorin skulle kunna vändas till en livslång utveckling.

Han visade att hjärnan tvärt emot vad man trott tidigare fortsätter att skapa nya nervceller livet igenom men att om dessa inte används så dör de (»Use it or lose it«).

Vi påbörjade därför ett samarbetsprojekt, kallad Seniorprojektet, där han visade möjligheterna till en livslång utveckling och jag tog upp vikten av att fortsätta att utmana hjärnan livet igenom istället för att pensioneringen för många medför förändringar i form av identitetsförlust (Vem är jag nu när jag inte har en profession?), en sänkning av »missionskänslan« (Vem frågar efter mina 56 �

GROW magazine 3-4/2016

resurser nu?), ett minskat nätverk (arbetskamrater försvinner) och överhuvud ett minskat utnyttjande av de nya nervcellerna.

LIVSLÅNGT LÄRANDE MOT VAD?

F

ÖR ATT SKAPA MOTIVATION för 3L bör man ha en energigivande vision som visar riktningen och/eller ett mål som både är tydligt och attraktivt. Ett sådant begrepp är »Excellens« som både kan fungera som Vision och Vägvisare men också som ett Mål. Som exempel definierar jag »Muskulär Excellens« som »Optimal spänning i antagonister och avslappning i antagonister«.

N

ÄR JAG STARTADE det internationella förbundet för Mental Träning 1989 kom det att heta International Society for Mental Training and Excellence och världskongresserna vart 4:e år hade samma namn. Från kongressen i Beijing 2008 ändrade jag namnet till World Congress of Excellence (in Sport and Life) för att också få med andra vägar till Excellens, som till exempel Coaching, Mindfulness, etc.

Nästa världskongress är förresten i Sverige 2019 (se www.wcecongress.com).

S

AMHÄLLET STYRS TYVÄRR av en K-modell (Kliniska, Kritiska, Klander och Klago-modellen) där förändringar och åtgärder baseras på problem och kriser och styrs av missnöje. Coaching, Mental Träning vill i likhet med Livslångt lärande ersätta denna vanliga »problemfixeringsmodell« med en utvecklingsbaserad lösningsmodell som har Excellens som mål.

Skillnaden mellan K- och E-modellen kan åskådliggöras till exempel begreppet hälsa.

K-modellen definierar hälsa som »Frånvaro av sjukdom« vilket gör att de flesta inte gör något åt sin hälsa förrän man får något hälsoproblem. Målet för åtgärden blir då att komma tillbaka till 0-läget, det vill säga den situation man hade innan man fick problemet (rehabilitering).

§ ledaren -

Excellens-modellen använder WHO:s definition: »Hälsa är ett optimalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande«, vilket innebär att alla kan arbeta med en ständig hälsoutveckling även om man inte har hälsoproblem.

Excellens-modellen har på så sätt blivit ett motiverande mål för ett dagligt och livslångt lärande för att få en ständig och hållbar förbättring av livslust och livsglädje. Detta sker i kombination med en mindfulnessrelaterad uppskattning och njutning av denna livskvalitetshöjande process (att leva i nuet).

MÖJLIGHETERNA TILL ETT LIVSLÅNGT VÄXANDE OCH LÄRANDE

finns alltså men det förutsätter:

1 2

Att vi FORTSÄTTER OCH UTMANAR VÅR HJÄRNA livet igenom.

Att vi UNDERLÄTTAR DET FORMELLA LÄRANDET genom distansundervisning och internet, så att alla får samma möjlighet var man än bor och hur man än har det.

3 4 5 6 7

Att vi ständigt utvecklar vår livskompetens genom ATT LIVET FÅR BLI LÄROBOKEN. Att vi BEHÅLLER VÅR NYFIKENHET livet igenom.

Att vi har en LIVSVISION SOM STIMULERAR UTVECKLING och ger energi och meningsfullhet.

Att vi sätter upp TYDLIGA OCH ATTRAKTIVA UTVECKLINGSMÅL. Att vi LÄR OSS ATT NJUTA AV DEN PROCESS SOM ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE UTGÖR.

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

Skandinaviska Ledarhögskolan, www.slh.nu, och Scandinavian International University, www.siu.

nu, leds av Elene och Lars-Eric Uneståhl. Verksamheten är fokuserad på utbildningar/träning inom områdena Mental Träning och Coaching.

Utbildningarna i Mental Träning, där grundkursen heter PUMT (Personlig kompetensutveckling genom Mental Träning), är helt uppbyggt kring läropyramiden.

Man får hem allt material (lektioner, böcker, träningsprogram), man startar när man vill, läser och tränar i sin egen takt och kan på så sätt integrera och tillämpa det man läser i familjen, jobbet, etc.

I Coachingen är också en viktig del tillämpningen på klienter och även utbildningsdagarna innehåller mycket övningar och praktik. Även ett inslag av mental träning finns med, detta eftersom Coaching och Mental Träning utgör en ideal kombination.

Elene och Lars-Eric är de svenska tränarna för den, jämte ICF, största coachorganisationen i världen, ICC. Utbildningen har fått flera utmärkelser, bland annat European Quality Reward genom EMCC (European Mentor and Coaching Council). / Lars-Eric Uneståhl

3-4/2016 GROW magazine /

57

Foto: tillhör Alva Uddenberg

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

Alva Uddenberg - skrivdiktaochberatta.blogspot.se - sundbybergsfolkhogskola.se.

LIVSLÅNGT LÄRANDE - i en kreativ process Alva Uddenberg

Kulturvetare - Pedagog - Skrivarlärare

Sundbybergs folkhögskola

58 �

GROW magazine 3-4/2016

§

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

TEM

A: LIVS LÅ LÄR A NGT NDE

»O

RDEN formar en värld, för varje nytt ord får tillvaron fler nyanser.

MÄNNISKOR skapar ord, för varje ny människa skapas nya ord och nya världar.

MÄNNISKOR skapar, varandra. Det är i mötet mellan människa och människa det sker.

DET ÄR MELLAN DIG OCH MIG. I ständig rörelse, i ständig förändring.«

LÄRANDE och LIVSLÅNGT LÄRANDE i en kreativ process?

En kreativ process där man arbetar med att uttrycka sig själv och tillsammans med andra med språkliga och konstnärliga verktyg som berättande, bild, dans, rörelse, poesi, drama, musik?

Blir du nyfiken? ALVA UDDENBERG, skrivarlärare och snart klar uttryckande konstteraput inom Expressive Arts, arbetar just med detta ...

Text: Alva Uddenberg

3-4/2016 GROW magazine /

59

PERSPEKTIV — § TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE •• • • • • • • • •

ORDEN FORMAR EN VÄRLD , för varje nytt ord får tillvaron fler nyanser.

MÄNNISKOR skapar ord, för varje ny människa skapas nya ord och nya världar.

MÄNNISKOR skapar, varandra. Det är i mötet mellan människa och människa det sker.

DET ÄR MELLAN DIG OCH MIG. I ständig rörelse, i ständig förändring •• • • • • • • • •

I

20 ÅR HAR JAG arbetat på folkhögskola som lärare, i ett livslångt lärande och med folkbildning.

Vad är då detta; livslångt lärande och folkbildning?

Hur skapas det?

I mitt arbete har intuition, improvisation och dialog blivit nyckelbegrepp. Lärandet sker i en kreativ process. Så vad är då det?

M

IN NYFIKENHET på den kreativa processen ledde till att jag för fyra år sedan började studera uttryckande konstterapi. Under flera år hade jag följt människor i deras skrivande, genom handledning och undervisning på folkhögskola. Jag erfor att studierna hade en terapeutisk effekt, utan att vara terapi.

Så vad var det som hände i den kreativa processen, i lärprocessen, och i skapandet av en text?

J

AG SKA GÖRA ETT FÖRSÖK här, att åtminstone reflektera kring det - den kreativa processen. Jag vill sätta in det både i mina erfarenheter av att arbeta med folkbildning och livslångt lärande, och i mitt praktiserande på utbildningen till uttryckande konstterapeut.

Låt mig berätta om min senaste arbetsvecka, detta för att visa vad mitt arbete innebär och med utgångspunkt i det sedan reflektera kring vissa delar och fenomen i den kreativa processen som kan uppstå i arbetet.

Under den gångna veckan har jag tillsammans med flera andra lärare arbetat med en temavecka; Childhood Memories. Min uppgift var att hålla en workshop i kreativt skrivande. Jag mötte tre grupper.

Människorna, som jag mötte, hade sina rötter i hela världen; Asien, Afrika, Europa och Latinamerika.

Vi »besökte« för deltagarna betydelsefulla platser över hela världen, återvände till barndomens landskap och satte ord på minnen av dofter, smaker, syner, ljud, människor, aktiviteter och mycket mer. Genom olika muntliga och skriftliga övningar återvände vi tillsammans till barndomen och delade med oss till varandra.

60 �

GROW magazine 3-4/2016

F

ÖR ATT SKAPA denna kreativa process, som i fredags ledde fram till presentationer av nyskrivna dikter, sånger, dramatiseringar och allt med rötter i barndom, arbetade vi utifrån folkbildningens grund - värdet av den personliga erfarenheten både som tanke och känsla.

Dialogen, som var och en gjorde med sina egna minnen och som gjordes mellan deltagarna i gruppen och mellan gruppen och läraren, är också grunden för pedagogiken inom folkhögskolan. Begreppet livslångt lärande går också att spegla via denna erfarenhet. Deltagarna var från olika delar av världen, och de var i olika åldrar. Flera av dem hade erfarenheten av att tvingas fly sitt hem på grund av krig.

