GROW magazine 4/2017 vol 9 - TEMA: Vår Hjärna

Nr 4 / 2017 höst vol 9

en nättidning för professionella coacher

MAGAZINE

tema: VÅR HJÄRNA

4/2017 GROW magazine / 1

TEMA: VÅR

MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

Nr 4 - höstnummer 2017 - vol 9

EX

s 12

INTERVJU MED ALAN SEALE:

KL

US

LEDARSKAP I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD

HJÄRNA

IVT

!

ALLTID GROW

i

mag a zine

ALAN SEALE

COACH, GRUNDARE AV THE CENTER FOR TRANSFORMATIONAL PRESENCE

s 22

DET INRE MENTALA RUMMET LARS-ERIC UNESTÅHL

LEG OSYKOLOG , GRUNDARE AV SKANDINAVIASKA LEDARHÖGSKOLAN, OCH SCANDINAVIAN INTERNATIONAL UNIVERSITY

s 36

PÅ HJÄRNANS VILLKOR! MARIE RYD

-DR MEDICAL SCOENCES, VETENSKAPSJOURNALIST, ENTREPRENÖR

s 44 LEDER DU HJÄRNAN - LEDER HJÄRNAN DIG? PARISA ZARNEGAR

PHD NEUROVETENSKAP, COACH, FÖRELÄSARE

s 52

VIKTEN AV ATT VÄLJA, VD-coachen reflekterar

-

ANNA ERIKSSON

BETEENDEVETARE, COACH

s 56

MENTORCOACHING LENA GUSTAFSSON

COACH, ORDFÖRANDE ICF SVERIGE

s 66 TANKAR FRÅN EN COACH:

En ingenjör låter känslorna få vara med att styra

BO KÖNIG

CIVILINGENJÖR, COACH

2 �

GROW magazine 4/2017

GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser människor TEMA för fokuserad fördjupning TIPS & TRICKS idéer till professionell utveckling I COACHENS VERKTYGSLÅDA teori, metoder, modeller TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet KARRIÄR forum för jobbdiskussion coacher emellan RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling GROWING / INSIKT saker som berör UR ARKIVET personer, idéer, händelser i coachingens historia

INNEHÅLL vol 9 - nr 4/2017

P

I

Perspektiv

51 ur arkivet: neuroledarskap och de biologiska drivkrafterna bakom vårt beteende

04 annonser 08 grow / spaning 12 exklusivt: alan seale Ledarskap i en föränderlig värld Alan Seale, coach, grundare av

The Center for Transformational Presence

20 tema: vår hjärna 22 det inre mentala rummet Lars-Eric Uneståhl, fil dr psykologi, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan och Scandinavian International University

V 60

28 mysteriet vår hjärna

Verktyg

i coachens verktygslåda Teori & Metod: HJÄRNAN & COACHING

36 på hjärnans villkor Marie Ryd, dr medical sciences, vetenskapsjournalist,, entreprenör

64

44 leder du hjärnan? eller leder hjärnan dig?

Parisa Zarnegar, PhD neurovetenskap, coach, föreläsare

52 vd-coachen reflekterar: vikten av att välja Anna Eriksson beteendevetare, coach 66 tankar från en coach: en ingenjör låter känslorna få vara med att styra Bo Köning,

K

K

Intryck

tips & tricks För professionell utveckling: ladda din hjärna!

P

Karriär

56 mentorcoaching Lena Gustafsson, coach, ordförande ICF Sverige

62 branschnyheter

I 70

Inspiration

retreat En oas för själen: höst på kolonin Lena Weesar, redaktör GROW magazine

A

Avtryck

75 grow / insikt

VINN! sid 6

I V

civilingenjör, coach

A

I 4/2017 GROW magazine / 3

GROW magazine — § ANNONSER

▶ HITTA DIN COACH när du vill ha coaching ! ▶ HITTA KOLLEGOR när du själv är coach !

ICF Sverige är Sveriges branschförbund för oss coacher. På vår webbplats hittar du fakta, inspiration och kvalificerade coacher.

SOM MEDLEM i ICF får du bland annat: •

Tillgång till nätverksträffar fysiskt och virtuellt

•

Marknadsföringsresurser

•

Ett etiskt råd att bolla med i etiska dilemman

•

Kollegialt lärande

•

Synlighet i vår kartfunktion ”sök en coach”

▶ SÖKER DU EN COACH?

I vår sökfunktion på icfsverige.se hittar du kvalificerade coacher över hela landet.

Du kan söka på ort om du vill ha en nära dig, på certifieringsnivå om du vill välja hur erfaren coach du anlitar eller helt enkelt på namn om du hört talas om någon.

DET ÄR LÄTT att hitta en bra coach!

icfsverige.se 4 �

GROW magazine 4/2017

§

nästa nummer av GROW magazine -

ANNONSER

— GROW magazine

S AMTAL A OM L IV ET Tala om döden, 1 dag Grundkurs, existentiella samtal, 3 dagar Påbyggnadsutbildning, existentiell coaching och vägledning, 10 dagar Kurslärare: Elisabeth Serrander och Ann Lagerström

EXI

JANUARI

INSTITUTET FÖR EXISTENTIELL PRAKTIK exi.nu | info@exi.nu | 070-556 25 56

2018!

FORSKNINGSBANKEN - gör modern hjärnforskning till livskonst

GROW for it!

missinglinks.se/forskningsbanken

ALAN SEALE VOX ORANGE Stockholm

gör den grafiska formen till GROW magazine - layout, bild&text, logga.

Och kan göra det till dig också!

Nyfiken?

maila:

voxorange@mail.com

TRANSFORMATIONAL PRESENCE

- How To Make a Difference in a Rapidly Changing World

Fri nedladdning som PDF till den 30 nov!

transformationalpresencebook.com

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för MER infoRMATION

4/2017 GROW magazine / 5

GROW magazine — § vinn!

15 december !

! n n i V

VÅR HJÄRNA: Det är din hjärna som är den du är ...!

EN POSTER LOTTAS UT!

Vår hjärna - DET ÄR DIN HJÄRNA SOM ÄR DEN DU ÄR ...

Vinn en poster från omslaget av GROW magazine nr 4/2017!

Skicka ett mail innan den 15 december till:

info@growmagazine.se

och skriv VINNARE! på ämnesraden.

Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista, helt kostnadsfritt. Om du inte redan är det, förstås.

Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - vinter, vår, sommar, höst och GROWs nyhetsbrev. Lite då och då.

GROW for it!

Postern är i A3-format, 297 x 420 mm.

Grattis!

GRATTIS! till GUNILLA SVENSSON i Göteborg, vinnare av förra numrets poster HÄLSA & LIVSKVALITÉ - Flower Power.

Postern har skickats till Gunilla per post.

6 �

GROW magazine 4/2017

§

GROW

MAGAZINE

M

in hjärna

INCHECKNING

— GROW magazine

incheckning

Det var med bävan som jag började med detta nummers tema - vår Hjärna.

Min hjärna slog nästan knut på sig själv, kom upp i högvarv när min amygdala skickade ut varningssignaler om att det var fara å färde. Men fara? För vad? Min pannlob meddelade syrligt - fara för att du tagit dig vatten över huvudet genom att ta ett omdömeslöst beslut, det förstår du väl. Min vänstra hjärnhalva sekunderade fnissande: Hihi, ja, vad tror du egentligen? Du som inte vet ett skvatt om varken naturvetenskap eller biologi, och frågan är om du överhuvudtaget skulle förstå något av det här. Ger du dig in på hjärnans domäner, då kommer det att handla om neurovetenskap och hjärnforskning, lilla vän. Viktiga saker. Och ingenting att leka med.

Min högra hjärnhalva vaknade till liv: Vad menar du? Skulle naturvetenskap och biologi vara viktigare än kreativitet och intuition? Utan varken kreativitet eller intuition, eller för den delen kunskap och känsla för färg och form, skulle det ju inte bli ett endaste nummer av GROW magazine överhuvudtaget! Nu får du allt förklara dig!

Tystnad. Något som kändes som en trött suck gick igenom min hjärna. Nu tog hippocampus till orda: Ja, jag vill nog minnas att hon inte var så dålig i matte och fysik i skolan, hon gick faktiskt ut med riktigt bra betyg så hennes abstrakta och logisR E D A K T I O N ka tänkande är det nog inget fel på. Skulle tro att det finns goda chanser att hon kan lyckas med temat. I vilket fall kommer hon ANSVARIG UTGIVARE att lära sig något av det ... Äh! Lära och lära, fnyste den vänstra & REDAKTÖR : hjärnhalvan buttert.

Lena Weesar · lena@growmagazine.se Min amygdala fortsatte att pumpa ut hotsignaler, den vänstra ANNONSBOKNING: maila: info@growmagazine.se hjärnhalvan surade, den högra var på krigsstigen och pannloför mer information ben försökte göra upp en plan för innehållet av temanumret om GRAFISK FORMGIVNING vår hjärna ... & BILDREDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

MEDVERKANDE SKRIBENTER I DETTA NUMMER : Lars-Eric Uneståhl, Lena Gustafsson, Anna Eriksson, Bo König,

KONTAKT: info@growmagazine.se growmagazine.se Omslag: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt om ej annat är angivet.

GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella coacher men även andra intresserade

U

ngefär så började det. Ja, i alla fall kändes det så - med kaos i min hjärna. Men höstnumret av GROW magazine med vår Hjärna som tema är nu klart och resan till färdig tidning har både varit lärorik och spännande. Precis som vår hjärna är. En fascinerande del av vår kropp som vi vet mycket om, men ändå så lite. Den del av oss där allt det vi är finns samlat. Den vi i själva verket är eller?

TREVLIG HÖSTLÄSNING! LENA W Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - growmagazine.se

av coaching, personlig utveckling och närliggande områden. GROW magazine tar även upp livsstils- och samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer.

Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för MER infoRMATION

91, 115 30 Stockholm.

Kontakt: voxorange@mail.com

4/2017 GROW magazine / 7

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

Foto: coffeekai

8 �

GROW magazine 4/2017

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR 1992, när RICHARD J. DAVIDSON träffade DALAI LAMA fick han frågan varför han, som använde modern teknik inom neurovetenskapen för att studera depression, oro och rädsla, inte använde samma teknik för att studera vänlighet och medkänsla.

P

Sexton är senare, 2008, grundade Davidson the Center for Investigating Healthy Minds vid universitetet i Wisconsin-Madison, USA, och inledde en omfattande studie för att ta reda på vilka effekter meditation har på hjärnan. Men hans forskning om meditationens och andra kontemplativa praktikers inverkan, och påverkan, på vår hjärna hade börjat redan tidigare.

ROFESSORN I PSYKOLOGI och psykiatri RICHARD J. DAVIDSON räknas till en av pionjärerna inom samtida hjärnforskning. Han praktiserar själv meditation sedan många år och kommunicerar regelbundet med Dalai Lama vilket orsakade protester när han bjöd in Hans Helighet som en av huvudtalarna till the Society for Neuroscience årliga möte i Wahsington DC 2005. Fler än 500 forskare skrev under en petition där man kritiserade Davidson dels för att stå alltför nära en person med intresse för resultatet av hans forskning (Dalai Lama själv), dels för att de ansåg att forskning på meditation utgjorde en sammanblandning av tro och vetenskap.

Majoriteten av kritikerna var kinesiska forskare vilkas skäl till protesterna kan ha bottnat i politiska orsaker - den kinesiska regimens och Dalai Lamas inställning till Tibet. Kontroversen tonades dock snabbt ner eftersom merparten av de deltagande talarna inte såg något problem med Davidsons inbjudan.

Nära 35 000 personer besökte eventet varav 25 000 av deltagarna hade olika vetenskapliga kopplingar. Dalai Lama talade på temat Dialogues Between Neuroscience and Society.

D

AVIDSONS FORSKNING om emotioner och hjärnan har resulterat i en rad vetenskapliga rapporter och 13 böcker.

The Emotional Life of the Brain skriven tillsammans med journalisten SHARON BAGLEY 2012, Altered Traits: Science Reveals How Meditations Change Your Mind, Brain and Body tillsammans med vetenskapsjournalisten DANIEL GOLEMAN 2017, är två av dem.

I

DAG HAR CENTRET for Healthy Minds ett 70-tal forskare som studerar effekten av meditation, mindfulness, avslappning och acceptans. Bland annat har man studerat buddhistmunkars hjärnverksamhet under meditation med hjälp av fMRI-scanners, som buddhistmunken och biokemisten Matthieu Richards.

Det var 2008. Och forskningen har fortsatt, även på mindre erfarna meditatörers hjärnor.

Vad man kommit fram till? Jo, att:

• Buddhistmunkarna uppvisade ett osedvanligt stort antal gammavågor i hjärnan, inte bara under meditation utan även under perioderna däremellan - en indikation på hjärnans plasticitet samt deras betydelse för inlärning, koncentration och minneslagring.

• Förhöjd aktivitet i vänster pannlob, prefrontala cortex - en av Davidsons viktigaste upptäckter. Starka kopplingar mellan prefontala cortex och amygdala spelar en viktig roll för känslolivet. Bland annat återhämtar man sig relativt snabbt från motgångar i livet vilket kan vara en förklaring till varför munkarna utstrålar harmoni, är fridfulla och glada.

• Hjärnans kommunikationsvägar kan tränas upp - det räcker med några timmars meditation för att förändringar i hjärnans nätverk ska visa sig. Istället för att överlåta vår hjärna till "slumpen" kan vi alltså själva ta ansvar för att forma våra hjärnor.

Källor: The Center for Healthy Minds, centerhealthyminds.org I hjärnan på en munk, Sara Hammarkrantz, Modern Psykologi nr 7/2015 Society for Neuroscience, sfn.org 4/2017 GROW magazine / 9

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

GROWING - »BINGA« TV-SERIER / Illustration: ayelet_keshet

BINGE-WATCHING ÄR DU EN av oss alla som fastnar i TV-serier? Som inte kan sluta efter ett avsnitt, du måste fortsätta att se nästa och nästa och ...

Som »bingar« - binge watching - sträckkollar, maratontittar? Via gratistjänster för att komma ikapp vad du tycker dig ha missat och via streamingstjänster som Netflix, HBO och Viaplay. Vilket fler och fler gör. På datorn. Inte på TVn och »bingandet« försiggårs på kvällen tills kvällen övergår till natt. Vilket särskilt de yngre generationerna ägnar sig åt.

Det påverkar vår nattsömn och det negativt vilket framkom i en undersökning publicerad i the Journal of Clinical Sleep Medicine. 423 personer i ålderm 18-25 år deltog i studien varav 80% uppgav att de sträcktittade, 20% av dessa flera gånger i veckan. Trötthet och insomni-problem var också vanligare bland dessa och jämfört med de som inte »bingade« ökade risken för sömnproblem med 98%.

Att sträcktitta påverkar oss också psykologiskt, enligt en undersökning gjord av Netflix.

Vissa känner sorg och tomhet när en serie är slut, andra är glada över att de har klarat av ännu en serie och andra i sin tur ser fram emot att välja nästa serie för sin binge-watching.

Men vad är då vanligast att »binga«? I Netflix's utbud är det thrillers, skräck och sci-fi.

Och vilka länder har flest »bing-tittare«? Jo, Kanada, USA och Danmark. Sverige kommer på nionde plats.

Källor: The Journal of Cllinicla Sleep Medicine, augusti 2017, jcsm.aasm.org - samt - Netflix Binge Index 2016

Illustration: leremy

10 �

GROW magazine 4/2017

GROWING - HÄLSA KVINNOR 55+ /

KVINNOR 55+ SLÅR MÄN UNDER 30 KVINNOR 55+ är dubbelt så friska och närvarande på jobbet som män under 30. Det framkommer i den senaste Jobbbhälsobarometern som släpptes under hösten av Sveriges Företagshälsor.

Upplevelsen av arbetsmiljön visar alltså både på skillnader i ålder och kön. Antalet helårsfriska, utan frånvaro och alltså närvarande samtliga dagar under året, toppas av kvinnor 55+. Yngre män, under 30 år, har de största hälsoproblemen och med det den högsta frånvaron från arbetet.

Den kraftiga ökningen av upplevt psykiskt obehag inför jobbet kvarstår, framför allt för den yngre åldersgruppen upp till 30 år och där bland yngre kvinnor. Årets rapport visar också hur ledarskap upplevs och det visar sig att cheferna i lika stor utsträckning som sina medarbetare känner psykiskt obehag av att gå till arbetet. Det finns även samband mellan medarbetarnas upplevda välbefinnande på jobbet och upplevd hög ledarkompetens hos sin närmsta chef. Ju bättre chef, ju större välbefinnande hos de anställda.

De som upplever psykiskt obehag på arbetet uppger mobbing och trakasserier, obalans mellan privatliv och arbetsliv, fysisk smärta i arbetet samt sömnproblem som orsaker till detta..

Källa: Jobbhälsobarometern 2017:1 - foretagshalsor.se

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROWING - ARBETSBELASTNING & STRESS /

GROWING - MILJÖMEDVETANDE /

VARNING! KAROSHI!

VARNING! FÖRORENINGAR!

KAROSHI uppmärksammades som fenomen under 1980-talet i Japan efter att kontorsarbetare plötsligt dog på jobbet, något som sågs som baksidan av det japanska undret - den snabba uppbyggnaden av Japans ekonomi efter andra världskriget till en av världens största ekonomier. De senaste åren har fenomenet diskuterats offentligt och den japanska regeringen har försökt vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemet som beräknas kosta cirka 2000 japaner livet årligen. Övertidsarbete är en bidragande orsak till detta och i en rapport från 2016 svarade närmare en fjärdedel av tillfrågade företagen att deras anställda arbetade mer än 80 timmars övertid varje månad. Nu har gränsen för övertid satts till 100 timmar i månaden, något som delar av den japanska fackföreningsrörelsen inte anser kommer att betyda något i praktiken.

Karoshi - plötslig död av överarbete orsakat av hjärnblödning, hjärtsvikt, stress och undernäring. Eller självmord. De flesta utsatta är medelålders män men det förekommer även bland yngre, män som kvinnor.

I Japan likställs övertid med att visa lojalitet mot företaget man arbetar för.

Källa: DNs serie om Karoshi, 2017

HOT MOT VÅR ÖVERLEVNAD! FÖRORENINGAR är den största orsaken till sjukdomar och alltför tidig död i världen idag vilket sammanlagt kostar trillioner dollar varje år. Det rapporterade den medicinska tidskriften The Lancet's Commission on Pollution and Health i den största och mest övergripande globala undersökning som gjorts och som presenterades i oktober i år. Föroreningar har inte fått tillnärmelsevis lika mycket uppmärksamhet som klimatförändringar, AIDs eller malaria, framhåller rapporten, och är det mest underskattade hälsoproblemet i vår värld idag - ett allvarligt hot mot människans överlevnad.

Sjukdomar som orsakats av föroreningar vållade över 9 miljoner prematura dödsfall mellan 2015-2016 - tre gånger fler än AIDS, TBC och malaria tillsammans och 15 gånger fler än de orsakade av krig och andra former av våld. Förorenad luft, vatten och mark/jord ligger bakom vart sjätte dödsfall i de mest drabbade länderna, men siffran är troligen betydligt högre eftersom konsekvenserna av många av dem ännu inte är kända.