Det lärande som uppstår i gruppen under workshopen rör sig på en språklig nivå, att erövra ytterligare möjligheter att berätta sin historia med ett nytt språk, det rör sig på en mellanmänsklig nivå; att möta varandra och skapa tillsammans. Den kreativa processen blir möjlig innanför ramar som handlar om tid, utrymme, vägledning och lyssnande. Det som uppstod var ett lärande om hur det är att vara barn i olika delar av världen, genom att gå i dialog med sina egna minnen och dela dem och sen lyssna till andras minnen. Det som också uppstod var igenkänning och empati med starka känslor såväl glädje som sorg.

I

ARBETET PÅ FOLKHÖGSKOLA, i lärandet som uppstår mellan människor när livserfarenheter får vara utgångspunkten för lärandet uppstår möte, och då skapas nytt kunnande om människan och människans värld. Dialogen som är basen för pedagogiken ger utrymme för enskilda deltagare och gruppen att forma innehållet, det vill säga vad lärandet ska fokusera på. Den mellanmänskliga processen ger också utrymme för kreativitet och som lärare har jag övat och övar på min förmåga till lyhördhet och improvisation - tillsammans har vi en riktning, men hur vägen ser ut och vad som händer på den uppstår i mötet mellan deltagarna, gruppen och läraren. Ett rum för lärande.

I den uttryckande konstterapin blir den kreativa processen utgångspunkten för att utforska sig själv och sina erfarenheter, de olika konstuttrycken blir vägar in i det som är angeläget för klienten att förstå och bearbeta.

Oavsett om människan är i att skapa ett konstnärligt uttryck, kunskap eller sitt liv så sker detta i en kreativ process som tar sin början vid en punkt och som har ett slut vid en annan punkt och däremellan är det som DET händer, så som en gång Karin Boye uttryckte det i sin dikt I rörelse »Nog finns det mål och mening i vår färd/men det är vägen, som är mödan värd«.

§

TEMA: LIVSLÅNGT LÄRANDE

— PERSPEKTIV

Rum för Lärande - i en KREATIV PROCESS SPRÅKLIG NIVÅ

MELLANMÄNSKLIG NIVÅ

- MÖTE MELLAN MÄNNISKOR - SIG SJÄLV - ATT SKAPA TILLSAMMANS

DOFTER MÄNNISKOR AK TIVITETER LJUD SYNINTRYCK HÄNDEL R SER E SMAK

LV

TILL SIG SJÄ

UPPLEVELSER - TANKAR - KÄNSLOR -

PÅ ANDRA

LYHÖRDHET - ATT LYSSNA -

PERSONLIGA ERFARENHETER

DIALOG

Infographic: GROW magazine utifrån Alva Uddenbergs text

- ATT UTTRYCKA SIG VERBALT - ATT UTTRYCKA SIG ESTETISKT

LIVSLÅNGT LÄRANDE

LIVSERFARENHETER En modell där individens livserfarenheter ligger till grund för ett livslångt lärande sett som en kreativ process.

Lärandet sker genom möten där ny kunskap utvecklas om människan och människans värld genom språkliga, verbala och estetiska, uttryck. Hämtad från folkbildningspedagogiken i kombination med arbetssättet inom uttryckande konstterapi.

•• • • • • • • • •

ALVA UDDENBERG är skrivarlärare och blivande

uttryckande konstterapeut. Sedan 1995 har hon varit lärare på folkhögskola, nu är hon det på Skrivarlinjen, Sundbybergs folkhögskola, en ettårig utbildning i skönlitterärt skrivande där hon arbetar med kreativa processer; deltagarna skriver och utvecklar skönlitterära texter under läsåret. Just nu är hon i slutfasen av utbildningen till uttryckande konstterapeut där även den kreativa processen är av central betydelse.

2007 publicerade Alva diktsamlingen »Jag önskar rymden fanns i oss alla«.

Läs mer om Alva och om Skrivarlinjen, Sundbybergs folkhögskola här: skrivdiktaochberatta.blogspot.se och sundbybergsfolkhogskola.se.

UTTRYCKANDE KONSTTERAPI - EXPRESSIVE ARTS:

Uttryckande konstterapi vilar på psykodynamisk, existentiell och relationell grund. I den uttryckande konstterapin utforskar individen sig själv och sin livsväg med hjälp av de konstnärliga uttrycken bild, dans, rörelse, poesi, drama, musik och berättande. Fokus ligger på den kreativa processen mer än den konstnärliga produkten.

Varje session tar sin utgångspunkt i samtalet och vad som är aktuellt att arbeta med, de olika konstnärliga uttrycken blir sedan ett sätt att fördjupa och närma sig det mest angelägna.

Läs mer här: www.expressivearts.se

3-4/2016 GROW magazine /

61

KARRIÄR — §—JOBBIGA PERSPEKTIV § TEMA:SITUATIONER LIVSLÅNGT LÄRANDE

Ode till Berget

• •• • • • • • • • • •

Du tränger fram ur marken som om din hud skalats av blottar din gråa yta fårad av flytande is för länge sedan.

av

ALVA UDDENBERG Biskops-Arnö den 11 augusti 2013

Mina fingrar söker dina håligheter när handen tar stöd för att kunna häva min kropp upp för din kant.

När nästippen når över kanten känner jag din mustiga doft blandas med solens värme och ögonen stirrar rakt in i det gråa.

Vinden tar tag i mitt hår men du står modigt kvar orubblig, evig och uråldrig.

Jag läser din karta; den gröna lavan är öar, den gråa de stora haven och den mörkbruna är urbergen placerade som stabila centrum på ditt jordklot.

Bortanför dig finns rymden av grässtrån och andra planeter med stam och rötter fast förankrad i din galax.

Med mina händer mot dig blir kartan en bönematta att vila på medan fåglar och syrsor spelar sitt stycke.

Din fasthet ger trygghet, en myra hittar snabbt när den springer över ditt hav.

Vinden flyttar dig inte, åskan slår inte sönder dig.

Du är evig och lämnar märken i mina knän när jag ramlar mitt blod förenas inte med dig men spår av din karta blir smuts i såret.

Mellan dig och träden leker vinden, du tar emot färgsprakande löv, ömt lagrar du dem till dess att en kraftigare storm för dem bort.

Så kommer snön och du får ditt täcke.

Med örat intill dig hör jag minnen av hästhovar som slår mot stenen ryttaren med sin häst stannar upp, ser ut över landskapet.

Din tystnad lugnar och en fluga stannar upp för att vila.

Kroppens tyngd mot dig ger närhet och jag minns min barndoms landskap.

62 �

GROW magazine 3-4/2016

Illustration: itzkatjas

När solen lyser på dig, bildas inga skuggor den skrovliga ytan blir värme som tränger upp.

Vi möts i vila; du låter hela min kropp andas ut mot det hårda skickar du tillbaka andetagen.

— — AVTRYCK KARRIÄR

Foto: dziuwel

JOBBIGA § GROW SITUATIONER / INSIKT

Foto: erichon

§

3-4/2016 GROW magazine /

63

PERSPEKTIV — § vd-coachen har ordet

V

D-COACHEN reflekterar över det

J

AG HÄNGDE MED – livet flöt på, jag pluggade, hade olika jobb, ja, till och med olika yrken. Jag hade olika partners, jag levde själv, ja livet flöt på jag var ung och tänkte inte särskilt mycket på vad jag ville med livet i stort.

Jag var ganska nöjd, trodde jag, tills jag en dag hängde med en kompis på ett kvällsseminarium med en amerikansk kvinna som talade om något. Jag minns inte om vad, men jag minns att jag grät för första gången på många år när vi i en liten parvis övning skulle berätta något om oss själva. Något öppnades upp och jag förstod att jag inte visste allt. Jag började delta i olika typer av kurser för personlig utveckling.

En del kallar det att vara sökare – och till en början var det nog det. Nu kallar jag det att vara i träning – att hålla mig vaken, att hålla mig öppen .

U

NDER ÅREN har jag haft förmånen att träffa många av de internationellt sett bästa lärarna, terapeuterna, coacherna och upplysta mästare. Det är en otroligt spännande resa som jag känner mig mycket tacksam över! Den kommer aldrig att ta slut. Jag har lärt mig massor – vissa saker helt avgörande för det liv jag lever nu.

Jag hade till exempel aldrig haft en så lång och committed relation som jag har idag (21 år) om jag inte hade förstått hur medberoende fungerar – spelet där inblandade parter följer varandra av rädsla snarare än att som fria individer ta eget ansvar för sitt liv, sina känslor och reaktioner. Jag är ansvarig för mitt eget tillstånd och liv, inte någon annans (förutom som förälder).

Meditation har hjälpt mig att bevittna – att observera mig själv, mina känslor och mina tankar – och bara vara med det som är. Jag behöver inte genast ta action, jag behöver inte vara slav under mina känslor. Jag kan genomföra något för att jag är åtagen det - det måste inte alltid kännas kul i 64 �

GROW magazine 3-4/2016

INAUTENTISKA stunden. Jag kan välja helt fritt. För det mesta.

Mer om det senare.

N

ÄR JAG VIA USA kom i kontakt med coachingen så valde jag för första gången mitt yrke. För första gången kände jag ett enda stort JA! Som beteendevetare hade jag funderat på om jag skulle läsa vidare till psykoterapeut eller om jag skulle skriva en avhandling (eftersom jag på den tiden arbetade på universitetet). För det senare blev jag vänligt avrådd – jag fick ju om jag verkligen ville, men jag var ju så resultatorienterad så hade jag tålamodet att skriva i åtta år? (snittiden på min institution). Tack och lov kom jag i kontakt med lite nya influenser västerifrån som passade mig mycket bättre.

P

Å DEN HÄR TIDEN var psykoterapi det mest avancerade man kunde göra. Jag gick också, två och ett halvt år, två gånger i veckan. Kände mig jättemodig – man kunde gå för att lära känna sig själv bättre, ja förstå sin historia bättre i alla fall. Snart kom jag i kontakt med andra mer alternativa lärare och i och med det började expansionen och upplevelserna. Tänk bara på coaching – en central fråga är – hur vill du leva ditt liv?

Coachen utgår från att jag både vill och kan skapa det liv jag vill ha! Det raljerar ju en del över – som om alla vill flyga till månen. Så är det ju inte.

J

AG HAR GÅTT från att vara anställd till att vara egen företagare. Det är ett enormt kliv vad gäller att ta ansvar för mitt eget liv och för min försörjning. Det är verkligen någon helt annat än att ha ett jobb och en chef som man kan vända sig till. Det är inte bekvämare eller lättare – det är mycket mer utmanande. Mitt »spel« är större nu, jag är på risk och det är jag själv som får bära konsekvenserna för hur väl jag lyckas nå ut med mina tjänster. Ändå ångrar jag mig inte en sekund.

Jag har bestämt mig för att ha tillit och ta ett steg i taget.

§

vd-coachen har ordet

»ATT

M

IN EGEN UNDERSÖKNING handlar om att urskilja min inautencitet: Vad är det jag låtsas inför andra? På vilket vis vill jag framställa mig och vad är det jag vill dölja?

För min del så vill jag (naturligtvis!) framstå som ytterst professionell trots att det är en mängd saker jag är osäker på. Jag påminner mig om att jag som master coach gör bäst i att inte veta, att vara i undersökning, i »dans« med dem jag coachar.

Jag ser mig som en människa som har ordning och reda på saker och ting. Har till och med haft kurs i det. Min blinda punkt. Mina syskon skrattar rått – de vet hur det är egentligen. Jag försvarar mig med min kreativitet. Men innerst inne vet jag att de har rätt, jag vet att jag vill mycket, att jag inte alltid prioriterar »den fetaste grodan först« (Brian Tracy – om att göra det svåraste först). Som egen företagare med alla dessa hattar så är det av största betydelse att just kunna prioritera och vara effektiv. Jag lurar framför allt mig själv när jag inte fokuserar på affärsverksamheten utan låter mig inspireras av annat.

D

ET KOSTAR ENERGI, självuttryck, glädje, relation och affärer att inte vara autentisk. Vinsterna är chimära – jag slipper ägna tid åt vissa (tråkiga) saker, jag undviker alltför stor tydlighet i rädsla av hur det ska landa, jag undviker att vara ansvarig för mina val när säger ja, fast jag egentligen vill eller borde säga nej (och tvärtom).

Det tar energi att vara inautentisk. Det intressanta är att det är inautentiskt att inte vara en ledare i sitt eget liv. Det går alltså inte att göm-

— PERSPEKTIV

MÖTA SIG SJÄLV I BÅDE MÖRKER OCH LJUS ÄR EN NÖDVÄNDIG PROCESS FÖR OSS ALLA.«

ma sig bakom att säga – jag är så'n här - och sedan åberopa något som är mindre än att vara ansvarig, autentisk, ha integritet och ett commitment till sitt eget liv.

H

ÄNGDE NI MED? Det jag ville illustrera är min mänsklighet och min egen resa. Kan du känna igen dig?

Vad vill du inte att andra ska veta? Vad vinner du och vad förlorar du på att hålla fast vid det sättet att vara? Vilket »spel« har du tagit dig an?

Vilket liv vill du leva?

A

TT MÖTA SIG SJÄLV i både mörker och ljus är en nödvändig process för oss alla.

Ledarskap börjar alltid med att leda sig själv. Mod är bara början. Kärlek, glädje, frid – vi har alla en bit att gå för att vara mer i dessa tillstånd. Buddha, Sokrates – det har alltid funnits någon som har påmint om vikten av att lära känna sig själv. Att göra misstag, att ramla, göra fel och resa sig upp igen och igen är en viktig del av läroprocessen. Vi kan alla hjälpa varandra genom att vara nyfikna, engagerade, förlåtande och generösa när vi möts.

Må så gott!

V

D-COACHEN

ANNA ERIKSSON ICF Master Certified Coach, Fil kand beteendevetare avalona.se

LÄSTIPS:

Tommy Hellsten Du är mer än du anar: om konsten att bli vän med sin själ (Libris förlag, 2016) 3-4/2016 GROW magazine /

65

KARRIÄR — § JOBBFORUM

EKONOMISTYRNING & BUDGETERING: DIN VÄG TIL Foto: dragonstock

KONTROLL SJÄLVBESTÄMM

Lena Gustafsson ICF PCC coach

Egenföretagare sedan 2002 samt verksam som företagsrådgivare.

Lena är även ordförande för ICF Sverige och i Företagarnas Branschförbund.

LENA GUSTAFSSON, PCC coach och företags-

rådgivare fortsätter här GROW magazines artikelserie om att driva eget som coach - START-UP-BASICS.

66 �

GROW magazine 3-4/2016

foto: Jakob Möller

guldkanten.com

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

JO SITU BB AT - for IONER

jobb um för d coac iskussi o her eme n llan

LL

L& MANDE I ARTIKELSERIEN om att driva eget som coach har vi i tidigare nummer tagit upp processen kring att starta ett företag, att på olika sätt jobba tillsammans och hur du ska hitta kunderna.

Nu kommer vi till det som utvecklats till ett av mina favoritområden som egenföretagare, EKONOMISTYRNING och BUDGETERING. 3-4/2016 GROW magazine /

67

KARRIÄR — § JOBBFORUM

?

EKONOMISTYRNING & BUDGETERING RES

ÅRSbudget

ULT ATbu d

BUDGET

INVESTERINGsbudget

AVSTÄM N

budget

NYCKELTAL

ING

I P A K STAR

et g d u b TAL

68 �

GROW magazine 3-4/2016

get

?

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

JAG VET att många tenderar att känna sig lite avvisande för det där jobbiga med pengar, men tro mig, det är värt att omfamna helhjärtat. Det är där du har kontrollfunktionerna och makten över din arbetsvardag.

Styr din ekonomi istället för att låta den styra dig. Det blir så mycket lättare och roligare då!

DET FINNS MÅNGA ORD som är ovana för oss som inte är ekonomer.

Vi har inte tillägnat oss fackspråket och det är lätt att känna sig okunnig då.

FÖR ATT DRIVA EN EGEN coachfirma behöver du inte hela batteriet, vi kommer här att gå igenom de grundläggande verktygen som hjälper dig få kontroll och förståelse.

Det räcker långt.

Text: Lena Gustafsson

3-4/2016 GROW magazine /

69

KARRIÄR — § JOBBFORUM

BUDGETERING Låt oss börja med ramverket.

Din budget.

INVESTERINGSBUDGET

N

ÄR DU ÄR IGÅNG med ditt företag och vill göra nya satsningar gör du en liknande uppställning för just den här idén, en INVESTERINGSBUDGET. Där sätter EN FÖRSTA BUDGET som görs i ett företag är ofta startkapitalbudgeten och du på samma sätt upp alla kostnader förknippaen första resultatbudget. de med att bygga upp den här nya tjänsten eller Att budgetera är helt enkelt att i förväg skriva vad det nu är, och så tittar du på vilka resurser ned de förväntade siffrorna för en händelse eller du har. Räcker de eller behöver du låna? en period i ditt företagande. Du kan göra det i färdiga mallar som tex Almis budgetmallar eller i Nyföretagarcentrums affärsplan som finns att ladda ned kostnadsfritt på respektive hemsida, eller du kan skriva på en servett. Formen är inte ÖR ATT SEDAN BEDÖMA om det här det viktiga, det är innehållet. För trovärdighet är en bra idé behöver du också en RESULi en låneansökan och för att få tips om vad du TATBUDGET. I resultatbudgeten skriver nog bör ha med är mallarna användbara. Vad du upp din förväntade försäljning och under de ska innehålla behöver du själv jobba fram den alla minusposterna, dvs alla de kostnader ändå. du kan se att företaget kommer att ha under samma period. Vanlig tidsperiod är årsvis.

TARTKAPITALBUDGET skrivs när en företagsstart planeras. Enkelt uttryckt kan ÖRJA MED ATT göra en så noggrann man säga att den är en uppräkning av de uppskattning som möjligt av hur mycket kostnader som finns för att komma igång med du realistiskt tror att du faktiskt kommer det här företaget och sedan en beskrivning av att kunna sälja för med det timpris du har, den varifrån de pengarna ska komma. marknadskontakt du har och det antal timmar Två kolumner med siffror, utgifter och tilldu har till ditt förfogande. För en nystartad gängliga medel (inklusive lån du kanske måste coach är förmodligen alla delar här lägre än ta för att komma igång). För att kunna starta när du varit igång ett tag. Ibland är det skönt måste tillgångarna vara lika stora eller större än att budgetera för två år, det där första när du utgifterna. Enkel hushållsekonomi. räknar med att det tar tid att få in kunder och så det andra som mer speglar hur du verkligen tänker att det ska se ut. Andra jobbar med alterMIN STARTKAPITALBUDGET: nativa scenarion, en pessimistisk, en trolig och en succébudget.