Majoriteten förekommer i tredje världens fattigare länder och i vissa, som Indien, Tchad och Madagaskar, är dessa en fjärdedel av alla dödsfall. I de rikare länderna ligger USA, Japan och Tyskland högst vad gäller kemiska och fossila bränslerelaterade luftföroreningar samt arbetsplatsrelaterade kontaminationer. Alla länder är utsatta för föroreningar - mänsklig aktivitet som industrialisering, urbanisering och globalisering är alla drivkrafter bakom påverkan av luft, vatten och mark. Marken, eller jorden, bland annat av kemikalier och pesticider.

Men det finns en ljusning. De stora förbättringar som skett i industriländerna under de senare decennierna visar att kampen mot föroreningar kan vinnas - om bara den politiska Källa: thelancet.com viljan finns.

Illustration: hiro_koubou

Illustration: willypd

4/2017 GROW magazine / 11

PERSPEKTIV— § EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

LEDARSKAP I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD

ALAN SEALE

coach författare, föreläsare grundare av The Center for Transformational Presence

Foto: Lena Weesar

12 �

GROW magazine 4/2017

transformationalpresence.org

§

EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

— PERSPEKTIV

EXK

LUS

för

GRO

MAG

W

IVT

AZIN

E

TRANSFORMATIONAL PRESENCE

- INTERVJU MED ALAN SEALE ALAN SEALE, coach och grundare av The Center for Transformational Presence, centret för transformativ närvaro, i Topsfield, Massachusets, USA, var på besök i Sverige under sensommaren.

GROW magazine träffade honom en eftermiddag i Stockholm för att samtala om den stora, och viktiga, frågan: Hur kan vi som coacher, ledare och medmänniskor navigera och bäst förhålla oss till dagens oförutsägbara och föränderliga värld? I den värld vi idag lever i där osäkerhet har blivit det nya normala.

Text: Lena Weesar 4/2017 GROW magazine / 13

PERSPEKTIV — § EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

VT

SI U L K

EX

FÖR W GRO ZINE GA MA

A

TT NAVIGERA OCH GÖRA SKILLNAD I EN OSÄKER VÄRLD

D

ET VAR INTE FÖRSTA gången

» VI LEVER I EN VÄRLD med snabba och oförutsägbara förändringar där osäkerhet blivit det nya normala.«

14 �

GROW magazine 4/2017

ALAN SEALE var på besök i Sverige. Alan Seale, som för övrigt är aktuell med två böcker under hösten - Transformational Presence: How to Make a Diffence in a Rapidly Changing World, grundbok i transformativ närvaro, en "reader" till bok nummer två, The Art of TransformAction, som innehåller verktyg och övningar i hur man praktiskt kan tillämpa teorierna som presenteras i grundboken.

N

EJ, DET HÄR VAR ALAN SEALES sjunde besök och han var i Stockholm för att hålla utbildningar i hur man kan applicera transformativ närvaro i sitt ledarskap och i sitt liv - Transformational Presence Leadership.

§

E

EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

FTER HELGEN skulle han flyga tillba-

ka till USA och orkanen Irmas framfart mot Florida och de västindiska öarna hade under de senaste dagarna varit förstasidesstoff på alla nyhetssajter.

Irma spåddes bli en av de kraftigaste orkanerna någonsin - vilket den också blev med facit i hand.

Vi talade om den och om oron för dess följder och varför inte våra makthavare och ledare på allvar försöker komma tillrätta med den underliggande orsaken som nu med allt större kraft påverkar stora delar av vår planet - den globala uppvärmningen.

V

I LEVER I EN OSÄKER VÄRLD,

konstaterade vi, en brytningstid mellan nya, gamla och ny-gamla perspektiv där våra uppfattningar om världen håller på att förändras. Med klimatförändringar. Politiska ombildningar.

Migration och flyktingströmmar. Snabb teknisk utveckling och ännu snabbare informationsflöden. Digitalisering av våra arbetsuppgifter, våra hem och våra liv. Omvandling av arbetsplatser där yrken försvinner och nya kommer till. Med ändrade livsmönster och konsumtionsvanor i en värld som globaliseringen gjort mindre och samtidigt större.

Vi lever i en värld med snabba och oförutsägbara förändringar där osäkerhet blivit en normalitet.

E

N VUCA-VÄRLD, som Alan Seale beskriver den, präglad av rörlighet, osäkerhet, komplexitet och tvetydighet (Volatility, Uncertainty, Complexity, Ambiguity - VUCA). En värld med spännande utmaningar där tankeflöden lätt slår knut på sig själva i ett tempo värd den bäste sprinterlöparen och som ger öppningar till nya möjligheter.

Möjligheter? Eller mest förvirring?

För var börja? Var sluta? Hur hur välja?

— PERSPEKTIV

VUCA

Volatility Uncertainty Complexity Ambiguity - rörlighet - osäkerhet komplexitet - tvetydighet Vår värld idag och i framtiden.

En värld med spännande utmaningar och möjligheter.

Eller ... kanske mest förvirring?

F

RÅGAN många av oss ställer sig idag är - Hur kan jag bäst förhålla mig till en omvärld som ständigt uppdateras och förändras? Hur kan jag som ledare och chef bäst hantera den och hur kan jag göra skillnad? Det är också det Alan Seale tar upp i sina kommande böcker om Transformational Presence och så här svarande han när vi träffades: »VAD VI BEHÖVER GÖRA är att utveckla ett nytt förhållningssätt. Vi lever i ett paradigmskifte där gamla "sanningar" håller på att förändras och att göra som vi "alltid gjort" fungerar inte längre om vi vill komma vidare, göra skillnad och skapa en värld som fungerar - a world that works.«

VUCA,

akromymen för att beskriva den snabbföränderliga och oförutsägbara värld vi lever i idag, började användas inom den amerikanska militären efter kalla krigets slut under 1990-talet. Termen förekommer ofta i sammanhang där teorier och idéer om ett nytänkande inom strategiskt ledarskap presenteras och introduceras.

4/2017 GROW magazine / 15

PERSPEKTIV — § EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

»VAD ÄR DIN LONGPATH?

Har du en vision som sträcker sig längre än din egen livstid?«

»FÖRST OCH FRÄMST måste vi göra upp med vår fixering vid det kortsiktiga tänkandet och tänka bredare och större i ett längre samhälleligt perspektiv - "longpath" som futuristen ARI WALLACH* uttrycker det.« »Vi måste börja se våra beslut och handlingar i ett perspektiv som går längre än vår egen livstid, alltså över generationsgränserna och ställa oss frågan - hur påverkar det vi gör idag framtida generationer? Vilket alls inte är något nytt i sig.

De indianska ursprungsbefolkningarnas tradition, till exempel, säger oss att vi ska tänka på hur våra handlingar och beslut påverkar upp till sju generationer in i framtiden. Själv brukar jag tala om "katedralbyggande" - att vi arbetar med projekt som inte nödvändigtvis blir klara under vår egen livstid.«

»VI BÖR OCKSÅ OMDEFINIERA vad vi lägger in i begreppet framtid. Framtiden är nämligen inte enbart en utan flera parallella framtider. Idag tänker vi förmodligen mest på den teknologiska utvecklingen och hur den kan komma att forma en framtida värld. Men framtiden omfattar inte bara teknik utan den handlar också om frågor om etik och moral, relationer, familj och sociala system, religion, konst och så vidare. Vi har alltså flera framtider att förhålla oss och ta ställning till.« 16 �

GROW magazine 4/2017

»DET TREDJE, och jag refererar fortfarande till ARI WALLACH, är telos - att vi bör ta till oss ett "Telos-tänk".

Telos är grekiska och betyder "slutgiltigt mål" eller "syfte" - och här ställer vi oss den enkla, men kraftfulla frågan: I vilket syfte? Eller - Vad blir annorlunda om vi gör på det här sättet, ändrar den här policyn eller anammar det här förhållningssättet?

Inte bara inom ett år fram i tiden, inte heller fem år utan vilka konsekvenser kan våra val idag ha om 20 eller 50 år?« »Om vi ser framtiden på det här sättet är ordet "framtid" inte längre ett substantiv utan ett verb - framtiden är något som vi "gör". Och det är upp till oss att göra, eller skapa, den tillsammans.«

S

Å - VAD ÄR DIN "LONGPATH"?

Vad är din organisations "longpath"? Har du en vision som sträcker sig längre än din livstid?

Det är frågor som hjälper oss att navigera i vår osäkra värld, göra skillnad och visa oss vägen mot en värld som fungerar - a world that works.« * ARI WALLACH - adjungerad professor vid Columbia Univerisity, är en amerikansk strategi- och innovationskonsult inom teknikinnovationer och framtida styrelseformer, med mera.

§

E

TT STORT ANSVAR ligger på våra

ledare hur vår framtida värld kommer att formas. Vad kan Transformational Presence bidra med här? »TRANSFORMATIONAL PRESENCE hand-

lar om, som namnet säger, transformation, att omforma, omskapa - och om medveten närvaro, inte bara din egen i nuet, som mindfulness, utan också en medvetenhet om din närvaro i relation till andra och omvärlden.

Det är en process från insidan och ut där ditt sätt att leva, vara och handla samspelar med ditt intellekt, hjärta och din själ. Transformational Presence handlar inte om resultat som ska uppnås utan om dina värderingar och hur du lever ditt liv vilket avspeglar sig i hur du är som ledare, chef, som coach, som medmänniska - och i alla dina livsroller.« »För en chef eller ledare innebär det helt kort en ökad medvetenhet i ledarskapet i relation till omvärlden och förmågan att upptäcka potentiella möjligheter i omständigheter och situationer och vägar att utnyttja dem.« »I DEN KOMPLEXA VUCA-VÄRLDEN vi lever i idag, bombarderas och överbelastas lätt vårt intellekt av allt som händer. Vårt hjärta, däremot, har kapacitet att ta in allt. Och skapa mening. Och här talar jag om olika aspekter av det mänskliga intellektet

EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

— PERSPEKTIV

- huvud och hjärta, intellekt och intuition, ego och själ. Vad huvudet "vet", det "förstår" hjärtat. Något som vi idag i vårt samhälle inte till fullo använder oss av. Vi låter hellre intellektet styra oss än att låta oss guidas av hjärtats djupa känslor. I Transformational Presence använder vi både intellekt och hjärta. I samspel.«

H

UR SKULLE DET rent konkret kunna gå till? Kan du ge något exempel?

»JA, NÄR VI STÅR VI INFOR EN UTMANANDE situation eller omständighet kan vi

ställa oss tre frågor:

VAD VILL HÄNDA? ELLER - VAD VILL SITUATIONEN, ELLER OMSTÄNDIGHETEN, SÄGA MIG? Det är den första frågan och den handlar om att ge klarhet i var vi befinner oss och vad som är på gång.

Och att det förmodligen finns ett budskap i situationen, ett skifte som kan innehålla möjligheter - "det som vill hända". Om vi bringar klarhet i var vi befinner oss kan vi hitta frön till potentiella möjligheter som väntar på att förverkligas. En vision som leder oss in i framtiden. Men, och det här är viktigt - "det som vill hända" behöver inte vara detsamma som det du själv vill ska hända. Ofta är det större än dig själv. l

4/2017 GROW magazine / 17

PERSPEKTIV — § EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE

POTENTIAL

NÄRVARO

HANDLING

»VANLIGTVIS går vi direkt till fråga

VEM BER MIG SITUATIONEN ATT VARA? ELLER - VILKEN ROLL BER DEN MIG ATT TA? Den andra frågan handlar alltså om vår närvaro i situationen. Det kan handla om personliga kvaliteter eller egenskaper som jag bör använda - ber mig situationen vara modig, uppriktig eller kanske kreativ? Eller handlar det om att ta på mig en viss roll? Och igen, det handlar inte om att du ska tänka ut detta eller vad själv du vill, utan vad situationen efterfrågar. Kanske lite svårt att förstå för intellektet, men ditt hjärta förstår. l

VAD UPPMANAR MIG SITUATIONEN ATT GÖRA? Den tredje frågan uppmanar till handling. Återigen är det inte du som uppmanas att tänka ut hur du ska handla, utan vad situationen, eller omständigheten, efterfrågar. Detta för att hela potentialen i det som sker ska kunna utvecklas.« »SVAREN på de här tre enkla men kraftfulla frågorna ger dig kärnan i hela situationen och vad du bör göra. Var den du är ombedd att vara och agera.

Gå sedan tillbaka till den första frågan igen och fortsätt med frågorna i tur och ordning så länge det behövs.« »De här tre frågorna är essensen i Transformational Presence - kortfattat: Potential, Närvaro och Handling. Och kom ihåg - Transformational Presence är en process.« l

18 �

GROW magazine 4/2017

tre - till handling, och frågar oss: Vad kan jag göra? Hur löser jag det här?

Och det helst så snabbt som möjlight.

Vad Transformational Presence istället råder dig att göra är att stanna upp och ta dig tid att lyssna. Att ta in känslan i situationen och känna in meningen i den. Med hjärtat.

D

U TALAR OCKSÅ OM ENERGIER,

att vår tillvaro består av olika energier. Kan du förklara närmare?

»INOM TRANSFORMATIONAL PRESENCE, likt tänkandet inom kvantfy-

siken, definierar vi allt i tillvaron som energier och energiflöden, i fysisk eller i icke-fysisk form. Energiflöden som står i kontakt med varandra.

Energi i sin renaste form är neutral, varken bra eller dålig, den bara är.

Det är hur vi svarar mot den och hur vi använder den som ger den en viss kvalitet. En situation, eller omständighet, är energi i rörelse.« »ENERGI KAN INTE FÖRSTÖRAS

bara transformeras, omvandlas. Så den situation vi står inför är den energi vi kan jobba med. Se den som din kreativa partner som kan hjälpa dig att hitta ett sätt att arbeta med den istället för att kämpa emot de energier som den för med sig - don't push against it, flow with it - omvandla den. Det är för det mesta lättare och mer produktivt. Detsamma gäller för känslor och emotioner. Du kan inte bli av med dem men du kan transformera dem.

§

nda? nen ä vem h l il io b vad v ll situat a s tt va itua er mi i v vad lket är ber ra? v tione g i n den ilke g? v i n m m r o ig a säga kapet? tt ta ll s ? bud vad uppmanar mig situationen att göra? hur ska jag agera?

SITUATION Kärnfrågorna i Transformational Presence

V

ÅR VÄRLD ÄR BYGGD PÅ RELATIONER, säger du också, inte bara människor emellan utan också mellan människor och idéer, situationer och så vidare, och mellan idéer och situationer. »JA, OCH TRANSFORMATION sker alltid mest effektivt i relationsfältet - i fältet mellan människor, idéer, situationer etc.«

»EN DEL AV DET PROBLEM vi

upplever i vår VUCA-värld idag är att vi ser situationer och omständigheter som enskilda händelser, orelaterade till andra. Vilket de inte är eftersom det som sker nu har sin orsak i tidigare händelser eller omständigheter liksom det att våra handlingar idag kommer att leda till nya situationer.

Genom att känna in en energi och följa dess flöde kommer vi vidare. Det är en proaktiv process - vi lyssnar in dess budskap istället för att gå emot den.«

EXKLUSIVT FÖR GROW MAGAZINE—

PERSPEKTIV

»VI KAN ALLTSÅ VÄLJA HUR VI REAGERAR på en situation.

Gör vi det rent känslomässigt, som när känslorna går i taket - "OMG! varför händer det här just mig!" försöker vi oftast lösa situationen genom att springa runt och släcka bränder, vi letar syndabockar och något personligt ansvar varken för situationen eller lösningen av den tar vi inte. Jag kallar det för att leva i Drama.

Analyserar vi det som händer, tittar efter fakta och frågor oss: Hur kan vi lösa det här - snabbt? Så att allt blir som vanligt igen, befinner vi oss i Situationsstadiet.

I nästa stadie, Valstadiet, vet vi vad som har orsakat situationen och vi står inför olika val att lösa den. Här gör vi ett medvetet val för att gå vidare.

Men går vi än vidare inser vi också Möjligheter - vi tar ansvar för situationen, tar en proaktiv roll och vi kan skapa något nytt. Vi är inte längre ett offer för omständigheterna.«

»TRANSFORMATIONAL PRESENCE

handlar om val och möjligheter. Om att vara nyfiken och att lyssna in. Med hjärtat, och låta intuition och intellekt samarbeta. Och samtidigt vara uppmärksam på mönster i processen som hjälper oss att navigera i en föränderlig och osäker omvärld.«

transformationalpresencebook.com

Alan Seals Transformational Presence: How To Make a Difference In a Rapidly Changing Word i två delar, "the reader" och the "framework" med verktygen, kommer ut under hösten 2017 (publ.

The Center for Transformational Presence)

4/2017 GROW magazine / 19

PERSPEKTIV — § TEMA: VÅR HJÄRNA

:

A TEM

VÅR A RN Ä J H

20 �

GROW magazine 4/2017

Foto: Zamruovic

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

TEMA: VÅR HJÄRNA

V

ÅR HJÄRNA - miljoner celler i kommunikation med varandra och med resten av vår kropp. Miljarder kopplingar som görs dem emellan varje nanosekund.

Vi tänker. Vi känner hunger, glädje, kärlek, avoghet. Vi får ont i en tand, i ett ben, i ryggen. Allt kommuniceras och registreras i vår hjärna. Hur det går till? Inom forskningen har man kommit långt, man vet mycket men långt ifrån allt. I detta nummer av GROW magazine finns några av de svar man hittills kommit fram till. Men det finns mycket mer att utforska för, som många forskare säger: Ju mer vi vet om vår hjärna, desto mer vet vi att vi inte vet.

LARS-ERIC UNESTÅHL, fil dr i psykologi, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan och Scandinavian International University, började redan på 1960-talet sin forskning om hjärnan. Frågorna han ställde sig var bland annat: Finns det någon koppling mellan medvetande och prestation? Kan man träna medvetandet, det mentala, på samma sätt som man tränar kondition, styrka och teknik? Och om så - hur kan vi göra det? Ja, det berättar Lars-Eric Uneståhl bland annat om i detta nummer av GROW. MARIE RYD, dr i medical sciences, vetenskapsjournalist, föreläsare med mera, har under de senaste 20 åren följt forskningen inom neurovetenskap och som chefredaktör för tidskriften Holóne har hon under de senaste sju åren publicerat de senaste rönen, artiklar som idag ligger i en forskningsbank på nätet. Marie berättar bland annat om hur vi kan utveckla och hålla vår hjärna i form. För vi kan medvetet jobba för att bibehålla en frisk hjärna även om vi lever i en stressfylld tillvaro! Allt enligt forskningen.

PARISA ZARNEGAR, har en doktorsgrad i neuroscience och hon är även utbildad coach. En ovanlig kombination. Hon föreläser och ger workshops i hur vi kan använda de senaste rönen inom hjärnforskningen i vår privata såväl som vår professionella utveckling. Och i vårt ledarskap inom vilket hon utvecklat konceptet NEL.

VIDARE FINNS ARTIKLAR om vad som händer i vår hjärna när vi mediterar, hur hjärnan är uppbyggd och arbetar och en självtest - Vad vet du om din hjärna? En kortfattad »hjärnhistoria« med några nedslag i århundradena och samband mellan hjärnan / coaching sett genom neurovetenskap och beteendevetenskap - neurocoaching och neuroledarskap har ju under senare år blivit till begrepp som snabbt spritts och anammas. I Tips & Tricks ges råd om hur du kan ladda din hjärna, »ge den bränsle« i din dagliga rutin och till slut presenteras de insikter årets forskare till världens största hjärnforskningspris, the Brain Prize, kommit fram till.

Med det finns naturligtvis, som alltid, mycket annat att läsa i GROW: VD-coachen ANNA ERIKSSON reflekterar över vilka val vi gör i våra liv. Hur fria känner vi oss? Och lever vi som vi innerst inne önskar? LENA GUSTAFSSON, coach och ordförande för ICF Sverige, tar i sin artikel upp mentorcoaching, vad det är, vad det ger och varför man som coach bör ha en mentor. Coachen BO KÖNIG fortsätter sin serie om hur han som skeptisk ingenjör nådde insikt om coachingens positiva effekter. Och vi en RETREAT under en höstdag i koloniträdgården Söderbrunn på Norra Djurgården i Stockholm. En oas för själen!

4/2017 GROW magazine / 21

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

TEMA

DET INRE MENTALA RUMMET

VÅR HJÄR NA

:

Finns det någon koppling mellan medvetande, prestation och flyt? Kan man träna medvetandet, det mentala, på samma sätt som man tränar kondition, styrka och teknik?

Om så - hur kan vi göra det?

Det var frågor LARS-ERIC UNESTÅHL, fil dr i psykologi, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan och Scandinavian International Univeristy, ställde sig redan på 1960-talet.

Här berättar han om sin forskning:

E

N VIKTIG DEL AV MIN FORSKNING i Uppsala på 1960-talet, och som också ledde fram till den mentala träningen 1969, kom att direkt eller indirekt handla om medvetandet och dess olika yttringar. Jag var då aktiv idrottsman och blev intresserad av medvetandet utifrån frågan om varför prestationen kan variera så mycket hos samma person, inte bara från en tävling till nästa utan också under samma tävling och match. De fysiska förutsättningarna är ju desamma så större delen av dessa variationer har ju att göra med det som händer i hjärnan - det mentala.

I vissa stunder när man har »flyt« så fungerar man optimalt utan att ens anstränga sig lika mycket, så frågan om vad flyt är för form av medvetande var frågeställning nummer två.

Den tredje och sista frågeställningen var frågan om man kan träna medvetandet, det vill säga: kan man träna det mentala på samma sätt som man tränar kondition, styrka och teknik?

22 �

GROW magazine 4/2017

VAD ÄR DÅ MEDVETANDE?

P

Å DEN STORA INTERNATIONELLA MEDVETANDEKONFERENSEN Toward a Science of Consciousness i Stockholm för några år sedan, kunde man inte hitta en definition av medvetandet som kunde accepteras av alla experter. Svårigheten att definiera begreppet gör det naturligtvis svårt att forska om medvetandet eftersom man ju först måste enas om vad det är man ska undersöka.

Vi har också en mängd uttryck i språket där man likställer medvetande med till exempel vakenhet (jämför förlora medvetandet, medvetslös) eller med upplevelse (vara medveten om, omedveten, undermedveten, förmedveten, objektsmedvetande, självmedvetande) etc.

§ — KARRIÄR

Illustration: agsandrew

ÄR MEDVETANDET BEGRÄNSAT TILL HJÄRNAN?

D

EN HÄR ARTIKELN kommer mest att handla om »hjärnan och alternativa medvetandetillstånd«, men innan jag lämnar det komplexa begreppet »medvetande« vill jag nämna att en frågeställning som intresserat mig liksom många andra forskare, och naturligtvis även allmänheten, de senaste 20 åren är frågan om medvetandet också kan existera utanför hjärnan.

En fråga i samband med detta är om det finns ett »globalt medvetande«, där varje människas medvetande bara är en del av detta större globala medvetande.

Den andra frågan, som delvis hänger samman med den första, är frågan om medvetandet är begränsat till hjärnan eller om det också kan förekomma utanför hjärnan. Den senare frågan leder automatiskt till frågan om det finns ett »Liv efter döden« eller »Liv efter Livet«.

ETT EVIGT MEDVETANDE

F D

RÅGAN HAR JU INTRESSERAT människor i alla tider och från början tagit sig uttryck i religiösa trosuppfattningar men under de senaste årtiondena också inom forskningen.

ET BÖRJADE med forskning omkring »nära döden upplevelser« och fortsatte med undersökningar av de som varit »kliniskt döda«. Detta har sedan kompletterats med »insamlande av information från andra sidan«. Om man lägger samman resultaten från dessa tre områden så kan man påstå att det i dagsläget finns lika hållbara bevis för att medvetandet överlever döden som för bevis för att det skulle upphöra.

4/2017 GROW magazine / 23

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

J

Illustration: agsandrew

AG HAR BLAND ANNAT låtit översätta och skrivit förordet till boken Kontakt med andra sidan? Banbrytande vetenskapliga experiment om fortsatt existens efter döden, skriven av GARY E. SCHWARTZ, en av de mest framstående forskarna i USA, där han efter ett stort antal mycket bra utförda experiment kommer fram till slutsatsen att »medvetandet överlever döden«. I förordet till boken nämner jag en diskussion jag hade med en forskarvän som är ateist och filosof och som inte alls tror på en överlevnad. Efter diskussionen gav han med sig framför allt på grund av två skäl: l Om han har rätt får vi aldrig reda på det - däremot om jag har rätt. Alltså har jag rätt. l Om tron på att livet fortsätter skapar ett bättre och mer meningsfullt »jordeliv«, så är detta ett skäl nog att acceptera medvetandets överlevnad.

S

DE ALTERNATIVA MEDVETANDEFORMERNA

Å ÄR DET NATURLIGVIS INTE. Så jag ändrade snabbt översättningen av ASC till Alternative States of Consciousness, det vill säga Alternativa Medvetandetillstånd (AMT) och Normalt medvetande till Det Dominanta medvetandetillståndet (DMT).

FÖRÄNDRAT MEDVETANDE Det vanligaste ASC är naturligtvis sömn i vilket vi MIN FORSKNING PÅ 1960-TALET valde tillbringar nästan en tredjedel av vårt liv. Ett annat jag istället för en medvetandeforskning alternativ är drömmen, som är helt skild från både sömn och vakenhet och som vi tillbringar cirka 7 år att fokusera på förändringar av medav vårt liv i. Dessutom har vi flow, hypnos, medivetandet. »Flyt« var ju ett sådant tillstånd och »hypnos« var ett annat - min doktors- tation, olika religiösa trancetillstånd med mera. Hit avhandling kom till exempel att handla om kan man också räkna de spontana trancetillstånd Hypnos och Posthypnotiska suggestioner och som de flesta människor dagligen kommer in i när att hitta kontrollmetoder för flyt blev ju en man till exempel blir fokuserad på och fångad av en intressant film (då man inte märker den huvudvärk av de viktigaste delarna i Mental Träning man hade innan filmen började). för idrott.

Många människor har känt rädsla i samband med På engelska kallades dessa tillstånd för drömmar. Orsaken till detta är att man inte visste att ASC, som stod för Altered States of Consdet »bara« var en dröm. Just då var det verklighet. ciousness, vilket brukade översättas med Här suddar alltså en inre drömbild ut skillnaden Förändrade Medvetandetillstånd, (FMT). mellan verklighet och »fantasi«.

Frågan blev då: Förändrat från vad?

Det är detta jag använder mig av i Mental Träning, Jo, från det Normala Medvetandetillståndet men till skillnad från icke kontrollerbara drömbilder (NMT). skapar man i sitt mentala rum (som är ett hypnoslikNästa fråga blev då naturligtvis: »Så de förändrade medvetandetillståndet är onor- nande alternativt medvetandetillstånd) - de självbilder och målbilder som skapar den verklighet man mala, patologiska?« vill leva i.

I

24 �

GROW magazine 4/2017

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

O

M STRESSNIVÅN ÖKAR ytterligare kan en chockreaktion inträffa där det sympatiska nervsystemet »slås ut av det parasympatiska«. Istället för att tankarna far omkring utan kontroll så kan det bli tomt i huvudet och istället för rastlösheten kan det bli en låsning både verbalt och motoriskt - man kan varken tala eller röra sig (panikslagen, lamslagen, stel av skräck). Innan domstolarna visste detta så kunde ett våldtäktsoffer (majoriteten hamnar i detta tillstånd vid våldtäkt) bli anklagad för att man inte gjorde motstånd eller skrek på hjälp.

SVENSK-RYSKA PROJEKTET

»VAD HÄNDER I HJÄRNAN när man befinner sig i det "Inre Mentala Rummet"?«

HJÄRNREGISTRERING AV MEDVETANDET

N

ÄR DET GÄLLER MÄTNING av medvetandet har EEG varit den vanligaste metoden där gränsen mellan sömn och vakenhet ligger på cirka 12 c/sek och där djupsömnen utmärks av långsamma och stora deltavågor (1-4 c/s), och den mer ytliga sömnen under andra delen av natten av theta(4-7) och alfavågor (7-12). Även i hypnos sker den största förändringen på thetanivån, medan alfavågor dominerar i meditation och mindfulness.

Men även på vakensidan kan alternativa medvetandetillstånd uppkomma. Således kan en intensiv stress (hög sympaticusaktivering med högfrekventa EEG-vågor) åstadkomma ett överslag från sympaticus till parasympaticus. När stressnivån stiger ökar rastlösheten och planeringsförmågan försämras man kan inte tänka klart och handlar fel. .

M

ELLAN 1990 OCH 2002 arbetade jag tillsammans med ett ryskt forskarteam från universitet i St Petersburg för att dels undersöka effekterna av mental träning på idrotts- och skolområdet och dels kartlägga vad som händer i hjärnan när man befinner sig i det Inre Mentala Rummet (IMR), det vill säga det självhypnotiska tillstånd som utgör själva basen för mental träning.

Här är några av resultaten: l I IMR sker en ökning av theta-aktiviteten i hjärnans antecentrala del och en minskning av alfa-aktiviteten i frontal-occipitala området. l Den hemisfäriska assymetrin i DMT övergick i det mentala rummet till en synkronisering av hela hjärnan med samma basaktivitet i alla fyra av hjärnans kvadranter. Man kan uttrycka detta så att hjärnan bytte »operativsystem« till ett holistic mode (HM), det vill säga hjärnan började arbeta som en helhet. Detta kan förklara varför bilder och föreställningar (helhet) har en så kraftig effekt i mental träning och varför »flyt« är så viktigt för bra prestationer i idrott. Flyt är ett alternativt medvetandetillstånd, där »programmerade bilder« styr kroppen istället för tankemässiga beslut och viljemässig kontroll. Försöket nedan är ett exempel på detta.

4/2017 GROW magazine / 25

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

Illustrationer: L-E Untståhl

RESULTAT SKYTT B

»At the time of the shots the world record holder has integrated left and right brain level and both are inside the optimal zone. When asked when to shoot, she answers: “I do not know but my body knows”. «

l I samband med den rysk-svenska forskningen gjorde vi även EEG-studier utanför laboratoriet i samband med tävlingar. Vi ville då undersöka på vad sätt hjärnaktiviteten skiljde sig åt när man hade flyt jämfört med när man icke hade det. l Vi jämförde två bågskyttar, A och B, där A hade tränat mentalt och kunde framkalla flyt (och därigenom nått stora framgångar med världsrekord med mera) med en mer medioker bågskytt B utan denna förmåga.

Den röda linjen i graferna ovan utmärker aktiviteten i den vänstra hjärnhalvan och den gula linjen i den högra hemisfären. Det bruna området utmärker den optimala zonen för bra prestation.

10 sekunder före varje skott så är situationen den samma för bägge skyttarna men A har förmågan att integrera vänster och höger hjärnhalva så att de båda ligger tillsammans i den optimala zonen när skottet går, vilket gör att kroppen tar över och skottet kommer automatiskt. Detta gör också att den ideomotoriska aktiviteten i fingrarna blir lägre än vid en »viljemässig avtryckning« vilket också medverkar till en topprestation.

D

ETTA HJÄRNANS »HOLISTISKA OPERATIVSYSTEM« är inte bara viktigt att lära sig använda för bra idrottsprestationer utan ligger till grund för den mentala träningens effekter på livets alla områden. Bland annat skapas målbildsprogram i IMR som sedan fungerar som hjärnans cybernetiska system (autopilot), och som styr den övervägande del av vårt vuxna liv som utgörs av automatik och icke medvetna processer.

26 �

GROW magazine 4/2017

V

RESULTAT SKYTT A

VARA »MEDVETEN OM«

I UPPTÄCKTE OCKSÅ att hjärnan kunde programmeras till att bli »medveten« om det positiva och önskvärda medan det icke önskvärda förpassades till den icke medvetna delen. Jag visade i en studie att det »normalt« var tvärtom. Människor var mer medvetna och fokuserade mer på negativa än positiva tankebilder. Orsaken till detta visade sig vara dels en gammal överlevnadsmekanism, dels att vi fångas av det som är mest tydligt och konkret (och det är problemen och det icke önskvärda som tydligt dominerar i massmedia och i den information vi matas med). Dessutom berodde det på att vi fångas av den tankebild som innehåller den starkaste emotionella komponenten, där oftast negativa känslor är de starkaste. (»Det man är rädd för fångar tanken som en magnet«).

»DETTA "HJÄRNANS HOLISTISKA OPERATIVSYSTEM" är inte bara viktigt att lära sig använda för bra idrottsprestationer, utan ligger till grund för den mentala träningens effekter på livets alla områden.«

§

ETTA VISADE SIG gå att ändra genom programmering i IMR. I en studie på Sahlgrenska kunde vi få tinnituspatienter att förpassa det störande ljudet till »bakhuvudet« så att man normalt inte var »medveten« om det. På samma sätt har patienter med långvarig kronisk smärta kunnat förpassa smärtan till den icke medvetna delen. Mitt program Hjälp vid cancer går bland annat ut på att ersätta fokuseringen på sjukdomen - (vilket ofta leder till stress och depression, vilket i sin tur leder till att det egna immunförsvaret fungerar sämre) - med fokusering på allt som skapar glädje, tacksamhet och positiva känslor. Vilket istället påverkar immunförsvaret positivt och stimulerar den medicinska behandlingen. (Vi visade i de svensk-ryska försöken att immunförsvaret fungerade bättre än normalt redan efter 6 veckors mentala träning.)

E

DET HARMONISKA RUMMET

TT ANNAT MYCKET INTRESSANT FYND var att det »mentala rummets medvetandetillstånd« utmärktes av att kvoterna mellan aktiviteterna i de olika frekvensbanden på EEG genomgående låg omkring 1-1.6, det vill säga den gyllene eller gudomliga kvoten (Gyllene snittet), den kvot som sedan människans barndom har stått för harmoni, balans och skönhet.

Kvoten har funnits med i allt från pyramiderna och de grekiska templen till vardagssaker som kreditkort eller fotbollsplaner och i allt från mikrokosmos (DNA-koden) till makrokosmos där hela universum, enligt NASAS senaste mätningar av bakgrundsstrålningen, tycks vara format efter Gyllene snittet.

Illustrationer: chakiatelier, L-E Untståhl

DET GYLLENE SNITTET

— PERSPEKTIV

KONTAKT MED »HÖGRE MAKTER«

D

ETTA HAR AKTIVERAT en mycket spännande tanke, nämligen: Vårt »vanliga« medvetande (DMT) är begränsat av rum och tid och vi kan i det tillståndet icke uppleva eller förstå den »verkliga verkligheten« (VV) som varken innehåller tid eller rum. Det kan vi däremot göra i AMT, till exempel det mentala rummet. Det innebär att de människor som söker efter VV, vare sig man vill kalla det för Gud eller den »eviga energin«, lättare kan få den kontakten i IMR. Inom både kristenheten och andra religioner har ju också AMT som man nått genom bön, fasta, meditation med mera, använts för detta ändamål.

COACHING MED MENTAL TRÄNING het-

te en bok av mig och GREGOR SCHILL som vi gav ut för ett par år sedan. Där tar vi upp de stora vinsterna med att kombinera coaching med mental träning och det mentala rummet.

De olika coachingstegen blir effektivare - målarbetet kan kompletteras med målprogrammering, resursidentifiering kan kompletteras med resursutveckling, Uppgifterna och hemläxorna kan bli mentala träningsuppgifter, med mera.

Hittills har detta endast skett i grundutbildningen till Certifierad Internationell Coach, men i november startar för första gången i Sverige en utbildning till Certifierad Internationell Livs Coach (www.slh.nu) där kombinationen mellan coachingmodellen och mentala träningens användning av alternativa medvetandeformer kommer att få en stor betydelse.

Vad sägs till exempel om att lära sig coacha sitt o-under-medvetna?

LARS-ERIC UNESTÅHL Fil dr i psykologi President Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan siu.nu - slh.nu

Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

D

ÄNDRAT FOKUS

TEMA: VÅR HJÄRNA

4/2017 GROW magazine / 27

§

PERSPEKTIV —

TEMA: VÅR HJÄRNA

:

A TEM

VÅR A RN Ä J H

Illustration: vege

MYSTERIET

VÅR HJÄRNA 28 �

GROW magazine 4/2017

§

K

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

U

UNSKAPEN OM VÅR HJÄRNA

har ökat explosionsartat under senare år. Ändå står forskarna förundrarde över dess konstruktion och potential och vissa talar om vår hjärna som en av livets stora gåtor.

Universums uppkomst, livets tillblivelse och hjärnans och medvetandets utveckling - livets tre mysterier.

4/2017 GROW magazine / 29

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

VI LEVER I

HJÄRNANS ÅRHUNDRADE

År 1990 utnämnde USAs dåvarande president George W. Bush det kommande decenniet till hjärnans årtionde. 2013 startade the Human Brain Project, ett vetenskapligt forskningsprogram finansierat av HJÄRNA EU under 10 år med huvudmål att bygga en datoriserad simuKROPP lator av den mänskliga hjärnan.

EN MÄNSKLIGA 2015 delade Hjärnfonden ut HJÄRNAN är den mest 80 miljoner kronor till komplexa struktur avancerad hjärnforskning. vi känner till, ändå

D

tänker vi inte speciellt mycket på den till vardags. Den gör vad den ska och vi fungerar som »vi ska«.

Illustration: unorobus Utan vår hjärna fungerar inte resten av vår kropp, men om man skulle kunna hålla hjärnan isolerad och vid liv skulle den, med rätt typ av signaler, kunna leva ett hur rikt liv som helst. Vilket alltså inte resten av vår kropp skulle kunna göra utan sin hjärna.

Men ändå hänger de ihop - »knoppen och kroppen«.