UTGIFTER- 14 250 kr

STARTKAPITALBUDGET

D

RESULTATBUDGET

F

S

B

• • • •

kontorsmaterial 1000 kr visitkort 250 kr digital annonsering 8000 kr hemsida 5000 kr

TILLGÄNGLIGA MEDEL

• •

- 15 000 kr

egna sparpengar 5000 kr mikrolån Almi 10 000

Exempel på en enkel startkapitalbudget 70 �

GROW magazine 3-4/2016

R

ÄKNA ALDRIG med 40 sålda timmar i veckan om du inte självklart räknar med att jobba mer än ordinarie heltid. Det tar tid att driva företag, du ska sköta administration, marknadsföra dig, nätverka, vidareutbilda dig, städa kontoret och så vidare. All tid går inte att sälja som egenföretagare.

§

JOBBFORUM

— KARRIÄR

»STYR DIN EKONOMI istället för

att låta den styra dig.

Det blir så mycket lättare och roligare då!«

N

ÄR DU NU HAR den förväntade omsättningen (pengar in under året) klart för dig går du vidare till kostnaderna.

Alla kostnaderna, små och stora. Du kan gärna samla dem i övergripande rubriker men försök få med allt från gem till månadshyror. Ju tydligare du är här ju närmare sanningen kommer din budget. Här kommer budgetmallar väl till pass, de hjälper till att komma ihåg eftersom de listar de vanligaste utgifterna ett företag har, där finns förslag att ta ställning till.

Nu är det enkel matematik. Inkomster minus kostnader ger dig en slutsumma. Se där, ett resultat.

N

U HAR DU de två viktigaste styrmedlen för ditt företagande. Din resultatbudget är ditt sätt att göra en prognos för året som kommer. ”Om jag har så här många kunder som köper för såhär mycket har jag råd att köpa och göra det det här. Säljer jag mindre eller köper mer blir det min lön som får krympa motsvarande.”

BUDGETAVSTÄMNING

U

NDER ÅRET följer du sedan regelbundet upp din budget, du gör en BUDGETAVSTÄMNING. Stäm av mot bokföringen och se hur nära sanningen du kom med dina gissningar. Kanske säljer du mer än förväntat. Då kan du fundera på om du vill investera i en extra utbildning eller en ny dator eller om du istället väljer att ta en högre lön.

Kanske säljer du mindre än förväntat, då är det bra att se det tidigt och kunna ta beslut om vad du ska göra. Öka intensiteten i marknadsföringen? Dra ned på kostnader?

Exempel på en resultatbudget - på nätet finns gratis mallar att hämta, den här är från mimo.se.

H

ÄR KAN DU NU SE vad vinsten blir på ditt arbete. Har du enskild fi ma är en enkel tumregel att hälften här går till dig, hälften till skatteverket. Har du AB ska du istället räkna med lön och arbetsgivaravgift bland kostnaderna och eventuellt överskott här är bolagets vinst.

D

U BESTÄMMER SJÄLV i ditt eget företag. Budgeten och budgetavstämningen hjälper dig att se framtiden och fatta medvetna proaktiva beslut istället för att bara reagera på hur det blev. Det ger dig möjlighet att välja, grundat i dina förutsättningar, hur och när du ska investera i vad och att se vad som krävs för att du ska ha råd att göra det du vill.

3-4/2016 GROW magazine /

71

KARRIÄR — § JOBBFORUM

ÅRSBUDGET

E

N GÅNG OM ÅRET sätter du dig och gör en ny årsbudget. När du drivit ditt företag några år går det snabbare och snabbare. Då kan du förmodligen kopiera över förra årets siffror och sedan fokusera på det du vill förändra. Men ta dig tiden och gör jobbet.

S

KALL FÖRSÄLJNINGEN ligga på samma nivå? Har du tappat eller fått in någon stor kund som kan tänkas slå igenom i siffror-

na?

Ska du satsa på utbildning och avsätter tid för en längre processutbildning så sjunker förmodligen intäkten det året, du hinner inte med lika många kunder medan utgifterna stiger för resor, litteratur och kursavgifter. Vad händer då med din lön? Är det värt det?

Ta dig tiden att fundera över de här frågorna.

Välj var du vill satsa dina pengar det här året och skriv din budget så. Du bestämmer. Sedan är det också upp till dig att leverera.

» DET ROLIGA MED BUDGETARBETE i ett litet företag är den direkta återkopplingen det ger på den egna insatsen.«

ATT JOBBA MED

NYCKELTAL Nyckeltal är ett av de begrepp jag först inte alls förstod och när polletten sedan ramlade ned blev helt beroende av.

NYCKELTAL är enkla avstämningspunkter som du väljer ut för att över tid kunna följa och stämma av ditt företags utveckling över tid och med större träff äkerhet än enbart slutresultat.

Nyckeltal stäms ofta av månadsvis men du kan förstås välja andra intervaller. Huvudsaken är du väljer ett regelbundet intervall och sedan löpande antecknar för varje avstämning. På så sätt kommer du att kunna lära dig se variationer över året och se trender i ditt företags utveckling.

G

ÅR DET STADIGT uppåt eller är det en tillfällig topp? Har det ekonomiskt vänt nedåt utan att du märkt det för du har fullt upp med annat och får ändå ingen tid över eller ger för många rabatter så att du även om du säljer mycket ändå får mindre resultat?

Nyckeltalen är dina fyrar att navigera efter.

72 �

GROW magazine 3-4/2016

§

EXEMPEL PÅ NYCKELTAL

V

ILKA NYCKELTAL DU VÄLJER är beroende av vad du tycker är relevant att mäta. Vanliga sådana för konsulter och coacher är • DEBITERBAR TID, det vill säga hur många procent av din totala arbetstid är sådan tid du kan skicka räkning på. Räknas enkelt ut genom att du dividerar antalet totalt arbetade timmar i månaden med antalet timmar du faktiskt fakturerat under samma period.

S

ÄTT ETT MÅL för hur mycket det ska vara och stäm regelbundet av om du uppfyller det. Jämförelsetal kan exempelvis vara ICFs globala coachstudie från 2015, där säger externa coacher att de ägnar 38% av sin arbetstid åt faktisk coachning vilket brukar vara den tid du som coach kan fakturera. Det skulle betyda att för att nå genomsnittet ska du ha 38% debiterbar tid. Har du det?

Många väljer nyckeltalet • ANTAL KLIENTER. Helt enkelt hur många coachklienter du har aktiva vid varje avstämningspunkt.

• PRIS PER ARBETAD TIMME är ett annat nyckeltal som många konsulter använder sig av.

Genom att månad för månad summera vad som sammanlagt fakturerats och sedan dividera det med totalt antal arbetade timmar får du fram hur mycket du egentligen tar in till ditt företag per timme. En nyttig övning som hjälper dig hålla kvar dina prisnivåer. Din timlön är inte det timpris du fakturerar utan det timpris du har per arbetad timme.

• KOSTNAD PER ARBETAD TIMME är ett annat sätt att stämma av hur det går ekonomiskt som en del tycker hjälper till vid beslut kring långsiktiga kostnadsförändringar. Vad gör det för skillnad om jag tar det dyrare kontoret? Du summerar dina kostnader för perioden och dividerar med antal arbetade timmar.

• RESULTAT och • OMSÄTTNING är två av de absolut vanligaste nyckeltalen. Du kommer ihåg dem. OMSÄTTNING var den totala försäljningen, alla pengar in. RESULTAT var omsättningen minus alla kostnader, dvs vad blev det faktiskt över.

JOBBFORUM

— KARRIÄR

• RÖRELSEMARGINAL är ett nyckeltal som ofta används för att jämföra mellan branscher men också för att avgöra lönsamhetens förändring över tid när nya prissättningar, tjänster och arbetssätt införs.

Enklaste sättet att räkna ut din rörelsemarginal är att ta resultatet dividerat med omsättningen, du får då en procentsats på din rörelsemarginal. Om du exempelvis har ett resultat på 100 kr och en omsättning på 1000 kr har du en rörelsemarginal på 10 %.

V

ilka nyckeltal du använder, hur ofta du stämmer av dem och vad du använder det till väljer du själv. De är dina avstämningspunkter och huvudregeln är att de ska vara enkla att stämma av, ge dig den information du behöver för att kunna ta rätt ekonomiska beslut och användas regelbundet. En del kanske ska vara månadsvisa, andra årliga?

NÅGRA AVSLUTANDE ORD

S

OM DU MÄRKER har vi här inte alls pratat om BOKFÖRING. Det är en annan sak. Det är den praktiska redovisningen av företagets siffror.

EKONOMISTYRNING är på ett annat plan.

Det är här du tar de ekonomiska besluten om vad du ska göra med de där inkomsterna och utgifterna som din bokföring visar på.

Se det som de två olika arbetsuppgifter de är.

Bokföringen väljer många att leja bort. Det går alldeles utmärkt. Ekonomistyrningen ingår i ledningen av företaget. Det är ditt jobb. Det går fort och det är värt att göras.

S

E DET SOM ATT titta i plånboken innan du handlar. I goda tider är det klokt att räkna ut hur mycket du kan spendera utan att ändå ha för mycket månad kvar i slutet av lönen. I tuffa ider är det gott att veta att pengarna i plånboken räcker till det du nu plockar på dig innan du står i kassan och ska betala.

PÅ SAMMA SÄTT är ekonomistyrningen ditt sätt att ta kontrollen över pengafl det i ditt företag. Styr det klokt så blir det roligare.