V

ÅR HJÄRNAS FUNKTION är att vara kroppens styrcentral och hjälpa oss att överleva - att koordinera och kontrollera våra kroppsfunktioner (hjärta, blodtryck, kroppstemperatur etc) och att göra vår omvärld förståelig för oss. Hjärnan koordinerar och kontrollerar våra mentala funktioner (intellekt, känslor, minne, inlärning) genom den information som resten av vår kropp som förmedlar. Och det är förstås i hjärnan som våra tankar, drömmar och mål i livet genereras.

H

JÄRNANS TRE DISKTINKTIVA delar är hjärnstammen, storhjärnan och lillhjärnan. Långt inne i storhjärnan sitter det limbiska systemet som involverar minnen, känslor och här finns bland annat också de strukturer som bygger upp det mänskliga belöningssystemet - känslor av lycka och välmående - och vår »reptilhjärna« / amygdala, alarmsystemet som varnar oss när något är fara på färde.

Hjärnbarken, den yttre delen av storhjärnan där vårt medvetna tänkande och beslutsfattande sker, brukar vanligtvis delas in i fyra lober.

30 �

GROW magazine 4/2017

B NLO PAN delen

mre a - frä orhjärn t s ö r av rk nba - om r ä j h trum cen slutsfa be m med

THALAMUS

är hjärnans kopplingsstation samordnar aktivitet mellan hjärnans olika områden, framför allt sinnesintryck.

HYPOTHALAMUS

sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn.

INGTINN B LO järnan rh

sto tioner, l av o - de ne, em språk, n i d m u , el, lj ning s r ö h inlär

HIPPOCAMPUS

en del av det limbiska systemet - en i var tinninglob kopplingsstation för kort- och långtidsminnet, lukt, orienteringsförmåga

HYP

en end rar an krina s sexue pens r

AMYGDAL

en del av det systemet, har funktion i hjär nella nätverk positiva känsl

§ Illustration: bogadeva1983

REPTILHJÄRNAN

ÄR INTE ett vetenskapligt begrepp, men det används ofta i vardagligt språk för att beskriva de delar av vår hjärna som är verksamma när vi reagerar utifrån våra mest basala, eller primitiva, drifter och grundläggande biologiska funktioner. Hjärnstammen, lillhjärnan och/ eller amygdala är de delar av hjärnan som man egentligen menar när man talar om reptilhjärnan.

Det kallas reptilhjärna för att dessa delar av hjärnan liknar en reptils hjärna, dels för att de inte anses inneha några nyanser.

HJÄRNBALKEN

FÖR »REPTILHJÄRNAN« handlar det om överlevnad.

Vän eller fiende. Flykt eller försvar. Amygdalan, som tillhör det centrala nervsystemet och ingår tillsammans med bland annat hippocampus i det limbiska systemet, känslohjärnan, är involverad vid rädsla, aggression och stress. Vi reagerar utifrån instinkt mot yttre hot. »Reptilhjärnan« tar över och vårt fokus ligger på överlevnad - Flykt, Försvar, Frys - ibland med tilläggen F för Födointag och Fortplantning. Fight-Flight-or-Freeze.

- känse lfö från kro rnimmelser ppen öga-/ handko o rumsup rdination, pfattnin g

HJÄRN A STORHJÄRNAN,

höger och vänster hjärnhalva, ger människan förmåga till abstrakt tänkande - upptar 90% av hjärnvolymen

NACKL OB

- synba rk hantera en r och bearb visuella etar in / igenk tryck änning

POFYSEN,

HJÄRNBARKEN

dokrin körtel, kontrollendra körtlar i det endrosystemet - metabolism, ell reproduktion, kropreaktioner på stress.

LA,

limbiska r en viktig rnans emotio- negativa / lor.

... kort s a g t

är ett band av nervtrådar som binder samman hjärnans högra och vänstra halvor

— PERSPEKTIV

N-

n ans seörel e, m mdö e d n atta a. mer

HJÄSSLOB

TEMA: VÅR HJÄRNA

MITTHJÄRNAN

relateras till våra basala kroppsfunktioner som syn, BRYGGAN hörsel, motorisk kopplar singaler kontroll, sömn- från storhjärnan /vakenhets- till lillhjärnan reglering.

hjärnans yttersta skikt, ett 3-6 mm tjockt lager av celler, sköter vår medvetna tankeverksamhet.

LILLHJÄRNAN har framför allt hand om motorkoordination, kroppsställning och balans.

Illustration: bilderzwerg

HJÄRNSTAMMEN

reglerar andning, blodtryck, hjärtrytm med mera.

4/2017 GROW magazine / 31

PERSPEKTIV TEMA: VÅR HJÄRNA KARRIÄR—— §§ JOBBIGA SITUATIONER

NEUROPLASTICITET »En av de mest extraordinära upptäckterna under det tjugonde århundradet.« psykiatriken Norman Doidge Att erfarenhet ,tänkande, inlärning och beteende ändrar både hjärnans fysiska natur (anatomi) och funktionella organisation (fysiologi).

SYNAPS två nervceller kopplas samman i hjärnan

HJÄRNA - NERVSYSTEM

HJÄRNAS PLASTICITET

V

I

V

J

H

V

ÅRT NERVSYSTEM har till uppgift att ta emot och förmedla signaler till kroppens olika delar. Nervceller skickar signaler till olika centra i hjärnan, vidarebefordrar dem inom hjärnan och skickar dem vidare från hjärnan. Det sker via det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen, och det perifera nervsystemet (PNS), de nervceller som finns utanför hjärnan och ryggmärgen. I hjärnbarken, cortex, det yttersta skiktet av hjärnan, arbetar 400 000 miljarder nervkopplingar, synapser, med att vidarebedordra och lagra alla våra sinnesintryck och det är också här, i cortex, som våra beslut tas.

I HAR UNGEFÄR LIKA MÅNGA nervceller i hjärnan som det finns stjärnor i Vintergatan och vår kropp skickar ut miljarder impulser till hjärnan som sätter samman informationen till den verklighet vi upplever. ÖGER OCH VÄNSTER HJÄRNHALVA - vår hjärnan är delad i två delar förbundna med en bunt fibrer som snabbt ger information om till exempel vad den ena respektive den andra handen gör. Det finns skillnader mellan de båda hjärnhalvorna (den vänstra är logisk, analytisk, verbal, den högra helhetsuppfattande, intutiv, spatial). Det viktiga är att de samarbetar med varandra och att kommunikationen upprätthålls dem emellan.

32 �

GROW magazine 4/2017

Illustration: Alexandr Mitius

VÅR HJÄRNA kommunicerar alltså miljoner celler med varandra, vilket sker genom elektriska och kemiska signaler förmedlade via nervkopplingar, synapser. Det är i kontaktpunkten, alltså i synapsen, som signalmolekyler frisläpps av den signalerande nervcellen och ombildningar från elektriska signaler till kemiska signaler sker. Kopplingarna är inte beständiga utan de kan ändra sig, bygga om sig till exempel när man lär sig något nytt. Hjärnan är alltså plastisk. Därför verkar det inte heller finnas någon ände på hur mycket man kan lära sig - det finns inte någon "hårddisk" därinne som kan bli full, även om vissa påstår det.

U MER EN VISS SIGNALVÄG används desto fler synapser bildas det och desto starkare blir varje synaps. Det blir då också lättare att skicka vidare signaler via en viss bana i nervcellsverket. Det är så beteenden, vanor och minnen skapas - men också beroenden.

ISSA SIGNALSUBSTANSER, neurotransmittorer, som till exempel dopamin (som reglerar vakenhet, motorik, glädje, entusiasm och uppmärksamhet), möjliggör nervcellers kopplingar genom kemiska signaler. Det är också det i princip all medicinering handlar om - att förstärka eller försvaga de kemiska signalerna i hjärnans synapser.

TEMA: VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV §§ JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

HJÄRNFAKTA ... 10 FRÅGOR VAD VET DU om din hjärna?

1. MIN HJÄRNA väger cirka 1,4 kg.

2. DEN BESTÅR AV en mängd celler som är kopplade till varandra - 1 cm av hjärnbarken (cortex) motsvarar lika många möjliga kopplingar som i hela internet.

RÄTT? FEL?

RÄTT? FEL?

3. I VAKET TILLSTÅND generar den energi för att driva en 10 watts glödlampa.

RÄTT? FEL?

4. MINA MUSKLER använder mer syre än min hjärna.

RÄTT? FEL?

5. UTVECKLINGEN av min hjärna har skett sedan jag föddes.

RÄTT? FEL?

6. DEN ÄR FORMBAR - miljön formar den men jag kan också påverka den genom medveten och inriktad träning.

RÄTT? FEL?

7. BARN SOM MUSICERAR utvecklar inte bättre arbetsminne än de som inte musicerar.

RÄTT? FEL?

8. HUVUDVÄRK är att ha ont i hjärnan.

RÄTT? FEL?

9. MIN HJÄRNA ägnar stor tid att tänka på vad andra tycker och tänker om mig.

10. NÄR JAG SOVER är den aktiv - den plockar bort celler som är döda, lägger saker på plats, placerar ut dem som minnen och katalogiserar dem.

SVAR PÅ NÄSTA SIDA!

4/2017 GROW magazine / 33

KARRIÄR — §— JOBBIGA SITUATIONER PERSPEKTIV § TEMA: VÅR HJÄRNA

HIPPOKRATES

- hjärnan är sätet för intellektet

PLATON

HJÄRNAN - EN TIDSLINJE med korta

- i hjärnan sker den mentala processen

FORSKNINGEN OM VÅR HJÄRNA har av många definierats som vår samtids viktigaste forskningsområde - både den kliniska eller sjukdomsnära och den som handlar om hjärnans grundfunktioner som nervsystemets utveckling.

ARISTOTELES

- i hjärtat sker den mentala processen

ERASISTRATUS från Chios - hjärnan är delad

GALENOS från Pergamon - i hjärnan finns tänkandet

A

LEONARDO da VINCI

ANTIKEN

THOMAS WILLIS

- vaxgjutningar av hjärnan

NTIKENS FILOSOFER och vetenskapsmän tvistade om hjärnans betydelse. Aristoteles till exempel, ansåg att hjärnan var ett underordnat organ vars funktion var att kyla ner hjärtat med »sunt förnuft«. Den romerske läkaren Galenos hade genom studier av hjärnskador kommit till motsatt åsikt - den mentala aktiviteten försiggicks i hjärnan, inte i hjärtat.

U

NDER MEDELTIDEN var en rådande uppfattning att hjärnans anatomi kretsade kring tre celler, ventriklar, i hjärnan med olika typer av mental aktivitet - logik, minne och fantasi. Men studiet av hjärnan var kraftigt begränsat. Kyrkan förbjöd anatomistudier och dissekering av människokroppen.

- publicerar Cerebri Anatome - myntar termen Neurologi

GIULIO CESARE ARANZI

- myntar termen hippocampus

RAYMOND VIEUSSENS

CONSTANZO VAROLIO

- Neurographica Universalis

- först att skära i hjärnan med början i hjärnbasen

HUMPHREY RIDLEY

- The Anatomy of the Brain

GIULIO CESARE ARANZI

LUIGI GALVANI

- beskriver ventriklarna och hippocampus

R

RENÄSSANSEN

ENÄSSANSLÄKARNA visade ett större intresse för den mänskliga hjärnan. Även så Leonardo da Vinci som dissekerade och tecknade anatomiska avbildningar av hjärnan. Han intresserade sig för lukt- och synnerverna och experimenterade med vaxavbildningar.

- elektrisk stimulering av grodors nerver och muskler

UPPLYSNINGSTIDEN

U

PPLYSNINGSTIDENS vetenskapsmän bidrog med omfattande anatomiska beskrivningar av hjärnan. Böcker trycktes och spreds och hjärnans olika funktioner kunde nu bevisas rent vetenskapligt.

HJÄRNFAKTA ... 10 FRÅGOR HÄR ÄR SVAREN: 1. RÄTT - Din hjärna väger ca 1,4 kg, om du är en vuxen person. Den är cirka 12 cm hög, 12 cm bred och mellan 16 till 17 cm lång.

2. RÄTT - Din hjärna består av 100 000 miljoner celler kopplade till varandra i enorma nätverk.

1 cm av hjärnbarken (cortex) motsvarar lika många kopplingar som du har i hela internet.

3. FEL - I vaket tillstånd genererar din hjärna mer elektricitet än så! Den skulle kunna driva en 25 watts glödlampa.

4. FEL - Din hjärna använder tre gånger mer syre än vad dina muskler behöver - dvs 20% av syret i hela din kropp.

5. FEL - Din hjärnans utveckling började strax efter befruktningen och pågick fram till i 20-års åldern.

Utvecklingen i pannloberna, där vi fattar kloka beslut, mognade sist.

34 �

GROW magazine 4/2017

6. RÄTT - Din hjärna är formbar - miljön formar den men du kan också forma den genom medveten inriktad träning.

7. FEL - Barn som musicerar utvecklar bättre arbetsminne, deras hjärna mognar dessutom snabbare.

8. FEL - Huvudvärk kommer inte från hjärnan, den har ingen känsel. Huvudvärk kommer ofta från musklerna i nacken eller blodkärlen i huvudet.

9. FÖRMODLIGNEN RÄTT - om du är som de allra flesta oss andra. Vad andra tycker och tänker om oss är en aktivitet som våra hjärnor ägnar stor tid åt, särskilt när de går på autopilot och inte har en specifik uppgift att lösa.

10. RÄTT - När du sover sysslar din hjärna med aktiviteter som att plocka bort döda celler, lägga saker på plats, placera ut dem som minnen och katalogisera dem.

TEMA: VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV §§ JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

nedslag genom århundradena DEN NYA GENETIKEN genomsyrar mycket av dagens forskning - vi är alltså mer betingande av vårt arv än vad vi tidigare trott men på ett mycket komplext sätt. Samtidigt har förståelsen för de genetiska orsakerna till olika sjukdomar SANTIAGO RÁMON y CAJAL i hjärnan ökat.

- nervsystemet består av separata celler - Nobelpris 1906

OTTO LOEWI

FRANZ JOSEPH GALL

- kemiska signaler i synapser

- kopplar specifika regioner i hjärnan till specifika egenskaper

SIR JOHN ECCLES, ANDREW HUXLEY, ALAN HODGIN - hur neuroner kommunicerar - Nobelpris 1963

WILHELM von WALDEYER-HARTZ

BERNHARD KATZ

- myntar termen neuron

CHARLES SHERRINGTON

- synapsers kemiska transmissioner -Nobelpris 1970

- introducerar termen synaps

CAMILIO GOLGI

- nervsystemets mikroskopiska natur - Nobelpris tillsammans med Cajal 1906

T

EKNIK - 1900-TALETS upptäckter om hjärnan fortsatte med hjälp av utvecklad teknik - elektroencefalografi, EEG, elektroniska mikroskop, magnetisk resonanstomografi, MRI, optogenitik, PET-scanning - man kunde nu fotografera av och följa processerna i hjärnan.

1800-TALET

ENOM 1800-TALETS forskning togs viktiga kliv mot den moderna neurologin, bland annat genom upptäckter av nervcellerna och deras nätverk.

KÄLLOR: Hjärnan, red L. Olsson, A. Josephson, Karolinska institutet, 2012 Hjärnan på 30 sekunder, Anil Seth, Tukan förlag, 2015 A History of the Brain A History of the Nervous System, web.standford.edu Hjärnfonden, hjarnfonden.se

S

- celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan - Nobelpris 2014

FRÅGOR OM:

artificiell intelligens sjukdomar i hjärnan - kopplingar kropp/hjärna hur producerar hjärnan medvetande? tankar? uppmärksamhet? uppfattningar? inlärning? minne?

O

2000-TALET

CH 2000-TALET? I ett större perspektiv har det knappt börjat. Mycket om hjärnan är outforskat för, som många forskare säger: Ju mer vi vet om hjärnan, desto mer vet vi att vi inte vet ....

Illustration: Wikimedia Commons Dianakc

G

1900-TALET

EDVARD och MAY-BRITT MOSER

SVENSK HJÄRNFORSKNING I FRAMKANT - TVÅ NOBELPRIS

VENSK HJÄRNFORSKNING har sedan 1960-talet legat i frontlinjen tillsammans med USA och England. Två nobelpris i fysiologi eller medicin har också delats ut till svenska forskare:

1981

- TORSTEN WIESEL, neurofysiolog och läkare, tillsammans med neurofysiologen David H. Hubel, för deras upptäckter om seendets mekanismer, hur ögat samarbetar med hjärnan och hur synintryck behandlas i hjärnbarken.

2000

- ARVID CARLSSON, neurofarmakolog, för upptäckten att dopamin är en signalsubstans i hjärnan och att dopamin har stor betydelse för våra rörelser. Han fick nobelpriset tillsammans med de amerikanska hjärnforskarna Paul Greengard och Eric E. Kandel.

4/2017 GROW magazine / 35

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

PÅ HJÄRNANS VILLKOR! MARIE RYD dr medical sciences vetenskapsjournalist entreprenör missinglinks.se

Foto: tillhör Marie Ryd

36 �

GROW magazine 4/2017

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

TEMA

VÅR HJÄR NA

:

SJÄLVLEDARSKAP, ORGANISATIONSKULTUR och LEDARSKAP - på hjärnans villkor!

Forskningen inom neurovetenskap och om hur vår hjärna fungerar är ett område som utvecklats starkt under de senare decennierna.

En person som följt utvecklingen i mer än 20 år är MARIE RYD, disputerad forskare från Karolinska institutet, vetenskapsjournalist, föreläsare, tidigare chefredaktör för tidskriften Holóne och en av grundarna till Missing Link.

Sedan 10 år erbjuder hon föreläsningar och olika program inom organisationsutveckling och ledarskap / självledarskap. Alltid med utgångspunkt i hur vår hjärna fungerar.

Målet? Att utveckla välmående, hållbarhet och effektivitet på individ- och organisationsnivå genom att vi lär oss både förstå och respektera hur hjärnan fungerar. Med detta på plats kan varje individ och organisation nå sin fulla potential.

Men hur? Läs mer här!

Text: Lena Weesar 4/2017 GROW magazine / 37

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

A: TEM VÅR A RN HJÄ

»

V

I LEVER I ETT PARADIGMSKIFTE «

T

HOLÓNE - kommer från grekiskan holos, helhet, och ändelsen -on, del av. I en vetenskaplig artikel finns all tidigare kunskap samtidigt som den svarar mot en liten del av helheten, den hela kunskapsmassan.

Människan är också ett holon. Hela evolutionen finns inbyggd i oss samtidigt som vi är en mikrodel av vår evolutionshistoria.

38 �

GROW magazine 4/2017

ACK VARE ny teknik har forskare nu möjlighet att avbilda vad som händer i hjärnan när den arbetar, vilket gjort att hjärnforskningen de senaste 20 åren gått framåt i en våldsam fart. Vi har fått ny kunskap om hur vår hjärna arbetar. Kunskap som är så omvälvande att man talar om ett paradigmskifte.

MARIE RYD har följt forskningen sedan 1990-talet och som chefredaktör för tidskriften Holóne har hon spridit uppdaterade forskningsrön till sina läsare.

GROW magazine kontaktade Marie inför detta temanummer om vår Hjärna.

I

»

»

SJU ÅR OCH MED 24 NUMMER har

tidskriften Holóne kommit ut - tidskriften som gör hjärnforskning till livskonst, som taglinen lyder. Det sista numret av papperstidningen kom ut i somras, dels av miljöskäl och dels för att den forskningsinformation om neurovetenskap som Holóne gett sina läsare ska bli tillgänglig för fler och ligga i en forskningsbank på nätet. Det skriver MARIE RYD, Holónes grundare och chefredaktör i sin sista ledare. För det är just det som Holónes uppdrag har varit - att sprida kunskap om de senaste forskningsrönen om vår hjärna och visa hur vi kan til�lämpa dessa för att öka vårt välbefinnande och bli mer effektiva i vardagen. På arbetsplatsen och i privatlivet. Och i våra roller som ledare för andra och oss själva - i vårt självledarskap.

V

I ÄR DUKTIGA på att ta in kunskap, vi vet vad som är bra för oss men vi slarvar med att tillämpa det vi vet.«, säger Marie Ryd när vi talas vid. »Det finns exempelvis forskning som tyder på att kronisk stress faktiskt kan göra hjärnan lite "mindre". Men eftersom hjärnan är plastisk och förändringsbar kan vi också medvetet jobba för att bibehålla och utveckla en frisk och robust hjärna även i en stressfylld tillvaro.«

V

AD VI ÄR MINDRE BRA PÅ är att "serva" vår hjärna som ju är vårt främsta produktionsmedel. Om vi skriver ett "serviceavtal" för vår hjärna och verkligen committar oss till detta kan vi faktiskt göra en hel del. Det handlar helt enkelt om vilket perspektiv vi har - det salutogena, det vill säga där vi fokuserar på att bygga och upprätthålla vår kognitiva hälsa eller, som många gör, köra på tills det tar stopp och vi måste söka hjälp.«

M

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

ARIE RYDS INTRESSE för de kognitiva aspekterna inom hjärnforskningen började på 1990-talet då hon själv som forskare i bakteriologi och immunologi på Karolinska institutet och småbarnsförälder kände att livet snurrade på för snabbt.

Samtidigt publicerades forskningsstudier från Försvarets flygutbildning i Linköping om hur piloter bättre kunde hantera stress och sömn genom meditativa metoder. Studien tilltalade hennes forskarhjärna och hon blev nyfiken. Hon började meditera och aktivt jobba med uppmärksamhetsträning, det som idag kallas mindfulness. Från den dagen började hon följa den neurovetenskapliga forskningen. De insikter hon fick om hur hjärnan påverkas positivt genom växling mellan olika sinnestillstånd och neuronala nätverk var så viktig att hon kände att hon ville sprida den till en vidare krets och till arbetslivet.

Vår kropp, våra känslor och de tankar vi bär på hänger ihop, det visade forskningen, och det hade hon också personlig erfarenhet av genom att studera sin egen »mind« i meditation och mindfulness. Det handlar om att öka medvetenheten om såväl kropp som knopp.

I

DAG VET VI alltså att hjärnan fungerar i nätverk och att dessa likt en muskel är formbara och kan tränas upp och även mattas av - If you don't use it, you will loose it! Hjärnans friska funktionalitet hotas av stillasittande, sömnbrist, högt informationstryck och stress. Vilket är allvarligt. För många.

Men det finns en lösning - vi kan hålla hjärnan i form genom att dagligen växla mellan olika aktiviteter. Marie åskådliggör detta genom den Tallriksmodellen för kognitiv hälsa med sju »ingredienser« - se nästa uppslag. Enkel att ta till sig men kanske svårare att följa. Men gör det, för du bygger upp en motståndskraftig hjärna som hjälper dig att få balans i livet!

4/2017 GROW magazine / 39

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

TALLRIKSM

TRÄNING påverkar vår kognition vårt minne och beslutsfattande.

för KOGNIT

MIA LINDSKOG, forskare, lektor, KI:

Vältränade muskler tillverkar ett visst enzym som renar kroppen från skadliga ämnen och skyddar hjärnan.

ÖRJAN EKBLOM, forskare, med dr fysiologi, GIH:

l

I studier där man mätt blodflöden under fysisk aktivitet har det visat sig att man inte måste träna intensivt för att öka hjärnhälsan - det räcker med en hastig promenad.

1/3-DEL av alla svenskar säger sig ha sömnproblem och allt fler söker vård för detta.

Sämst sömnkvalité har kvinnor.

TORBJÖRN ÅKERSTEDT, forskare, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet: Stress och oro för jobbet, familjen, ekonomin och hälsan ligger bakom majoriten av alla sömnproblem.

CHRISTIAN BENEDICT, forskare, docent neurovetenskap, Uppsala universitet: Hjärnan kan återhämta sig efter en natts sömnbrist, men långvariga sömnproblem innebär att vi förlorar hjärnceller och ökar risken för demenssjukdomar som Alzheimers.

Vi blir också psykiskt instabila och minnet försämras. Sömnbrist är en avgörande faktor i utbrändhet och depression.

GENOM HJÄRNAN, det organ där våra känslor genereras, kan vi förändra våra känslomässiga tillstånd genom olika kontemplativa praktiker.

RICHARD J DAVIDSON, forskare, professor i psykologi och psykiatri, Univeristy of Wisconsin-Madison, USA, grundare av Center for Investigation of Healty Minds: 40 �

GROW magazine 4/2017

l

RÖR PÅ DIG OFTA! För mycket stillasittande försvagar hjärnan. Fysisk aktivitet syresätter hjärnan som gör att det bildas fler nervceller och förbättrar kogSe till nitionen. att du får SOVA RÖR PÅ dina 7-8 timmar per DIG! natt! Sömnen är viktig för vår återhämtning och mentala hälsa.

Hjärnan återställs, minnesförmågan byggs upp, kroppen får nya celler.

SOV!

SÖK DIG INÅT. TIME-IN! Våra känslomässiga tillstånd kan förändras inifrån genom att vi TIME-O ostört och medvetetet riktar uppmärksamheten mot vår egen kropp.

Till exempel genom GÖR ING mindfulness, Tänk: obokad t meditation, Kreativ inkuberin yoga. ma, "slöa" helt hjälper hjärnan a främja kre

l

Välbefinnande - och resiliens - är något vi kan lära oss genom olika former av kontemplation, som meditation, mindfulness, yoga. Resiliens är här att kunna bibehålla positiva känslor trots motgångar. Det innebär inte att resilienta människor aldrig upplever negativa känslor, utan att de negativa känslorna inte stannar kvar.

l

§

MODELLEN

TIV HÄLSA

Modellen är utvecklad av professor DANIEL SIEGEL och coachen DAVID ROCK och bygger på forskning om livsstilsnycklar som gynnar nervcellsnybildningar.

l

HA KUL!

GENTING. tid utan fokus. ng. Att dagdrömt utan aktivitet att ladda om och eativiteten.

— PERSPEKTIV

En modell för att bygga upp en motståndskraftig hjärna som hjälper dig att få balans i livet med sömn, motion, relationer, fokus, lek, time-out och time-in !

VI ÄR BEROENDE av våra social relationer och nätverk. När de inte fungerar skapar det stress och gör att hjärnan lägger ner stor energi på att mota bort känslan av utanförHJÄRNAN DINA skap. behöver lagom RELATIONER! doser av utmaningar.

Problemlösning, med målgång FOKUS fokus belönas av hjärnan & genom att den frigör FLOW! signalsubstansen dopamin, "glädjehormonet" - och flow.

OUT!

TEMA: VÅR HJÄRNA

NÄR VI TILLÅTER oss att vara spontana, kreativa och tar till oss nya erfarenheter på ett lekfullt sätt skapas nya cell- och synapskopplingar i hjärnan.

l

l HJÄRNAN beöver återhämning, vila, också i vaket tillstånd för att inte bli "överhettad".

SOCIAL NEUROVETENSKAP - ett hjärnperspektiv om de biologiska drivkrafterna bakom vårt beteende.

DAVID ROCK, NeuroLeadership Institute, USA:

l

SCARF-modellen - fem sociala situationer som sätter hjärnan i hot/stressläge alt belöningsläge: vår sociala status, omgivningens förutsägbarhet, upplevd självständighet, samhörighet och rättvisa.

HJÄRNAN belönar utmanande aktiviteter som möter din förmåga att utföra dem.

FREDRIK ULLÉN, forskare, professor i neurovetenskap, KI: Flow kräver utmanande uppgifter som perfekt möter personens förmåga att utföra dem - varken för lätta eller svåra.

HJÄRNAN utvecklas av lek - problemlösningsförmåga, kreativitet, abstrakt tänkande förbättras.

DANIEL SIEGEL professor i psykiatri, UCLA, USA:

Vuxna borde inspireras av tonåringars kreativitet, engagemang och sociala nyfikenhet istället för att förfasa sig över deras AGNETA SANDSTRÖM, forskare, omognad och i neuropsykolog stressrelaterad ohälsa mpulsivitet.

Kroppen är ett ekosystem, allt hänger ihop.

Vi måste lära oss att chilla mer och inte göra någonting en stund varje dag.

4/2017 GROW magazine / 41

PERSPEKTIV § TEMA: VÅR HJÄRNA KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

»FRÅN FORSKNINGEN vet vi att vår hjärna

är plastisk och förändringsbar, Vi kan alltså medvetet jobba för att bibehålla en frisk hjärna även i en stressfylld tillvaro.«

»

V

B

I LEVER I ETT PARADIGMSKIFTE där insikter som de här gör att forskningen börjar se människan i relation till sig själv och sin omgivning på ett helt nytt sätt.

Det finns forskare som menar att vi i princip har tre "hjärnor" - en i huvudet, en i och runt hjärtat och en i tarmen. De tre hänger intimt ihop och tillsammans påverkar dessa områden både vår kognitiva förmåga och våra sinnestillstånd, det vill säga hur vi känner oss. Insikten om detta är ur ett vetenskapligt perspektiv omvälvande.« På hemsidan missinglinks.se finns en flik som heter FORSKNINGSBANKEN. Här finns alla vetenskapliga refererat som genom åren publicerats i Holóne samlade i en sökbar databas.

Marie och hennes medarbetare fortsätter att följa den kognitiva och beteendevetenskapliga forskningsfronten och publicerar sina referat här. Tjänsten är numera gratis.

UDSKAPET är relevant såväl för individen som för arbetslivet. Vårt arbetsliv som idag i mångt och mycket är präglat av maskinen som produktionsenhet. Men människan är inte en maskin. Vi drivs till stor del av våra emotioner, säger Marie, till exempel av olika rädslor och detta utan att vi alltid är direkt medvetna om det. Lever vi under ständig stress ligger hjärnan i högsta beredskap och kroppen konstant beredd på fight, flight eller freeze, vilket påverkar vår attityd till världen omkring oss och hur vi fattar våra beslut.

»

M

EN FORSKNINGEN UTVECKLAS hela tiden. Därför är det också viktigt att vi förhåller oss ödmjuka, i synnerhet till allt det vi ännu inte vet om vår hjärna och om hela människan«, poångterar Marie. »Vi håller oss därför ständigt ajour med nya rön!«

missinglinks.se /forskningsbanken/

42 �

GROW magazine 4/2017

TEMA: VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV §§JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

”

DET ÄR HJÄRNAN som är den du är - resten är bara ett stativ.

Martin Ingvar, professor, överläkare

Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

4/2017 GROW magazine / 43

PERSPEKTIV —

§

TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

PARISA ZARNEGAR

dr neurovetenskap coach föreläsare parisazarnegar.com

LEDER DU HJÄRNAN ELLER LEDER HJÄRNAN DIG? 44 � GROW magazine 4/2017 Foto: tillhör Parisa Zarnegar

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

N E R EDA

L

— PERSPEKTIV

TEMA

VÅR HJÄR NA

:

» LÄR DIG FÖRSTÅ hur din hjärna arbetar! « HUR HJÄRNAN FUNGERAR är inte bara bra att känna till utan en nödvändig kunskap för alla som arbetar med människor. Genom att veta hur hjärnan fungerar får vi ett nytt perspektiv på hur våra känslor och tankar styr oss och vi får tillgång till ny handlingskraft.

Det säger PARISA ZARNEGAR som har något så ovanligt som en doktorsgrad i neurovetenskap och är utbildad coach.

GROW magazine fick en intervju.

Text: Lena Weesar

4/2017 GROW magazine / 45

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

A: TEM VÅR A RN HJÄ

H P

»JU MER vi lär känna hjärnan, desto bättre kan vi förstå mänskliga beteenden.«

46 �

GROW magazine 4/2017

JÄRNAN är bredare än himlen

ARISA ZARNEGAR är något så ovanligt som PhD i neurovetenskap och professionell coach. Dessutom har hon en ledarskapsutbildning från Harvard. En kombination som ger tyngd när det gäller hennes specialområde - hur vi kan använda de senaste rönen inom hjärnforskningen i vår privata såväl som vår professionella utveckling. Och i vårt ledarskap.

Inom konceptet NEL, NeuroEffektivt Ledarskap, föreläser hon, ger workshops och seminarier om hur hjärnan arbetar och vad forskningen säger om hur förändringar på arbetsplatsen kan hanteras. Bland annat.

§

»GENOM ATT FÖRSTÅ hur

vår hjärna arbetar kan vi bli mer medvetna om hur vi använder den till vår fördel .«

D

ET VAR INTE HELT LÄTT

att få till ett möte, men efter några veckor med korta mailmeddelanden och samtal från en tågperrong under pausen mellan ett tågbyte kunde vi boka in en tid.

Ständigt på resande fot till och från föreläsningar och workshops runt om i landet och internationella konferenser runt om i världen är PARISA ZARNEGAR en mycket upptagen person.

Coaching har hon inte så mycket tid för just nu, berättar hon. Tyvärr, lägger hon till, och inte heller egen forskning.

Men att hålla sig uppdaterad i vad som händer inom hjärnforskningen är en hjärtesak. Som konferensen i Köpenhamn hon nyss var hemkommen från när vi talas vid, Cortex Evolution and Development, som handlade om de senaste rönen om hjärnbarkens utveckling. Hjärnbarken, det yttersta skiktet av vår hjärna där vår kognitiva förmåga är belägen, den del av hjärnan som skiljer oss från övriga levande varelser.

ATT LÄRA SIG mer om hur vår hjärna fungerar är viktigt, inte bara för forskarsamhället utan också för oss alla oavsett vem vi är och oavsett om vi är coacher, ledare eller arbetar inom andra områden. Liksom för oss som privatpersoner i vår vardag. Parisa förklarar varför:

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

» GENOM ATT FÖRSTÅ hur hjärnan arbetar kan vi också bli mer medvetna om hur vi använder den till vår fördel. Vi kan förändra och förbättra vårt sätt att kommunicera, lättare förstå komplexa ämnen, förbättra vårt minne, fatta bättre beslut - helt enkelt maximera vår egen potential och, som ledare, också våra medarbetares. Och detta bland annat genom att lära oss handskas med de funktioner i hjärnan som annars håller oss tillbaka.« » HJÄRNAN ÄR ETT KRAFTFULLT verktyg.

Den är källan till vem vi är och hur vi agerar och beter oss. Den reglerar olika kroppsliga funktioner, hur vi uppfattar världen och hur vi kommunicerar med den. Allt som händer internt, inom oss, och externt, hur vi uppfattar omvärlden går via vår hjärna.«

I

NTRESSET FÖR HJÄRNAN började tidigt för PARISA ZARNEGAR, redan i gymnasiet. Och det var stora frågor hon funderade på - hur kommer det sig att vi tänker, känner och reagerar på olika sätt?

Varför är vi så? Vad händer när vi tänker?

Hon ville veta mer och det resulterade i en doktorsgrad i neurovetenskap från Karolinska institutet i Stockholm, studier i kognitiv beteendeterapi samt i organisation och ledarskap på Harvarduniversitetet i USA. Men har hon fått svar på frågorna hon ställde sig som tonåring? Ja - och nej. » VÅR HJÄRNA HAR EN MYSTISK natur.

Författarinnan Emily Dickinson skrev en gång att hjärnan är bredare än himlen.

Och jag håller med henne. Genom forskningen vet vi mycket - men ändå så lite!« 4/2017 GROW magazine / 47

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

Illustration: panjj

S

KULLE DU SÄGA att kunskap om hjärnan kan vara särskilt viktigt för ledare och coacher?

» DET ÄR VIKTIGT att vara medveten om hur vi får mest ut av den viktigaste tillgång vi har, ”vår hjärna” inom oss själva och andra människors. Vi kan lära oss viktiga neurovetenskapliga tekniker som kan tillämpas till exempel för att reglera känslor och vår förmåga att hålla oss lugna/coola under stressiga situationer.

Ha en konversation på ett ”hjärnvänligt” sätt, att vara lösningsfokuserad och inte problemfokuserad och att vara en facilitator - inte den som kontrollerar och dominerar ett möte.«

N

EL, NEURO-EFFEKTIVT LEDARSKAP, är bland annat den metod du föreläser om och ger workshops i. Vad går den ut på?

» NEL ÄR ETT KONCEPT jag utvecklat för att inspirera ledare till att göra skillnad genom att applicera neurovetenskapliga principer för att förbättra ledarskapsförmågan och att använda ett gemensamt språk som uppmuntrar till optimal 48 �

GROW magazine 4/2017

kommunikation. Samt att ändra invanda vanor till konstruktiva och produktiva mindset och vanor för att växa som ledare. Att tänka större, bredare och djupare.

Och att bygga förtroende och relationer.« » DET HANDLAR OM att lära känna sig själv som person och som ledare, att förstå sin mentala karta, sin "attityd".

Sina starka sidor, sina rädslor och inre sabotörer. Dessa insikter förbättrar prestandan som ledare och/eller coach och möjliggör att identifiera och avlägsna hinder. Vidare blir det lättare att uppnå organisationens strategiska mål samtidigt som man känner större tillfredsställelse i sin roll som ledare /coach och man kan skapa större tillfredsställelse för andra människor.« »VI UTGÅR FRÅN personens värderingar, vad som ger mening i livet, hennes eller hans visioner och visdom, alltså all den kunskap och erfarenhet man lärt sig under livet. Vad som är viktigt och relevant och på vilket sätt man kan använda den kunskapen - det vill säga all sin kraft och alla sina resurser.«

§

M

EN HUR KOMMER neurovetenskapen, eller hjärnforskningen, in i NEL?

»SPÄNNANDE NYA FORSKNINGSRÖN har visat att hjärnan och nervsystemet är långt mer föränderlig än vad man tidigare har trott. Mekanismen som ligger bakom detta kallas neuroplasticitet vilket refererar till att vi kan träna hjärnan till nya beteenden. Så om jag vill förändra och utveckla mitt ledarskap så är det fullt möjligt. Det är alltså inte sant att vi skulle vara på ett speciellt sätt, att vi inte kan ändra oss i hur vi uppträder eller handlar.