•

3-4/2016 GROW magazine /

73

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter. Ó

ICF GLOBAL STUDY 2016 15 380 ICF-medlemmar svararade i 137 länder - International Coach Federation Global Study

Sammanställningen av ICFs globala studie om coachingens ställning i världen, den tredje och mest omfattande ICF genomfört i samarbete med PricewaterhouseCoopers LLP, publicerades under sensommaren.

Enkäten hade skickats ut på nio språk och besvarades av 15 380 respondenter i 137 länder.

För första gången inkluderades även chefer och ledare som använder sig av coaching i undersökningen. Diagrammet till höger - Coaching Industry Profile 2016 - visar en sammanfattning av resultatet framtagen av Erickson Coaching International - erickson. edu.

Av respondenterna uppgav 90% att de arbetade aktivt som coacher med en medelinkomst motsvarande 51 000 USD per år.

62% av respondenterna uppgav sig vara specialiserade inom Business Coaching - ledarskap, executive coaching, inom företag/ organisationer - vilket visar en uppgång från 2011 års studie med 5%.

I medelsnitt bedrev de svarande coaching drygt 14 timmar/arbetsvecka, vilket för en egenföretagare motsvarade 38% av arbetstiden. Ungefär lika mycket tid lade man ner på att sköta sitt företag - administration, marknadsföring etc. Övrig tid handlade om professionell utveckling och egentid.

94% av respondenterna erbjöd en eller flera tjänster utöver coaching - som konsulter, utbildare, mentorer etc.

Majoriteten var högutbildade kvinnor mellan 45 och 55 år (masters- eller doktorsexamen) med en coachingerfarenhet på mellan fem till tio år.

På frågor om framtida hinder och möjligheter inom det närmsta 12 månaderna ansåg man att de det största hindret kom från de individer som kallar sig coacher utan att ha 74 �

GROW magazine 3-4/2016

§

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Branschnyheter. relevant utbildning samt den förvirring som råder på marknaden om vad coaching verkligen innebär och de positiva vinster coaching kan ge. Men respondenterna var också optimistiska vad gällde framtiden - en medvetenhet om de positiva effekter coachingen har ökar bland allmänheten och en positiv bild sprider sig, också via media, menade man.

Totalt uppskattar ICF Global att det finns omkring 53 300 praktiserande coacher runt om i världen Läs mer på ICF Globals hemsida: coachfederation.org

THE COACHING CONUDRUM REPORT 2016 En coachande företagskultur - möjligheter och utmaningar Ó

En global undersökning bland 1800 chefer och anställda samt en analys av 3700 utvärderingar gjorda på chefsnivå ligger till grund för den den internationella konsultfirman BlessingWhites rapport om möjligheter och utmaningar i att bygga en coachande företagskultur.

Rapporten presenterades i somras.

Några slutsatser: - Det största motståndet mot coaching hos chefer handlar om tidsbrist, »att inte ha alla svar« och ålderskillnad mellan dem och den de förmodas coacha.

- En nyckelfaktor om che-

fer coachar är om de själva coachas av sina överordnade chefer.

- I stort är man som chef ense om vilka steg man ska ta för att utveckla en coachande företagskultur.

- Många företag lägger stor vikt vid coaching men få uppmuntrar till det med »hårdvaluta« som bonus eller annan kompensation.

Rapporten tar också upp att: - Chefer är positivt inställda till att coacha, likaså ser de flesta anställda positivt på att bli coachade - 1 av 2 respondenter i Nordamerika och Asien blir coachade, färre i Europa.

- Företag, chefer och anställda säger att de tror att coaching främjar dem - samtidigt som de medger att de inte lägger ner tillräckligt med tid på coaching.

- Chefer vill kunna ha svar på alla frågor - anställda vill hjälpa till att lösa problem, de vill inte bli tillsagda hur de ska göra.

- Chefer talar mycket om coachingfärdigheter och processer - medan det viktigaste i en framgångsrik coaching är en relation byggd på förtroende och stöd.

Ó

ICF SWEDEN COACHEE AWARDS 2016 Pris till coachklienter

I början av oktober i år delades för första gången priset ICF Coachee Awards ut i Sverige .

Det var vid ICFs Coachevenement, ett evenemang som hölls på Gamla Ullelvi i Göteborg.

Med det nyinstiftade priset vill ICF uppmärksamma de utvecklingsresor deras coachklienter gör och visa goda exempel på hur coaching använts för nå mål. Nomineringar görs av ICF Sveriges medlemscoacher som alltså kan föreslå de av sina klienter som de upplever utvecklats på ett exceptionellt sätt genom coaching. En jury bedömer de föreslagna kandidaterna utifrån kriterierna uppnådd förändring, kreativitet, insikter och helhetsintryck.

Tre priser delades ut - ett för utveckling och förändringsarbete i rollen som VD, ett för förändring av en livssituation privat och arbetsmässigt och det tredje priset gick till mellanstadieklasser som coachats i grupp.

Rapporten finns att läsa på: blessingwhite.com

t

oto

yn wh

GROW for it?

»All coaching is taking the player where he can't take himself.«

- Bill McCartney

3-4/2016 GROW magazine /

75

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter.

Information. Ó

INFORMATION FRÅN ICF SVERIGE - International Coach Federation Sweden ICFs ETISKA RIKTLINJER FINNS NU PÅ SVENSKA

ICF SVERIGES ETISKA RÅD MEDDELAR: "ICF är ledande i att utveckla och definiera filosofin om coaching och etablera en grund för etisk standard som ICFs medlemmar förbinder sig att följa.

ICF:s etiska riktlinjer adresserar tre nyckelområden: THE PHILOSOPHY OF COACHING – International Coach Federation bygger på en form av coaching som utmärker klienten som experten i hans/hennes liv och arbete och har tron på att varje klient är kreativ, resursfull och hel.

THE ICF DEFINITION OF COACHING – Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar klienter att maximera deras personliga och professionella potential.

- THE ICF STANDARDS OF ETHICAL CONDUCT – ICF standard är en vägvisare för coacher inom följande områden: Professionell tillämpning i stort, professionell tillämpning mot klient, privata och konfidentiella samtal och intressekonflikter.

Ett av ICFs strategiska mål är att försäkra sig om att vi är den mest relevanta branschorganisationen för professionella coacher. För att uppnå det, arbetar vi ständigt på förbättringar och uppgraderingar av våra policys och processer så att vi på bästa sätt kan stödja våra medlemmar.

De etiska riktlinjerna är samma i hela vår globala organisation och nu har den senaste uppdateringen av de Etiska riktlinjerna blivit klar och översatt till svenska.

76 / GROW magazine

3-4/2016

ICFs Etiska riktlinjer för coacher finns att läsa och för nedladdning på ICF Sveriges hemsida: icfsverige.se På engelska finns de tillgängliga på ICF Globals hemsida: coachfederation.org."

För frågor kontakta ICF Sveriges Etiska råd: etik@icfsverige.se Ó

INFORMATION FRÅN ICF SVERIGE

- International Coach Federation Sweden REGLER FÖR ANVÄNDNING AV VARUMÄRKET ICF ICF SVERIGE MEDDELAR: ICF har ett antal olika varumärken. För att unvika missförstånd om de regler som gäller för att använda dessa följer här en översikt: • ICF MEDLEM ICF-medlemskapet är personligt och giltigt ett år i taget. Det innebär att ICFs varumärke och logotyp endast får användas tillsammans med en medlems namn.

Som medlem i ICF får coachen använda ICFs medlemslogotyp i sin personliga marknadsföring, hänvisa till sitt medlemskap och att hon/ han förbundit sig att följa ICFs Etiska riktlinjer.

OBS! Ett företag får alltså inte ange att företaget har ett ICF-medlemskap eller att företaget använder ICFs etiska riktlinjer. Företag kan inte vara medlemmar, det är de enskilda medlemmarna som är det.

• ICF CERTIFIERAD COACH ICF-certifieringen är också personlig. Det innebär att coachen endast får använda certifieringen tillsammans med sitt eget namn. Som certifierad coach visar coachen att hon/han behärskar de 11 kärnkompetenserna till olika grad

§

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Branschnyheter.

Information. beroende på certifieringsnivå, ACC, PCC eller MCC. Certifie ingen är aktuell i tre år. Den särskilda logotypen får användas under denna tid. Certifie ingsnivån ska alltid vara utskriven, t ex ICF Associate Certifi d Coach (ACC).

OBS! Begreppet »Diplomerad ACC/PCC Coach« alt »Diplomerad ICF Coach« fin s inte inom ICF. Titlar, beskrivningar och uttryck likt ovan bör enligt ICFs riktlinjer inte användas, vare sig i marknadsföring eller andra sammanhang.

• ICF GODKÄNDA COACHUTBILDNINGAR Godkännande ges till program som möter den professionella standard för coachutbildningsprogram som definier ts av ICF. Coachutbildningsföretag som vill få sin utbildning godkänd av ICF kan ansöka om det. På ICF Sveriges hemsida fin s de begrepp och logotyper som används i dessa sammanhang och hur de får användas (endast av utbildningsföretagen).

LÄS MER: på ICF Sveriges hemsida - icfsverige.se - under fl ken - Om ICF - ICFs Varumärkesanvisning - och ICF Globals hemsida - coachfederation.org - under fl ken - Program Accreditaion - Find a Training Program - för godkända utbildningar.