Det finns inget "så här ÄR jag"!« »VI ÄR OMEDVETNA om många av de vanor vi har som hur vi tänker, uppträder och uppfattar andra. Hur vi kommunicerar och hur våra dagliga rutiner ser ut.

Vi utnyttjar inte vår hela potential. Blir vi varse om detta, då kan vi träna vår hjärna till nya beteenden precis som när vi tränar våra muskler. Vad som krävs är uppmärksamhet, fokus och - träning.

Att repetera - göra om och om och om igen. Vad som händer i hjärnan är att det skapas nya och f ler kontakter mellan nervbanorna och ju mer vi tränar desto snabbare och lättare bildas kontakten.

Till slut har vi skapat en "motorväg" mellan cellerna i hjärnan och det nya beteendet känns inte nytt längre . Genom träningen har vi skapat en vana.« »FORSKNING har också visat att hjärnan tar till sig bilder, vilket man kan utnyttja om man vill ändra ett beteende. Precis som man gör inom idrotten. Man sätter upp målbilder där man steg för steg ser vägen eller de olika faserna till målet framför sig. Och genom det hjälper vi hjärnan att vänja sig vid förändringar i vårt beteende.«

TEMA: VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

D

ET SKER STORA FÖRÄNDRINGAR i samhället idag vilket påverkar våra arbetsplatser, vilket i sin tur kan skapa både förvirring och frustration.

Finns det rön inom hjärnforskningen som kan vara till hjälp här? »VAD DET HANDLAR OM är att förstå hjärnans organisationsprincip för att minimera fara och maximera belöning. Det hjälper oss att uppnå en bättre uppfattning av hur svårt förändring kan vara för individer. Förändring skapar osäkerhet och rädsla – budskap som hjärnan tolkar som ett hot. Vad kommer att hända med mig?« »Då amygdala, rädslocentrum i hjärnan, aktiveras och vi kommer in i vårt fightflight-freeze-tillstånd tar våra överlevnadsstrategier kommandot. Resultatet är att vi inte kan använda våra kognitiva resurser för effektivt arbete, problemlösning, kreativitet och samarbete.«

A

MYGDALAN triggas igång i andra sammanhang också, berättar Parisa. Som när vi känner skam, ilska eller ångest. Vi känner obehag, blodtrycket höjs och vi vill bort eller vi börjar försvara oss, "slåss". Eller vi blir som förlamade, till isstoder i "freeze" och kan inte göra någonting. Men det finns en väg ut - om man lär sig att bli medveten om det som händer i hjärnan kan man också lära sig att hantera situationen och inte låta sig styras av sina känslor. »FÖR DET MESTA brukar amygdalan lugna ner sig med empati och medkänsla.

Man kan också tänka eller fråga sig - hur mycket är fakta? hur mycket är känslor?

Och försöka skilja mellan vad man tänker och hur man känner. Det gäller att ändra sitt förhållningssätt.« 4/2017 GROW magazine / 49

PERSPEKTIV —

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

Illustration: panjj

»När vi känner oss stressade över att vi tycker att vi har för mycket att göra sätter det också igång hjärnan. Här är det också tankarna som gör oss stressade. Stress har mycket med rädslor att göra!«

N

EGATIVA TANKAR kan det också vara lätt att hamna i, fortsätter Parisa.

Och de är lätt att fastna i. Till slut går de på i autopilot utan att vi är medvetna om det vilket är långt ifrån konstruktivt. Att bli medveten om sina negativa tankar är det första steget mot att ändra sitt förhållningssätt till omvärlden, sitt beteende och hitta konstruktiva lösningar.

J

AG ÄR OCKSÅ lite nyfiken på hur Parisa kom in på coaching. Även om hennes tid inte räcker till att praktisera coaching just nu är det coachande förhållningssättet närvarande i hennes workshops och seminarier. » COACHINGENS ÖDMJUKA INSTÄLLNING till våra medmänniskor var bland annat det jag fastnade för. Att möta människor utan att bedöma dem - för vem är jag att döma dig? Who am I to judge you?« »Under tiden jag utbildade mig till coach hade jag kommit i kontakt med en del 50 �

GROW magazine 4/2017

fantastiska coacher som vägledde mig i olika faser på olika nivåer. Det visade sig också att jag redan hade mycket av coachingen i mig tack vare det jag redan visste om hjärnan genom min forskning.

Så det kändes helt rätt!«

M

ARGARETE MOORE som undervisar i coaching psychology på Harvard Extension School, är också en person som inspirerat Parisa. MARGARETE MOORE som bland annat är medgrundare till Institute of Coaching vid Harvard Medical School där man just arbetar med att översätta vetenskapliga rön inom hjärnforskningen till praktisk coaching. Institutet delar också ut stipendier till forskning inom coaching.

R

ICHARD BOYATZIS, socialpsykolog och organisationsteoretiker, professor vid Case Western Reserve Univiersity i Cleveland, Ohio, USA är en annan person Parisa rekommenderar oss att lyssna till. Han finns på youtube där han bland annat talar om vad hjärnforskningen kan lära oss om ledarskap, han diskuterar emotionell intelligens och ledarskap, positiv psykologi och coaching - och mycket mer.

REN A D LE

§

TEMA: VÅR HJÄRNA

NEUROLEDARSKAP - OCH DE BIOLOGISKA

Det var företagskonsulten och ledarskapscoachen DAVID ROCK som myntande begreppet NEUROLEADERSHIP, neuroledarskap, 2007 i en artikel i den amerikanska tidskriften Strategy+Business.

D

AVID ROCK, medgrundare och chef för NeuroLeadership Institute i New York, har sedan han introducerade begreppet neuroledarskap skrivit en rad böcker där han kopplar hjärnan till vårt beteendet. Hjärnan på jobbet: lugnare, smartare, effektivare (Your Brain at Work: Strategies for Overcoming Distractions) är en som kom i svensk översättning 2014. Han är förmodligen också den internationellt mest kände förespråkaren för neuroledarskap och brain coaching (neurocoaching).

Att se ledarskap ur ett hjärnperspektiv handlar om att sätta fokus på de biologiska drivkrafterna bakom vårt sociala beteende och intresset för "neuro" har ökat för vart år inom ledarutbildning, ledarutveckling, förändringsarbete, rådgivning - och coaching.

I

— UR ARKIVET

NOM NEUROLEDARSKAP talar man bland annat om hjärnans belöningsläge. det är där hjärnan fungerar som bäst då signalsubstansen dopamin frigörs här (dopamin, som bland annat påverkar beteenden som har med lust och njutning att göra, eller rättare sagt - viljan till lust och njutning). Och man talar om tillstånd där hjärnan försatts i hotläge av amygdalan - vi känner stark stress, vill "slåss", fly eller vi blir som paralyserade. Fight-flight-freeze.

Positiv feedback kopplas till hjärnans belöningsläge är motivationshöjande eftersom det för med sig en lustfylld känsla - man vill fortsätta att prestera / "belönas".

Att av olika anledningar känna sig kränkt försätter hjärnan i stressläget fight-flight-freeze, man får tunnelseende och fokuserar på sin oro istället för på konstruktiva lösningar av situationen.

Budskapet är alltså att när en ledare, eller chef, förstår de biologiska mekanismerna bakom de reaktioner som utlöses i hjärnan kan hon, eller han, också bättre förstå sina medarbetares, sitt eget och omgivningens beteende - och utifrån det medvetet utveckla sitt ledarskap.

EN KORTFATTAD sammanfattning av vad neuroledarskap kan handla om i praktiken.

drivkrafterna bakom vårt beteende

I

SCARF-modellen beskriver DAVID ROCK olika sociala situationer där vår hjärna kan triggas i hotläge. SCARF står för Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness - alltså: vår sociala status, omgivningens förutsägbarhet, upplevd självständighet, samhörighet och rättvisa.

STATUS - handlar om hur vi uppfattar vår plats i en grupp. Allt som riskerar att sänka vår status kan upplevas som ett hot. På jobbet kan det handla om att man blir ifrågasatt sin chef, blir offentligt kritiserad, får lägre lönepåslag kollegorna, får en ny, komptent kollega etc.

FÖRUTSÄGBARHET - vi söker mönster i vår tillvaro och vi behöver visshet och tydlighet för att uppleva trygghet. Avvikelser är en fara, ett hot. På jobbet kan det handla om omorganisationer som vi inte vet hur de kommer att påverka oss, SJÄLVSTÄNDIGHET/AUTONOMI - vi vill kunna påverka vår situation och vi behöver ha kontroll över det som händer oss. När till exempel vår chef vill detaljstyra och kontrollera vårt arbete in i minsta detalj, hotar det vår autonomi.

SAMHÖRIGHET - handlar om våra relationer. För att må bra behöver vi känna att vi tillhör ett sammanhang där vi känner oss trygga och där vi kan lita på andra. Vi upplever hot när vi känner oss utanför - att inte passa in i gruppen eller att inte uppskattas för den vi är. På jobbet kan det vara när kollegorna går på lunch utan att fråga om du vill följa med.

RÄTTVISA - handlar helt enkelt om att inte bli behandlad på ett rättvist sätt. Upplevd orättvisa sätter alltså hjärnan i ett hottillstånd.

I

DESSA TILLSTÅND reagerar hjärnan med reptilhjärnan - flght-flight-freeze . När vi förstår detta kan vi också avkoda människors beteenden, menar DAVID ROCK. Och som chef agera utifrån detta.

4/2017 GROW magazine / 51

PERSPEKTIV KARRIÄR — —§§JOBBIGA VD-COACHEN SITUATIONER HAR ORDET

V

D-COACHEN reflekterar över

VIKTEN AV ATT VÄLJA Text: Anna Eriksson

J

AG ÄR ETT STORT FAN AV ALLT som rör personlig utveckling. Jag vill att så många människor som möjligt ska lära känna sig själva så väl som möjligt. Och leva ett liv som de själva har valt – både privat och yrkesmässigt. Ett fundament för det är att inse att vi alla har en mängd olika val i de situationer vi ställs inför.

Ett exempel på det är när livet känns tungt och extra utmanande – är det verkligen dåligt? I stunden kan det nog kännas så. Efteråt med lite perspektiv och facit i hand ser vi hur mycket vi lärde oss och växte. Hur en era tog slut och ändrade riktning.

När vi var i botten och kände att nu räcker det – jag vill inte ha det så här mer! Det är då det vänder.

N

ÄR JAG COACHAR stöter jag ofta på problematik kring medberoende.

En VD som gör allt för att uppfylla ägarnas och styrelsens krav på expansion. En annan VD jobbar väldigt mycket och drar på så vis sig undan ansvaret för familjen på hemmaplan. Ytterligare en blir bara arg och bestämd och utnyttjar sin maktposition. En annan tar inte tillräckligt ledarskap vilket gör att hela företaget tappar fart och kraft.

Man är medberoende när man deltar i ett drama. Gör person X si så gör jag så. Om han blir arg blir jag lydig/extra snäll. Om hon börjar gråta så blir jag omhändertagande. Ens beteende är en följd av den andres och följer ofta samma mönster om och om igen. En dominerar och andre underordnar

52 �

GROW magazine 4/2017

sig. Båda är offer så länge de inte upplever att de kan möta varandra på något annat vis, på olika vis.

Vi är alla medberoende i någon grad.

A

LLA KÄNNER VÄL TILL AMYGDALA vid det här laget – den del av hjärnan som med skepsis ser allt nytt som ett hot och som automatiskt kopplar in något av sina försvar - att:

kämpa/försvara sig (verbalt), eller att fly, till exempel in i mobilen, eller att spela död, till exempel genom att

låtsas att man vare sig ser eller hör den andre, man är tyst och visar inte några som helst känslor – som en sten eller robot. Inte så mycket fritt val där inte.

VET DU vad som triggar igång dig?

T

ÄNK FÖRÄNDRING i din organisation – är det du som leder den eller var på skalan befinner du dig mellan för och emot?

Eller ett annat exempel inom området personlig utveckling – hör du till dem som tycker att det är »flummigt« och inte ens vill pröva allt det nya eller ...

JA, HUR NYFIKEN är du på en skala 1-10?

VD-COACHEN HAR ORDET

— PERSPEKTIV

Illustration: efter foto av Anna Eriksson

§

» VÄLJA?

V

I TAR NÅGOT VARDAGLIGT som ett möte – vad händer i dig när någon pratar väldigt mycket och du börjar känna på dig att ni inte kommer att hinna med allt ni ska om hen fortsätter i samma anda? Har du ett automatiska beteende (se ovan) i en sådan situation eller hur agerar du?

HUR PASS ÄR DU I KONTAKT med din frihet att välja?

D

ET GÅR ATT MÄTA med muskeltest om det vi tänker är kraftfullt eller ej. Kroppen ljuger inte.

Äpplen - eller päron?«

D N

ESSA TANKEMÖNSTER i hjärnan kan ändras bl a genom korsrörelser och en positiv målbild som hjälper hjärnans båda halvor att samarbeta bättre.

U ÄR DET INTE BARA AMYGDALA som begränsar oss. Även vår uppväxt, vår livserfarenhet och den kultur vi har växt upp i ger oss vissa mönster – en del väldigt väl fungerande andra mer dysfunktionella. 10 % av Sveriges befolkning äter antidepressiva medel.

4/2017 GROW magazine / 53

KARRIÄR — §— PERSPEKTIV JOBBIGA § VD-COACHEN SITUATIONER HAR ORDET

Foto :Anna Eriksson

» UTAN ALL TRÄNING hade jag inte heller vågat ta det senaste beslutet om att sälja vårt hem och flytta till en båt. Vi har seglat i alla år ... och det är någonting med enkelheten och att vara nära naturens element som är så rogivande och befriande.«

D S

ET FINNS ALLTSÅ EN HEL DEL som försvårar vår tillvaro och som samtidigt ger oss möjlighet att växa och lära oss mer om livet, om oss själva och om andra människor och verksamheter.

PÄNNANDE TYCKER JAG. Men det har inte alltid varit självklart för mig att tycka det. Som ung var jag väldigt tyst och blyg. Blev tidigt introducerad till olika kurser i personlig utveckling. Gillade det jag upplevde, märkte att jag blev gladare, mer medveten, mer fokuserad och mer kapabel att välja hur jag ville vara i olika situationer.

Lärde mig meditera tidigt – suveränt – önskar att alla lärde sig det – att kunna bevittna det som händer en utan att måsta kroka i.

54 �

GROW magazine 4/2017

O

CH VAD DET GÄLLER JUST MEDBEROENDE så lärde jag mig att känna igen dramat och rollerna som ingår. Jag lärde mig också att det är möjligt att anta en annan position – att vara närvarande och visa sig och sin sårbarhet istället för att försvara en position eller vilja något med den andre. Utan den kunskapen hade jag inte haft ett, idag 21-årigt, partnerskap.

V

AD TYCKER DU – lever du ditt liv så som du vill eller är det mer en följd av din uppväxt och tradition?

Hur fri tycker du att du är?

§ VD-COACHEN HAR ORDET — PERSPEKTIV

U

» HUR PASS ÄR DU I KONTAKT med din frihet att välja?.«

TAN ALL TRÄNING hade jag heller inte vågat ta det senaste beslutet om att sälja vårt hem och flytta till en båt. Vi har seglat i alla år och jag som var ny då inser hur jag bara tycker mer och mer om det. Det är något med enkelheten och att vara nära naturens element som är så rogivande och befriande. Vi kommer även att sälja den båt som vi har haft de tio senaste åren. Kommande halvår ska vi välja ut vilka ägodelar som ska få följa med oss på nästa steg i livet. Just nu är vi i starten av något som jag redan är ganska säker på kommer vara transformerande. Känns både spännande och lite läskigt. Så mycket är ännu ovisst, så mycket kan förändras. Beslutet är en följd av en mängd komponenter och möten med människor. Känner stor tacksamhet och til�lit. Förlitar mig på att det kommer gå bra.

F

ÖRRA ÅRET deltog vi i en spännande kurs om handlade om livets sjuårscykler och syftet i de olika faserna. I min ålder är fällan att klänga sig fast vid saker och ting och att vara rädd för sjukdom och död.

D

AVID HAWKINS är en forskare som har betytt mycket för mig. Han har ägnat årtionden åt att urskilja energinivåer – även han påminner om att i sann frigörelse så är inte ägodelar det centrala utan det egna tillståndet.

Känner mig tacksam för att jag i så många år mött enormt duktiga lärare som visar vägen till andlig frihet runt om i världen. Nuförtiden finns det hur mycket hur bra hjälp som som helst. Det är inte en ekonomisk fråga. Mycket av utbudet ges till och med bort. Det handlar om villighet och att aktivt välja sin egen väg.

DU VÄLJER! Ha det gott!

Varma hälsningar, från Anna Eriksson

V

D -COACHEN

ANNA ERIKSSON, ICF Master Certified Coach, Fil kand beteendevetare avalona.se

4/2017 GROW magazine / 55

KARRIÄR §

Foto: tumsasedgars

»MED MIN MENTORCOACH sker en ständig och nödvändig utveckling och som mentor strävar jag efter att ge mina adepter detsamma.« 56 �

GROW magazine 4/2017

§ KARRIÄR

MENTOR COACHING

En av de metoder vi coacher använder för att utvecklas i vårt yrke är mentorcoachning, att med hjälp av en erfaren coach granska och utveckla sitt arbete.

Mentorcoaching är coaching på din egen coaching. Mentorcoachen delar med sig av sin egen erfarenhet och förstärker ditt lärande i en process där coaching är bärande.

Det är coachingen som ligger i fokus, både som ämne och som metod.

LENA GUSTAFSSON ICF PCC coach guldkanten.com

foto: Jakob Möller

Lena är ordförande för ICF Sverige och i Företagarnas Branschförbund.

4/2017 GROW magazine / 57

KARRIÄR §

MENTOR var i grektisk mytologi en vän och rådgivare till hjälten Odysseus.

När Odysseus gav sig ut i trojanska kriget lämnade han sin son Telemachos i Mentors vård.

Det är från denna berättelse som ordet mentor har kommit att användas för en pålitlig vän, rådgivare eller lärare, oftast en äldre och erfaren person som hjälper en yngre.

I DEN HÄR ARTIKELN kommer jag att belysa mentorcoaching ur två aspekter: att ha en mentorcoach och att vara en.

Text: Lena Gustafsson

S

OM COACH har jag under många år varit och är på båda sidor. Att regelbundet ta egen mentorcoaching är för mig ett självklart sätt att hela tiden utmana mig själv och att bygga på min egen kunskap. Att vara mentorcoach är mitt sätt att dela med mig av det jag lärt såhär långt och ger mig samtidigt ett stimulerande lärande i samtal med andra coacher.

M

ÅNGA SER mentorcoaching som något tillfälligt under ett antal timmar inför certifiering, men i min värld är det mer än så.

För mig är det givet att kontinuerligt ha en mentorcoach, det egna lärandet är ett centralt värde för mig som coach ansluten till ICF. Coaching är en konst, en vetenskap och ett hantverk, tillsammans med min mentorcoach sker en ständig och nödvändig utveckling och som mentor strävar jag efter att ge mina adepter detsamma.