Illustraltioner:ckybe,

3-4/24/2016 GROW magazine / 75016 3-4 / 2016 GROW magazine /

77

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

A: M E T ING N D IL UTB OACH C

CAROLINE HEDLER PSYKOLOGISK COACH

A

TANKAR FRÅN EN COACH:

»

78 �

Text: Caroline Hedler - www.carolinehedler.com

TT ANLITA EN COACH

ÄR DEN BÄSTA INVESTERINGEN MAN KAN GÖRA FÖR SIG SJÄLV - BÅDE NU OCH INFÖR FRAMTIDEN.« Det säger Caroline Hedler som studerat kandidatprogrammet till Psykologisk Coach vid högskolan i Skövde. GROW magazine frågade Caroline varför hon valt just den här utbildningen, vad den betytt för henne och hur hon ser coaching i framtiden.

GROW magazine 3-4/2016

§

TANKAR FRÅN EN COACH

— PERSPEKTIV

» JAG TROR att många

människor har svårt för att stanna upp och reflektera över sin livssituation.«

M

»

Foto: Catherine Hedler

U

ITT INTRESSE för evidensbaserad coachning växte fram efter att ha jobbat som projektledare inom tech där jag främst fokuserat på de mjuka värdena. De senaste tio åren har mycket ny forskning visat på starka samband mellan psykiskt välmående och effektivitet på arbetsplatsen. Mår man bättre psykiskt så presterar man bättre på jobbet, är friskare och bättre på att samarbeta. För mig har det alltid varit viktigt att jobba med att hjälpa andra människor och förbättra samhället, och eftersom många företag börjar inse vikten av välmående medarbetare känns det jättespännande att få vara med och påverka en bransch som är på uppgång.

TBILDNINGEN TILL PSYKOLOGISK COACH vid högskolan i Skövde har gett mig en bred och djup förståelse för vad som påverkar människors välmående och hur man skapar nya sunda vanor. För mig har det framför allt varit värdefullt att lära mig om och förstå forskningen och studierna bakom vetenskapen. Att inte bara lära mig att det är på ett visst sätt, utan att skapa en förståelse för varför det är så. Det har också varit extra värdefullt att få använda mina teoretiska kunskaper i praktiken. Under slutet av utbildningen fick jag möjlighet att coacha två klienter på Försäkringskassan i Göteborg under handledning. Eftersom coachsamtal normalt sett är konfidentiella så var det enormt givande att få direkt feedback på min coachning.

Just nu startar jag upp egen verksamhet som psykologisk coach. Jag har precis lanserat min hemsida www.carolinehedler.com där jag erbjuder personlig coachning mot privatpersoner och ledarskapscoachning mot företag.

För mig är välmående inte bara koncentrerat till vad man känner och tänker, utan jag uppfattar det som en helhet där hjärna, hjärta och kropp utgör lika stora delar.

Därför arbetar jag även med att utveckla en samlingsplats för yrkesverksamma inom olika områden relaterade till hälsa och välmående.

Målet är att samla personer som delar visionen om att skapa hållbart välmående och som är intresserade av att utveckla ledarskap, företagskultur och samhällen som främjar psykisk hälsa. Man skulle kunna kalla det för en välmåendecentral där egenföretagare kan ha sin bas och samtidigt vara omringade av inspirerande människor, ta del av varandras kontaktnät och starta projekt tillsammans.

3-4/2016 GROW magazine /

79

PERSPEKTIV KARRIÄR — —§§JOBBIGA TANKARSITUATIONER FRÅN EN COACH

Caroline Hedler - ATT ANLITA EN COACH ÄR DEN BÄSTA INVESTERINGEN ... - fortsättning:

» FÖR ATT SKAPA ett mer hållbart välmående

måste vi jobba mer med vårt förhållningssätt till livet.«

E

VIDENSBASERAD COACHNING är något av de mest effektiva sätten att nå en förändring som till exempel att uppnå ett mål, realisera en idé, eller att hantera en utmaning. En psykologisk coach kan hjälpa en att skapa klarhet och ta sig framåt i situationer där man själv har svårt att göra en förändring. Jag tror att många människor har svårt för att stanna upp och reflektera över sin livssituation.

Känslan eller tanken finns där, den som talar om att det är någonting som saknas eller inte är helt bra, men det är svårt att på egen hand identifiera vad det handlar om. Där kan en coach hjälpa en med att definiera: hur ser livet ut just nu? Hur önskar man att livet såg ut? Vad behöver göras för att man ska nå dit?

Jag hoppas att fler människor kommer att ta hjälp av en coach när det kommer till den här typen av frågor. Att anlita en coach är den bästa investeringen man kan göra för sig själv både nu och i framtiden.

S

OM DET SER UT NU lägger vi mycket tid och pengar på att förbättra yttre omständigheter såsom att köpa ny bil, vackert hem och fina kläder. Dessa saker kan leda till kortvarig lycka, men för att skapa ett mer hållbart välmående måste vi jobba mer med vårt förhållningsätt till livet. Det kan till exempel handla om att stärka sin självkänsla, förbättra sina relationer och utöva tacksamhet. Ett sätt att skapa mening i livet är att hitta sina styrkor och sedan söka sig till situationer och sammanhang där man får använda dem ofta, till exempel i sitt yrke.

J

AG HOPPAS ATT FORSKNING KRING VÄLMÅENDE OCH MOTIVATION får ta större plats inom företag och organisationer.

Jag har sett en trend där arbetstagare ställer högre krav på sina arbetsplatser. Man vill kunna styra över sin egen tid, arbeta med någonting som känns meningsfullt och ha möjligheten att kunna balansera familjeliv och karriär. Därför kommer företag i framtiden att behöva anpassa sig och prioritera om sina resurser för att möta dessa krav.«

KORTA FAKTA:

UTBILDNINGEN PSYKOLOGISK COACH KOGNITIV NEUROVETENSKAP & POSITIV PSYKOLOGI, HÖGSKOLAN I SKÖVDE

Examen:

Kanditatexamen, 180 hp

Studier:

I huvudområdena Kognitiv Neurovetenskap, Positiv Psykologi och Positiv Psykologisk Coaching, PPC

Teori/Praktik:

Teori år 1, år 2 och 3 teori varvat med praktik, arbete med externa klienter

Antal sökande:

Ca 600 sökande till 50 studieplatser, antagning 1 gång/år till höstterminen LÄS MER om utbildningen till Psykologisk Coach i GROW magazine nr 2/2016

80 �

GROW magazine 3-4/2016

§ — PERSPEKTIV

MONEY CAN BUY A HOUSE - BUT NOT A HOME

3-4/2016 GROW magazine /

81

INSPIRATION — § RETREAT

Text och foton: Lena Weesar

82 �

GROW magazine 3-4/2016

Z

ANZIBAR.

Kryddön med vita stränder vid turkosblått hav - en plats för retreat utanför Tanzanias kust.

Zanzibar, Unguja, huvudön i en arkipelag i Indiska Oceanen där livet levs pole pole, långsamt, långsamt ...

§

RETREAT

/

RETREAT

— INSPIRATION

ZANZIBAR

PLATSER I VÄRLDEN - FÖR INSPIRATION, TANKAR, AVKOPPLING

Z

ANZIBAR

- en ögrupp utanför Tanzania med ca 1,3 miljoner invånare, majoriteten är muslimer (sunni). Zanzibar tillhör Tanziania men har ett inre självstyre sedan 1963 med en egen regering och parlament Språk: swahili och engelska Klimat: medeltemperatur 25-28 grader året runt, regnperiod mars-maj, nov-dec Valuta: Tanzanian Shilling, USDollar Mat & dryck: fisk, skaldjur - indiskt och europeiskt influerat kök, tanzaniskt öl, sydafrikanska viner Boende: i alla prisklasser Allmän prisnivå: prisvärt Ta sig dit: Ethiopian Airways (kortaste flygtid) bland andra flygbolag Visum: köps på flygplatsen vid ankomst (svenska medborgare) Ta sig runt: taxi, delad minibuss, lokal daladala Att göra: sol&bad, segla med dhow, snorkla, dyka, besöka kryddodlingar, Jozani Forest, Stone Town med mera, med mera Säkerhetsläge: politiska spänningar efter ett kontroverisellt val 2016 Kuriosa: Freddie Mercury, sångare i Queen, föddes i Stone Town 1946

3-4/2016 GROW magazine /

83

INSPIRATION — § RETREAT

A

LLA TAR DET POLE POLE

på Zanzibars östra sida när middagshettan närmar sig. Pole pole, långsamt långsamt på swahili. Ord man ofta hör - stressa inte, ta det lugnt.

Middagsvila på flätade sängar under palmer på stranden. Avslappnande massage med oljor som doftar vanilj, rosor, kanel, mandel, citron.

En stund för mindfulness och meditation. Till och med katterna ligger lojt, borta från världen, och vilar i middagsvärmen.

Vi är på retreat på Zanzibar i Indiska Oceanen och efter några dagar har också jag varvat ner.

Pole pole.

POLE POLE

84 �

GROW magazine 3-4/2016

D

EN ÖSTRA SIDAN av ön är lugnare än den västra och också den norra delen dit de flesta turister reser och där skillnaden mellan ebb och flod är mindre. Milslånga vita stränder, olika i karaktär, vissa svårtillgängliga just på grund av tidvattnet som också gör att sjögräs flyter upp vilket lokalbefolkningen vadar ut i vattnet för att plocka. Vi - vi plockar snäckor.

§

H

I

E

Z

— INSPIRATION

STONE TOWN går man vilse varannan minut för att plötsligt veta var man är igen.

Det är trångt, gränderna är smala, butikerna många och husens dörrar vackert utsnidade i konstfärdiga mönster. Stone Town, stenstaden. byggd av korallsten, där arabisk, östafrikansk, indisk och europeisk kultur mixas och möts, är ett av UNESCOs världsarv men har en grym historia som handelscentrum för slavhandel men också kryddor. Indier hade med sig kryddorna och på ön finns idag miljoner och miljoner nejliketräd och odlingar av kardemumma, peppar, saffran, kanel, muskot, vanilj.

ANZIBAR, den exotiska kryddön. En retreat till långsamhetens lov. Pole pole.

OTELLETS BUNGALOWS är bekväma, sängarna, himmelssängar med skira myggnät rymmer en hel familj, trädgården är sagolik med blommande hibiscus, frangipangis, bougainville. Hotellet, en egen liten by med sitt eget liv, vaktas av massajer. Unga killar från fastlandet klädda i sina traditionella röda dräkter och vackra pärlsmycken är här några månader för att tjäna en slant och lära sig om världen utanför sin egen. Vänligt nyfiket frågar de om Sverige, vi talar om Arusha och Kilimanjaro och vi skiljs med en high-5 och ett Hakuna Matata! - No worries for the rest of your days! No problem!

N DHOW tar oss till korallön Mnemba.

Delfiner leker i vattnet, vi vill simma med dem men de ger sig av. Mnemba, ett privat öparadis för ekoturism och för dem som har gott om pengar som Bill Gates som hyrde hela ön för sin familj och vänner. Vi får inte gå iland, håller oss i vattnet och en underbar värld öppnar sig när jag snorklar bland vita, röda och gröna koraller, zebrarandiga, prickiga, gula, blå, och orange fiskar, bland sjöstjärnor, maneter.

RETREAT

3-4/2016 GROW magazine /

85

GROW magazine — § GROW för it!

Jag är coach, och jag får

när jag läser

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 86 �

GROW magazine 3-4/2016

§ JOBBIGA § LIVSLÅNGT SITUATIONER LÄRANDE —- AVTRYCK KARRIÄR

INSIKT /

att följa sin dröm

Från forskningslaboratoriet till bageriet:

MARIE följde sin barndomsdröm -

Utbildade sig till bagare

TEM A: LIVS LÅN LÄR A GT NDE

Text: Lena Weesar - Foton tillhör Marie Lindersson 3-4/2016 GROW magazine /

87

KARRIÄR — AVTRYCK - §§LIVSLÅNGT JOBBIGA SITUATIONER LÄRANDE

: MA T E T NG Å L S DE LIV RAN LÄ

K

EMISTEN och forskningsingenjören MARIE LINDERSSON har gjort det många bara tänker och fantiserar om - att följa en barndomsdröm. Och Maries dröm sedan barnsben var att jobba på bageri eller konditori. Istället utbildade hon sig till biokemist och började arbeta med forskning inom molekylärmedicin. Men så dök tillfället upp. Barnen var utflugna, tiden fanns och också möjlighet att utbilda sig i Uppsala där hon bor. Så Marie satte sig helt sonika på skolbänken igen för att sadla om och lära och tänka nytt. Eller?

M

ARIE skrattar. »Det finns faktiskt vissa likheter mellan mitt arbete på forskningslaboratoriet och i bageriet. I labbet följer man protokoll, vilket motsvarar recept i bageriet.

Och man analyserar och blandar olika saker, ingredienser.« »Resultaten blir ju förstås olika - i labbet handlar mitt jobb bland annat om analyser på DNA-nivå för att se eventuella kopplingar till sjukdomar och resultaten, eller nyttan, visar sig på sikt. I bageriet blir det resultat efter några timmar och alla vet ju vad det blir, eller hur? Goda bröd och konditorivaror!«

88 �

GROW magazine 3-4/2016

M

EN MARIE FICK ARGUMENTERA för sig för att komma med på utbildningen till bagare/konditor som gick under komvux. Man skulle inte ha en anställning och inte heller ha studerat på universitet/ högskola. Två kriterier vilket Marie inte uppfyllde. Men efter diverse diskussioner med ledningen för komvux och skolan antogs hon eftersom hon redan hade läst flera kvällskurser inom bageri/konditori och kunde ordna sina första praktikplatser själv. Som statligt anställd på Uppsala universitet kunde hon ta tjänstledigt för studier under ett år och försörjningen klarade hon med studielån och sparade pengar.

»U

NDER UTBILDNINGEN var vi ute på praktik mellan 60-70% av tiden på olika bagerier och konditorier i Uppsala med omnejd och jag fick erbjudande om att fortsätta på två av dem. Men vad jag insåg var mina begränsningar - jag skulle inte klara av att arbeta som bagare på heltid rent fysiskt. Det är tufft, väldigt tungt helt enkelt med stora mjölsäckar, lyft och annat. Så träffade jag också på dåliga chefer. Arbetstider på schema med tidiga morgnar eller eftermiddag/kväll också på helger. Jag insåg fördelarna med mitt arbete på universitetet, fick en ny syn på det.«

»M

EN JAG VILL ÄNDÅ jobba på bageri.

Nu gör jag det en dag i veckan och jag hoppar in under helger om det behövs.

Resten av tiden är jag i forskningslabbet på 80%.« »Vad jag helst bakar hemma? Matbröd förstås, jag har alltid en surdegskultur i kylen - och något gott med choklad och bär till dessert!«

§ — INTRYCK

TIPS från MARIE:

Foto: melima, circleps

släng i lite polly-godisar i kladdkakan och servera med hallongrädde.

Jättegott som dessert!

3-4/2016 GROW magazine /

89

INSIKT — §

INSIKT / om mitt eget lärande & coaching

to

LEARNING

Foto: efks

90 �

GROW magazine 3-4/2016

§ — INSIKT

Addicted TO LEARNING

J

AG VAR PÅ ETT SEMINARIUM och föredragshållaren, den holländska kulturteoretikern MIEKE BAL, gav en introduktion till sitt arbete. Nu film.

Videofilm.

Hon, akademikern och teoretikern som aldrig kunnat begränsa sig till endast ett område, en disciplin, hon som ser undervisning som kommunikation hade utvidgat sitt arbetsområde - till att göra film. Mieke Bal som studerar, forskar, undervisar, som rör sig över ämnesområdenas etablerade gränsdragningar - och lär sig nytt hela tiden.

Vad är det som driver dig? frågade någon.

Driver mig? Well, I'm addicted to learning, sa hon och skrattade.

Mieke Bal var då nära 70 år fyllda.

D

ET KLINGADE TILL I MIG. Precis så'n är ju jag också - addicted to learning - beroende av lärande! Med ett ständigt, och ibland för mig själv och min omgivning, irriterande behov av att lära och göra nytt. - Hur fungerar det där? Varför är det på det sättet? Hur ser det ut på andra platser? Varför gör de så?

Kan man göra så här? Eller kanske på ett annat sätt? - Och försöka förmedla detta till andra.

Det började när jag var barn, den här nyfikenheten om världen. Kanske därför att jag växte upp i en flerkulturell miljö med en dramatisk släkthistoria, annorlunda än mina klasskamraters, och med släktingar spridda i världen. Och att min far reste över praktiskt taget hela jordklotet i sitt arbete. Jag visste att världen var mycket, mycket större än bara här och nu och jag fick också uppleva det när vi följde med min far på hans resor över Atlanten. Det var förresten där jag lärde mig att spela blockflöjt. På Atlanten. Jag var 11 år och när en albatross seglade över fartyget vi reste med visste jag att vi närmade oss land fast jag bara såg hav så långt ögat nådde.

J

AG VILLE LÄRA MIG. Jag ville verkligen lära mig.

Vad, visste jag inte riktigt, det var mer en känsla av ALLT och att jag ville besöka alla länder i världen för att se hur man levde, vad man gjorde där, och möta alla olika slags människor.

Och jag tyckte om min skola - tills gymnasiet. Då hände något. Timme efter timme satt jag av lektionerna och tänkte: Hur kan någon göra något som är så roligt så tråkigt?

Kunskap, och att lära sig saker, det är ju bland det roligaste som finns, filosoferade jag, men det här, det är ju bara trist! Varför ska jag behöva sitta och lyssna på alla de här lärarna?

TEM A: LIVS LÅ LÄR A NGT NDE

Lärarna, kunniga i sina ämnen men oförmögna att möta oss gymnasieelever, talade om för oss vad vi skulle lära och »kunna« - jag, jag ville undersöka och utforska själv. Hur saker och ting hänger ihop, hur samhällen och människor fungerar, vad som är tänkt, skrivet och erfaret.

O

CH JAG FORTSATTE ATT FUNDERA över lärande och kunskap. Hur man lär sig och vad kunskap egentligen är. Jag fortsatte till universitetet, så till Konstfack till mina föräldrars stora förfäran. Är det så klokt, undrade de, kommer du att kunna försörja dig? De var oroliga för min framtid som konstnär vilket jag då trodde att jag ville bli. Men oroliga hade de inte behövt vara.

Jag upptäckte snabbt att jag inte trivdes med konstnärsyrket, i mångt och mycket ett ensamjobb i ateljén.

Jag ville arbeta i nära samspel med andra. Men det jag lärde mig på Konstfack har jag haft nytta av i allt jag gjort och i allt mitt lärande.

D

ET JAG LÄRDE MIG om här var kreativitet, inte bara som skapande av konst och design utan också ett kreativt sätt att tänka och förhålla sig till livet. Att tänka fritt, utanför ramarna, »outside the box«, precis det man uppmanas att försöka göra för att hitta nya vägar i sin utveckling eller lösa problem.