58 �

GROW magazine 4/2017

Illustration: Telemachos och Mentor, Pablo E Fabisch, Wikimedia Commons

WIKIPEDIA I:

G

RUNDEN I MENTORCOACHING är lärande tillsammans med en mentor, en mer erfaren coach. När du väljer din mentor är det därför klokt att välja en mentor på en certifieringsnivå över dig själv. Därmed får du en coach som har varit där du är nu och kommit längre, från det perspektivet kan mentor se den resa du är på, lyfta och bistå dig längs vägen.

H

ÄR SKILJER SIG mentorcoachingen från peer coaching där du tillsammans med en eller flera coacher gemensamt utforskar lärandet på er nivå.

Mentorcoachingen innehåller ett moment av skillnad i erfarenhet och delande utifrån den längre erfarenheten. Coachingen är ett bärande inslag. Din mentorcoach har en större erfarenhet men kommer inte ovanifrån som expert, ni möts i ett coachande samtal med din utveckling som mål. Till skillnad från ett vanligt coachsamtal lägger mentor i mentorcoachsamtalet in delar av sin egen erfarenhet för dig att spegla dig i och lägga till ditt eget lärande på det sätt som passar dig. Som i alla coachsamtal är det du som äger agendan och inspel görs för ditt lärande.

§ KARRIÄR l

l

Var hittar du din mentorcoach? l Välj din mentor med omsorg!

Var hittar du som coach riktining och

V

utveckling om du vill vara mentorcoach?

AR HITTAR DU din mentorcoach?

Det finns flera vägar. Vanligt är att du i coachsammanhang träffar på någon som inspirerar dig. Konferenser, utbildningar och ICF-träffar är exempel på tillfällen att träffa potentiella mentorer. På ICF Sveriges webbplats finns en sökfunktion där du kan söka coach på certifieringsnivå och hitta dem i din närhet som har rätt nivå efter vad du söker. Många av oss som ger mentorcoaching skriver om det i vår profil där men du kan också alltid fråga coacher som intresserar dig.

V

ÄLJ DIN MENTOR med omsorg.

Fundera på vad du just nu är ute efter, söker du någon som är lik dig eller någon som utmanar din komfortzon genom att vara helt olik? Söker du någon specifik erfarenhet som exempelvis interncoaching eller vill du tvärtom ha någon med helt andra erfarenheter än dina vanliga kretsar? Ta ett första samtal med den/dem du överväger och ställ frågor kring erfarenhet som mentorcoach och hur coachen lägger upp mentorcoachingen.

WIKIPEDIA II:

MENTORSKAP går ut på att en mentor ansvarar för en adepts personliga utveckling på ett eller annat sätt, oftast i samband med att någon särskild lärdom delges.

Genom att svara på mentorns frågor eller beakta mentorn som ett föredöme, kan adepten ofta själv komma fram till vad som är rätt eller fel och utvecklas till en mer framgångsrik individ , både i det personliga leverenet och i yrkeslivet.

Vanligtvis drar även mentorn personlig lärdom av förhållandet.

V

AR HITTAR DU SOM COACH riktning och utveckling om du vill vara mentorcoach?

Den egna erfarenheten är förstås grundkällan men utöver det? Eget arbete med mentorcoach och egen kompetensutveckling i hantverket ger dig underlag men för rollen som mentorcoach rekommenderas att gå utöver det. Hos Internationella coachförbundet (ICF) finns riktlinjer och definitioner för dig som mentorcoach att ta sikte utifrån. För en mentorcoach är etiken viktig, det är ett ansvar i flera dimensioner att vara mentorcoach. För mig som mentor är ICFs etiska riktlinjer underlag för att hålla en bra linje.

I

NOM ICF ÄR MENTORCOACHING en högt prioriterad form av kompetensutveckling. För certifiering är det ett krav på varje nivå. Det baseras i tanken att coaching är ett hantverk och en konst som bygger på reflektion och eget lärande på fördjupade nivåer och genom att coachas på sin egen coaching sker ett kunskapsöverförande från erfaren till nyare coach i utveckling. Det går inte att bara läsa sig till coaching, man behöver också öva, öva, öva.

Mentorcoachen hjälper dig växla upp värdet i den övningen, försäkra dig om att du är på rätt spår och tydliggöra din utvecklingsväg.

Riktlinjer för mentorcoaching ICF: coachfederation.org/credential

ICFs etiska riktlinjer:

coachfederation.org/about/ethics

ICF - International Coach Federation -

ett globalt branschorgan för professionella coacher.

4/2017 GROW magazine / 59

COACHENS VERKTYG — § TEORI & METOD

HJÄRNAN & COACHING

-NLP

------CO

-

- ---G N I H C A

-

CO

NEUROCOACHING

neurolingvistisk programmering

------ ---HING AC

60 �

GROW magazine 4/2017

--

MENTAL TRÅNING

BRAINBASED COACHING

§

NEURO-

VETENSKAP ...

---

— COACHENS VERKTYG

TEMA

: VÅR HJÄR NA

BETEENDE-

VETENSKAP ...

N

teori & METOD

EUROCOACHING, också kallat

BRAINBASED COACHING, ett område i tillväxt inom coachingen där upptäckter inom hjärnforskningen ger den ultimata förklaringen till varför coaching fungerar - ELLER - en trend med en rad följare som använder neurovetenskapliga termer i mer eller mindre ytliga förklaringsmodeller med syfte att ge vederhäftiga belägg för sin verksamhet? Åsikterna härom går isär.

FÖRESPRÅKARNA talar om neurocoaching som en unik metod där rön inom hjärnforskningen integreras och appliceras i coachingen på ett praktiskt och förståeligt sätt. Det centrala här är att vår hjärna är plastisk och förändringsbar.

KRITIKERNA, som inte på något sätt är negativa till framstegen inom hjärnforskningen i sig, menar däremot att flertalet av de insikter neuroförespråkarna inom coaching framhåller ska vara helt unika är rent »neuro-nonsens«, såtillvida att de bara bekräftar vad som varit allmänt känt inom beteendeoch de kognitiva vetenskaperna i åratal. Och, menar man, istället för att coachingen tar till sig neurovetenskapen, skulle hjärnforskningen kunna ha större nytta av att studera coaching som en belagd och fungerande metod att skapa förändringar hos individer.

NEUROLEDARSKAP, neuroleadership, är ytterligare ett begrepp i stigande i neuro-vågen.

Referenser: Grant, Anthony M, Coaching the brain: Neuro-science or neuro-nonsense?, The Coaching Psychologist, Vol 11, No 1, June 2015 GROW magazine, nr 3-4/2016, 1/2017, 3/2017, 4/2017

M

ENTAL TRÄNING, ett begrepp

inom psykologin som framgångsrikt använts och används inom idrotten, sätter också hjärnan i centrum. Och har även tagits in i arbetslivet som en metod för ledare att utveckla sitt ledarskap. Mental träning består av en rad tekniker vars syfte är att förstärka och identifiera önskade tankar och beteenden. Detta bland annat genom kognitiva repetitioner inför en viss uppgift, visualiseringar, målbilder, koncentrationsträning, motivationsträning och självförtroendeträning.

Läs mer om mental träning i detta och tidigare nummer av GROW magazine där Lars-Eric Uneståhl, fil dr i psykologi och grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan med mera, bidragit med artiklar (GROW magazine nr 1, 3/2017). Han har sedan 1960-talet forskat inom mental träning, hjälpt framgångsrika idrottsmän och även utvidgat området till att innefattas i coaching och ledarskap.

N

LP - NEUROLINGVISTISK PROGRAM-

MERING är en beteendepsykologisk modell vars grundläggande delar skapades på 1970-talet. NLP är, eller har varit, kontroversiellt, men är väl utbredd och NLP förekommer i ett antal varianter under olika varumärken.

NLP-modellen handlar om att hjälpa individen att kommunicera effektivare, nå önskade positiva och personliga förändringar, utveckla snabbare inlärning och ökad livsglädje. Bland de många tekniker som används är modellering en. Genom att ingående studera framgångsrika människor och deras beteende "modellerar" man om sig efter dessa. En annan handlar om vår mentala karta. Varje individ ser världen utifrån sin horisont, representerad av en inre mental karta som många gånger är både begränsande och förvrängd. Lyckas man utöka den och kan anpassa sitt beteenden därefter, kan man få kontroll både över sig själv och sin omgivning.

Läs mer om NLP i GROW magazines dubbelnummer 3-4/2016.

4/2017 GROW magazine / 61

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter. Ó DET SVENSKA

LEDARSKAPET BÄST PÅ COACHING

Vad är typiskt för det "skandinaviska ledarskapet"? - Fackförbundet Ledarnas undersökning.

Sveriges chefsorganisation Ledarna genomförde i början av sommaren en undersökning tillsammans med sina skandinaviska systerorganisationer i Danmark och Norge. Syftet var att identifiera vad som är typiskt för det "skandinaviska ledarskapet". Resultatet av de 1559 intervjuerna som ingick i undersökningen publicerades i juni i år.

Resultatet visade att det finns ett "skandinaviskt ledarskap" vilket utmärks av en rad gemensamma värderingar - en hög grad av involvering av medarbetaren i beslutsprocessen, ett kort avstånd mellan ledare och medarbetare samt frihet under ansvar, det vill säga, medarbetarna har stort utrymme att ta egna initiativ och vara självständiga. Men där fanns också skillnader: Det danska ledarskapet utmärker sig i högre grad av ett målinriktat ledarskap i jämförelse med det svenska och norska. Vikt läggs vid rationalitet, intelligens och resultat.

Det danska ledarna delegerar också ansvar i större grad än vad som görs i grannländerna.

62 �

GROW magazine 4/2017

De tillfrågade ledarna i Norge visade i större utsträckning upp ett demokratiskt ledarskap än kollegorna i Sverige och Danmark. Rättvisa, ärlighet och lyhördhet uppgavs som det norska ledarskapets grundstenar. Trivsel, arbetsglädje, samarbete och demokrati på arbetsplatsen värderades högt.

De svenska ledarna visade däremot upp en större grad av relationsorienterat ledarskap.

Bland annat genom att lägga större fokus på relationer och dialog än de danska och norska - kommunikation, lyhördhet och coaching. De ledare som ingick i undersökningen i Sverige sade sig alltså lägga större vikt vid ett coachande förhållningssätt i sitt ledarskap än sina kollegor i Danmark och Norge.

Källa: ledarna.se/globalassets/rapporter/skandinaviskt-ledarskap-2017.pdf

CHEFSKAP är att göra saker rätt.

LEDARSKAP är att göra rätt saker.

Peter Drucker

organisationsrådgivare

författare

Ó ICF GLOBAL-

INTERNATIONAL PRISM AWARD

ICF, International Coach Federation: Utmärkelse till företag/organisationer med högsta standard på interna program för coaching Sedan 2005 ger ICF Global utmärkelsen International Prism Award till företag och organisationer som uppnått en högsta standard på interna program för coaching. I år gick utmärkelsen till det kanadensiska företaget Automotive Fuel Cell Cooperation Corporation (AFCC).

Företaget ger samtliga anställda, inklusive konsulter och praktikanter, möjlighet att delta i programmet och som en del i inskolningsprocessen på företaget får alla nyanställda sig tilldelat en coach. Den betydande förbättring av företagets ledarskaps- och arbetsplatskultur man sett under de senaste tre åren tillskriver företaget coachingen.

Nominering till utmärkelsen International Prism Award sker en gång per år och endast coacher som innehar en ICF-certifiering och har, eller är, engagerad i ett företags/organisations coachingprogram som intern alternativt extern coach kan nominera.

Läs mer här: coachfederation.org Prism Award

§

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Branschnyheter. Ó EMCC NORGE -

SAMARBETE LÄKARE UTAN GRÄNSER EMCC Norge, European Mentoring & Coaching Council Norway, i samarbete med Läkare utan Gränser Läkare utan Gränser har i samarbete med EMCC utvecklat ett globalt program för mentorskap/coaching och erhållit EMCCs ISCMP-ackreditering (International Standards för Mentoring and Coaching Programmes). EMCC Norge leder ett av dessa där huvudsyftet är att stödja professionell och personlig utveckling för ledare och chefer i fält och på organisationens huvudkontor.

Läs mer här: emccouncil.org/webimages/EMCC/newsletters/EMCC_ Newsletter_2017_Summer.pdf

Ó EMCC & ICF

LUXEMBURG I TEAM: RUN FOR COACHING

EMCC och ICF Luxemburg teamade i marathon EMCC och ICF i Luxemburg söker vägar att tillsammans föra fram coachingen som profession. Som ett led i detta teamade man i Luxemburgs största marathonlopp i somras - ING Night Marathon, vilket är landets största idrottsevent med över 15 000 deltagare.

Källa: emccouncil.org/webimages/ EMCC/newsletters/EMCC_Newsletter_2017_Summer.pdf

Ó ICF - 2017 GLOBAL

AWARENESS STUDY ICF, International Coach Federation: 2017 Global Awareness Study - ICFs största konsumentstudie hittills I augusti presenterade ICF sin största konsumentstudie hittills - 2017 Global Awareness Study - en uppföljning av 2010 och 2014 års studier genomförda av PwC Research, Pricewaterhouscoopers LLP. Studien omfattade 27 134 personer i över 30 länder.

66% uppgav sig vara medvetna om coaching som företeelse. 33% hade deltagit i någon form av coaching och av dessa uppgav sig 88% vara positiva över sin erfarenhet. Mest positiva var de vars coach hade en referens/utbildning från en professionell coachorganisation, uppger rapporten.

Millenniegenerationen, de födda från 1980-talet till tidigt 00-tal, hade tagits med i undersökningen. Man hade alltså sänkt åldern på respondenterna från 25 år till 18 år. Det var också dessa som visade sig vara mest medvetna om coaching som företeelse och också vikten av coachens professionella certifiering.

Hela rapporten finns på ICF Globals hemsida - fri för nedladdning av medlemmar, icke-medlemmar kan ladda ner den mot en kostnad.

Ó ICC - WEBINARER

PÅ NÄTET ICC, International Coaching Community - webinarer På ICCs hemsida finns nu vidareutbildning - webinarer och kurser. Vissa är helt kostnadsfria. Språken de ges på är engelska och spanska. internationalcoachingcommunity.com

Ó UTBILDNING:

PSYKOLOGISK COACH ÄNDRAD TILL KOGNITIV NEUROVETENSKAP - TILLÄMPAD POSITIV PSYKOLOGI Högskolan i Skövde Kandidatutbildningen till Psykologisk coach vid Högskolan i Skövde har nu namnet Kognitiv Neurovetenskap - til�lämpad positiv psykologi. Den omfattar 180 hp och ger en kandidatexamen i kognitiv neurovetenskap. his.se

do!

GROW for it!

coachfederation.org

4/2017 GROW magazine / 63

Illustration: CurvaBezier

TIPS & TRICKS — § coachens verktyg

Tips & Tricks FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING

LADDA DIN HJÄRNA! OKONCENTRERAD? TRÖTT I HUVUDET? STRESSAD? Att känna sig okoncentrerad, trött i huvudet eller att hjärnan går på högvarv, händer den bäste lite då och då.

Men misströsta inte - allt hänger på hur du kan återställa din hjärna till att fungera på topp igen.

Här är tre tips på hur du kan ge den bränsle, eller lugna ner den, i din dagliga rutin. Och det tar bara några minuter att rensa och ladda - din hjärna!

64 �

GROW magazine 4/2017

N

NAME IT AND TAME IT

Erkänn och sätt namn på hur du känner dig

ÄR VI ÄR SOM MEST produktiva och när vi samarbetar bäst med andra känner vi oss lugna, självsäkra, fokuserade och optimistiska. Motsatsen är när vi tvivlar på oss själva, är irriterade, sätter upp försvar och är pessimistiska.

De flesta av oss rör oss i olika grader mellan våra bästa och vår värsta sinnesstämningar under en dag. Allt beroende på vad som händer runt ikring oss.

FÖR ATT DRA NYTTA av vår energi i hjärnan är det viktigt att kunna känna igen sina sinnesstämningar, sätta namn på dem och sedan hantera dem. Psykologen DANIEL SIEGEL kallar det för name it and tame it - erkänn, namnge och tämj dem.

LEDARSKAPSCOACHEN DAVID ROCK följer hans spåt och ger rådet att när vi upplever stark inre spänning och stress kan vi minska den med upp till 50% genom att uppmärksamma och sätta namn på hur vi känner oss.

Istället för att låta oss styras av våra känslor tar vi på oss rollen av regissör som medvetet och med fokus styr uppmärksamheten förbi våra känslor av stress, irritation eller oro.

Name it - and tame it.

§

V

coachens verktyg

SCHEMALÄGG TIDSBLOCK FÖR OLIKA SÄTT ATT TÄNKA

Fokuserat tänkande - "Diffust" tänkande

ÅR HJÄRNA HAR OLIKA lägen. När vi arbetar med viktiga uppgifter, arbetar kreativt eller lär oss något nytt är vår hjärna i fokuserat läge. När vi är avslappnade, går en promenad eller dagdrömmer är hjärnan i ett »diffust« läge. Den har en »time-out«.

Psykologen SCOTT BARRY KAUFMAN menar att flera funktioner i hjärnan främjas av en tankvandring mellan olika lägen som framtida planering, sortering av problem, kreativitet. Studier har visat att aktivitet i flera regioner av hjärnan ökat när sinnet vandrar. När vi dagdrömmer, till exempel, kan hjärnan lösa svåra problem.

H

— TIPS & TRICKS

NAME IT & TAME IT!

SCHEMALÄGG TIDSBLOCK

SCHEMALÄGG PAUSER

Korta pauser för bästa arbete

JÄRNAN SLUTAR GRADVIS att registrera det vi ser, hör eller känner om stimulansen är konstant över tid och vårt fokus på uppgiften kan minska. Studier har visat att vi är mest fokuserade och produktiva när vi följer rytmen i ett arbetsläge varvat med ett viloläge.

Att ta regelbundna raster från tankearbete förbättrar kreativiteten.

Uteblivna raster kan leda till stress, utmattning och kreativ blockering. Att vara lite lat är alltså inte en synd utan oumbärligt för hjärnan för att göra de oväntade kopplingarna som beskrivs ovan (punkt 2).

Så - ta ordentliga raster. Ofta. Eller en kortare paus lite då och då.

Ge din hjärna en chans att starta om systemet!

TA EN PROMENAD. Det ökar blodflödet till hjärnan.

HITTA TID FÖR ATT DOODLA - rita krumelurer, klottra. Låt pennan gå fritt på papperet, utan krav att det ska »bli« något. Det kan stimulera idéer och hjälpa dig att hålla fokus.

TRÄNA. Gå till gymmet. Eller gör några korta övningar i ditt arbetsrum. 7 minuter lite då och då räcker.

MEDITERA. Meditation sänker stressnivån och förbättrar hälsan såväl som kreativiteten.

TA EN TUPPLUR. Det skärper koncentrationen och förbättrar din produktivitet.

ALLTSÅ: TÖM DITT SINNE - OCH FORTSÄTT SEDAN ATT JOBBA!

... OCH ...

SCHEMALÄGG PAUSER!

TEMA: VÅR HJÄRNA

Illustration: alekseiveprev

4/2017 GROW magazine / 65

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

TANKAR FRÅN EN COACH:

MIN RESA

LÄNGS VÄGEN TILL COACHNING - ETAPP 2

En ingenjör låter KÄNSLORNA få vara med att styra

I

Då - skeptisk till coaching. Idag - övertygad coach.

Hur gick det till? Här fortsätter BO KÖNIG, civilingenjör och coach, sin berättelse om sin resa mot coaching: Text: Bo König

VÅRAS FICK JAG MÖJLIGHET att gå en utbildning till diplomerad coach, något som kändes helt främmande för mig.

Jag är civilingenjör, rationell och analytisk, så inför utbildningen var jag både skeptisk och nyfiken. Vad skulle hända, skulle jag lära mig något? Och, inte minst, vad för slags människor skulle de andra kursdeltagarna vara – hur många bärnstenshalsband och plyschoveraller skulle jag räkna in?

Utbildningen var omvälvande! Jag blev övertygad om coachningens värde, men upptäckte dessutom coachningens magi. I förra artikeln (GROW Magazine nr 2/2017) skrev jag att det som fick mig övertygad om att det ligger något i coachning var avgränsning, logik och praktik.

Avgränsningarna är tydliga i materialet från Internationella Coachfederationen ICF: det står alltid klart vad som ligger utanför coachningens kompetensområden, vilka typer av problem eller frågeställningar som inte bäst hanteras med en coach. Det imponerade på mig; det är den typ av icke-säljande ödmjukhet som fås av att känna sitt värde.

Logiken finns i ICF:s genomtänkta och strukturerade grundläggande modell med tolv kärnkompetenser. Kompetenserna hänger ihop och bygger på varandra på ett klokt, rationellt och användbart sätt. För mig, som befarade något annat var det både uppfriskande och ödmjukande.

Och praktiken, så.

Jag insåg att jag redan använt coachning flera gånger, dock utan att ha förstått det. Faktiskt är jag övertygad om att alla programmerare har upplevt självcoachning. Man har fastnat på ett frustrerande programmeringsproblem och berättar klagande om det för en välmenande kollega, vän eller partner när man plötsligt får en insikt, en idé om hur man ska gå vidare. Personen man pratat med behöver inte ha sagt någonting utöver kanske ett »jaha« eller ett »jaså«. Men svaret, eller i varje fall en möjlig väg framåt, har uppenbarats!

»DET SOM fick mig övertygad var avgränsning, logik och praktik.«

COACHING eller COACHNING? Bo säger COACHNING, GROW magazine COACHING. Båda ord används och båda är korrekta även om Språkrådet förordar COACHNING - på svenska ...

66 �

GROW magazine 4/2017

§

TANKAR FRÅN EN COACH

— PERSPEKTIV

»MEN DET SOM SLUTLIGEN omvände mig var morgonpromenaderna med min dotter. ...

Jag slutade leverera svar och

hängde istället kvar i dotterns frågor:

Vad tänker du själv?

Berätta mer!«

Illustration: RetroColoring.com

Det är ingen magi. Man hade själv svaret, det som behövdes för att komma framåt var att man strukturerade problemet, uttryckte det och förändrade sitt perspektiv. Om så mycket värde kan komma från att prata med en omedveten coach, tänk då hur mycket förändring och insikt ett samtal med en duktig coach kan ge.

D

ET SOM SLUTLIGEN OMVÄNDE MIG var morgonpromenaderna med min dotter. Hon går i lågstadiet, skolan ligger tolv minuters promenad hemifrån. Egentligen är hon tillräckligt mogen för att själv cykla still skolan, men ett par gånger i veckan följer jag med henne längs vägen. Det blir en kort men ostörd och trevlig pratstund. (Jag får förmodligen inte följa med särskilt många veckor till. Tiden går.)

Under samtalen hade jag tidigare gjort »som vanligt«. Jag gav svar och berättade om hur saker fungerar, om allt från cykelställ till ålderdom. Att förklara hade efter hand blivit en föräldrareflex, utan att reflektera så gjorde jag en direkt koppling mellan »få en fråga« och »leverera en lösning«.

På coachutbildningen togs det coachande förhållningssättet upp och de verktyg som var enklast att använda på skolpromenaden var saker som närvaro, öppna frågor och trygg tystnad. Jag slutade leverera svar och hängde istället kvar i dotterns frågor - »Vad tänker du själv? Berätta mer«.

Vilken omvälvande upplevelse! Jag fick lära mig att jag har en reflekterande ung dotter som, när förutsättningarna är de rätta, visar sig djup och klok. Åh, tänk att få lära mer om att skapa rätta förutsättningar!

4/2017 GROW magazine / 67

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

LOGOS

»COACHNINGENS rationella sidor: avgränsningen, logiken och praktiken.

LOGOS och ETHOS. ...

Men det krävs mer. ...

Det är känslorna - PATHOS som ger fulländning.«

S

Å JAG TOG MIG ÖVER DEN SKEPTISKA MUREN med hjälp av coachningens

rationella sidor: avgränsningen, logiken och praktiken. Logos och ethos. Men det krävs mer än så för att bli sant entusiastisk, då det rationella inte är mer än ett fundament för det emotionella. Det är känslorna – pathos – som ger fulländning. Och sannerligen, det finns många känslor inom coachning.

PATHOS

ETHOS

BO KÖNIG

Foto: tillhör Bo König

civilingenjör, diplomerad coach

68 �

bocoach.se

Det är roligt att vara coach! Det är faktiskt så att till skillnad från andra affärsmöten så ger det, snarare än tar, energi.

Och aha-upplevelser – det är en ynnest att bidra till att skapa förutsättningarna och sedan få vara med just där och då de händer.

Det är intimt, intressant och lärorikt. Man får så mycket av klienterna: insikter i personers liv, hur de tänker och ser på sig själva och på världen. Att se dem växa och uppfylla sina mål är, ja, fantastiskt. Dessutom är det svårt!

Vilken fascinerande utmaning det är att vara totalt närvarande och samtidigt lyssna på flera nivåer, att med samtalsverktyg i bakhuvudet hålla en distans till situationen och det som sägs utan att samtidigt bli distanserad.

Så logiken, resultaten och känslorna finns.

Men magin, var kommer den in?

Det magiska, för mig, är det där ögonblicket.

Dit återkommer jag i nästa artikel. Till det magiska ögonblicket, och till vad som händer när det inte längre räcker att bara vilja.

GROW magazine 4/2017

§ — PERSPEKTIV

OM DET ÄR FÖRNUFTET SOM FORMAR MÄNNISKAN, SÅ ÄR DET KÄNSLAN SOM LEDER HENNE. Jean-Jacques Rousseau (1712 - 1778)

Foto: martinsvanags

4/2017 GROW magazine / 69

INSPRIATION — § RETREAT

70 �

GROW magazine 4/2017

§

RETREAT

— INSPIRATION

Retreat EN oas för själen PLATSER I VÄRLDEN - FÖR

INSPIRATION,

Text & Foto: Lena Weesar Samtliga foton är tagna i

TANKAR, AVKOPPLING

Söderbrunns koloniområde, Norra Djurgården, Stockholm

4/2017 GROW magazine / 71

INSPRIATION — § RETREAT Så jag byter ut datorn mot en spade, går ut i kökslandet på min kolonilott och börjar g

»Färgerna.

Den krispiga, friska luften.

Doften av jord.

Den sista skörden av eget ekologiskt odlat.«

F

ärgerna. Den krispiga, friska luften. Doften av jord. Den sista skörden av eget ekologiskt odlat.

Årets sista ros i knopp. Höstgrävning. Lövkrattning.

Plantering av vårblommande lökar.

Det är höst i min koloniträdgård och sinnet blir

lugnt, rensas av klar, hög höstluft. Närs av närhet till växtligheten. Skärps av höstens alla färger och grundas av jorden mellan mina fingrar.

Koloniträdgården - en del av vårt kulturarv och en

möjlighet för oss stadsbor att odla vår egen frukt, våra egna grönsaker och blommor. Och möjlighet att komma ut i frisk luft. Kolonin - en retreat. En återkoppling till naturen.

72 �

GROW magazine 4/2017

Att vi påverkas positivt av naturen, det vet vi sedan tusentals år och det känner vi. I kropp och sinne. Nu har vi också vetenskapliga belägg för det och man talar om möjligheten för sjukvården att kunna skriva ut naturen på recept.

Som den gör för fysisk aktivitet.

Vi mår bra av att vara ute i naturen. Den har en läkande, rogivande, inspirerande kraft.

Stress och oro rinner av oss, kreativiteten ökar och koncentrationen kommer ikapp. Forskare kopplar det till hjärnans primära sätt att fungera, att vi reagerar på olika miljöer utifrån vår ursprungliga konstitution. Vi trivs bäst i de miljöer som känns trygga och möjliga att leva i.

I närheten till naturen.

§

Patienter som genomgått operation rehabiliterar sig snabbare om deras rum har en vy med grönska, träd och blommor. Kontor med utsikt mot naturen höjer de anställdas stresströskel. Vår exponering mot naturen, oavsett om det är en målning, ett fotografi eller en promenad i en park under lunchen, kan resultera i snabbare återhämtning från stresstillstånd, förbättrade kognitiva funktioner, ökat socialt beteende och förbättrad mental hälsa.

Och ändå verkar vi inte ta vår miljö, vår natur, riktigt på allvar. Vi sprider gifter i luften, i marken och i haven. Vi skövlar skogar. Och alltför många verkar helt ha tappat kontakten med naturen utanför en egen värld som de skapat framför sin skärm.

RETREAT

— INSPIRATION

I filmer, tv-serier, böcker och sångtexter förekommer det också allt färre referenser till naturen i jämförelse med vad det gjorde för 50 år sedan. Förmodligen just på grund av att vi tillbringar allt mer tid inomhus med vår teknik.

Själv vill jag ha både - och.

Jag trivs att bo i stan och jag trivs i trädgårdslandet.

Jag är beroende av min dator, mina program och min teknik men också av att stå med fingrarna i jorden.

Så jag byter ut datorn mot en spade, går ut i kökslandet på min kolonilott och börjar gräva. Sår, rensar och skördar. Och jag mår bra. Så bra i både kropp och själ. Det är min retreat. Min vardagsretreat.

4/2017 GROW magazine / 73

GROW magazine — § GROW för it!

Jag är coach,

och min

för jag läser

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 74 �

GROW magazine 4/2017

§ AVTRYCK § JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

/ INSIKT

HJÄRNSTARK? DET LÅTER SOM något av en paradox - att det bästa sättet att träna hjärnan är att använda FYSISK kroppen. Men vad är det då som händer i hjärDå ska du motionera!

ARBETSMILJÖ nan när vi rör på oss?

MOTION OCH TRÄNING har inte bara en positiv inverkan på vår fysik utan också på vårt PÅ KORT SIKT har man konstaterat att blodintellekt och psykologiska välbefinnande. Vi flödet i hjärnan ökar. PÅ LÄNGRE SIKT påförbättrar vårt minne och vår koncentration, skyndas nybildningen av celler i hjärnan - i tål stress bättre och sover bättre. Vi blir piggahippocampus som spelar en avgörande roll för re och mår helt enkelt bättre överhuvudtaget. minnet.

Mycket tyder på att vi dessutom blir intelliDEN ALLRA VIKTIGASTE EFFEKTEN är gentare och mer kreativa, vilket flera studier i dock att hjärnans arbetssätt förändras. Koppdagens hjärnforskning också har belagt. lingen mellan hjärnans olika delar förstärks ATT TRÄNA REGELBUNDET är alltså den vilket gör att helheten fungerar effektivare. Och bästa hjärngympan som finns. Bättre än korshur hjärnans olika delar samverkar med varanord, sudoku och alla tänkbara »hjärnappar« och dra är avgörande för hur bra den arbetar. Men kosttillskott tillsammans. Det skriver ANDERS de stora effekterna kräver regelbunden träning HANSEN, överläkare i psykiatri, i sin bok över en lång tid, flera år. Så - om du vill stärka Hjärnstark som kom ut förra hösten. Och det din hjärna maximalt, bör du: gäller alla åldrar, vuxna som barn som äldre.

• Konditionsträna - cykla, simma eller något REGELBUNDEN MOTION ger oss alltså en annat - minst 3 gånger/veckan och det minst mental uppgradering som gör att vi kan lägga 45 min och du ska se till att komma rejält in en extra »mental växel«, vilket många av oss upp i puls. önskar oss när livet snurrar på för snabbt.

• Styrketräning - har inte visat sig ge samma positiva resultat för hjärnan. De som presterat bra på styrketester har sämre resultat i kognitiva tester än de som konditionstränar.

VILL DU STÄRKA DIN HJÄRNA?

Källa: Hjärnstark av Anders Hansen (Bonniers, 2016)

Illustration: OpenClipart-Vectors 4/2017 GROW magazine / 75

§KARRIÄR AVTRYCK — § JOBBIGA SITUATIONER

INSIKT /

THE BRAIN PRIZE

Världens största hjärnforskningspris, The Brain Prize, instiftat av den danska Lundbeckfonden, ges årligen till en till tre europeiska forskare som gjort banbrytande upptäckter inom hjärnforskningen. Prissumman är 1 miljon euros.

Å

W

OLFRAM SCHULZ beskriver RETS UTMÄRKELSE gavs till tre forsdopaminneuronerna som »små djävkare verksamma i England - PETER lar i vår hjärna«. De är de celler som DAYAN, RAY DOLAN och WOLFRAM får oss att hela tiden vilja få fler och större belöSCHULZ - för deras analys av de hjärnmekanis- ningar. De är också de celler som är under attack mer som länkar inlärning till belöning. Vilket när vi konsumerar till exempel kokain, nikotin visat sig ha långtgående betydelse för förståeloch alkohol. Systemet blir överstimulerat av sen av mänskligt beteende, inklusive störningar, dopamin, »kidnappat«, vilket kan leda till missi beslutsfattande under förhållanden som spelbruk. Genom djurförsök har Schulz kartlagt i missbruk (ludomani), drogmissbruk, tvångsbe- vilka delar av hjärnan dopaminneuroner är loteende och schizofreni. kaliserade och hur de reagerar mot yttre stimuli, Genom djurförsök, matematisk modellerivilket resulterat i att laboratoriedjurens beteende ng och tester har forskarna visat att oväntad kunnat kontrolleras. belöning, eller uppskattning, utlöser hjärnans ETER DAYAN använder matematiska signalsubstans dopamin vilket bland annat modeller för att förklara hur dopaminneustimulerar inlärning och motivation. Det handroner reagerar mot skillnader i vad som lar alltså inte om hur hjärnan svarar mot belöär förväntat och vad i själva verket händer och ningar i största allmänhet, utan om skillnaden genom detta visat att dopaminneuronsystemet mellan en förväntad belöning och en oväntad hjälper till att kontrollera inlärning och handsådan - ju mer oväntad den är, desto mer dopa- lande. min utlöses.

AY DOLAN har testat sina kollegors Den mänskliga hjärnan har alltså en miljon hypoteser genom hjärnskanningar på hjärnceller som innehåller signalsubstansen människor och har visat att mänskligt dopamin. Dessa neuroner är lokaliserade i hjärbeteende är kontrollerbart genom samma mekanans centrum men har förbindelser till många nismer som man funnit i laboratorieförsöken. andra delar av hjärnan.

P

R

Läs mer: thebrainprize.org

Foto: tehbrainprize.org

76 �

GROW magazine 4/2017

§ JOBBIGA SITUATIONER — § AVTRYCK KARRIÄR

IN MEMORIAM SIR JOHN WHITMORE 1937 - 2017 is ”COACHING unlocking a

person's potential to maximize their growth.

”GROW for it!

det är från

Sir John Whitmore som GROW magazine hämtat sin devis

SIR JOHN WHITMORE, pionjär

inom executive- och performance coaching, gick bort tidigare i år.

Efter att ha avslutat en framgångsrik karriär som racerförare introducerade han 1979 the Inner Game i England och i Europa, Timothy Gallweys metodologi i performance coaching, tillsammans med en mindre grupp coacher utbildade av Gallwey i USA. Initialt coachade de golf- och tennisspelare men Sir John insåg snart värdet av the Inner Game för ledare inom företagsvärlden. Under en stor del av 1980-talet utvecklade metoder, koncept och tekniker inom performance- och ledarskapsutveckling och det är här, inom dessa områden, hans stora bidrag till utvecklingen och etableringen av coaching finns att hitta.

LÄS MER! om SRI JOHN WHITMORE och GROW-MODELLEN I GROW magazine VOL 1, NR 1/2015

För många är han kanske mest känd för boken Coaching for performance som kom ut 1992 där han introducerar GROW-modellen, en av de mest etablerade modellerna inom coaching.

Boken är en bästsäljare som sålts i över en miljon exemplar och översatts till 23 språk. Den säljs ännu idag och i år, strax före Sir Johns bortgång, publicerades den femte och omarbetade upplagan.

Under 1990-talet var han medgrundare till EMCC, the European Mentoring and Coaching Council. Han var involverad i Professional and Personal Coaches Association, föregångare till ICF, International Coach Federation, där han ingick i ICF Globals Board of Trustees fram till sin död. 2004 grundade han Performance Consultants International.

Sir Johan Whitmore blev 79 år gammal.

4/2017 GROW magazine / 77

Foto: Jane Becker - Wikimedia Commons

Sir John Whitmore

GROW magazine nr 4/ 2017 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 4 / 2017, vol 9 - Hösten 2017

VI LEVER i en värld där osäkerhet har blivit den nya normen.

Alan Seale

VAD HÄNDER i hjärnan när man befinner sig i det inre mentala rummet?

Marie Ryd

Lars-Eric Uneståhl

HJÄRNAN är bredare än himlen! / Emily Dickinson

HUR FRI tycker du att du är??

Parisa Zarnegar

MED MIN MENTORCOACH sker en ständig och nödvändig utveckling.

Anna Eriksson

COACHINGENS rationella sidor -Logos, Ethos. Och känslorna - Pathos.

Dopaminneuronerna - små djävlar i vår hjärna!

Wolfram Schultz Bo König

78 �

GROW magazine 4/2017

FRÅN FORSKNINGEN vet vi att hjärnan är plastisk och förändringsbar.

Lena Gustafsson

GROW for it!

Sir John Whitmore & GROW magazine

§

nästa nummer

— GROW magazine nr 4 / 2017

Vill du få NÄSTA NUMMER

av GROW direkt i din mailbox ?

maila: info@growmagazine.se

Vinternumret 2018? I JANUARI!

GROW for it!

Jamän, nu får ni allt sätta igång era hjärnor, grabbar!

Okej, chefen ... du med, eller?

...?

4/2017 GROW magazine / 79

KARRIÄR — § JOBBIGA SITUATIONER

NÄSTA NUMMER: 80 �

januari 2018

GROW magazine 4/2017