Vi uppmuntrades att utgå från oss själva i vårt kreativa skapande för att söka oss utanför, och pröva, etablerade gränser och normer - »ramarna«. Något som för övrigt inte alltid är uppskattat. Av någon anledning kan andra känna sig djupt provocerade fastän den kreativa uppsåten i sig inte alls har det som primärt syfte. Varken att provocera eller utmana.

Vad man vill göra är att utforska. Skapa nytt. Försöka tillföra ny kunskap.

Y

TTERLIGARE EN INSIKT i mitt eget lärande fick jag när jag studerade pedagogisk filosofi och det var learning by doing, pedagogen och pragmatikern JOHN DEWEYs lärosats.

Learning by Doing - kunskap ska vara levande, användbart i det levande livet, att teori, praktik och reflektion hänger ihop. För mig innebär det också att lära medan jag gör. Min nyfikenhet, och otålighet - kreativitet, gör att jag ofta bara sätter igång ett projekt och lär mig vad jag behöver under vägen.

3-4/2016 GROW magazine /

91

KARRIÄR INSIKT —— § § JOBBIGA SITUATIONER

K

UNSKAP, KUNNANDE, KOMPETENS kan ofta bli många ord på många papper i meritförteckningar och i CVs. Ord, titlar och formuleringar som ibland är svårtolkade när man vill ta ner orden på ett konkret plan - vad är det han egentligen gör? hur ser hans arbetsdag ut? vari ligger hennes kompetens egentligen? hennes kunnande?

Jag var med i en rekrytering där en sökande hade lämnat in tre pärmar med papper - hans meriter. Han var naturligtvis mycket kompetent och ville uppenbarligen väldigt gärna ha tjänsten men ingen hade varken tid eller ork att läsa igenom innehållet i alla hans pärmar.

En annan gång deltog jag i en rekrytering till en längre utlandstjänst. En trevlig kvinna med de bästa meriter fick jobbet men anställningen slutade i katastrof. Till min förtjänst hörde att jag hade reserverat mig. Inte på grund av hennes meriter eller trevliga sätt utan på grund av hennes bestämda uppfattningar. Hon visste precis hur hon ville ha saker och ting. Det skulle inte fungera i det sammanhang hon skulle jobba, det visste jag, det skulle krävas mer av ödmjukhet och inlyssnande. Men de andra rekryterarna höll inte med. Efter bara ett par månader var hon tillbaka i Sverige igen och det hela kostade både pengar, besvikelser och konflikter.

Ibland tänker jag att man borde fråga efter vilka lärdomar och vilken kunskap en person ser som viktiga i sitt liv.

Hur man fått dem och vad man vill lära mer om. Det kan säga mer om personen än en förteckning över kurser, utbildningar och jobbtitlar.

V

AD DET GÄLLER COACHING ser det ut så här för mig: Ja, jag får ofta frågan - vad har du själv för erfarenhet av coaching, du som är redaktör för GROW magazine? Jag brukar svara att jag har gått en diplomeringskurs. Det brukar räcka så. Ett enkelt svar.

Men vad säger det, egentligen?

Inte att jag har lärt ett coachande förhållningssätt genom erfarenhet, genom anställningar, uppdrag, vilket jag gjort. Att jag kommit fram till det genom kreativt tänkande - hur löser jag det här? - och genom learning by doing - jag testar, gick det bra? ja, då fortsätter jag inte? - då får jag tänka om.

Det verkar vara av mindre intresse för dem som frågar.

Kurser eller böcker har alltså inte lärt mig det, utan hur jag mött, vad jag lärt genom olika situationer i livet.

S

JÄLVA BEGREPPET COACHING kom in i min värld när en chef jag hade, som själv gått i coaching och kommit i kontakt med coachande ledarskap, sa till mig: Lena, du coachar ju!

Vad då? Vad gör jag, säger du? sa jag. Coachar?

Jag gjorde ju bara så som jag alltd gjort och som jag vet fungerar. Nu fick jag veta att det fanns ett namn för det också - coaching.

F 92 �

ÖR MIG HANDLAR det hela i grund och botten om den människosyn man har, hur man möter andra. Och vilken syn man har på sig själv.

GROW magazine 3-4/2016

Att se den andre som en jämlike, kapabel, att lyssna in, vara genuint intresserad, öppet och fördomsfritt, att ställa frågor istället för att tala om, att skapa förtroende, visa respekt, se det positiva i situationer - och att tänka kreativt.

Då man chefar över en grupp människor - skapa en god arbetsstämning där alla känner sig delaktiga, betydelsefulla, får möjlighet att utnyttja, visa och bli uppskattade för sin kompetens och sitt arbete och få alla att sträva mot samma mål, tydligt uttalade. Och att följa upp. Min far brukade säga: Vill du vara en bra chef? Då ska du få dina anställda att säga, och göra det du vill att de ska göra utan att själv tala om hur de ska göra det, det ska du låta dem komma på själva. Tänk efter - hur kan du göra det?

Det var ett råd han gav för att leda andra, ett förhållningssätt som också han hade lärt sig av livet.

O

M JAG INTE HADE utvecklat ett coachande förhållningssätt - skulle jag då ha lyckats att leda arbetet i teaterns kostymateljé, vilket ingick i min första anställning som kostymdesigner efter Konstfack där vi arbetade mot deadlines, premiärer, och där jag, ung och som 08:a från Stockholm, först möttes av misstro? Det var här jag lärde mig de första stegen mot coaching och ett coachande ledarskap.

Hur skapar jag förtroende? Hur delegerar jag ansvar?

Vem är bra på vad? Hur löser jag konflikter? Hur får jag till en positiv arbetsstämning trots all stress inför en premiär? Blir vi klara med kostymerna? De var många och de bara MÅSTE bli klara till premiären!

Och senare - skulle jag ha klarat av att som Educational Advisor i Västafrika (Sidafinansierat bistånd) framgångsrikt arbetat med läroplaner och vidareutbildat lärare i en kultur och i ett sammanhang helt fråmmande från den jag kom ifrån, om inte med ett coachande förhållningssätt?

Jag frågade, lyssnade - hur ser det ut nu? vad vill ni uppnå? vart ska vi? hur kan vi komma dit? problem? hur löser vi dem? brist på resurser? vad tror ni om att starta income generative activities? och så vidare.

Tillbaka hemma i Sverige igen fortsatte jag att på olika sätt arbeta med lärande, kunskap, pedagogik och kreativitet och det jag då inte visste var coaching. I olika sammanhang, också i mångkulturella miljöer som för Röda korset i Ryssland, Georgien och Sydafrika - med människor som levde under andra omständigheter och hade andra världsuppfattningar än min egen. Också med med unga, kreativa studenter som sökte sin plats i livet, med en världsbild delvis olik min egen, och som gett mig feedback många år efter det att vi mötts och då i mail som börjar med: Tack, Lena!

H

ur skulle jag ha kunnat kommunicera, möta och göra skillnad om jag inte haft ett coachande förhållningssätt?

Det kan inte jag svara på.

Du kanske vet?

LENA W.

redaktör GROW magazine

§

§ GROW JOBBIGA SITUATIONER —

}}

— INSIKT KARRIÄR

A

DDICTED TO LEARNING

GROW MAGAZINE

Du kanske känner igen dig? Är du också beroende av lärande? Att veta mer om coaching och personlig utveckling?

K L

REATIVT TÄNKANDE

Vill du också utforska coaching? Personlig utveckling? Gränser, sammanhang, ramar? Bredda ditt perspektiv?

GROW

MAGAZINE

EARNING

BY DOING

Vill du få inspiration till att utveckla dig?

Som person och som coach?

Foto: javier brosch

Då kan GROW magazine vara något också för dig!

3-4/2016 GROW magazine /

93

GROW magazine 3-4/ 2016 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 3-4 / 2016

Jag tror att många har svårt att stanna upp upp och reflektera över sin livssituation.

Caroline Hedler Professionell coaching innefattar så mycket mer än en uppsättning metoder.

Bland det viktigaste är kontakten mellan coach och klient.

Att möta sig själv i både mörker och ljus är en nödvändig process för oss alla.

Anna Eriksson

... Hakuna Matata!

No worries for the rest of your days no problem!

Per- Erik Ellström

Sök kvalitet det är av största vikt när du söker utbildning!

Magnus Kull

Lärandet sker inte enbart inom ramen för olika typer av formell utbildning - utan även i arbetslivet och i vardagen.

Christine Suvanto

Människor skapar ord. För varje ny människa skapas nya ord och nya världar.

Den "omedvetna" inlärningen har blivit en av de viktigaste delarna av den mentala träningens lärsystem.

Lars-Eric Uneståhl

Styr din ekonomi istället för att den ska styra dig - det blir så mycket lättare och roligare då.

Alva Uddenberg Östafrikanskt talesätt

94 �

GROW magazine 3-4/2016

Lena Gustafsson

§

nästa nummer

— GROW magazine 3-4 / 2016

F å NÄSTA NUMMER

av GROW direkt i din mailbox ?

maila: info@growmagazine.se growmagazine.se

Nästa nummer?

Det kommer ut i januari 2017!

t! san m vi s e r Int tänk o h ni, a oc Hör kulle t ss lite o s r? ilda utb ästa å n

GRO

ri W fo

Absolut!

Go for it - just GROW for it!

t!

3-4/2016 GROW magazine /

95

KARRIÄR — § JOBBIGA SITUATIONER

§

nästa nummer

— GROW magazine 1 / 2015

NÄSTA NUMMER: NÄSTA NUMMER_ januari 2017

NÄSTA NUMMER: januari 2017

110 �

GROW magazine 3-4/2016